Efterbehandling av täkter - Miljösamverkan Sverige

More documents

Recommendations

Info

3. Inledning Inom Miljösamverkan Sverige har Täkter varit ett av delprojekten som bedrivits under år 2006. Projektgrupp Täkter har fokuserat sitt arbete på att ställa samman denna vägledning och exempelsamling om täkter, men under projektets gång har även följande frågor belysts: Underlag för miljörapportering Rapportering till databaserna Cemir och Takt (TDS) Hantering av säkerheter vid ny verksamhetsutövare Beräkning av säkerheter Den sista punkten, beräkning av säkerheter, finns beskriven i kapitel 7 i denna exempelsamling. Övriga frågor har inte resulterat i någon skriftlig rapport, men däremot har projektgruppens slutsatser och förslag förmedlats till de handläggare och andra berörda som arbetar med frågorna på landets länsstyrelser. 4. Bakgrund 4.1 Miljösamverkan Sverige Miljösamverkan Sverige är ett projekt som bedrivs i samverkan mellan länsstyrelserna och Naturvårdsverket. Syftet med Miljösamverkan Sverige är att få till stånd en ökad samsyn mellan länsstyrelserna och en mer enhetlig hantering i tillsynsfrågor. Målsättningen är att projektet ska medföra bättre resursutnyttjande, bidra till kompetensutveckling och ge upphov till likartade förutsättningar att bedriva ett bra tillsynsarbete. Arbetet är tänkt att stödja länsstyrelserna i såväl den tillsynsvägledande som den operativa tillsynsrollen. Avsikten med projektet är också att komplettera Naturvårdsverkets tillsynsvägledning. Rapporter som framställs inom projektets ram har som syfte att vara vägledande för i första hand den tillsyn som bedrivs vid länsstyrelserna, men givetvis står det ändå varje myndighet fritt att i göra sina egna bedömningar vid myndighetsutövningen. Betonas bör också att det är respektive projektgrupp som ansvarar för innehållet i rapporterna. 4.2 Syfte Syftet med rapporten är att sammanställa exempel på efterbehandling av täkter, belysa olika aspekter vid bedömning och planering av efterbehandling av täkter samt att visa på en möjlig lösning för att göra beräkningen av säkerhet mer lika mellan olika länsstyrelser. Som läget är idag råder stora skillnader i beräkningsmetoder och kanske även i de beräknade beloppen. Rapporten avses därigenom bli ett vägledande, tidsbesparande dokument samt bidra till en samsyn inom området säkerhetsberäkning. 4.3 Mål Målet med rapporten är: • Att beskriva olika typer av täkter med avseende på allmän bakgrund, efterbehandling, problemområden och kostnader. • Att översiktligt redogöra för hur arbetsgruppen anser att frågor om efterbehandling av täkter kan och i vissa fall bör hanteras. • Att sammanställa information om hur olika länsstyrelser beräknar säkerheter för täkter, samt att föreslå en grundmodell med formel för hur säkerheter för täkter kan beräknas. 6
4.4 Avgränsningar Projektgruppen har ställt en förfrågan till täkthandläggare på landets länsstyrelser och uppmanat dem att skicka in exempel på efterbehandlade täkter. Utifrån de exempel som kommit in har projektgruppen gjort ett urval. Exemplen är valda för att ge en överblick över såväl olika slag av täkter som olika typer av efterbehandling. I rapporten förs även ett resonemang kring frågor om efterbehandling av täkter. Resonemanget har främst förts utifrån enskilda täkthandläggares erfarenheter. Därigenom varierar de olika avsnitten i omfattning eftersom de till stor del har styrts av projektgruppens kunskap inom området. Viss expertkunskap har inhämtats i vissa avsnitt. Avsnittet om biologiska värden har getts ett jämförelsevis stort utrymme eftersom dessa frågor i skrivande stund är mycket aktuella i och med arbete med att ta fram åtgärdsprogram för hotade arter. Projektgruppens sammansättning och arbetsfördelningen inom gruppen har medfört att större delen av resonemanget har förts utifrån erfarenheter från arbete med täkter i södra delen av Sverige. Även om det finns många frågor om efterbehandling av täkter som är gemensamma för hela landet så kan det också finnas regionala skillnader. Projektgruppen har i detta arbete inte närmare undersökt dessa eventuella skillnader. Till exemplen har fogats dels ett kapitel där projektgruppen går djupare i frågan om beräkning av säkerheter och även tillåter sig att ge vissa rekommendationer, dels ett kapitel där projektgruppen för en diskussion omkring efterbehandling av täkter. 5. Efterbehandling av täkter Det finns många aspekter på hur en täkt kan efterbehandlas. När länsstyrelsen fattar beslut om tillstånd till täkt ska villkor om efterbehandlingen fastställas. I det läget kan det vara svårt att inse alla de värden som kan finnas i täktområdet när tillståndstiden närmar sig sitt slut. Komplikationer kan ha uppstått under tiden som gjort att materialet inte kunnat brytas ut som planerat. Naturvärden kan ha uppstått i täktområdet och andra värderingar kan ha vunnit mark i samhället. Men det är ändå värdefullt för närboende att, i samband med tillståndsprövningen, kunna sätta sig in i hur täkten kommer att se ut efter avslutad verksamhet. Det är även viktigt för tillståndshavaren att ha en efterbehandlingsplan att planera sin verksamhet utifrån, eftersom efterbehandlingen normalt sett ska ske successivt under hela tillståndsperioden. Om nya omständigheter har uppstått innan slutlig efterbehandling av täktområdet, kan verksamhetsutövaren initiera en omprövning av efterbehandlingsplanen. I vissa fall kan även prövningsmyndigheten ompröva villkor i tillståndet efter begäran från tillsynsmyndigheten. Vilka värden som ska prioriteras i efterbehandlingen avgörs från täkt till täkt. Generellt kan sägas att inget värde har företräde. Att biologiska värden har fått mer utrymme i denna rapport ska inte tolkas som att dessa värden ska prioriteras framför andra. Anledningen till att biologiska värden har givits extra mycket utrymme är att detta har uppmärksammats på senare tid och att det idag därför finns ett större behov av information angående dessa värden. 5.1 Risk och säkerhet Efterbehandlingen ska utifrån miljöbalkens grundföresatser förebygga skador på miljön och människors hälsa. Länsstyrelsen måste se till att det blir en lämplig lösning på platsen med hänsyn till plats, omgivande terräng, om det rör sig mycket folk i området, m.m. Det kan vara viktigt att fundera på vad som skulle kunna hända, och vilket ansvar länsstyrelsen, verksamhetsutövaren eller markägaren har om en olycka skulle inträffa i området efter slutbesiktning. Projektgruppen har inte haft möjlighet att utreda frågan närmare i denna rapport. 7
Page 1: Efterbehandling av täkter En för-
Page 5: 1. Förord Denna exempelsamling om
Page 9 and 10: Bibagge Apalus bimaculatus, sårbar
Page 11 and 12: • Ytor med värdefull flora bör
Page 13 and 14: Viltvatten som har anlagts efter sa
Page 15 and 16: Om man har en täkt som kommer att
Page 17 and 18: Vattenfyllning Om brytning görs un
Page 19 and 20: Andra idéer I många fall påtalar
Page 21 and 22: 6. Exempel på efterbehandlade täk
Page 23 and 24: 6.2 Grustäkt med grässådd Täktt
Page 25 and 26: 6.3 Sandtäkt med efterbehandling s
Page 27 and 28: 6.4 Grustäkt med salamandrar Täkt
Page 29 and 30: 6.5 Bergtäkt med mjuka slänter T
Page 31 and 32: Kostnad Totalkostnaden för efterbe
Page 33 and 34: tidigare husbehovstäkten blev på
Page 35 and 36: arter. Då täkten ligger inom vatt
Page 37 and 38: Del av grustäkten där en rik äng
Page 39 and 40: Grustäkten 2006, fotograferad mot
Page 41 and 42: Badplats vid täktsjön. Foto: Kjel
Page 43 and 44: Våtmarksområdet som det såg ut 1
Page 45 and 46: täktplanens intentioner. Tre anbud
Page 47 and 48: 6.12 Bergtäkt som blev badsjö Tä
Page 49 and 50: Kostnad Kostnaden för efterbehandl
Page 51 and 52: Den efterbehandlade täkten med blo
Page 53 and 54: 1,5 år utan att söka nytt tillst
Page 55 and 56: Tätningen med moränlera utfördes
Page 57 and 58:
7.2.2 Mer komplexa modeller Länsst
Page 59 and 60:
Förslag till beräkning av indexup
Page 61:
9. Litteratur Berglind, S-Å. 2003.
Page 64 and 65:
Horisontalarea på tänkta slänten
show all

Efterbehandling av täkter - Miljösamverkan Sverige

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?