Effekter i Ångermanälven från skred i nipor nedströms Sollefteå

Effekter i Ångermanälven från skred i nipor nedströms 

Sollefteå 

─ dokumentation och beräkningar 

Torbjörn Svensson 

Håkan Persson 

Finn Midbøe 

Nätverket för älvsäkerhet, Karlstads universitet 

2005

Sammanfattning 

Ett flertal stora skred har på senare år skett i niporna längs Ångermanälven i Sollefteå 

kommun. Stora mängder jord och träd har vid skredplatserna glidit ut i älven och blockerat 

mer än en tredjedel av älvens bredd. Skreden har aktualiserat frågor om jordmassornas 

effekter på flöden och vattenstånd i älven, framförallt eftersom jordmassorna i älven eroderas 

bort mycket långsamt. 

För att studera skredmassornas effekter har inträffade skred i närheten av Sollefteå studerats, 

berörda personer intervjuats, bottentopografin i älven nedströms Sollefteå uppmätts och 

utifrån dessa studier har beräkningar av skredens effekter gjorts. Både omedelbara och 

långsiktiga effekter av skredmassornas inverkan på flöden och vattennivåer har bedömts vara 

intressanta att studera. Beräkning av omedelbara effekter har gjorts med hjälp av avancerad 

tvådimensionell vågmodellering samt det endimensionella modelleringsverktyget MIKE 11; 

för långsiktiga effekter har endast MIKE 11 använts. 

De allvarligaste omedelbara effekter som uppkommer då skredmassor tränger ner i älven är 

vågbildning radiellt ut ifrån skredplatsen. Till följd av skred i samma storleksordning som de 

som har inträffat bedöms dessa vågor kunna få en höjd på mer än 1 m över ursprunglig 

vattenyta. Då dessa vågor når motsatt strand kan de dessutom orsaka en uppsköljning som är 

betydligt högre. På lång sikt har skredmassorna en dämningseffekt som i samband med en 

högflödessituation kan orsaka en extra vattenståndsökning på 5 cm. 

2

Förord 

Ett flertal skred har skett i niporna längs Ångermanälven i Sollefteå kommun under de senaste 

åren. Därav inledde Åke Gullersbo på Sollefteå kommun och föreståndaren för NÄS 

(Nätverket för älvsäkerhet) Torbjörn Svensson i början av år 2004 ett samtal kring skredens 

effekter i älven. Samtalet mynnade ut i ett förslag till en studie av dessa effekter. Studien 

inleddes under sommaren 2005 och har sedan fortsatt under efterföljande höst och vinter. 

Arbetet har utförts av bitr. prof. Torbjörn Svensson, civ. ing. Håkan Persson samt civ. ing. 

Finn Midbøe på NÄS vid Karlstads universitet; dessutom har dr. Claes Eskilsson på 

avdelningen Vatten Miljö Teknik på Chalmers anlitats och bidragit med specialkompetens 

inom modellering. Från Sollefteå kommun har främst Åke Gullersbo varit involverad i 

arbetet; under fältarbete i Sollefteå har kommunen dessutom bistått med lokaler. 

Huvuddelen av arbetet har utförts av Håkan Person. Av praktiska skäl har hans arbete förlagts 

till avdelningen Vatten Miljö Teknik på Chalmers i Göteborg, som tillhandahållit lokal och 

nödvändiga faciliteter. Detta kan ses som ett led i samarbetet inom NÄS och vi vill rikta ett 

varmt tack för detta generösa tillmötesgående. 

Karlstad, 27 januari, 2006 

Torbjörn Svensson och Håkan Persson 

3

Innehållsförteckning 

1 INLEDNING................................................................................................................................................ 5 

1.1 TIDIGARE ARBETE OCH REKOMMENDATIONER DÄRIFRÅN..................................................................... 5 

2 RAS OCH SKRED ...................................................................................................................................... 5 

3 NIPORS UPPKOMST OCH STABILITET ............................................................................................. 6 

4 STORA SKRED I SVENSKA ÄLVDALAR............................................................................................. 6 

5 INTRÄFFADE SKRED I NÄRHETEN AV SOLLEFTEÅ..................................................................... 7 

5.1 OBSERVATIONER OCH OMEDELBARA EFFEKTER ................................................................................... 7 

5.2 SKREDVOLYM....................................................................................................................................... 8 

5.3 EROSION ............................................................................................................................................... 8 

5.4 LÅNGSIKTIGA EFFEKTER....................................................................................................................... 9 

6 BERÄKNINGAR AV SKREDENS INVERKAN PÅ ÄLVEN................................................................ 9 

6.1 OMEDELBARA EFFEKTER .................................................................................................................... 10 

6.1.1 Flodvågor...................................................................................................................................... 10 

6.1.2 Dämningsvågor............................................................................................................................. 11 

6.2 BESTÅENDE DÄMNINGSEFFEKTER....................................................................................................... 12 

6.2.1 Skredscenarier............................................................................................................................... 13 

6.2.2 Resultat.......................................................................................................................................... 13 

6.3 KONSEKVENSER AV VÅGOR, ÖKADE VATTENNIVÅER OCH ÖKADE FLÖDESHASTIGHETER.................... 14 

6.3.1 Speciellt utsatta landområden....................................................................................................... 15 

6.3.2 Skred uppströms kraftverket.......................................................................................................... 15 

6.3.3 Erosion och sedimentation ............................................................................................................ 15 

6.4 FELKÄLLOR ........................................................................................................................................ 16 

7 DISKUSSION ............................................................................................................................................ 17 

7.1 RELEVANTA ÅTGÄRDER MOT SKRED OCH SKREDMASSOR I ÄLVEN ..................................................... 18 

7.2 ANSVARSFRÅGOR ............................................................................................................................... 18 

7.3 NIPORNAS FRAMTID............................................................................................................................ 18 

8 REFERENSER .......................................................................................................................................... 20 

BILAGA 1 – FOTON AV INTRÄFFADE SKRED 

BILAGA 2 – KARTOR ÖVER SKREDDRABBADE OMRÅDEN 

BILAGA 3 – KARTLÄGGNING AV BOTTENTOPOGRAFIN NEDSTRÖMS SOLLEFTEÅ 

BILAGA 4 – HYDRAULISK MODELL ÖVER ÅNGERMANÄLVEN 

BILAGA 5 – BERÄKNING AV DÄMNINGSVÅG 

BILAGA 6 – MODELLERING AV DÄMNINGSEFFEKTER 

BILAGA 7 – MODELLERING AV FLODVÅGOR 

BILAGA 8 – INTERVJUER MED BOENDE I SKREDDRABBADE OMRÅDEN 

4

1 Inledning 

På senare tid har ett flertal större skred ägt rum i niporna längs Ångermanälven i Sollefteå 

kommun. Skreden har medfört att stora mängder jord och vegetation glidit ut i älven. De 

största skreden har skett längs den oreglerade sträckan nedströms Sollefteå kraftverk och 

skredmassorna blockerade i det största raset mer än en tredjedel av älvfårans bredd. 

Frekvensen av sked synes ha ökat efter det extremt höga flödet år 1998 och farhågor har 

framförts av kommunen att skreden kan leda till negativa effekter i form av översvämningar, 

ändrad bottentopografi, risker för igensättning av kraftverksintag samt miljöeffekter. 

Denna studie innefattar främst uppmätning av bottentopografi nedströms Sollefteå samt 

beräkning av skredens effekter på flöden och vattenstånd i älven. Utöver detta har en mindre 

dokumentation av inträffade skred nedströms Sollefteå samt intervjuer med boende i området 

gjorts. 

1.1 Tidigare arbete och rekommendationer därifrån 

Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan (VASO) gjorde 1993 en studie av skred i nipor. 

De rekommenderar fortsatta studier kring nipornas känslighet för yttre påverkan och 

växtrötters armerande effekt samt släntvårdsprogram för niporna. Men mest angeläget bedöms 

vara att göra en genomgång av alla broar och trånga sektioner nedströms skredbelägna nipor 

för att identifiera riskobjekt för uppdämning genom igensättning av vid skred medföljande 

träd. 

Enligt VASO (1993) finns det inget känt fall där ett nipskred har lett till en uppdämning av en 

stor älv, och de menar vidare att det inte är troligt att skredmassorna ens från ett stort skred 

skulle minska tvärsektionen i en älv med mer än 10-15% 1 . I jämförelse med lerskred är 

nipskred ganska långsamma och enligt VASO (1993) brukar skreden ske som flera delskred 

och skredmassorna glida trögt och långsamt ner på strandplanet eller ner i vattnet. Därmed 

borde sannolikheten enligt VASO (1993) vara liten att nipskred orsakar vågor av betydelse 2 . 

Siltjordar är lätteroderade vilket enligt VASO (1993) innebär att de utglidna massorna snabbt 

kan sköljas bort 3 om strömhastigheten är stor, vilket även framhålls av Fredén (2002). 

2 Ras och skred 

Naturliga erosionsprocesser anpassar branter och slänter till ett jämviktsläge. Små 

förändringar av denna jämvikt, orsakade av naturen eller människor, kan utlösa ras eller 

skred. Ras och skred skiljs åt genom definitionen (SGU, 2005): 

- Ras: Block, stenar, grusoch sandpartiklar rör sig fritt. Ras sker i bergväggar, grusoch 

sandbranter. 

- Skred: En sammanhängande jordmassa som kommer i rörelse. Skred förekommer i 

silt- och lerjordar. Skred kan även inträffa i siltiga eller leriga moräner om moränen 

är vattenmättad. 

I branta nipor sker mindre ras eller skred tämligen regelbundet men ibland rubbas jämvikten i 

ett större område och resulterar då i ett stort skred. 

1 Skredet Öd 1 blockerade dock mer än 1/3 av älvens bredd. 

2 Flodvågor har vid flera tillfällen orsakat skador, ex. år 1899. 

3 De utrasade massorna från skredet Öd 1 (2002) ligger kvar i älven i stort sett oeroderade. 

5

3 Nipors uppkomst och stabilitet 

Nipor är branta erosionsslänter i silt, ofta med ett sandigt inslag, och förekommer under 

högsta kustlinjen 4 längs de norrländska älvdalarna. De har bildats genom att älvarna, till följd 

av landhöjningen, skurit sig ner i det sediment som tidigare avsatts då landnivån var lägre och 

därmed älvmynningarna låg långt in på nuvarande land. Därigenom har det i de 

erosionskänsliga jordarterna kunnat bildas höga branter på sidan av älvarna, på sina håll upp 

till 50 meters höjd med 45° medellutning (VASO, 1993). En förutsättning för att en nipa ska 

uppstå är dessutom att tillgången på ytvatten är låg. Med traditionella beräkningsmetoder är 

dessa nipor alltför branta för att vara stabila och borde därmed rasa. De huvudsakliga 

förklaringarna till att de ändå står kvar är att det finns negativa porvattentryck och 

cementeringseffekter i jorden (VASO, 1993). 

Nipornas stabilitet påverkas av faktorer såsom erosion och belastning på slänterna (Sundsvalls 

kommun, 2002). Erosion kan uppkomma till följd av förändringar av älvens strömning eller 

genom vatten som rinner över nipkrönet till följd av exempelvis snösmältning, avlett 

dagvatten eller läckande VA-ledningar. Regnvatten brukar dräneras vertikalt i permeabla skikt 

högt upp i nipan, så att nipornas stabilitet endast till en mindre del påverkas av nederbörden 

(VASO, 1993). Belastning på slänterna orsakas exempelvis av tungt växttäcke och vind som 

orsakar svängningar i träden, tippning av avfall eller snö i slänterna eller vibrationer från 

tunga maskiner eller explosioner. Nipornas stabilitet kan dessutom reduceras avsevärt till 

följd av förändrat portryck vid extrema flöden i älven nedanför niporna. Fara för skred finns 

dels då vattenståndet är som högst och dels då vattnet sjunker undan, vilket orsakar 

utströmning av grundvatten från niporna (VASO, 1993). 

Skredytorna i nipskred är vanligtvis plana. Cirkulärcylindriska skred som griper djupt in i 

slänten förekommer knappast i siltjordar. I nipor med ett högt lerinnehåll kan dock lokalt en 

viss rundning av skredytan märkas. Då silten underlagras av lera, vilket ofta är fallet, kan 

också det plana skredet i silten avslutas med ett mer cirkulärt brott i dess nedre del. I nipor 

som till stor del består av fin- eller mellansand sker istället oftast ett mer kontinuerligt ras, 

genom att sanden rullar nerför slänten. I jämförelse med lerskred sker också skredförloppen i 

nipor ganska långsamt. (VASO, 1993). 

4 Stora skred i svenska älvdalar 

I Sverige är Göta älvdalen den mest skreddrabbade av de stora älvdalarna, där ett flertal stora 

skred har skett. Det skred som har haft störst konsekvenser genom tiderna inträffade vid 

Intagan i närheten av Trollhättan år 1648. Skredmassorna dämde då upp älven 10 m och 

orsakade en översvämning som krävde minst 85 människors liv och förstörde flera hus och 

båtar. När vattnet så småningom bröt igenom fördämningen uppkom en flodvåg med kraftig 

skadeverkning flera mil nedströms (SRV, 2005). Det största sked som skett under 1900-talet 

inträffade i Göta strax söder om Lilla Edet år 1957. Skredet omfattade en sträcka på 1,5 km 

och nådde 250 m ut i älven, vilket orsakade en kraftig förträngning och en 6-8 m hög flodvåg. 

Tre personer omkom och delar av ett industriområde gled ut i älven. Även senare, exempelvis 

år 1993 vid Agnesberg, har det inträffat skred som påverkat eller hindrat sjöfart och fått 

allvarliga konsekveser för bostäder, industrier och infrastruktur. (SGI, 1999). Till skillnad från 

skreden i området kring Sollefteå är skeden i Göta älvdalen främst lerskred. 

4 

Den högsta landnivå till vilken havsytan nått innan landhöjningen efter inlandsisens smältning; ca. 250 m ö.h. i 

Västernorrland. 

6

5 Inträffade skred i närheten av Sollefteå 

I närheten av Sollefteå har under åren ett stort antal skred skett i niporna. Ett av de största 

skred som dokumenterats inträffade år 1899 på norra sidan av älven ett par hundra meter 

uppströms där nu kraftstation ligger (se Figur 1 i Bilaga 1). Skredet orsakade en flodvåg som 

ödelade ett flertal byggnader samt bron över älven (TÅ, 2001). Flodvågen dämpades dock 

förmodligen snabbt nedströms längs älven eftersom, enligt TÅ (2001), laxfiskare som hållit 

till vid Hågestaön inte märkt av skredet. Även under senare år har ett flertal skred skett i 

närheten av Sollefteå. De flesta och de största skreden har skett ned mot Ångermanälven, men 

också många av Ångermanälvens tilloppsbäckar har drabbats. I Tabell 1 visas en 

sammanställning av några skred som omnämns senare i rapporten. 

Tabell 1 Sammanställning av utvalda skred som inträffat i närheten av Sollefteå. Se även karta i Bilaga 2. 

Beteckning Plats År 

Öd 1 a 

Mot Ångermanälven, vid plantterminalen i Öd 2002 

Öd 2 b 

Mot Ångermanälven, vid sommarstuga 300 m väster om Öd 1 2003 

Skedom 1 Mot Ångermanälven, vid Skedomsmon (mot Hågestaön) 2000 

Öd 3 400 m väster om Öd 2 ~2000 

Paramon 1 c 

Mot Ångermanälven, mellan Paraån och Strinneån 2001 

Paramon 2 Mot Strinneån, sydväst om Paramon ~1990 

Paramon 3 Mot Ångermanälven, öster om Paraån

”åska på långt avstånd” (muntligen – Molin, 2005). Själva skredet sågs inte, dock 

observerades den från raset orsakade flodvågen från att den nått motsatt strand. Vågen trängde 

där högt upp i skogen men utan att orsaka någon skada eftersom endast skog finns i området, 

varpå en reflekterad våg fortplantades tillbaka mot skredsidan, vilken uppskattades var 

omkring 2 m hög (muntligen – Molin, 2005). Denna reflekterade våg kastade bryggor och 

båtar ett 10-tal meter upp på stranden. Även efter skredet Paramon 3 kastades bryggor och 

båtar upp på stranden till följd av den i motsatt strand reflekterade vågen, men med något 

mindre kraft än vid skredet Paramon 1. 

5.2 Skredvolym 

Uppskattningar av skredvolym har endast gjorts för skreden Öd 1, Öd 2 och Skedom 1 

eftersom det endast är vid dessa som mätningar av bottentopografin har gjorts och därmed 

volymen under vattenytan kan uppskattas. Osäkerheten i uppskattningarna av skredvolym är 

stor eftersom ingen noggrann inmätning av skredslänterna gjorts. Den uppskattning av volym 

för skredet Öd 1 som publicerats i Tidningen Ångermanland är 40-50 000 m 3 . 

Tabell 2 Uppskattningar av volym för skreden Öd 1, Öd 2 och Skedom 1. 

Skred Bredd 

[m] 

Höjd 

[m] 

Djup 

[m] 

Släntlutning Skredarea vinkelrät mot 

ras [m 2 ] 

Skredvolym 

[m 3 ] a 

Öd 1 95 43 10 32 390 31 000/41 000 

Öd 2 55 43 9 30 220 19 000/21 000 

Skedom 1 35 49 25 33 - 10 000/43 000 b 

a 

Bästa uppskattning/konservativ uppskattning (förmodad överskattning) 

b 

Osäkerheten i denna uppskattning är större än för de andra skreden 

5.3 Erosion 

Ekolodning av älven gjordes under sommaren 2005 från centrala Sollefteå, strax nedströms 

kraftverket, och till Multrå ca. 5 km nedströms. Tillvägagångssätt redovisas i Bilaga 3 

tillsammans med uppskattningar av volymen på de skredmassor som ligger kvar i älven. 

Utifrån uppskattningar av total skredvolym (se Tabell 2), volymen på de jordmassor som 

ligger över vattenytan och volymen på de massor som ligger under vattenytan har erosionen 

uppskattats utifrån ekvation 4-1 och presenteras i Tabell 3. 

Veroderad Vskred 

− Vöver 

_ vatten − Vunder 

_ vatten 

= (4-1) 

Tabell 3 Uppskattning av erosionen utifrån total skredvolym och återstående volym skredmassor över samt 

under vattenytan. 

Ras Skredvolym [m 3 ] a 

Volym över 

vattenytan [m 3 ] 

Volym under 

vattenytan [m 3 ] 

Eroderad 

volym [m 3 ] 

Erosion 

[%] 

Öd 1 31 000/41 000 6 000 28 000 0 c -7 000 0/17 

Öd 2 19 000/21 000 1 700 13 000 4 300/6 600 23/31 

Skedom 1 10 000/43 000 b 100 700 10 000/40 000 b 92/98 b 

a 

Bästa uppskattning/konservativ uppskattning (förmodad överskattning) 

b 

Osäkerheten i denna uppskattning är större än för de andra rasen 

c 

Beräkningen ger egentligen negativt värde 

Eftersom det är stora osäkerheter i skattningarna av de olika volymerna fås också stora 

osäkerheter i beräkningarna av hur mycket som har eroderat. Rasmassorna från skredet Öd 1 

har eroderat endast i liten grad vilket också ses i Figur 3 och Figur 4 i Bilaga 1. Vid skredet 

Öd 2 har något större erosion skett (se Figur 5 och Figur 6 i Bilaga 1) och jordmassorna från 

skredet Skedom 1 har nästan helt spolats bort (se Figur 7 i Bilaga 1). Detta kan delvis bero på 

8

att det senaste riktigt höga flödet i älven var år 2001, d.v.s. efter skredet Skedom 1, men före 

skreden Öd 1 och Öd 2. Andra orsaker kan exempelvis vara de lokala 

strömningsförhållandena. 

5.4 Långsiktiga effekter 

De mest uppenbara långsiktiga effekterna är att skredmassorna utgör ”uddar” i älven, vilka 

eroderas långsamt och förblir länge i älven. Träd och grenar som förts ut i älven i samband 

med skred finns också kvar under lång tid. Dessa effekter har orsakat att fiskeplatser har 

förstörts och i stora områden förekommer problem med att grenar fastnar i näten. 

Skredmassorna har även orsakat uppgrundning av vissa områden, vilken gjort delar av älven 

ofarbar och orsakat att båtplatser har behövt flyttas till djupare områden. Dessutom kan en 

ökad mängd material i älven till följd av skred vara en bidragande orsak till den ökade 

sedimentationen och uppgrundandet vid Sandslån, vilken påverkar farbarheten för större 

båtar. 

6 Beräkningar av skredens inverkan på älven 

Beräkningar har gjorts av både omedelbara och långsiktiga effekter från skred. De omedelbara 

effekter som behandlats är flodvågor som bildas då skredmassor snabbt glider ut i älven samt 

dämningsvågor som orsakas av att vattenmassorna plötsligt hindras att flöda nedströms (se 

Figur 1). Flodvågsberäkning har gjorts med ett verktyg för 2-dimensionell vågmodellering 

och utförts av Claes Eskilsson på Chalmers. Beräkning av dämningsvågor har gjorts med ett 

program för modellering av 1-dimensionell kanalströmning, kallat MIKE 11, samt för hand 

utifrån vedertagna hydrauliska samband. 

Figur 1 Omedelbara effekter till följd av skred ut i älven, t.v. flodvågor och t.h. dämningsvågor (vy ovanifrån). 

Vågfronter visade som blå (och röda) streck. 

De långsiktiga effekter som studerats är förträngningars inverkan på flöden och vattenstånd 

(se Figur 2), vilka även de har beräknats med MIKE 11. 

flödesriktning 

reflektion 

vågutbredning 

skredmassor 


flödesriktning 

vågutbredning 

Figur 2 Långsiktiga dämningseffekter till följd av skred som orsakar förträngningar i älven. T.v. ökad hastighet 

genom förträngningen (vy uppifrån) och t.h. ökad vattennivå uppströms förträngningen (vy från sidan). 

9 

vattenyta 



vattenyta

Beräkningarna av de olika effekterna redovisas i nedanstående kapitel och återfinns dessutom 

mer detaljerat beskrivna i bilagor. Den modell av älven som konstruerats i MIKE 11 redogörs 

för i Bilaga 4. 

6.1 Omedelbara effekter 

De omedelbara effekterna kan få allvarliga konsekvenser oavsett vattenståndet i älven, då 

dessa har en snabb utbredning och kan ha en överraskande effekt. 

6.1.1 Flodvågor 

Då jordmassorna från ett skred når älven tränger de undan vattenmassorna och orsakar en 

flodvåg som sprider sig radiellt ut från skredplatsen. Beräkning av denna typ av vågor kan 

göras med hjälp av avancerade modelleringsverktyg, men metoderna för dessa beräkningar är 

under utveckling och resultatet därifrån måste betraktas med detta i åtanke (se Bilaga 7). 

Det scenario som modellerats är skredet Öd 1 (se Figur 4). Topografin för älven och 

intilliggande stränder har tillsammans med de uppmätta (och delvis uppskattade) 

skredvolymerna legat till grund för modelleringen. Amplituden (se Figur 3) på flodvågorna 

uppgår vid simuleringarna till omkring 1 m vilket bedöms vara mindre än höjden på de vågor 

som uppstod i verkligheten 6 . Hur mycket amplituden underskattas är dock svårt att bedöma. 

För utförligare redogörelse av modelleringsarbetet se Bilaga 7. 

amplitud 

våghöjd 

Figur 3 Amplitud och våghöjd hos vågor. Då en flodvåg bildas är dess amplitud vågens höjd över ursprunglig 

vattennivå medan våghöjden är höjden från dal till topp. Båda begreppen används men får inte förväxlas med 

varandra. 

6 Observerad reflekterad våg bedömdes vara omkring 2 m hög (Molin, 2005). Denna höjd bör ungefär motsvara 

våghöjden, vilken är den höjd som uppfattas då vågor iakttas. Alltså hade denna reflekterade våg en ungefärlig 

amplitud på 1 m. Hur hög den ursprungliga vågen var finns ingen information om, men den bör ha varit högre. 

10

Figur 4 Flodvågsutbredning från skred vid Öd 1 (med skredutveckling under 10 s). Vattennivåerna visas vid fyra 

tidpunkter efter skredets början; efter 2 s (överst t.v.), efter 13 s (överst t.h.), efter 20 s (nederst t.v.) och efter 

42 s (nederst t.h.). 

I de simuleringar som gjorts uppkommer ingen reflekterad våg, vilket dock har observerats i 

vekligheten – åtminstone till följd av skreden Paramon 1 och Paramon 3 (se kap. 5.1). 

Orsaken till frånvaron av en reflektion då skredet Öd 1 simuleras bedöms bero på att motsatt 

strand inte är särskilt brant samt att den är formad som en bukt; båda dessa faktorer orsakar 

dämpning av en tänkbar returvåg. Vid Paramon är den motsatta älvstranden brant och 

strandlinjen är rak, vilket innebär goda förutsättningar för att en returvåg ska skapas (se 

Bilaga 2). 

Då dessa vågor når motsatt strand kan de orsaka en uppsköljning som är betydligt högre än 

vågornas amplitud. Höjden på uppsköljningen har inte kunnat simuleras (se Bilaga 7). 

6.1.2 Dämningsvågor 

En plötslig blockering av hela eller en del av älvfåran till följd av ett skred innebär att vatten 

som flödar nedströms stöter på ett hinder och stoppas upp (se Figur 5). Eftersom vattnet 

fortsätter att flöda mot de blockerande massorna måste det finna nya flödesvägar. Detta sker 

antingen genom att flödet styrs över till den del av älven som inte är blockerad eller genom att 

vattennivån ökar uppströms blockeringen och en dämningsvåg fortplantas uppströms. 

Samtidigt fortplantas en negativ våg nedströms till följd av ”brist” på vatten. Kraftigast 

dämningsvåg erhålles för en fullständig blockering av älvfåran och ju mindre del av 

tvärsektionen som blockeras desto mindre blir dämningsvågen. 

11

Figur 5 Älvens tvärsektion vid skredet Öd 1. Tvärsektionen har delats in i tre områden för att kunna simulera 

olika grad av blockering; Öd 1 motsvarar blockering av område A. 

För det största flödet under perioden 2000-2005 fås en dämningsvåg på endast ca. 3 cm höjd 

(över ursprunglig vattenyta) då ett skred liknande Öd 1 simuleras. Då två kraftiga samtida 

skred simuleras (som i scenario 4331) uppgår höjden till drygt 0,2 m och vid en fullständig 

blockering av älvfåran fås ca. 1,3 m höjd på dämningsvågen (se Figur 6). Hastigheten med 

vilken dämningsvågorna propagerar uppströms är omkring 7 m/s. En mer detaljerad 

redogörelse för bildning av dämningsvågor återfinns i Bilaga 5. 

[meter] 10-9-2001 00:06:21 

6.0 

5.8 

5.6 

5.4 

5.2 

5.0 

4.8 

4.6 

4.4 

4.2 

4.0 

3.8 

3.6 

3.4 

3.2 

3.0 

A B C 

50 70 50 

220 

379 

638 

Våg fortplantas 

uppströms 

1038 

1211 

1306 

1429 

1530 

1705 

1876 

2054 

2133 

2272 

2382 2447 

2562 

2980 

3490 

3835 

3967 

4321 4326 4336 4341 

4913 4970 5019 5074 5112 5192 

5272 5326 5358 5396 5438 5481 

5612 

5795 

5900 

8 m 

Negativ våg 

fortplantas nedströms 

ANGERMAN 220 - 41582 

0.0 1000.0 2000.0 3000.0 4000.0 5000.0 6000.0 7000.0 8000.0 9000.0 10000.0 11000.0 

10000 

Figur 6 Vattennivån i älven 6 min och 21 s efter att hela tvärsektionen vid sektion 7 4331 blockeras. En våg 

fortplantas uppströms samtidigt som en negativ våg fortplantas nedströms. Sollefteå kraftverk (t.v.) och Para 

(t.h.). Det gröna strecket visar lägsta, det blå visar aktuell och det röda visar högsta vattennivå under 

simuleringen. 

6.2 Bestående dämningseffekter 

De jordmassor som glider ut i älven i samband med skred påverkar flöden och vattenstånd 

genom att de orsakar förträngningar i älven. För en viss flödessituation leder förträngningarna 

till högre vattenhastigheter i den trånga sektionen, vilket kan orsaka ökad vattennivå 

uppströms förträngningen. I en situation med flera förträngningar längs en älvsträcka kan 

sammanlagring av dämningseffekterna från de enskilda förträngningarna fås. För att studera 

situationer med förträngningar av olika storlek och på olika platser har flera skredscenarier 

simulerats. 

Bestående dämningseffekter utgör problem endast i situationer då vattennivåerna i älven är 

mycket höga och en extra vattenståndsökning kan då orsaka ytterligare olägenheter. 

7 Avståndet från den mest uppströms belägna punkten i modellen (som är vid Sollefteå kraftverk). 

11800 

12 

[m]

6.2.1 Skredscenarier 

I scenario 2381 har simulering gjorts av en situation då stora skred har skett både på norra och 

södra älvstranden emot den lilla ön öster om Hågestaön (se Figur 7). Modellens sektion i 

denna plats är 2381 och därav namnet på scenariot. Scenario 2381 har simulerats i två 

varianter kallade A och B, med skillnaden att jordmassorna nått olika långt ut i älven. Båda 

scenarierna beskriver stora utglidningar med de största i scenario B. 

Figur 7 Blå prickar markerar de platser där skred antas ha skett i scenario 2381. 

I scenario 4331 har simulering gjorts av en situation då stora skred har skett både på norra och 

södra älvstranden strax väster om Hanaberg respektive Mobacken (se Figur 8). Modellens 

sektion i denna plats är 4331. Scenario 4331 har simulerats i två varianter kallade A och B, 

med skillnaden att jordmassorna nått olika långt ut i älven. Båda scenarierna beskriver stora 

utglidningar med de största i scenario B. 

I scenario Multi har simulering gjorts av en situation då fem stora skred har skett på en 

sträcka från Öd och 2 km uppströms (se Figur 8). Skreden har simulerats på de platser där 

modellens sektion är 3834, 4331, 5191, 5271 samt 5481. Dessa förträngningar har även 

simulerats var och en för sig och kallas då scenario Singel. 

Vid sektion 5481 har även en total blockering av älven simulerats, vilken kallas scenario 

Total. 

3834 

2381 

4331 

2381 

4331 

5191 

5271 

Figur 8 Röda prickar markerar de platser där skred antas ha skett i scenario 4331 och gröna prickar markerar där 

skred antas ha inträffat i scenario Multi. 

6.2.2 Resultat 

De vattenståndsökningar som erhålles från simuleringar av ett skred liknande Öd 1 uppgår till 

mindre än 5 cm och ger en ökning av flödeshastigheten på mindre än 0,5 m/s för det högsta 

flödet under den simulerade perioden. Då två kraftiga skred simuleras (som i scenario 4331) 

13 

5481

uppgår vattenståndsökningen som mest till omkring 0,5 m (jämför Figur 9 och Figur 10) och 

ger en ökning av flödeshastigheten i de förträngda sektionerna på mer än 1 m/s. 

[meter] 11-9-2001 22:40:00 

4.8 

4.6 

4.4 

4.2 

4.0 

3.8 

3.6 

3.4 

3.2 

3.0 

220 

379 

638 

1038 

1211 

1306 

1429 

1530 

1705 

1876 

2054 

2133 

2272 

2382 

2447 

2562 

2980 

ANGERMAN 220 - 41582 

0.0 500.0 1000.0 1500.0 2000.0 2500.0 3000.0 3500.0 4000.0 4500.0 5000.0 5500.0 

3490 

3835 

3967 

4331 

4913 

4970 

5019 

5074 

5112 

5192 

5272 

5326 5358 

5396 

5438 

5481 

5612 

5795 

5900 

Figur 9 Vattennivån i älven i orginalmodellen (som efterliknar älven utan kraftiga blockeringar). Sollefteå 

kraftverk (t.v.) och Para (t.h.). Det gröna strecket visar lägsta, det blå visar aktuell och det röda visar högsta 

vattennivå under simuleringen. 

[meter] 11-9-2001 22:40:00 

5.4 

5.2 

5.0 

4.8 

4.6 

4.4 

4.2 

4.0 

3.8 

3.6 

3.4 

3.2 

3.0 

220 

379 

638 

1038 

1211 

1306 

1429 

1530 

1705 

1876 

2054 

2133 

2272 

2382 

2447 

2562 

2980 

Vattenståndsökning 

vid sektion 4331 

ANGERMAN 220 - 41582 

0.0 500.0 1000.0 1500.0 2000.0 2500.0 3000.0 3500.0 4000.0 4500.0 5000.0 5500.0 

[m] 

3490 

3835 

3967 

4301 4331 4361 

4913 

4970 

5019 

5074 5112 

5192 

5272 

5326 5358 5396 

5438 

5481 

5612 

5795 

5900 

Figur 10 Vattennivån i älvmodellen (vid samma tidpunkt som i Figur 9) för scenario 4331 (som simulerar 

kraftiga blockeringar). Sollefteå kraftverk (t.v.) och Para (t.h.). Det gröna strecket visar lägsta, det blå visar 

aktuell och det röda visar högsta vattennivå under simuleringen. 

Då en fullständig blockering vid Öd simuleras erhålles dock en vattenståndsökning upp emot 

1,5 m, samtidigt som flödeshastigheten ökar mer än 2,5 m/s. En mer utförlig redogörelse av 

resultaten återfinns i Bilaga 6. 

6.3 Konsekvenser av vågor, ökade vattennivåer och ökade 

flödeshastigheter 

Beräknade effekter bör sättas i relation till omgivningens känslighet för dessa samt till yttre 

omständigheter. Exempelvis är den ”normala” (reglerade) variationen av vattenståndet 

nedströms Sollefteå kraftverk mer än 6 m mellan extremt höga och extremt låga nivåer. 

Eftersom elproduktionen anpassas till elförbrukning regleras dessutom flödet så att 

vattennivån nedströms kraftverket kan variera mer än 2 m under ett dygn och i samband med 

sådana kraftiga regleringar kan vattennivån öka med 1,5 m på 2 timmar. Eftersom nivån i 

älven ständigt ändras är livet i och kring älven anpassat till stora vattenståndsvariationer. 

Utförda beräkningar visar att varken omedelbara eller långsiktiga effekter till följd av skred i 

niporna orsakar ändringar av älvens vattenstånd som är i närheten av älvens ”normala” 

nivåvariation. Men även om effekterna från skred är mindre än den ”normala” variationen kan 

de orsaka stor skada. Detta gäller dels för flodvågor som transporteras snabbt och med mer än 

14 

[m]

en meters höjd 8 utgör en fara i skredets närområde 9 . Detta gäller både på älven och längs dess 

stränder. Exempel på konsekvenser till följd av denna typ av vågor är att bryggor och båtar 

kastades ett 10-tal meter upp på stranden till följd av en våg som genererades av skredet 

Paramon 1 (se kap. 5.1). Men även dämningseffekter till följd av förträngningar kan orsaka 

olägenheter i samband med ”naturligt” höga vattennivåer, då en extra nivåökning kan orsaka 

ytterligare olägenheter. Dämningsvågor bedöms dock inte ha någon nämnvärd effekt. 

6.3.1 Speciellt utsatta landområden 

Områden som ligger lågt och därmed är utsatta för höga vattenstånd är också de områden som 

kan drabbas av effekterna från skred. Under översvämningen 1998, då extremt höga 

vattennivåer uppnåddes, var i Sollefteå stad framförallt Risön (med campingplats) och 

Hågestaön (med reningsverk) utsatta. På Risön har vallar byggts för att skydda området mot 

översvämning. 

6.3.2 Skred uppströms kraftverket 

De flesta skred som inträffat på senare tid i närheten av Sollefteå har skett nedströms 

kraftverket. Skred kan dock ske även uppströms detta, vilket det också har gjort historiskt (se 

kap. 5). 

De effekter från skred som ökar vattennivån nedströms skredplatsen härrör främst från 

flodvågor; dämningseffekter kan istället orsaka minskad vattennivå nedströms. De flodvågor 

som orsakas av ett skred bedöms kunna uppgå till mer än en meters höjd över ursprunglig 

vattenyta 10 , vilket kan innebära att kraftverksdammen överströmmas om skredet inträffar i en 

situation med höga vattennivåer uppströms kraftverket. Huruvida en överströmning av 

dammen innebär en risk för dammens säkerhet kan inte bedömas utan närmare kunskap om 

dammens konstruktion. 

6.3.3 Erosion och sedimentation 

En helt övervägande del av erosionen sker under perioder med höga eller extremt höga flöden, 

då vattenhastigheten är hög; dessemellan är bottnen mer eller mindre stabil. Ökad erosion fås 

även där skred orsakat förträngningar i älven och vattenhastigheten därmed är förhöjd. 

Vid normala flöden är vattenhastigheten i breda partier av älven ofta lägre än 0,3 m/s. Enligt 

Figur 11 sker då erosion endast av partiklar med kornstorlek under 0,25 mm, vilket i praktiken 

innebär att botten är tämligen stabil. I trånga tvärsektioner uppgår vattenhastigheten till 

1,0 m/s i samband med höga flöden, vilket innebär att erosion sker för partiklar med 

kornstorlek under 4 mm. Då extremt höga flöden råder i älven kan hastigheter på 1,5 m/s 

uppnås i de smalaste områdena och därmed eroderas partiklar med maximal kornstorlek på ca. 

8 mm. I flera av de simulerade scenarierna ökar vattenhastigheten till betydligt mer än 

1,5 m/s, vilket medför att partiklar med betydligt större kornstorlek än 8 mm eroderas. 

Diagrammet inkluderar inte kornstorlekar över 25 mm, vilket förmodligen beror på att större 

partiklar inte förflyttas på samma sätt som mindre och att sambanden mellan erosion och 

vattenhastighet då är tämligen osäkra. 

8 Stora osäkerheter i beräkningen av våghöjd (se kap. 6.1.1). 

9 Vågorna dämpas tämligen långsamt och våghöjden är i stort sett oförändrad efter ett par hundra meters 

propagering (vilket är så långt från skredplatsen som modellering gjorts). 


15

Figur 11 Samband mellan strömhastighet, kornstorlek och materialets transporttillstånd för friktionsjordar 

(erosion, transport eller sedimentation) (Handboken Bygg, 1984). 

Erosionen innebär att älven, efter ett skred, strävar efter att återställa den balans som rått 

innan skredet och därmed kommer tvärsektionen på sikt att återställs till tidigare djup och 

bredd. Detta kan ske antingen genom att de utglidna jordmassorna eroderas bort helt eller 

genom att erosion också sker på älvstranden mitt emot skredplatsen. Erosion på skredets 

motsatta sida kan orsaka allvarliga problem då denna kan underminera marken och orsaka nya 

skred. Eftersom de utglidna jordmassorna är mer lätteroderade än älvstränderna bedöms 

erosion dock framförallt ske på de utglidna jordmassorna. 

De i älven kvarvarande jordmassorna från de största skreden under senare år har eroderats i 

mycket liten utsträckning. Detta antas främst bero på att inga riktigt höga flöden (och därmed 

höga vattenhastigheter) har förekommit sedan skreden inträffade. En stor del av de utglidna 

jordmassorna ligger ovan vattenytan vid normala vattenstånd och därmed kan erosion av 

dessa jordmassor ske endast vid mycket höga vattenstånd. Dessutom innehåller de utglidna 

jordmassorna kohesivt material med starka sammanbindande krafter, vilket gör dem mer 

svåreroderade. 

Nedströms Sollefteå har observerats att en hel del material har avsatts vid Sandslån i närheten 

av Nyland. Depositionen av material i detta område kan ha ökat något p.g.a. av att de skred 

som skett i Sollefteå medfört ökad mängd suspenderat och bottentransporterat material i 

älven, men denna effekt bedöms vara liten. Möjligt är dessutom att uppgrundningarna är 

tillfälliga och att det sedimenterade materialet spolas bort vid nästa högvattenflöde. 

6.4 Felkällor 

Vid beräkningar och vid modellering finns alltid osäkerheter och felkällor som måste beaktas. 

Resultat från beräkningarna måste sättas i relation till givna förutsättningar, antaganden och 

osäkerheter. 

I samtliga beräkningar är den på skreden antagna storleken en viktig osäkerhetsfaktor. För 

flodvågsberäkning är det framförallt volymen på de massor som tränger ner i älven samt den 

tid under vilken utglidningen sker som påverkar; dämningseffekter påverkas istället främst av 

hur stor förträngning/blockering av älven som sker. Vid modellering av flodvågor innebär 

själva genereringen av vågor från skredmassorna en stor felkälla. Detta främst genom att 

ingen rörelsemängd tillförs vattnet, vilket medför en underskattning av vågornas höjd. 

16

Flodvågsutbredningen har dessutom ett grovt beräkningsnät med stora element, varför 

upplösningen blir låg. 

Då modeller konstrueras bör dessa kalibreras för att anpassas till lokala omständigheter, men 

brist på mätvärden att kalibrera mot begränsar ofta dessa möjligheter. För flodvågsmodellen 

har ingen kalibrering kunnat göras och MIKE 11-modellen har endast kunnat kalibreras mot 

nivåer i en punkt. Vid modellering introduceras dessutom också alltid modelltekniska 

osäkerheter, vilka dock ofta är försumbara i relation till övriga osäkerheter. Beräkningen av 

långsiktiga dämningseffekter påverkas dock av att in- och utströmningsförluster inte kunde 

implementeras i modellen (se Bilaga 6). 

7 Diskussion 

De mål som skissades upp för utredningen har i stor utsträckning kunnat uppnås och studierna 

har lett till intressanta och användbara resultat. I utredningen har flera delar ingått: 

dokumentation av skred som inträffat i området, uppmätning av bottentopografin i älven för 

att studera skredmassornas utbredning samt beräkning av skredens effekter på flöden och 

vattenstånd – både på lång och på kort sikt. 

Resultaten från denna studie visar att vid ett skred (i samma storlek som de största under 

senare år) utgör omedelbara effekter i form av flodvågor de allvarligaste problemen. Dessa 

kan uppgå till mer än en meters höjd över ursprunglig vattenyta 11 samt orsaka en uppsköljning 

på motsatt strand som är betydligt högre. Vågorna kan orsaka skadegörelse samt utgör en fara 

för människor som befinner sig i skredets närområde 12 . Dämningsvågor som orsakas av ett 

liknande skred bedöms ha en höjd på 3 cm och långsiktiga dämningseffekter bedöms orsaka 

mindre än 5 cm ökning av vattennivån, varför ingen av dessa effekter torde utgöra någon 

större olägenhet. Simuleringar av scenarier med större skred och kraftigare förträngningar 

visar dock att höjden på dämningsvågor skulle kunna uppgå till 0,2 m samt att långsiktiga 

dämningseffekter skulle kunna orsaka nivåökningar på omkring 0,5 m. Tänkbart är dessutom 

att viss överlagring sker av dämningsvågor och flodvågor. 

Flod- och dämningsvågor utgör potentiella faror oavsett vattenståndet i älven eftersom dessa 

fortplantas snabbt och kan ha en överraskande effekt som inte ger tid för evakuering eller flytt 

av båtar, bryggor och liknande. Långsiktiga dämningseffekter till följd av förträngningar har 

inte denna överraskande effekt och utgör endast problem i samband med ”naturligt” höga 

vattenstånd, då extra vattenståndsökningar kan medföra olägenheter. 

Förutom skredens påverkan på vattennivåer och strömningshastigheter har även utglidna 

jordmassor samt medföljande träd och buskar effekter i älven. Dessa kan lokalt orsaka 

störningar för djurlivet. I skreddrabbade områden förstörs också möjligheterna att fiska, dels 

p.g.a. jordmassorna men framförallt till följd av träd och grenar som sprids över ett stort 

område kring skredplatsen. Dessutom orsakar skredmassorna en uppgrundning av älven, 

vilken bl.a. kan påverka farbarheten för båtar. Träd och annan växtlighet som dras med i ett 

skred kan även ställa till problem vid kraftverksintag och utskov om det inte finns utlagda 

länsor som hindrar flytande gods att nå dit. 


12 Vågorna dämpas tämligen långsamt och våghöjden är i stort sett oförändrad efter ett par hundra meters 

propagering (vilket är så långt från skredplatsen som modellering gjorts). 

17

7.1 Relevanta åtgärder mot skred och skredmassor i älven 

Det har länge diskuterats om åtgärder bör vidtas för att undvika skred i niporna. Detta 

behandlas dock inte i denna studie. Men även åtgärder för att förhindra att skador uppkommer 

från vågor och dämningseffekter kan vara aktuella. Det har dessutom diskuterats om 

avlägsning av de jordmassor som ligger kvar i älven till följd av tidigare skred är önskvärt. 

För att undvika skador från vågor bör viss försiktighet vidtagas i områden som bedöms kunna 

bli drabbade. Bedömningen av vilka områden som är relevanta för försiktighetsåtgärder skulle 

kunna baseras på en skredriskkartering tillsammans med strändernas topografi, bebyggelse 

och vilka områden som besöks mest frekventerat av exempelvis fiskare. För att skydda 

områden mot överspolning av vågor och översvämning kan skyddsvallar byggas, men som 

nämnts tidigare är det framförallt i samband med höga vattenstånd som 

översvämningseffekter är relevant att diskutera. Eftersom de ”normala” variationerna av 

älvens vattenstånd är betydligt större än effekterna från skred är byggnation av skyddsvallar 

framförallt en fråga som berör ”vanliga” översvämningar. Utöver åtgärder för att skydda 

nuvarande bebyggelse och liknande kan det generellt rekommenderas att undvika 

nybyggnationer i utsatta områden. 

Åtgärder mot skredmassor i älven har diskuterats främst p.g.a. att de inte eroderas bort i den 

utsträckning som förväntats. De vattenståndsökningar som förträngningar till följd av 

skredmassor orsakar bedöms dock inte medföra så allvarliga olägenheter att jordmassorna 

behöver avlägsnas. 

Inte heller bör det vara nödvändigt att avlägsna deltalandskapet vid Sandslån, då detta bedöms 

kunna vara en tillfällig bildning som spolas bort vid nästa högvattenflöde. Vid behov skulle 

eventuellt en ränna kunna muddras för att större båtar ska kunna passera Sandslån utan risk att 

gå på grund. 

Det har tidigare påpekats att det i samband med brobyggen i Sollefteå samt för Botniabanan 

lagts ned mycket tid och möda på utformning av brostöd som minimerar effekten på flödet i 

älven (Gullersbo, 2004). Detta förmodligen eftersom brostödens flödeshinder orsakar 

dämningseffekter och minskad fallhöjd i kraftverken. Även små minskningar av fallhöjden 

leder på sikt till stora minskningar i elproduktionen och således minskade intäkter för 

regleringsföretagen. Vattenregleringsföretagen (i detta fall e.on) borde därmed ha intresse i att 

bli av med förträngningar från skredmassor, vilka också de orsakar dämningseffekter. Något 

större intresse för dessa frågor har dock e.on inte visat. 

7.2 Ansvarsfrågor 

Inledningsvis diskuterades om ansvarsfrågor rörande skred i niporna skulle inkluderas i denna 

utredning. Det beslutades att dessa frågor inte skulle behandlas i detta sammanhang, men 

ansvarsfrågor utgör ett både intressant och viktigt område. Frågor som diskuterats är bl.a. 

vilket ansvar regleringsföretagen har för att erosionsskydda utsatta områden samt vilket 

ansvar de har för älvsträckor som helhet, även i områden som inte omfattas av vattendomar. 

7.3 Nipornas framtid 

Älvens form och läge i terrängen är ett resultat av ständigt pågående processer av skred, 

erosion, transport samt sedimentation av material. De skred som nyligen skett är att betrakta 

som en del i dessa naturliga processer, även om mänsklig påverkan kan snabba på dessa och i 

vissa fall bidra till att skred utlöses. Att spekulera i hur landskapet kommer att utvecklas på 

18

lång sikt innebär naturligtvis stora osäkerheter men kan ändå ge intressanta vinklingar på 

problematiken kring skred i niporna. 

På sikt leder landhöjningen till att älvens lutning ökar ned mot havet. Vattenhastigheten ökar 

därvid och så även bottenerosionen. Därmed är det tänkbart att älven gräver ned sig djupare 

närmast utloppet och orsakar högre branter ner mot älven. Samtidigt kan dock 

klimatförändringar ge en höjning av havsvattenståndet som kompenserar för åtminstone en 

del av landhöjningen. Sett i ett ännu längre perspektiv kan konstateras att skred uppkommer 

eftersom marken inte är stabil och efter ett skred når de utglidna jordmassorna ett stabilare 

tillstånd än de var vid före skredet. Eftersom naturen alltid strävar mot ökad stabilitet kommer 

på lång sikt därför alla branta sluttningar att jämnas ut, antingen genom erosion och små ras 

under lång tid eller genom skred som orsakar stora jordförflyttningar. Dessutom bedöms de 

pågående klimatförändringarna bl.a. orsaka ökad nederbörd som leder till högre 

grundvattennivåer, vilket i sin tur minskar de negativa portrycken i niporna och därmed även 

minskar deras stabilitet (SGI, 2005). 

Att under en överskådlig framtid bevara niplandskapet är dock av stort intresse, inte bara för 

dess skönhet utan även ur naturvårdssynpunkt och för turism. Det är därför viktigt att sköta 

niporna på ett sådant sätt att inte skred orsakas i onödan. I enskilda fall kan det även vara 

aktuellt att säkra nipor där skred befaras kunna ge allvarliga konsekvenser. Men det är också 

viktigt att anpassa aktiviteter och bebyggelse efter den speciella och föränderliga miljö som 

niplandskapet utgör. 

19

8 Referenser 

Muntliga 

Ehnemark, C., 2005. Samtal med Claes Ehnemark angående skred i nipa nära hans hus, 2005- 

10-13. 

Granholm, J., 2005. Samtal med Jan Granholm angående skred i nipa nära hans hus, 2005-10- 

13. 

Molin, J. E., 2005. Samtal med John Eles Molin angående skred i nipa nära hans hus, 2005- 

10-13. 

Skriftliga 

Chow, V. T., 1959. Open-channel hydraulics, McGraw-Hill Book Company, Inc. 

Fredén, C., 2002. Släntskredet vid Paramon, Sollefteå kommun. Sveriges Geologiska 

Undersökning. 

Handboken Bygg, 1984. Handboken Bygg – Geoteknik, kap. G22, LiberFörlag, Stockholm. 

Jain, S. C., 2001. Open-channel flow. John Wiley & sons, inc. 

SGI, 2005. Släntstabilitet i jord – Underlag för att förutse och förebygga naturolyckor i 

Sverige vid förändrat klimat. Rap.nr.Varia 560:1. 

SGI, 1999. Skredet i Ballabo, Västerlanda. SGI Rapport No 57. Statens Geotekniska Institut. 

Sundsvalls kommun, 2002. Till dig som äger mark vid vattendrag – Ras, skred och 

miljöhänsyn kring vattendrag. Information från Sundsvalls kommun, Stadsbyggnadskontoret, 

Miljökontoret. 

TÅ, 2001. Katastrofen i Sollefteå 10 juli 1899. Tidningen Ångermanland, lördag 2 juni 2001. 

VASO, 1993. Sked i nipor. Vattenregleringsföretagens Samarbetsorgan dammkommités 

rapport nr 4, Rolf Christiansson och Erik Arnér, Vattenfall Hydropower AB. 

Internet 

Gullersbo, Å., 2004. Förslag till NÄS om projekt ”Ras och skredmassors inverkan på flöden”, 

E-post 2004-02-16 från Åke Gullersbo, Sollefteå Kommun till Torbjörn Svensson, Karlstads 

universitet. 

SGU, 2005. Skred och ras. Hämtat från Sveriges geologiska undersöknings hemsida 

www.sgu.se den 20 december 2005. 

SRV, 2005. Skredet vid Intagan, Trollhättans kommun, 7 oktober 1648. Hämtat från 

Räddningsverkets hemsida www.srv.se den 15 december 2005. 

20

Bilaga 1 – Foton av inträffade skred 

Skred år 1899 

Figur 1 Skred inne i Sollefteå 1899 vilket orsakade en flodvåg som förstörde flera byggnader längs älven. 

1

Öd 1 

Figur 2 Skredet Öd 1 krossade isen och kastade upp isblock på motsatt strand. 

2

Figur 3 Skredet Öd 1 sett ovanifrån strax efter att det inträffat. 

Figur 4 Skredet Öd 1 sett ovanifrån 3,5 år efter skredet. Mycket liten erosion har skett på skredmassorna i älven. 

3

Öd 2 

Figur 5 Skredet Öd 2 sett ovanifrån strax efter att det inträffat. 

Figur 6 Skredet Öd 2 sett ovanifrån 2,5 år efter skredet. Endast liten erosion har skett av skredmassorna i älven. 

(Bilden är sammanfogad p.g.a. att ingen bild som täcker hela området finns tillgänglig.) 

4

Skedom 1 

Figur 7 Skredet Skedom 1 sett från uppströmssidan. Skredmassorna har nästan helt eroderats bort och endast en 

liten udde återstår. 

Paramon 1 

Figur 8 Skredet Paramon 1 ca. 4 år efter skredet. 

5

Figur 9 Jordmassor utanför platsen för skredet Paramon 1 ca. 4 år efter skredet. 

6

Bilaga 2 – Kartor över skreddrabbade områden 

Skred år 1899 

Öd 3 

Paramon 2 

Öd 2 

Öd 1 

Paramon 1 

Skedom 1 

1 

Paramon 3

Bilaga 3 – Kartläggning av bottentopografin nedströms 


I syfte att framställa underlag för fortsatta undersökningar av eventuella blockeringseffekter från 

skred i nipor i Ångermanälven utfördes 19/7 2005 mätningar i älven nedströms Sollefteå 

kraftverk. Mätningarna är refererade i koordinatsystemet RT90 och RH70. 

Metod 

I området nedströms kraftverket i Sollefteå gjordes mätningar av bottentopografin i 

Ångermanälven på en ca 5 km lång sträcka. Mätningarna utfördes med ekolod och GPS från en 

mindre båt med utombordsmotor. Ett ekolod, GARMIN SGPS52i, med integrerad GPS användes 

till vid mätningarna. GPS-delen använde sig av korrigeringsteknikerna WAAS och EGNOS. 

Sammanlagt 14178 djupskott registrerades, ojämnt fördelade över mätområdet så att högre 

datatäthet uppnåddes i närheten av skredplatserna och lägre datatäthet uppnåddes i övriga delar 

av mätområdet (se Figur 1). Djup registrerades med vattenytan som referens och position i X- 

och Y-led med GPS. Mätningarna utfördes med 1 Hz. Registrerade mätpunkter projicerades till 

koordinatsystemet RT90 2,5 gon V och en tredimensionell TIN-modell framställdes genom 

direkttriangulering. 

Öd 2 

Figur 1 Flygbild över området där skreden Öd 1 och Öd 2 har inträffat. Punkter där ekolodning gjorts är markerat 

med orange. 

För att bedöma återstående volym av undersökta skred interpolerades en antagen ursprunglig 

bottenyta. Ytan framställdes genom direkt triangulering från resterande punkter efter att de 

mätpunkter som vid visuell inspektion av mätdata bedömdes vara påverkade av skreden tagits 

bort. Denna yta jämfördes sedan med ytan som representerar de undersökta skreden och volymer 

beräknades som volymen mellan dessa ytor. 

1 

Öd 1

Resultat 

Nedan redovisas resultat för de undersökta skreden. Skredet Öd 1 är beläget längst nedströms och 

Öd 2 strax uppströms detta; Skedom 1 är beläget ett stycke ytterligare uppströms. Figurer av 

skreden redovisas tillsammans med vissa dimensioner som är angivna enligt principskiss i Figur 

2. 

Figur 2 Principskiss över skredmassor med angivna utbredningsparametrar; by - bredd vid vattenytan, ly - längd ut i 

älven vid vattenytan, bmax - maximal bredd och lmax - maximal längd ut i älven. 

Öd 1 

Av skredet Öd 1 som också är det 

största beräknas ca. 28 000 m 3 

skredmassor finnas kvar vid 

skredplatsen. En tredimensionell 

modell av skredet redovisas i figuren 

intill. Skredets utbredningsparametrar 

enligt Figur 2 är: 

= ca. 120 m 

= ca. 70 m 

bmax = ca. 150 m 

= ca. 95 m 

by 

ly 

lmax 

lmax 

bmax 

2 

ly 

by 

(vy av skredet Öd 1 från sydöst, vertikalt överdriven 5 

gånger)

Öd 2 

Av skredet Öd 2 beräknas ca. 13 000 m 3 

skredmassor finnas kvar vid skredplatsen. En 

tredimensionell modell av skredet redovisas i 

figuren intill. Skredets utbredningsparametrar 


= ca. 90 m 

= ca. 40 m 


= ca. 60 m 

by 

ly 

lmax 

Skedom 1 

Av skredet Skedom 1 beräknas ca. 700 m 3 

skredmassor finnas kvar vid skredplatsen. En 

tredimensionell modell av skredet redovisas i 

figuren intill. Skredets utbredningsparametrar 


= [ej över ytan vid mättillfälle] 

= [ej över ytan vid mättillfälle] 


= ca. 50 m 

by 

ly 

lmax 

(vy av skredet Öd 2 från sydöst, vertikalt överdriven 5 

gånger) 

(vy av skredet Skedom 1 från sydöst, vertikalt 

överdriven 5 gånger) 

3

Bilaga 4 – Hydraulisk modell över Ångermanälven 

Modellkonstruktion 

En topografisk modell av älven mellan Sollefteå kraftverk och Multå konstruerades utifrån 

djupmätningar (se Bilaga 3) och höjdkurvor som erhölls från Sollefteå kommun. Utifrån 

denna höjdmodell överfördes 33 tvärsektioner till det hydrauliska modelleringsverktyget 

MIKE 11 (som är avsett för beräkning av 1-dimensionell kanalströmning). Dessa 

tvärsektioner beskriver bottens och strändernas topografi i området där djupmätningar gjorts. 

Uppströms och nedströms detta område gjordes uppskattningar av bottens utseende och 

utifrån dessa uppskattningar skapades ytterligare 10 tvärsektioner i MIKE 11. Älvmodellen 

sträcker sig från Sollefteå kraftverk till Nyland strax norr om Kramfors. Övre randvillkor i 

modellen består av flödet genom Sollefteå kraftverk, som registrerats en gång per timme. 

Nedre randvillkor består av uppskattad havsnivå utanför Kramfors. Önskvärt hade varit att ha 

tillgång till uppmätt vattenstånd i Nyland, men fel i nedre randvillkor bedöms inte påverka 

resultaten i utförda beräkningar i någon större grad eftersom nivåvariationen vid nedre 

randvillkor är liten i jämförelse med variationen längre uppströms i älven. 

Kalibrering 

För att få modellen att överensstämma så bra som möjligt med verkligheten har kalibrering 

gjorts emot vattennivån strax nedströms Sollefteå kraftverk, där nivån mäts en gång per 

timme. Kalibreringen gjordes genom att justera älvens flödesmotstånd och Mannings M sattes 

till 29. I Figur 1 och Figur 2 visas jämförelse av modellens nivåer (efter kalibrering) med 

uppmätta nivåer. 

[meter] Time Series Water Level 

5.0 

4.5 

4.0 

3.5 

3.0 

2.5 

2.0 

1.5 

1.0 

0.5 

0.0 

-0.5 

-1.0 

1-1-2000 19-7-2000 4-2-2001 23-8-2001 11-3-2002 27-9-2002 15-4-2003 1-11-2003 19-5-2004 5-12-2004 23-6-2005 

1 

Water Level 

ANGERMAN 220.00 

External TS 1 

Sol_level 

Figur 1 Vattennivån strax nedströms Sollefteå kraftverk. Blå linje visar uppmätt nivå och svart linje visar 

simulerad nivå. Överensstämmelsen är generellt sett sämst under de första månaderna varje år, vilket antas bero 

på att älven då i verkligheten är istäckt och därmed har ett högre flödesmotstånd vilket ger ökade vattennivåer 

som följd. Någon hänsyn till is har inte tagits i modellen.


1.6 

1.4 

1.2 

1.0 

0.8 

0.6 

0.4 

0.2 

-0.0 

-0.2 

-0.4 

-0.6 

23-9-2000 25-9-2000 27-9-2000 29-9-2000 1-10-2000 3-10-2000 5-10-2000 

2 

Water Level 


External TS 1 

Sol_level 


simulerad nivå. Att kraftproduktionen varierar under dygnet ses tydligt på den under dygnet varierande 

vattennivån. Nivåvariationen kan under vissa dygn uppgå till mer än 2 m och vattennivån kan öka med 1,5 m på 

2 timmar. 

Jämförelse med uppmätta värden 

Den 19 juli 2005, då ekolodning gjordes nedströms kraftverket i Sollefteå, mätte kommunen 

vattennivån på fyra platser nedströms kraftverket. Detta för att information om vattennivån 

behövdes för att kunna skapa en höjdmodell utifrån djupmätningarna. De 

vattenståndsmätningar som gjordes redovisas i Figur 3 och i Tabell 1 tillsammans med 

vattennivåer som modellen beräknat i dessa punkter. 

2 

3 

Figur 3 Platser där vattennivån mättes den 19 juli 2005. Se nivåer i Tabell 1. 

Tabell 1 Vattennivå uppmätt den 19 juli 2005 på platserna markerade i Figur 3 tillsammans med nivåer 

beräknade av modellen i samma punkter. 

Plats Av kommun uppmätt höjd [m ö.h.] Höjd enligt modellen [m ö.h.] 1 

2 1,339 0,49-0,78 (0,77) 

3 1,337 0,48-0,75 (0,74) 

5 1,058 0,36-0,60 (0,58) 

4 1,031 0,35-0,58 (0,57) 

1 

Höjderna är angivna enligt: ’dagens lägsta nivå’-’dagens högsta nivå’ (nivån kl. 12:00) eftersom det är okänt 

när på dagen kommunen gjorde mätningar. 

5 

4

Enligt Tabell 1 ger modellen för låga vattennivåer (oavsett när på dagen som kommunens 

mätningar gjordes), men enligt Figur 4 ger modellen för hög vattennivå strax nedströms 

kraftverket under hela den 19 juli 2005. Det verkar alltså som att e.on och Sollefteå kommun 

har använt sig av olika höjdsystem. 


1.4 

1.3 

1.2 

1.1 

1.0 

0.9 

0.8 

0.7 

0.6 

0.5 

0.4 

0.3 

0.2 

21:00:00 

18-7-2005 

00:00:00 

19-7-2005 

03:00:00 06:00:00 09:00:00 12:00:00 15:00:00 18:00:00 21:00:00 00:00:00 

20-7-2005 

03:00:00 

Water Level 


External TS 1 

Sol_level 

Figur 4 Vattennivån strax nedströms Sollefteå kraftverk den 19 juli 2005. Blå linje visar nivån som uppmätts av 

e.on och svart linje visar simulerad nivå. Modellen ger som ses i figuren något högre värde än uppmätta nivåer 

denna dag. 

Differensen mellan mätningen längst uppströms och mätningen längst nedströms är enligt 

kommunens mätning 0,308 m och enligt modellen ca. 0,2 m. Detta beror troligen på att 

modellen inte ger en helt korrekt beskrivning av älven vid detta tillfälle. Eftersom det inte 

finns fler vattenståndsmätningar, än de fyra mätningarna i Tabell 1, för platser längre 

nedströms än Sollefteå kraftverk har kalibrering endast gjorts mot mätningarna strax 

nedströms Sollefteå kraftverk. 

Period för fortsatta simuleringar 

Den period som valts för fortsatta simuleringar av olika scenarier visas i Figur 5; perioden 

innehåller de högsta vattennivåer som förekommit i Sollefteå mellan år 2000 och 2005 (den 

period för vilken data finns tillgängligt). 


5.5 

5.0 

4.5 

4.0 

3.5 

3.0 

2.5 

2.0 

1.5 

1.0 

0.5 

0.0 

24-7-2001 3-8-2001 13-8-2001 23-8-2001 2-9-2001 12-9-2001 22-9-2001 2-10-2001 12-10-2001 

3 

Water Level 


External TS 1 

Sol_level 


simulerad nivå. Den visade perioden är den period (i tillgänglig data) med högst vattennivå och har därför 

använts i undersökningarna. Den maximala uppmätta nivån är 4,86 m ö.h. och simuleringen ger en maximal nivå 

på 4,93 m ö.h.; modellen ger alltså just då en 7 cm för hög nivå.

Bilaga 5 – Beräkning av dämningsvåg 

Modellering med MIKE 11 

Dämningsvågor till följd av plötsliga förträngningar har beräknats med MIKE 11 för scenario 

4331 (se kap. 5.2.1 och Bilaga 6). Tvärsektionen vid sektion 4331 har av 

modelleringstekniska skäl specificerats enligt Figur 1 men i övrigt är tvärsektionerna i älven 

oförändrade. För att simulera plötslig blockering av älven har botten skjutits upp 8 m (till 

4 m ö.h.) i de områden där skredmassor blockerar tvärsektionen. Tvärsektionen har delats in i 

tre områden för att kunna simulera olika grad av blockering. 

50 m 70 m 50 m 

Figur 1 Tvärsektionen vid sektion 4331. Tvärsektionen har delats in i tre områden för att kunna simulera olika 

grad av blockering. I de områden som antas bli blockerade av skredmassor höjs bottennivån 8 m (till 4 m ö.h.) 

med hastigheten 1 m/s och början klockan 00:00 den 10 september 2001. 

Fullständig blockering 

För att tydligt kunna illustrera dämningsvågor redogörs inledningsvis för en fullständig 

blockering av älven (bottennivån ökas 8 m i områdena A, B och C). Detta ger under drygt 

6 minuter vågutbredning enligt Figur 2-Figur 5 (blockeringen sker kl. 00:00), där både positiv 

våg uppströms och negativ våg nedströms syns. 

[meter] 9-9-2001 23:57:21 

6.0 

5.8 

5.6 

5.4 

5.2 

5.0 

4.8 

4.6 

4.4 

4.2 

4.0 

3.8 

3.6 

3.4 

3.2 

3.0 

220 

379 

638 

A B C 

1038 

1211 

1306 

1429 

1530 

1705 

1876 

2054 

2133 

2272 

2382 2447 

2562 

2980 

3490 

3835 

3967 

4321 4326 4336 4341 

4913 4970 5019 5074 5112 5192 

5272 5326 5358 5396 5438 5481 

5612 

5795 

5900 

ANGERMAN 220 - 41582 

0.0 1000.0 2000.0 3000.0 4000.0 5000.0 6000.0 7000.0 8000.0 9000.0 10000.0 11000.0 

10000 

8m 

Figur 2 Vattennivån i älven innan tvärsektionen vid sektion 4331 blockeras. Sollefteå kraftverk (t.v.) och Para 

(t.h.). Det gröna strecket visar lägsta, det blå visar aktuell och det röda visar högsta vattennivå under 

simuleringen. 

11800 

1 

[m]

[meter] 10-9-2001 00:01:24 

6.0 

5.8 

5.6 

5.4 

5.2 

5.0 

4.8 

4.6 

4.4 

4.2 

4.0 

3.8 

3.6 

3.4 

3.2 

3.0 

220 

379 

638 

1038 

1211 

1306 

1429 

1530 

1705 

1876 

2054 

2133 

2272 

2382 2447 

2562 

2980 

3490 

3835 

3967 

4321 4326 4336 4341 

4913 4970 5019 5074 5112 5192 

5272 5326 5358 5396 5438 5481 

5612 

5795 

5900 

ANGERMAN 220 - 41582 

0.0 1000.0 2000.0 3000.0 4000.0 5000.0 6000.0 7000.0 8000.0 9000.0 10000.0 11000.0 

10000 

Figur 3 Vattennivån i älven 1 min och 24 s efter att hela tvärsektionen vid sektion 4331 blockeras. Sollefteå 



[meter] 10-9-2001 00:02:29 

6.0 

5.8 

5.6 

5.4 

5.2 

5.0 

4.8 

4.6 

4.4 

4.2 

4.0 

3.8 

3.6 

3.4 

3.2 

3.0 

220 

379 

638 

1038 

1211 

1306 

1429 

1530 

1705 

1876 

2054 

2133 

2272 

2382 2447 

2562 

2980 

3490 

3835 

3967 

4321 4326 4336 4341 

4913 4970 5019 5074 5112 5192 

5272 5326 5358 5396 5438 5481 

5612 

5795 

5900 

ANGERMAN 220 - 41582 

0.0 1000.0 2000.0 3000.0 4000.0 5000.0 6000.0 7000.0 8000.0 9000.0 10000.0 11000.0 

10000 




[meter] 10-9-2001 00:06:21 

6.0 

5.8 

5.6 

5.4 

5.2 

5.0 

4.8 

4.6 

4.4 

4.2 

4.0 

3.8 

3.6 

3.4 

3.2 

3.0 

220 

379 

638 

1038 

1211 

1306 

1429 

1530 

1705 

1876 

2054 

2133 

2272 

2382 2447 

2562 

2980 

3490 

3835 

3967 

4321 4326 4336 4341 

4913 4970 5019 5074 5112 5192 

5272 5326 5358 5396 5438 5481 

5612 

5795 

5900 

ANGERMAN 220 - 41582 

0.0 1000.0 2000.0 3000.0 4000.0 5000.0 6000.0 7000.0 8000.0 9000.0 10000.0 11000.0 

10000 




Vågutbredningen kan också illustreras i form av tidsserier över vattenståndet i olika platser 

(se Figur 6). 

11800 

11800 

11800 

2 

[m] 

[m] 

[m]


5.8 

5.7 

5.6 

5.5 

5.4 

5.3 

5.2 

5.1 

5.0 

4.9 

4.8 

4.7 

4.6 

4.5 

4.4 

23:59:00 

9-9-2001 

00:00:00 

10-9-2001 

00:01:00 00:02:00 00:03:00 00:04:00 00:05:00 00:06:00 00:07:00 00:08:00 00:09:00 00:10:00 

3 

Water Level 




Figur 6 Vattenståndet vid tre platser uppströms den fullständiga blockeringen vid sektion 4331. Förträngningen 

orsakar dämningsvågor som fortplantas uppströms. Dämningsvågens höjd är 1,34 m strax uppströms 

förträngningen och dämpas till 1,0 respektive 0,69 m höjd 1,3 respektive 2,6 km uppströms. Vågen transporteras 

1341 m uppströms på 3 min och 25 s, samt 2617 m uppströms på 5 min och 47 s vilket ger 

fortplantningshastigheter på 6,54 respektive 7,54 m/s. 

Delvis blockering 

Vid simulering av mer realistiska förträngningar fås dämningsvågor av samma typ som i 

Figur 6 och med liknande fortplantningshastigheter men med avsevärt lägre våghöjd. Då 

botten höjs 8 m i områdena A och C samtidigt (se Figur 1) fås en våg uppströms med 23 cm 

höjd och då botten höjs endast i område A får motsvarande våg en höjd på 3 cm (jfr. 1,34 m 

vid fullständig blockering). 

Analytisk beräkning 

Bildning av en dämningsvåg till följd av en plötslig och fullständig blockering av älvfåran har 

även beräknats analytiskt och illustreras i Figur 7. Storleken på dämningsvågen har beräknats 

utifrån ekvationerna 1 och 2 (Jain, 2001). 

y1 

V1 

Vwu 

1,34 m 

Älvens flödesriktning 

V2 

y2 

3 min 25 s 

5 min 47 s 

1,0 m 0,69 m 

Blockerande 


Figur 7 Blockerande skredmassor orsakar en uppströms propagerande dämningsvåg.

där 

y1( V1 

− Vwu 

) = y2 

( V2 

− Vwu 

) 

(1) 

Vwu = V1 

− 

g y 2 

⋅ ⋅( 

y2 

+ y1) 

2 y 

(2) 

1 

y1 = medeldjupet i älven uppströms dämningsvågen 

y2 = medeldjupet i älven nedströms dämningsvågen 

V1 = medelhastigheten i älven uppströms dämningsvågen 

V2 = medelhastigheten i älven nedströms dämningsvågen (=0) 

Vwu = hastigheten på den uppströms propagerande vågen 

g = gravitationen (=9,81 m/s 2 ) 

Störst dämningsvåg erhålles vid stora vattendjup och höga flödeshastigheter. Beräkning har 

gjorts för fallet då blockering antas ske vid sektion 4331 den 10 september 2001 då y1=8,4 m 

och V1=1,4 m/s. Detta ger en våghöjd på 1,34 m och en hastighet på den uppströms 

propagerande vågen på ca. 8,76 m/s. 

De analytiska beräkningarna konfirmerar därmed höjden på den uppströms propagerande 

vågen, men ger en något högre fortplantningshastighet. 

4

Bilaga 6 – Modellering av dämningseffekter 

Dämningseffekter 

De jordmassor som glider ut i älven i samband med skred påverkar flöden och vattenstånd 

genom att de orsakar förträngningar i älven. För en viss flödessituation leder förträngningarna 

till högre vattenhastigheter i den trånga sektionen. Detta innebär dock inte automatiskt att 

vattenståndet på uppströmssidan ökar väsentligt; flera strömningsfall är möjliga. Vid 

underkritisk strömning genom förträngningen blir nivåhöjningen beroende av den extra 

friktionsförlust som förträngningen orsakar och denna beror av hur ”strömlinjeformad” den 

nya vattenvägen är. Om strömningen däremot är överkritisk får man ett entydigt förhållande 

mellan flödet och nivån uppströms. Dämningseffekten blir då större och man får ett område 

med kraftig turbulens strax nedströms förträngningen. 

Effekten av en uppdämning sträcker sig en begränsad sträcka uppströms. Hur lång denna 

sträcka är beror främst av älvens lutning och den uppdämda höjden. I en situation med flera 

skred längs en älvsträcka kan flera olika fall uppkomma. Om förträngningarna ger kritisk 

strömning eller om avståndet mellan skreden är större än uppdämningssträckan fås ingen 

sammanlagring av dämningen utan nivåhöjningen blir densamma som skulle ha inträtt för vart 

och ett av skreden. Om strömningen förbi skredsektionerna däremot är underkritisk och 

avståndet mellan dessa inte är så stora så fås sammanlagring av dämningen. 

För att beräkna dämningseffekter har en modell av älven konstruerats (se Bilaga 4) och med 

hjälp av modellen har flera olika skredscenarier simulerats. 

Tvärsektioner som ändras i olika scenarier 

De utglidna skredmassorna påverkar älvens tvärsektion i skredområdet. En jämförelse mellan 

två tvärsektioner, där den ena är opåverkad av skred och den andra är belägen mitt i skredet 

Öd 1 visas i Figur 1 och Figur 2. 

1 2 

Figur 1 Tvärsektioner kring skredet Öd 1. Gula tvärsektioner har jämförts, där nr. 1 är opåverkad av skred och 

nr. 2 är belägen mitt i skedet Öd 1. (De svarta prickarna visar var djupmätningar har gjorts och de bruna och 

orangea färgerna i bakgrunden visar höjdförhållandena i älven.) 

1

Figur 2 Jämförelse mellan opåverkad tvärsektion i rosa (nr. 1) och tvärsektion belägen mitt i skredet Öd 1 i svart 

(nr. 2). Skredmassorna i tvärsektion nr. 2 kan ses t.v.. Dock stämmer höjden inte i skredslänten och ned till djup 

på ca. 1,5 m; för större djup finns dock djupmätningar. 

För att simulera effekter av skredmassor i älven har älvens tvärsektioner ändrats på liknande 

sätt som skillnaden mellan kurvorna i Figur 2 antyder. Dock har höjden på skredmassorna 

satts till 4 m ö.h. för att beskriva stora mängder utgliden jord. Då vattennivån är som högst 

stiger vattnet över 4 m ö.h. och översvämmar därmed skredmassorna i modellen. 

Tvärsektionerna i de områden som har förändras i olika scenarier visas i följande kapitel, dels 

i deras ursprungliga utseende och dels modifierade för respektive scenario. 

Orginalmodell (oförändrade tvärsektioner) 

10.0 

9.5 

9.0 

8.5 

8.0 

7.5 

7.0 

6.5 

6.0 

5.5 

5.0 

4.5 

4.0 

3.5 

3.0 

2.5 

2.0 

1.5 

1.0 

0.5 

0.0 

-0.5 

-1.0 

-1.5 

-2.0 

-2.5 

-3.0 

-3.5 

-4.0 

-4.5 

-5.0 

-5.5 

-6.0 

Skredslänt 

Yttre gräns för 

utglidna skredmassor 

[meter] ANGERMAN 2.382 2001-07-20 

0.0 50.0 100.0 150.0 200.0 250.0 300.0 350.0 

Figur 3 Tvärsektionen i grundmodellen vid sektion 2381. Det gröna strecket visar lägsta, det blå visar aktuell 

och det röda visar högsta vattennivå under simuleringen. 

2 

[meter] 

2 

1 

Olikheter oberoende 

av skred


10.0 

9.5 

9.0 

8.5 

8.0 

7.5 

7.0 

6.5 

6.0 

5.5 

5.0 

4.5 

4.0 

3.5 

3.0 

2.5 

2.0 

1.5 

1.0 

0.5 

0.0 

-0.5 

-1.0 

-1.5 

-2.0 

-2.5 

-3.0 

-3.5 

-4.0 

-4.5 

0.0 50.0 100.0 150.0 200.0 250.0 300.0 350.0 400.0 450.0 



[meter] 

10.0 

9.5 

9.0 

8.5 

8.0 

7.5 

7.0 

6.5 

6.0 

5.5 

5.0 

4.5 

4.0 

3.5 

3.0 

2.5 

2.0 

1.5 

1.0 

0.5 

0.0 

-0.5 

-1.0 

-1.5 

-2.0 

-2.5 

-3.0 

-3.5 

-4.0 

-4.5 

ANGERMAN 4.331 2001-07-20 

0.0 50.0 100.0 150.0 200.0 250.0 300.0 

[meter] 



[meter] 

10.0 

9.5 

9.0 

8.5 

8.0 

7.5 

7.0 

6.5 

6.0 

5.5 

5.0 

4.5 

4.0 

3.5 

3.0 

2.5 

2.0 

1.5 

1.0 

0.5 

0.0 

-0.5 

-1.0 

-1.5 

-2.0 

-2.5 

-3.0 

-3.5 

-4.0 

-4.5 

-5.0 

ANGERMAN 5.192 2001-07-20 

0.0 50.0 100.0 150.0 200.0 250.0 300.0 350.0 

[meter] 




10.0 

9.0 

8.0 

7.0 

6.0 

5.0 

4.0 

3.0 

2.0 

1.0 

0.0 

-1.0 

-2.0 

-3.0 

-4.0 

-5.0 

0.0 50.0 100.0 150.0 200.0 250.0 300.0 350.0 400.0 

[meter] 



[meter] 

3


10.0 

9.0 

8.0 

7.0 

6.0 

5.0 

4.0 

3.0 

2.0 

1.0 

0.0 

-1.0 

-2.0 

-3.0 

-4.0 

-5.0 

-6.0 

-7.0 

-8.0 

0.0 50.0 100.0 150.0 200.0 250.0 

[meter] 



Scenario 2381A 

[meter] 

10.0 

9.5 

9.0 

8.5 

8.0 

7.5 

7.0 

6.5 

6.0 

5.5 

5.0 

4.5 

4.0 

3.5 

3.0 

2.5 

2.0 

1.5 

1.0 

0.5 

0.0 

-0.5 

-1.0 

-1.5 

-2.0 

-2.5 

-3.0 

-3.5 

-4.0 

-4.5 

-5.0 

-5.5 

-6.0 

ANGERMAN 2.382 2001-07-20 

0.0 50.0 100.0 150.0 200.0 250.0 300.0 350.0 

[meter] 

Figur 9 Tvärsektionen vid sektion 2381. En förträngning har konstruerats på en drygt 60 m lång sträcka av älven 

kring sektion 2381. Det gröna strecket visar lägsta, det blå visar aktuell och det röda visar högsta vattennivå 

under simuleringen. För att beskriva dämningseffekten i modellen har av modelltekniska skäl justering av 

skredplatserna gjorts, sådan att skredet på norra sidan i modellen inträffat rakt norr om skredet på södra sidan. 

Denna förändring bedöms dock inte ha någon nämnvärd inverkan på resultatet. 

Scenario 2381B 

[meter] 

10.0 

9.5 

9.0 

8.5 

8.0 

7.5 

7.0 

6.5 

6.0 

5.5 

5.0 

4.5 

4.0 

3.5 

3.0 

2.5 

2.0 

1.5 

1.0 

0.5 

0.0 

-0.5 

-1.0 

-1.5 

-2.0 

-2.5 

-3.0 

-3.5 

-4.0 

-4.5 

-5.0 

ANGERMAN 2.382 2001-07-20 

0.0 50.0 100.0 150.0 200.0 250.0 300.0 350.0 

Figur 10 Tvärsektionen vid sektion 2381. En förträngning har konstruerats på en drygt 60 m lång sträcka av 

älven kring sektion 2381. Det gröna strecket visar lägsta, det blå visar aktuell och det röda visar högsta 

vattennivå under simuleringen. För att beskriva dämningseffekten i modellen har av modelltekniska skäl 

justering av skredplatserna gjorts, sådan att skredet på norra sidan i modellen inträffat rakt norr om skredet på 

södra sidan. Denna förändring bedöms dock inte ha någon nämnvärd inverkan på resultatet. 

[meter] 

4

Scenario 4331A 


10.0 

9.5 

9.0 

8.5 

8.0 

7.5 

7.0 

6.5 

6.0 

5.5 

5.0 

4.5 

4.0 

3.5 

3.0 

2.5 

2.0 

1.5 

1.0 

0.5 

0.0 

-0.5 

-1.0 

-1.5 

-2.0 

-2.5 

-3.0 

-3.5 

-4.0 

-4.5 

0.0 50.0 100.0 150.0 200.0 250.0 300.0 




Scenario 4331B 

[meter] 

10.0 

9.5 

9.0 

8.5 

8.0 

7.5 

7.0 

6.5 

6.0 

5.5 

5.0 

4.5 

4.0 

3.5 

3.0 

2.5 

2.0 

1.5 

1.0 

0.5 

0.0 

-0.5 

-1.0 

-1.5 

-2.0 

-2.5 

-3.0 

-3.5 

-4.0 

-4.5 

ANGERMAN 4.331 2001-07-20 

0.0 50.0 100.0 150.0 200.0 250.0 300.0 




Scenario Multi 

[meter] 

10.0 

9.5 

9.0 

8.5 

8.0 

7.5 

7.0 

6.5 

6.0 

5.5 

5.0 

4.5 

4.0 

3.5 

3.0 

2.5 

2.0 

1.5 

1.0 

0.5 

0.0 

-0.5 

-1.0 

-1.5 

-2.0 

-2.5 

-3.0 

-3.5 

-4.0 

-4.5 

ANGERMAN 3.835 2001-07-20 

0.0 50.0 100.0 150.0 200.0 250.0 300.0 350.0 400.0 450.0 




[meter] 

[meter] 

[meter] 

5


10.0 

9.5 

9.0 

8.5 

8.0 

7.5 

7.0 

6.5 

6.0 

5.5 

5.0 

4.5 

4.0 

3.5 

3.0 

2.5 

2.0 

1.5 

1.0 

0.5 

0.0 

-0.5 

-1.0 

-1.5 

-2.0 

-2.5 

-3.0 

-3.5 

-4.0 

-4.5 

0.0 50.0 100.0 150.0 200.0 250.0 300.0 

[meter] 




[meter] 

10.0 

9.5 

9.0 

8.5 

8.0 

7.5 

7.0 

6.5 

6.0 

5.5 

5.0 

4.5 

4.0 

3.5 

3.0 

2.5 

2.0 

1.5 

1.0 

0.5 

0.0 

-0.5 

-1.0 

-1.5 

-2.0 

-2.5 

-3.0 

-3.5 

-4.0 

-4.5 

-5.0 

ANGERMAN 5.192 2001-07-20 

0.0 50.0 100.0 150.0 200.0 250.0 300.0 350.0 

[meter] 





10.0 

9.0 

8.0 

7.0 

6.0 

5.0 

4.0 

3.0 

2.0 

1.0 

0.0 

-1.0 

-2.0 

-3.0 

-4.0 

-5.0 

0.0 50.0 100.0 150.0 200.0 250.0 300.0 350.0 400.0 

[meter] 




6


10.0 

9.0 

8.0 

7.0 

6.0 

5.0 

4.0 

3.0 

2.0 

1.0 

0.0 

-1.0 

-2.0 

-3.0 

-4.0 

-5.0 

-6.0 

-7.0 

-8.0 

0.0 50.0 100.0 150.0 200.0 250.0 




Scenario Total 

[meter] 

10.0 

9.5 

9.0 

8.5 

8.0 

7.5 

7.0 

6.5 

6.0 

5.5 

5.0 

4.5 

4.0 

3.5 

3.0 

2.5 

2.0 

ANGERMAN 5.481 2001-07-20 

0.0 50.0 100.0 150.0 200.0 250.0 

[meter] 

[meter] 

Figur 18 Tvärsektionen vid sektion 5481. En blockering har konstruerats på en drygt 60 m lång sträcka av älven 

kring sektion 5481. Observera att bottennivån är på +2 m. Det gröna strecket visar lägsta, det blå visar aktuell 


Ökat flödesmotstånd i förträngningarna 

För att simulera skredmassor i älven har, förutom att tvärsektionernas utseende har ändrats, 

även bottens friktionsfaktor ökats i dessa områden. Detta har gjorts genom att Mannings M 

har minskats till 20-22 1 på nivåer över 1 m ö.h. och minskats till 15-18 på nivåer över 3 m ö.h. 

In- och utströmningsförluster 

Då älvens bredd antingen minskar eller ökar kraftigt på en kort sträcka (invid en förträngning) 

uppkommer in- respektive utströmningsförluster, främst i form av turbulens. Dessa förluster 

tas inte automatiskt hänsyn till i MIKE 11. Speciella funktioner för att specificera dessa 

förluster finns men bedöms ge opålitliga effekter, varför de inte har använts. En översiktlig 

beräkning av storleken på in- och utströmningsförlusterna utifrån ekvation 1 och 2 har dock 

gjorts och redovisas i Tabell 1. Som ses i tabellen är det framförallt i scenario 2381B som 

stora förluster uppkommer. 

C H ∆ = ∆ (1) 

L v h 

2 2 

V1 

V2 

hv 2g 

− 

∆ = 

(2) 

1 Beroende på om skred antas ha skett på ena eller båda sidorna om älven. 

7

där 

∆H = in- eller utströmningsförlust 

CL = förlustkoefficient 

V1 = vattenhastigheten uppströms förträngningen/expansionen 

V2 = vattenhastigheten nedströms förträngningen/expansionen 

g = gravitationen (=9,81 m/s 2 ) 

Tabell 1 In- och utströmningsförluster för förträngningarna i de olika scenarierna. 

Scenario 1 

Utströmningsförlust [m] Inströmningsförlust [m] Summa förluster (in+ut) [m] 

2381A 0,06 0,03 0,09 

2381B 0,15 0,06 0,21 

4331A 0,01 0,01 0,02 

4331B 0,07 0,03 0,10 

Multi (5481) 0,03 0,01 0,04 

Multi (5271) 0,01 0,00 0,01 

Multi (5191) - 2 

0,01 0,01 

Multi (4331) 0,03 0,01 0,04 

Multi (3834) 0,01 0,00 0,01 

1 

För scenariot Multi har förluster beräknats kring varje förträngning. 

2 

Förträngningarna vid sektion 5191 och 5271 ligger så nära varandra att de har räknats tillsammans. 

Effekten av att hänsyn inte tas till förlusterna i uppsättningen av MIKE 11 är att vattennivån i 

modellen, strax uppströms de platser förluster uppkommer, är för låg. Nivån är egentligen lika 

mycket högre som förlusten är stor, d.v.s. drygt 0,2 m för scenario 2381B. Högre uppströms i 

älven är vattennivån dock inte nödvändigtvis 0,2 m för låg utan nivån beror även på älvens 

topografi. 

Resultat 

Förträngningarna orsakar vattenståndsökningar, som ses då Figur 19 och Figur 20 jämförs. 

[meter] 11-9-2001 22:40:00 

4.8 

4.6 

4.4 

4.2 

4.0 

3.8 

3.6 

3.4 

3.2 

3.0 

220 

379 

638 

1038 

1211 

1306 

1429 

1530 

1705 

1876 

2054 

2133 

2272 

2382 

2447 

2562 

2980 

ANGERMAN 220 - 41582 

0.0 500.0 1000.0 1500.0 2000.0 2500.0 3000.0 3500.0 4000.0 4500.0 5000.0 5500.0 

3490 

3835 

3967 

4331 

4913 

4970 

5019 

5074 

5112 

5192 

5272 

5326 5358 

5396 

5438 

5481 

5612 

5795 

5900 

Figur 19 Vattennivån i älven 11/9 2001 kl. 22:40 i orginalmodellen (som efterliknar älven utan kraftiga 

blockeringar). Sollefteå kraftverk (t.v.) och Para (t.h.). Det gröna strecket visar lägsta, det blå visar aktuell och 

det röda visar högsta vattennivå under simuleringen. 

8 

[m]

[meter] 11-9-2001 22:40:00 

5.4 

5.2 

5.0 

4.8 

4.6 

4.4 

4.2 

4.0 

3.8 

3.6 

3.4 

3.2 

3.0 

220 

379 

638 

1038 

1211 

1306 

1429 

1530 

1705 

1876 

2054 

2133 

2272 

2382 

2447 

2562 

2980 

Vattenståndsökning 

vid sektion 4331 

ANGERMAN 220 - 41582 

0.0 500.0 1000.0 1500.0 2000.0 2500.0 3000.0 3500.0 4000.0 4500.0 5000.0 5500.0 

[m] 

3490 

3835 

3967 

4301 4331 4361 

4913 

4970 

5019 

5074 5112 

5192 

5272 

5326 5358 5396 

5438 

5481 

5612 

5795 

5900 

Figur 20 Vattennivån i älven 11/9 2001 kl. 22:40 i modellen av scenario 4331 (som simulerar kraftiga 

blockeringar). Sollefteå kraftverk (t.v.) och Para (t.h.). Det gröna strecket visar lägsta, det blå visar aktuell och 

det röda visar högsta vattennivå under simuleringen. 

Med kunskap om ändringar av vattennivåer och flödeshastigheter kan översvämningsrisk 

respektive ändrade erosionsförhållanden bedömas. Dessa parametrar redovisas i Figur 21- 

Figur 23 nedan som resultat från modellering av samtliga scenarier. 

Som ses i Figur 21 är ökningen av nivån strax nedströms kraftverket generellt sett i samma 

storleksordning som ökningen strax uppströms aktuell förträngning, d.v.s. dämningseffekten 

fortplantar sig tämligen oförändrad uppströms. Detta gäller dock inte för scenario Multi då 

flera förträngningar simuleras. Successiva dämningseffekter från de fem förträngningarna i 

scenario Multi kan ses i Figur 21 då staplarna för Singel respektive Multi jämförs. De gröna 

staplarna visar att nivån strax nedströms kraftverket ökar med omkring en halvmeter i 

scenario Multi, medan ökningen för de enskilda simuleringarna i Singel aldrig ger en ökning 

som är större än 0,2 m. De orangea staplarna visar en sammanlagring av 

vattenståndsökningarna i scenario Multi (större ökning för lägre sektion), då dessa jämförs 

med vattenståndsökningarna för scenario Singel. Betonas bör dock att de in- respektive 

utströmningsförluster som redovisas i Tabell 1 inte är implementerade i modellen och därmed 

inte heller finns med i Figur 21. 

9

Ökning av vattenstånd [m] 

1.6 

1.4 

1.2 

1 

0.8 

0.6 

0.4 

0.2 

0 

2381A 

2381B 

4331A 

4331B 

Total 5481 

Singel 3834 

Singel 4331 

Singel 5191 

Singel 5271 

10 

Singel 5481 

Simulerade scenarier 

Multi 3834 

Multi 4331 

Multi 5191 

Multi 5271 

Multi 5481 

Strax 

uppströms 

aktuella 

tvärsektioner 

Strax 

nedströms 


kraftverk 

Figur 21 Ökning av högsta vattenstånd strax uppströms förträngda tvärsektioner samt strax nedströms Sollefteå 

kraftverk under den simulerade perioden. Simulerade scenarier förklaras i Bilaga 4. I ’Multi ####’ är samtliga 

områden förändrade; ’Singel ####’ innebär att förändring har gjorts endast i ett av de fem områden som 

förändrats i Multi. 

De vattenståndsförändringar till följd av förträngningar i älven som redovisas ovan är 

förändringar då vattennivån är som högst, under den simulerade perioden. Då vattennivån är 

lägre fås inte lika stor dämningseffekt (se Figur 22). 


5.5 

5.0 

4.5 

4.0 

3.5 

3.0 

2.5 

2.0 

1.5 

1.0 

0.5 

20-7-2001 30-7-2001 9-8-2001 19-8-2001 29-8-2001 8-9-2001 18-9-2001 28-9-2001 8-10-2001 18-10-2001 

Water Level 


External TS 1 

Sol_level 


simulerad nivå för scenario Multi. Ökning av vattennivån, till följd av förträngningen, uppträder främst vid höga 

vattenstånd. 

Ökning av vattnets flödeshastighet i olika scenarier (se Figur 23) beror framförallt på hur 

mycket tvärsektionens area minskats. De fall då flödeshastigheten ökar mer än 1 m/s är

simuleringar med kraftigt förminskad tvärsektion, där stora skred antas ha inträffat på båda 

sidor om älven. 

Maximal vattenhastighet [m/s] 

4.5 

4 

3.5 

3 

2.5 

2 

1.5 

1 

0.5 

0 

2381A 

2381B 

4331A 

4331B 

Total 5481 

Singel 3834 

Singel 4331 

Singel 5191 

Singel 5271 

11 

Singel 5481 

Simulerade scenarier 

Figur 23 Maximal vattenhastighet i de förändrade tvärsektionerna i de olika scenarierna. 

Multi 3834 

Multi 4331 

Multi 5191 

Multi 5271 

Multi 5481 

Ökning av 

maximal 

vattenhastighet 

Orginalmodellens 

vattenhastighet

Bilaga 7 – Modellering av flodvågor 

Inledning 

Då jordmassor från ett nipskred når älven tränger de undan vattenmassor och orsakar en 

flodvåg som sprider sig radiellt ut från skredplatsen. Beräkning av denna typ av vågor kan 

göras med hjälp av avancerade modelleringsverktyg, varför Claes Eskilsson på Chalmers 

kontaktades för att bidra med sin specialkompetens inom vågmodellering. Claes hade aldrig 

tidigare gjort exakt sådan modellering som krävs för att beskriva flodvågor från skred, men 

bedömde det som ett möjligt och intressant område för tillämpning av hans kunskaper. 

Modellering av detta slag är under utveckling på flera håll i världen; bland dem som ligger 

främst inom denna forskning kan nämnas International Centre for Geohazards i Oslo. 

Arbetet har av flera skäl blivit betydligt svårare och mer krävande än som bedömdes på 

förhand; svårigheter har uppkommit bl.a. med genereringen av vågor och instabiliteter i 

beräkningarna vilka orsakat att simuleringstiderna blivit mycket långa. Problemen med 

beräkningarna har lett till att de olika scenarier som bedömts vara intressant att simulera inte 

har kunnat genomföras. Resultaten från flodvågsberäkningarna är därmed något begränsade 

men visar ändå hur vågspridning från ett skred sker. Beräkningarna antyder också vilka 

möjligheter som finns för framtida studier av denna typ av händelser. Detta är intressant då 

denna typ av modellering utvecklas och förbättras så att de inom en tämligen snar framtid 

kommer bli både enklare och säkrare att använda. 

Våggenerering från skredmassor 

Det scenario som modellerats är skredet Öd 1. Topografin för älven och intilliggande stränder 

har tillsammans med de uppmätta (och delvis uppskattade) skredvolymerna legat till grund för 

modelleringen. 

Hur vågorna fortplantas och dämpas är välkänt och relativt lätt att beräkna, till skillnad från 

själva generingen av vågorna där stora felkällor finns i beräkningen. Problemet är i princip att 

beräkna hur energin överförs från skredmassorna till vattnet. Den metod som använts vid 

modelleringarna i denna studie genererar vågorna genom att höja älvens bottennivå i det 

område som skredmassorna hamnar (se Figur 1). 

Flödesriktning Flödesriktning 

Figur 1 Bottentopografin i älven vid skredet Öd 1 före skred (t.v.) och efter skred (t.h.). Flodvågorna från 

skredet genereras genom att botten höjs i det område där skredmassorna hamnar. Se även karta över området i 

Bilaga 2. 

1 

Skredmassor

Detta innebär att vågorna genereras genom att vattnets lägesenergi ökas, men vattnet ges inget 

tillskott av rörelsemängd. Eftersom ingen rörelsemängd tillförs vattnet ger denna metod för 

liten energi i våggenereringen med följd att vågorna blir för små. Det finns andra metoder för 

våggenerering som tillför vattnet rörelsemängd, men dessa metoder har andra nackdelar. 

Resultat 

Vågorna som genereras från ett skred sprids radiellt från skredplatsen (se Figur 2). Då 

vågorna genereras genom att botten vid skredmassorna höjs under 10 s tid fås en amplitud på 

flodvågorna på knappt 1 m. Då botten i stället höjs under 1 s tid erhålles något högre vågor, 

med en amplitud på drygt 1 m. Dessa beräknade amplituder bedöms dock vara underskattade. 

Detta grundas framförallt på de iakttagelser av flodvågor orsakade av skred som gjorts 1 (se 

kap. 5.1 i huvudrapporten) samt att ingen rörelsemängd tillförs vattnet vid våggenereringen. 

Hur mycket amplituden underskattas är dock svårt att bedöma. 

Figur 2 Flodvågsutbredning från skred vid Öd 1 (då botten höjs under 10 s). Vattennivåerna visas vid fyra 

tidpunkter efter skredets början; efter 2 s (överst t.v.), efter 13 s (överst t.h.), efter 20 s (nederst t.v.) och efter 

42 s (nederst t.h.). 

Då dessa vågor når motsatt strand kan de orsaka en uppsköljning som är betydligt högre än 

vågornas amplitud; hur högt beror på bottentopografin. Storleken på den simulerade 

uppspolningen är dock svår att bedöma då endast en grov modellering har gjorts, med allt för 

stora element i beräkningsnätet för detta ändamål. En mer detaljerad modell är möjligt att 

göra, men kräver mycket arbete och tar lång tid att simulera. 

1 Observerad reflekterad våg bedömdes vara omkring 2 m hög (Molin, 2005). Denna höjd bör ungefär motsvara 

våghöjden, vilken är den höjd som uppfattas då vågor iakttas. Alltså hade denna reflekterade våg en ungefärlig 

amplitud på 1 m. Hur hög den ursprungliga vågen var finns ingen information om, men den bör ha varit högre. 

2

I de simuleringar som gjorts uppkommer ingen reflekterad våg, vilket dock har observerats i 

vekligheten – åtminstone till följd av skreden Paramon 1 och Paramon 3 (se kap. 5.1 i 

huvudrapporten). Frånvaron av en reflektion då skredet Öd 1 simuleras bedöms bero på att 

motsatt strand inte är särskilt brant samt att den är formad som en bukt; båda dessa faktorer 

orsakar dämpning av en tänkbar returvåg. Vid Paramon är den motsatta älvstranden brant och 

strandlinjen är rak, vilket innebär goda förutsättningar för att en returvåg ska skapas (se 

Bilaga 2). 

3

Bilaga 8 – Intervjuer med boende i skreddrabbade områden 

John Eles Molin 

John Eles Molin har ett hus nedanför nipkanten strax nedströms skredet Paramon 1. Hans 

brygga och båtar har vid två tillfällen kastats upp på land till följd av vågor från nipskred; dels 

från skredet Paramon 1 och dels från Paramon 3. Skredet Paramon 1 hörde Molin vid 23.30tiden 

som åska på avstånd. Ljudet (och skredet) var över på mindre än en minut enligt Molin. 

Han gick då ut och såg en våg slå upp i skogen på älvens andra sida och samma våg passera 

parallellt med stranden utanför sitt hus. Vågen som reflekterades mot andra stranden nådde 

Molins hus med en höjd som han uppskattar till ca. 2 m. Vågen kastade bryggan och båtarna 

långt upp på stranden. Effekterna från skredet Paramon 3 var liknande men mindre kraftfulla. 

Efter de skred som inträffat har han blivit tvungen att flytta bryggan eftersom älven har blivit 

så grund utanför hans hus. De gamla fiskevattnen är nu svårfiskade menar Molin, eftersom 

näten blir fulla av grenar och träd. 

Jan Granholm 

Jan Granholm bor nära flera av skreden i Paramon. Han har även sett ett mindre skred ske på 

sin mark. Detta upptäckte hans son genom att ett knäppande ljud hördes, varpå de tittade upp 

och såg träd försvinna längs nipkanten. Då de gick bort till skredet sprutade vatten kraftigt ut 

från skredbranten i ett litet parti – såsom ur ett rör. Angående skredet Paramon 1 berättade 

Granholm att folk (bl. a. Lars Gradin (se nedan)) som varit nere och fiskat passerat uppför 

nipan, i det område som nu rasat, bara några timmar före skredet. Han berättade att John Eles 

Molin fick brygga och båtar uppspolat på land av en i motstående strand reflekterad flodvåg. 

Orsaken till skredet tror Granholm var att vatten samlas uppe på platån under snösmältningen, 

vilket sedan infiltrerar och ökar trycket i marken och vattnet pressas ut mot nipkanten som 

sedan brast. Granholm menar att skreden har blivit fler de senaste tio åren och framhåller som 

en orsak till att stabiliteten var högre förr i tiden att det då gick kor och betade i niporna, vilka 

höll dem fria från allt för mycket växtlighet. På sin mark har Granholm lagt märke till att 

sättningar i form av ca. 30 cm djupa gropar med en diameter på 10 m har börjat uppkomma. 

Claes Ehnemark 

Claes Ehnemark bor mitt emot skredet Öd 2 och såg när det skedde. Han iakttog också skredet 

Öd 3 och har även själv drabbats av skred på tomten. Då Öd 4 inträffade hörde han ett 

vinande ljud, som när ”ett tunnelbanetåg passerar en perrong utan att stanna”. Då han hörde 

ljudet tittade han ut över älven och såg en våg transporteras över älven, som grovt uppskattat 

var 1,5-2 m hög. Öd 1 iakttog han genom köksfönstret och såg då först att nipan började ryka 

(av sand) och sedan att träden började skaka, varpå hela sidan störtade ned i älven på ca. 10- 

15 s. På hans tomt rasade nipan i det område där infiltrationen från trekammarbrunnen var 

placerad. Ehnemarks tomtområde är uppdelat i flera tomter, och två av dessa berördes av 

skredet, varför Ehnemark förväntar sig att få 70 000 kr per drabbad tomt samt ersättning för 

den förstörda infiltrationskonstruktionen i ersättning från försäkringsbolaget. 

Lars Jönsson 

Lars Jönsson är platschef på Svenska skogsplantors plantterminal i Öd, vilken drabbades av 

skredet Öd 1. Vid skredet försvann enligt Jönsson ett 20-tal träd från plantterminalens 

försöksverksamhet. Efter skredet spärrades området av utav polis och räddningstjänst, vilka 

då ansvarade för området, då dessa sedan beslutade att ta bort sina avspärrningar överfördes 

ansvaret plötsligt på markägaren, enligt Jönsson. För att avleda ytligt markvatten är plantagen 

1

dränerad genom brunnar som har utlopp genom slangar som går över nipkanten och ned till 

älven. Jönsson misstänker att nipskredet kan ha orsakats av att stora mängder ammunition 

sprängdes på regementet på Tjärnmyrberget (?) ca. två veckor före nipan rasade. Dessa 

sprängningar (2 st.) gav upphov till mycket kraftiga tryckvågor, som passerade över Sollefteå 

stad, utan att märkas, men nådde plantagen och Jönsson menar att han trodde att huset skulle 

rasa ihop. Hans hund blev ”galen” och efter två explosioner flydde han från området. 

Explosionerna var enligt Jönsson väldigt mycket kraftigare än då de spränger exempelvis 

blindgångare. De utrasade massorna har enligt Jönsson inte eroderats påtagligt. Han menar att 

för att undvika nipskred bör tung vegetation avlägsnas och ersättas av lättare vegetation med 

djupa rötter – ex. salix. Jönsson menar också att älven grundar upp på flera platser, 

exempelvis vid Nyland. 

Lars Gradin 

Gradin jobbar i Sollefteå fiskevårdsområde. Han hade ett notvarp nedanför skredet Paramon 1 

och passerade uppför nipan vid 10-tiden på kvällen, knappt två timmar innan det rasade. 

Notvarpet blev de tvungna att överge eftersom älven i detta område nu är full av jord, träd och 

grenar vilket omöjliggör fiske. Gradin menade att den utrasade volymen var mer är 

100 000 m 3 och att massorna inledningsvis täckte 2/3 av älven; och vidare att erosionen av de 

jordmassor som hamnade i älven främst har skett vid höga flöden. Gradin menar att ingen 

större erosion har skett av massorna nedanför skredet vid plantskolan, eftersom inget riktigt 

högt flöde har förekommit sedan skredet Öd 1. Vid Öd 1 förblev skredmassorna enligt Gradin 

tämligen samlade invid den sida som rasade eftersom isen hindrade vidare spridning av 

massorna. I Paraån har skred orsakat fördämningar på ca. 5 m menar Gradin och då dessa 

skredmassor så småningom över-/genomströmmas eroderas de snabbt ned och mycket 

slamhaltigt vatten transporteras ut i Ångermanälven. Det är främst dessa, från Paraån, 

uttransporterade massor som orsakat uppgrundningen vid Jon Eles menar Gradin. Utseendet 

vid Paraåns mynning har förändrats av de utspolade massorna. Han menar vidare att älvens 

varierade vattennivå inte påverkar stabiliteten hos niporna. 

Bengt Erik Jönsson 

Bengt Erik Jönsson är fastighetsägare vid skredet Öd 2 och befann sig vid skredtillfället i 

Stockholm och har därmed inga direkta uppgifter kring skredförloppet. Jönsson menar dock 

på att branten nu har stabiliserats och att inga nya skred sker i det gamla skredområdet. 

Däremot uppfattar han det som stor risk för nya skred mellan skreden Öd 1 och Öd 2. Han 

betraktar skreden som ett allvarligt hot mot niplandskapet och förordar krafttag för att utöka 

kunskapen kring hur niporna kan bevaras. Han föreslår bl.a. förbättrad hantering av 

växtligheten på niporna och påtalar också att regleringsföretagen bör ta ansvar för bevarandet 

av niporna. 

Ulla Mohlin 

Mohlin har sommarstuga strax ovanför Ehnemarks och har drabbats av skred i bäckravin. 

Mohlin kände det som en jordbävning inträffade (vilket hon upplevt utomlands). Ett hus 

underminerades och rasade. Ett stort träd stod på nipkanten och misstänks av Mohlin vara 

orsak till skredet, som inträffade efter en period med kraftig nederbörd och kraftiga vindar. 

2

Effekter i Ångermanälven från skred i nipor nedströms Sollefteå

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?