V TA LAT - Svenska Elektrikerförbundet

AVTALAT
Info från förbundsledning & förhandlingsavdelning
Svenska Elektrikerförbundet. Kontakt 08-412 82 82. postbox.fk@sef.se
TEMA
ELSÄKERHET
Elsäkerhetsverket bedömer att
var femte elyrkesman utsatts
för en ljusbåge eller fått ström
genom kroppen. Mindre än en
av fem anmäler händelsen till
arbetsgivaren. Man befarar att
det endast är en bråkdel av de
incidenter som inträffat under
– Det här numret av Avtalat är
ett temanummer som handlar
om elsäkerhet och elansvar.
Viktiga frågor för alla elektriker.
Livsviktiga skulle jag vilja säga.
Som elektriker är det viktigt
att du vet vad som gäller, säger
Göran Söderlund, arbetsmiljö-
och elsäkerhetsansvarig på
förbundet.
– Var organiserad, kräv tydliga
besked av arbetsledning, skaffa dig
utbildning och ta inte på dig ett
ansvar du inte känner dig mogen
för, säger Göran.
Det handlar ytterst
om ditt och dina
arbetskamraters liv!
arbetstid som kommer till verkets
kännedom.
– Man får sina ”kyssar” på jobbet.
Känns väl lite skämmigt kanske.
Men vår kunskap om elolyckor
har ökat och vi ska inte nonchalera
dem, säger Göran Söderlund,
arbetsmiljöansvarig.
Ellagstiftningen definierar fyra ansvarsområden,
behörighetsansvar
vid installationsarbete, innehavarens
ansvar över elanläggning, det
särskilda personsäkerhetsansvaret
vid arbete där det finns elektrisk
fara samt ansvaret för elektrisk
materiel.
Elansvar
Elansvar är en aktuell fråga. Det är
viktigt att ha koll på vad som gäller
så att risken för olyckor undviks.
Elansvaret delas in i tre delar:
l Elanläggningsansvaret
Ansvar och säkerhetstänkande
– Vi kommer här att berätta om
vår medlem Rolf Mattsson. Han
var med om en elolycka och blev
polisanmäld och åtalad. Det gick
dock bra och Rolf frikändes. Men
fallet och domen bör få medlemmar
och företag att tänka till.
Elsäkerhet - en livsviktig fråga för dig!
l Behörighetsansvaret
l Personsäkerhetsansvaret
Att veta hur elsäkerhetsarbetet
fungerar på ett företag kan vara
både enkelt och svårt.
l Vem har elanläggningsansvaret?
l Vem har behörighetsansvaret?
l Vem har personsäkerhetsansvaret?
l Myndigheternas krav?
l Vilka föreskrifter behöver vi
ha koll på?
l Hur organiserar vi oss?
l Varför, när och hur gör man
delegeringar?
Info från förbundsledning & förhandlare om organisation, studier, ekonomi, avtal & arbetsmiljö
1 Avtalat nr 78 Februari 2011

Rolfs resa till upprättelse
Det har nu gått ett tag sedan vår medlem Rolf Mattsson stod åtalad för vållande till kroppsskada i
Varbergs Tingsrätt för att Martin fick 10.000 volt genom kroppen. Rolf var vid arbetet Elarbetsansvarig.
– Vi vill försöka belysa ditt ansvar när du tar på dig att vara Elarbetsansvarig. Idag finns inte själva
begreppet Elarbetsansvarig i lagstiftningen men väl i standarden EN-SS 50 110-1 som arbetsgivaren
kan använda sig av. Likväl ska det finnas en ansvarig person enligt lagstiftningen ELSÄK-FS 2006:
1 § 5, säger förbundets elsäkerhetsansvarige Göran Söderlund.
Svår olycka / Vems är ansvaret
Det är viktigt att framhålla att
oavsett vem som var vållande till
olyckan så är förbundets uppfattning
att det inte är bra när sådana här
olyckor inträffar och montörer blir
skadade. Elektro Sandberg (ES) har
ändrat sina rutiner idag och hade
med dagens lagstiftning förmodligen
blivit åtalade för arbetsmiljöbrott.
Vilket arbete skulle utföras ?
Rolf och Martin skulle i oktober
2005 ta bort en s k Gudrunkabel, för
den oinvigde en kabel som rullats ut
på marken efter stormen Gudrun.
En provisorisk lösning. En ny kabel
var nedgrävd och skulle anslutas
till transformatorn i stolpstationen
ÄFS-349. Arbetet utfördes enligt ESA
99 som företaget följde vid den tiden.
Rolf hade också gått igenom förutsättningarna
dagen innan arbetet
påbörjades genom den skriftliga förebild
som fanns ”Driftordern” på 18
punkter. Arbetet var indelat i 3 delar
A, B, och C, och arbetslaget bestod
förutom av Elektro Sandbergs anställda,
Rolf och Martin, av grävmaskinisten
Göran och dennes hjälpare
Christer som kom från andra företag.
Bo var utsedd som kopplingsansvarig
och kom från ES. Arbetet skulle
utföras på en stolpstation benämnd
ÄFS-349 i Torp Ullared.
Hur skulle arbetet utföras
På grävmaskinen som Göran körde
fanns en lift med en korg vars läge
kunde styras från korgen. Martin
hade varit anställd i företaget i
tre till fyra veckor och var således
ganska ny i arbetslaget.
De övriga hade arbetat tillsammans
under några månader. Det
egentliga arbetet med transformatorn,
arbete B, skulle föregås av
arbete A, vilket
enkelt uttryckt
innebar att
ledningen vid
arbete B skulle
göras spänningslös.
Detta skulle
gå till så att
strömmen
skulle brytas
i en station,
benämnd OF4,
belägen några
kilometer
bort varefter ledningarna i stolpe
2804, belägen närmast före stolpe
ÄFS-349, skulle kopplas isär, så
kallad frånslackning. Bo skulle som
kopplingsansvarig bryta strömmen
i OF4 och blockera från-skiljaren i
öppet läge.
Genom kommunikation per telefon,
s k telefem, med Rolf som var
elarbetsansvarig skulle
Bo lämna arbetsbevis för
frånslackning.
Innan frånslackning
fick ske skulle ledningarna
fram till stolpe 2804
från OF4, där strömmen
brutits, kontrolleras med
spänningsprovare för att
det skulle konstateras att
ledningarna var spänningslösa.
När det skett skulle arbetsjordning
anbringas på ledningarna på
stolpe 2804 mot OF4. Detta var
ytterligare en säkerhetsåtgärd för
att eliminera risken för spänning
mellan arbetsjordningen och
arbetsstället.
Först därefter skulle ledningarna
frånslackas i stolpe 2804 och ledningarnas
ändar hängas upp på var
sin sida om stolpen.
Nästa åtgärd skulle vara att flytta
arbetsjordningen till andra sidan
stolpe 2804 mot ÄFS-349.
När detta genomförts skulle
Bo genom telefem få ett så kallat
driftbevis från Rolf. Det innebar att
Bo åter kunde sätta på strömmen
i OF4.
Arbete A kom att utföras helt
enligt driftordern. När arbete B
därefter utfördes var således ledningarna
mellan stolpe 2804 och
stolpe ÄFS-349 spänningslösa och
det hängde arbetsjordning på dessa
ledningar intill stolpe 2804.
På andra sidan om stolpe 2804
var ledningarna spänningsförande.
Arbete B utfördes därefter
av arbetslagets medlemmar. När
arbete B var färdigt återstod arbete
C, vilket innebar att hela ledningen
Avtalat nr 78 Februari 2011
Sid 2

Sid 3
åter skulle göras spänningsförande.
Det skulle, med iakttagande av
föreskriven kommunikation per
telefem mellan Bo och Rolf tillgå
så att Bo skulle bryta strömmen i
OF4, ledningarna på samma sida
om stolpe 2804 skulle spänningsprovas,
arbetsjordningen skulle
flyttas till den sidan av stolpe 2804
mot OF4 och ledningarna skulle
kopplas samman igen, så kallad
påslackning.
Olyckan inträffar
Detta kom inte att ske på angivet
sätt. Innan Bo brutit strömmen
och utan att spänningsprovning
och flyttning av arbetsjordning
skett, åkte Martin tillsammans med
Christer upp i korgen. Martin tog
med ena handen i en strömförande
slack med en spänning om 10 000
volt. Detta orsakade honom brännskador
och skador på underliggande
fettvävnad och muskulatur,
vilket ledde till amputation av ett
flertal fingrar.
Polis ringer
När polisen kontaktade Rolf för att
kalla honom till förhör ringde han
sin klubbordförande, som kontaktade
avdelningen. Förbundet såg till
att Rolf fick en offentlig försvarare
genom LO-TCO Rättsskydd,
Henric Ask, som tillsammans med
förbundet gick igenom ärendet
innan polisförhöret.
Efter förhöret var vi rätt säkra
på att inget åtal skulle väckas då
Rolf enligt vår uppfattning gjort
det som krävs när man utses som
elarbetsansvarig.
Men vi hade fel. Då tog ett omfat-
tande arbete vid tillsammans med
LO-TCO Rättsskydd, Göran Söderlund
ansvarig på förbundet och
Sven Höckert lokalombudsman
i Östersund med lång erfarenhet
inom kraftverksområdet.
Åtal väcks mot Rolf
Åklagaren som väckte åtal menar
att Rolf varit oaktsam och inte gjort
det han skulle som elarbetsansvarig.
Han hade ansvar att se till
att inte någon fick
ström genom kroppen.
Tillstånd att
påbörja arbetet ges
av elarbetsansvarig
först när strömmen
frånkopplats och
det är spänningslöst
jordat och alla
arbetsbevis etc, är
överlämnade.
Rolf påstås ha
uttryckt sig på
ett sådant sätt att
Martin och Christer uppfattat det
så att arbete C kunde påbörjas.
Han har inte heller gjort klart för
medarbetarna alla förutsättningar
för arbetet och slutligen ej heller
haft uppsyn över vad Martin och
Christer gjorde.
Rättegång i Varbergs Tingsrätt
Vid rättegången i Varberg var det
tio personer som hördes om det
som hänt den där dagen i oktober
2005. Det viktiga för förbundet var
att visa rent praktiskt för domstolen
en spänningsprovare för
400 volt, 2 polig och den betydligt
större enpoliga för 10.000 volt samt
jordningsdonet. Vid rättegången
visade vi dessa för domstolen och
hur de används.
För domare och nämndemän är
det viktigt att förstå vad som hänt
för att göra en riktig bedömning av
händelsen. Man glömmer inte så
lätt bort en enpolig spänningsprovare
på 2-3 meter som var den som
användes vid det aktuella arbetet.
Förbundet kunde också följa
rättegången och som sakkunniga
inom elområdet och hela tiden bistå
försvaret med sakuppgifter och
för branschen aktuella uppgifter.
I utredningarbetet har vi utöver
de rättegångskostnader som vi fått
betalt för (ca 130 000:-) lagt ner lika
mycket från förbundets sida. Det
speglar medlemskapets värde. Utan
det hade förmodligen utgången av
åtalet blivit en annat.
Domen från Tingsrätten
I den 20 sidor långa domen gör
Tingsrätten följande bedömning.
Att Rolf varit elarbetsansvarig är
ostridigt. Det finns ett skriftligt
utseende enlig ESA 99.
Det är Rolf som ger tillstånd att
påbörja arbetet. En av de viktigaste
frågorna var om Rolf sagt
att påslackningen kunde påbörjas.
Flera av vittnena har lämnat olika
uppgifter vid olika tillfällen varför
det inte är styrkt att Rolf beordrat
att påslackningen skulle påbörjas
som åklagaren påstår.
Det är klarlagt att Martin och
Christer påbörjat arbetet utan att
ha fått tillstånd till det.
En annan punkt är att spänningsprovare
och arbetsjordningar var
kända av alla i arbetslaget och
dessa redskaps betydelse för säkerheten
var uppenbar.
Att Rolf inte planerat arbetet
enligt gällande regler får inte heller
något stöd av domstolen utan han
frias även på den punkten.
Att Martin skulle utföra påslackningen
själv eller tillsammans med
Christer har inte bevisats. Även om
det ställs högre krav på Rolf som
var elarbetsansvarig beroende på
att Martin inte var så erfaren, frias
Rolf även på den punkten.
Slutligen har åklagaren såsom
oaktsamhet sagt att Rolf befunnit
sig en bit från arbetsplatsen
och inte haft uppsyn över denna.
Eftersom Rolf kunde se stolpen
när han vände sig om är detta inte
heller styrkt.
Tingrätten finner att det inte i
något avseende är styrkt att Rolf av
oaktsamhet åtsidosatt några regler
eller av oaktsamhet vållat Martin
hans kroppsskador.
Rolf frias därför från samtliga
åtalspunkter.
Avtalat nr 78 Februari 2011

Så upplevde vi det som var
inblandade i fallet Rolf.
Avtalat tog kontakt med flera
av de som var inblandade i samband
med rättegången i Varbergs
Tingsrätt. De företrädde
olika parter men är alla engagerade
i elsäkerhetsarbetet.
Henric Ask,
jurist, LO-TCO
Rättsskydd AB.
Vad arbetar du med idag och var?
– Jag arbetar som förbundsjurist
på LO-TCO Rättsskydd, vilket är
de fackliga organisationernas egna
juridiska byrå, sedan tio år.
Hur kom det sig att du
företrädde Rolf?
– Rolf Mattssons fackliga organisation
beviljade honom facklig rättshjälp
och därigenom kom ärendet
till LO-TCO Rättsskydd.
Är det någon skillnad mellan att
ha en vanlig advokat eller företrädas
av er?
– Vi har nog en bredare kunskap
av arbetsmiljömål, och vi får en
ovärderlig hjälp av förbunden
som känner till förhållandena på
arbetsplatsen. Vardagskunskap
om rutiner och organisationen på
arbetsplatsen. Dessutom har förbunden
stor kunskap om t ex olika
föreskrifter. Vi kan på ett annat sätt
än en advokat använda oss av förbundens
samlade kunskap och deras
organisation. Ombudsmännen
och skyddsombuden kan användas
till mycket utredningsarbete.
Hur gör domstolen när det gäller
ett måls kostnader?
– I vissa brottmål blir vi förordnade
som offentliga försvarare vilket jag
blev i Rolf Mattsson målet. Som
offentlig försvarare ersätts du av
staten oavsett utgången av målet.
I de brottmål där vi inte är offentliga
försvarare betalar förbunden.
Vid friande dom i ett sådant mål
ersätter dock staten kostnaderna
för försvaret.
Torgny Ericsson,projektledare,
ESA,
Svensk Energi
Vad arbetar du med och var ?
– Jag arbetar med el-säkerhet, arbetsmiljö
och utbildning på Svensk
Energi.
Du var kallad som vittne till
Rättegången. Varför ?
– Jag var kallad i min egenskap av
elsäkerhetshandläggare på Svensk
Energi och att jag varit med och utformat/skrivit
våra elsäkerhetsanvisningar
(ESA) ända sen de första
ESA handlingarna utarbetades i
början av 1980 talet
Vem har ansvaret ?
– Om Du hänsyftar till rubricerat
mål så är det synd att inte åklagaren
tittade på företagets organisation
där man möjligen kunde ha
hittat någon brist. Rent generellt
så är det ju Arbetsgivaren som har
ansvaret.
Elarbetsansvarigsansvar (i det här
fallet Rolf Mattssons) är att vidta av
arbetsgivaren planerade åtgärder
samt att vid behov komplettera
dessa, han ska också inhämta
arbetsbevis innan arbetet startar
vilket han höll på med när olyckan
skedde. Elarbetsansvarig skall
också informera övriga i arbetet
deltagande arbetare om vad som
gäller. Vid det här tillfället hade
han gjort det vid en genomgång på
morgonen.
Ulf Carlsson, är ombudsman
på Elektrikerförbundets
förhandlingsavdelning och
den som är ansvarig för
Kraftverksavtalet.
Hur ser du på det här åtalet
och domen?
–Fallet visar på bristande kunskap
hos polis och åklagare vid
specifika branschfrågor som
elsäkerhet. Samtidigt visar det
på vikten av kollektivavtal och
att man som anställd är med i
facket. Jag har svårt att tänka
mig att en oorganiserad utan
hjälp hade klarat detta.
Vad hade hänt om Rolf
hade fällts?
– Vi hade fått svårt att få medlemmar
att ta på sig uppdraget
som elarbetsansvariga. Vi hade
blivit tvungna att ta upp frågan
i avtalsrörelsen och vi hade fått
ta strid för att lösa problemet.
Det hade krånglat till tillvaron
ute i produktionen för både
montörer och företag.
Har det hänt något på kraftverksbolagen
efter den här
olyckan och domen?
– Förhoppningsvis agerar alla
parter mer för ökad elsäkerhet.
Jag vet att Svensk Energi har
tillsatt en grupp som ska jobba
med riskanalys och riskbeteende.
Det är positivt.
Finns det något annat vi
måste arbeta med?
– Företagen måste arbeta mer
med utbildning i elsäkerhet för
alla montörer. Företagen måste
prioritera skyddsombudsarbetet.
Förbundet har planerat två
vidareutbildningar för skyddsombud
”Kraft” våren 2011.
Avtalat nr 78 Februari 2011
Sid 4

Sid 5
Sven Höckert, arbetar som
ombudsman på Elektrikerförbundet
sedan 2001 med
placering i Östersund. Arbetsområdet
är Mellannorrland.
Ett av Svens ansvarsområden
är arbetsmiljö/elsäkerhet där
han är utsedd till arbetsmiljöresurs
inom Region Nord som
sträcker sig från Sundsvall/
Östersund upp till riksgränsen
och omfattar verksamhetskrets
15 och 28.
Sven var med och tog fram
underlag till rättegången.
Vad var din roll i det här?
– Jag skulle bistå Göran Söderlund
och LO-TCO Rättsskydd
med ett underlag som kunde
förklara även för den som inte
är elektriker hur olyckan kunde
uppstå och var i arbetsmomentet
de farliga situationerna fanns.
– Meningen var att visa för
domstolen bildmässigt var
anläggningen var farlig och hur
olyckan kunde uppstå även om
det var rutinerade elyrkesmän
som utförde arbetet.
Göran Söderlund, elsäkerhetsansvarig på
förbundet.
– På de bilder som polisen tagit
vid olyckan var det svårt att sätta
sig in i var spänningen kom ifrån
och vilken del av anläggningen
som var farlig.
Hur upplevde du
rättegången?
– Det kändes som om fokus lades
på fel saker och framför allt på fel
person.
– Vår åtalade medlem hade
inte det ansvar som åklagaren
ville hävda då han enbart har en
delegering att utföra ett elsäkert
arbete inte ett straffrättsligt ansvar
då han utses som elarbetsansvarig.
– Kunskapen om dessa arbetsmoment
samt arbeten med
risk för strömgenomgång och
de speciella regler och krav som
finns för dessa arbeten fanns inte i
kunskapen hos ledamöterna utan
var tvungen att presenteras för
dem på ett sätt som de kunde ta
åt sig och det kan vara en nackdel
för rättssäkerheten när det gäller
arbetsmiljömål.
– Då dessa ganska komplicerade
förordningar som styr arbetet
inte speglas rakt upp och ner i
arbetsmiljölagen.
– Men jag känner det som om
de tog åt sig av vittnen och försvaret
och fattade en bedömning
som gjorde att elbranschen kan
fortsätta sitt arbete även om vissa
måste uppdatera sina rutiner så
att liknande händelser inte sker
i framtiden, säger Sven avslutningsvis.
Standarden EN-SS 50 110-1
revideras
Just nu pågår arbetet med att
revidera standarden (arbete på elektriska
anläggningar under 1000 volt).
Standarden används ofta av elföretag
i kombination med ESA eller ISA. I
BTTF-62-3 som är det internationella
utskottet för standarden hade
tyskarna begärt att standarden skulle
precisera de olika personerna som
driftansvarig, el-arbetsansvarig,
anläggningsansvarig mm. Experter
Lennart Månsson, EIO
Vad arbetar du med och var?
– Vid tidpunkten för olyckan var
jag arbetsmiljöansvarig på EIO och
ledamot i bl a elsäkerhetsgruppen
vilken är en avtalsfäst grupp bestående
av fem ledamöter där EIO
respektive SEF utse vardera två.
Denna grupp verkar gemensamt
för ökad elsäkerhet vid elarbeten.
– Om Rolf Mattsson hade blivit
fälld i Tingsrätten, vilka konsekvenser
bedömer du det hade
fått för Installationsbranschen?
– Denna dom är av mycket stor
principiell betydelse. Jag uppfattade
de uppgifter som kommit mig
till del som att Rolf Mattsson utfört
sina arbetsuppgifter i enlighet med
föreskrifternas krav och branschens
rekommendationer.
– Hade Rolf blivit fälld anser jag
att föreskrifterna hade behövt
förtydligas och kanske även skrivits
om med avseende på de krav en
elarbetsansvarig kan ställa på de
personer som deltager i arbetsuppgifter
då det ska finnas en elarbetsansvarig.
från hela Europa har träffats vid fyra
tillfällen och efter nyår kommer förmodligen
ett förslag ligga klart redo
att skickas ut. I Sverige är det Svensk
El-standard (SEK) som är remissinstans
och TK 74 (teknisk kommitté)
vars arbetsnamn är Arbete med
spänning som lämnar remissyttrande.
Förbundet har deltagit i både
det nationella och internationella
arbetet. Förslaget kommer att innebära
en skärpning av reglerna för
hur arbetet ska gå till.
Avtalat nr 78 Februari 2011

T v Conny Lennartsson, klubbordförande EON-ES och t h Rolf Mattsson, kraftverkare med det 240 sidor omfattande
förundersökningsprotokollet från rättegången.
Jag hade aldrig ens i min
vildaste fantasi föreställt
mig en sådan uppbackning!
Bilen svänger in på Triangelvägen
i det lilla prydliga samhället
Jämjö i Blekinge. Conny
Lennartsson, klubbordförande
ringer i mobilen. Strax efteråt
vinkar en man vid en villa
längre ner på gatan. Det är Rolf
Mattsson, 54 år, linjemontör på
EON-SE och medlem i Elektrikerförbundet.
Tillsammans med Ulf Carlsson,
förbundets ansvarige för Kraftverksavtalet,
ska vi träffa Rolf
och prata om hans upplevelser.
Han var inblandad i en otäck
elolycka och förhörd av Polisen
och sedan åtalad.
Rolf och hans hustru bjuder
in till den prydliga villan. Vi
sätter oss i finrummet och Rolf
tar fram alla travar med papper
och dokument från polisförhör
och rättegång. Det blir nästan lite
högtidligt innan samtalet så sakta
börjar komma igång.
På jobbet 1,5 år efter olyckan
ringer Polisen...
Rolf börjar berätta om känslan att
på jobbet, då i Varberg, plötsligt bli
uppringd av Polisen.
– De berättade om att man inlett
en förundersökning av olyckan.
Det kändes som att bli anklagad.
Man upplevde skuldkänslor. Det
var chockartat.
– När jag till slut hunnit sansa mig
ringde jag till min klubbordförande
Conny Lennartsson och berättade
vad som hänt.
– Ni kan inte ana hur det kändes
när det första han sade var ”Jag
släpper allt för att ta tag i det här”,
berättar Rolf medan Conny nästan
generat skruvar på sig.
Jag upplevde trygghet
– Direkt vid olyckstillfället erbjöd
också företaget stöd och hjälp och
det var bra, men när nu polisen
blev inblandad kändes det naturligare
att prata med mitt fack, säger
Rolf.
Avtalat nr 78 Februari 2011
Sid 6

Sid 7
Medlemmen Rolf Mattsson stod aldrig ensam. Han hade hela sitt förbund bakom sig. Tv Conny Lennartsson, klubbordförande på
EON-ES, i mitten Rolf Mattsson och t h Ulf Carlsson, ansvarig ombudsman på förbundet för Kraftverksavtalet.
– Jag fick tidigt veta att facket ordnade
en egen advokat till mig. Vid
första förhöret i Växjö, det tog över
tre timmar, hade jag stöd av Göran
Söderlund, elsäkerhetsansvarig på
förbundet och Henric Ask från LO-
TCO Rättsskydd AB.
– Det kändes bra att för arbetskompisarna
kunna berätta att jag
hade en ”hel stab” bakom mig.
Det var tryggt när jag hade folk
som hela tiden berättade för mig
vad som hände, vad det betydde
och vad som skulle ske.
Ensam är inte stark
– Jag tror att man som enskild lätt
kan råka illa ut vid en förundersökning
och rättegång om man inte
har ett bra sakkunnigt stöd.
– Jag hade min jurist, min klubbordförande,
Göran Söderlund,
på förbundet och många fler som
var kunniga på frågor inom min
bransch. Det var väldigt viktigt att
där fanns sakkunskap om elansvar
och elsäkerhet inom kraftverksbranschen.
– Nej, myndigheterna är knappast
sakkunniga när det gäller
elansvar inom vår bransch. Det
märktes. Det var viktigt att Rolf fri-
kändes. Hade han blivit fälld hade
ingen medlem tagit på sig något
elansvar, säger Conny Lennartsson.
– Förhoppningsvis kan denna
elolycka och rättegång leda till ett
ökat elsäkerhetstänkande i branschen,
hoppas Rolf Mattsson.
”– Jag har aldrig blivit
anklagad för något eller
suttit i rättegång...”
– Vi jobbar efter ESA. Det är livsviktigt
för kraftverkare. Problemen
i branschen ökar när det kommer
in många nya firmor, när man inte
känner varandra i arbetslaget och
vid arbeten på anläggningar där
ägaren inte har någon större kunskap
eller kompetens, säger Conny.
Medlemskapets värde
– Facket har gjort ett kanonjobb.
Jag hade inte i min vildaste fantasi
föreställt mig att jag som vanlig
medlem skulle få en sådan uppbackning.
Det visar verkligen på
värdet av medlemskapet. Det hade
varit mycket mer osäkert om jag
skulle stått ensam, säger Rolf.
Vänner och arbetskamrater
Det kan i detta fallet vara väl värt
att nämna att den som drabbades
av elolyckshändelsen och Rolf är de
bästa vänner och arbetskamrater.
Det handlar om solidaritet
– Rättshjälpen är en del av medlemskapet.
En värdefull del. Det
finns många saker som kan hända
i arbetslivet. Kraftbranschen
är speciell med ”högspänning”
och många tunga, krångliga och
farliga moment.
Det är nog inte en slump att de
flesta väljer att vara med i facket,
säger Ulf Carlsson.
Avtalat nr 78 Februari 2011

Skador vid
en elolycka
Det är allvarligare än vad
många tror att få ström genom
kroppen. Strömmen kan bland
annat leda till muskelkramp
och vätskeförlust. Elektrisk
ström kan ge allt från märkbara
kittlingar och muskelkramper
till oregelbunden
hjärtverksamhet. I värsta fall
uppstår hjärtkammarflimmer
som är direkt dödande.
När du får ström i dig
fungerar kroppen som en
strömledare. Alla vävnader
i kroppen har olika förmåga
att leda ström. Om strömmen
passerar hjärtat är risken stor
för allvarliga skador. Nerver,
muskler och blodådror har
hög ledningsförmåga medan
senor, fettvävnader och brosk
har låg ledningsförmåga.
Om huden är fuktig och
kontaktytan stor blir övergångsmotståndet
till kroppen
mindre, och strömmen därmed
större. Risken för allvarlig
skada ökar då.
Kontakta läkare
Även elolyckor som inte upplevs
som allvarliga kan ge svåra
följder. Därför ska du alltid
kontakta en läkare om händer
eller fötter känns avdomnade
eller om kroppens muskler
reagerar underligt.
Uppsök alltid sjukvård efter;
l ström genom kroppen,
l verkan av ljusbåge,
l medvetslöshet,
l brännskador,
l domning eller kramper,
l verkan av blixtnedslag.
www.elsakerhetsverket.se/sv/Elolyckor/Skador-vid-en-elolycka/
Facklig
horisont
Avtalat tog tempen på de
arbetsmiljöansvariga i våra
fyra regioner. Hur tycker du
att elsäkerheten sköts ute på
företagen? Har det blivit bättre
eller sämre? Vilka problem
har du upplevt när det gäller
ansvarsfrågan?
Tina Nordling, ombudsman, region Mitt
– Utbildning i skötsel av elanläggningar
fungerar inte då elektrikerna
på fältet inte gör som de lärt. Bara
det här med att skylta och låsa mot
otillbörlig tillkoppling borde vara
lätt men missas ofta, en stor risk för
den som arbetar på anläggningen.
Kunskapen hos arbetsledningen
är inte på topp. Tar inte ledningen
elsäkerheten på allvar gör inte
montörerna det heller.
Tommy Sjögren, ombudsman, region Väst
– Väldigt blandat. Många företag
vet inte skillnaden på elsäkerhet
och kontrollansvar. Det är två vitt
skilda saker. Det är nog en regel
att dom flesta av våra medlemmar
inte riktigt har klart för sig, vilka
arbetsuppgifter som finns då dom
är elarbetsansvariga. Det finns
en hel del företag som delegerat
elarbetsansvaret till våra medlemmar.
De får betalt, men är ändå
okunniga om innebörden. På våra
större entreprenader sköts det
rätt skapligt, men det är sämre på
servicearbetena.
Sven Höckert, ombudsman, region Nord.
– Elsäkerheten eller brist på delegeringar
av elarbetsansvaret och
kontrollansvaret som det ser ut i
verkligheten är ett jätteproblem
på de flesta företag. Företagen
delegerar inte och tyvärr begär inte
våra medlemmar en delegering
då många fortfarande ser det som
att man tar på sig ett ansvar och
inte att man tar på sig att tillse att
genomföra de arbetsuppgifter som
delegeringen handlar om.
Claes Thörn, ombudsman, region Syd.
– Elsäkerheten på företagen sköts
inte av företagen på IS-avtalet,
medlemmarna själva gör så gott de
kan. En handfull medlemmar har
senaste utbildningen i nya föreskrifterna.
Kraftverkarna är något
bättre, där gör man i alla fall f
Arbetsgivarna har haft dålig koll på
vad som menas med t ex elarbetsansvar.
Avtalat nr 78 Februari 2011
Sid 8