Johan Lind fångar ekens mångfald Tema: Studentliv efter ...

Johan Lind fångar 

ekens mångfald 

Tema: Studentliv efter obligatoriet 

Pedagogiska förnyare 

Nya medarbetarwebben lanserad 

Sept. 4/2010

LEDARE 

höstterminen är i full gång och med den alla de beslut vi ska fatta inför år 

2011. Det handlar om mer än de vanliga besluten om verksamhetsplan och 

budget. Det handlar bland annat om hur Stockholms universitet ska vara organiserat 

i framtiden och vilka lärarbefattningar vi ska ha vid universitetet. Från 

och med årsskiftet är det mesta av dagens regleringar kring till exempel lärare 

och olika beslutsorgan strukna ur högskolelag och högskoleförordning. Lärosätena 

ska själva bestämma. 

Beträffande organisationen räknar jag med att universitetsstyrelsen ska 

fatta sådana beslut att vi under år 2011 ska fortsätta med vår nuvarande 

organisation med fyra fakulteter, fyra fakultetsnämnder och fyra dekaner. 

Mandatperioderna för dessa sträcker sig till och med 2011. Jag önskar också 

att vi under hösten och under 2011 för en diskussion om hur universitetet 

ska vara organiserat från och med 2012. 

I den framtida högskoleförordningen är bara två lärarbefattningar reglerade, 

professor och universitetslektor. Vi behöver även befattningar motsvarande 

dagens forskarassistent/biträdande lektor, universitetsadjunkt 

och gästlärare. Vi ska också ta ställning till frågan om befordran till universitetslektor 

och till professor. Jag hoppas att vi ska kunna skapa en sammanhållen 

akademisk karriärstege. 

Jag berättar om mina egna idéer kring den framtida organisationen och 

befattningsstrukturen vid höstupptakten i Aula Magna 16 september. Det 

är ungefär samtidigt som detta nummer av Universitetsnytt når er läsare. 

Har ni missat höstupptakten finns talet att läsa på universitetets hemsida, 

länk under rektors blogg. 

Snart är det val. Vi får se vad utgången kan innebära för högre utbildning 

och forskning. Oavsett valresultatet tror jag inte vi kan räkna med några 

stora tillskott av forskningsresurser, med tanke på lärosätenas nuvarande 

stora överskott. Jag hoppas mer på en förstärkning av grundutbildningen 

och en höjning av studentpengen. Båda blocken 

lovar ökade resurser men det är långt ifrån klart 

hur mycket och i vilken form. 

Själv fortsätter jag med mina institutionsbesök 

och ser fram emot att under hösten få 

träffa institutionsledningar och medarbetare 

vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Jag önskar 

er alla ett givande och framgångsrikt arbetsår. 

Kåre Bremer, rektor 

rektor@su.se 

Avreglering och 

självbestämmande 

Stockhol mS UniverSitetS viSion 

År 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och 

enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning. 

Universitetsnytt 

Tema: Studentliv efter obligatoriet 

Studietiden mycket mer än plugg 3 

”En vanlig dag börjar på häktet” 5 

”Insparque” för nya studenter 5 

Fyra kårer företräder studenterna 6 

Sänkt avgift ska locka medlemmar 7 

Utbildning 

Välkomstdagen lockade rekordmånga 8 

Fler studenter till hösten 9 

Fortsatt brist på studentbostäder 10 

Förberedelser igång för studieavgifter 11 

Nytänkare och veteran får pedagogiskt pris 12 

Forskning 

Centrum för maritima studier 13 

Stockholms universitet klättrar på världsrankning 14 

Universitetet på plats i Almedalen 14 

Flexit – en bro mellan universitet och företag 15 

Eken – en värld av mångfald 16 

Arbetsplats 

Ny webbplats för medarbetare 18 

Universitetet söker samtliga lärarexamina 19 

Stockholms universitet jämförs med andra 20 

Givande utbytesperiod i Michigan 21 

Löparfest vid universitetet 22 

Underskott första halvåret 23 

Stor potential i fundraising och hos alumner 24 

Kom igång på jobbet! 25 

Namn och nytt 26 

Samtalet 

Studentlivet ger viktiga erfarenheter 28 

In English 30 

Forskarprofilen: Olle Folke 

Forskningen tog Olle till Columbia University 32 

Omslagsbild: Ekar har fångat Johan Linds intresse under några år. Nu finns 

resultatet i form av boken ”Quercus. Ekens mångfald”. Foto: Eva Dalin. 

Universitetsnytt är personaltidningen vid Stockholms universitet. 

Upplagan är 7 400 exemplar. 

Adress: Universitetsnytt, Kommunikationsenheten, Stockholms universitet, 

106 91 Stockholm, fax 0815 36 93 

Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, sofie.mauritzon@kommunikation.su.se 

Redaktör: Per Larsson, per.larsson@kommunikation.su.se, tfn 0816 44 64 

Grafisk form och layout: Ordförrådet/Maria Westberg 

Foto: Eva Dalin och Björn Dalin 

Korrekturläsning: Agneta Paulsson 

Tryck: Danagårds Grafiska AB, 2010 

ISSN 11032375 

Nästa nummer kommer ut 8 november, manusstopp 15 oktober.

Studietiden mycket 

mer än plugg 

Att studera är inte enbart att gå på föreläsningar, 

plöja litteratur och skriva tentor. Vid universitetet 

finns runt 50 kår och fakultetsföreningar som 

erbjuder allt ifrån pubar, teater och konserter till 

idrottspass och föredrag. Vi har besökt ett par 

aktiviteter för nya studenter. 

Först ut att synas efter sommaren i 

Frescati bland föreningarna var nog 

Naturvetenskapliga föreningen som 

anordnade sin traditionella Insparque för 

nya studenter på gräsmattan (se sidan fem). 

Vid Välkomstdagen den 1 september fanns 

sedan drygt 40 av universitetets kår- och 

fakultetsföreningar på plats i Aula Magna 

TEMA: STUDENTLIV EFTER OBLIGATORIET 

Action i Allhuset. Så gott som dagligen ordnas pubar, disco och konserter på campus. 

för att visa smakprov på sin verksamhet och 

för att värva nya medlemmar. Humanistiska 

föreningen, Damlaget, Moderata studenter, 

Muslimska studenter och Utrikespolitiska 

föreningen var några som fanns på plats. 

Stockholms universitets studentkår (SUS) 

passade även på att informera om den verksamhet 

man kan erbjuda studenterna, som 

olika typer av förmåner och möjligheterna 

att påverka studiemiljön. Två dagar senare 

var kåren, och andra aktörer, på plats i 

Konradsberg för att informera nya lärarstudenter. 

Och i likhet med två dagar innan blev 

det även en pub för nya studenter på kvällen. 

På andra håll inom universitetet anordnade 

även kårerna informationsaktiviteter 

om sig själva och vad de har att erbjuda. 

Vid Institutionen för socialt arbete – 

Socialhögskolan ordnade kåren en rundvandring 

om skolan och bjöd de nya studenterna 

på lunch. Dessutom var det bouleturnering 

och insparksfest. Studenkåren 

DISK vid Institutionen för data- och systemvetenskap 

stod för två fullspäckade veckor 

för de nya studenterna – allt från fotoskattjakt 

och grillfest till tv-spelsturneringar och 

pubkvällar. Även här var det insparksfest. 

Universitetsnytt September 4/2010 

▼ 

3


Fullt i Allhuset vid kårens välkomstpub på Orientation Day för utländska studenter. 

51 registrerade föreningar 

På SUS webbplats finns möjlighet för student- 

och kårföreningar att registrera sig. 

Vid terminsstarten fanns 51 föreningar på 

listan. 

– Den siffran har ökat kraftigt de senaste 

åren, säger Johan Aron Hjorth som är program- 

och kårföreningsansvarig vid SUS. 

Kår- och fakultetsföreningarna kan 

även komma att påverkas av kårobligatoriets 

avskaffande. Tidigare gick en del av 

den kåravgift studenterna betalade till SUS 

direkt till fakultetsföreningarna. Nu tvingas 

de marknadsföra sig själva på ett annat sätt 

än tidigare och kan inte räkna med samma 

tryggade finansiering som tidigare. 

– Deras verksamhet måste precis som vår 

egen tas till en ny nivå då man inte kan luta 

sig tillbaka och förlita sig på medlemsavgifter. 

Verksamheten måste göras mer synlig än 

tidigare, säger Johan Aron Hjorth. 

SUS informationsansvarige Carolina 

Hawranek hoppas inte att aktiviteten eller 

antalet föreningar påverkas nämnvärt av 

kårobligatorieförändringen. 

– Men självklart är studentkårens möjligheter 

att erbjuda föreningsstöd och lokaler 

direkt kopplat till hur SUS finansiering ser 

ut, säger hon. 

Ett av SUS långsiktiga mål är ett levande 

campus där studenter kan skapa sig nya sociala 

nätverk och utvecklas vid sidan om studierna. 

– Föreningsenheten vid SUS är just nu en 

framgångssaga och vi hoppas att den nya 

skara engagerade och aktiva studenter kan 

bidra till ett långsiktigt större utbud och 

starkare studentliv vid universitetet, säger 

hon. 

4 Universitetsnytt September 4/2010 

Många kanske främst förknippar studentliv 

med gamla universitetsorter som 

Lund och Uppsala. Men Stockholms 

universitet har också mycket att erbjuda, 

även om det utbudet kanske ibland kommer 

i skuggan av det allmänna nöjes- 

och aktivitetsutbudet i Stockholm. En 

snabb titt i kalendariet på www.su.se 

visar att det dagligen finns flera pubar 

och idrottsaktiviteter att välja på. Några 

andra exempel i början av september var 

ölprovning för nybörjare, spelcafé, spex, 

stadsrundtur och bastukväll samt filmvisning. 

Målsättningen är också att varje 

institution, cirka 80 stycken, ska ha ett 

studentråd som kan påverka undervisningen 

och studiemiljön där. Hur många 

av dessa som är aktiva finns ingen sammanställning 

av. Det är ofta stor omsättning 

på de studenter som är aktiva. 

TExT. PER LARSSON 

FOTO: EVA DALIN 

Se även Samtalet om studentliv och 

nyttan av det efter studierna på s. 28–29. 

Några föreNiNgar 

AIESEC är världens största studentdrivna organisation 

med kontor i 107 länder och över 50 000 

medlemmar. vi jobbar för att utveckla ledarskap 

och kulturellt utbyte bland unga. Det försöker 

man göra genom olika projekt, internationella 

utbytesprogram samt nationella och internationella 

konferenser. 

Damlaget är en engelskspråkig 

förening. Den riktar sig till 

unga kvinnor på universitetet 

som vill ligga steget före när 

de kommer ut i arbetslivet. 

Förra terminen gjorde föreningen 

studiebesök hos ingrid 

Bonde, vD för AmF, och Anna 

körnung, chefredaktör för veckans Affärer. man 

hade även en ledarskapskurs, diskussionscaféer, 

feministiskt självförsvar och ett flertal andra 

aktiviteter och föreläsningar. 

Kurdiska student- 

och akademikerföreningen 

(KSAF) 

är en partipolitiskt 

och religiöst obunden förening som verkar för 

att samla kurdiska studenter och akademiker till 

gemensamma studiemässiga och kulturella aktiviteter 

med fokus på kurder och kurdistan. Föreningen 

anordnar till exempel filmkvällar, seminarier, 

fester och medlemsmiddagar. 

Muslimska Studenter är en 

partipolitiskt obunden kårförening 

med syfte att 

sprida och utbyta kunskap, 

idéer och tankar 

kring islam. Föreningen vill 

öka tolerans och förståelse 

kring debatter som berör islam 

och muslimska frågor. verksamheten ska motverka 

främlingsfientlighet och islamofobi, öka 

gemenskapen bland föreningens medlemmar 

samt framhäva den mångfacetterade svenskmuslimska 

kulturen. Bland aktiviteterna finns 

föreläsningar. 

Utrikespolitiska föreningen 

Stockholm är en partipolitiskt 

och religiöst 

obunden förening. Fokus 

är på internationell samverkan, 

fred och säkerhet 

samt utvecklingsfrågor. 

Föreningen arrangerar föreläsningar 

och debatter med ministrar, ambassadörer, 

forskare och andra experter samt filmkvällar, 

studiebesök och utlandsresor.

Nej, Karin Björklund, flankerad av affärsjuristen 

David Arnljots och forskaren Mårten 

Schultz, är inte advokat utan domare. 

”en vanlig dag 

börjar på häktet” 

det säger Johan Åkermark som tillsammans 

med sex andra jurister svarade på frågor 

från nyantagna juridikstudenter vid universitetet. 

– Ja, det är inte så att jag vaknar där. 

Det är det första ställe jag går till på morgonen, 

förtydligar Johan Åkermark som 

är försvarsadvokat och delägare på byrån 

Försvarsadvokaterna Stockholm. 

Paneldiskussionen om juristens yrkesroll 

i Aula Magna den 2 september är den 

andra av två introduktionsdagar för nya 

juridikstudenter. Diskussionen inleds med 

att studenterna får gissa vem som jobbar 

inom vilket juristyrke. Att 30 år unga Karin 

Björklund är domaren förvånar många. En 

tjej i publiken vill gärna gå i hennes fotspår 

och undrar om det är många gamla gubbar 

i domarkåren. 

– Nej, det är faktiskt ganska jämnt fördelat. 

Framför allt bland de yngre är många 

tjejer. Det där med att domare är gamla gubbar 

stämmer inte med verkligheten, säger 

Karin Björklund. 

Johan Åkermark tyckte, kanske lite förvånande, 

att det var urtråkigt att plugga 

juridik. Han jämför med att ta körkort. 

– Det är jobbigt att ta körkortet, men när 

du väl har det och får köra är det skitkul. 

Precis så känner jag för juristutbildningen 

och mitt jobb. 

Docenten i civilrätt, Mårten Schultz, är 

hans raka motsats. Mårten är juridik. 

– Juridik är sjukt kul. Vissa av er kommer 

att bli som jag som sitter på muggen och 

läser gamla domar från Högsta domstolen. 

TExT OCH FOTO: STAFFAN WESTERLUND 

”insparque” 

för nya studenter 


för att höstens nya naturvetarstudenter ska känna sig välkomna, få en rolig start och få 

kontakt med varandra så anordnar Naturvetenskapliga föreningen (NF) varje höst en 

”Insparque”. NF består av naturvetare som jobbar ideellt för naturvetare och har som 

mål att ge studenter en rolig studietid och en inblick i arbetsmarknaden. Insparquen har 

en månggårig tradition och har absolut inga inslag av tvång eller förnedring. 

Hur ser veckan ut? 

– Veckan!? utbrister Erik Tengstrand, 24-årig doktorand i analytisk kemi som är med 

och anordnar Insparquen. Vi håller på i tre veckor med roliga tävlingar, spex, pubar och 

fester. Trampbåtsrace vid Djurgårdsbron, brännboll, såpabandy, filmkväll och naturligtvis 

”hemliga helgen” där allt kan hända. 

Sara som ska börja på biologprogrammet och Kristina som ska börja läsa marinbiologi 

hade upprop på tisdagen. Båda gick ut gymnasiet för två år sedan och träffades 

för första gången på Insparquen under onsdagen. Sara har bland annat prövat på att 

göra lumpen, läsa psykologi, jobba och resa en del. Även Kristina har hunnit med att 

jobba och resa och även läst en kurs på Försvarshögskolan. 

Sara kommer ursprungligen från Göteborg och egentligen var det hennes biologi lärare 

Olle Nordqvist, som väckte intresset för biologi. Även Kristinas biologilärare inspirerade 

henne och idag står båda här, fulla av förväntningar inför de kommande åren. 

– Vi har träffat en massa människor idag på Insparquen. Det känns fantastiskt att 

få komma till universitetet och faktiskt ha bestämt sig vad man vill syssla med de kommande 

åren. 

Sedan rusar de bort till de andra som precis inlett brännbollsturneringen. Som alltid 

när man ska ha picknick eller andra utomhusaktiviteter så öppnas himlens portar och 

regnet börjar ösa ned. Något som dock inte verkar bekymra studenterna. Spelet fortsätter 

precis som om inget hänt. 

Brännboll är en av aktiviteterna för de nya naturvetarna. 

TExT: PER NORDSTRöM 



5


Naturvetenskapliga föreningen får stöd av fakulteten för drift av Gröna villan ( i bakgrunden). 

Fyra kårer företräder 

studenterna 

För att säkra studentinflytandet och bidra till det 

studiesociala livet skjuter universitetet till medel till 

de fyra kårerna samt fakultetsföreningarna. 

i vintras beslutade universitetsstyrelsen att 

bevilja enbart en av ansökningarna från de 

kårer som sökte ställning som studentkår 

vid universitetet, nämligen Stockholms universitets 

studentkår (SUS). Beslutet överklagades 

av de andra tre studentkårerna. 

I somras kom besked från Överklagandenämnden 

för högskolan om att även dessa 

tre kårer skulle få kårstatus. Universitetet 

har därmed fyra officiella studentkårer. 

Förutom SUS är det Studentförbundet för 

Socialt Arbete i Stockholm (SSAS), Studentkåren 

DISK (vid Institutionen för data- och 

systemvetenskap) samt Studentkåren vid 

JMK. SUS är den överlägset största kåren 

och den enda som har ambition att representera 

studenter vid hela universitetet. De 

övriga är institutionsspecifika. 

Obligatoriets avskaffande förutspås ge 

drastiskt minskade medlemssiffror för kårerna 

(se nästa sida), och därmed minskade 

intäkter i form av medlemsavgifter. För 


att kårerna ska kunna fortsätta att arbeta 

med studentinflytande har regeringen tilldelat 

universiteten extra medel. 

Under hösten 2010 får Stockholms universitet 

två miljoner kronor för denna verksamhet. 

Omräknat per helårsstudent/doktorand 

blir det 132 kronor, medan siffran 

för 2011 kommer att minska till cirka 100 

kronor. Detta anslag fördelar universitetet 

vidare till de fyra studentkårerna utifrån 

hur många studenter deras verksamhet 

representerar. SUS får 1 826 000 kronor för 

hösten 2010. DISK 109 000 kronor, SHSS 

77 000 kronor och JMK 31 000 kronor. 

Medel från universitetet 

Universitetet har även valt att självt bidra 

med pengar till kårernas arbete med studentinflytande 

och studiesocial verksamhet. 

I universitetets avtal med SUS står 

att kårens verksamhet ska vara riktad till 

samtliga studenter. Stockholms universitet 

avsätter även 1, 8 miljoner kronor per år till 

SUS för tidningen Gaudeamus överlevnad. 

Under 2010 slussar universitetet ut två 

miljoner kronor via fakulteterna. 135 000 

kronor går till Naturvetenskapliga föreningen. 

Fakultetsnämnden avsätter även egna 

pengar så Naturvetenskapliga föreningen 

tillsammans får 390 000 kronor. 

– Det är fortfarande svårt att veta hur 

obligatoriets avskaffande påverkar fakulteten 

eftersom vi inte vet om detta innebär 

att vi kommer att få svårare att få studentrepresentanter 

till våra beslutande och 

beredande organ, säger Åsa Borin som är 

chef för fakultetskansliet. 

fakulteter med fler kårer 

Humanistiska fakultetsnämnden avsätter 

närmare 300 000 kronor för andra halvan 

av 2010 till Humanistiska fakultetsföreningen. 

Fakultetens kanslichef, Peter 

Liljenstolpe, tycker det är svårt att säga hur 

obligatoriets avskaffande påverkar fakulteten. 

– Men vi räknar med att även i fortsättningen 

ha en god dialog med SUS och deras 

studiebevakare. Studierektorerna vid institutionerna 

jobbar även med att uppmana 

studenterna att engagera sig studentfackligt 

i ämnes-/institutionsråd. 

Inom fakulteten ryms även JMK:s kår. 

Hur den ska få insyn i fakultetens verksamhet 

är ännu inte klart. 

Samhällsvetenskapliga fakulteten har 

även två institutionsspecifika kårer, vid 

Institutionen för data- och systemvetenskap 

respektive vid Institutionen för socialt 

arbete – Socialhögskolan. Fakulteten har 

ännu inte beslutat om hur finansieringen av 

de två fakultetsföreningarna, Föreningen 

Ekonomerna och Samhällsvetenskapliga 

föreningen, ska ske. 

– Vi har god kontakt med studentkåren 

och de har under det senaste året deltagit 

vid den årliga fakultetskonferensen samt vid 

studierektorsmöten. Representanter från 

kåren träffar regelbundet fakultetsledningen, 

säger tillförordnade kanslichefen Felicia 

Markus. 

Även inom Juridiska fakulteten är studentrepresentationen 

god. Kanslichefen Emelie 

Nilsson bedömer att den även fortsatt ska 

vara så och att obligatoriets avskaffande 

inte borde påverka fakulteten annat än 

marginellt. Fakultetsnämnden har avsatt 

102 000 kronor till Juridiska föreningen. 

TExT: PER LARSSON 

FOTO: EVA DALIN

Sänkt avgift ska locka medlemmar 

Nya krav ställs på studentkårerna för att hindra medlemsflykten. 

Sänkta avgifter och ökad medlemsnytta är ett par metoder. 

stockholms universitets studentkår (SUS) 

har satt som mål att få 12 000 medlemmar 

under hösten. När den här artikeln skrevs, 

den 2 september, hade man nått en bra bit 

på vägen med närmare 8 900 medlemmar. 

För att locka medlemmar har SUS sänkt 

medlemsavgiften rejält. Tidigare var den 

330 kronor per termin (varav 110 gick till 

respektive fakultetsförening). Nu är den 

enbart 80 kronor per termin. Då får medlemmen 

såväl möjlighet att söka studentbostad 

via SSSB och tillgång till rabatter och 

förmåner vid universitetet, bland annat på 

HÖRS restauranger och Campusbutiken, 

som det nationella Campuskortet med 

rabatter. Den som enbart vill ha rabattkortet 

Studentkortet classic betalar 40 kronor. 

Ett stödmedlemskap har också införts, det 

kostar 150 kronor per termin. 

SUS har under ett par år planerat för obligatoriets 

upphörande och sett över sin admi- 

fyra frågor till tre kårer: 

1. Hur många medlemmar räknar ni 

med att få? 

2. Vad är kåravgiften hos er? 

3. Hur påverkar obligatoriets avskaffande 

verksamheten? 

4. Hur ser ni på möjligheterna att driva era 

frågor på central nivå vid universitetet? 

TobiAS LerneFALk, ordFörAnde, diSk 

1. Vi kommer med stor sannolikhet få ett 

stort medlemstapp. För att kunna räkna på 

vår ekonomi till hösten har vi räknat med 

att vi får 100 medlemmar. Vår målsättning 

är dock naturligtvis att få betydligt fler. 

VT10 hade vi drygt 1 600 medlemmar. 

2. Höstterminens kåravgift är på 150 kronor. 

Tidigare avgifter har varit 230 kronor 

full avgift samt 170 kronor reducerad avgift. 

3. Egentligen kommer obligatoriets avskaffande 

inte påverka vår dagliga verksamhet 

speciellt mycket. Det som kommer att förändras 

främst är att vi måste lyssna mer på 

våra medlemmar för att ge dem den service 

nistration. Den översynen fortsätter för att 

hålla nere kostnaderna, säger ordförande 

Gustav Kihlberg. Några personalnedskärningar 

har ännu inte gjorts, i stället har antalet 

studentombud ökat med en person. 

– Viktigast för oss är nu att säkra studentinflytande 

för alla studenter. Dessutom jobbar 

vi med frågor som bostäder och förmåner, 

säger Gustav. 

Information på kårens webb 


SUS har sedan tidigare samverkan med 

studentråden vid institutionerna och räknar 

med att fortsätta ha det. SUS ska representera 

samtliga fyra kårer i universitetsstyrelsen. 

Vid terminsstarten hade kårerna ännu 

inte hunnit träffats för att utveckla formerna 

för sitt samarbete. 


SUS har samlat information avsedd för universitets medarbetare om kårmedlemskap 

på sin webbplats. Där finns svar på frågor om studentkåren, studentinflytande 

och studentrabatter. Du hittar den genom Genvägar-menyn överst på www.sus.su.se 

eller genom att gå direkt till: http://sus.su.se/su-personal. 

SUS har även producerat en rådshandbok som riktar sig till studenter som önskar 

driva eller engagera sig i ett studentråd vid institutionen. Den är ett bra verktyg att ge 

till lokala studentrepresentanter. För mer information och beställning av karta och 

rådshandbok: carolina.hawranek@sus.su.se 

de vill ha. Vi måste dessutom bli mycket 

bättre på att marknadsföra oss mot studenterna 

på DSV. 

4. Vi är övertygade om att vi påverkar mest 

och bäst på institutionsnivå. Stockholms 

universitet har delegerat väldigt mycket 

ned till institutionerna, det är där de faktiska 

besluten om utbildningar ofta tas. De 

beslut som tas på högre nivå påverkar alla 

studenter, naturligtvis även de som studerar 

vid DSV. Där litar vi på att de studentrepresentanter 

som sitter på de posterna 

även jobbar för våra studenter. 

JohAn FALkmAn, ordFörAnde i kåren vid Jmk 

1. Vi hoppas på att komma upp i 250–300 

medlemmar (mot tidigare 500–550). 

2. Full kåravgift är oförändrad (200 kronor). 

Halvt medlemskap kan också tecknas, 

då ingår endast studentkort och intyg 

på medlemskap för SSSB. 

3. Avskaffandet påverkar inte verksam heten 

nämnvärt. Vi kommer självklart få jobba 

hårdare för att få våra studenter att förstå 

värdet i att bli medlem, men verksamheten 

som sådan kommer att fortsätta mer eller 

mindre som vanligt. 

4. Om det uppstår en situation där vi behöver 

gå till universitetsstyrelsen för att lösa ett 

problem är jag övertygad om att vi i samarbete 

med SUS kan lösa detta utan problem. 

heLenA LArSSon, vice ordFörAnde, STudenT- 

FörbundeT För SociALT ArbeTe i STockhoLm (SSAS) 

1. Vår målsättning är att 50 procent av studenterna 

ska bli medlemmar. 

2. Vår medlemsavgift är nu 250 kronor, det 

är en sänkning med 100 kronor. 

3. Avskaffandet skapar en mängd nya 

arbetsuppgifter, vi måste anstränga oss 

mer för att synas och nå ut till studenterna 

jämfört med vad vi gjort tidigare. Vi måste 

också hitta nya sätt att tjäna pengar, då vi 

inte kan räkna med lika stor inkomst från 

medlemsavgifter. 

4. Vi har ett gott inflytande vid vår institution, 

vilket är vårt verksamhetsområde, 

och vi har även en representant på fakultetsnivå. 

Vi känner därför att vi har goda 

möjligheter att representera våra studenters 

intressen. Blir det enbart SUS som representerar 

i universitetsstyrelsen får vi såklart 

försöka gå genom dem om det dyker upp 

frågor som vi vill driva. 


7

UTBILDNING 

välkomstdagen 

lockade rekordmånga 

höstterminens upplaga av välkomstdagen 

för nya studenter vid universitetet var välbesökt 

även i år. Gångvägen från tunnelbanan 

var fylld av studenter. Akademiska 

Hus bjöd på varmkorv, Humanistiska föreningen 

hade informationstält, förutom 

valstugor och försäljare. I solskenet utanför 

aulan spelade studentorkestern Kårslaget 

och med tillhörande dans av sin balett. 

Cirka 1 900 nya studenter passerade dörrarna 

in till Välkomstdagen i Aula Magna. 

På bottenvåningen var det trångt mellan 

informationsborden. Här fanns såväl 

information från universitetet, som från 

studentkåren, fakultets- och kårföreningar 

som olika fackförbund. En våning 

upp informerades om universitetskontot 

som ger tillgång till ett paket av it-tjänster 

och här var också fler studentföreningar. 

Totalt fanns 42 kår- och fakultets- 

1 900 nya studenter kom till Aula Magna 

för information om studier och studentliv. 


föreningar på plats och dessutom ett antal 

fackförbund och andra externa aktörer. 

Nytt för i år var att alla studenter fick 

anteckningsblock, penna och handboken 

för nya studenter vid universitetet. 

– Det blev mycket uppskattat, säger Jorge 

Win vid Studentavdelningen som ansvarade 

för Välkomstdagen. 

Inne i aulan hälsade rektor Kåre Bremer de 

nya studenterna välkomna. Han påminde om 

att de undersökningar som Högskoleverket 

gjort de senaste åren av utbildningskvaliteten 

i landet visar att Stockholms universitet 

är det lärosäte som fått högst betyg på flest 

utbildningar. 

Stockholms universitets studentkårs ordförande 

Gustav Kihlberg uppmanade studenterna 

att aktivera sig i studentlivet och 

på det sättet påverka utbildningen. 

Under eftermiddagen var det föreläsningar 

om bland annat studieteknik och att 

studera med funktionshinder. Studentkåren 

ordnade guidade turer i Frescati och i biblioteket 

bjöds på introduktionsvisningar. 

Under kvällen ordnade fakultetsföreningarna 

pubar för nya studenter. 

– Det var många som tog chansen att 

bekanta sig med Stockholms universitet 

idag! För att få en bra start vid universitetet 

fick de nyantagna studenter under dagen 

information som är viktig att ta del av inför 

studietiden. De fick också möjlighet att ta 

kontakt med alla engagerade kår- och fakultetsföreningar 

som deltog. Bäst har varit att 

få träffa så mycket nya studenter här vid 

Stockholms universitet, säger Jorge Win. 


FOTO: BJöRN DALIN 

Uppdrags- 

utbildningar för 

tjänstemän från 

Kina och Nigeria 

i början av juli anordnade universitetet 

för första gången en uppdragsutbildning 

för högre tjänstemän inom offentlig sektor 

i Nigeria. Kursen var ett samarrangemang 

med Oxfords universitet som 

Stockholms universitet har ett samarbete 

med inom uppdragsutbildning för 

offentlig sektor sedan några år. 

Sju chefstjänstemän från provinsen 

Oyo i västra Nigeria deltog. Under 

sejouren i Sverige fick deltagarna bland 

annat en orientering i svensk förvaltningstradition, 

en diskussion om offentliga 

intäkter i Sverige samt ett studiebesök 

på Jordbruksdepartementet. Pål 

Levin, statsvetare och kursansvarig, var 

en av föreläsarna. 

För fjärde året i rad anordnade 

Stockholms universitet även en utbildning 

för tjänstemän från den kinesiska 

Guangdongprovinsen. Utbildningen 

pågick de tre första veckorna i juni och 

var liksom tidigare år bred. Där bjöds 

förläsningar om ”global governance”, 

EU, svensk politik och förvaltning, den 

svenska arbetsmarknadsmodellen med 

mera. Studiebesök på riksdagen, vid 

departement, Justitieombudsmannen, 

Medlingsinstitutet och fackföreningar 

ingick även. Fokus denna gång var 

på frivilligorganisationers arbete och 

bidrag till det svenska samhället. 

Oxfords universitet bidrog med en föreläsare 

som pratade om erfarenheter 

från brittisk förvaltning. 

TExT: PER LARSSON

Fler studenter till hösten 

när den andra antagningsomgången inför 

höstterminen var klar i mitten av augusti 

kunde 22 500 personer erbjudas plats vid 

Stockholms universitet, vilket är tre av fyra 

sökande. Antalet studenter är därmed något 

fler än hösten 2009. De mest sökta utbildningarna 

är även denna gång Juristprogrammet, 

Civilekonomprogrammet, Psykologprogrammet, 

Socionomprogrammen, 

Kandidatprogrammen i företagsekonomi 

samt Psykologi 1 som är en fristående kurs. 

Antalet inresande utbytesstudenter har 

också ökat. 696 studenter är antagna på 

utbytesprogram hösten 2010. Det innebär 

att antalet ökat med ungefär 100 studenter 

per år de senaste två åren. Närmare en 

fjärdedel av årets utbytesstudenter är från 

Tyskland. Juridik är populäraste ämnet, 

drygt 100 studerar detta. Många läser även 

statsvetenskap och företagsekonomi. 

Antalet utländska studenter som själva 

sökt sig hit, så kallade free movers, är det 

svårare att ge en siffra på, då inte nationalitet 

registreras. Men en sökning på från vilka 

Handbok för nya studenter 

de flesta nya studenter vid universitetet upplever 

att det är mycket information om regler 

och praktiska frågor att ta till sig när man är 

ny. Därför har en ”Handbok för nya studenter” 

tagits fram inför starten av höstterminen 

2010 som ett resultat som ett av uppdragen 

inom översynsprojektet. Handboken, 

som är webbaserad, syftar till att samla all 

Öppet alla dagar: 10-17 

Vällagade luncher 

Hemgjorda bakverk 

Grupper lunch och dagtid 

Slutna sällskap kvällstid 

Baserat på ekologiska 

råvaror 

länder studenterna har sökt med en styrkt 

utländsk gymnasial utbildning visar att 

många kommer från Finland. Den utbildning 

som antagit flest sökande med utländsk 

gymnasieutbildning är Swedish Film and 

Television Culture. 

En analys från Högskoleverket visar att 

de flesta svenska lärosäten räknar med att 

den kraftiga ökningen av antalet helårsstudenter 

från förra året fortsätter även under 

2010. Årets studentvolym kommer därmed 

att vara större än någonsin tidigare, knappt 

306 000. Det innebär en ökning med sju procent 

jämfört med det tidigare toppåret 2009. 

Vid mer än hälften av lärosätena beräknas 

antalet helårsstudenter öka med minst fem 

procent under 2010. Kraftigast är ökningarna 

vid Mittuniversitetet och Södertörns 

högskola där antalet beräknas öka med 

20 respektive 17 procent. Ökningen vid 

Stockholms universitet förutspås bli nio 

procent. Antalet helårstudenter skulle då 

bli 31 300*. 


den viktiga studieadministrativa informationen 

på ett ställe så att de nya studenternas 

informationsbehov kan tillfredsställas. 

För mer information kontakta: 

Jorge Win, jorge.win@studadm.su.se 

Bläddra i handboken på: 

http://dotpaper.dotminded.com/2/data/ 

magazine/706637/ 

En Oas i Bergianska trädgården 

TOPPTIO 

för inresande utbytesstudenter 

Tyskland .................................................................140 

Frankrike ...................................................................98 

Finland.........................................................................48 

Spanien .......................................................................41 

Kina .................................................................................32 

Storbritannien ....................................................30 

Italien............................................................................26 

Polen ..............................................................................26 

Nederländerna...................................................21 

Belgien ........................................................................21 

UTBILDNING 

* Det finns olika sätt att redovisa antalet 

studenter vid ett lärosäte. Därför förekommer 

även siffran 50 000 studenter vid 

Stockholms universitet i olika sammanhang. 

Tel: 08–612 09 59 

www.gamlaorangeriet.se 


9

UTBILDNING 

Fortsatt brist 

på studentbostäder 

Svårigheterna för studenter att hitta bostad i 

Stockholm fortsätter. Vid terminsstart saknades 

även bostad åt cirka 250 utbytesstudenter. 

Stockholms studentkårers centralorganisation 

(SSCO) skriver i en rapport att 

antalet köande till studentlägenheter 

har ökat från omkring 25 000 hösten 2007 

till 52 000 i år. I somras var kortaste kötiden 

för korridorrum hos Stiftelsen Stockholms 

Studentbostäder (SSSB) 20 månader och 

drygt ett år för en etta med pentry. Under 

2009 påbörjades inte byggande av några nya 

studentlägenheter i Stockholm och enbart 

21 blev färdiga. Antalet antagna studenter 

är historiskt stort och inflyttningen till 

länet fortsätter öka. Lägg till detta att ungdomskullen 

mellan 20 och 24 år kommer att 

vara som störst år 2013 och att 43 000 unga 

beräknas vilja flytta hemifrån i Stockholm 

närmaste åren. 

Stockholms universitet har inte någon 

egen bostadsförmedling för svenska studenter. 

Sektionen för student- och lärarutbyte 

förmedlar enbart bostäder till inresande 

utbytesstudenter (och några gästforskare 

inom de centrala avtalen). Till hösten har det 

kommit cirka 700 utbytesstudenter och universitetet 

förfogar över 450 studentbostäder. 

– Det är alltså cirka 250 utbytesstudenter 

som inte kan få bostad genom oss. Flera 

av dem som kommer till oss har tyvärr blivit 


lurade och blivit av med pengar i samband 

med att de försökt hyra boende. Många hittar 

tillfälligt boende som de kan bo på några 

nätter men sedan måste de flytta vidare. Vi 

får därför många besök av utbytes- och masterstudenter 

som är mer eller mindre desperata 

över situationen och som är förtvivlade 

och ledsna, säger sektionens chef Karin 

Granevi. 

fler utbytesstudenter 

De senaste åren har antalet inresande utbytesstudenter 

ökat med cirka 100 varje år. Till 

i höst har universitetet lyckats ordna med 

96 nya studentlägenheter men i och med att 

antalet inresande studenter också ökar så 

räcker det ändå inte till. I våras kunde däremot 

alla inresande utbytesstudenter erbjudas 

bostad och det fanns lediga studentlägenheter. 

Housing office vid Studentavdelningen 

har tagit fram en lista över länkar till olika 

sajter som underlättar vid bostadssökandet 

och som de har skickat ut till de utbytesstudenter 

som inte kunde få bostad genom 

universitetet. De har också sammanställt en 

lista över vandrarhem. Länkarna och listan 

lämnas även ut till masterstudenter. 

Planer finns för 

närmare 700 nya 

lägenheter på Lappis. 

I augusti beslutade stadsbyggnadsnämnden 

i Stockholms stad om att börja planera 

för 650–700 nya studentbostäder på 

Lappkärrsberget. Det ska ske genom förtätning 

av SSSB:s nuvarande bostadsbestånd. 

Enligt den borgerliga majoriteten i 

Stads huset ska det bli över 4 000 nya studentbostäder 

i Stockholms stad under nästa 

mandatperiod. Socialdemokraterna utlovar 

3 000 nya studentlägenheter om de kommer 

till makten och det blir en rödgrön regering 

som återinför statligt stöd för byggande. 

Karin Granevi efterlyser kreativa lösningar 

från bostadsbolagen för att minska 

bostadsbristen. Det kan till exempel vara 

att bygga om befintliga byggnader som 

inte används längre och hitta områden där 

nybyggnation kan ske. 

Lärosäten får hyra ut bostäder 

I somras beviljade regeringen nio lärosäten 

i Stockholmsområdet, Malmö, Lund 

och Göteborg tillstånd att hyra ut bostäder 

i andra hand till studenter. Möjligheten 

att hyra ut bostäder är ett pilotprojekt som 

löper över fem år till 2015. 

Stockholms universitet är ett av de lärosäten 

som omfattas. Här har dock ännu inte 

något skett med anledning av förändringen. 

– I första hand måste vi kunna erbjuda 

bostäder åt våra utländska studenter som 

kommer hit inom avtal och de som i framtiden 

betalar för att studera hos oss. När det 

behovet är täckt kan vi gå vidare och se om 

vi även kan hyra ut lägenheter till svenska 

studenter, säger universitetets förvaltningschef 

Ann-Caroline Nordström. 

Eftersom det skulle behövas så många 

lägenheter för att täcka behoven innebär det 

ett stort ekonomiskt risktagande för universitetet 

att hyra fastigheter och sedan hyra 

ut lägenheterna till studenter, enligt Ann- 

Caroline Nordström. 



Bostadstips på kårens webb 

har du själv – eller någon bekant – 

en lägenhet eller rum att hyra ut till 

studenter? eller har du fått frågan 

från en student om var de kan hitta 

bostad? Du kan då besöka den webbsida 

där Stockholms universitets studentkår 

publicerar annonser om 

ledigt studentboende. Adressen är 

http://sus.su.se/boende.

Förberedelser igång 

för studieavgifter 

under sommaren har flera svenska universitet 

bestämt nivån på de studieavgifter som 

från och med hösten 2011 ska betalas av studenter 

utanför EES-länderna och Schweiz. 

Uppsalas och Lunds universitet sätter 

prislapparna på 80 000–100 000 kronor 

för humaniora-samhällsvetenskap och 

120 000–140 000 kronor för naturvetenskap. 

Vid Stockholms universitet tas beslut 

om avgifternas storlek den 10 september då 

universitetsstyrelsen sammanträder, vilket 

är efter denna tidnings pressläggning. I sin 

blogg skriver rektor Kåre Bremer att avgifterna 

kommer att bli i samma storleksordning 

som i Lund och Uppsala. 

Den 27 maj beslutade regeringen om den 

nya förordningen som reglerar arbetet med 

studieavgifter. Universitetets arbete övergår 

därmed i en genomförandefas och förvaltningschefen 

har tillsatt en arbetsgrupp som 

ska koordinera införandet av studieavgifter. 

Det handlar om nya rutiner för bland annat 

antagning, stipendiehantering och fakturering. 

Dessutom behöver universitetet fundera 

över vilken form av stöd och service 

färre avstängda för fusk 

högskoleverket sammanställer varje år lärosätenas disciplinärenden. 

År 2009 minskade antalet studenter som blev föremål för 

en disciplinär åtgärd med sju procent. Det är dock ett litet antal 

studenter, 508, som det handlar om. Det motsvarar endast 0,11 

procent av alla studenter. Det var 379 som stängdes av och 129 

fick en varning. Plagiat är i särklass den vanligaste orsaken till 

att studenter varnas eller stängs av. Det skedde i 303 fall varav 

244 stängdes av. 

Under 2009 blev 27 studenter vid Stockholms universitet 

avstängda från undervisning efter beslut av universitetets disciplinnämnd. 

En student blev även varnad. Jämfört med 2008 har 

det skett en kraftig minskning av antalet avstängningar vid universitetet. 

2008 blev 45 studenter avstängda och 3 fick en varning. 

2007 blev 22 studenter avstängda och 4 fick varning. 2006 

var det 17 avstängningar. 

man vill kunna erbjuda betalande studenter 

i form av till exempel mottagning och 

boende. 

Frågan kräver dessutom flera strategiska 

överväganden när det gäller avgifternas 

storlek, fördelning av stipendiemedel och 

internationell marknadsföring. Dessa frågor 

kommer att hanteras i nära samarbete med 

den arbetsgrupp för bearbetning av riktlinjer 

för internationalisering som leds av prorektor 

Lena Gerholm. 

Många sökande till våren 

Arbetsgruppen för införande av studie- 

avgifter består av representanter från Ekonomiavdelningen, 

fakultetskanslierna, Kommunikationsenheten, 

Ledningskansliet, Planeringsenheten, 

Stockholms universitets 

studentkår och Studentavdelningen. Ordförande 

är Jerker Dahne, biträdande chef 

vid Studentavdelningen. 

– Det känns bra att vi nu kraftsamlar för 

att kunna ha fungerande lösningar på plats 

inför antagningen till hösten 2011. Det är en 

förutsättning för att universitetet även fort- 

Årets Orientation 

Day lockade cirka 

1 000 utländska 

studenter. 

I dagarna beslutas om storleken på studieavgifterna vid 

universitetet. Antalet utländska ansökningar till våren 2010, 

sista terminen utan studieavgifter, ökar dessutom kraftigt. 

Vid universitetet har en handbok för lärare tagits fram om hur 

man kan undvika plagiering bland studenterna. Tanken är att den 

ska publiceras på webben i höst. Lanseringen ska åtföljas av kortare 

utbildningar/workshops där man lär sig att använda den praktiskt. 

Idag har universitetet avtal med textmatchningssystem Genuine 

Text. En översyn av detta avtal pågår och när ett nytt avtal finns 

planeras kortare utbildningar/workshops i hur man använder det 

praktiskt. 

Universitetspedagogiskt centrum har vidare nyligen avslutat 

en enkät om institutionernas arbete med att förebygga plagiering. 

Ett femtiotal institutioner har svarat och resultaten sammanställs 

och analyseras nu för att få underlag för planering av 

kommande insatser. 


UTBILDNING 

sättningsvis ska kunna välkomna studenter 

från så kallat tredjeland, säger Jerker Dahne. 

Antalet sökande till vårens masterutbildningar 

i Sverige har ökat kraftigt – med 124 

procent och till de internationella kurserna 

med 43 procent. Det visar statistik från Verket 

för högskoleservice, VHS. En majoritet av de 

sökande kommer från länder utanför EES, 

den grupp av sökande som från och med nästa 

höst kommer att få betala för sin utbildning. 

Flest sökande kommer från Pakistan, Indien 

och Bangladesh. Flest sökande till en masterutbildning 

har högskolan i Halmstad med 

programmet i datornätverksteknik, följt av 

Högskolan i Borås med magisterutbildning i 

informatik. Masterprogram i mikrobiologi, 

Masterprogram i molekylära livsvetenskaper, 

Masterprogram i toxikologi och Juris magisterprogrammet 

i europeisk immaterialrätt, 

samtliga vid Stockholms universitet, återfinns 

på plats, 13, 14, 17 respektive 19 på listan 

över de mest sökta masterutbildningarna. 

Statsvetenskap på engelska 1 vid universitetet 

är den sjätte mest sökta utbildningen i landet. 




11

UTBILDNING 

nytänkare och veteran 

får pedagogiskt pris 

Roger Nyborg, Institutionen för nordiska språk, 

samt lärarparet Carina Ljungwald och Eva Samuelsson, 

Institutionen för socialt arbete får pedagogiska priset. 

carina ljungwald och Eva Samuelsson vid 

Institutionen för socialt arbete får dela på 

utmärkelsen Årets lärare för sitt gemensamma 

arbete med att utveckla nätbaserad undervisning. 

De är båda doktorander vid Institutionen 

för socialt arbete – Socialhögskolan. 

Under våren 2009 var Carina gästdoktorand 

vid University of San Francisco. Carina och 

Eva skapade då en virtuell pedagogisk plattform 

på webbplatsen Blackboard där deras 

studenter i Sverige respektive USA kunde 

mötas och diskutera frågor som behandlades 

i undervisningen (se Universitetsnytt 4/2009). 

På plattformen har studenterna bland 

annat haft gemensamma examensuppgifter 

och diskuterat socialpolitiska frågor. 

Eva och Carina har lagt ut dokument som 

kursplan och litteraturlista. Studenterna 

har där även kunnat ta del av föreläsningarna. 

I USA fick de ett pedagogiskt pris för 

sin nätbaserade undervisning i maj förra 

året. Erfarenheterna från projektet användes 

under hösten för att skapa ett diskussionsforum 

i Mondo för studenter på tredje 

terminen på socionomprogrammet. När det 

är dags att undervisa igen skulle Eva och 

Carina gärna vilja använda plattformen och 

utveckla undervisningen där mer. 


Det är otroligt 

inspirerande 

att få priset, säger 

Eva Samuelsson och 

Carina Ljungwald. 

Prispengarna skulle de vilja använda för 

att gå pedagogiska kurser. Men även för 

att utöka det samarbete de har, till exempel 

genom att skriva gemensamma vetenskapliga 

artiklar om lärdomarna de gjort. 

Orden gemensamt och samarbete återkommer 

ständigt när vi träffar dem. 

– Vi samarbetar väldigt bra. Det känns 

att summan blir större om vi gör något tillsammans, 

säger Eva. 

Och Carina fyller i: 

– Samarbete lockar också fram en bra 

anda hos studenter. Det kan bli otroliga vinster 

när de höjer sig själva. 

Eva och Carina har gemensamt tagit fram 

en plattform för bra pedagogik. De pekar 

där på betydelsen av att ge studenten aktivt 

ansvar för inlärningen. Variation i undervisningen, 

som en blandning av föreläsningar, 

studiebesök och värderingsövningar, betonas 

också. 

Krönet på karriären 

Det andra priset går till Roger Nyborg 

vid Institutionen för nordiska språk. Han 

undervisar i svenska som främmande språk. 

I prismotiveringen står ”med stort engagemang 

och okonventionella metoder främjar 

Priset är krönet 

på karriären, 

anser Roger Nyborg. 

Roger alla studenters lärande trots stora och 

heterogena studentgrupper”. Höstterminen 

blir Rogers sista, efter 40 års undervisning, 

och han ser priset som krönet på karriären. 

Samtidigt är det ett erkännande av ett ämne 

som i början av hans undervisning knappt 

fanns på kartan. 

På frågan om vad han ser som den största 

pedagogiska utmaningen svarar Roger att 

man som lärare har många roller att spela. 

– Man ska inspirera, väcka intresse för 

ämnet, variera undervisningen så att studenter 

med olika inlärningsprofiler kan ta 

till sig kunskaper, kunna förklara på ett 

sätt som studenterna förstår – faktum är 

att många studenter under årens lopp har 

sagt, när de velat berömma min undervisning, 

att “du förklarar så bra”. Jag försöker 

utgå från den plats eller nivå där studenterna 

faktiskt befinner sig, inte där de förväntas 

befinna sig. 

Han betonar att det är många faktorer 

som spelar in när det handlar om att lära sig 

ett andraspråk, som ålder, studie bakgrund, 

motivation, den sociala situationen och 

språkbegåvning. 

– Att undervisa en heterogen grupp där 

flera av dessa faktorer inte delas av studenterna 

är verkligen en pedagogisk utmaning. 

I år inkom 159 nomineringar från studenter 

och anställda till Årets lärare. 

Prisbeloppet är på 50 000 kronor vardera. 

Pristagarna får även ett diplom som delas ut 

vid installations- och promotionshögtiden. 


FOTO: EVA DALIN

Maritim forskning, om örlogsflottor 

och sjökrig, har länge haft en 

framträdande roll vid Historiska 

institutionen. Den nu avlidne professor Jan 

Glete var en av världens ledande experter på 

örlogsflottor. Vid årsskiftet befästes institutionens 

ställning inom området ytterligare. 

Då startade Centrum för maritima studier. 

Bakom centret står Stockholms universitet 

(ämnen historia och etnologi) och Statens 

maritima museer (SMM)– där Sjöhistoriska 

museet, Vasa museet och Marinmuseum 

i Karlskrona ingår. 

Centret tillkom på initiativ av Statens 

maritima museer. Där hade man gjort en 

utredning om museernas kvalitet på forskningen 

och kommit fram till att den inte höll 

tillräckligt hög kvalitet. För att öka forskningsanknytningen 

föreslogs att en centrumbildning 

skulle inrättas. Förfrågan gick 

till Stockholms universitet som SMM ansåg 

hade den bästa och bredaste kompetensen 

inom området. 

I början av september invigdes CEMAS 

på Vasamuseet. Vid museet hade då redan 

flera forskningsseminarier hållits i samarbetet 

mellan CEMAS och MARIS (Marinarkeologiska 

forskningsinstitutet vid Södertörns 

högskola) – en tanke med samarbetet 

är just att regelbundet ordna seminarier där 

forskare och museipersonal kan mötas för att 

diskutera aktuell forskning. 

Det som gör CEMAS så speciellt är att 

det är ett tätt samarbete mellan museivärlden 

och akademi, säger professor Leos 

Müller som är föreståndare för CEMAS. 

Han lyfter även fram den tvärvetenskaplighet 

som finns inom CEMAS. Här finns 

idag historiker, som Leos Müller, och etnologer. 

Senare kan det även bli aktuellt att 

knyta andra forskningsdiscipliner hit, det 

kan vara inom sjörätt och studier av människans 

påverkan på havsmiljön. 

– Maritima studier är ett brett begrepp 

och inte EN vetenskap, betonar Leos Müller. 

Hummerfiske och Ostindien 

Själv har han mest ägnat sig åt sjöfartshistoria. 

Centrets tre andra medarbetare är 

Simon Ekström, docent i etnologi, som nu 

forskar om hummerfiske, och Lisa Hellman, 

doktorand i historia, som skriver en avhandling 

om Ostindiska kompaniet och hur 

mötena mellan Sverige och Ostindien skildras 

i reseberättelser och korrespondens. Den 

första september började även Hanna Jansson, 

doktorand i etnologi, sin anställning. 

Leos Müller har senaste terminen främst 

ägnat sig åt att få igång centret. Men nu ska 

han söka forskningsanslag igen. Ett område 

som intresserar honom är säkerhet till sjöss 

och så kallade protektionskostnader. Med 

det avses kostnader och tillvägagångssätt för 

att skydda sig mot pirater och krig. Ökad 

beväpning av fartyg, konvojtrafik, försäkringslösningar 

och diplomatiska relationer 

är exempel på detta. Ett annat område han 

anser det behövs ytterligare forskning inom 

är svensk handelssjöfart. 

– Sjöfarten har alltid varit viktig för 

Sverige, men den har inte den plats den förtjänar 

i svensk historieskrivning. Sverige 

FORSKNING 

Maritimt centrum knyter 

samman akademi och museer 

Statens maritima museer och 

Stockholms universitet fördjupar 

samarbetet genom ett nytt 

forskningscentrum. 

Maritima studier kan handla om såväl arkeologi och historia som etnologi. 

Centrum för maritima studier (CEMAS) hör till Historiska institutionen och har forskare inom historia och 

etnologi. I styrelsen sitter ledamöter från Stockholms universitet och Statens maritima museer (SMM). 

CEMAS har tre uppgifter. Att ordna seminarier, där även museianställda kan delta. Att vara experthjälp vid 

utställningar på museerna samt att bedriva egen forskning. SMM satsar två miljoner per år i sex års tid i 

CEMAS. Universitetet lägger lika mycket. 

www.historia.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=14552 

▼ 

skildras istället främst som ett bondesamhälle, 

säger han. 

Ett tredje område han skulle vilja ägna sig 

åt är att studera Stockholms hamnmiljöer. 

– CEMAS ger Stockholms universitet 

möjlighet att bli Sveriges ledande forskningsinstitution 

på området maritima studier. 

Det är ett spännande och växande forskningsfält, 

inte minst i relation till den globalisering 

vi lever i, säger Leos Müller. 


FOTO: STATENS MARITIMA MUSEER 


13

FORSKNING 

Stockholms universitet 

klättrar på världsrankning 

stockholms universitet klättrar nio steg och 

finns på plats 79 bland världens främsta universitet. 

Det visar årets upplaga av den prestigefyllda 

Shanghairankningen. 

Varje år gör Jiao Tong-universitetet i 

Shanghai en rankning av värdens universitet, 

Academic Ranking of World Universities 

eller den den så kallade Shanghairankningen. 

Det är en av världens mest prestigefyllda 

och omtalade rankningar av lärosäten. I 

dagarna har den nya listan offentliggjorts 

och den toppas även i år av amerikanska universitet. 

Överst återfinns Harvard, Berkeley, 

Stanford och Massachusetts Institute of 

Techonology (MIT). På femte plats finns 

första universitetet utanför USA, det är 

Cambridge. 

universitetet på plats i Almedalen 

det inspirerande myllret i Visby under 

Almedalsveckan omfattade i år fler programpunkter 

än någonsin – 1 386. Även 

antalet arrangörer, besökare, journalister, 

webbsändningar med mera slog rekord. 

Många evenemang handlade om skolan och 

om integrationsfrågor, så även Stockholms 

universitets två seminarier. 

Seminarierna lockade en blandning av 

forskare, politiker, studenter, yrkesverksamma 

och allmänt intresserade, publiken 

var fulltalig vid båda tillfällena. 

Diskussioner och frågor under och efter 

seminarierna visade också att åhörarna var 

både insatta och engagerade. Eftersom flera 

andra arrangörer tog upp ämnena skola och 

integration under Almedalsveckan kunde 

information inför universitetets seminarier 

också spridas till redan intresserade på plats. 

Ska framtidens lärare forska på arbetstid 

och hur kan forskning bidra till en bättre 

skola? Dessa och närliggande frågor togs 

upp på seminariet ”Lärarna, framtiden och 

forskningen – om vilka krav som ska ställas 

på framtidens lärare”. Forskare och representanter 

för Lärarförbundet och Sveriges 

Kommuner och Landsting medverkade vid 


▼ 

Stockholms universitet har under flera år Cirka 12 000 lärosäten i världen ran- 

återfunnits bland de 100 främsta universitekas och de 500 främsta tas med på Shangten 

i världen. Förra året var det plats 88. I år hailistan. Rankningen baseras främst på 

har Stockholms universitet avancerat nio pla- forskningskriterier som antalet Nobelpris 

ceringar till plats 79. Ytterligare två svenska och Fieldsmedaljer, citeringar i vetenskap- 

lärosäten finns på listan bland världens 100 liga tidskrifter samt publiceringar i Nature 

främsta universitet. Det är Karolinska Institutet och Science. 

som avancerat från plats 50 till plats 42 och – Naturligtvis är jag glad för detta, men 

Uppsala universitet från plats 76 till plats 66. man får komma ihåg att gamla meriter som 

Bryts rankningen ned till olika så kall- Nobelpris betyder mycket för en placering 

lade fält finns Stockholms universitet med på denna lista. Å andra sidan har vi också 

inom intervallet plats 51–75 inom ett sådant, bra siffror för publiceringsindikatorn, vilket 

naturvetenskap och matematik. Och i rank- också har framgått av Vetenskapsrådets bibningen 

för olika ämnen finns universitetet liometrianalyser, säger rektor Kåre Bremer. 

på plats 47 i världen inom kemi. I båda fallen 

rör det sig om en förbättring sedan före- 


gående år. www.arwu.org 

seminariet, som hade formen av ett samtal, 

lett av moderatorn Natanael Derwinger från 

SVT. 

På seminariet ”Punktera ballongen – 

om fördomar och fakta kring integration” 

presenterade forskarna studier och resultat 

bland annat om vilka möjligheter personer 

med utländsk anknytning har att ta 

sig in på arbetsmarknaden, om integrationsprogrammen 

kan förbättras, vilka faktorer 

som påverkar en akademisk karriär och 

vilka möjligheter flerspråkighet innebär. 

Forskarnas presentationer bands ihop av 

moderatorn Per Wirtén. 

Mer information om medverkande och 

program samt webbsändningarna från seminarierna 

på www.su.se/almedalsveckan. 

TExT OCH FOTO: EVA ALBREKTSON 

KLIMATTäLT I VASAPARKEN 

Almedalssveckan bjöd på 

närmare 1 400 programpunkter. 

På nationaldagen den 6 juni gick det att träffa forskare och studenter från universitetet 

i Klimattältet i Vasaparken. Där fanns bland annat en minivulkan och möjlighet 

att gå tipspromenad och lära sig om algblomningen i Östersjön.

Flexit – en bro mellan 

universitet och företag 

susanna toivanen vid Centre 

for Health Equity Studies vid 

Stockholms universitet/Karolinska 

Institutet arbetar med 

forskningsprojektet ”Framtidens 

arbetsplatser”. Det genomförs 

i samverkan med bygg- 

och fastighetsutvecklingsföretaget 

NCC vid företagets kontor 

i Västra Hamnen i Malmö. 

Bakgrunden är att Susanna 

Toivanen i maj tilldelades en 

treårig postdoktoral tjänst 

inom Riksbankens Jubileumsfonds satsning 

Flexit, som ska stimulera samhällsvetenskapliga 

och humanistiska forskare 

att söka uppdrag utanför akademin. 

Susanna Toivanens forskning handlar 

om sambandet mellan arbete och hälsa ur 

ett sociologiskt perspektiv. Hon forskar nu, 

med NCC:s frågeställningar som utgångspunkt, 

kring framtidens kontorsarbetsplatser. 

Projektets centrala teman är arbetsmiljö, 

hälsa och kreativitet. 

Det övergripande syftet är att undersöka 

vilka utmaningar framtidens arbetsplatser 

ställs inför i förhållande till framtidens 

arbetslivsutveckling och arbetskraftens 

sammansättning. De specifika frågeställningarna 

tar bland annat fasta på hur 

vi kommer att arbeta i framtiden, vilka 

Ny UTLySNING 

Susanna Toivanen 

arbetsformer (till exempel distansarbete 

och nätverk) som 

kommer att dominera och 

vilka faktorer som karakteriserar 

framtidens arbetsplatser. 

Syftet med Flexit är att bygga 

broar mellan humanistisk/ 

samhällsvetenskaplig forskning 

och sektorer utanför universiteten 

för att underlätta 

kunskapsspridningen och att 

fler därmed kan dra nytta av 

humanisters och samhällsvetares 

kunskaper och kompetenser. En viktig 

del är också att påverka meriteringssystemet 

så att akademin i högre grad värderar 

erfarenheter från företag/organisationer. 

– Även forskningsprojekt som genomförs 

på företag genererar vetenskapliga 

publikationer. Men frågan är om denna 

typ av forskningserfarenheter har ett mervärde 

utöver de sedvanliga forskningsmeriterna. 

Detta är något som framtiden 

får visa, säger Susanna Toivanen. 

En möjlig risk med att forska på företag 

är att man kan tappa kontakten med det 

vetenskapliga sammanhanget. Därför har 

Susanna Toivanen skapat en vetenskaplig 

referensgrupp inom forskningsprojektet. 

TExT: MARIA SKULDT 

FOTO: KERSTIN MOTHANDER 

Riksbankens Jubileumsfond utlyser nu fem nya Flexit-anställningar, det vill säga fem 

postdok-tjänster vid fem olika företag. Anställningarna kan tillträdas från 1 januari 

2011.Ansökan ska vara Riksbankens Jubileumsfond tillhanda senast den 4 oktober. 

Mer information på www.rj.se 

ökad Linnéstöd till fysiker och astronomer 

vetenskapsrådet har gjort den första utvärderingen av Linnébidragen 

till starka forskningsmiljöer som tillkännagavs 2008. 

Miljöerna utvärderas tre gånger. Detta är den första utvärderingen 

av 2008 års Linnéstöd. Utvärderingspanelen har utvärderat 

miljöernas organisation, samarbeten och ledarskap. Den 

vetenskapliga kvaliteten kommer att utvärderas om tre år. 

Två forskningsmiljöer vid Stockholms universitet fick Linnéstöd 

2008. Den ena är Linnaeus Centre on Social Policy and Family 

pedagogisk 

bedömning 

▼ Konferens om 

FORSKNING 

DEn 20–21 oKtobEr anordnar Nationella 

forskar skolan i pedagogisk bedömning 

sin tredje konferens. Forskarskolan 

är ett samverkansprojekt mellan fyra 

läro säten – universiteten i Stockholm, 

Göteborg och Umeå samt Malmö högskola. 

Verksamheten startade 2007 med 

bidrag från Vetenskapsrådet för fyra 

doktorander. 

Professor Astrid Pettersson vid 

Institutionen för matematikämnets och 

naturvetenskapernas didaktik (specifikt 

PRIM-gruppen) är föreståndare 

för forskarskolan. Verksamheten inom 

forskarskolan består å ena sidan av 

forskarutbildningskurser, och å den 

andra av en årlig konferens. Kurserna 

erbjuds även till doktorander från andra 

lärosäten än de fyra som grundade 

forskarskolan. 

Den första konferensen med öppen 

inbjudan ordnades 2008. Till årets 

konferens har tills vidare Patricia 

Murphy och Richard Kimbell tackat 

ja till att hålla keynote föreläsningar. 

Patricia Murphy är professor vid Open 

University, Storbritannien och har 

under lång tid arbetat med frågor om 

likvärdighet och bedömning. Richard 

Kimbell är professor vid Goldsmith’s 

College, Londons universitet. Hans 

arbete är inriktat på storskaliga interaktiva 

former för bedömning i arts, craft 

and design. Båda är f.n. gästprofessorer 

vid Stockholms universitet. 

www.did.su.se/pub/jsp/ 

polopoly.jsp?d=10481&a=42322 

Dynamics in Europe, SPaDE, vid Sociologiska institutionen. 

Denna miljö föreslås få oförändrat stöd (6,99 miljoner kronor/år). 

Den andra miljön, The Oskar Klein Centre for Cosmoparticle Physics, 

är en av de fyra miljöer som har lyckats exceptionellt bra och får 

ökat stöd – från 7 miljoner kronor per år till 7, 7 miljoner. 

Linnéstödet har utlysts två gånger, 2006 och 2008. Beslut om 

eventuella ytterligare utlysningar finns inte. 


15

Eken – en värld 

av mångfald 

I dagarna kommer boken ”Quercus. Ekens mångfald” ut, skriven av etologidocenten 

Johan Lind. Boken handlar om kulturhistoria, eken som skådeplats 

och dess otroliga mångfald. 

Eken har genom historien mött bönders avsky och makthavares 

begär. Det finns mängder av roliga myter runt enskilda 

berömda ekar. Vad har alla dessa Gustav Vasa-ekar, Karl den 

XII-ekar och Drottning Kristina-ekar egentligen med dessa kungligheter 

att göra? Därför handlar boken även en del om ekens kulturhistoria. 

Redan på Gustav Vasas tid planerade man för framtida behov för 

skeppsbyggnad. Det var belagt med stränga straff att hugga ner eller 

skada ekar, och även plantor hade samma skydd. Det gick åt cirka 

2 000 ekar för att bygga ett större skepp och tillräcklig tillgång och 

närhet till skeppsvarven blev tidigt ett uppmärksammat problem. 

Det är därför vi har så många gamla ekar i Sverige idag. 

Plantering i Vättern 

I början av 1800-talet ansåg man dock att det på sikt skulle bli brist 

på ek i landet och det gällde att börja planera och plantera för framtiden. 

Från 1831 och fram till mitten av århundradet planterades 

och såddes ekar på Visingsö i Vättern för att säkra flottans framtida 

behov av virke. Under de första tio åren planterades närmare 

300 000 ekar och idag omfattar ekplanteringen 360 hektar. Planteringen 

skedde i första hand på åkermarken som tillhörde Visingsborgs 

kungsgård. Ekarna har stamkvistats för att växa sig raka och 

lämpliga för skeppsbyggeri. Gran och andra träslag, till exempel 

lärk, har också planterats mellan ekarna för att stammarna ska 

sträcka sig upp mot ljuset istället för att breda ut sig. Ekarna skulle, 

om behovet hade funnits, vara redo att avverkas nu. År 1975 erbjöds 

marinchefen ekarna för fartygsbygge, men marinen avböjde. Idag 

byggs ju inte så många krigsfartyg i trä längre. 

Hur kom du på idén att skriva boken? 

– Egentligen ville jag börja fotografera mer målmedvetet och som 

zoolog är jag såklart djur- och naturintresserad. Då våra svenska 

ekmiljöer är både väldigt artrika och oerhört vackra bestämde jag 

mig för att fotografera djur och växter som lever i, på och runt ekar, 

och även så klart ekarna själva. 

Samarbete med Swedbank 

I maj 2007 påbörjade Johan sin ekfotografering. Under tre år har 

han nästan uteslutande fotograferat det som händer bland våra ekar 

runt om i Sverige. Även om starten var väldigt fokuserad på djur och 

mångfald tog ekarna själva över mer och mer under resans gång. 

– Bokens text skrev jag framför allt under 2008. Året 2010 har 

dessutom FN utsett till det Biologiska mångfaldsåret, så en hyllning 

till vår svenska mångfald passar väldigt bra i år, berättar Johan. 


I tre år har 

Johan Lind 

fotograferat 

livet i ekarna.

Biologiska mångfaldsåret 

2010 är ett viktigt år för skyddet 

av biologisk mångfald och har av 

Fn utlysts till internationella året 

för biologisk mångfald. i oktober 

ska världens länder besluta om ny 

global vision och mål för biologisk 

mångfald. Fn uppmärksammar biologisk 

mångfald vid en rad olika evenemang 

och det genomförs informationskampanjer 

för att sprida 

kunskap och öka medvetenheten 

om frågan. www.naturensar.se 

För att ordna finansiering kontaktade 

Johan Swedbank som tyckte att projektet 

verkade spännande och ett samarbete inleddes. 

Eken är ju också symbol för banken. 

Sedan har även Söderbergsstiftelsen och 

Prins Carl Gustafs Stiftelse stött projektet. 

– Förutom att allt har varit fantastiskt 

roligt så har en stark drivkraft varit att lyfta 

fram vår fina svenska natur, dess mångfald, 

och en del fenomen jag tycker är spännande. 

Inte behöver man åka på safari till Serengeti 

eller Pantanal för att se spännande saker, de 

finns ju här! Därför handlar det mycket om 

djurs beteenden, ja, det där vanliga, slagsmål, 

samarbete, fågelflyttning, hur allt detta 

fantastiska kan uppstå. 

– Med boken vill jag visa på det roliga och 

spännande istället för att ta upp alla hot som 

finns mot eken och vår natur. Det händer 

så mycket spännande i och omkring eken. 

Eken är ju som en liten egen natur i naturen, 

säger Johan. 

TExT: PER NORDSTRöM • FOTO: JOHAN LIND, 

EVA DALIN (porträtt), ISTOCKPHOTOS (bakgrund) 

Prov på ekens mångfald. 

Sammetskvalster (överst), 

berguv på Norra Djurgården, 

fläckad blombock, 

Gustav Vasaeken utanför 

Vallentuna och lövgroda i 

ekhage på Österlen. 

Universitetsnytt September 4/2010 17

ARBETSPLATS 

en ny webbplats som 

underlättar för medarbetare 

universitetets nya medarbetarwebb www. 

su.se/medarbetare ersätter den tidigare 

anställdaingången på www.su.se. Lanseringen 

sker i samband med Upptakten 16 

september. Här listar vi de viktigaste förändringarna. 

• En webb, istället för 22 olika webbplatser 

för att hitta information och stöd till nytta 

i det dagliga arbetet. 

• Kontaktuppgifter och relaterade webbsidor 

finns alltid tillgängliga på högra 

sidan av webben. 

• Nyare sökfunktion som endast söker på 

medarbetarwebben, vilket kommer att ge 

bättre sökresultat än tidigare. 

• Utveckling av sökfunktionen så att den 

förutom på webben även söker i den webbbaserade 

utbildningskatalogen (SISU) och 

i den digitala personalkatalogen (SUKAT). 

Länkar till 

universitetsgemensamma 

stödsystem 

Medarbetarkalender 

Här hittar du aktuella 

evenemang, seminarier, 

och utbildningar för 

medarbetare sorterade 

i datumordning. 

Personporträttet 

Här lyfter vi upp 

medarbetare vid 

universitetet. 


Här kan du bläddra i 


också på webben. 

Har du frågor kring den nya medarbetarwebbens struktur och innehåll kontaktar 

du Marie Jackalin vid Kommunikationsenheten, marie.jackalin@kommunikation. 

su.se. för frågor och funderingar kring teknik och support, kontaktar du Benita 

falenius vid avdelningen för iT och media, benita.falenius@it.su.se. 

18 


• Enklare att hämta information från andra 

databaser och system genom RSS så att 

denna information presenteras på medarbetarwebben 

i det sammanhang du befinner 

dig. 

• Medarbetarwebben är fortfarande publik, 

det vill säga inloggning behövs. Till universitetsgemensamma 

stängda system, som 

manualen för visuell identitet, Mondo lär- 

plattform och portalen Mitt universitet, 

loggar du fortfarande in med ditt SU-konto. 

Specifik nytta för olika funktioner 

Under ingångarna ”Service” och ”Personal” 

finns information och stöd som alla medarbetare 

vid universitetet har nytta av i det 

dagliga arbetet. För olika grupper finns även 

specifik nytta: 

forskare hittar en hel del information och 

stödverktyg på ingångarna Service, Ekonomi 

och Från ledningen. Under ingången Från 

ledningen kommer juridisk stödinformation 

att byggas upp tillsammans med ”frågor och 

svar”. Redan nu finns e-postadress till juridisk 

rådgivning. 

Studieadministratörer har fått en egen 

ingång – Studieadministration. 

Lärare och undervisande personal hittar 

redan nu en del information och stöd 

inför undervisningstillfällena på serviceingången 

och där under Marknadsföring och 

information, Undervisning samt Lokaler. 

Komplettering av informationen pågår. 

Prefekter och administrativa chefer har fått 

en egen ”knapp” på startsidan av webben. 

Den leder till en samlingssida med information 

specifikt riktad till prefekter och 

administrativa chefer. Informationen finns 

på någon av ingångarna på medarbetarwebben, 

men har märkts upp av en webbredaktör 

för att prefekten ska få informationen 

på en samlingssida. Detta är ett 

behov enligt resultatet av översynsprojektet. 

Komplettering av informationen pågår. 

A-Ö 

Alfabetisk lista 

med länkar till 

innehåll på 

medarbetarwebben 

TExT: MARIE JACKALIN 

Kris & stöd 

Snabb åtkomst till 

viktiga telefonnummer, 

kontaktpersoner 

och checklistor. 

Prefekter & 

administrativa chefer 

Samlad information 

såsom beslut, protokoll, 

regler, personal 

administration mm. 

Förvaltningschefen 

har ordet 

Förvaltningschefen skriver 

direkt till universitetets 

medarbetare 

rektor kommenterar 

aktuella händelser 

Länk till rektors blogg

Cirka 30 personer 

på olika håll inom 

universitetet har ingått 

i den arbetsgrupp som tagit 

fram strukturen för den nya 

webbplatsens information 

och innehåll. Vi har frågat 

tre av dem hur de ser 

på resultatet. 

– Jag tycker att rubrikerna 

är mer transparenta 

än tidigare. Nyttig information 

har flyttats upp i 

sökhierarkin. Korslänkningen 

gör att man lätttare 

kommer rätt. Det 

är också bra med specialiserade 

funktioner, som ”Prefekt” och 

”Studieadmini stration”. Sammantaget är 

det nu lättare att snabbt hitta den information 

man söker. Jag tycker att man ska ha 

kvar en liten instruktion om var vissa saker 

finns och/eller vad som hamnat under vissa 

rubriker som kanske inte är så självförklarande, 

till exempel ”Från ledningen”. Då 

bygger man lättare upp en intuition för 

vad som borde finnas var. 

chriSTinA heLLmAn, 

preFekT vid inSTiTuTionen För LingviSTik 

– För mig innebär den 

nya medarbetarwebben 

att jag lättare hittar in- 

formation främst när 

det gäller personalfrågor 

och disputationsärenden. 

Jag har hittills inte gått 

bet på att hitta den information 

jag behöver, och för det mesta är 

det lättare än tidigare. 

eLiSAbeTh oppenheimer, SekreTerAre vid FySikum 

– Det är en utveckling i 

helt rätt riktning: den 

perfekta ingången för att 

hålla mig uppdaterad 

med vad som är på gång 

vid universitetet och en 

perfekt kanal också att få 

ut information på! 

evA enArSon, inFormATionSAnSvArig 

vid STockhoLmS univerSiTeTSbibLioTek 

universitetet söker 

samtliga lärarexamina 

Universitetet har ansökt om samtliga 

fyra lärarexamina. Samtidigt förbereds för 

en ändrad organisation av lärarutbildningen. 

ARBETSPLATS 

DEn 28 MAj bESLUtADE universitetsstyrelsen att universitetet ska ansöka hos Högskoleverket 

om examensrätt för samtliga fyra nya lärarexamina. Ansökan har 

förberetts av nio arbetsgrupper med representanter från både den nuvarande 

lärarutbildningen och institutioner som skulle kunna få ett framtida ansvar för 

någon del av de kommande utbildningarna. Tillsammans med universitetets fyra 

dekaner och två studentrepresentanter har Anders Gustavsson, som är vicerektor 

och ordförande i Lärarutbildningsnämnden, vägt ihop förslaget om den framtida 

lärarutbildningen vid Stockholms universitet. 

– Vi föreslog att universitetet ska söka samtliga examina. Efter ett intensivt 

arbete med en omfattande inventering av universitetets forsknings- och 

utbildningskompetens för lärarutbildning har vi genomfört en särskild prövning 

av den befintliga forsknings- och utbildningskompetensen för de olika 

lärarutbildningarna. Vi har också tagit hänsyn till det uppdrag som universitetet 

idag har för regionens utbildning av lärare, säger Anders Gustavsson 

För att skapa bra förutsättningar för de nya examina har också en organisationsförändring 

av lärarutbildningens institutioner beslutats. Förändringen innebär 

att två av de institutioner som skapades i samband med att lärarutbildningen 

integrerades i Stockholms universitet upphör, en annan institution delas på mitten 

och flera institutioner växer. Några av institutionerna byter också namn. 

– Med de förstärkta institutionerna kan kvaliteten på lärarutbildningen höjas, 

säger Anders Gustavsson. 

Teori och didaktik vid samma institution 

– Stockholms universitet har som långsiktigt mål att teori och didaktik inom 

ett och samma ämne ska ligga inom samma institution. Forskning och undervisning 

i ämnesdidaktik ska utgå från de lärande- och undervisningsproblem 

som är förknippade med specifika ämnen, säger Anders Gustavsson. 

Beredningsgruppen som leds av Anders Gustavsson har även utarbetat ett 

förslag om hur lärarutbildningen ska styras framöver, men det beslutar universitetsstyrelsen 

om tidigast vid sitt sammanträde den 10 september. Förslaget 

är att lärarutbildningsnämnden läggs ner och att fakultetsnämnderna tar över 

merparten av ansvaret för lärarutbildningen. För fakultetsövergripande frågor 

skapas också en samordningsgrupp. Två typer av utbildningsuppdrag ska 

skapa tydlighet för studenterna i den framtida organisationen, enligt Anders 

Gustavsson 

– För det första ska en samordningsinstitution utgöra hemvist för lärarstudenter 

med en viss inriktning under hela deras utbildningstid. Den står för 

information, planering och stabilitet. Uppdraget att ge enskilda kurser och moment 

går, för det andra, till de institutioner eller grupper av institutioner som 

har den bästa kompetensen. säger Anders Gustavsson. 

▼ 

www.su.se/medarbetare/fran-ledningen/utvecklingsprojekt 

TExT: CECILIA PARKERT 


19

ARBETSPLATS 

Stockholms universitet jämförs med andra 

Hög internationell rörlighet bland doktorander men få in och utresande 

studenter. Det visar en jämförelse av Stockholms universitet och andra lärosäten. 

planeringsenheten har på uppdrag av universitetsstyrelsen 

under flera år jämfört några 

verksamhetsresultat för de största svenska 

universiteten: Stockholms, Uppsala, Lunds, 

Göteborgs, Umeå och Linköpings. Syftet 

med jämförelsen, som bygger på uppgifter 

i Högskoleverkets statistikdatabas, är att få 

en bättre bild av hur Stockholms universitet 

ligger till i jämförelse med de andra lärosätena. 

En trend för samtliga är att antalet studenter 

och masterexamina fortsätter att 

öka. Stockholms universitet har ett högt 

sökandetryck i förhållande till flera lärosäten 

både när det gäller masterprogram och 

yrkesexamensprogram. Däremot märktes 

en nedgång i sökandetryck till masterprogrammen 

vid universitetet under 2009, 

något som inte förklaras i jämförelsen. 

Antalet studenter i uppdragsutbildning 

minskade däremot kraftigt vid universitetet 

från 2008 till 2009. Konjunkturnedgången 

anges som en förklaring. 

fler free movers 

Nytt för i år är jämförelsen av att antalet 

free movers, utländska studenter som 

utan att delta i utbytesprogram, ordnat 

utbildning i Sverige. Detta mot bakgrund 

av att studieavgifter införs för studenter 

utanför EES och Schweiz. De 

senaste åren har antalet free movers 

vid Stockholms universitet ökat, även 

de som kommer från länder som nu 

ska omfattas av studieavgifter. Under 

läsåret 2008–2009 fanns cirka 1 700 

free movers här. Enbart Lunds universitet 

hade fler, cirka 2 700. 

Att öka antalet in- och utresande studenter 

var 2009 ett prioriterat mål vid universitetet. 

Men här finns mycket kvar att 

göra. Stockholms universitet är det lärosäte 

som har det minsta antalet in- och 

utresande studenter i förhållande till antal 

helårstudenter, även om det totala antalet i 

denna kategori ökat de senaste åren. Som en 

förklaring anges att medelåldern för studenter 

vid universitetet är relativt hög. 

Stockholms universitet är däremot det 

lärosäte i jämförelsen som har störst andel 

in- och utresande doktorander. 9 procent 


av doktoranderna här var utresande under 

2009 och det fanns 7 procent inresande 

doktorander. Inom humanistisk-samhällsvetenskapliga 

och naturvetenskapliga vetenskapsområdena 

är Stockholms universitet 

vidare det lärosäte som antagit flest doktorander 

och här finns flest aktiva doktorander. 

få examina 

Av universiteten i studien har Stockholm 

lägsta antalet examina per 1 000 helårsstudenter 

(150 under 2009). Det kan till stor 

del förklaras med att de flesta studenter 

här läser fristående kurser i syfte att ta en 

generell examen. Anna-Karin Orsmark vid 

Planeringsenheten, som gjort jämförelsen, 

påpekar att lärosätena inte är helt jämförbara. 

Vilka vetenskapsområden som finns 

påverkar flera faktorer. En är antalet examina, 

se ovan. En annan är andelen externa 

medel. Stockholms universitet har här en 

lägre andel än flera lärosäten, främst för att 

teknik och medicin – områden som generellt 

har fler externa finansiärer – saknas. 

– Alla universitet har sina styrkor och 

svagheter, det gäller naturligtvis även vårt 

universitet, och det är viktigt att vi får en 

klar bild av vad vi kan och behöver förbättra, 

säger rektor Kåre Bremer. 


ILLUSTRATION: MAIMI PARIK

givande utbytesperiod i michigan 

förra året undertecknade Stockholms universitet 

och University of Michigan i Ann 

Arbor ett utbytesavtal som omfattar utbyte 

för två studenter på grundnivå i vardera riktningen 

per år. Samtidigt lades grunden till 

ett pilotutbyte för två anställda vid respektive 

lärosäte att få anslag för en vistelse på 

två till fyra veckor vid det andra lärosätet. 

Efter en första utlysning valdes Arja Karivieri, 

lektor vid Institutionen för arkeologi och 

antikens kultur, ut att gästforska vid University 

of Michigan och professor William Currie 

från Michigan att gästforska vid Stockholm 

Resilience Centre några veckor i juni. 

I april var Arja Karivieri fyra veckor i Ann 

Arbor. Hon forskar bland annat om antik 

belysning, senantik kultur och arkeologi 

samt pompejansk arkeologi. Arja Karivieri 

fick ett arbetsrum i det nyöppnade Kelsey 

Museum of Archaeology som har en fin 

antiksamling. Hon gav tre föreläsningar, 

en offentlig på museet om studiet av antika 

lampor och belysning samt två på kurser 

vid universitetet. En av dessa handlade 

nyinflyttad institution i 

Arrheniuslaboratorierna 

Institutionen för matematikämnets 

och naturvetenskapsämnenas didaktik 

(MND) har under sommaren flyttat 

från Campus Konradsberg till 

nytillbyggda lokaler i Arrheniuslaboratorierna 

hus E i Frescati. I och med 

flytten är nu institutionens alla avdelningar 

i samma byggnad där också 

undervisningslokaler finns. 

– Det återstår en del arbete med att 

packa upp flyttkartonger och se till 

att allt kommer på rätt plats. Men vi 

är mycket nöjda med lokalerna och 

vår nya placering av institutionen. Vi 

kommer närmare ämnesinstitutionerna 

och hoppas att vi kan se fram 

mot ett fördjupat samarbete, i lärarutbildning 

men också i andra sammanhang, 

säger prefekten Bengt-Olof 

Molander. 

▼ 

www.mnd.su.se 

om det svenska Pompejiprojektet som hon 

arbetar med, den andra om utgrävningar i 

Arethousa i norra Grekland. 

I Ann Arbor jobbade Arja Karivieri 

även med att redigera det första bandet 

för Arethousa-utgrävningen och fortsatte 

att söka jämförelsematerial för ett hus 

i Pompeji. Hon hann även delta i en konferens 

om religion och magi i det grekiskromerska 

Egypten samt besöka antiksamlingarna 

i Detroit och Chicago. 

Arja Karivieri har tidigare deltagit i 

Erasmusutbyte som doktorand i Rom 1994- 

1995 på en europeisk specialkurs. Nu sökte 

hon utbytet med University of Michigan 

för att återknyta kontakterna med forskare 

som är verksamma i Ann Arbor och för att 

besöka de viktiga samlingar som finns där. 

– Jag är säker på att detta utbyte är gynnsamt 

för framtida kontakter mellan våra 

institutioner, både för lärare, doktorander 

och studenter, säger hon. 

Sista datum för ansökan till utbytesprogrammet 

är 30 oktober. Är du intres- 

Forskarfredag 24 september 

Arja Karivieri återknöt kontakter 

med forskare i USA. 

ARBETSPLATS 

serad av mer information om detta utbyte 

eller andra utbytesavtal kan du kontakta 

Tom Morell vid Sektionen för internationellt 

studentutbyte och lärarutbyte vid 

Studentavdelningen. 

Mer information om University of 

Michigan på www.umich.edu. 


FOTO: ORASIS FOTO/MÅ 

Rockklubben Debaser vid Medborgarplatsen står i centrum för årets Forskarfredag i 

Stockholm. Där blir det shower, samtal med forskare och prova-på-aktiviteter klockan 

10–16. I årets arrangemang står människan i centrum under teman som Människan och 

jorden, Människan och tekniken, Människan och tanken, Människan och kroppen och 

Oss människor emellan. 

Från Stockholms universitet deltar bland annat forskare inom pedagogik, filosofi, biokemi, 

barnspråksutveckling samt medie- och kommunikationsvetenskap 

Forskarfredag arrangeras på 22 orter i Sverige och är en del av EU:s Researchers’ Night. 

De svenska aktiviteterna samordnas av Vetenskap & Allmänhet. 

▼ 

www.stockholm.forskarfredag.se/2010 

Godkänt för pedagogikutbildningar 

År 2009 gjorde Högskoleverket en nationell kvalitetsgranskning av utbildningar 

på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå inom pedagogik. Högskoleverket 

bedömde att det fanns behov av att gå vidare med fördjupade granskningar av ett 

antal utbildningar för att kunna avgöra om de uppfyller kvalitetskraven för högre 

utbildning. 

Fyra av dessa utbildningar var vid Stockholms universitet. Det var Talpedagogik, 

avancerad nivå, Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, avancerad nivå, Internationell och 

jämförande pedagogik, avancerad nivå samt Forskarutbildningen i internationell och 

jämförande pedagogik. Utbildningarna vid Stockholms universitet tillhör de som 

bedöms uppfylla kvalitets kraven. 


21

ARBETSPLATS 

Löparfest 

vid universitetet 

fem löpare, fem kilometer var och picknick 

i gröngräset vid Stora skuggan. Det 

är grundkomponenterna i Bellmanstafetten 

som lockar tusentals löpare varje sensommar. 

I år var förutsättningarna aningen 

annorlunda. En rockfestival i ösregn hade 

förvandlat gräsmattan vid Stora skuggan till 

en leråker. Start- och målområde blev istället 

fältet bakom Frescati backe. Och för första 

gången ordnades tävlingen även en vardagskväll, 

förutom på lördagen. 

Varje år deltar flera lag från universitetet 

i tävlingens mixedklass. Ett av dessa är 

från Institutionen för nordiska språk som 

ställt upp i stafetten i många år. Nuvarande 

prefekten Hans Strand var tidigare den som 

höll i laget men nu har lagledarrollen för 

lärarlaget gått över till Anders Björkvall. 

Dessutom ställde institutionen i år upp med 

ett doktorandlag, under ledning av Theresia 

Pettersson (till vänster på picknick-bilden). 

Det har blivit en tradition att delta, dessutom 

brukar några från institutionen följa med för 

att heja fram sina kolleger. 

Löpning och picknick i det gröna för 

Nordiska språks lag. 


En timme före start samlas laget utanför 

Södra huset och tar på sig nummerlapparna. 

Startskottet går tre minuter över 

sex. I marschallernas sken springer sedan 

sista sträckans Jonatan Pettersson (i mitten 

på bilden ovan) senare i mål på rätt exakt 

en tid på två timmar, vilket ger en 270:e 

plats i mixedklassen. Doktorandlaget får 

en sluttid på 2:10 och plats 535. Efteråt 

stannar laget ett tag för en kort picknick 

innan det är dags att åka hem. Anders 

Björkvall är nöjd med sluttiden och lovar att 

det även blir start nästa år, traditionen ska 

inte brytas. 

Flera lag från universitetet deltog i årets 

upplaga av Bellmanstafetten. Lag ”Feken” 

sprang till exempel in på 126:e plats av de 

drygt 800 lagen på torsdagen. 

Vill du och dina kolleger vara med nästa år? 

Mer information finns på www.bellmanstafetten.se 



Lunchseminarier 

om jämställdhet 

jämställdhetskommittén vid universitetet 

bjuder in medarbetare till fyra lunchseminarier 

under hösten. Serien inleddes 

den 9 september. Onsdag 6 oktober 

är det dags för nästa lunchföreläsning. 

Hillevi Ganetz, medieforskare 

och docent i genusvetenskap vid Centrum 

för genusstudier, talar om ”Skogens 

konung och djurens konung – hur 

genus och sexualitet görs i naturfilm”. 

11 november handlar det om ”Krig 

och kön i 1700-talets Sverige. Hur militära 

ideal lade grunden till den moderna 

maskulina stereotypen”. Föreläsare är 

Katarina Rosengren Falk, idéhistoriker 

och genusvetare vid Institutionen för litteraturvetenskap 

och idéhistoria. 

1 december är sista seminariet. 

Pia Karlsson Minganti, forskare vid 

Etnologiska institutionen och vid 

Bologna universitet, talar om ”Om- 

stridda äktenskap. Unga muslimer i 

Sverige och Italien.” 

Alla seminarier hålls klockan 12.00 

–13.00 och platsen är rum A 622 i Södra 

huset, Frescati. Anmälan är obligatorisk 

och skickas till kursanmalan@pa.su.se, 

senast en vecka innan seminariet. Ange 

namn samt vilket seminarium anmälan 

avser. Frågor? Mejla anna.jutterdal@ 

pa.su.se. 

Seminarier om sexuella 

trakasserier 

under hösten anordnar universitetet tre 

seminarier för medarbetare och studenter 

om sexuella trakasserier. Det första 

är 7 oktober. Rektor Kåre Bremer inleder. 

Gunilla Carstensen, universitetslektor 

och forskare i sociologi vid Högskolan 

Dalarna, talar om ”Sexuella trakasserier 

i akademin: gränsdragningar, 

professionalitet och strategier”. William 

Ohlsson-salen, Geovetenskapens 

hus klockan 10–12 och 14–16. Anmälan 

sker till kursanmalan@pa.su.se. 

20:e, 26:e och 27:e oktober ges ytterligare 

tre seminarier. Vidare information 

kommer på www.su.se/medarbetare 

under Personal, gå sedan vidare till 

Kompetens och ledarutveckling.

underskott första halvåret 

första sex månaderna 2010 redovisar universitetet 

ett underskott på 16,5 miljoner kronor, 

vilket är knappt en procent av den totala 

omslutningen. Det visar delårsrapporten 

som kom under sommaren. Jämfört med 

föregående års delårsrapport är det positiva 

siffror, underskottet var då 68 miljoner 

kronor. Just vid delåren är resultaten negativt 

påverkade av att semesterlöneskulden 

vid den tidpunkten är som störst under året. 

Första halvåret 2010 har anslagsintäkterna 

ökat med 120 miljoner kronor jämfört 

med samma period föregående år. Nya 

tillskott av anslagsmedel har tillförts universitetet 

både på utbildnings- och forskningssidan. 

Intäkterna av bidrag har också ökat, 

med närmare 60 miljoner kronor. Däremot 

har det skett en minskning på 6,5 miljoner 

kronor för uppdragsintäkter. 

Kostnaderna har ökat, dock inte i lika 

stor omfattning som intäkterna. Personalkostnaderna 

ökade med 115 miljoner 

kronor jämfört med första halvåret 2009. 

Den lönerevision som genomfördes under 

hösten 2009 är den främsta förklaringen 

till detta. Även lokalkostnaderna ökade 

med 26 miljoner kronor, dels till följd av 

en principförändring när det gäller redovisning 

av lokalhyra för universitetets lokaler 

i AlbaNova, dels till följd av en avsättning 

för tomma lokaler som uppstått på 

Campus Konradsberg. Avsättningen är en 

redovisningsmässig försiktighetsåtgärd då 

förpliktelser i form av hyreskontrakt finns 

samtidigt som universitetet håller på att avveckla 

Campus Konradsberg. 

Prognosen i delårsrapporten förutspår att 

årsresultatet för 2010 landar på ett överskott 

på närmare 166 miljoner kronor. Universitetet 

hade vid utgången av 2009 ett sparat kapital 

på cirka 465 miljoner kronor och den positiva 

prognosen för helåret 2010 innebär att kapitalet 

sannolikt kommer att växa ytterligare. 

Enligt förvaltningschef Ann-Caroline 

Nordström är universitetets situation med 

prognostiserade överskott och växande 

resurser densamma som vid flera av de andra 

stora lärosätena. Universitetets intäktssida 

Nu kommer hösten 

och det är dags att trycka din 

avhandling 

Universitetsservice är specialiserade på just tryckning 

av avhandlingar och andra akademiska trycksaker. 

Kom in till oss idag så får du hjälp med din beställning, 

eller besök vår hemsida för ytterligare information. 

www.us-ab.com 

ARBETSPLATS 

har under senare år stärkts av tillskotten 

av anslagsmedel men även av universitetets 

framgångar när det gäller att få externa 

medel. Att kostnadsökningarna inte har 

skett i samma takt beror bland annat på 

att det inledningsvis tar tid att bygga upp 

stora forskningsmiljöer och att det tar tid att 

rekrytera rätt personal till olika verksamheter 

och forskningsprojekt. 


Forskardag om ungdomsvård 

21 oktober 

Socionomutbildningen vid Institutionen 

för socialt arbete – Socialhögskolan 

anordnar torsdag den 21 

oktober 2010 klockan 13.00–16.15 

en forskardag om ungdomsvård i 

aulan på Sveavägen 160. 

www.socarb.su.se 

▼ 


23

ARBETSPLATS 

Stor potential i alumnnätverk och fundraising 

Genom att våga fråga och möta donatorers behov finns mycket att vinna. 

Det säger Joanna Motion, internationell expert på alumnfrågor och fundraising. 

i början av juni besökte Joanna Motion från 

Council for Advancement and Support of 

Education (CASE) Stockholms universitet. 

CASE är en organisation med 3 500 lärosäten 

i 64 länder som medlemmar. Organisationen 

arbetar med att utveckla marknadsföring, 

kommunikation, fundraising 

och alumnarbete vid lärosätena. Vid besöket 

ordnade Joanna Motion en workshop 

för universitetsledningen och hade ett möte 

med representanter för de fyra fakulteterna. 

Diskussionen om att arbeta aktivt med 

alumner och fundraising förs vid de flesta 

lärosäten i världen, underströk hon. Olika 

länder har kommit olika långt. Längst i 

USA. Men även ett land som Storbritannien 

har kommit långt jämfört med Sverige. 

Skillnader i kultur och politiska system kan 

förklara en stor del av skillnaden mellan länderna. 

Sverige och England har till exempel 

en tradition av att staten är huvudfinansiär 

av utbildning och forskning. 

En viktig utgångspunkt för arbetet med 

fundraising och alumner är att definiera ett 

lärosätes styrkor och att identifiera projekt 

att jobba med. Stockholms universitet har 

en potential i den känsla av stolthet som 

finns här med hängivna forskare, ett trevligt 

campus och inte minst kopplingen till 

Nobelpriset och Stockholm som huvudstad, 

enligt Joanna Motion. 

alumner en viktig grupp 

Frågor som diskuterades var också vilka 

lärdomar universitetet kan dra från andra 

lärosäten och betydelsen av att ledningen 

är involverad i arbetet. Joanna Motion lyfte 

även fram de faktorer som ligger bakom 

donationer. Här har också universitetet en 

viktig roll att spela. Den som funderar på 

att donera väntar ofta på att få ett bra erbjudande 

och att någon överhuvudtaget frågar. 

”We do not have a culture of giving but of 

not asking” och “People don’t give to organizations 

that have needs; they give to organizations 

that meet needs”, var två belysande 

citat från Joanna Motion. 

Alumner, tidigare studenter, är en viktig 

grupp hon lyfte fram. De är universitetets 

”naturliga allierade” och de bästa ambassadörerna, 

enligt henne. 


Tidigare studenter är de bästa ambassadörerna, enligt Joanna Motion. 

– Graduation is not goodbye! 

De som studerat här fortsätter att vara 

studenter från universitetet livet ut. Och 

då bör det finnas ett ömsesidigt intresse 

att hålla kontakten, enligt Joanna Motion. 

Universitetet använder idag alumner för att 

till exempel ta in synpunkter på kursplanen 

för jurister, som mentorer åt studenter och 

för att skapa kontakter med industrin. Men 

mer kan göras. Med 6 000 studenter som 

examineras varje år är potentialen i alumnarbetet 

stor, till exempel för att ordna praktikplatser 

och att få alumner mer aktiva i 

utformningen av utbildningen. 

– Universiteten bidrar till den långsiktiga 

samhällsutvecklingen med sin forskning 

Ny förening för släktforskare 

och utbildning. Dessutom har de högt anseende. 

Den alumn som stödjer ett universitet 

blir därmed del i ett långsiktigt samhällsengagemang. 

Vad händer om universitetet inte agerar 

på detta område? 

– Himlen skulle inte falla ner, men universitetet 

skulle bli en mindre intressant plats. 

Framstående forskare skulle säga, varför 

lever vi på medeltiden? Ni skulle då riskera 

att förlora en del framstående forskare, 

säger Joanna Motion. 

Har du frågor kring fundraising och 

alumnarbete, kontakta Näringslivssektionen, 

henrik.pompeius@kommunikation.su.se. 

TExT OCH FOTO: PER LARSSON 

nu finns en förening vid universitetet för dig som är intresserad av släktforskning – 

Stockholms universitets släktforskarförening. Föreningen bildades i juni och har därför 

inte hunnit marknadsföra sin verksamhet så mycket ännu – i dagsläget har man en 

handfull medlemmar. I september ska styrelsen dra upp riktlinjerna för hösten. Tanken 

är att väcka intresse för släktforskningen hos enskilda individer, och att före ningen 

kan bli ett komplement, en mötesplats, där man kan diskutera de problem som uppstår 

när man inte hittar en person, hur man kommer vidare och vilka alternativa sökvägar 

som finns. 

Alla anställda och de som var anställda när de pensionerade sig från universitetet 

är välkomna som medlemmar. Prorektor Lena Gerholm är föreningens beskyddare 

och har även utsetts till dess första hedersmedlem. Marianne Westman vid 

Ledningskansliet är föreningens interimistiska ordförande. För vidare information, 

kontakta marianne.westman@adm.su.se

kom igång på jobbet! 

poweryoga, axel-nacketräning, spinning och Tai-Chi. Det är några 

av personalpassen i Frescatihallen som du gratis kan ta del av som 

anställd vid Stockholms universitet. Dessutom finns möjlighet 

att motionera på arbetstid. Enligt en överenskommelse mellan 

arbetsgivaren och de fackliga organisationerna har alla anställda 

med månadslön rätt till en timmes friskvård per vecka på betald 

arbetstid. Arbetar du mindre blir det motsvarande din arbetstid 

i procent. Aktiva forskarstuderande, oavsett finansiering, omfattas 

även av friskvårdsavtalet. För att kunna gå på gratispassen i 

Frescatihallen behöver du ett SU-motionskort, som hämtas i Frescatihallens 

reception mot uppvisande av legitimation. 

Anställda vid Stockholms universitet erbjuds vidare 10 procents 

rabatt på årskort hos Friskis & Svettis. Träningskorten 

gäller ett år från inköpsdatum på samtliga Friskis & Svettisanläggningar 

i Stockholm. 

Anställda vid universitetet har rätt till ersättning på 1 500 

kronor per år för ”friskvård av enklare slag”. Exempel på sådan 

är gymnastik, styrketräning, spinning, bowling, motionsdans och racketsporter som tennis 

och badminton. Även lagsporter som fotboll och handboll inkluderas. 

Personalavdelningen anordnar även olika seminarier och föreläsningar om friskvård. Den 

23 september är det ett seminarium om riskbruk på arbetsplatsen som genomförs av Statens 

folkhälsoinstitut på uppdrag av regeringen. Den 15 november anordnas inspirationsföreläsningen 

”En resa i hälsans mysterium”. I höst är det även dags att försöka få ihop den tredje 

gruppen hälsoinspiratörer. 

Har du frågor kring friskvård kan du vända dig till Tarja Kohandani vid Personalavdelningen, 

tarja.kohandani@pa.su.se. Mer om friskvård på www.su.se/medarbetare/ 

personal/arbetsmiljo-halsa/friskvard 



personalgymmet finns i Allhusets källare (till höger om ingången till Lantis). Här kan 

man träna kondition med motionscykel, trapp- eller roddmaskin och styrketräning med 

fria vikter, dragapparater, eller styrketräningsmaskiner. Det kostar 500 kronor per år 

att använda gymmet, en del friskvårdspengen kan användas till detta. Mer information 

på personalgymmets webbplats: http://people.su.se/~jcede/friskvard/sidor/instruktioner/personalgym.htm 

Visste du att … 

Askölaboratoriet är en av naturvetenskapliga fakultetens tre fältstationer. 

laboratoriet hör till Stockholms universitets marina forskningscentrum och 

är naturskönt beläget på ön Askö, i trosa skärgård. här pågår marin forskning 

och utbildning året runt. 

Askö ligger i ett av de minst påverkade kustområdena längs hela ostkusten. 

Det fungerar sedan 1970talet som referensområde för den nationella 

och internationella miljöövervakningen. när kung carl Xvi Gustaf fyllde 50 

år 1996 fick han Askö i födelsedagspresent, bekostad av bland annat knut 

och Alice Wallenbergs Stiftelse. Sedan dess är ön naturreservat. 

www.smf.su.se/askolaboratoriet 

ARBETSPLATS 

Nytt chefsprogram 

för nya chefer 

att vara chef och ledare inom akademin 

är en viktig och ansvarsfylld uppgift. 

Därför samlar universitetet nytillträdda 

chefer för att informera och diskutera 

viktiga frågor som rör chefs- och ledarskap 

i nya chefsprogrammet ”Att vara 

chef”. Programmet är ett resultat av en 

intern översyn av innehållet i befintliga 

chefs- och ledarprogram i syfte att vidareutveckla 

programmen efter verksamhetens 

behov. Det ersätter den tidigare 

chefsintroduktionen. Målgrupp för programmet 

är prefekter, ställföreträdande 

prefekter, avdelningschefer, ställföreträdande 

avdelningschefer, enhetschefer, 

kanslichefer, föreståndare, sektionschefer, 

administrativa chefer, studierektorer 

och utbildningsledare. Det vänder sig 

till nya chefer och chefer som inte tidigare 

gått ett introduktionsprogram. 

”Att vara chef” består av tre block 

och pågår i 13 dagar under ett år med 

start i september. Denna omgång av programmet 

är fulltecknad men ett nytt 

startar höstterminen 2011. 

Vill du veta mer om programmet eller 

andra utbildningar och/eller annat stöd 

för chefer går det bra att kontakta Karin 

Steffensen, karin.steffensen@pa.su.se, 

eller Rebecca Brinch, rebecca.brinch@ 

pa.su.se, vid Personalavdelningen. Mer 

information om ledarutveckling vid universitetet 

finns på www.su.se/medarbetare. 

Klicka på Personal och gå sedan 

vidare till Kompetens- & ledarutveckling. 


FOTO: EVA ALBREKTSON 

25

NAMN OCH NyTT 

Tipstelefon för brott och incidenter 

Stockholms universitet har en tipstelefon för studenter och medarbetare. här går det 

att anmäla brott, incidenter, hot, trakasserier eller annat rörande säkerheten vid universitetet. 

tipsen lämnas anonymt till Sektionen för säkerhet. telefonen har en telefonsvarare 

som inte har nummerpresentatör. telefonsvararen avlyssnas regelbundet. 

tipstelefonen: 0816 11 55 

vid akut fara ring 112. 

Brott kan även anmälas till thomas hårberg, telefon 0816 10 25 

eller epost thomas.harberg@sakerhet.su.se 

Fortfarande möjligt 

anmäla sig till NU 2010 

Stockholms universitet anordnar tillsammans 

med Sveriges universitets- och högskoleförbund 

och andra lärosäten i regionen 

konferensen NU2010 Dialog för 

lärande. Konferensen äger rum 13–15 

oktober i Aula Magna och är Sveriges 

största mötesplats för att utveckla undervisning 

och lärande i högre utbildning. 

Målgruppen är främst lärare, forskare, 

utbildnings- och kvalitetsansvariga, ledning, 

utbildningsadministratörer och 

studenter.170 bidrag som rör forskning 

och utveckling inom det högskolepedagogiska 

fältet ska presenteras. Framstående 

keynotes från Norden, Skottland 

och Kanada bidrar. Anmälan är öppen 

fram till 30 september och görs på www. 

nu2010.se. På webbplatsen finns program 

och nyheter. Här går det även att ladda 

ned abstracts. För mer information, kontakta 

Fredrik Oldsjö, föreståndare vid 

Universitetspedagogiskt centrum UPC, 

fredrik.oldsjo@upc.su.se. 

Internationell 

bibliotekskonferens 

The International Federation of Library 

Associations and Institutions (IFLA) ordnar 

varje år en stor internationell konferens 

för bibliotek på olika platser runt om 

i världen. I början av augusti hölls denna 

konferens i Göteborg med 3 700 deltagare. 

Stockholms universitetsbibliotek deltog på 

konferensens utställning ”Swedish Library 

Avenue” med en monter och var även värd 

för två satellitkonferenser som arrangerades 

på Campus Frescati: Marketing Libraries 

in a Web 2.0 World och Measuring 

usage and understanding users! E-resources 

statistics and what they teach us, dit 

ett hundratal deltagare kom från 25 olika 

länder. 


Målning av Lennart Mörk 

i Aula Magna 

Aula Magna har fått ett nytt monumentalt 

konstverk. Den 14 juni invigdes målningen 

Kö av Lennart Mörk. Det skedde vid en 

ceremoni där bland andra konstnärens 

dotter Mathilda Mörk deltog. Hon har tillsammans 

med sin syster Joanna donerat 

målningen till universitetet. 

Lennart Mörk var förutom konstnär 

även scenograf vid Dramaten. Lennart 

Mörk gjorde även flera offentliga utsmyckningar, 

bland annat av tunnelbanestationen 

Tekniska högskolan. Målningen 

Kö ingick i utställningen Vår verklighet 

– Divina Commedia. Tre motiv flätades 

samman i målningen. Det första var 

den moderna staden som miljö. Det andra 

var människors berättelser om liv och åldrande. 

Det tredje motivet var Dantes verk 

Den gudomliga komedin. 

överföring av ITfrågor 

Rektor har beslutat att överföra IT-frågor 

från Rådet för IT-utveckling till Nämnden 

för fakultetsgemensamma verksamheter. 

Detta innebär att rådets verksamhet upphör 

och att kärnverksamhetens inflytande 

över universitetets IT-arbete istället utövas 

av nämnden. 

Broschyr om att 

stödja universitetet 

Nu finns en broschyr som bjuder in till att 

stödja Stockholms universitet finansiellt. 

Broschyren heter ”Ett stöd som lämnar 

avtryck”. I förordet beskriver rektor Kåre 

Bremer hur gåvor varit direkt avgörande i 

universitetets historia. Broschyren finns 

att få via Näringslivssektionen (henrik. 

pompeius@kommunikation.su.se) eller i 

SU-Butiken. 

Porträtt från universitetet 

Suzanne Wennberg, tidigare dekan vid 

Juridiska fakulteten, har kommit ut med 

boken ”Porträtt från universitetsvärlden”. 

Där har hon i form av karikatyrer fångat 

profiler som professorer i juridik och 

universitetets rektorer. Boken ges ut av 

förlaget Jure. 

Universitet tältade i Kungsan 

Naturkatastrofer var tema för årets upplaga 

av tältet för ”Studera i Stockholm” 

på Ung08-festivalen som pågick 10–14 

augusti. Stockholms Akademiska Forum 

samordnade samarbetet mellan högskolorna 

i Stockholm och Stockholms stad 

och tältet under Ung08 var en del av verksamheten. 

I år medverkade förutom Stockholms 

universitet även Karolinska Institutet 

och KTH. Festivalen riktar sig till ungdomar 

mellan 13 och 19 år veckan före 

skolstarten. 

Sizar Samoon från KTH ledde ungdomarnas 

byggen av jordbävningssäkra broar.

Nya chefer inom förvaltningen 

Universitetet har fått tre nya chefer inom 

den central förvaltningen. Ny IT-chef är 

Charlotta Ungerth. Tidigare var hon affärsområdeschef 

på Elan med ansvar för IT-infrastruktur 

och service till stora organisationer. 

Hon har tidigare varit IT- och systemchef 

på VHS, bland annat då NyA utvecklades. 

Ny personalchef är Marie Högström. Hon 

har varit rådgivare på Arbetsgivarverket, 

med ansvar för sektorn universitet och högskolor, 

biträdande personalchef vid Karolinska 

Institutet samt personalansvarig vid 

Institutet för arbetslivsforskning. I somras 

tog Niklas Wester över som ekonomichef 

vid universitetet. Han har tidigare varit 

redovisningschef vid Ekonomiavdelningen. 

Två får universitetets nya medalj 

Under våren inrättades universitetets guldmedalj 

i 8:de storleken. Medaljen kan tilldelas 

den som på ”ett betydande sätt bidragit/ 

medverkat till att stärka Stockholms universitet, 

dess forskning och undervisning”. 

Först att få medaljen var Birgitta Eriksson, 

före detta chef för Naturvetenskapliga 

fakultetskansliet, som fick medaljen i samband 

med sin pensionsavtackning i maj. 

Direktör Johan Stålhand är den andra som 

fått medaljen för sitt arbete inom Institutet 

för rättsvetenskaplig forskning och Centrum 

för kommersiell rätt i Stockholm. 

Hallå där … 

Berit Olofsson, 

den första kvinna 

någonsin som fått 

ett fast lektorat vid 

Institutionen för 

organisk kemi. 

– Trots att det är drygt 50 procent 

kvinnliga studenter på grundutbildning 

och doktorandnivå väljer få kvinnor att 

åka utomlands på post doc, vilket behövs 

för att kunna fortsätta en forskarbana. 

Och av de få kvinnor som åker på post 

doc väljer de flesta att arbeta i industrin 

när de kommer tillbaka. Det gör att det 

finns väldigt få kvinnliga foskarassistenter 

som senare kan konkurrera om lektorat. 

Berit Olofsson ser tre faktorer bakom 

denna trend: 

• Det är svårt att kombinera laborativ 

organisk kemi med att skaffa 

Nytt presidium 

för studentkåren 

Det är nu klart med presidium, 

ordförande och vice 

ordförande, för Stockholms 

universitets studentkår 

för kommande läsår. 

Ordförande heter Gustav 

Kihlberg (överst). Han 

studerar på civilekonomprogrammet 

och har tidigare 

bland annat suttit i 

styrelsen för Föreningen 

ekonomerna. Vice ordförande heter Filip 

Solsjö. Han studerar på juristprogrammet 

och har tidigare bland annat suttit i styrelsen 

för Juridiska föreningen. 

Vinnova satsar på 

Annica Ekman 

Annica Ekman vid Meteorologiska 

institutionen är 

en av 17 lovande kvinnliga 

forskare som får sin 

forskning finansierad av Vinnovas satsning 

VINNMER. Hon kommer genom 

detta att under en tid forska vid Institutionen 

för atmosfär- och klimatforskning på 

ETH-Zürich (IACETH) i Schweiz. Annica 

Ekman forskar om hur luftburna partiklar, 

så kallade aerosoler, påverkar klimatet. 

barn, eftersom kemisterna arbetar 

med många giftiga substanser och 

lösningsmedel som måste undvikas 

under en graviditet. Som anställd i 

industrin kan man få arbetsuppgifter 

utanför lab under graviditeten, det är 

mycket svårare i universitetsmiljö. 

• Det är svårt att kombinera forskarbanan 

med familj även senare, eftersom 

arbetsbördan anses vara mycket stor 

om man ska han en chans att lyckas. 

• Det finns en brist på kvinnliga förebilder 

som kan visa att det faktiskt 

går att kombinera ovanstående. 

Berit Olofssons forskning är inriktad 

på att hitta miljövänliga alternativ till 

metallorganiska reagens och därmed 

minska användningen av tungmetaller 

inom organisk kemi. 

I korthet 

▼ 

www.su.se/medarbetare 

NAMN OCH NyTT 

Yvonne Hirdman, professor emerita, har 

fått Sveriges största historiepris, Hertig 

Karls pris, som delas ut av Sörmlands 

museum och Nyköpings kommun. 

Johan Rockström och Carl Folke, vid 

Stockholm Resilience Centre, har av 

tidskriften Veckans Affärer utsetts 

till Årets sociala kapitalist i kategorin 

”personlig insats”. 

Martin Högbom, vid Institutionen för 

biokemi och biofysik, har som första 

nordiska forskare fått den europeiska 

kemiutmärkelsen ”European Medal for 

Bio-Inorganic Chemistry”. 

Gunilla Dahlberg, professor vid 

Institutionen för didaktik och pedagogiskt 

arbete, har hedrats med vänboken ”Om 

värden och omvärlden” – en antologi 

om pedagogik i praktik och teori med 

inspiration från Reggio Emilia. 

Marie Söderberg och Uta Lauer har 

anställts som gästprofessorer vid 

Institutionen för orientaliska språk. 

Jonas Häckner är ny prefekt för 

Nationalekonomiska institutionen. 

Stefan Wiens har befordrats till professor 

i psykologi, med inriktning mot 

psykofysiologi. 

Maria Walecka-Garbalinska är ny prefekt 

för Institutionen för franska, italienska och 

klassiska språk. 

Tiina Rosenberg och Richard Dyer är 

nya gästprofessorer vid Filmvetenskapliga 

institutionen. 

Kirsti Niskanen har anställts som 

professor i historia, särskilt genushistoria. 

Mats Börjesson är ny som professor i barn- 

och ungdomsvetenskap. 

Caroline Evans är gästprofessor vid 

Centrum för modevetenskap. 

Philippe Forêt har utsetts till affilierad 

professor vid Institutionen för orientaliska 

språk. 

FOTO: PER LARSSON 

EVA DALIN 

EVA ALBREKTSON 

CAROLINA HAWRANEK 

MARIA SKULDT 


27

SAMTALET 

Studentlivet ger 

viktiga erfarenheter 

Vad betyder studentlivet och har man någon nytta av att ha varit aktiv i en studentförening 

när man kommer ut i arbetslivet? Dessa frågor diskuterades, över 

ett par koppar kaffe på Stories i Ahuset, under en av årets sista sommardagar. 

meDverkAnDe 

Maria adamsson: Studerar vid institutionen för 

data och systemvetenskap (DSv) och är före 

detta vice ordförande i studentkåren DiSk. 

Tanvir Mansur: Studerar lingvistik och 

statsvetenskap. Studiebevakare för 

humanistiska fakulteten. 

Staffan Salén: vd för Salenia, tidigare 

kårordförande vid SUS och före detta ledamot i 

universitetsstyrelsen. 

Vad har varit det bästa med studietiden? 

Maria: För mig har det varit att jag, som 

aktiv i föreningslivet inom DISK vid DSV, 

lärt mig otroligt mycket, inte minst genom att 

ansvara för att olika aktiviteter vid institutionen 

genomförs. En annan sak är att jag träffar 

väldigt mycket olika människor hela tiden. 

Jag har haft nästan lika stor nytta av mitt 

arbete i kåren och studentföreningen som 

av mina studier, säger Staffan Salén. 


Tanvir: Jag instämmer helt med Maria. Som 

studiebevakare vid Humanistiska fakulteten 

och tidigare ansvarig för programverksamheten 

träffar man ständigt nya människor 

och jag har knutit en hel del kontakter 

genom mitt engagemang i föreningslivet. 

Det är något jag tror att jag kommer att ha 

stor nytta av i framtiden. 

Staffan: När jag ser tillbaka på studietiden 

kan jag säga att även för mig så var det bästa 

mitt engagemang i studentlivet och kåren. 

Jag var ordförande i Föreningen ekonomerna 

1991, kårordförande 1992–93 och 

sedan var jag också ledamot i universitetsstyrelsen 

2001–2010. De här erfarenheterna 

är något jag tagit med mig ut i arbetslivet. 

Maria: Jag var inte alls aktiv i studentlivet 

i början. Det tog ett tag innan jag började 

engagera mig. Men eftersom jag umgicks 

med andra människor som var inne i studentlivet 

så fick jag en förfrågan om jag ville 

vara med och planera en inspark. Insparken 

pågick i två veckor och innebar att vi tog 

emot nya studenter bland annat genom att 

spela spel, köra femkamp och grilla. Det 

handlade alltså inte bara om att anordna 

fester. Istället var tanken att alla studenter 

skulle lära känna varandra. Jag trivdes med 

att bidra till detta och beslöt mig för att fortsätta 

att engagera mig. 

Staffan: För mig var det viktigt att det fanns 

en mötesplats mellan studenter och näringslivet. 

Jag gick med i Föreningen Ekonomernas 

marknadsutskott för att få vara med och 

förmedla kontakter mellan företag och studenter. 

Så småningom blev jag ordförande 

i föreningen och upptäckte också att det 

fanns annat som var kul med studentlivet 

som till exempel fester och kompisar. 

Tanvir: Visst är det roligt med fester. Men 

en stor anledning till att jag tidigare även 

var engagerad i vår ämnesförening Lingon- 

ord var att det var viktigt för mig att träffa 

andra som studerade lingvistik och nordiska 

språk. Jag satt i programutskottet och 

arrangerade bland annat debatter och föredrag. 

Söka sig till studentlivet 

Maria: Studentlivet i Stockholm är inte som 

i Uppsala eller Lund där man kan säga att 

det är studentlivet som söker upp studenterna. 

Här får man söka sig till det själv. Men 

det finns ett studentliv och det är idag väl 

utbyggt med en mängd olika aktiviteter. 

Staffan: En utmaning här är att studentlivet 

konkurrerar med de stora utbud som 

finns i en storstad. Därför måste storstadsuniversiteten 

vara extra aktiva och verkligen 

visa vad vi erbjuder bland annat genom 

att hugga tag i studenterna. Som Maria 

nämnde söker studentlivet i exempelvis 

Lund och Uppsala upp dig medan det är 

tvärtom i Stockholm. Där måste du själv 

vara sökande och aktiv på ett annat sätt. 

Tanvir: Vid Stockholms universitet har vi 

delat in studentlivet i olika ämneskategorier. 

På så sätt finns det möjlighet att träffa likasinnade 

och umgås med andra som läser det 

man själv gör eller är intresserad av. Det är 

också ett sätt att locka hit folk. 

Vad är det bästa respektive det sämsta 

med att vara engagerad i studentlivet? 

Tanvir: Det bästa är att det finns ett väldigt 

stort utbud att ta del av. Vi har både filmkvällar, 

seminarier och pubar. Här händer 

saker så gott som varje vecka, vilket i sin 

tur kan bero på att vi har en ämnes- och 

fakultetsuppdelning. På så sätt har alla olika 

fokus och målgrupper och det finns aktiviteter 

som passar de allra flesta. 

Det sämsta är att det finns ett rykte om 

Stockholms universitet som säger att det 

inte existerar något studentliv här. Vi har

”Det bästa med 

studentlivet är gemenskapen. 

Det sämsta är att man 

ligger efter med studierna.” 

mAriA AdAmSSon 

30 000 studenter per termin men endast en 

tredjedel av dessa tar del av studentlivet. Och 

många av de som är aktiva kommer inte från 

Stockholm. 

Staffan: För mig har det bästa varit att jag 

lärt mig så ofantligt mycket som jag har 

haft nytta av senare i mitt yrkesliv. Personligen 

hann jag med både engagemanget i studentlivet 

och mina studier. För den som inte 

hinner med studierna är det förstås inte bra. 

Men jag upplever att när man läst ett tag så 

lär man sig hur mycket man hinner. Sedan 

är det också meriterande att vara aktiv i en 

studentförening eller kår när man så småningom 

ska söka jobb. Det hoppas jag att 

alla som pluggar tar till sig. 

Tanvir: I Stockholm är studentlivet mycket 

kopplat till Frescati. Man kan i princip vara 

här varje dag. Men det finns naturligtvis ett 

levande studentliv även vid andra institutioner 

som till exempel JMK. 

Maria: Ja, vi har våra aktiviteter i Kista. Jag 

är aldrig i Frescati utan stannar ute vid DSV. 

Varför ska man engagera sig i studentlivet? 

Staffan: Bland annat därför att man får en 

väldig erfarenhet av att driva projekt. Det är 

extremt lärorikt. Man får ju testa saker som 

man aldrig gjort förut och som i arbetslivet 

skulle ta flera år innan man tilläts prova. 

Maria: Engagemanget ger också ett enormt 

kontaktnät. 

Tanvir: För mig är engagemanget ett sätt 

att göra mig anställningsbar efter studierna. 

Som lingvist eller statsvetare finns ingen tydlig 

arbetsplats. 

Staffan: Det går inte att piska hit folk. Man 

måste locka hit dem med bra arrangemang 

och aktiviteter. Det viktiga är att de som 

engagerar sig verkligen vill det. Man måste 

också acceptera att Stockholms universitet 

slåss mot det övriga utbudet i staden. 

Tanvir: Jag tycker ändå att man skulle kunna 

göra mer så att det framstår som något kul att 

läsa här. Nu när kårobligatoriet är avskaffat 

är det än mer nödvändigt att synas. 

Maria: Ja, det är verkligen viktigt att marknadsföra 

och synliggöra kåren. Det skulle 

också behövas ett bättre samarbete mellan 

institutionerna och kåren. 

Tanvir: Jag tror att många felaktigt tror att 

studentlivet bara handlar om fester och att 

gå runt i färgglada uniformer. De som inte är 

intresserade av det kan nog känna sig exkluderade. 

Därför är det viktigt att visa att vi 

faktiskt även sysslar med annat som föredrag 

och debatter. 

Maria: Det handlar till stor del om egna fördomar 

om att studentlivet enbart går ut på 

att festa. Vid DISK:s inspark försöker vi få 

alla nya studenter att känna sig välkomna. 

Staffan: Kvälls- och deltidsstudenter kan 

känna sig utanför. De är oftast inte lika 

aktiva eftersom de normalt sett kombinerar 

sina studier med arbete eller familjeliv. 

Vilken nytta har man av att ha varit aktiv i 

studentlivet? 

Staffan: Jag har haft jättestor nytta av att 

ha varit aktiv i studentlivet. Som kårordförande 

hade jag 25 anställda och 25 förtroendevalda 

att basa över. Det var en stor grupp 

att leda. Dessutom tillkom ansvar för kårens 

fastigheter. Och jag var bara 25 år. Det här 

hade jag aldrig fått göra i arbetslivet i samma 

ålder. Dessutom fick jag många kontakter 

som jag haft nytta av senare i livet. 

Tanvir: Jag har blivit bra på marknadsföring, 

projektledning och att arrangera 

debatter. Dessutom har jag lärt mig att tala 

inför folk och ta kontakt med människor i 

olika sociala sammanhang. Som student vid 

humanistiska/samhällsvetenskapliga fakulteter 

tror man inte alltid så mycket på sig 

själv när det gäller arbetslivet. Genom en 

gemensam mötesplats stärks självförtroendet 

och man kan hitta öppningar ut i arbetslivet. 

Maria: Jag har lärt mig mycket om mig själv 

under mina år som aktiv och utvecklats på 

ett personligt plan. I början var jag väldigt 

blyg och hade svårt att prata inför större 

grupper. Det har jag inte idag. Som vice 

ordförande och engagerad i olika arrangemang 

har jag dessutom fått en bra erfarenhet 

av projektledning, marknadsföring och 

arbetsledning. Vid DISK finns ju även två 

anställda. De här erfarenheterna kommer 

jag att ta med mig in i arbetslivet. 

TExT: MADELEINE SALOMON 


För Tanvir Mansur är engagemanget 

ett sätt att göra sig anställningsbar efter 

studierna. 


SAMTALET 

29

IN ENGLISH 

Deregulation and self-determination 

the autumn term is fully under way and, 

with it, work on all the decisions to be taken 

before 2011. These involve more than the 

usual decisions about business plans and 

budgets. They include the question of how 

Stockholm University will be organised 

in the future and what teaching posts we 

will have at the University. As of next year 

most of the current regulations about, for 

instance, teachers and various decisionmaking 

bodies will be deleted from the 

Higher Education Act and the Higher Education 

Ordinance. These decisions will be up 

to the higher education institutions themselves. 

As regards our organisation, I expect 

that the University Board will decide that 

our present organisation with four Faculties, 

four Faculty Boards and four Deans 

will remain in place in 2011. Their term of 

office runs to the end of 2011. This autumn 

and in 2011 I also want us to have a discussion 

about how to organise the University 

as of 2012. 

Studying is more than hard work 

Studying is not just going to lectures and 

seminars, wading through the literature 

and taking exams. Extra-curricular activities 

are also an important part of student 

life. Stockholm University has around 50 

different student union and faculty associations 

that offer a wide range of activities. 

They cover everything from parties, 

social evenings and concerts to sports sessions, 

lectures and study trips. Examples of 

our wealth of associations are the Moslem 

Student Association, the Stockholm Association 

of International Affairs and Graduate 

Student Association, DocMa (http://sus. 

su.se/docma). 


The future Higher Education Ordinance 

only regulates two teaching posts, professor 

and senior lecturer. We also need posts 

corresponding to our present research associate/associate 

senior lecturer, university 

lecturer and guest lecturer. We will also 

have to decide on the question of promotion 

to senior lecturer and to professor. I 

hope we will be able to establish a unified 

academic career ladder. 

I will outline my own ideas about our 

future organisation and career structure at 

the autumn introduction in the Aula Magna 

on 16 September. This is just about when 

this number of Universitetsnytt will reach 

you readers. If you have missed the autumn 

introduction, you can read my speech on the 

University website, using the link under the 

ViceChancellor’s blog. 

The election is coming up. We will have 

to see what the outcome may mean for 

higher education and research. Whatever 

the result, I do not think that we can expect 

any major injections of research resources, 

Student union membership 

no longer compulsory 

On 1 July the requirement that students 

must be members of a student union was 

abolished. This makes new demands on the 

Student Unions and the University. There 

are four official student unions at Stockholm 

University: the Stockholm University 

Student Union (SUS) and the Student 

Unions at the Department of Social Work 

(SHSS), the Department of Computer and 

System Sciences (DISK) and the Department 

of Journalism, Media and Communication 

(JMK). SUS is by far the largest union and 

the only one that has the ambition of representing 

students in the whole of the University. 

The others are for specific departments. 

The abolition of compulsory membership 

is expected to lead to dramatic falls in 

student union membership and therefore to 

less revenue in the form of membership fees. 

To enable the student unions to continue to 

work on student influence, the Government 

has allocated extra funding to the universities. 

In autumn 2010 Stockholm University 

will receive SEK 2 million for this work. This 

corresponds to SEK 132 per full-time equiv- 

given the large surpluses currently shown 

by higher education institutions. I am more 

hopeful about a reinforcement of firstcycle 

education and an increase in studentrelated 

funding. Both blocks have promised 

more resources, but how much and in what 

form is far from clear. 

For my part, I am continuing my departmental 

visits and am looking forward to 

meeting departmental management and 

staff in the Social Sciences Faculty this 

autumn. I wish you 

all a rewarding 

and successful 

working year. 

Kåre Bremer, 

ViceChancellor 

vice.chancellor 

@su.se 

alent student/doctoral student, while the figure 

for 2011 will fall to about SEK 100. The 

university passes this funding on to the four 

Student Unions based on how many students 

their activities represent. 

The University has also chosen to contribute 

money to the work of the Student Unions 

on student influence and student welfare 

activities. The University’s agreement with 

SUS says that the Union’s activities have 

to be aimed at all students. Stockholm 

University is also making SEK 1.8 million 

available per year for SUS for the survival of 

the Gaudeamus newspaper. 

Preparations under way 

for tuition fees 

This summer several Swedish universities 

have decided the level of the tuition fees that 

will have to be paid by students from outside 

the EEA countries and Switzerland as 

of autumn 2011. The Universities of Uppsala 

and Lund are setting price tags of SEK 

80,000–100,000 for humanities and social 

sciences and SEK 120,000–140,000 for natural 

sciences. At Stockholm University the 

decision on the size of tuitions fees will be 

taken on 10 September when the University

Board meets, which is after this paper goes 

to press. In his blog, Vice-Chancellor Kåre 

Bremer says that the fees will be in the same 

range as in Lund and Uppsala. 

The University’s work is now entering an 

implementation phase. This involves finding 

new routines for admission, handling scholarships 

and invoicing, among other matters. 

Moreover, the University needs to consider 

what form of support and service we want to 

be able to offer paying students in terms of 

reception and accommodation, for instance. 

The number of applications for the 

spring master’s programmes in Sweden has 

increased significantly – by 124 per cent (to 

22,808 applicants), with an increase of 43 

per cent (26,280 applicants) for the international 

courses, according to statistics from 

the Swedish Agency for Higher Education 

Services. A majority of the applicants come 

from non-EEA countries. Pakistan, India 

and Bangladesh are the countries with most 

applicants. 

Continued shortage of 

student housing 

The number of people queuing for student 

apartments in the Stockholm area has 

risen from about 25,000 in autumn 2007 to 

52,000 this year. Stockholm University does 

not have its own housing service for Swedish 

students. The International Exchange Unit 

only arranges accommodation for incoming 

exchange students (and some guest 

researchers covered by central agreements). 

This autumn around 700 exchange students 

have arrived but the University only has 450 

places in student housing. 

In recent years the number of incoming 

exchange students has risen by about 100 

every year. For the autumn the University 

has managed to arrange 96 new student 

flats, but as the number of incoming students 

has increased this is still not enough. In contrast, 

in the spring all incoming exchange 

students were offered accommodation and 

some student flats remained vacant. 

Student Services Housing Office has produced 

a list of links to various sites which can 

be of assistance to people looking for housing. 

This list have been sent to exchange students 

who have not been able to get accommodation 

through the University, as well as 

new master’s students. 

Housing tips on the 

Student Union website 

Do you have an apartment or room to let to 

students – or do you know or someone who 

does? Or has a student asked you where they 

can find accommodation? If so, you can visit 

the website where the Stockholm University 

Student Union publishes adverts for vacant 

student accommodation. 

http://sus.su.se/en/accomodation. 

▼ 

Stockholm University 

climbs in world ranking 

Every year Jiao Tong University in Shanghai 

produces its Academic Ranking of 

World Universities, also known as the 

Shanghai Ranking. This is one of the 

world’s most prestigious and frequently 

cited rankings of higher education institutions. 

The 2010 list is once again headed 

by US universities, with Harvard, Berkeley, 

Stanford and Massachusetts Institute 

of Technology (MIT) taking the top places. 

For several years Stockholm University has 

been among the top 100 universities in the 

world. Last year it took 88th place. This year 

Stockholm University has advanced to 79th 

place. Two other Swedish universities are 

included in the list of the world’s top 100 

universities. They are Karolinska Institutet, 

which has advanced from 50th to 42nd 

place, and Uppsala University, which has 

moved up from 76th to 66th place. 

When the ranking is broken down by 

field, Stockholm University is placed in 

the interval 51st–75th in one field, natural 

science and mathematics. In the subject 

ranking the University takes 47th place in 

Chemistry. In both cases this is an improvement 

on the previous year. 

▼ ▼ 

info@su.se 

www.su.se/english/news 


IN ENGLISH 

About 12 000 higher education institutions 

around the world are ranked and the 

top 500 are included in the Shanghai List. 

▼ 

www.arwu.org 

Maritime Centre links up 

academia and museums 

Maritime research on battle fleets and naval 

warfare has long played a prominent role at 

the Department of History. At the start of 

the year the Department’s position in the 

field was reinforced further with the start 

of the Centre for Maritime Studies (Cemas). 

The Centre’s backers are Stockholm University 

(the subjects of history and ethnology) 

and the National Maritime Museums 

(SMM) – which includes the National Maritime 

Museum, the Vasa Museum and the 

Naval Museum in Karlskrona. 

The Centre was established at the initiative 

of SMM, which conducted a study of 

the quality of the Museums’ research and 

concluded that it was not high enough. 

The formation of a centre was proposed to 

increase the links with research. The question 

was put to Stockholm University, which 

SMM considered had the best and broadest 

expertise in the area. At the beginning of 

September Cemas was opened at the Vasa 

Museum. 

“What makes Cemas so special is the 

close cooperation between the museum 

world and academia”, says Professor Leos 

Müller, the Director of Cemas. He also highlights 

the cross-disciplinary approach represented 

by Cemas. Today it has historians, 

like Leos Müller, and ethnologists. In the 

future other research disciplines may also 

be attached to the Centre – for example 

expertise in maritime law and studies of the 

human impact on the marine environment. 

EDITOR: PAUL PARKER 

PHOTO: ORASIS FOTO, EVA DALIN, 

STATENS MARITIMA MUSEER 

31

FORSKARPROFILEN: OLLE FOLKE 

forskning om kommunalpolitik tog 

Olle till Columbia University 

när ny Demokrati, miljöpartiet och Folkpartiet under åren 1985–2006 genom slumpen 

fick ett mandat mer eller mindre fick partierna även större genomslag på sina profilfrågor 

i dessa kommuner. kan samma sak inträffa för Sverigedemokraterna i årets val? 

olle Folke, som skrivit en avhandling i politisk ekonomi tvivlar på det. 

olle folke började sin utbildning vid Sveriges 

lantbruksuniversitet med inriktning miljöekonomi. 

Men han blev allt mer intresserad 

av området politisk ekonomi och bytte därför 

till Stockholms universitet och Institutet 

för internationell ekonomi, IIES. 

– För mig är IIES ett fantastiskt forum, 

med världsledande forskare som Torsten 

Persson och David Strömberg. Hit kommer 

bra gäster och internationellt kända personer, 

berättar han. 

Han disputerade i maj. I sin forskning har 

Olle Folke tittat på amerikansk delstatspolitik 

och svensk och norsk kommunpolitik. 

Huvudartikeln i avhandlingen handlar 

om genomslaget för vissa partier på den 

kommunala nivån, närmare bestämt i de 

kommuner där Ny Demokrati, Miljöpartiet 

och Folkpartiet fick en större mandatandel. 

Vilken effekt fick det på politiken för respektive 

partis profilfråga? 

Resultatet överraskade honom. För Ny 

Demokratis del fick de extra mandaten på 

kommunal nivå en stark effekt genom ett 

lägre antal placerade flyktingar. 

Detta gällde även för Miljöpartiet på 

ambitionsnivån för miljöpolitiken och för 

Folkpartiet som hade en positiv effekt på 

antalet placerade invandrare. 

– Men det förväntade jag mig eftersom 

de partierna är en del av etablissemanget. 

Att däremot Ny Demokrati fick så stort 

genomslag i de kommuner som fick ett 

extra mandat var överraskande, berättar 

Olle Folke. 

Kan samma effekt inträffa efter årets val 

för Sverigedemokraterna? 

– Troligen inte. Jag tror de andra partierna 

tar ett aktivt motstånd gentemot Sverigedemokraterna 

på den kommunala nivån, 

men säker kan man aldrig vara. Generellt 

bör man nog vara mer orolig för att det är 

så många som röstar på dem. 

Det ligger en hel del slumpmässighet i 

det svenska valsystemet. När det sista mandatet 

ska fördelas är marginalerna små. 

– Slumpen har onödigt stor betydelse på 

kommunal nivå. I Stockholm finns exempelvis 

101 mandat. Med de 6 valkretsar 

som finns kan slumpen skifta 6 mandat åt 

endera hållet. I teorin kan det alltså skilja 

12 procent för ett parti om det har tur eller 

otur! 

En ökad representation 

av Ny Demokrati på 

den kommunala nivån 

fick en stark effekt i den 

förda politiken, visar 

Olle Folkes forskning. 

Olle flyttade i mitten av augusti till 

Columbia University i New york. 

– Det är en tjänst på sex år och för mig är 

det drömjobbet. Jag kommer att fortsätta 

med min forskning och undervisa på universitetets 

public policyskola. Här finns bra 

forskning och flera av de forskare jag arbetat 

med tidigare. IIES har ett bra kontaktnät 

för att arbeta internationellt. 

TExT: MAGNUS ATTERFORS 

FOTO: MARIA SKULDT 

Politisk ekonomi är ett av Stockholms 

universitets 15 ledande forskningsområden. 

Läs mer och se film på 

www.su.se/forskning.

Johan Lind fångar ekens mångfald Tema: Studentliv efter ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?