Effekter i Ångermanälven från skred i nipor nedströms Sollefteå

Recommendations

Info

3 Nipors uppkomst och stabilitet Nipor är branta erosionsslänter i silt, ofta med ett sandigt inslag, och förekommer under högsta kustlinjen 4 längs de norrländska älvdalarna. De har bildats genom att älvarna, till följd av landhöjningen, skurit sig ner i det sediment som tidigare avsatts då landnivån var lägre och därmed älvmynningarna låg långt in på nuvarande land. Därigenom har det i de erosionskänsliga jordarterna kunnat bildas höga branter på sidan av älvarna, på sina håll upp till 50 meters höjd med 45° medellutning (VASO, 1993). En förutsättning för att en nipa ska uppstå är dessutom att tillgången på ytvatten är låg. Med traditionella beräkningsmetoder är dessa nipor alltför branta för att vara stabila och borde därmed rasa. De huvudsakliga förklaringarna till att de ändå står kvar är att det finns negativa porvattentryck och cementeringseffekter i jorden (VASO, 1993). Nipornas stabilitet påverkas av faktorer såsom erosion och belastning på slänterna (Sundsvalls kommun, 2002). Erosion kan uppkomma till följd av förändringar av älvens strömning eller genom vatten som rinner över nipkrönet till följd av exempelvis snösmältning, avlett dagvatten eller läckande VA-ledningar. Regnvatten brukar dräneras vertikalt i permeabla skikt högt upp i nipan, så att nipornas stabilitet endast till en mindre del påverkas av nederbörden (VASO, 1993). Belastning på slänterna orsakas exempelvis av tungt växttäcke och vind som orsakar svängningar i träden, tippning av avfall eller snö i slänterna eller vibrationer från tunga maskiner eller explosioner. Nipornas stabilitet kan dessutom reduceras avsevärt till följd av förändrat portryck vid extrema flöden i älven nedanför niporna. Fara för skred finns dels då vattenståndet är som högst och dels då vattnet sjunker undan, vilket orsakar utströmning av grundvatten från niporna (VASO, 1993). Skredytorna i nipskred är vanligtvis plana. Cirkulärcylindriska skred som griper djupt in i slänten förekommer knappast i siltjordar. I nipor med ett högt lerinnehåll kan dock lokalt en viss rundning av skredytan märkas. Då silten underlagras av lera, vilket ofta är fallet, kan också det plana skredet i silten avslutas med ett mer cirkulärt brott i dess nedre del. I nipor som till stor del består av fin- eller mellansand sker istället oftast ett mer kontinuerligt ras, genom att sanden rullar nerför slänten. I jämförelse med lerskred sker också skredförloppen i nipor ganska långsamt. (VASO, 1993). 4 Stora skred i svenska älvdalar I Sverige är Göta älvdalen den mest skreddrabbade av de stora älvdalarna, där ett flertal stora skred har skett. Det skred som har haft störst konsekvenser genom tiderna inträffade vid Intagan i närheten av Trollhättan år 1648. Skredmassorna dämde då upp älven 10 m och orsakade en översvämning som krävde minst 85 människors liv och förstörde flera hus och båtar. När vattnet så småningom bröt igenom fördämningen uppkom en flodvåg med kraftig skadeverkning flera mil nedströms (SRV, 2005). Det största sked som skett under 1900-talet inträffade i Göta strax söder om Lilla Edet år 1957. Skredet omfattade en sträcka på 1,5 km och nådde 250 m ut i älven, vilket orsakade en kraftig förträngning och en 6-8 m hög flodvåg. Tre personer omkom och delar av ett industriområde gled ut i älven. Även senare, exempelvis år 1993 vid Agnesberg, har det inträffat skred som påverkat eller hindrat sjöfart och fått allvarliga konsekveser för bostäder, industrier och infrastruktur. (SGI, 1999). Till skillnad från skreden i området kring Sollefteå är skeden i Göta älvdalen främst lerskred. 4 Den högsta landnivå till vilken havsytan nått innan landhöjningen efter inlandsisens smältning; ca. 250 m ö.h. i Västernorrland. 6
5 Inträffade skred i närheten av Sollefteå I närheten av Sollefteå har under åren ett stort antal skred skett i niporna. Ett av de största skred som dokumenterats inträffade år 1899 på norra sidan av älven ett par hundra meter uppströms där nu kraftstation ligger (se Figur 1 i Bilaga 1). Skredet orsakade en flodvåg som ödelade ett flertal byggnader samt bron över älven (TÅ, 2001). Flodvågen dämpades dock förmodligen snabbt nedströms längs älven eftersom, enligt TÅ (2001), laxfiskare som hållit till vid Hågestaön inte märkt av skredet. Även under senare år har ett flertal skred skett i närheten av Sollefteå. De flesta och de största skreden har skett ned mot Ångermanälven, men också många av Ångermanälvens tilloppsbäckar har drabbats. I Tabell 1 visas en sammanställning av några skred som omnämns senare i rapporten. Tabell 1 Sammanställning av utvalda skred som inträffat i närheten av Sollefteå. Se även karta i Bilaga 2. Beteckning Plats År Öd 1 a Mot Ångermanälven, vid plantterminalen i Öd 2002 Öd 2 b Mot Ångermanälven, vid sommarstuga 300 m väster om Öd 1 2003 Skedom 1 Mot Ångermanälven, vid Skedomsmon (mot Hågestaön) 2000 Öd 3 400 m väster om Öd 2 ~2000 Paramon 1 c Mot Ångermanälven, mellan Paraån och Strinneån 2001 Paramon 2 Mot Strinneån, sydväst om Paramon ~1990 Paramon 3 Mot Ångermanälven, öster om Paraån
Page 1 and 2: Effekter i Ångermanälven från sk
Page 3 and 4: Förord Ett flertal skred har skett
Page 5: 1 Inledning På senare tid har ett
Page 9 and 10: att det senaste riktigt höga flöd
Page 11 and 12: Figur 4 Flodvågsutbredning från s
Page 13 and 14: 6.2.1 Skredscenarier I scenario 238
Page 15 and 16: en meters höjd 8 utgör en fara i
Page 17 and 18: Flodvågsutbredningen har dessutom
Page 19 and 20: lång sikt innebär naturligtvis st
Page 21 and 22: Bilaga 1 - Foton av inträffade skr
Page 23 and 24: Figur 3 Skredet Öd 1 sett ovanifr
Page 25 and 26: Skedom 1 Figur 7 Skredet Skedom 1 s
Page 27 and 28: Bilaga 2 - Kartor över skreddrabba
Page 29 and 30: Resultat Nedan redovisas resultat f
Page 31 and 32: Bilaga 4 - Hydraulisk modell över
Page 33 and 34: Enligt Tabell 1 ger modellen för l
Page 35 and 36: [meter] 10-9-2001 00:01:24 6.0 5.8
Page 37 and 38: där y1( V1 − Vwu ) = y2 ( V2 −
Page 39 and 40: Figur 2 Jämförelse mellan opåver
Page 41 and 42: [meter] ANGERMAN 5.481 2001-07-20 1
Page 43 and 44: [meter] ANGERMAN 4.331 2001-07-20 1
Page 45 and 46: där ∆H = in- eller utströmnings
Page 47 and 48: Ökning av vattenstånd [m] 1.6 1.4
Page 49 and 50: Bilaga 7 - Modellering av flodvågo
Page 51 and 52: I de simuleringar som gjorts uppkom
Page 53: dränerad genom brunnar som har utl

Effekter i Ångermanälven från skred i nipor nedströms Sollefteå

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?