Effekter i Ångermanälven från skred i nipor nedströms Sollefteå

Recommendations

Info

”åska på långt avstånd” (muntligen – Molin, 2005). Själva skredet sågs inte, dock observerades den från raset orsakade flodvågen från att den nått motsatt strand. Vågen trängde där högt upp i skogen men utan att orsaka någon skada eftersom endast skog finns i området, varpå en reflekterad våg fortplantades tillbaka mot skredsidan, vilken uppskattades var omkring 2 m hög (muntligen – Molin, 2005). Denna reflekterade våg kastade bryggor och båtar ett 10-tal meter upp på stranden. Även efter skredet Paramon 3 kastades bryggor och båtar upp på stranden till följd av den i motsatt strand reflekterade vågen, men med något mindre kraft än vid skredet Paramon 1. 5.2 Skredvolym Uppskattningar av skredvolym har endast gjorts för skreden Öd 1, Öd 2 och Skedom 1 eftersom det endast är vid dessa som mätningar av bottentopografin har gjorts och därmed volymen under vattenytan kan uppskattas. Osäkerheten i uppskattningarna av skredvolym är stor eftersom ingen noggrann inmätning av skredslänterna gjorts. Den uppskattning av volym för skredet Öd 1 som publicerats i Tidningen Ångermanland är 40-50 000 m 3 . Tabell 2 Uppskattningar av volym för skreden Öd 1, Öd 2 och Skedom 1. Skred Bredd [m] Höjd [m] Djup [m] Släntlutning Skredarea vinkelrät mot ras [m 2 ] Skredvolym [m 3 ] a Öd 1 95 43 10 32 390 31 000/41 000 Öd 2 55 43 9 30 220 19 000/21 000 Skedom 1 35 49 25 33 - 10 000/43 000 b a Bästa uppskattning/konservativ uppskattning (förmodad överskattning) b Osäkerheten i denna uppskattning är större än för de andra skreden 5.3 Erosion Ekolodning av älven gjordes under sommaren 2005 från centrala Sollefteå, strax nedströms kraftverket, och till Multrå ca. 5 km nedströms. Tillvägagångssätt redovisas i Bilaga 3 tillsammans med uppskattningar av volymen på de skredmassor som ligger kvar i älven. Utifrån uppskattningar av total skredvolym (se Tabell 2), volymen på de jordmassor som ligger över vattenytan och volymen på de massor som ligger under vattenytan har erosionen uppskattats utifrån ekvation 4-1 och presenteras i Tabell 3. Veroderad Vskred − Vöver _ vatten − Vunder _ vatten = (4-1) Tabell 3 Uppskattning av erosionen utifrån total skredvolym och återstående volym skredmassor över samt under vattenytan. Ras Skredvolym [m 3 ] a Volym över vattenytan [m 3 ] Volym under vattenytan [m 3 ] Eroderad volym [m 3 ] Erosion [%] Öd 1 31 000/41 000 6 000 28 000 0 c -7 000 0/17 Öd 2 19 000/21 000 1 700 13 000 4 300/6 600 23/31 Skedom 1 10 000/43 000 b 100 700 10 000/40 000 b 92/98 b a Bästa uppskattning/konservativ uppskattning (förmodad överskattning) b Osäkerheten i denna uppskattning är större än för de andra rasen c Beräkningen ger egentligen negativt värde Eftersom det är stora osäkerheter i skattningarna av de olika volymerna fås också stora osäkerheter i beräkningarna av hur mycket som har eroderat. Rasmassorna från skredet Öd 1 har eroderat endast i liten grad vilket också ses i Figur 3 och Figur 4 i Bilaga 1. Vid skredet Öd 2 har något större erosion skett (se Figur 5 och Figur 6 i Bilaga 1) och jordmassorna från skredet Skedom 1 har nästan helt spolats bort (se Figur 7 i Bilaga 1). Detta kan delvis bero på 8
att det senaste riktigt höga flödet i älven var år 2001, d.v.s. efter skredet Skedom 1, men före skreden Öd 1 och Öd 2. Andra orsaker kan exempelvis vara de lokala strömningsförhållandena. 5.4 Långsiktiga effekter De mest uppenbara långsiktiga effekterna är att skredmassorna utgör ”uddar” i älven, vilka eroderas långsamt och förblir länge i älven. Träd och grenar som förts ut i älven i samband med skred finns också kvar under lång tid. Dessa effekter har orsakat att fiskeplatser har förstörts och i stora områden förekommer problem med att grenar fastnar i näten. Skredmassorna har även orsakat uppgrundning av vissa områden, vilken gjort delar av älven ofarbar och orsakat att båtplatser har behövt flyttas till djupare områden. Dessutom kan en ökad mängd material i älven till följd av skred vara en bidragande orsak till den ökade sedimentationen och uppgrundandet vid Sandslån, vilken påverkar farbarheten för större båtar. 6 Beräkningar av skredens inverkan på älven Beräkningar har gjorts av både omedelbara och långsiktiga effekter från skred. De omedelbara effekter som behandlats är flodvågor som bildas då skredmassor snabbt glider ut i älven samt dämningsvågor som orsakas av att vattenmassorna plötsligt hindras att flöda nedströms (se Figur 1). Flodvågsberäkning har gjorts med ett verktyg för 2-dimensionell vågmodellering och utförts av Claes Eskilsson på Chalmers. Beräkning av dämningsvågor har gjorts med ett program för modellering av 1-dimensionell kanalströmning, kallat MIKE 11, samt för hand utifrån vedertagna hydrauliska samband. Figur 1 Omedelbara effekter till följd av skred ut i älven, t.v. flodvågor och t.h. dämningsvågor (vy ovanifrån). Vågfronter visade som blå (och röda) streck. De långsiktiga effekter som studerats är förträngningars inverkan på flöden och vattenstånd (se Figur 2), vilka även de har beräknats med MIKE 11. flödesriktning reflektion vågutbredning skredmassor skredmassor flödesriktning vågutbredning Figur 2 Långsiktiga dämningseffekter till följd av skred som orsakar förträngningar i älven. T.v. ökad hastighet genom förträngningen (vy uppifrån) och t.h. ökad vattennivå uppströms förträngningen (vy från sidan). 9 vattenyta skredmassor skredmassor vattenyta
Page 1 and 2: Effekter i Ångermanälven från sk
Page 3 and 4: Förord Ett flertal skred har skett
Page 5 and 6: 1 Inledning På senare tid har ett
Page 7: 5 Inträffade skred i närheten av
Page 11 and 12: Figur 4 Flodvågsutbredning från s
Page 13 and 14: 6.2.1 Skredscenarier I scenario 238
Page 15 and 16: en meters höjd 8 utgör en fara i
Page 17 and 18: Flodvågsutbredningen har dessutom
Page 19 and 20: lång sikt innebär naturligtvis st
Page 21 and 22: Bilaga 1 - Foton av inträffade skr
Page 23 and 24: Figur 3 Skredet Öd 1 sett ovanifr
Page 25 and 26: Skedom 1 Figur 7 Skredet Skedom 1 s
Page 27 and 28: Bilaga 2 - Kartor över skreddrabba
Page 29 and 30: Resultat Nedan redovisas resultat f
Page 31 and 32: Bilaga 4 - Hydraulisk modell över
Page 33 and 34: Enligt Tabell 1 ger modellen för l
Page 35 and 36: [meter] 10-9-2001 00:01:24 6.0 5.8
Page 37 and 38: där y1( V1 − Vwu ) = y2 ( V2 −
Page 39 and 40: Figur 2 Jämförelse mellan opåver
Page 41 and 42: [meter] ANGERMAN 5.481 2001-07-20 1
Page 43 and 44: [meter] ANGERMAN 4.331 2001-07-20 1
Page 45 and 46: där ∆H = in- eller utströmnings
Page 47 and 48: Ökning av vattenstånd [m] 1.6 1.4
Page 49 and 50: Bilaga 7 - Modellering av flodvågo
Page 51 and 52: I de simuleringar som gjorts uppkom
Page 53: dränerad genom brunnar som har utl

Effekter i Ångermanälven från skred i nipor nedströms Sollefteå

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?