Effekter i Ångermanälven från skred i nipor nedströms Sollefteå

Bilaga 7 – Modellering av flodvågor
Inledning
Då jordmassor från ett nipskred når älven tränger de undan vattenmassor och orsakar en
flodvåg som sprider sig radiellt ut från skredplatsen. Beräkning av denna typ av vågor kan
göras med hjälp av avancerade modelleringsverktyg, varför Claes Eskilsson på Chalmers
kontaktades för att bidra med sin specialkompetens inom vågmodellering. Claes hade aldrig
tidigare gjort exakt sådan modellering som krävs för att beskriva flodvågor från skred, men
bedömde det som ett möjligt och intressant område för tillämpning av hans kunskaper.
Modellering av detta slag är under utveckling på flera håll i världen; bland dem som ligger
främst inom denna forskning kan nämnas International Centre for Geohazards i Oslo.
Arbetet har av flera skäl blivit betydligt svårare och mer krävande än som bedömdes på
förhand; svårigheter har uppkommit bl.a. med genereringen av vågor och instabiliteter i
beräkningarna vilka orsakat att simuleringstiderna blivit mycket långa. Problemen med
beräkningarna har lett till att de olika scenarier som bedömts vara intressant att simulera inte
har kunnat genomföras. Resultaten från flodvågsberäkningarna är därmed något begränsade
men visar ändå hur vågspridning från ett skred sker. Beräkningarna antyder också vilka
möjligheter som finns för framtida studier av denna typ av händelser. Detta är intressant då
denna typ av modellering utvecklas och förbättras så att de inom en tämligen snar framtid
kommer bli både enklare och säkrare att använda.
Våggenerering från skredmassor
Det scenario som modellerats är skredet Öd 1. Topografin för älven och intilliggande stränder
har tillsammans med de uppmätta (och delvis uppskattade) skredvolymerna legat till grund för
modelleringen.
Hur vågorna fortplantas och dämpas är välkänt och relativt lätt att beräkna, till skillnad från
själva generingen av vågorna där stora felkällor finns i beräkningen. Problemet är i princip att
beräkna hur energin överförs från skredmassorna till vattnet. Den metod som använts vid
modelleringarna i denna studie genererar vågorna genom att höja älvens bottennivå i det
område som skredmassorna hamnar (se Figur 1).
Flödesriktning Flödesriktning
Figur 1 Bottentopografin i älven vid skredet Öd 1 före skred (t.v.) och efter skred (t.h.). Flodvågorna från
skredet genereras genom att botten höjs i det område där skredmassorna hamnar. Se även karta över området i
Bilaga 2.
1
Skredmassor