Effekter i Ångermanälven från skred i nipor nedströms Sollefteå

Figur 4 Flodvågsutbredning från skred vid Öd 1 (med skredutveckling under 10 s). Vattennivåerna visas vid fyra
tidpunkter efter skredets början; efter 2 s (överst t.v.), efter 13 s (överst t.h.), efter 20 s (nederst t.v.) och efter
42 s (nederst t.h.).
I de simuleringar som gjorts uppkommer ingen reflekterad våg, vilket dock har observerats i
vekligheten – åtminstone till följd av skreden Paramon 1 och Paramon 3 (se kap. 5.1).
Orsaken till frånvaron av en reflektion då skredet Öd 1 simuleras bedöms bero på att motsatt
strand inte är särskilt brant samt att den är formad som en bukt; båda dessa faktorer orsakar
dämpning av en tänkbar returvåg. Vid Paramon är den motsatta älvstranden brant och
strandlinjen är rak, vilket innebär goda förutsättningar för att en returvåg ska skapas (se
Bilaga 2).
Då dessa vågor når motsatt strand kan de orsaka en uppsköljning som är betydligt högre än
vågornas amplitud. Höjden på uppsköljningen har inte kunnat simuleras (se Bilaga 7).
6.1.2 Dämningsvågor
En plötslig blockering av hela eller en del av älvfåran till följd av ett skred innebär att vatten
som flödar nedströms stöter på ett hinder och stoppas upp (se Figur 5). Eftersom vattnet
fortsätter att flöda mot de blockerande massorna måste det finna nya flödesvägar. Detta sker
antingen genom att flödet styrs över till den del av älven som inte är blockerad eller genom att
vattennivån ökar uppströms blockeringen och en dämningsvåg fortplantas uppströms.
Samtidigt fortplantas en negativ våg nedströms till följd av ”brist” på vatten. Kraftigast
dämningsvåg erhålles för en fullständig blockering av älvfåran och ju mindre del av
tvärsektionen som blockeras desto mindre blir dämningsvågen.
11