Effekter i Ångermanälven från skred i nipor nedströms Sollefteå
Effekter i Ångermanälven från skred i nipor nedströms Sollefteå
Effekter i Ångermanälven från skred i nipor nedströms Sollefteå
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Figur 11 Samband mellan strömhastighet, kornstorlek och materialets transporttillstånd för friktionsjordar<br />
(erosion, transport eller sedimentation) (Handboken Bygg, 1984).<br />
Erosionen innebär att älven, efter ett <strong>skred</strong>, strävar efter att återställa den balans som rått<br />
innan <strong>skred</strong>et och därmed kommer tvärsektionen på sikt att återställs till tidigare djup och<br />
bredd. Detta kan ske antingen genom att de utglidna jordmassorna eroderas bort helt eller<br />
genom att erosion också sker på älvstranden mitt emot <strong>skred</strong>platsen. Erosion på <strong>skred</strong>ets<br />
motsatta sida kan orsaka allvarliga problem då denna kan underminera marken och orsaka nya<br />
<strong>skred</strong>. Eftersom de utglidna jordmassorna är mer lätteroderade än älvstränderna bedöms<br />
erosion dock framförallt ske på de utglidna jordmassorna.<br />
De i älven kvarvarande jordmassorna <strong>från</strong> de största <strong>skred</strong>en under senare år har eroderats i<br />
mycket liten utsträckning. Detta antas främst bero på att inga riktigt höga flöden (och därmed<br />
höga vattenhastigheter) har förekommit sedan <strong>skred</strong>en inträffade. En stor del av de utglidna<br />
jordmassorna ligger ovan vattenytan vid normala vattenstånd och därmed kan erosion av<br />
dessa jordmassor ske endast vid mycket höga vattenstånd. Dessutom innehåller de utglidna<br />
jordmassorna kohesivt material med starka sammanbindande krafter, vilket gör dem mer<br />
svåreroderade.<br />
Nedströms <strong>Sollefteå</strong> har observerats att en hel del material har avsatts vid Sandslån i närheten<br />
av Nyland. Depositionen av material i detta område kan ha ökat något p.g.a. av att de <strong>skred</strong><br />
som skett i <strong>Sollefteå</strong> medfört ökad mängd suspenderat och bottentransporterat material i<br />
älven, men denna effekt bedöms vara liten. Möjligt är dessutom att uppgrundningarna är<br />
tillfälliga och att det sedimenterade materialet spolas bort vid nästa högvattenflöde.<br />
6.4 Felkällor<br />
Vid beräkningar och vid modellering finns alltid osäkerheter och felkällor som måste beaktas.<br />
Resultat <strong>från</strong> beräkningarna måste sättas i relation till givna förutsättningar, antaganden och<br />
osäkerheter.<br />
I samtliga beräkningar är den på <strong>skred</strong>en antagna storleken en viktig osäkerhetsfaktor. För<br />
flodvågsberäkning är det framförallt volymen på de massor som tränger ner i älven samt den<br />
tid under vilken utglidningen sker som påverkar; dämningseffekter påverkas istället främst av<br />
hur stor förträngning/blockering av älven som sker. Vid modellering av flodvågor innebär<br />
själva genereringen av vågor <strong>från</strong> <strong>skred</strong>massorna en stor felkälla. Detta främst genom att<br />
ingen rörelsemängd tillförs vattnet, vilket medför en underskattning av vågornas höjd.<br />
16
Change language