Trivsel 2/2010 - Micasa

MAGASINET FÖR BOENDE I MICASA FASTIGHETER 

2/2010 

MISTELN – populär parasit 

Kom i form med SENIORGYMPA 

JULMYTER 

Historien 

om ljuset

God Jul och 

Gott Nytt År 

önskar vi på 

Attendo! 

Hemtjänst – 

det är du som väljer! 

Med kundvalsmodellen väljer du själv vem som ska stå för dina hemtjänstinsatser. 

Kostnaden för din hemtjänst är densamma oavsett vilken utförare du väljer. 

Våra medarbetare försöker alltid ge det lilla extra i mötet med dig. 

Hos oss är det du som står i fokus. 

Om du inte har hemtjänst i dag, men ändå behöver hjälp i hemmet, kan du 

anlita oss för hushållsnära tjänster – exempelvis städning och fönsterputsning. 

Ring oss om du har frågor om hemtjänst: 020-55 44 30. 

www.attendo.se

18 6 

Tid för omtanke 

Pantone 7469 

20 

Ensamhet är något som drabbar oss alla från tid 

till annan. Ibland är den självvald och då kan 

ensamheten kännas fantastisk och härlig. Jag 

gör vad jag själv känner för i just den här stunden. 

Men ofta är den inte vald – utan den beror 

på att man tappat sin livskamrat eller sin bästa 

vän. Då är ensamheten oftast plågsam. 

I Micasa Fastigheters senior- och trygghetsboenden 

bor det många som sökt sig dit för att 

de blivit ensamma med förhoppning att finna 

nya vänner och bekanta. Det är därför roligt att 

kunna få bevittna alla dessa aktiviteter och få 

höra alla historier om hyresgäster som funnit 

nya vänner. 

Detta glädjer mig väldigt mycket – för en av 

anledningarna till att dessa seniorboenden tillkommit 

är just att öka gemenskapen mellan 

äldre. Det är för att skapa nya möten som Micasa 

Fastigheter byggt gemensamma vardags- 

Innehåll 

4 Julens egen parasit 

6 Lär känna prima primadonnan Dellert 

10 Oväntat om jultraditioner 

14 Bröd till högtid och vardag 

16 Så gjorde vi innan frysen 

18 Sprakande fyrverkeri 

20 Sagor, sägner och deras historia 

22 Trasmattan, en kär gammal vän 

24 Frimärken som dyr konst 

28 Ljusets långa historia 

30 Den folkligaste av sporter 

32 Kom igång med seniorgympa 

34 Vinterns Stockholmsevenemang 

36 Vinterviken, en del av Stockholms historia 

40 Julens bästa lästips 

42 Korsord 

rum, tvättstugor som är öppna och ljusa och som 

ligger nära gemensamhetsutrymmena. Det är 

därför Micasa Fastigheter byggt in naturliga 

mötesplatser på våningsplanen och vid entrén. 

Det är därför Micasa Fastigheter bygger om alla 

gårdar/parker för att skapa möjlighet till ökad 

utevistelse och att skapa gemenskap och möten. 

Vi vill som fastighetsägare inte bara erbjuda 

moderna och tillgängliga lägenheter – vi vill 

också erbjuda ett boende som erbjuder gemenskap 

– ett boende att se fram emot. 

Min önskan är att vi tillsammans ska göra 

jul- och nyårshelgen till en tid av omtanke om 

dem som finns runt omkring oss, grannar, vänner 

och familjen. 

God Jul och Gott Nytt År! 

Anders Nordstrand 

VD, Micasa Fastigheter 

Trivsel ges ut av Micasa Fastigheter AB, Rosenlundsgatan 44 B, Box 172 11, 104 62 Stockholm. Telefon: 08-508 360 00. 

Redaktör Maria Ehn-Notrica Medarbetare i detta nummer Cari Busin, Ingrid Eiritz, Gunnar Hultman, Isabell Jonasson, Erik Lennartsson, 

Lisa Lindqvist, Nicholas Nace, Anna Nordlund, Elma Pålsson, Li Samuelsson, Jenny Sandgren, Isabelle Swahn, Eva Wase Omslag 

3 

Olof Holdar Produktion Hedh & Franke Tryck Danagårds Grafiska. Micasa Fastigheter ingår i koncernen Stockholms Stadshus AB.

TRADITIONER 

Om du tidigt på våren ser en 

grön skatboliknande buske 

högt upp i kronan på ett fruktträd 

eller i en lind runt Mälardalen 

eller i östra Småland, kan 

du vara ganska säker på att 

du ser en mistel. Om den dessutom 

är gaffelgrenig och bladen 

är tjocka och glansiga, och 

Pussas 

under populär parasit 

Misteln är en spännande växt på många olika sätt. Den 

har ett magiskt rykte, ett unikt spridningsmönster, är fridlyst 

i Sverige där den också tidigare var en symbol för 

fred. Dessutom får man pussas under den! 

har små, ockragula blommor, 

behöver du inte ens tvivla. Misteln 

är nämligen Sveriges enda 

trädlevande parasit. 

Halvparasit 

– Det är en riktigt häftig växt! 

Spridningsprocessen går i 

princip inte att fejka, säger 

4 

trädgårdsmästare Karola 

Dalbom. 

Mistelns rot genomborrar 

trädets bark och skickar små 

korta grenar in i vedmassan. 

Även om misteln har sin egen 

fotosyntes och kan bilda energi 

alldeles själv, parasiterar den 

på trädets näring och vatten 

FOTO: MICASA

genom att skicka sugorgan in 

till trädets ledningsvävnad. 

Detta gör den till en halvparasit. 

Man har hittat pollen och 

fossilfynd som visar att misteln 

var mycket vanligare i Sverige 

när klimatet var varmare. 

Blommorna blommar tidigt 

på våren, de är små och gula 

och sitter ofta tre och tre i små 

knippen. Eftersom värdträdet 

inte har några blad då misteln 

blommar, syns blommorna tillräckligt 

bra för att insekter ska 

hitta dit. 

De klotrunda bären bildas 

bara på honblommorna och är 

vita eller lite grönvita och väldigt 

giftiga. Köttet är klibbigt 

och innehåller bara ett ensamt 

frö. 

Fridlyst 

Fröet sprids på ett sätt som 

nästan inte går att göra på någon 

kemisk väg, det måste ske 

naturligt. Fåglar äter bären, och 

fröet tar sig oskadat genom tarmarna 

och ut med avföringen. 

Av det klibbiga bärköttet bildas 

det långa, klistriga trådar runt 

fröet som fäster sig på trädgrenar 

där det sedan kan gro. 

Alltså måste fågeln bajsa på ett 

träd, och om den gör det, måste 

det vara på ett träd som misteln 

trivs på. Den avancerade spridningsprocessen 

gör misteln extremt 

fridlyst, man får inte ens 

röra den om den skulle växa i 

den egna trädgården. 

– Vi trädgårdsmästare får 

inte skära i fruktträdsgrenar 

om en mistel har rötter där, 

inte ens i privata trädgårdar, 

säger Karola. 

Det enda sättet att få plocka 

en mistel, är om den trillat ner 

av sig själv. 

Förut användes det klibbiga 

fruktköttet som fågellim för 

att fånga fåglar. Carl von Linné 

skrev år 1755 att fåglarna 

”täckar till sin egen olycka”. 

Men fåglarna var helt omedvetna 

om att de genom att äta 

bäret spred ingrediensen till 

sin egen död. 

Misteln är väldigt sällsynt i 

Norden. Den håller främst till 

i Mälardalen, på Kinnekulle, 

Södra Småland, Mälaröarna 

och i sydöstra Norge. 

– Häromkring finns den 

bland annat i Ekerö, Upplandsbro 

och Roslagen, berättar Karola. 

En magisk växt 

Här syns misteln bara på några 

få sorters träd, medan den i 

Europa växer på nästan vilket 

träd som helst, och behandlas 

som ogräs eftersom den slår 

rot i fruktträdgårdarnas äppel- 

och päronträd. 

– Anledningen till att misteln 

inte finns på ett så stort 

område är för att fåglarna håller 

sig där bären, alltså deras 

mat, finns, förklarar Karola. 

Misteln har alltid setts som 

en övernaturlig och magisk 

växt. 

I en asagudshistoria berättas 

det om att alla växter 

avsatte ett löfte om att inte 

skada guden Balder, men misteln 

kom undan detta löfte på 

grund av sin ovanliga växtplats. 

Loke lurade sedan sin 

bror Höder att skjuta en mistelpil 

på Balder som dog. 

Att hänga upp mistlar i tak 

och i dörrkarmar är en gammal 

tradition. Man trodde att den 

skyddade mot eldsvådor och 

onda häxor och spöken. 

När kristendomen kom förbjöds 

många hedniska traditioner, 

där ibland mistlarna. De 

5 

TRADITIONER 

Fakta om misteln 

· Det latinska namnet är 

”Viscum album”. ”Album” 

betyder ”vit” och syftar på 

bärens färg. 

· Misteln är fridlyst. 

· Misteln är Västmanlands 

landskapsblomma 

· ”Mist” betyder ”gödsel” på 

tyska. 

· När den säljs som juldekoration 

är den ofta importerad 

från t ex Polen där den 

är mycket vanlig. 

· När misteln skulle plockas 

förr i tiden, hade man 

ibland avancerade skördningsritualer 

för att magin 

inte skulle försvinna. 

· Misteln var tidigare en 

skandinavisk symbol för 

fred. 

blev först populära igen under 

den viktorianska tiden. 

Idén om att kyssas under 

misteln kommer från England, 

där den till och med brukar 

kallas för kyssbuske. Om man 

kysste någon under en mistel, 

kunde man skydda sig mot ett 

liv som ogift. Magin var särskild 

stark i juletid. Varje gång 

en man kysst en kvinna under 

en mistel, skulle han plocka ett 

av dess vita bär. När alla bär 

var plockade, tog magin slut. 

Traditionerna hänger fortfarande 

kvar. Växten sägs fortfarande 

föra tur med sig och det 

är tillåtet att pussa den som 

råkar stå under en mistel. Så 

se upp! (Bokstavligt, de brukar 

nämligen hänga i taket) 

Av Elma Pålsson

FOTO: AGNIESZKA DELLERT-DELLACROIX 

TRIVSEL PÅ BESÖK 

6

Bekvämt klädd i jeans och tröja och en pälsfodrad kappa kommer 

Kjerstin Dellert till dagens arbete på Confidencen, Ulriksdals slottsteater, 

där vi också stämt möte. Det är långt ifrån den bild av Prima 

Primadonnan som publiken är van att se henne på scen. Men så 

skiljer hon också på den officiella personen Dellert och den privata. 

– Den officiella Kjerstin är utstuderat 

klädd i meterlånga, 

färggranna boer och röda glittriga 

klänningar, den privata är 

en jeans- och ylletröjsjänta. Jag 

äger endast två klänningar i 

min privata garderob däremot 

tjugonio jackor, berättar hon. 

Samtidigt erkänner hon att 

hon då och då lånar teaterkostymer 

till privat bruk. 

Vi sitter och samtalar i ett 

av de små intima rummen 

på Confidencen. Där ute är 

slottsparkens gräsmattor inbäddade 

i ett tunt snötäcke. 

Träden i allén som leder upp 

till slottet, och som planterades 

under drottning Kristinas 

tid, står avlövade i sin nakna 

glans. På fönsterbrädan står 

tre betydelsefulla porträtt; arkitekten 

bakom Confidencens 

omvandling, 1753, från ridhus 

till slottsteater, Carl Fredrik 

Adelcrantz, den franska operasångerskan 

Madame Dulondel, 

som med sin franska trupp var 

den första att spela inför en 

kunglig publik på Confidencen. 

Och den kanske viktigaste i 

samlingen, framlidne friherre 

Stig Ramel. 

– Han var en mentor för mig. 

Vi talades vid i telefon varje 

förmiddag. Han var en sökare 

och en stor man internationellt. 

Älskar att stå på scen 

I köket intill stökar hennes 

man, Nils-Åke Häggbom och 

gör i ordning dagens mat till 

deras två hundar, Bedlingtonterrierna 

Schatzi och Figaro. 

När Kjerstin Dellert gifte 

sig med Nils-Åke Häggbom 

kraxade olyckskorparna. Tidningarna 

skrek ut sina skandalrubriker. 

Folk ondgjorde sig. 

7 


Kjerstin Dellert – 

en Prima Primadonna 

– Det är livsfarligt att sitta 

still, säger Kjerstin Dellert 

med skärpa i rösten. Sitter 

du framför TV:n, stig för 

sjutton upp när det blir 

reklam och rör på dig. 

som aldrig sitter still 

Han var ju 17 år yngre än hon. 

Nu har de varit gifta i 42 år. 

Visst har de grälat som de flesta 

andra gifta par men ordet 

skilsmässa har aldrig kommit 

över deras läppar. 

– Vi är två udda karaktärer, 

två äppelhalvor som funnit 

varandra. 

Hon klagar lite för dagen 

över sitt onda knä och att hon 

hör lite illa. Att hon nyligen 

fyllt 85 kan ingen tro. Hyn 

är ungflicksslät, ingen ansiktslyftning 

här inte, ögonen 

pigga, rösten klar och stark. 

Hon utstrålar kraft och energi. 

Kanske är det det som kallas 

scennärvaro. Och Kjerstin Dellert 

älskar att stå på scen. Att 

möta publiken och ge den vad 

den förväntar sig av henne, att 

skänka den en upplevelse att 

ta med sig hem. Mötet med och 

värmen från publiken är hennes 

livsluft. 

Hög på Jussi 

På frågan vad det var hon 

hörde hos Jussi Björling den


där dagen på Skansen 1940, 

när hon bestämde sig för att bli 

sångerska, kommer svaret reptilsnabbt: 

– Applåderna. Jag är exhibitionist, 

skrattar hon glatt och 

tillägger lite allvarligare: Renheten 

och hederligheten i hans 

röst och i hans själ. 

Hon har själv beskrivit upplevelsen 

i sin bok ”I förtroende”( 

2000), mötet som blev en 

vändpunkt i hennes liv. Hur 

hon knappt kunde andas, hur 

adrenalinet rusade runt i hennes 

kropp, hur hon blev ”fullkomligt 

hög på Jussi och hans 

musik.” 

Hon ville också stå i rampljuset 

och känna publikens 

jubel strömma mot henne. 

Fjorton år senare sjöng hon 

titelrollen i ”Tosca” mot Jussi 

Björling. Då hade hon redan 

slagit igenom efter att ha vunnit 

en talangtävling i Amerika 

i slutet av 1940-talet. 

Carmen idealroll 

Sedan debuten 1952 som Musette 

i Puccinis opera Bohème 

har rollerna avlöst varandra. 

En särskild plats i sitt hjärta 

har Kjerstin Dellert reserverat 

för Carmen, titelrollen i Bizets 

opera med samma namn. 

Psykologin i dramat och den 

frihetsälskande Carmen passade 

hennes dramatiska temperament 

som hand i handske. 

Likaså minns hon med 

glädje dubbelrollen som Daisy 

Doodie och Libidellan i Harry 

Martinsons stora epos Aniara, 

tonsatt av Karl-Birger Blomdahl, 

som specialskrev rollen 

för henne. 

Hon är påfallande uppriktig 

och osentimental om sig själv 

som sångerska. 

– Jag är ingen stor sånger- 

ska, men en hygglig skådespelerska 

och som sådan användbar. 

Livsfarligt att sitta still 

För tio år sedan startade hon 

1,6 miljonerklubben för kvinnors 

hälsa. Härom året gav hon 

ut en tränings-DVD, 15 minuter 

med Kjerstin Dellert, där 

hon instruerar och förevisar 

rörelser som är särskilt anpassade 

till äldre. Enkla, effektiva 

rörelser, som även rullstolsburna 

kan utföra. 

Idag reser hon land och rike 

runt på äldreboenden och entusiasmerar 

de äldre att röra på 

sig. 

Själv gymnastiserar hon 

minst fem dagar i veckan och 

torrborstar sig varje morgon. 

Stor natur- och djurvän 

Kjerstin Dellert har alltid haft 

hund och på deras hem, Lunda 

gård, strax utanför Sigtuna, 

har hon och Nils-Åke Häggbom 

fött upp lamadjur, får, gäss och 

ankor. De är borta nu men några 

höns finns fortfarande kvar. 

Hon blir både upprörd och 

sorgsen över att se hur vi våldför 

oss på våra djur och hur 

styvmoderligt vi behandlar 

våra rovdjur. Det uttalade hatet 

mot våra vargar står hon 

helt oförstående inför. 

8 

Jag är ingen stor 

sångerska, men en 

hygglig skådespel erska och 

som sådan användbar. 

Det var hennes älskade pappa 

som tog henne ut i naturen, 

som lärde henne allt om fåglar 

och att uppleva årstidsväxlingarnas 

dynamik. Den första 

nysnön och doften av nyutslagna 

syrener gör henne lycklig. 

Hon fascineras av havet och 

öknen. Tystnaden är ett måste. 

Confidencen hennes livsverk 

Confidencen är Kjerstin Dellerts 

skötebarn och stolthet. 

Alltsedan hon,1976, hittade 

Sveriges äldsta rokokoteater 

har hon haft fullt upp. Vad 

hade hänt med vår äldst bevarade 

teaterinteriör om inte 

eldsjälen Dellert startat sin 

envisa kamp för att återuppväcka 

teatern? Idag ligger den 

där som ett Drottningens Juvelsmycke 

ömt vårdad av teaterchef 

Dellert. 

Julens traditionella firande 

på Confidencen står för dörren. 

Hon ser fram emot att hälsa 

publiken välkommen och att 

bjuda på apelsiner, glögg, pepparkakor 

i skenet av levande 

ljus, julgransdoft och traditionella 

julsånger. Kjerstin Dellert 

håller hårt på traditionen 

och biljetterna är för länge sedan 

slutsålda. Till sommaren 

väntar en uppsättning av Mozarts 

Trollflöjten. 

Av Ingrid Eiritz

SAMTIDIGT 

15 konstnärer med rötterna i Indien och Pakistan. 

T O M 9 JAN Guidade visningar varje sön kl 14 

DAVID MOLANDER: 

Stockholmssnitt 

Kända bitar av en okänd stad. 

T O M 23 JAN 

FRI ENTRÉ 

till alla utställningar 

www.kulturhuset.stockholm.se, 08-508 315 08 

LARISSA SANSOUR: 

Ex-terrestrial 

”Ett litet steg för en palestinier, ett jättekliv 

för mänskligheten” 

T O M 13 FEB 

TOMOKO SAWADA 

Förklätt rollspel om skolflickor och arrangerade 

bröllop. 

T O M 30 JAN

TRADITIONER 

Coca Cola-tomten 

i en annons från 1955. 

Det är en populär myt att Jultomtens 

utseende skulle vara 

skapat av företaget Coca-Cola. 

På reklamskyltar från 1930-talet 

kan man se hur en rund och 

skäggig man i röda kläder gör 

reklam för läskedrycken. 

Men även om Coca-Cola 

haft ett finger med i spelet och 

spritt bilden av den moderna 

jultomten så fanns hans tjocka 

mage och röda utstyrsel beskrivet 

långt innan dess. 

Tomten är en hybrid 

Första gången Tomtens utseende 

nämns är i en dikt från 

1823, troligen skriven av Clement 

Clark Moore. Där beskrivs 

tomten som en jovialisk 

fetlagd man med stort vitt 

skägg, alltså hundra år tidigare 

än Coca-Colas reklam. 

När man pratar om julen får de flesta upp bilder 

av jultomten med sitt självklara vita skägg, 

stora röda mage och paket. Vissa kanske tänker 

på julgranen eller Rudolf med röda mulen. Men 

vem skapade egentligen jultomten? Varifrån 

kommer julgranen? Och hur kom Rudolf med 

röda mulen till? 

Julen - 

Det finns också teckningar av 

honom i röd rock och vit pälskrage 

innan läskreklamens 

tillkomst. 

Jultomten som presentgivare 

härstammar ursprungligen 

från den helgonförklarade 

biskopen S:t Nikolaus som 

föddes i nuvarande Turkiet på 

300-talet. Han var en generös 

person som delade ut gåvor till 

folket och sågs som en beskyddare 

för bland andra fattiga, 

barn, tjuvar som ångrat sig och 

falskt anklagade. 

Denna tradition av en godhjärtad 

man som delar ut gåvor 

har parallellt med bilden 

av folktrons tomteväsen vuxit 

samman till en och samma 

figur. Den vi idag kallar Jultomten. 

Men bilden av honom va- 

10 

myt och verklighet 

rierar något världen över. Till 

exempel i Nederländerna målas 

han ofta med en lång röd 

biskopsrock, i Sverige har han 

vissa likheter med gårdstomtarna 

från Jenny Nyströms bilder 

och i USA som Coca-Cola 

marknadsfört honom. 

Även jultomtens renar beskrivs 

i dikten från 1823. Men 

den mest kända och älskade 

renen, Rudolf med röda mulen 

nämns inte där. Han kom till 

först år 1939 då Robert L. May 

fick uppdraget att skriva en 

julbok som varuhuset Montgomery 

Ward kunde ge ut gratis 

till sina kunder. 

Robert inspirerades av H C 

Andersens saga om den Fula 

Ankungen men också av sin 

egen barndom som mobbad och 

skrev om den rödnosade Ru-

11 

TRADITIONER 

FOTO: BY/FOLIO

FOTO: ISTOCKPHOTO 

TRADITIONER 

dolf som blir retad av de andra 

renarna, men som sedan tack 

vare sin nos får springa längst 

fram i ledet och lysa upp Tomtens 

väg. 

Han läste upp sagan för sin 

fyraåriga dotter som älskade 

den. Hans chef däremot var 

tveksam till den röda nosen 

som kunde associeras med 

fylla. Men Robert litade på sin 

dotters omdöme och stod på 

sig. När sedan sagan gavs ut 

fick den ett mycket varmt mottagande. 

Robert L. Mays 

svåger Johnny Marks skrev tio 

år senare en låt om Rudolf som 

Gene Autry spelade in och sålde 

i över två miljoner exemplar 

samma år. 

Julgranen 

Julgranen är en av de mest omtyckta 

och kända symbolerna 

för julen och har sitt ursprung i 

1400-talets Tyskland. 

Den Fantomen första julgranen i Sverige 

fanns på herrgården Stora 

Sundby i Södermanland år 

1741 och när den sedan började 

spridas fanns den först bara i 

borgerliga hem eller i herrgårdar. 

På den tiden var granarna 

oftast små och ställdes i en 

kruka på bordet och dekorerades 

med ljus, äpplen och andra 

godsaker. 

Först i mitten på 1800-talet 

började julgranen bli allt vanligare 

i svenska hem. 

Det fanns 

olika varianter på hur 

granen såg ut. Hade man 

en liten stuga hängdes julgranen 

i taket och i de större hemmen 

stod den på golvet i en 

julgransfot och granen nådde 

ända upp i taket. Man började 

även dekorera granarna mer 

än förut. Dekorationerna som 

också har tyskt ursprung skilde 

sig dock från gran till gran. 

De fattiga familjerna hade ätbara 

prydnader som kakor och 

russin och omslagspapper i 

bruna tussar. 

Mer välbärgade familjer köpte 

ljus, glittergirlanger, glasku- 

12 

lor, karameller, bokmärkesänglar 

och flaggor som fyllde hela 

granen. Vissa köpte till och 

med böcker som skulle inspirera 

med tips om julgransdekorationer. 

Julgranen blev en del i 

hemmets inredning och visade 

upp familjens lyxiga och goda 

smak 

Julgranen som symbol? 

Granen har länge varit ett heligt 

träd i Norden, inte bara 

under julen. Den sågs som ett 

skydd för människorna. En 

kristen sägen är att granen är 

evigt grön som tack för att den 

en gång gav Jesus skydd mot 

regnet. 

Men själva julgranen hade 

troligtvis från början som 

uppgift att hålla borta onda 

makter och 

väsen. 

Grankvistar och ris 

förekom i de svenska hemmen 

långt tidigare än julgranen. 

Det ströddes på golven för att 

sprida en god lukt i hemmet 

men också utanför, på trappan 

för att gengångare skulle tro 

att man hade sorg i huset och 

hejdas från att gå dit. 

Idag ser de flesta julgranen 

som en symbol för glädje, värme 

och kärlek. 

Tjugondedag Knut 

Den trettonde januari, tjugo 

dagar efter julafton, skulle julen 

dansas ut. Förr i tiden var 

denna tradition betydligt mer 

levande än idag. 

På tjugondedag Knut åts

julmaten upp, vissa höll fest, 

pynten plockades ned och husmor 

bokstavligen sopade ut 

julen genom dörren samtidigt 

som hon skrek, ”Ut Knut! Nu 

är julen slut!” Om inte husmor 

kunde göra jobbet fanns det 

Knutsgubbar utklädda i fårskinnspälsar 

och djävulssvansar 

som gjorde det i utbyte mot 

mat och dryck. 

Man gjorde också egna 

Knutsgubbar i halm som placerades 

i grannens trädgård 

med ett meddelande om att nu 

är julen slut. Skämt och spratt 

skrevs också på dessa meddelanden. 

Fick man en Knutsgubbe 

i sin trädgård gällde 

det att snabbt föra den vidare 

till nästa granne. Men man 

ville undvika att bli upptäckt, 

för blev man det var man en 

person som alla fick driva och 

skoja med resten av året. Idag 

sker julgransplundringen oftast 

i samband med tjugondedag 

Knut. 

Vem var då Knut? 

Knut Lavard var en dansk 

prins som mördades den sjunde 

januari 1131. Mördaren var 

hans egen kusin som såg Knut 

som en konkurrent om vem 

av dem som skulle få ta över 

kungamakten. Tjugondag Knut 

inföll alltså förr den sjunde januari, 

på Knuts dödsdag, men 

flyttades på 1700-talet till den 

trettonde. Knuts son, Valdemar 

den gode fick honom helgonförklarad 

1169. Traditionen härstammar 

ursprungligen från 

firandet av Knuts minne. 

Av Isabell Jonasson 

13 

TRADITIONER 

Fakta om julens symboler 

· I England år 1843 skrevs historiens 

första julkort. 

· Julgranar är ätbara, barren 

innehåller mycket C-vitamin 

och kottarna har näring i sig. 

· Coca-Colas Jultomte är ritad 

av svenskättlingen Haddon 

Sundblom. 

Nyheter från 

Micasa Fastigheter 

Under början av 2011 kommer Micasa Fastigheter 

kunna erbjuda boende i vanliga hyresrätter, senior- 

och trygghetsboende, tillval i form av bland annat 

tapetsering, diskmaskin och/eller inglasad balkong. 

Möjligheten att göra tillval kan dock komma att 

påverkas av fastighetens begräsningar. 

Ytterligare information skickas ut tillsammans 

med hyresavierna från och med februari 2011. 

FOTO: MICASA


Bröd är förenande, det är ett fantastiskt 

sätt att mötas och lätt att förhålla 

sig till. Alla kulturer har sitt slags bröd. 

Många gånger förknippar vi bröd 

med olika hög tider. Sedan lång 

tid tillbaka äter vi litet extra 

och litet lyxigare bröd 

när det blir jul. 

Brödmagi 

Det var inte bara så att 

man fick äta mer och bättre 

bröd under julen, det 

ansågs också besitta ett 

slags julmagi. Bröd som 

stod på bordet över julen 

blev heligt. Det gavs åt 

djuren för att de skulle bli 

starkare och mjölka bättre. 

Även det mjöl som borstades 

av bröd och bord under 

bakprocessen sparades 

och gavs åt djuren för 

att stimulera mjölkningen. 

– Just nu ser 

vi en brödboom 

utan dess like. Det 

började med surdegen. 

Människor börjar åter intressera 

sig för hantverkskost. 

Matlagning ska få ta tid, det är 

lugnande att baka, och vi vill 

förstå vad vi äter. Nu kan man 

Så här bakas knäckebröd 

Först mixas degen av lika delar 

mjöl (mest råg men även korn 

och vete) och vatten samt jäst, 

salt och eventuella kryddor som 

fänkål, anis och kummin. Det blir 

en ganska lös och litet ”klistrig” 

deg som sedan ska jäsa i två 

timmar. 

Kakorna bakas ut med mycket 

mjöl och får sedan jäsa 30 min till. 

De ska gräddas väldigt varmt och 

så klart helst i vedeldad ugn. En 

vanlig elektrisk spis räcker inte till. 

14 

Bröd 

baka surdeg på enklare sätt 

och brödet får en bättre smak, 

säger Nick Forslund-Märak, 

brödexpert som bakar bröd i 

Skansens bakstuga och även 

ger bakkurser. 

– Det har också väckt killars 

intresse för bakning. Killar gillar 

surdeg för att det är litet 

krångligt och för att det krävs 

termometrar och moment och 

redskap har en massa konstiga 

namn. Surdeg omges av 

en galen mystik som tilltalar 

män, fortsätter Nick Forslund- 

Märak. 

Surdegsmodet har spridit 

sig ända till knäckebrödstillverkarna. 

Annika Sund, marknadschef 

vid Leksandbröd 

berättar att trenden för knäckebröd 

är att det ska smaka litet 

mer. 

– Vi har lanserat ett knäckebröd 

med surdeg, malt och linfrö. 

Det har blivit en succé. 

Whisky som smaksättare 

Men det går att stoppa både 

det ena och det andra i degen, 

Mackmyra whisky är ett exempel 

på en krydda som blivit 

favorit. 

Till jul vill vi gärna äta litet 

lyxigare knäckebröd, då 

bakas det på vetemjöl som sedan 

gammalt anses litet finare. 

Kryddor som anis, fänkål och 

koriander används också. 90 

ton julknäckebröd tillverkar 

och säljer Leksandsbröd under 

några månader.

FOTO: SKANSEN 

till vardag och fest 

– Många vill att vi ska baka 

julknäcke året runt men vi är 

traditionsbundna här, säger 

Annika Sund. 

Men knäckebröd är djupt 

förankrat i vår kultur. Under 

resten av året producerar bara 

Leksandsbröd 8 000 ton vanligt 

knäckebröd och 300 ton 

Vikabröd! 

Knäckebrödstillverkningen 

startade i norra Skandinavien. 

Där frös vattendragen och gjorde 

det omöjligt att mala under 

vinterhalvåret. Säden som 

togs in i augusti och maldes 

var svår att bevara. I en trälår 

var det knepigt att hålla mjölet 

fräscht under en längre tid. 

Mjöl innehåller fett vilket betyder 

att det härsknar. Ett sätt 

att bevara mjölet var att torka 

det. Lösningen blev att baka 

bröd av mjölet. I Mellansverige 

bakade man knäckebröd och i 

Norrland tunnbröd. 

– Om man bara får bort all 

vätska ur brödet så håller det 

hur länge som helst, säger Nick 

Forslund-Märak. 

Barkbröd nästa trend 

För den som hinner tröttna på 

julknäcke, vörtlimpa och surdeg 

finns det ytterligare trender 

att ta fasta på. Det absolut 

senaste är barkbröd som idag 

säljs dyrt till restauranger. 

– I samisk tradition har 

barkbröd funnits länge. Inte 

som nödbröd utan som C vitamin- 

och fibertillskott. Då samlar 

man innerbark på våren 

när det savar, torkar den och 

15 

MAT & DRYCK 

mal mjöl, berättar Nick Forslund-Märak. 

Hon tror också att vi snart 

får se limpans återtåg – sötlimpor 

av Skogaholmstyp. Och 

bli inte förvånad om innefolket 

börjar använda sirap som pålägg! 

Av Anna Nordlund 

Fakta om bröd 

· De äldsta brödkakor man hittat 

i Sverige är från 800-talet. 

· Jäst började användas i början 

av 1800-talet. 

· Knäckebröd har minst ett års 

hållbarhet. Vete har högre 

fetthalt därför är hållbarheten 

på julnäcket 6–8 månader. 

· I mitten av oktober sätter 

Leksandsbröd första julknäckedegen. 

Sedan sätts 

en var tredje vecka till slutet 

av november. Till Allhelgonahelgen 

startar första försäljningen. 

· För att grädda Vikabröd går 

det åt sju kubikmeter ved om 

dagen. 

· På Skansen tar det tre dagar 

att värma upp brödugnen till 

rätt temperatur, närmare 450 

grader. 

Delsbos julbord som det dukas 

upp på Skansen. Där man ser 

hur tunn brödet ligger vikt som 

en servett vid varje tallrik.

FOTO: www.ica-historien.se 

ÅTERBLICK 

Sedan femtio år är frysen en lika vanlig som välkommen hjälp i svenska 

hem. Men visst klarade vi oss även tidigare. Genom att torka, salta 

och konservera på burk kunde husmor förlänga matsäsongerna. 

Dessutom gick det att bygga kyl och frys även utan moderna metoder. 

Så sparade vi mat före frysen 

Vi åldras inte vid bordet, heter 

det i ett italienskt ordspråk. 

Så sant, så sant. Måltiden har 

i alla tider och samhällen varit 

ett tillfälle till samvaro och 

glädje, även med den enklaste 

mat. 

Det riktigt färska är ofta det 

godaste, men årstidernas skiftningar 

medger inte alltid att vi 

kan äta enbart sådant som är 

färskt, nyskördat, just slaktat 

eller nylagat. Över allt har därför 

människan varit sysselsatt 

med att skapa förutsättningar 

för att kunna bevara livsmedel 

lite längre. Vattnet är den stora 

fienden, eftersom det ger bakterier, 

jäst och mögelsvampar 

särskilt goda förutsättningar 

att föröka sig om det bara är 

tillräckligt varmt. 

Konsum först ut 

Torkning, saltning och konservering 

var före djupfrysningen 

de tre vanligaste sätten att 

bevara mat. 

16 

Reklam för 

Coldmaster 

frysbox.Veckans 

löpsedel 

1957. 

Interiör från 

PUB:s livsmedelsavdelning 

1966. 

Frysarna kom till Sverige 

på 1930-talet, stora otympliga 

boxar från Westinghouse eller 

någon annan amerikansk 

tillverkare. När Electrolux 

lanserade den första svenska 

frysen, 1956, var många redan 

bekanta med djupfrysta bär 

och grönsaker. Findus startade 

tillverkningen och konsumentföreningen 

Solidar i Stockholm 

blev 1943 först med att sälja 

fryst mat i butik. 

Visst smakade de frysta ärtorna 

gott, men det var inte 

främst en önskan om godare 

smak som var drivkraften 

bakom frysarna utan en längtan 

efter enklare förvaring och 

mathållning. Det tog tid att 

handla och ta hand om matvarorna 

och inte minst att konservera. 

Saltsill, salta biten och saltrulle 

är mat med gamla traditioner. 

Det gick åt mycket salt 

förr. På 1700-talet använde 

man ungefär en tunna salt eller 

mer till fyra tunnor sill 

och folk vande sig vid smaken. 

Många tyckte det saltade var 

godare än det färska. Ofta var 

saltet ändå ett sätt att inte 

bara bevara maten utan också 

få den att räcka längre. 

Dagens gourmetsalt i vita 

flingor och det lika vita vanliga 

bordssaltet har ingen lik-

het med gamla tiders salt. Det 

mesta var då grått eller närmast 

brunt och grovt bergsalt. 

Likväl var det dyrt och hushållen 

snålade med saltet så 

mycket att den insaltade maten 

ändå ruttnade. 

Vissa inuiter eller eskimåer 

som de kallades förr brukade 

inte tycka om salt. De behövde 

inget salt för att lagra sin mat 

utan utnyttjade istället den 

stränga kylan. Fisken föredrog 

de rå. 

Hos oss har fisk inte 

bara saltats utan också 

bevarats genom torkning 

och rökning. Torkning är 

en uråldrig tradition som 

förstås varit helt dominerande 

i varma klimat. Tretusen 

år gamla fröer som hittats 

i Egyptens pyramider har 

visat sig fortfarande vara 

fullt användbara som utsäde. 

Industritorkning 

Det är mest industrin som 

använder torkning i dag, 

till potatispulver, soppor 

och annat. Här har den 

kanske vanligaste torkade 

fisken, lutfisk, allt mer 

börjat säljas i vakuumförpackningar, 

men ännu 

går det på sina håll att få tag 

på torkad långa. Den kan då 

vara torkad utomhus på gammaldags 

spilor men oftare är 

den torkad inomhus i speciella 

torktunnlar. Industrin torkar 

nu det mesta genom vakuumtorkning. 

Samerna använder en kombination 

av insaltning och torkning 

för sitt renkött. De slaktar 

sent på året, då det inte går att 

torka köttet. Saltet håller det i 

god kondition till på senvåren, 

då det är som mest lämpligt att 

torka kött utomhus. 

Vanliga svenska hushåll torkade 

aldrig just så mycket mer 

än svamp och kanske lite frukt 

eller bär. Det var istället burkkonservering 

som runt förra 

sekelskiftet kom att ersätta insaltning 

som den stora konserveringsmetoden 

för livsmedel. 

Metoden var inte ny, ens 

då. En italienare hade skapat 

tekniken redan i mitten av 

1700-talet men han hade ingen 

idé om hur den skulle kunna 

användas. Den franske sockerbagaren 

Appert anade att 

livsmedel skulle kunna konserveras 

och anses i dag vara konservernas 

verkliga pionjär. 

Under 1900-talets första 

hälft var svenska husmödrar 

fullt sysselsatta med att lägga 

ned köttbullar, leverpastej, 

frukt, bär och annat i glasburkar 

för burkkonservering. Burkarna 

inhandlades i butiken, 

17 

FOTO: FOLIO 

ÅTERBLICK 

försågs med gummiring och 

metallspänne och placerades i 

den stora vattenfyllda kokaren 

som var försedd med lock och 

termometer. Hemmets kokbok 

upplyste om rätt temperatur 

för konservering. 

Det hela gick alldeles utmärkt 

– precis som idag – men 

det tog tid och det var inte allt 

som gick lika bra att konservera. 

De som hade möjlighet 

utnyttjade även före frysboxarnas 

tid kyla för att bevara 

bland annat kött. 

Isstack höll in i april 

Redan skafferiet var på den 

här tiden en plats för kall 

förvaring. Jordkällare och 

– även i städer – särskilda 

iskällare gav möjligheter att 

sänka temperaturen ytterligare 

någon grad. Tretton 

grader är en god temperatur 

i just jordkällare. 

Isstacken skapade ytterligare 

en dimension 

för lång tids förvaring 

av bland annat kött. Exempelvis 

kunde överflödet 

från julgrisen förvaras 

i en sådan stack. Den byggdes 

av sjöis som sågades i 

stora block och byggdes upp 

som en igloo vilken till slut 

täcktes av sågspån. Långt in i 

april fungerade en sådan mellansvensk 

isstack. Mindre varianter 

av isstacken förekom 

i städerna. En särskild isman 

levererade då isen och bar den 

sista biten på sin läderklädda 

rygg. 

I dag är omkring tio procent 

av den mat vi köper i butikerna 

djupfryst. Fisk, kyckling och 

färdigrätter är storsäljarna, 

med potatis och grönsaker 

strax bakom. 

Av Gunnar Hultman

SAMTLIGA FOTON: MICASA 


Blixt och dunder 

vid festliga tillfällen 

Det är kolmörk natt. En stor skara människor 

i alla åldrar tittar förväntansfullt 

upp mot den mörka himlen. Spänningen 

stegras. Några håller för öronen. Andra 

vill uppleva det hela med alla sinnen. 

Plötsligt brakar det löst – det dånar som 

av kanoner – ljuskrevader i alla färger 

skjuter upp emot skyn. 

18

Smällarna, blixtarna och tjuten 

fyller natthimlen och det går 

en susning genom folkmassan. 

Detta är fyrverkeri i sin mest 

förädlade form. Det liknar inte 

mycket de små raketuppskjutningar 

som privatpersoner 

ägnar sig åt vid nyår. Pyroteknikern 

har jobbat i dagar med 

förberedelserna. 

Peter Nordin i Uppsala, har 

under sina 25 år som professionell 

pyrotekniker, eller fyrverkare 

som det också kallas, 

förgyllt natthimlen vid otaliga 

jubileer, invigningar, festivaler 

och företagsevent. Planeringen 

inför ett fyrverkeri är omfattande. 

Tusentals effekter 

– Det är många parametrar 

som ska stämmas av. Platsen, 

antalet åskådare, avståndet till 

åskådarna, typ av pjäser och så 

naturligtvis prislappen, säger 

Peter Nordin. 

Det är svårt att säga något 

generellt om hur många pjäser 

som bränns av under ett stort 

fyrverkeri, berättar han. 

– Vi talar oftare om antal 

effekter eftersom en stor fyrverkeripjäs 

kan innehålla flera 

mindre pjäser. Men ett större 

fyrverkeri innehåller tusentals 

effekter och varar i runt 10 minuter. 

Den sammanlagda vikten 

av pjäserna är då ca 100 kg. 

Detta kan jämföras med millenniefirandet 

i Stockholm, då 

Peter arrangerade fyrverkeriet 

i Strömmen, där inte mindre 

än 8 ton pjäser brändes av under 

20 minuter. 

Rytmen en utmaning 

Den bästa effekten ger ett fyrverkeri 

om det är kolmörkt och 

vindstilla. Och för att effekterna 

ska bli vackra och symme- 

Detta är fyrverkeri 

Fyrverkerier görs av svartkrut 

som tillsammans med olika 

metallsalter brinner i varierande 

färger. Fyrverkeripjäser 

har vanligen en krutladdning 

för uppskjutning och en eller 

flera krutladdningar som exploderar 

då pjäsen nått hög 

höjd. Genom att paketera de 

sistnämnda laddningarna i 

en viss struktur runt en krutkärna, 

kan explosionen bilda 

olikfärgade, symmetriska 

mönster på himlen. 

triska bör det också vara lugnt, 

berättar Peter Nordin. 

Utmaningen för en pyrotekniker 

är att skapa ett fyrverkeri 

som har bra rytm, överraskningseffekt 

och komposition. 

Det gäller att ha taktkänsla, 

alltså? 

– Ja, mindre fyrverkerier 

tänder jag gärna manuellt 

med ett tändrör. Men för de 

större kompositionerna krävs 

elektrisk tändning. Då styrs 

avskjutningen av de olika effekterna 

med omkopplare eller 

med en dator. 

Peter Nordin har många 

gånger under karriären skjutit 

av fyrverkerier till musik, och 

då kommer styrning med datorn 

väl till pass. 

– Det krävs en hel del förberedelser 

för att ”fyrverka” 

till musik. Är det förinspelad 

musik så kan jag programmera 

datorn att skjuta av de 

olika effekterna i precis rätt 

ögonblick genom att tidsstyra 

tändanordningarna enligt 

musikstycket. Är det däremot 

levande musik så måste tänd- 

19 


ningen göras med omkopplare 

eftersom man inte i förväg vet 

hur snabbt eller långsamt orkestern 

kommer att spela. Det 

är en rolig utmaning att få allt 

att stämma. 

Av Erik Lennartsson 

6 

Världens största 

fyrverkeripjäs 

På en fyrverkerifestival i Japan 

smäller man varje år av världens 

största fyrverkeripjäs. 

Den är ca 1,2 meter i diameter 

och väger ett halvt ton. 

Den skjuts upp till en höjd av 

850 m där den exploderar i 

ett stjärnklot med 800 m diameter. 

Säkerhetsavståndet till 

åskådarna är en km.


KULTURFÖNSTRET 

När vi pratar om sagor är det 

uppenbart för oss att de är påhittade 

och uppdiktade. Så fort 

vi hör ”Det var en gång…” vet 

vi att dörren till fantasins land 

är på väg att öppnas. Sagorna 

finns där som underhållning 

men också för att förmedla lärdom 

om livets stora frågor. Ont 

och gott, liv och död, vägen till 

vuxenlivet, världens undergång 

och återuppståndelse eller, 

så klart, kärleken. 

Sagor skänker både hopp och 

förtröstan. Måhända tänker 

vi i första hand på barn när vi 

pratar sagor, men sagor finns 

för alla åldrar. Läsa sagor specifikt 

för barn har vi bara gjort 

ett par hundra år i Europa. 

Stora frågor identiska 

Att gamla sagor från olika håll 

i världen, som Tusen och en 

natt den persiska sagosamlingen 

från 800-talet, grekiska 

I sagans värld kan allt hända. Vad kan väl vara 

härligare än att föras med ut på oväntade äventyr 

i landet du inte visste fanns och möta spännande 

människor och figurer? Vi trollbinds och 

låter oss underhållas. Samtidigt, inbäddad i 

fantasin, finns lärdom om livet att hämta. 

Sagor 

- spänning, förtröstan 

och moral 

Odysséen från 700-talet före 

Kristus eller fornnordiska sagor, 

fortsätter att fascinera oss 

är förmodligen för att de stora 

frågorna i livet alltid varit desamma. 

Vad som skiljer nu 

från då är attributen. 

Även framtidsscenarier fascinerar 

oss. Filmerna Stjärnornas 

krig, som i allra högsta 

grad måste kallas saga, är fyllda 

med uråldriga mytologiska 

element. Regissören George 

Lucas har studerat antropologi 

och religionshistoria och filmerna 

trollbinder. 

Ett exempel där sagan blir 

utvecklingspsykologi är den 

i vår tid skrivna Harry Potter, 

berättelsen om pojken som 

hamnar på trollkarlsskola tack 

vare sin magiska förmåga. Gott 

och ont är ett tema liksom att 

växa upp och acceptera att livet 

är hårt och svårt. Alla måste 

möta sin största skräck och 

20 

sorg, ha konflikter med andra 

och lösa dem. Att läsa sagor 

är ett sätt att förbereda sig för 

livet och skaffa sig referensramar. 

Litet elakt är bra 

Psykologen Bruno Bettelheim 

lyfte fram sagans roll som ett 

sätt att bearbeta trauman och 

upplevelser för barn. Han tyckte 

därför att sagor inte skulle 

skrivas för snälla. Genom att 

berätta om en elak styvmor, 

går det att förstå att även 

mammor kan vara elaka. 

För att sagan ska vara lätt 

att ta till sig är den ofta enkelt 

uppbyggd och lutar sig tillbaka 

på oskrivna regler. Där 

kan finnas två gestalter som 

kontrasterar mot varandra. 

Två bröder varav den ene är 

klok och den andre dum. Ofta 

väcker en svag gestalt sympatier 

och utgår som segrare ur


händelseförloppet. Den ideala 

sagan lämnar inte lyssnaren 

eller läsaren i osäkerhet om 

budskapet och inte heller i obalans. 

Orättvist behandlad får 

sin upprättelse, förbisedd blir 

uppmärksammad och ond får 

sin dom och sitt straff. 

Berättartradition 

I tidernas begynnelse, innan 

sagorna skrevs ner, levde sagorna 

ett liv i berättaranda. 

Berättartraditionen går förmodligen 

tillbaka så långt som 

människor har haft ett språk 

att uttrycka sig med. För att 

underhålla, skapa sammanhållning, 

lära och bearbeta 

händelser. Kanske är till och 

med berättandet en mänsklig 

drift. 

Skillnaden mellan en muntlig 

berättelse och en nedskriven 

saga är att den muntliga 

berättelsen styrs av den som 

berättar och de som lyssnar, 

medan den nedskrivna sagan 

alltid blir densamma. 

Från slutet av 1600-talet och 

Sagolika begrepp 

Saga. Påhittad berättelse ibland 

med moraliserande innehåll. 

Folksaga. Muntligt berättad saga med uppdiktat 

innehåll. 

Konstsaga. Saga som har en namngiven författare 

som upphovsman, till skillnad från den muntligt 

återberättade folksagan. 

Myt. Berättelse som försöker förklara något av 

grundläggande betydelse för människan. Till exempel 

världens skapelse och undergång eller 

människans tillkomst. 

Fabel. Saga där förmänskligade djur illustrerar en 

moralisk lärdom. Fabelns ursprung kopplas till 

500-talet f Kr. 

framåt skrev aristokrater ner 

folksagor, som tidigare bara 

berättats muntligt. Det låg i 

kulturromantikens intresse 

att ta vara på det folkliga kulturarvet. 

Senare under 1800talet 

var det antropologer som 

Bröderna Grimm som samlade 

in olika sagor i en slags naturvetenskaplig 

anda, precis som 

botaniker samlade växter. 

När de muntligt berättade 

folksagorna skrevs ner ändrade 

de ofta karaktär. Från att ha 

framförts som en enmansteater 

som vilade på berättarens förmåga 

att minnas och framföra 

sagan, blev de mer stiliserade 

och planerade. Ofta försvann 

det ursprungliga budskapet 

när sagan skrevs ner, till förmån 

för ett nytt. 

På sätt och vis skulle vi kunna 

säga att sagor speglar människan, 

oavsett när sagan skapades. 

En del sagor 

förlorar poängen 

i ett modernare 

samhälle och 

glöms bort. 

21 


Sägen. Muntligt berättad för att lära ut något, ofta 

betraktad som verklighetsförankrad. 

Legend. En utsmyckad berättelse om, i synnerhet, 

ett helgons liv, underverk, lidande och död. 

Fantasy. En litterär genre med långt från verklighetstroget 

innehåll. Fantasy räknas till den övernaturliga 

skräckberättelsen och science fiction 

liksom till fantasifulla berättelser för barn och 

vuxensagor. 

Ordspråk. Kort sats eller sentens som uttrycker 

visdomsregel, praktiskt råd, moraliserande omdöme 

eller ibland ren självklarhet. Ordspråket har 

spelat en viktig roll i det sociala livet som en form 

för att på ett opersonligt sätt framföra värderingar, 

krav och så vidare. 

Källor: Lära av sagan av Pramling, Asplund Carlsson, Klerfelt, Nationalencyklopedin 

Och nya sagor kommer till, 

som Tolkiens trilogi om Härskarringen. 

En sak är säker. 

Vilken lycka att ha nyckeln 

till sagans värld. Där finns rikedomar 

som inte kan mätas i 

pengar. 

Av Eva Wase

HANTVERK 

I inredningstidningar syns de överallt. Randiga, 

enfärgade, ljusa som mörka, långa och korta. 

De finns i det unga parets stadslägenhet likväl som i 

torpet på landet. Trendspanare som håller reda på det 

som gäller intygar att trasmattor är högst moderna. 

Trendiga, 

trivsamma 

trasmattor 

Återvinning är trendigt. Istället 

för att slänga och öka på sopberget 

kan gammalt bli nytt. 

Precis så som man egentligen 

alltid har tänkt. Skillnaden är 

att förr återbrukades material 

av ekonomiska, praktiska orsaker, 

idag mer av miljömässiga, 

resursmedvetna skäl. 

Trasmattor blev vanliga i 

de svenska hemmen under 

1800-talets andra hälft. Tidigare 

hade all lump använts 

till pappersframställning. När 

kunskapen att istället göra 

papper av cellulosa fick sitt genombrott, 

försvann efterfrågan 

av gamla textilier. Det var nu 

de istället kunde användas till 

vävning av trasmattor. 

Till husbehov 

Hjördis Jansson född 1924, 

uppväxt på Blidö, lärde sig 

väva av sin mamma. 

– Vi rev trasor främst från 

gångkläder, berättar hon. Lakan 

var inte så vanligt att använda 

därför de kunde lappas 

och lagas i all oändlighet. Trasmattor 

vävdes mest för husbehov, 

för att pryda och för att 

skydda mot golvdrag. 

För Hjördis Jansson blev 

vävning ett yrke. Hon utbildade 

sig till konstväverska och 

har arbetat i de riktigt fina 

ateljéerna, såsom Handarbetets 

Vänners ateljé och hos 

Märta Måås-Fjetterström. Hon 

har vävt på uppdrag av kända 

formgivare som till exempel 

Barbro Nilsson. Än idag väver 

Hjördis även om kroppen tar 

emot och orken tryter. Tillsammans 

med maken Gunnar åker 

22 

hon till vävstugan i Sköndal. 

– Det är så skönt att komma 

iväg en stund varje dag, säger 

hon. 

Färger ska samspela 

I stugan står två vävstolar. 

Gunnar väver också. Han väver 

ryamattor och färgar garn. 

Färger är viktiga för Hjördis 

även om hon väver en enkel 

trasmatta. Hon väljer noga och 

planerar ränderna för att få en 

harmoni i mönstret. 

– Det finns så många färgnyanser 

i naturen att bli inspirerad 

av. En matta ska vara i 

samspel med rummet, den ska 

inte dominera utan smälta in i 

sin omgivning. 

Material till trasmattorna 

får Hjördis ofta av vänner och 

bekanta som skänker uttjänta

påslakan och gardiner. Ibland 

blir det en tur till Myrorna för 

att fynda bland second hand. 

Hjördis river alltid remsor av 

trasorna, klipper aldrig. 

– Rivningen ger intressantare 

struktur åt inslagen. Det är 

också så att en matta kan bli 

vackrare ju mer den används. 

Slitaget ger små färgskiftningar 

som gör att mattan får liv 

och patina. 

Lätta att tvätta 

Trasmattor är tåliga och behöver 

inte tvättas särskilt ofta. 

Förr togs de till bryggan där 

de skrubbades med borste. Numera 

läggs de ofta i maskin. 

Hjördis mattor är ganska lätta 

att tvätta därför att de inte är 

så tjocka. 

– Jag väver täta, stadiga 

mattor men tycker bäst om när 

de inte blir för tunga, förklarar 

Hjördis. 

Trasmattor kan tillverkas på 

flera olika sätt. Vävning är den 

vanligaste tekniken men det 

går också att virka med trasor. 

Runda eller ovala små mattor 

är ofta virkade. En annan teknik 

är att fläta remsor av tyg 

som sedan sys ihop. Trasryor 

är mattor som är vävda med 

trasor som knutits med ryaknutar. 

Hos Hjördis Jansson ligger en 

löpare på bordet som är vävd av 

rivna trasor. Det matchar fint 

till dukningen. Hon har också 

använt småvävar till kuddar 

och sittdynor. Hemtrevligt och 

ombonat med de omsorgsfullt 

tillverkade textilierna. 

På 1950-60-talen blev det 

populärt med plastmattor 

som ansågs mer lättskötta. 

Det gick att köpa färdiga färgglada 

plastremsor som virkades 

och vävdes. Till och med 

nylonstrumpor och plastpåsar 

användes som inslag i mattor. 

När hemmen mer och mer fylldes 

med syntetiska material 

kom en motreaktion och under 

1970-talets gröna våg uppskattades 

återigen naturmaterial 

som ull och bomull. 

Naturmaterial 

Naturmaterialen är biologiskt 

nedbrytbara och tär inte på 

jordens resurser på samma 

sätt som syntet och plast. Att 

återanvända textilier och göra 

något nytt av det är helt i linje 

med miljötänk och hållbar utveckling 

som idag är högst aktuellt. 

Hjördis och Gunnar Jansson väver båda två. 

23 

HANTVERK 

Den som har en trasmatta 

hemma sänder på sätt och vis 

ut signaler om en resursmedvetenhet 

och en återbrukskultur. 

Just så rätt och modernt 

som trendexperterna vidhåller. 

De menar också att många 

längtar efter det unika och personliga. 

Folk är trötta på hem 

som är stiliserade enligt möbelkataloger. 

En riktig hemvävd trasmatta 

kan innehålla minnen från 

en kär gammal skjorta eller en 

kjol som blivit för liten. Den 

har sin speciella historia att 

berätta, sina ränder som ingen 

annan har. 

Text och foto av Li Samuelson


SAMLA & SPARA 

Enligt en muntlig sägen kom 

idén om frimärket till en dag 

på 1800-talet. Det var när 

Rowland Hill, en lärare från 

Worcestershire i England, såg 

en brevbärare försöka lämna 

över ett brev till en ung kvinna. 

Brevet var ifrån hennes fästman. 

Hon tog brevet i sin hand, 

synade kuvertet men lämnade 

tillbaka det till brevbäraren. 

På den tiden betalade den som 

tog emot brevet för portot så 

brevbäraren fick gå därifrån 

utan att få betalt. 

Hemliga tecken 

Rowland Hill blev nyfiken och 

frågade varför kvinnan inte 

tagit emot brevet. Hon svarade 

att hennes fästman har ritat 

Frimärken 

hemliga tecken över kuvertet 

och att dessa tecken sa henne 

allt hon behövde veta. På så 

sätt behövde varken hon eller 

hennes fästman betala något 

för det. 

Med denna och liknande 

händelser i ryggen skulle Rowland 

Hill snart komma att 

reformera hela det engelska – 

och världens postsystem. Han 

utlyste en allmän tävling på 

hur det eventuella portot skulle 

se ut. Sedan fick han igenom 

förslaget om att avsändaren 

skulle få betala för portot i fortsättningen. 

Själva samlandet av frimärken 

tog fart redan från dag 

ett. Allteftersom ekonomin och 

standarden i samhället ökade, 

24 

Med all den teknik som finns till 

hands för kommunikation mellan 

människor som e-post, telefoner 

och sms är det inte konstigt att 

det skickas allt färre brev. Trots 

det är intresset för frimärket, som 

gör det möjligt att skicka brev, 

stort. Mer som samlingsobjekt än 

som brevporto. De är så populära 

att man i vissa länder endast ger 

ut frimärket för samlarnas skull. 

ökade även utgivningen av frimärken 

för att möta behovet 

av den växande massan som 

skickade brev. De blev snabbt 

varje lands mest spridda bildkonst, 

vid sidan av myntet. Frimärkena 

var både konst, något 

vackert att titta på och samtidigt 

ett värdepapper. 

Större upplagor 

I det tidiga skedet av frimärksamlandet 

försökte man samla 

vartenda frimärke som någonsin 

givits ut. Det blev snart 

omöjligt med allt större upplagor 

som trycktes. 

– I början samlande man 

verkligen allting. Då fanns det 

bara omkring fyra-femhundra 

frimärken världen över, säger

FOTO: POSTEN 

Björn Sylwan, intendent på 

Postmuseum i Stockholm. 

Björn Sylwan tror att frimärket 

fick sådant genomslag 

av flera anledningar. För det 

första är de trygga eftersom 

de är statligt utgivna. Man 

kunde lita på dem helt enkelt 

och de är även vackra att titta 

på. En annan orsak är att de är 

små och lätta att smuggla över 

gränser under orostider. 

– Det fantastiskt kul och allmänbildande 

att samla på frimärken. 

De kan berätta mycket 

om den samtid man lever i, 

säger Björn Sylwan. 

Ett frimärke blir till 

Det är många människors 

samarbete som ligger bakom 

varje frimärke som tillverkas. 

Först tittar Postens Frimärksråd 

på alla de förslag 

som svenska folket, företag och 

samlare skickat in till Posten. 

25 

SAMLA & SPARA 

-världens mest spridda bildkonst 

Frimärken utgivna 2010. 

Marint liv, penséer och 

deckarförfattare.

UR POSTMUSEUMS SAMLINGAR SAMLA & SPARA 

När man valt vilka förslag 

som ska bli frimärken tilldelas 

varje enskilt förslag till en av 

Postens projektledare. Projektledaren 

börjar samla information. 

Om en frimärksserie till 

exempel ska ha växter som motiv 

kontaktar projektledaren 

kanske biologer eller andra experter 

på området för att få information 

till det fortsatta arbetet. 

Därefter börjar man göra 

skisser och förlagor till det som 

slutligen ska bli ett frimärke. 

Designgranskning 

Sedan skickas det till Postens 

Designråd som granskar frimärkena 

för att se om idén håller 

som frimärke. Man försöker 

hitta en bra balans mellan säkerheten 

hos ett frimärke d v s 

att det ska vara omöjligt att 

förfalska och det konstnärliga 

uttrycket. 

När Designrådet har granskat 

färdigt frimärksförslaget 

skickas det till en formgivare 

som ser till att motivet blir tydligt 

trots att bilden är så liten. 

I många fall är svenska frimärken 

graverade och skickas då 

Den förste regent som 

prydde ett svenskt frimärke 

var Oscar II. 

Frimärket gavs ut 1885. 

Frimärksfakta 

· Världens dyraste frimärke 

kommer från Sverige och är 

det berömda Gul treskilling 

banco. Frimärket är poststämplat 

i Kopparberg 1857 

och såldes i slutet 1990-talet 

till en anonym samlare för 

15 miljoner kronor. 

· Ett frimärke kostar cirka två 

öre att tillverka. 

· De mest eftertraktade frimärken 

kommer oftast från 

26 

Enda brevet med sex 

stycken 6 skilling 

banco-frimärken. 

Det sändes från 

Stockholm till London 

1858. Brevet var 

framme efter fem 

dygn. Portot motsvarade 

lönen för en 

dags hårt industriarbete. 

Från Postmuseums 

samlingar. 

till en gravör som måste hitta 

just den gravyrteknik som är 

bäst lämpad för varje enskilt 

motiv. 

Den sista fasen för det blivande 

frimärket är att det ska 

tryckas. Frimärket går där 

igenom tre etapper. Den första 

gör att frimärket ska få en rätt 

färgsättning. Därefter ser man 

till att det får samma strävhet 

som till exempel en sedel och 

den tredje etappen är för att ge 

bilden rätt djup och tydlighet. 

Av Nicholas Nace 

länder som inte finns längre. 

Till exempel från Nya Kaledonien 

som under en kort period 

gav ut egna frimärken. 

· Det dröjde enda till 1912 för 

Australien att få rikstäckande 

frimärken. Innan dess gav 

de olika territorierna ut sina 

egna. 

· Den första kommersiella katalogen 

för frimärkssamlande 

gavs ut redan på 1860-talet.

miljoner människor har 

malaria. Vi har effektiv 

behandling. har du 50 kr? 

Läkare Utan Gränser fi nns på plats runt om i världen 

för att hjälpa människor som drabbats av kriser, krig 

eller andra katastrofer. Varje minut dör två barn av 

malaria, bara i Afrika. Trots att malariabehandling för 

ett barn bara kostar fem kronor. Sms:a LÄKARE till 

72990 för att skänka 50 kronor, lämna ett bidrag på 

www.lakareutangranser.se eller via plusgiro 900603-2 

så gör du en insats där nöden är som störst. 

27

PYNTAT OCH FINT 

Människan har alltid varit fascinerad av eld och 

sedan hon lärde sig kontrollera den så har människan 

strävat efter att förlänga dagen och tränga 

undan mörker. För 5 000 år sedan började människan 

använda sig av ljus inom religiösa ceremonier 

och sedan spred sig ljuset till vardagen. 

Fram till medeltiden användes 

framför allt talg för att skapa 

ljus. Romarna använde papyrusrullar 

som veke och doppade 

dessa i smält talg. Sedan 

upptäckte man att bivaxet på 

många sätt var överlägset. Ljusen 

avsöndrade då en god doft 

och lågan sotade inte heller 

lika mycket som med talgljus. 

Den katolska kyrkan använde 

stora mängder vaxljus och 

de vilda biodlingarna räckte 

inte längre till. För att stimulera 

bönderna till att ha egna 

biodlingar uppmanade kyrkan 

till mjödkonsumtion. Vaxljusen 

var vanliga inom religiösa 

ceremonier men för dyra för 

de vanliga människorna att 

använda, så trots dess kvalitet 

användes framför allt talgljus 

av den stora massan. 

Talg- och vaxljusen fortsatte 

att vara populära fram till 

slutet 1700-talet då valjakten 

på allvar tog fart. I kaskelotvalens 

huvud bildas ett ämne 

som kallas för spermaceti eller 

valrav. En enda kaskelot kunde 

ge 3 000 till 5 000 kilo renad 

valrav och då konsistensen påminde 

om bivax och hade samma 

fördelaktiga egenskaper 

blev det mycket populärt att 

skapa ljus av valrav. 

En upptäckt från Frankrike 

Det största framsteget togs år 

1820 av den franska kemisten 

Michel Eugène Chevreul då 

han upptäckte att talg är en 

blandning av fast och flytande 

fett. Chevreul separerade det 

fasta fettet från det flytande 

genom att tillsätta kemikalier 

och kunde således utvinna rent 

stearin. Stearinljus brinner 

med en stor låga som inte sotar 

och stearinet rinner inte över 

kanten utan brinner upp i ljusets 

skål. 

Stearinljusen gjorde intåg på 

den svenska marknaden efter 

att industri- och tidningsmannen 

Lars Johan Hierta sett ljusen 

i London och tillsammans 

med en kemist vid Kungliga 

Tekniska Högskolan, Johan 

Michaëlson, startade Hierta 

Liljeholmens Stearinfabriks 

AB. Verksamheten fick en blygsam 

start år 1839 men svenskarna 

lät sig snart övertygas och 

företaget blomstrade. 

– Stearin är en förnyelsebar 

råvara. Det är formstabilt och 

brinner reproducerbart med ett 

minimum av sot och rinning, 

säger Olle Kilström, verkställande 

direktör vid Liljeholmens 

Stearinfabriks AB. 

Ljus som religiös symbol 

Ljus spelar ofta en stor roll i 

religiösa ceremonier. Elden 

symboliserar ofta rening eller 

förstörelse. Det är vanligt 

att använda eld vid offerriter 

då röken stiger mot himlen. 

28 

En ljus 

Inom buddhismen tänds ljus 

vid tempelritualer tillsammans 

med rökelse eller används som 

hjälpmedel vid meditation. 

Hinduismen firar ljusfesten 

diwali till minne av guden Ramas 

återvändande från exil. I 

de judiska synagogorna finns 

ett evigt brinnande ljus, tamid, 

som symboliserar Guds närhet. 

Det är vanligt att tända ljus i 

samband med förböner och böner 

i den kristna kyrkan. Altarljusen 

är de mest framträdande 

ljusen under gudstjänsten 

och har använts sedan 1800talet. 

Ljuslågan symboliserar 

den levande Kristi närvaro i 

kyrkan. 

Juleljus i december 

I mörka december tar julfirandet 

fart och inleds med advent 

och Lucia. Namnet Lucia kommer 

av latinets lux och betyder 

ljus. Traditionsenlig bär Lucia 

en krona av ljus och framträder 

tillsammans med tärnor 

som har ljus i händerna. 

Under advent tänder vi ett 

ljus vår adventsljusstake. Det 

är även vanligt med adventsstjärnor 

som symboliserar 

Betlehems stjärna, de tre vise 

männens vägvisare till Jesusbarnet. 

Kalenderljus för 1 till 

24 december är mycket populära, 

liknande en adventskalender. 

Det kan ses som en historisk 

koppling till äldre tider

historia 

när det var svårt att mäta tiden. I klostren 

brukade munkar som höll nattvakt tända ljus 

för att hålla reda på tiden tills det var dags att 

väcka de andra för morgonbön. Ljusen hade 

då märken för hur mycket det förkortades per 

timme. Förr i tiden användes ett särskilt stort 

ljus till julbordet som brann hela natten för 

att hålla de onda andemakterna borta. Klockan 

tolv, vid Jesus födelse, delades lågan i två. 

Det var även vanligt med levande ljus i julgranen, 

men idag används framför allt elektriska 

ljusslingor. 

Att stöpa egna julljus är en idag en uppskattad 

aktivitet men inte längre en nödvändig 

syssla. Genom att doppa en veke av flätat 

bomullsgarn i stearin upprepade gånger och 

sedan låta det stelna skapar man egna ljus. 

Man kan även gjuta ljus genom att hälla 

stearinmassan i en form tillsammans med en 

veke, dessa ljus brukar benämnas som blockljus 

och har ofta ett färgat hölje, som i efterhand 

stöps runt blockljuset. 

29 

PYNTAT OCH FINT 

Ljus som stämningshöjare 

Idag används ljus framför allt som en stämningshöjare. 

Försäljningen av ljus tog fart 

på 60-talet och idag finns en uppsjö av ljus 

till olika tillfällen. Födelsedagsljus, doftljus, 

blockljus och värmeljus är vanliga i de svenska 

hemmen. Det har blivit en uppskattad 

present att ge bort fint handgjorda stearinljus 

och flertalet svenska ljustillverkare marknadsför 

olika ljus för speciella tillfällen och 

högtider. 

– Jag tror att ljusmarknaden kommer att 

öka. Traditionella stakljus kommer fortsatt 

att vara populära men värmeljus och blockljus 

som ökat sin andel på ljusmarknaden kommer 

också att vara populära, menar Olle Kilström. 

Av Isabelle Swahn FOTO: OLOF HOLDAR

FOTO: XXXXXX 

ARTIKELNS TEMA 

Den folkligaste av sporter 

För en sann bandyvän kommer 

bandy för evigt att vara en 

utomhussport. Bandyprofilen, 

tillika sportjournalisten sedan 

40 år tillbaka, Claes-G Bengtsson 

brinner sedan barnsben för 

bandy. 

– Bandy är den överlägset finaste 

sport som finns. Tänk dig 

en solig vinterdag på en landsortsbana 

med lite oljig is och 

träd som flankerar banan. Det 

går fort och är så roligt. Helt 

underbart! 

En utmaning för publiken 

är att spelet går snabbt. Ett 

Bandy är något av det folkligaste vi har i sportväg i 

Sverige. Friska vinterdagar, snabbt spel, vänlig stämning 

och gemenskap har bäddat för att sporten rotat sig i 

folksjälen. Nu gryr en ny morgon för bandyn. Ishallar och 

varmare klimat gör att sporten ändrar karaktär. 

otränat öga hinner knappt 

följa bollen. Än mindre hinna 

med när den går i mål. Måljublet 

blir ofta ett långt utdraget 

JAAAA…, tills alla förstått vad 

som skett. Förr höjdes klubborna 

till skyn som tecken på 

mål. Idag är spelet snabbare 

och spelarna hinner knappt 

göra segergest innan spelet är 

igång igen. 

Ska spelas ute 

Förr, innan konstisen kom, var 

bandyn förknippad med väntan 

på köldgrader, framförallt 

30 

inför annandagsbandyn som 

på slutet av 1950-talet innebar 

premiärdag för allsvensk seriebandy. 

– Jag minns att jag som 

pojke ideligen tittade på termometern 

och hoppades att 

det skulle frysa så att matchen 

blev av. Det var lika spännande 

som att vänta på tomten, säger 

Claes-G Bengtsson. 

Han värnar om traditionen. 

Tillsammans med en bekant 

har han startat Portföljförbundet, 

som slår ett slag för att 

den klassiska bandyportföljen

ska få medföras vid match. Här 

i lägges termos med kaffe eller 

choklad och smörgås, och 

så klart något att stärka sig 

med i kylan. Idag är portföljen 

portad på sina håll, framförallt 

från ishallarna, eftersom arrangörerna 

är måna om sin 

egen försäljning. Trist, tycker 

Claes-G Bengtsson, eftersom 

portföljen blivit en symbol för 

folkligheten i bandy. 

Behålla särprägel 

Han menar att bandy, med 

SM-finalen i mars, vid sidan 

av Vasaloppet och Finnkampen 

är det folkligaste vi har i 

sportväg idag. Både Vasaloppet 

och Finnkampen har moderniserats 

med bibehållen 

popularitet. Förhoppningsvis 

lyckas även bandyn behålla 

sin särprägel, även om många 

Bandyhistoria 

Bandy började som en sport för aristokratin 

under 1890-talet i Stockholm och 

Uppsala. Folklig blev den under 1930talet 

i bruksorter runt om i landet. Stora 

starka arbetare från bruken ville ha något 

att göra på vintern. De snörde på sig 

skridskor och bandyn blev en riktig arbetarsport 

som enade bygden. I takt med 

att bruksorterna avfolkas och allt fler 

bosätter sig i storstadsregionerna avtar 

folkligheten. 

matcher flyttar inomhus. En 

lösning kan vara att måna om 

utomhusmatcherna under vintermånaderna. 

– Håll stenhårt på att spela 

utomhus från annandagsbandyn 

till finalen i mars, då kan 

man ta att matcher spelas inomhus 

under hösten. Att stå i 

en råkall fuktig ishall med hög 

sarg runt banan är inte bandy 

för mig. 

Trots sin syn på bandy som 

utomhussport har Claes-G 

Bengtsson förståelse för att 

bandyn gör intåg i ishallarna. 

Säsongen blir kort för de klubbar 

som bara har träningsmöjlighet 

utomhus. Klubbar med 

tillgång till hall förlänger säsongen 

med flera månader och 

blir därför så mycket skickligare. 

Inga supportrar 

Vilka är det då som går på 

bandy? Claes-G Bengtsson 

menar att många från medelåldern 

och uppåt lockas eftersom 

stämningen är vänlig och 

gemenskapen stor, så där som 

fotbollen var förr. 

– I bandyn finns inga bråkiga 

supportrar. Stämningen är 

gemytlig och intresset genuint. 

31 

SPORT 

Klackarna står bredvid varand 

ra på läktaren och fokuserar 

på spelet, säger han. 

I Stockholm är intresset för 

bandy stort. Mikael Öijer är 

ledare i Hammarby pojkbandy, 

klubben som arrangerar 

matcherna på Zinkensdamms 

IP. Han håller med om att 

stämningen är god på matcherna. 

Bandypubliken tycker 

han är bred. Gammal och ung 

står sida vid sida tätt samman 

för att hålla värmen. Vad du 

jobbar med utanför planen spelar 

ingen roll. Det som enar är 

gemenskapen och intresset för 

sporten. 

Snoddas favoriten 

I landet i stort anar Claes-G 

Bengtsson ett sjunkande intresse 

som han tror beror på 

att bruksorterna, där bandy 

haft ett starkt fäste, avfolkas. 

Annat var det på 1950-talet. 

Då rådde bandyfeber i hela 

landet. Bakom yran låg bandyspelaren 

Snoddas. Med sin 

karisma och personlighet charmade 

han hela svenska folket 

genom att sjunga Flottarkärlek 

i radio. Alla älskade bandy. 

– Snoddas är min stora idol. 

Han var den störste PR-mannen 

genom tiderna fast han 

var inte medveten om det själv. 

Han gjorde mer för bandyn 

än Zlatan har gjort för fotbollen, 

bara genom att vara genuin 

och sig själv. Effekten var 

enorm, säger Claes-G Bengtsson. 

Kanske var det Snoddas 

som bäddade för den gemytliga 

stämningen och det genuina 

intresset som fortfarande råder 

bland bandyvänner, och som 

förhoppningsvis kommer fortsätta 

råda. 

Av Eva Wase

KROPP & SJÄL 

Passet i ”Seniorgympa” ska strax börja och idag är det Jan som är instruktör. 

”Han är mest populär här” väser en kvinna förtroligt innan passet 

sätter igång, ”han har pondus”. Och det märks. I en timme springer 

de trettio deltagarna runt i salen, gör koordinerade rörelser, styrketränar 

rygg, ben och bål och gör avslappningsövningar. Allt under ledning av 

en passionerad Jan. Samtliga deltagare är seniorer. 

Kämpaglöd 

seniorgympa 

och glädje på 

Klockan är snart tio på måndagsförmiddagen 

när Jan 

Olofsson tänder ljuset i Lilla 

Hallen på Friskis & Svettis vid 

Ringens köpcentrum på Södermalm. 

Efter några minuter 

börjar folk strömma in genom 

dörrarna och Jan tar plats för 

att ta emot biljetter . Prat och 

skratt utbryter, glada hälsningar 

utbyts och många verkar 

känna varandra. 

På Friskis & Svettis 14 anläggningar 

runt om i Stockholm 

genomförs dagligen gympapass 

anpassade för äldre. 

Dessa pass kallas ”seniorgympa”, 

har lägre intensitet än de 

övriga och koncentrerar sig på 

rörlighet, balans, styrka och 

koordination. 

Successiv träning 

Jan Olofsson, som har varit instruktör 

på Friskis sedan 1984, 

berättar att deltagarna tränar 

upp sig successivt under terminens 

gång och att nivån framåt 

jul blir mer avancerad i jämförelse 

med starten i september. 

Han förklarar att seniorpassen 

också ser olika ut på höst- och 

vårterminen. Under hösten, då 

det är halt ute, fokuserar Jan 

träningen på bål och ben. 

– Det är viktigt för de 

äldre att stärka de 

delarna, så man 

inte halkar va, 

skrattar han och 

fortsätter med att 

beskriva vårens träning. 

– Då är det med fokus på 

mage och armar, så man blir 

lite snygg inför sommaren! 

Kämpaglöd 

Medlemsorganisationen 

Friskis & Svettis, som har funnits 

sedan 1978, har som mål 

att göra bra och allsidig träning 

tillgänglig för alla, och 

det är en vision som verkar 

genomsyra denna förmiddags 

seniorgympa i Lilla Hallen. 

Här är stämningen märkbart 

uppmuntrande och tillåtande. 

Pauser är dock sällsynta, man 

är varken rädd för att ta i eller 

svettas, och emellanåt lägger 

någon till egna rörelser i takt 

med musiken. Det är svårt att 

inte imponeras av deltagarnas 

goda kondition, rörlighet och 

kämpaglöd. 

– Det här är världens trupp, 

håller Jan med och utbrister under 

en övning ett överväldigat: 

– Oj, vad ni är häftiga! 

32 

Den 69-årige instruktören 

förklarar att ett seniorpass 

består av 35 minuter 

gympa följt av 

en lång nedvarvning 

med stretchning och 

avslappning. Mycket 

riktigt ropar Jan ut sitt kommando 

efter dryga halvtimmen 

gymping och styrkeövningar; 

seniorerna beordras gå runt i 

salen i sakta mak. Detta blir 

upptakten till passets lugnare 

del. Strax dämpas ljuset, klassisk 

musik sätts på och de 

trettio deltagarna tar plats på 

golvet. 

Många stammisar 

På Ringens Friskis & Svettis 

är de flesta av seniorgympans 

besökare stammisar som återvänder 

vecka efter vecka. En 

av dessa, Torbjörn Wittkull, 

berättar att det efter ett pass 

känns att kroppen har blivit 

rörligare, en skön känsla menar 

han. 

– Efteråt, när man har gått 

ner och tagit en dusch, då mår 

man bättre, säger Torbjörn och 

får medhåll av två förbipasserande 

deltagare. 

– Passet idag var skönt, i alla 

fall efteråt, skrattar de.

Jan Olofsson har under passet 

alltid koll på att ingen blir för 

trött, och instruerar sina deltagare 

att bara göra övningarna till den 

grad de orkar och klarar av. 

Mer rörlighet och ork verkar 

vara den största vinsten med 

gympa för seniorer, men passen 

är också en del av deltagarnas 

sociala liv. Många känner 

varandra och en del går dit 

tillsammans med vänner eller 

sina respektive. Torbjörn Wittkull 

berättar att han brukar 

tipsa dem han känner om passen 

och han träffar ofta bekanta 

där, idag har han exempelvis 

några gamla grannar på plats 

i salen. 

Viktigt med aktivitet 

Torbjörn går dessutom vanligtvis 

på seniorgympan tillsammans 

med sin fru. 

– Vi tvingar iväg varandra, 

säger han leende och tillägger 

Friskis & Svettis seniorgympa 

För att träna på Friskis & Svettis 

seniorgympa måste du antingen 

ha ett träningskort eller 

köpa en engångsbiljett till varje 

enstaka pass. Det finns flera 

typer av träningskort. Allträningskortet 

gäller för alla gympapass, 

styrketräning på gym 

samt spinningpass. Om du 

bara vill träna på gympapassen 

går det att köpa ett kort för endast 

detta. 

Allträningskort kostar 2 465 

kr/år och 1 445 kr/säsong. 

Priserna gäller seniorer. Träningskort 

för en träningsform 

kostar 2 040 kr/år och 1 190 

kr/säsong. En enkel biljett till ett 

gympapass kostar 90 kr. 

snabbt, men jag går så gärna! 

Anledningen till det är enkel, 

Torbjörn tycker att det är 

viktigt att vara aktiv, och spelar 

både boule och bridge förutom 

att gympa. 

– Det gäller att göra saker 

som pensionär, hålla igång 

kroppen och hjärnan, det är 

Det finns pass i seniorjympa alla 

veckodagar på Friskis & Svettis 

olika anläggningar runtom i staden. 

Oftast är de schemalagda 

på förmiddagen, klockan 9.30 eller 

10. Följande anläggningar har 

pass i seniorjympa: 

Sveavägen 

Onsdag & fredag 9.30–10.25 

Gärdet 

Måndag & fredag 10.00–10.55 

Hornstull 

Måndag & onsdag 9.30–10.25 

samt fredag 10.00–10.55 

Ringen 

Måndag till torsdag 10.00–10.55 

samt fredag 11.00–11.55 

33 

KROPP & SJÄL 

det som gäller, förkunnar han, 

den pigga och snart 77-årige 

pensionären som tycker om att 

starta dagen med det tidiga 

förmiddagspasset. 

– Det gäller ju att inte 

spräcka dagen. 

Text och foto av Lisa Lindqvist 

Annexet R & R 

Måndag 10.00–10.55 

Farsta 

Måndag & onsdag 10.00–10.55 

City 

Tisdag 10.00–10.55 

Kista entré 

Tisdag & torsdag 10.00–10.55 

Kungsholmen 

Tisdag & torsdag 10.00–10.55 

Även andra aktörer erbjuder träning 

anpassad till seniorer, bland 

annat Saga Motion, Gymnastikförbundet 

och PRO Tyresö.

UR POSTMUSEUMS SAMLINGAR 

FOTO: MATS LANDIN, ©NORDISKA MUSEET 

EVENEMANG 

Utställningar 

Plast (till och med 110501). 

Vi är mer beroende av plast än 

någonsin och plastprodukter 

är trendiga, samtidigt som materialets 

miljöpåverkan finns 

i var och varannans medvetande. 

Lär dig mer om plastens 

historia. Från dess födelse 

i slutet på 1800-talet, genom 

1950- och 60-talens plasthysteri 

fram till 2000-talet. 

Var: Nordiska museet. 

I Stockholm finns alltid något att göra, vad 

man än har för intressen. Här har vi samlat 

ihop ett axplock av några av de evenemang 

som sker från slutet av december till framåt 

vårkanten. 

Evenemang i Stockholm 

– låt dig inspireras 

Trofast – hov och tass i 

kunglig tjänst (till och med 

110130). En utställning om 

hästar och hundar hos kungar 

och drottningar, prinsar och 

prinsessor. Alla kan känna igen 

sig i förhållandet till de älskade 

djuren och fundera över likheter 

och skillnader i hur 

vi behandlar dessa djur idag 

och hur man gjorde förr. 

Var: Livrustkammaren. 

Zorns mästerverk (till och 

med 110123). I år är det 150 

år sedan sedan Anders Zorn 

föddes. Detta firas med jubileumsutställningen 

Zorns mästerverk 

som har producerats i 

samarbete med Zornmuseet i 

Mora. Med inlånade målningar 

från svenska och utländska 

museer, institutioner och privata 

samlingar presenteras 

en helhetsbild av vår store nationalmålare. 

Vi får se konstnärens 

mest kända akvareller 

och målningar samlade för första 

gången på många år. 

Var: Waldemarsudde. 

34 

Reklam, ja tack! (till och 

med 111030). Utställningen 

berättar om svensk reklamhistoria 

med Postens kampanjer 

som exempel. Några av 

affischerna ses numera som 

klassiska, t ex de som ingick i 

kampanjen ”Ett brev betyder 

så mycket” på 1960-talet. 

Var: Postmuseum. 

UR POSTMUSEUMS SAMLINGAR

Vykortskungen (till och 

med 110109). Känner du igen 

namnet Harry Lange? Eller 

att han enligt uppgift har kallats 

”Vykortskungen” som ung? 

Kanske inte, men du har nog 

säkert sett något av hans verk. 

Harry Lange har nämligen 

gjort mer än 2 000 vykortsmotiv. 

Postmuseum visar nu delar 

av Harry Langes stora produktion.Var: 

Postmuseum. 

Bernadotter i svart och 

vitt (till och med 110123). 

Inga svenskar har blivit så 

flitigt avbildade som våra 

kungligheter. I utställningen 

Bernadotter i svart och vitt 

visas kända och okända framställningar 

från Karl XIV 

Johan och fram till hans ättling 

i sjunde led, kronprinsessan 

Victoria. Fri entré. 

Var: National museum. 

Scen 

Rut och Ragnar (ges fram 

till 110619). En skilsmässopjäs 

av Kristina Lugn, med Meta 

Velander och Ingvar Kjellson 

i huvudrollerna. En dag för 

länge sen lovade Rut och Ragnar 

varandra evig kärlek. Nu 

har det blivit hög tid att avge 

ett nytt löfte. Att för alltid lämna 

varandra ifred. Pensionärspris 

230 kr. Var: Stockholms 

stadsteater. 

Trettondagsafton (till och 

med 110326). Komedi av Shakespeare 

med Pia Johansson 

och Peter Haber i rollerna. Pensionärspris 

230 kr. Var: Stockholms 

stadsteater. 

Den girige av Molière 

(till och med 110116). En komedipjäs 

från 1668 av Molière 

som efter Tortuffe är den mest 

spelade av Molières pjäser. Föreställningen 

är regisserad av 

Rut och Ragnar 

Gösta Ekman med Johan Rabaeus 

i huvudrollen. Var: Dramaten 

Stormen av Shakespeare 

(till och med 110320). Stormen 

(originaltitel The Tempest) är 

en av Shakespeares sista pjäser 

och anses vara hans medvetna 

avsked som pjäsförfattare. 

Var: Dramaten. 

Folkmusikhus (varje söndag 

till och med 110529). Dans- 

FOTO: MARIE ANDERSSON/STIFTELSEN SKANSEN 

Marknader 

Stortorgets julmarknad (öppen 

varje dag till och med 101223). 

Skansens julmarknad (öppen 

alla helger i advent). 

Jul på Rosendal (öppen till och 

med 101222). 

Kungsträdgårdens julmarknad 

(öppet helger under advent, 

förutom den andra). 

35 

EVENEMANG 

instruktion, spelmanscafé och 

allmän dans på Folkmusikhuset 

på Skeppsholmen. Fri entré. 

Var: Folkmusikhuset. 

Musik 

Nötknäpparen (ges till och 

med 110101). En sprakande 

balettfest för såväl liten som 

stor där äventyren utspelar 

sig i Elsa Beskows fantastiska 

sagovärld. Musik av Pjotr Tjajkovskij. 

Var: Kungliga operan. 

The Mersey Beatles (Obs, 

endast 110205). Konsert med 

Beatlesmusik, precis som det 

lät på 60-talet. Var: Berwaldhallen. 

Trettondagskonsert (Obs, 

endast 110106). Sveriges Radios 

symfoniorkester ger två 

konserter samma dag under 

ledning av dirigent Anu Tali. 

Var: Berwaldhallen. 

Orgelmatiné (Obs, endast 

110114, 110304, 110429). Orgeln 

i Konserthuset är med 

sina 6 100 pipor och 69 stämmor 

ett mycket imponerande 

instrument. Under orgelmatinéerna 

i Konserthuset ges möjlighet 

att höra orgeln tillsammans 

med några av landets 

bästa organister. Pris: 55 kr. 

Var: Stockholms Konserthus. 

FOTO: SARAH BOLMSTEN

ARTIKELNS TEMA 

Vinterviken - 

en Stockholmsoas 

med historia 

I dag är Vinterviken ett populärt utflyktsmål för många 

stockholmare, men det är inte alla som känner till den 

roll som området har haft ur ett historiskt perspektiv. 

Vinterviken är nämligen den plats där Alfred Nobel för idag 

145 år sedan, startade upp den allra första dynamitfabriken. 

36 

FOTO: MICASA

Idag är svavelsyrafabriken i 

rött tegel den bäst bevarade 

byggnaden från Nobels tid. 

Den skyddsrenoverades 1995 

och här finns idag café, festvåning 

och konferenslokaler. 

Vinterviken är en av många 

vikar i Mälaren och ligger mellan 

Aspudden och Mälarhöjden 

i Hägersten. Namnet Vinterviken 

kommer troligtvis från 

den väg som under vintern gick 

från Fittja till Stockholm, delvis 

över Mälarens is och som 

ledde genom dalgången i Vinterviksområdet 

över Trekanten 

och mot Hornstull. 

I Vinterviken fanns en gång 

i tiden, ett värdshus med tillhörande 

krog som omnämns 

redan 1680 på en karta. Här 

drevs även jordbruks- och trädgårdsarbete 

och det fanns gott 

om djurhållning. Under 1700talet 

och tidigt 1800-tal bodde 

framförallt människor som 

arbetade i jordbruket och på 

värdshuset i Vinterviken. 

Nobel intar Vinterviken 

1864 grundade Alfred Nobel 

Nitroglycerin Aktiebolaget i 

Stockholm. Efter en sprängolycka 

i Nobels bostad nära Heleneborg 

på Södermalm tvingades 

man flytta verksamheten 

till obebyggda trakter utanför 

staden. Ett år senare köpte 

bolaget hela området kring 

Vinterviken och man började 

planera inför sprängämnestillverkning. 

Flera olika byggnader 

uppfördes både för själva 

industrin men även som bostäder 

åt arbetare. 

Vinterviken som plats passade 

bra för den farliga tillverkningen. 

Området låg näm- 

ligen på den tiden, långt ifrån 

tätbebyggda trakter, i en dal 

med berg på båda sidor och 

dessutom precis vid en vik av 

Mälaren. 

– Det fanns goda transportmöjligheter 

från fabriken, med 

ångbåt vidare in till centrum, 

berättar Ulf Larsson, intendent 

och ansvarig för utställningarna 

på Nobelmuseum i 

Stockholm. 

Ute i landet behövdes 

sprängämnen främst till gruvdriften, 

men även till de omfattande 

järnvägsarbeten som var 

i gång i slutet av 1800-talets 

Sverige. Det var stor efterfrågan 

på dynamiten som fabriken 

tillverkade och under det 

första året, framställde man 

16 000 kg nitroglycerin. Hela 

15 000 kg gick till den så kallade 

sammanbindningsbanan i 

Stockholm, den järnvägstunnel 

som idag sträcker sig från Södra 

station till Centralstationen. 

Tre större sprängolyckor 

med närmare 30 dödsoffer, 

drabbade verksamheten under 

37 

STOCKHOLM I FOKUS 

perioden som den var i drift 

och Nobel blev hårt kritiserad 

för sin verksamhet. Från flera 

håll inkom krav på att fabriken 

skulle stängas. 

Kring 1910 började en viss 

avveckling av dynamitfabriken 

i Vinterviken. Det ansågs omöjligt 

att fortsätta verksamheten 

eftersom bostäder hade börjat 

byggas i Liljeholmen och Aspudden. 

– 1915 slogs Nobels bolag 

ihop med en sprängämnesfabrik 

i Närke. Efter första 

världskrigets slut startade flytten 

till dit, säger Ulf. 

Vinterviken behölls ett par 

ytterligare årtionden och man 

hade kvar laboratorier, lagerhållning 

och distribution av 

sprängmedel. 

Fåtal byggnader kvar 

På den norra udden, finns idag 

nästan inga spår kvar efter 

industriverksamheten under 

förra sekelskiftet. Detsamma 

gäller den södra udden där 

flertalet av fabriksbyggnader- 

Den gamla svavelsyrafabriken i slutet av 1890-talet. Framför fabriken 

står koncentrerad svavelsyra i glasflaskor. Männen som poserar framför 

fabriken var med stor sannolikhet arbetare i fabriken. 

FOTO: S NAUCKHOFF, NOBELMUSÉET

STOCKHOLM I FOKUS 

na låg. Här ligger idag endast 

rester av valv i berget samt ett 

litet trähus, i vilket man gjorde 

patroner, bevarat. Kvar idag 

finns däremot flera hus som på 

den tiden inhyste kontor, laboratorium 

och arbetarbostäder, 

men som idag är privatbostäder. 

Inte långt från vikens 

innersta kant finns ett antal 

gamla fabriksbyggnader kvar. 

Idag huserar olika typer av 

konstateljéer i de kvarvarande 

fabriksbyggnaderna i Vinterviken. 

Efter att Stockholm stad tagit 

över Vinterviken i början av 

70-talet fick flera byggnader i 

området skyddsbestämmelser 

och marken kring Vinterviken 

betraktades som parkområde. 

Under upprustningen av området 

anlades parkvägar och 

en egen koloniträdgård, kallad 

Vintervikens kolonilottsförening. 

Förorenad mark 

Svavelsyrafabrikens murar 

och marken under huset var 

ordentligt förorenade på grund 

av på den tidigare verksamheten. 

Saneringen ansågs vara 

för omfattande och dyr och 

Stockholms fastighetskontor 

ville riva byggnaden vid ett 

flertal tillfällen. Efter att riksdagen 

1994 avsatt pengar till 

kulturmiljövård, kunde byggnaden 

äntligen renoveras vilket 

påbörjades året efter. 

Det var en mängd saker som 

var i akut behov av reparation 

efter nära 80 år av förfall. Taket 

lagades, murar återställdes, 

bjälkar i huset stärktes 

och fönster reparerades. Ett 

problem vid upprustningen var 

att hitta det tidstypiska röda 

teglet, som använts vid bygget 

av den gamla fabriken. Efter 

mycket letande fann man till 

slut en tillverkare i Danmark, 

som fick en stororder ifrån 

Stockholm. 

Festvåning 

I början av 2008 tog Erika 

och Markus Aujalay över caféverksamheten 

och startade 

samtidigt festvåning och konferensverksamhet 

i lokalerna. 

Idag hyr man huset av Stockholm 

stad och det har fått ett 

nytt namn; Winterviken, café, 

festvåning och konferens. Markus 

vann den prestigefyllda 

tävlingen årets kock 2004 och 

är idag köksmästare på restaurangen. 

Erika är företagets vd. 

– Byggnaden som vi verkar i, 

är helt underbar. Det hade stor 

betydelse för oss vid valet av 

lokal, berättar Erika. Caféet i 

Winterviken är öppet dagligen 

för allmänheten och i huset visas 

även regelbundna konstutställningar. 

38 

– En av många bra saker 

med Vinterviken är att det 

är så vackert här året om och 

dessutom är det nära in till 

stan, fortsätter Erika. 

Idag är Vinterviken en lugn 

och idyllisk plats nära natur 

och Mälarens vatten. Här finns 

knappt någon biltrafik som gör 

att luften känns extra frisk. 

Det är overkligt att tänka på, 

att samma område för drygt 

100 år sedan, förmodligen var 

Stockholms farligaste plats att 

vistas på. 

Det är svårt att veta vad 

Alfred Nobel hade tyckt, men 

många är det i alla fall som 

gläds åt att Vinterviken idag är 

fredad från framtida industriverksamhet 

samt återställd i 

sitt forna lugn. 

Text och bild av Jenny Sandgren 

Källor: Vinterviken av Christian 

Richette, Nobels Nitroglycerinfabrik 

av Hugo Wester.

GE BORT 

ÅRETS JULKLAPP 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

www.situationsthlm.se 

39


Fyra goda läsupplevelser 

Den här gången ska jag tipsa om en svensk rolig, burlesk och lättläst 

bok som fick mig att skratta många gånger. Den fick mig också att fundera 

ett par gånger. 

Jag vill också tipsa om en bok från amerikanska södern i början av 

60-talet. Och då menar jag 1960-talet. När man läser boken är det svårt 

att förstå hur hårt det kunde vara i ett strikt segregerat samhälle för inte 

längre sedan än knappt 50 år. 

Och så kan jag inte välja om jag ska skriva om en fransk bok eller en 

brittisk? Den franska boken utspelar sig i ett hyreshus i Paris i nutid och 

den brittiska bland överklassen under hela 1900-talet. 

● Vi börjar i Sverige. 

100-åringen som gick ut genom 

fönstret och försvann 

av Jonas Jonasson. Efter ett 

långt och händelserikt liv hamnar 

Allan Karlsson på det äldrehem 

han tänker ska bli hans 

sista anhalt på jorden. Problemet 

är bara att hälsan vägrar 

ge vika, och en dag bär det sig 

inte bättre än att det är dags 

för honom att fylla tresiffrigt. 

Pompa och ståt väntar, med 

kommunalråd och lokaltidning 

på plats. Ett spektakel 

så oönskat av Allan att han i 

stället kliver ut genom fönstret. 

Därmed är han på rymmen 

från sitt eget födelsedagskalas. 

I hastigheten råkar Allan få 

med sig en väska som han bara 

skulle vakta ett slag och strax 

har han både tjuvar och poliser 

efter sig. 

Hundraåringen som klev ut 

genom fönstret och försvann 

handlar om en jakt genom Sverige 

på Allan och hans nyfunna 

vänner. 

Men boken är också en resa 

genom 1900-talet - Allan Karlssons 

livsresa. För hur kommer 

det sig egentligen att Allan 

äter middag med blivande presidenten 

Truman? Får lift med 

förre premiärministern Churchill? 

Åker flodbåt med ordförande 

Maos unga hustru? 

40 

● Nästa bok rekommenderade 

min 18-åriga dotter att jag 

skulle läsa. Själv hade hon läst 

den på inrådan av den amerikanska 

familj hon bott i under 

ett studieår i Texas. 

Niceville (The help) av 

Kathryn Stockett. Romanen 

utspelar sig under den begynnandemedborgarrättsrörelsens 

tid i Jackson, Mississippi, 

med tre starka kvinnors arbeten 

och liv i centrum. 

Det är den vita societets-

till helgerna 

flickan Skeeter som, när hon 

återvänder till hemstaden 

Jackson efter avslutade universitetsstudier, 

faller tillbaka 

i sitt gamla liv med bridgespel, 

tennis och välgörenhetsbaler. 

Men hon har förändrats under 

studietiden och ser nu diskrimineringen 

runt henne. 

Det är den svarta hemhjälpen 

Aibileen, som har förlorat 

sin ende son, men uppfostrat 

och älskat sjutton vita barn. 

Och det är den svarta hemhjälpen 

Minny, egensinnig och 

smart. 

De tre kvinnorna möts och 

Skeeter, som drömmer om att 

bli författare, lyckas övertala 

de andra om att de ska skriva 

en bok. En bok som skildrar 

verkligheten i staden som de 

kallar Niceville, en bok beskriver 

hur de svarta har förnedrats 

och diskriminerats. 

Det är ett möte som kommer 

att förändra livet för dem alla. 

Och det är inte alltid positivt. 

● Paris är en stad som jag 

tycker mycket om. Jag har i 

och för sig bara besökt den som 

turist men inte desto mindre 

uppskattar jag nästa bok. En 

både lättsam och filosofisk bok 

om några personer i en ståtlig 

fastighet i Paris finare kvarter. 

Igelkottens elegans av 

Muriel Barbery. Renée är 

portvakt i huset. Hon lever sitt 

liv diskret bakom en schablonbild 

av en vresig och obildad 

portvakt med få intressen ut- 

över katten och skräniga teveprogram. 

Men egentligen är 

hon är en självlärd älskare av 

konst, musik, filosofi och litteratur. 

Högre upp, i en paradvåning, 

bor tolvåriga Paloma med 

sin familj. Hon är brådmogen, 

överbegåvad och försöker förgäves 

bete sig som sina jämnåriga. 

Hon tycker livet är absurt, 

känner sig oälskad och 

har bestämt sig för att begå 

självmord på sin trettonårsdag. 

Renées och Palomas vägar 

korsas när den japanske affärsmannen 

Kakuro Ozu flyttar 

in. 

● Tänk dig en familj med sex 

döttrar varav två var nazister 

och en kommunist. Familjen 

var släkt med Winston Churchill. 

Döttrar som med tiden 

skulle komma att bli de osannolika 

systrarna Mitford. De 

hade också en bror men han 

gjorde inte mycket väsen av sig. 

41 


De osannolika systrarna 

Mitford en sannsaga av Cecilia 

Hagen. Författaren Cecilia 

Hagen började läsa allt hon 

kom över om systrarna och var 

snart fast i deras spännande 

historia. Hon har rest runt i 

systrarnas spår, hon har intervjuat 

närstående och träffat 

de två som då fortfarande var i 

livet, Deborah och Diana. 

Nancy var äldst av systrarna. 

Och mest berömd. Hon 

skrev bestsellers om sin egen 

uppväxt på gods och gårdar i 

the Cotswolds. Pamela gjorde 

föga väsen av sig. Diana var 

den svindlande vackra och begåvade. 

Onkel Winston Churchills 

och Adolf Hitlers särskilda 

favorit. Den engelska 

fascismens First Lady. Mor till 

Trustorhärvans lord Moyne. 

Unity var rabiat nazist, dyrkade 

Hitler. Jessica i sin tur blev 

en glödande kommunist. Deborah, 

den yngsta, styr på godset 

Chatsworth som hertiginna av 

Devonshire. 

En riktigt rolig och spännande 

bok att läsa. Den rymmer 

nästan hela 1900-talets historia 

sedd genom denna familj. 

Av Cari Busin

KORSORD 

FRUKT 

JUL- 

KALENDER 

1979 OCH 

1985 

NÄRINGS- 

GRUND 

ÄR TÄTT 

SITTANDE 

LINJER PÅ 

TYG 

TRÅCKLA 

HÅR- 

DESIGN 

BANK- 

TRÄD 

STRATEGI 

RINGARE 

GULDBAG- 

GEAFTON 

LIKA I 

SCHACK 

FLÖDES- 

TEKNIK 

MULE 

TILLHÖR- 

IGHET 

FRÅGVIS 

CURLING- 

UNDER- 

LAG 

FYNDIG 

TURE 

DAHL 

Korsordstävling 

PETITION 

HAR BÅG- 

FORMADE 

BANOR 

MER VAN- 

SINNIGT 

Lös korsordet och skicka in det till: 

Micasa Fastigheter, att: Maria Ehn-Notrica, Box 17211, 104 62 Stockholm. 

De tre första som skickar in rätt svar får pris. 

Glöm inte att skriva ned din adress så att vi vet vart vi ska skicka priserna. 

OXUDDE 

93-2010 

FÄRGER 

SER ÖVER 

ALLA 

ANDRA 

DÄGGDJUR 

SÄTTA 

IHOP IGEN 

ROMJA 

NEODYM 

FÖRE- 

STÄLL- 

NING 

CARRERAS 

OCH 

DOMINGO 

OLJA I 

AMERIKA 

KNYCKTES 

42 

ILL- 

MARIG 

SLATAN- 

TILL- 

LAG 

ÄGNAN FASTE- 

PERIOD 

RIVA RUNT 

KÖR I 

STOCKHOLM 

BJÖRN- 

TASS 

INFORM- 

ATION 

I DENNA 

STUND 

SERVERAR DRINKAR 

LOKET 

OSTKRYP 

OLSSON 

KAN RET- 

URNERAD 

POST 

VARA 

GUDS- 

FÖRNEK- 

ARE 

KAN FIRA 

ANDRA 

MARS 

MISS- 

TÄNKTE NATION 

CIVIL- 

STÅND 

KAN TA 

HAND OM 

BESPARING 

FÖR- 

SVINNA 

ORÄKNELI- 

GT ANTAL 

FÖRBUND 

TALAS I 

ÅLESUND 

KÖKS- 

RÖKEN 

I ATEN 

2004 

FEST 

TAL- 

LINNBO 

DRA PÅ 

SMIL- 

BANDEN 

ORSABO

ALLEATO Mobil Trygghet 

Ett mobilt larm som inte bara fungerar 

i lägenheten utan likväl i tvättstugan, i 

parken eller i affären. 

Larmets position kan visas på en karta 

i mobiltelefon eller dator via en 

tillhörande Internetsida. 

All information är skyddad mot 

åtkomst från obehöriga. Du väljer 

själv vilka som ska ha åtkomst till 

informationen. 

Pris 1995:-, 89:-/mån för karttjänst 

Kan även kopplas till professionell 

larmmottagare. 

ALLEATO ”Trygg i hemmet” 

Systemet som hjälper dig att ha koll 

på ditt hem och påminner när något 

inte står rätt till. Även anhöriga kan 

hålla ett vakande öga. 

ALLEATO Trygghetslarm 

Den nya generationens trygghetslarm 

som även automatiskt kan 

hjälpa dig om du behöver assistans. 

GodJulochGottNyttÅr 

önskar vi på ALLEATO 

För mer information se http://www.alleato.se 

Kontakta oss gärna på telefon 08-550 65 990, 

fråga efter ”Trygg i hemmet”

Returadress: 

Micasa Fastigheter 

Box 17211, 104 62 Stockholm

Trivsel 2/2010 - Micasa

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?