20 SKELETT - Umeå naturvetar- och teknologkår - Umeå universitet

Nr 1 - 2010
Redaktionens musikskribent, Albin
Nilsson, djupdyker i den progressiva
rockens historia.
Sid 15
Teknisk fysiks kulvertlokal, Göte, är
på väg att få sig ett välbehövt ansiktslyft.
Göte-k:s ordförande berättar.
Sid 7
Utrikesreporter Jakob Öhrman besöker
Stora äpplet i en metropolernas
uppgörelse!
Sid 11
φ
Grupptryck för F-sektionen
GENERATIONS-
SKIFTE
SANNINGEN BAKOM
GAMMAL DJUNGELMYT!
20 SKELETT
HITTADE I GROTTA!
”Vi är alla grundlurade!”
Vi ger Er sanningen, eller bättre!

L
E
D
A
R
E
Okej, ”generationsskifte” är tydligen temat för detta
nummer (vart får folk allt ifrån?). Jag förstår om många
tycker att det låter lite diffust, men jag försäkrar er om
att för somliga av oss är det skräckinjagande påtagligt!
För några år sedan kände jag alla som var värda att kända
och hade full koll på vad som försiggick på vår lilla del av
universitetet. Jag hängde i Mitum ett minimum av fyra
timmar om dagen och varje dag var ett maraton i socialt
samspel. Bland äldrekursarna hade jag flera vänner som
ilade runt i korridorerna eller intog bekväma soffor.
Hur är det nu? Jag känner skrämmande få. Överallt är det nya
ansiktet och jag kan inte längre ens placera folk inom programmet!
Folk nämns och jag förmodas veta vilka de är, men jag har
ingen aning. Jag är som en relik från en svunnen tid. Jag hänger
även sparsamt i Mitum, precis som jag knappt går på sittningar
eller har overall. Jag uppmuntrar verkligen alla att hänge sig vilt
åt dessa aktiviteter, men för min del känns allting väldigt ”gjort”.
(Någon slyngel på senast mottagningen hade mage att ifrågasätta
min äldrekursarroll som förebild då jag tydligen inte hade nog
kul. Bortskämda mansyngel! Jag var en förebild medan din mamma
knöt dina skor!) Då är det tur att det finns vuxna saker att
göra, som t.ex. att driva en seriös tidning!
Nu har jag knappt äldrekursare; de flesta har dragit eller åtminstone
skärpt sig. Även om de bor kvar i staden så hänger de inte
på universitetet. Det får en att undra om man inte borde tänkt
framåt och ägnat mer tid åt att lära känna yngrekursarna. Jag vet
inte riktigt vart allt folk kom ifrån. Yngrekursare väller in i sådana
drivor så man orkar inte sålla agnarna från vetet. Dessutom har
man efter några år en relativt mättad kompiskrets.
φ är en oberoende publikation
för F-sektionen i
Umeå som utkommer 4
gånger per år och når studenterna
och alumnerna
på programmen Teknisk
fysik, Energiteknik och
Öppen ingång. φ är religiöst
och partipolitiskt
obunden.
Redaktion
Anton Vikström F05
Albin Nilsson ET08
Johannes Boo ET08
Emilott Lantz F07
Omslagsbild
www.bulls.se
En relik talar ut
Postadress
Umeå
Naturvetar-
och Teknologkår
F-sektionen, φ
MIT-huset, Umeå
Universitet
901 87 Umeå
Chefredax & Ansvarig
utgivare
Anton Vikström
Kontakt
f-fi@ntk.umu.se
(Använd studentmail!)
En mer samhällsviktig aspekt av ”generationsskifte” är det korta
studentminnet. Folk kommer och går som på Arkham Asylum
och varje ny kull är övertygad om att allt som de utsätts för är
uråldrig tradition. Ta till exempel vinorientering för kårmuppar,
som jag hörde talas om för en tid sedan. Det blev tydligen ”tradition”
inom loppet av något år, till gammrävarnas förvåning. Eller
varför inte 3G efter Götejakten, vilket ursprungligen var en
nödlösning. För att bli ännu seriösare så leder det nog även till att
samma problem tacklas om och om igen.
Sist men inte minst, en liten frikopplad fundering till er: vore det
inte vettigare med att låta treorna, som varit med lite längre, sköta
mottagningen?
/Anton Vikström F05, chefredaktör
φInnehåll
Ledare - En relik talar ut
Redax
Diverse
Opinion
2
3
4
6
Inrikes 8
Utrikes 12
Teknik & forskning 14
Kultur 16
Citatsidan 20
(Bildkälla: http://charleyana.files.wordpress.com)

Anton
Jag är väl så mycket av en gammal student man kan vara utan att
det börjar bli löjligt, då jag har pluggat längre än utbildningen
”egentligen” är. Nu för tiden får jag gå runt och leta ett tag innan
jag hittar någon jag känner, då gamla bekantskaper antingen dragit
eller inte är på universitetet lika ofta. Jag kommer inte vara
kvar här nästa år och får vemodigt leva med att den här tiden är
på väg mot sitt slut, folk försvinner en efter en, och ens tillvaro
tynar bort för att ersättas med något svårbegripligt ”annat”. Det
är skrämmande, men lite spännande.
Johannes
Generationsskifte var det som det skulle handla om den här gången.
Vad man nu skulle kunna skriva om det vet jag inte, kanske att
det har sina för- och nackdelar. Bland fördelarna återfinns saker
som att tekniken gått framåt och acceptansen i samhället ökat. Å
andra sidan har folkvettet tydligen blivit utrotningshotat, folk i
allmänhet tycks bara bli dummare för varje dag som går och nyheterna,
oavsett om de kommer genom tidningar, TV eller över
nätet har blivit fokuserade på kändisars sexliv och skandaler, hysteriska
skrik om dödsvirus samt meningslöst dravel.
Nå nu får det räcka med klagolåten. Gnällespalten är ju först i
opinionsdelen. Om världen inte är perfekt betyder det bara att
vi har något att sträva efter. Vi kommer ju att vara en del av det
ledande skiktet om ett antal år. Ja, det vill säga om inte en av våra
kära ettors profetia slår in. Att vi blir generationen som går in i
väggen innan de fyllt 30 och måste snabbträna upp nästa att ta
över efter oss.
(Bildkälla: http://www.startrek.nl/)
(Bildkälla: atlanplac.tripod.com)
Albin
Vi ger Er sanningen, eller bättre!
När man talar om generationsskifte så tänker man kanske oftast
på den fysiska generationen. För att dra ett exempel ur min egen
släkt, Nils Agne Nilsson, Nils Tommy Nilsson, och Nils Albin
Nilsson. Det är alltså min farfar, pappa och jag, och vi är från tre
olika generationer. Fast det generationssskifte jag tänker på i det
här fallet är det intellektuella. Vi ser hur det rör sig i faggorna,
detta paradigmskifte, och det rör sig alla grenar av samhället. Vi
börjar röra oss bort från folkhemssynen, gå mer och mer in i en
ålder av acceptans, och jag är stolt över att få vara en del av detta.
Undantaget är dock Utah, USA, där det nu eventuellt ska bli olagligt
med missfall. För att vända på steken lite säger jag; Gud hjälpe
oss.
Emilott
(Bildkälla: flickr.com)
R
E
D
A
X
Kommer ni ihåg den där Britney Spears-låten? ”I’m not a girl, not
yet a woman” – ah, okej, nu var det kanske inte riktigt det där
jag menade ordagrant men det ligger något i det. Det där glappet
mellan två fack. Det här numrets tema är ju generationsskifte,
vilket syftar på att en (äldre) generation byts ut (mot en yngre).
Men jag faller nånstans i det där glappet. 1989 föds jag, samma år
som Muren med stort M faller. En slags början på något, utan att
vara det där något. Nu är jag 20 år. På väg in i en definitiv vuxenvärld
(ja, när man passerar 20-sträcket känns det verkligen att det
inte finns någon ”återvändo”). Jag har varit här på universitetet i
snart tre år, men har minst lika mycket kvar. Lillgammal ibland,
barnslig ibland. Storasyster men känner mig allt som oftast som
en lillasyster bland vänner som är närmare 30. Och mina nollor
då, som alla var äldre än mig… fast som alla vet är det ju år på
universitetet som räknas. Och så hamnar jag där i glappet igen.
Det glappar lite i mig helt enkelt.
(Bildkälla: http://www.firsttvdrama.com)

D
I
V
E
R
S
E
Som ni alla förmodligen hört är det OS-tider igen. TV
och tidningar är fulla av idrottare och dåliga ordvitsar.
Tyvärr är det inte ett genuint otympligt spel, utan en av
de där dåliga efterapningarna kallade Olympiska Spel.
Nå de Olympiska sommarspelen har i alla fall vissa traditioner,
även om det varit vissa gap i kontinuiteten ibland.
1916, -40 och -44 fick de ställas in då alla var för
upptagna med de pågående världskrigen för att delta. Det
är dock ganska korta avbrott med acceptabla förklaringar,
tänk hur det skulle sett ut annars. ”Tyvärr är vi tvungna
att ställa in dagens fotbollsmatch, Tyskland/ Italien, då en
tysk V-bomb träffade stadion igår. Då det Italienska laget
var storfavoriter kan man bara säga att tyskarna haft väldig
tur, och många frågar sig nu: Är V-bomberna så inexakta
som det sagts.” Lite svårare är det dock att bortförklara avbrottet
mellan år 393 och 1896.
Vinterspelen är en nyare företeelse, men behåller många av kännetecknen
från sommar-OS. De fem ringarna: Doping, Mediehysteri,
Kommersialisering, Hejdlöst Slöseri och Nationalistisk yra
på en nivå som annars senast skådades 1914, då folk dansade på
gatorna vid nyheten att det var krig.
Allt det här med OS är ju ganska nutida, säger ni kanske, så vad
har det i en historiespalt att göra. Och ni har rätt, tills man ser tillbaka
till var spelen kommer ifrån. Det antika Grekland, vår civilisations
vagga. De spel som var fjärde år hölls till Zeus ära i Olympia
var visserligen inte vinterspel, något som är ganska förståeligt
då det var ett par millennia kvar innan någon uppfann konstsnö
och konstis och då Grekland inte precis är känt för sina skidorter.
Spelen pågick inledningsvis i endast en dag men senare blev fem
dagar det vanligaste. I slutet av den nära 1200 år långa perioden
de hölls under finns det dock belägg för spel som pågick i 817
Nu ska jag inte bli långrandig med en historielektion, men jag
tror denna artikel kräver en kortrandig inledning åtminstone.
Umeå naturvetar- och teknologkår, NTK, har sitt ursprung i
Teknologsektionen, TS, som under sin existens tillhörde Umeå
Studentkår, US. Tillsammans med Naturvetarsektionen tog några
tappra, engagerade själar tag i saker och ting, bröt sig ur och bildade
så småningom NTK. Det var uppror, självständighet, rebeller
och en känsla av samhörighet. Något nytt värt att kämpa för.
Som äldrekursare vet jag nu att allt (nåja, nästan…) kan skrivas
om som en Fourierserie, eller närmare bestämt termer av sinus
och cosinus. Dessa oscillerar ju – de går upp och ner, det är toppar
och dalar. Allt går alltså i vågor, så även engagemang.
Med det klassiskt korta studentminnet har vi plötsligt kommit
till en generation som inte längre känner till historien om NTK,
Scharinska, Tältet, allt det där gamla härliga (or so I’ve been told)
som tände ett enormt engagemang hos så många. En eld håller
sakta på att brinna ut, en eld som verkligen inte borde släckas.
Men vad är NTK idag, vad finns att engagera sig för idag? F-sektionen,
alltså ni som läser detta, är en jättestor del i kåren; är inte
det värt något? Brinner det inte en liten eld hos er alla för Göte
och/eller Enar? Det är inte en jättestor grej att engagera sig i en
Oändliga spelen
dagar, dvs. TVÅ ÅR OCH 87 DAGAR. Spelen förbjöds slutligen
av Kejsare Theodosius I som också är känd för stordåd som att
ha avskaffat religionsfriheten i Romarriket och infört kristendom
som statsreligion, varit den sista kejsaren av både Ost- och Västrom
samt att ha bränt det stora biblioteket i Alexandria i jakten på
hedniska tempel. Om det finns någon motsats till helgonförklaring
så skulle jag säga att vi har en stark kandidat här.
Sporterna har ändrats en hel del sedan Grekernas tid. I Olympia
fick bara män tävla och se på och alla tävlade nakna. Något som jag
är glad att de övergett, speciellt i grenarna brottning och tvåmannarodel.
Förutom att de brottades nakna var de antika brottarna
också insmorda i olja för att motståndaren skulle få sämre grepp
om dem. Hur en rodeltävlingen i det antika Grekland skulle sett
ut lämnar jag till läsarnas egna (sjuka) hjärnor att fundera ut.
Hur som helst är eländet
över nu, för den här gången,
och det är dags för folk att
börja arbeta på att få tillbaka
sin rätta dygnsrytm efter att
följt amerikansk tid ett tag.
Det är också dags för mig att
lägga ner pennan för den här
gången.
/Johannes Boo ET08, redaktionens
historieexpert
Generationsskifte i NTK
(Bildkälla: Anton Vikström)
sak, det tar inte upp all ens lediga tid och lite till, men det kan
göra så otroligt mycket. Tänk om alla kårmedlemmar engagerade
sig en timme i veckan, hur hade NTK varit då? Världsledande
kanske, vem vet? Om alla F-sektionens medlemmar engagerade
sig en timme i veckan? Fi hade kanske varit Sveriges största tidning
tryckt i flerfärgsmassupplaga!
För många kan det där med engagemang kännas motigt, för vissa
kanske till och med farligt. Men jag skulle vilja påstå att det är
något av det vackraste som finns. Tänk så mycket vi har idag som
inte skulle finnas utan just lite jäkla engagemang.
Ju fler vi är, desto mindre får alla göra, och desto mer kan vi tillsammans
göra.
Jag tror på er, den nya generationen av NTK och inte minst
F-sektionen.
/Eder trogne utposterade kårmupp, Emilott Lantz F07

En dag på andra sidan…
Börjar vanligtvis med en tre timmar lång föreläsning om något
kapitel i en stor tjock bok. Eftersom nästan alla amerikanska författare
lär få betalt per sida blir ju böckerna otroligt tjocka. Det
lilla som finns att säga blandas med massor av exempel och upprepningar/vinklingar
av tidigare sagd information. Ofta blandas
texten upp med många bilder och grafer.
Denna text skulle egentligen handla om synen på matematik som
finns på andra sidan. När jag väl dock tänkte genom allt tror jag
inte att vi var så mycket bättre när vi läste Matematik C på gymnasiet.
Begrepp som derivata var fortfarande läskigt och integraler
hade man ingen aning om. Det är dock ett steg tillbaka när
man inte längre får lösa ett ekvationssystem i matrisform utan nu
måste lösa det grafiskt. Alla vet vi hur besvärligt och oprecist det
blir när man även approximerar en derivata i en punkt med en
förändringskvot. Hur noggrant kan man läsa av grafen och hur
stort är egentligen delta-y och delta-x?
Att ta steget tillbaka är en intressant upplevelse när man snabbt
inser att alla tentor i matematik faktiskt har givit något. En annan
intressant observation är även att nationalekonomer sneglar lite
lätt på fysiken och gärna vill ha en matematisk modell som går att
räkna på. Dynamiken har en stor del av kurserna – ”Vad händer
som vi skiftar denna funktion åt höger?” är en vanlig frågeställning.
Samtidigt saknar man det sunda förnuftet som Rammer,
Shelankov och Bychkov hamrat in i våra sinnen under problemlösningarna
i deras kurser. ”What is the physics behind this?”. Om
man frågar en nationalekonom får man ofta till svar att det finns
att se i modellen eller att problemet är för svårt att modellera.
Så slutligen, tänk på hur det står till i det fasta tillståndets fysik
eller i statistisk fysik, där miljarder partiklar stokastiskt samverkar
för att ge någorlunda deterministiska system. Liksom gaspartiklar
är vi konsumenter smått stokastiska av oss, tusentals faktorer
påverkar vårt beteende och det är omöjligt att modellera vardera
parametern för sig. Svaret kanske finns inom de områden som
fysiker har spenderat otaliga år på att lösa. Spännande tycker jag,
när man ser att lärdomarna från ideala gaser och Sommerfeldts
modell har varianter som används för att studera konsumenternas
köpbeteende. Det återstår att se hur många av oss som verkligen
kommer hålla på med teoretisk fysik under sin livstid.
För att sluten återknyta till rubriken så har man rätt ledigt efter
lunchen, inga rekommenderade uppgifter och bara någon räkneövning
i veckan. Det är rätt soft och lätt att läsa ekonomi vid
sidan av sin civilingenjörsexamen men det är ändå en bra investering
inför framtiden.
/Johan Dahlin F05
”So I take the charged stick and... nothing... because electricity
is a lie! Everything is a lie. Politicians just invented it to
distract you from the war in Iraq.”
Vitaly Bychkov
Det finns två val: gå på NH, och gå på NH frivilligt.
Anton F05
”Nu djävlar vaknar synapserna!”
Patrik F04 tentapluggar/ölar
”I declare these two lines parallell... and straight.”
Shelankov
”The free propagator has left the building.”
Jørgen Rammer
Citatspecial - tfy.se
Nu när den gamla trotjänaren till hemsida, tfy.se,
har gått i graven, passar det sig att publicera lite
utvalda citat därifrån!
/Anton Vikström F05
”We don´t play hard to get, we play hard to
want.”
Daniel H F96 och Johannes
”Men jag kan ju inte köra bil när jag är full! ...
Visst ja, jag är ju nykter!”
”...and then we divide by ε 0 because of France.”
Jørgen Rammer
”..if you don’t have any card-number you can write
’saknas’, or the English word for that.”
Per Lindström
”Det är färden som är resan.”
Markus Borgh F02
”Remember that I use the word
’classical’ as synonym to ’wrong’.”
Shelankov
”You dont need quantum
mechanics, you´re engineers,
you design bathrooms.”
Shelankov
”Är man lycklig är man
antingen mongolid eller
dum i huvudet.”
Weis F01
Kadesjö F05
”Jag är inte smart men jag är
fan dum.”
Alm
”Swedish is my default.”
Jonas Larsson
”En formel säger mer
än 1000 bilder.”
Kristoffer F03
”Högskoleingenjör? Är inte
det lite lek och lär?”
Eiliv F06
”Now you are on Quant 2,
not Quant -1.”
Shelankov
”Badminton har ingenting med verkligheten att göra.”
Roger Halling
”Men du använder ju cylindriska koordinater, då behöver du
ju inte tänka!”
Stegmayer F03
”Har du någon uppfattning om vad du heter?”
Kjell-Åke Johansson vill veta namnet
”If you build a plane, and change plus to minus, it won´t fly.
And it would be your misstake.”
Shelankov
”When we have an integral, we look it up in a book, if that
doesnt work, we use maple, and if that doesnt work, we give
up.”
Mats Nylén
”And then the englishmen said, ’no, you bloody frogs, this is
how you should write it!’”
Jørgen Rammer
”Alltså, på något sätt får man alltid panik när man börjar
brinna!”
Isak F02
”Det värsta med att bli fälld av döda ting är att man inte kan
döda dem.”
Anton F05 snubblar på en ryggsäck
”Maria Hamrin måste vara den enda programansvariga som
diskuteras på herrtoan.”
Anonym fysiker på Origos toalett
D
I
V
E
R
S
E

O
P
I
N
I
O
N
Så här befinner vi oss, i ordnade, effektiva Sverige, kölapparnas
hemvist och de raka ledens Mekka! Är det inte underbart
med en välordnad kö? Hur folk gemensamt når en
tyst överenskommelse om att ställa sig på led och invänta
sin tur, inte bara för ordningens skull utan även för att
skynda på förloppet! Istället för att armbåga sig fram så
är den enskilde beredd att stå och vänta några minuter
för rättvisans skull! Så varför, VARFÖR, låter vi allt detta
falla samman när vi konfronteras med en bardisk?! Genast
gäller det att tränga sig och få en plats vid baren.
Korta personer får kliva upp på en liten hjälppinne för att
över huvud taget synas! Sen
när man väl är framme vidtar
det absurda, godtyckliga spel
som här ersätter det annars rådande
FIFO-systemet. ”Var är bäst att stå?”
”Måste ha framme pengarna så de ser
att jag är redo...” ”Sök ögonkontakt!” ”Kanske borde skjuta fram
brösten lite?” ”Jag känner ju bartendern! Vad heter han nu...” VAN-
SINNE! Hur länge man får stå och vänta på sin tur är beroende av
så många komplicerade variabler att det bäst går att approximera
som stokastiskt. Beroendet på hur länge man faktiskt har väntat
vid bardisken är i det närmaste försumbart. Och ja, jag vet att folk
är fulla idioter och det vore en sådan oerhörd ansträngning för
dem att ordna sig i kö, men köerna för inträde bevisar att det i alla
fall är möjligt med lite metallräcken och säkerhetsvakter (just för
bardisken bör nog dessa eventuellt kompletteras med boskapsdrivare
med chockbatonger).
En sak som man tycker borde vara lättare att fixa (och som dessutom
har med boskap att göra) är köttförpackningar. Köper man en
”Eventuellt går
den att använda i
självförsvar.”
biff eller liknande på affären kommer
den tveklöst i en öppen svart
låda av något skumt frigolitliknande
material. Inget fel med dessa, fram
tills det att man skall slänga skräpet
och finner att förpackningen är
Gnällhörnan
”Kanske borde
skjuta fram
brösten lite?”
näst intill OMÖJLIG att knyckla ihop! Man får praktiskt taget ha
en egen soppåse till den fördömda förpackningen! Och detta är
ingenting jämfört med de mjuka plastlådor som köttbullar säljs i,
som är utrustade med en hård, vass plastkant som går runt hela
ovansidan. Jag har försökt komma på vitsen med den men det
enda den verkar göra är att skära sönder plastkassen! Eventuellt
går den att använda i självförsvar. Jag tycker att jag brukar komma
med ganska innovativa lösningar på världens problem, men här
skulle det inte ens behövas. GÖR MJUKARE FÖRPACKNING-
AR! TA BORT KANTEN!
Fast det är klart, ingen lär väl göra något åt det här på hundra år
hur mycket jag än gapar. Det är hela grejen med abderiter, de har
knappt några problem eftersom de är för dumma för att upptäcka
dem. Vi i intelligentian å andra sidan, vi är stolta kverulanter!
/Anton Vikström F05
Anders manlighetsspalt
Okej, jag förstår att ni har väntat. Nu är det dags för er att ta till
er av det här numrets manlighetsspalt. Något som är högaktuellt
just nu och som du omöjligen kan värja dig från, vare sig du vill
eller inte, är de olympiska spelen.
Vissa säger att OS handlar om att vinna en medalj. För en riktig
man är dock medaljen betydelselös, något man ger till frugan när
man kommer hem så hon kan köpa sig en snygg stass. Nä ni, OS
handlar om så mycket mer än bara medaljer.
Olympiska spelen i Calgary, Canada 1988. Gunde Svan har precis
avslutat den tredje sträckan i herrarnas längdstafett och lämnat
över till Torgny Mogren på den sista sträckan med 27 sekunders
ledning mot den sovjetiske åkaren. Torgny Mogren var dock sjuk
så de 27 sekunderna var extremt viktiga. Gunde åker inte och tar
en dusch eller nåt sånt omanligt. Han drar på sig en träningsoverall
och åker sen ikapp Torgny Mogren ute i skogen för att skrika
”Häng i nu! Du får vila
”Gunde visade i alla
fall att man kan vara
jävligt manlig, trots
både kroppsstrumpa och
vindkalsonger.”
sen. Det är lugnt, jag ser
honom inte än!” Det bör
också tilläggas att Gunde
under en femmil i norska
Holmenkollen bröt
armen tidigt i en vurpa.
Han fullföljde ändå lop-
(Bildkälla: Anton Vikström)

pet, med armen i mitella, och placerade sig näst sist i resultatlistan.
Anledningen var enligt Gunde att Sixten Jernberg aldrig
brutit ett lopp och då skulle inte han heller göra det. Vad ska man
säga, Gunde visade i alla fall att man kan vara jävligt manlig, trots
både kroppsstrumpa och vindkalsonger.
I pågående OS är det tyvärr ont om riktiga män. Per Elofsson gråter
i tv, konståkaren Adrian Sockertopp blir första svensk att göra
en quadruppel och Björn Ferry dansar nån fånig ”björndans”.
Adrian Sockertopp skulle jag vilja ge typ en sån där robotdräkt
som Iron Man har, känns som att det är det som skulle krävas. I
den dräkten kan han både göra en quadruppel och samtidigt se
jävligt manlig ut, inget glitter där inte. Ferry förresten borde byta
salongsgeväret mot en älgstudsare, helst en 338 WM så man inte
behöver skruva upp ljudet på tv:n för att höra när det smäller.
Eller så kan han byta till ett hagelgevär, då kan han lämna skjutvallen
med en bruten hagelbössa hängandes över axeln. Jävulskt
manligt!
/Manlige Anders F06
Den förlovade mottagningens
hemligheter (från φ#4-2009)
Helt skamlöst återanvänds nedanstående artikel från förra
numret. Eftersom flera personer uttryckte oro för att någon
skulle ta illa upp, varvid det sedan inte hördes ett pip, finns
det risk för att den helt enkelt glömdes bort i julglädjen. Detta
åtgärdas härmed. Skicka gärna in svar på artikeln (eller andra
åsikter) till φ:s opinionsdel (annars fortsätter vi trycka repriser!).
NTK i synnerhet och Umeås studenter i allmänhet är ofta ivriga
att påpeka vilka fina ordnade mottagningar vi har här i staden
och ordet ”nollning” har dömts ut som nedvärderande och icke-
PK. Här i Umeå förekommer ingen pennalism eller alkoholorgier!
Det må mycket väl vara så att Umeå är bättre på detta område än
många andra städer. Jag minns min egen mottagning och många
andra som en glad och spännande tid och jag kände mig aldrig
utsatt (även om Burklund kan skrämma 19-åringar när han vill).
Jag har hört skräckhistorier, särskilt från andra länder, om phösare
med en, låt oss säga, ”behärskad” inställning till dödsfall bland
nollor, så Umeå förtjänar mängder med lovord. Det har dock sina
skönhetsfläckar, och de sopas ständigt under mattan.
Jag har inget emot alkohol på mottagningen. Själv är jag ingen
stordrickare och kan låta tillräckligt illa nykter, men jag tänker
inte förneka nyttan av att folk släpper på blygheten och drar på
smilbanden. Alkohol borde dock bara förekomma som just det,
en stämningshöjare och frivilligt tillval, det borde aldrig vara ett
mål i sig. Vinbrännbollen, eller som den så bekvämt heter numer,
”saftbrännbollen” (med alkoholhaltigt alternativ!) är bara till
för att folk ska bli ordentligt berusade; alla vet det lika väl som
jag. Vågar någon påstå något annat? Hela premissen är att folk
med slagträn blir roligare att titta på om de är under påverkan
(säkerhetssnöret som hindrar slagträet från att åka iväg är ingen
idiotsäker lösning); något som knappast kan försvaras i ett öppet
forum, därav namnbytet. Biotekniks vinorientering och liknande
arrangemang är alla av samma skrot och korn. Ja, det finns alkoholfritt
alternativ (som jag själv tog del av på vår vinbrännboll),
men detta är av rena policyskäl. De är en ursäkt för att de nya
studenterna ska bli berusade och skulle alkoholen tas bort från
evenemangen skulle ytterst få se någon vits med att ha kvar dem
(kom igen, brännboll?).
Teknisk fysiks mottagning är, så vitt jag kan komma ihåg,
i övrigt fri från alkoholindränkta skamfläckar, något som
däremot inte kan sägas om teknisk datavetenskaps travesti
till mottagning. ”Stigen” är en aktivitet som helt enkelt
går ut på att nollorna skall gå från station till station
och dricka så mycket ”sportdryck” (hembränd mäsk i
diverse färger med ökänd smak) som möjligt. På sista
stationen trycker man i dem sprit tills de spyr. Stigen
rubriceras i mottagningsschemat som ”friluftsaktiviteter”,
vilket måste tolkas som att nollorna inte har någon
aning om vad som väntar dem. Detta är teknisk datavetenskaps
mottagning, men festeriet och organisationer
från många andra program deltar; jag har själv deltagit i
Tengilkultens station två gånger. Jag fick intrycket av att
vår station är relativt sparsam med alkoholen men kan ej
uttala mig om de gånger jag ej deltagit (därmed inte sagt
O
P
I
N
I
O
N
att vi är oskyldiga). Förra hösten så tog vi i alla fall och helt enkelt
bjöd nollorna på saft och bullar som en kul kontrast. På grund av
detta var vi ej välkomna den senaste mottagningen; poängen var
förlorad då alkoholen var borta ur bilden. Förvisso lär inte äldrekursarna
med våld tvinga i folk alkohol, men med det auktoritära
klimat som är allenarådande under hela deras mottagning kombinerat
med en dos grupptryck har man svårt att se skillnaden.
(Bildkälla: Anton Vikström)
Som om inte förekomsten av alkoholcentrerade aktiviteter var nog
så har vi även Dammplasket, ett evenemang som har starkt stöd
och lyfts fram av självaste NTK. Låt oss glömma de små oskyldiga
tävlingarna vid sidan om dammen och den goda stämningen runt
omkring och istället fokusera på vad som försiggår ute på vattnet
och vid ”fyren”, nämligen olika grader av slagsmål. När fyren skall
målas förekommer det ibland handgemäng, och ute på flottarna
tar folk judogrepp och slänger varann i det allt annat än rena vattnet
(förhoppningsvis finns det inte nog skrot på botten för att ha
ihjäl någon). Att ett evenemang som lyfts fram så starkt tilläts vara
fortsatt präglat av våldsamheter måste ses som ett misslyckande av
studenter, phösare och kår.
Förekomsten av detta samt aktiviteter som Stigen och vinbrännboll
borde diskuteras öppet istället för att fortsatt gömmas undan
som mottagningarnas mörka ”hemlighet”.
/Anton Vikström F05

I
N
R
I
K
E
S
Det nya Göte
Som ni vid det här laget redan hört så har Göte-K fått i
uppdrag att göra en renovering av Göte. Det hela började
med att programledningen för teknisk fysik noterade att
de studenter som engagerar sig och känner en viss programanda
ofta är de som lyckas slutföra sin utbildning.
Göte som lokal spelar en viktig roll i detta då den för tekniska
fysiker från alla år samman.
Lokalens skick har med åren förändrats åt det sämre hållet.
Lampor fungerar dåligt, köket är allt annat än snyggt
och luften är syrefattig. Göte är med andra ord en helt
vanlig sunkig kulvertlokal. Det är där som renoveringen
kommer in; med hjälp av pengar från Fysikinstitutionen
och F-sektionen ska nu Göte förbättras!
”...en ventilationslösning
så att man inte drabbas
av Göte-koma...”
De förändringar som
kommer att ske som
stöds av ovan nämnda
bidrag är en upprustning
av köket, ett ljudsystem
att ersätta det som under
sommaren stals, en ventilationslösning så att man inte drabbas av
Göte-koma varje gång man vistats i lokalen mer än 30 minuter,
nya kylar och en frys för försäljning av panpizzor och dylikt. Det
är dessa förändringar som kostar pengar, men en storstädning och
upprensning av det bråte som både finns i Innerspace och i själva
lokalen kan ses som självklar.
Vissa av de förändringar som nämns ovan är inte så svåra att göra,
det enda som krävs är att man skaffar en inköpslista, en bil och
några medhjälpare så är saken avklarad samma dag. De övriga,
köksupprustningen och upprensningen i synnerhet, mår bra av
att ha många inblandade. Därför ber vi dig och resten av dem
som, om du sitter i Göte i läsande stund, troligen ligger halvt
utslagna i Göte-koma på sofforna om hjälp!
Se till att hålla utkik efter uppdateringar om renoveringen på vår
finfina renoveringsblogg på http://gote-k.blogspot.com/ eller på
vår nya facebookgrupp ”Göterenovering”!
/Oskar Janson, ordförande Göte-K F07
(Bildkälla: http://gote-k.blogspot.com)
Tsurr slumrar vidare
NTK:s tidning, Tsurr, ligger fortfarande på is p.g.a. pengabrist.
φ har pratat med Adrian Lärkeryd, Tsurrs chefredaktör, om läget.
Adrian berättar att budgeten hade blivit nedskuren men man
valde att ändå bevara tryckkvaliteten på tidningen och hoppas på
annonspengar, en metod som fungerat väl på andra orter. Satsningen
misslyckades dock och större delen av budgeten gick åt till
höstterminens första och enda nummer. Allting ligger nu på is.
Det finns en del idéer, men det händer mycket lite och de ekonomiska
svårigheterna avskräcker engagemangsvilliga. .
Diskussioner har förts om att minska på tidningens tryckkvalitet
för att få ut fler nummer. Den största kostnaden vid tryck är dock
tryckplåten, och variationer av tryckkvalitet har liten relativ effekt
på priset. En övergång till φ:s format, enkel utskrift, har diskuterats
men ej fått något genomslag då skillnaden motför tidigare
skulle bli alltför markant. ”Det blir ju en sån enorm kvalitetsnedskärning.
Det är inte så kul.” meddelar Adrian Lärkeryd φ. Tsurr
är sedan tidigare känd för sin pappers- och tryckkvalitet och detta
anses väl värt att vårda. Det kommer nog att dröja ett tag innan
allmänheten kan hoppas på fler nummer av kårtidningen.
/Anton Vikström F05
Tsnurr?
Det har framförts idéer från drivna själar att starta en ny tidning,
”Tsnurr”, gemensamt driven av kårens sektioner, utan påverkan
från Kårstyrelsen, och med ett nummer per termin. Varje sektion
skulle ha egna sidor i tidningen. Personerna bakom idén är Monika
Brandt och Sara Eriksson från civilingenjörsprogrammet i
bioteknik, som tidigare skrivit i Tsurr och dessutom satt upp en
affisch med artiklar, också kallad ”Tsnurr” efter Tsurrs finanskollaps
i höstas. Det är oklart vad som sker i framtiden men φ:s position
skall inte vara hotad p.g.a. tidningens stora popularitet. Det
har framförts tankar på vissa håll om att Tsnurr-gruppen istället
borde försöka ta över Tsurr och väcka liv i tidningen igen, men det
är än så länge bara på förslagsstadiet.
/Anton Vikström F05

Hemma hos:
familjen Farstad
En långhårig, skäggig f.d. norrman öppnar dörren till lägenheten
någonstans på Marieberg, och jag bjuds att kliva in i värmen. Den
relativa luftfuktigheten närmar sig 40%, och glasögonen immar
omedelbart igen. Redan här vittnar hallen om att det bor fler än
två personer. Efter att ha gått upp för trappan äntrar vi själva lägenheten,
det känns hemtrevligt. En projektor stoltserar som TV
och dator i ett. Känns riktigt trevligt att titta på Stargate på 100’’.
Det bjuds också på svele, en slags norska tjocka pannkakor, som
ätes med smör och ost. Definitivt någonting som borde införas i
den svenska husmanskosten.
I ett hörn står en skyltdocka klädd i lamelläderrustning och teknologmössa
och vaktar ingången till köket, och här och var på
golvet ligger svärd i skumplast.
Att ungarna hålls aktiva, det vittnar klätterväggen i rummet om.
En bra julklapp till barnen, tycker φ-redaktionen!
/Författare & fotograf: Albin Nilsson ET08,
Biltexter: Anton Vikström F05
En riddares mundering. Man kan inte låta bli att se hur väl teknologmössan gör sig
i sammanhanget.
Klättervägg för barn och de lokala pygméerna.
Fönster?
Nödvändig studentutrustning pryder taket. Kostcirkeln kompletteras i köket.
I
N
R
I
K
E
S

I
N
R
I
K
E
S
Stockholm - ocentralt men trendigt
Det var med entusiastisk nyfikenhet, skadeskjuten plånbok
samt karriäristiska förtecken som jag gav mig av till rikets
självutnämnda huvudstad för att utföra exjobb. Detta
är min historia, och förtäljer för den intresserade läsaren
både träffsäkra observationer för egen överlevnad i urban
miljö, men också personliga betraktelser angående detta
mitt legoarbete för främmande makt i landet som flödar
av latte och backslick.
Lite geografi kanske kan vara på sin plats. Staden, Stockholm
kallad, ligger lite avlägset till vid östkusten ungefär
mitt i rikets södra halva. Den visade sig snabbt bestå
av snarare ett gytter av sammanväxta mellanstora städer
än en faktisk storstad. Detta från reklamen avvikande faktum
uppvägdes dock av att de olika kommunerna visade sig ha olika
spännande teman, som tex. Solna med sin allt överskuggande
sportarena, Danderyd med sina överdyra villaområden, Skärholmens
symptomatiska konsumismpanik samt förstås innerstadens
urbanpittoreska charmighet.
För en norrlänning van vid att
städer ligger en timme från varandra
oavsett riktning, gick det
dessutom lätt att för-
lika sig vid att denna
tumregel gällde även
i syd: korta fysiska
avstånd och bra förbindelser
å ena sidan
men å andra sidan trafik nog
för att överskugga både hopp
och redlighet. Apropå trafik
fanns det i den kollektiva sådana
ett förträffligt system med
färgstarka karaktärer som underhållning
under färden, ofta
väl förfriskade eller konstigt
Karl XIII, en kruka bland lejon. (Bildkälla:
Joakim Dahlberg)
luktande, något som gjorde den
dagliga pendlingen mindre tråkig. Dock vet varje umebo att vad
gäller färgstarka resor kan inget ändå mäta sig med en åktur med
vår egen inhemska Reggae-busschaufför.
Nå, angående examensarbetet kanske ska nämnas några ord. Mitt
tilldelade värv bestod i att på det Danderydsbelägna företaget Tobii
undersöka hur glasögon påverkar ögonföljningsutrustning, i
syfte att göra nämnda följande än bättre. Det visar sig nämligen
att folk som är påträngande nog att använda synhjälpmedel även
förvirrar ögonföljningsutrustning, vilket det alltså blev min upp-
10
Stadens grundare, Birger Jarls, grav.
(Bildkälla: Joakim Dahlberg)
gift att göra något åt.
En diger rapport blev
resultatet, det enda
som återstår är att signera
en kopia att skicka
in till Nobelkommittén
som förhandstips.
Frågan är bara om det
blir fysik- eller freds-.
Nog med ödmjukheter,
den intresserade
läsaren som orkat ända
hit i texten vill nu naturligtvis
veta mer om
de exotiska upplevelser
konungens residensstad
hade att bjuda. Och det
ska sägas att flera stycken sådana var det. Bara en sådan pittoreskt
motsägande sak som min bostad, en sliten korridorsetta i andra
hand som i bästa kommuniststil samsades med 500 andra lika
tråkiga lägenheter i ett fult hus vid Norra station; med utsikt över
en motorväg, förstås. Men denna skraltiga bostad hade ju en an-
”Sådana slott, från
1700-talet alltså,
byggs inte längre!”
nan sida också, till exempel att inte mindre
än två 1700-talsslott med tillhörande parker
bekvämt låg placerade inom flaneravstånd.
Ack ja! Sådana slott, från 1700-talet alltså,
byggs inte längre!
Förutom slott fanns även andra turistattraktioner i väl tilltagen
mängd att beskåda. Till exempel Gamla stan med kitschig sekelskifteskommersialism
och fattigstugor ombyggda till lägenheter åt
kräm-de-la-kräm. Och överallt kungar, både levande fornminnen
som vår nuvarande, och bronsgjutna som Kalle dussin, eller varför
inte Birger Jarl himself som invigde Gallerian redan på 1200-talet
och därför räknas som stadens grundare. Han är förgylld numera,
visar det sig.
Nå, ingen text, hur än välskriven, kan göra en upplevelse rättvisa,
därför slutar jag denna min beskrivning med detta stycke. Som ett
slutord måste jag ändå rekommendera en resa till denna turistomspunna
stad, för den som tillfälle gives. För, trots allt, det är inte i
alla städer man faktiskt kan åka lokalbuss mitt i natten!
/Joakim Dahlberg F05, äventyrare
Nordkorea, någon? (Bildkälla: Joakim Dahlberg)

En bildserie inskickad av Nils Kadesjö skildrar kontrasten mellan
strålningsfysiks nya och gamla lokaler - generationsskifte i sin
påtagligaste form!
/Foto: Nils Kadesjö F05, Text: Anton Vikström F05
En gammal, gedigen föreläsningssal som inte klemar bort studenterna, fullt utrustad
med härligt hårda stolar för maximal uppmärksamhet!
Ett gammalt mysigt fikamiljö. Allting ligger nära till hands och studenterna kan lära
känna varandra utan att distraheras av moderniteter.
Det gamla labbet och dess trotjänare till datorer. Lägg märke till utsikten!
Studenternas gamla mysiga gemenskapsrum får självaste Göte grön av avund!
Bildextra - strålfysik
11
I
N
R
I
K
E
S
Det nya skrävelbygget till föreläsningssal. Otaliga sittplatser reducerar studenten till
en konform enhet i massan. Du sköna nya värld!
Det nya fiket - en opersonlig jättesal med inpumpad kommers som för tankarna till
Chaplins matarmaskin.
Det nya labbet gapar tomt och kallt. Tidens bakteriefobi har slutligen lett till inplastade
möbler. Plasten byts uppenbarligen ut mellan studenter.
Den nya gemensamma ytan orsakar torgskräck och den höga takhöjden och de resliga
pelarna påminner studenten om hans ringa värde.

U
T
R
I
K
E
S
φ:s utrikesredaktion jämför två av världens främsta
städer, New York City i USA och Umeå i Sverige, för
att en gång för alla avgöra vilken av dem som kan
titulera sig Världens bästa stad. Resultat blir: oavgjort.
I åratal har professionella tyckare och hypokriter världen
över diskuterat vilken av alla de städer som finns därute
som är den bästa. Vilket är det bästa resmålet? Vilken stad
har det bästa nattlivet? Var är det bäst att bo? Arbeta? Studera?
Leva? Kandidaterna har varit många, inklusive, men
inte begränsat till, Tokyo, Sydney, Kuala Lumpur, Honolulu,
New York City, Åkers styckebruk och Umeå.
För att en gång för alla tysta hycklarna sände φ:s utrikesredaktion
en av sina stjärnreportrar på USA-resa för att ta
reda på sanningen. Det skulle visa sig att slutstriden, mellan
New York City och Umeå, skulle bjuda på några spännande
överraskningar. Efter en hård kamp kunde de två kombattanterna
ej skiljas från varandra och redaktionen tvingades förklara resultatet
som oavgjort.
Modellen som användes för att ranka de två städerna har utveck-
”Metoden bygger på en
linjärkombination av godtyckligt
valda variabler...”
abler, med alla koefficienter lika med ett.
lats av Sportbladet och
är lika enkel som genialisk.
Metoden bygger på
en linjärkombination av
godtyckligt valda vari-
”Den ger oss rätt svar varje gång”, säger Aftonbladets expert på linjär
algebra och faktoranalys, Joe Labero.
Alla som någon gång har läst Sportbladet inför en viktig match
eller ett mästerskap vet att det enda man behöver göra är att jämföra
de tävlande i diverse obskyra kategorier, inklusive, men inte
begränsat till, sådana kategorier som har något med den aktuella
sporten att göra. Den tävlande som vinner flest kategorier kom-
Frihetsgudinnan på Liberty Island, berömt landmärke i New York City.
(Bildkälla: Caroline Ödling)
Världens bästa stad utsedd
1
mer naturligtvis att vinna matchen eller mästerskapet.
”Ska man exempelvis avgöra vem som vinner Allsvenskan i fotboll
kan kategorierna vara Bästa målvakt, Bästa mittfält, Bästa målskyttar,
Mest välklädde tränare, Bästa hejaramsor och Godast varmkorv.
Det är då rimligt att anta att lagets skicklighet är en linjärkombination
av dessa”, förklarar Labero.
Tack vare detta unika samband kan φ nu alltså konstatera att
Umeå och New York City är precis lika värdiga vinnare av titeln
Världens bästa stad. Läs hela testet, fråga för fråga, här intill! φ
har förgäves försökt nå USA:s president Barack Obama för en
kommentar till testresultatet.
Ölburkspyramid på 3G, berömt landmärke i Umeå. (På bild: Markus Borgh, Viktor
Segerström. Bildkälla: Jakob Öhrman)

Kategori: Modernaste flygplatsen
Vinnare: Umeå
Ställning: 1–0 till Umeå
Kommentar: φ:s reporter lyfte från nyupprustade Umeå City
Airport och landade på LaGuardia Airport från 1939. Vi fick
vänta på en taxibana i en timme innan en gate blev tillgänglig.
Väl inne i terminalbyggnaden hade någon spytt i handfatet på
herrtoaletten
Kategori: Bästa gatunamnen
Vinnare: NYC
Ställning : 1–1
Kommentar: Som teknolog är det omöjligt att inte älska en stad
som har gjort ett koordinatsystem av sitt gatunät. En plats anges
på vektorformen (St, Ave) och sedan är alla vektoroperationer
tillgängliga för att avgöra var man befinner sig. Kännedom om
basvektorerna, ett kvarter i St- respektive Ave-led, möjliggör
transformation till andra koordinatsystem.
Kategori: Största blåbären
Vinnare: NYC
Ställning : 2–1 till NYC
Kommentar: Allt är större i USA, särskilt när det gäller mat.
Regeln bekräftas av de blåbär man får till sin, av lönnsirap på
pannkaksbotten bestående, frukost. I USA är blåbären stora som
Pirayahjärnor eller kanske spelkulor. Välj den jämförelse som
säger dig mest.
Kategori: Mest strips på McDonald’s
Vinnare: Oavgjort
Ställning : 2,5–1,5 till NYC
Kommentar: Allt är större i USA, särskilt
när det gäller mat. Undantaget som
bekräftar regeln är McDonald’s som serverar lika stora burgare
och strips i Sverige som i USA. Fast i USA får man en enlitersläsk
till sin meny. Det får man inte i Sverige.
”Umeå och New York är
två precis lika bra städer.”
Kategori: Högsta utryckningsfrekvensen
Vinnare: NYC
Ställning : 3,5–1,5 till NYC
Kommentar: I Sverige stannar alla upp och vänder sig om ifall
en ambulans passerar. I New York känns det som om något
inte stämmer ifall man inte hör minst ett utryckningsfordon.
Poliserna använder sirenerna av slentrian för att få företräde i
trafiken och brandbilarna jagar i flock på gatorna och tutar jättemycket
i korsningarna.
Kategori: Parkigaste parken
Vinnare: Umeå
Ställning: 3,5–2,5 till NYC
Kommentar: Central Park är omsusad och omtalad och visst är
det Lady och Lufsen-stämning över delen som innehåller The
Lake. Men parken är inte större än att man alltid ser höghusen
som omringar den. Och en löprunda runt Nydalasjön slår en
löprunda runt osexiga Jacqueline Kennedy Onassis Reservoir alla
dagar i veckan.
Kategori: Bästa fyrverkerierna på nyårsafton
Vinnare: Umeå
Ställning : 3,5–3,5
Kommentar: Svingen tävlar mot Brooklyn Bridge som fyrverke-
1
riskådningsplats i denna kategori och Svingen vinner! φ:
s reporter såg inte ens minsta häxtjut kring tolvslaget vid
Brooklyn Bridge. Som tröst bjöds det dock på champagne
i baren, vilket leder oss in på nästa kategori...
New York-restaurangernas inlägg i alkoholdebatten.
(Bildkälla: Jakob Öhrman)
Kategori: Mest gratis vin
Vinnare: NYC
Ställning : 4,5–3,5 till NYC
Kommentar: Systembolaget har mycket att lära av amerikanska
liquor stores. Direkta uppmaningar att festa loss rejält på nyår,
”Kom igen, det är faktiskt ett decennium som rings
ut!”, ackompanjeras av gratis provsmakningar av
champagne. Bju-champagne på krogen på tolvslaget
är aldrig fel och restaurangerna marknadsför sig med
att man får gratis vin om man äter middag hos dem.
Kategori: Bästa hockeypubliken
Vinnare: Umeå
Ställning : 4,5–4,5
Kommentar: Nog är Rangers fans bättre än Björklövens dito?
Tja, de är bättre på att äta popcorn, dricka öl och bua ut sina
egna spelare. Vi svenskar som kollade på matchen kan berätta att
Rangers vann över Dallas och att Lundqvist blev en av matchens
lirare.
Slutsats: Umeå och New York City är två precis lika bra städer.
Umeå är en bra plats för att studera, men New York City är väl
värt ett besök under tiden.
/Jakob Öhrman F05
U
T
R
I
K
E
S

T E
K
N I
K
&
F
O RS
K
N I
N G
Nedan återges två artiklar från de senaste två numren
av φ som har vållat mången F-sektionist huvudbry och
tvivel och det är med stor glädje och ära som vi här
presenterar ett väl genomtänkt svar av den engimatiske
välgöraren och missionären, dr Matematik.
Triangelns geometri (från φ#3-2009)
Hur många hörn har en triangel?
• En triangel består av tre ändliga linjer.
• En linje är en cirkel med oändlig radie.
• En cirkel har oändligt många hörn.
Slutsats: En triangel har oändligt många hörn.
/Mona Forsman ”F05”
Matematisk verklighet (från φ#4-2009)
Vänner! Jag råkade frekventera det mycket eminenta numret
av φ som den ärevördiga redaktionen skapat, och noterade
självfallet det flådiga, om dock påstådda, beviset för att en triangel
har oändligt många hörn. Då en utmaning, säkerligen med menlöst
eller inget pris för vinnaren men ändock, utlysts för att påvisa
vari felet i resonemanget, som synbarligen påvisar en trehörnings
innehav av fler hörn än tre, består i, beslöt jag mig att i den goda
smakens namn påvisa sagda fel, androm till varnagel.
Det begångna tankefelet är enkelt att begå i en akademisk värld,
men lika simpelt som självklart att omintetgöra. Felet är helt enkelt
att en matematiker beskrivit en verklighet som i realiteten
utgörs av fysikaliska storheter, vilket kan allegoriseras som att med
kemi försöka beskriva fysik - otillräckligt och missledande, och i
synnerhet helt utan att ens vara i närheten av pudelns beryktade
kärna. Med andra ord, felet är att en matematiker har fäst sig vid
ovidkommande ekvivaliteter och misslett läsarna, när det borde
varit en fysiker som fått beskriva triangeln vilket hade resulterat i
ett korrekt antal triangelhörn (tre).
Återigen visar sig den renodlade matematiken, som approximativt
närmar sig folkvett i samma takt som Akilles närmar sig sköldpaddan,
vara ute och figurativt framföra velociped. Alldenstund
fysiken däremot hänger sig åt verkligheten, är det åt dennas håll vi
torde vrida våra bönemattor, bildliga som de må vara.
/Joakim Dahlberg F05 ber fem ggr om dagen. Figurativt.
Och nu, bereden väg för dr Matematik.
Rörande cirklar, hörn och
varseblivningens begränsningar
1
Jag har med intresse följt den debatt som gått som följetong i
φ under det gångna läsåret, och det är inte utan att tankarna
går till den välbekanta passagen i Böckernas bok: ”Hwar nu
en blinder leder en blindan, så falla de både i gropena”.
Upprinnelsen till debatten står att läsa i φ #3, 2009, där Mona
Forsman presenterade ett oantastligt bevis för att en triangel har
oändligt många hörn. Nu började det koka och fräsa i mången
teknologhjärna. Det är nämligen så att de flesta ingenjörer faktiskt
är relativt goda aritmetiker och därför tycker sig med relativt
god säkerhet veta, att en triangel har 3 hörn och att 3 hörn är
väsentligt mindre än oändligt många.
Hur skall man då reagera på detta till synes paradoxala förhållande?
Många rycker på axlarna och tittar åt ett annat håll. Likt sagans
strutsar tror de att det hot de inte ser, inte heller finns. Andra
reagerar med ursinne. Med vilt slående armar kastar de sig ylande
mot själva Matematiken och vrålar ut sitt ursinne och sin besvikelse
till alla och ingen. Och det är klart det är förståeligt. Redan
så tidigt som under Mottagningstiden sträckte Matematiken dem
sin stadiga hand med löfte om att lotsa dem över ett stormigt
hav av fysikaliska modeller och tekniskt snömos, och den handen
har de greppat. Likt ett vettskrämt barn som följs hem genom en
mörk skog, har de krampaktigt kramat den utsträckta handen och
storögt följt låtit sig ledas genom Hilbertrum och över vektorfält.
Tillsammans har de har satt luppen till det oändligt lilla och skådat
ut över det obegränsat stora och trots att allt tett sig mycket
obekant och skrämmande har de aldrig riktigt tvivlat. De har hela
tiden trott på Matematiken; hela tiden har de litat på att den vet
vad den gör, att den, när den med självklar auktoritet stegar fram
genom snårig djungel och majestätisk urskog, verkligen vet vart
den är på väg - att den vet vägen hem.
Det är således fullt förståeligt att många reagerar med besvikelse
och en känsla av övergivenhet när de tror sig finna Matematiken
med byxorna nere, svamlande som en gamling med lika liten
aning om var han är som om hur han kom dit, eller hur han ska
ta sig därifrån.
Ytterligare andra personer reagerar med tillförsikt. De har aldrig
förlorat sin tro på vitterheten, och för varje utmaning de ställs
inför, stärks blott dess tro och förtröstan på den eviga sanningen
och hoppet om förnuftets slutgiltiga seger. De förstår att när det
gäller att begripa världen kan vi endast finna svaret inom oss -
hur skulle empiriska studier kunna ge oss sanning när våra sinnen
är svekfulla själva köttet vill oss ont? Nej, när tvivlets gnagande
gaddar gör sig påminda vänder sig den vise med självklarhet till
Matematiken med ödmjuk bön om hjälp och vägledning.
Och Matematiken, hon hör bön.
1
Forsmans resonemang är som sagt logiskt oantastligt, men lider av
en svaghet. Hon definierar aldrig vad ett hörn är; det enda vi får
veta är att det är något som en cirkel har oändligt många av. Sedan
definieras en linje som en cirkel med oändlig radie och en triangel

Populärvetenskaplig nonsensbild för sidutfyllnad. (Bildkälla: Anton Vikström)
som något som består av tre ändliga linjer. Vad en ändlig linje är
definieras inte närmare, men om vi bortser från den detaljen ser vi
att eftersom en triangel består av tre linjer - det vill säga tre cirklar
- och eftersom varje linje - det vill säga cirkel - har oändligt många
hörn, måste också triangeln ha oändligt många hörn.
Det är här tydligt vari problemet ligger. Ett Forsmanskt hörn är
inte liktydigt med det som det vi i vardagligt tal brukar kalla hörn,
utan något helt annat, och sådana Forsmanska hörn kan en triangel
ha oändligt många av samtidigt som den bara har tre gamla
vanliga Euklidiska hörn.
Varifrån kommer då Forsmans idé om att det bör finnas ett slags
hörn som en cirkel har en oändlig uppsättning av? Förmodligen
kommer det från en av de vanligaste fallgropar som såväl professionella
som amatörer inom matematiken riskerar att fall i, nämligen
missbruk av gränsvärden.
Den bakomliggande tanken till de Forsmanska hörnen är nämligen
att en cirkel med radien r går att approximera med en regelbunden
n-hörning. I takt med att n växer kommer månghörningarna
mer och mer att påminna om en cirkel och därför skulle man
kunna tänka sig att en cirkel i själva verket är en månghörning
med oändligt många hörn. Detta är emellertid ett exempel på en
typ av slutsats man får vara mycket försiktig med. Bara för att
något gäller för alla ändliga tal, behöver det inte gälla för oändligheten.
Ta till exempel talet 1/n, där n är ett naturligt tal. För detta
tal gäller att 1/n > 0, men vi kommer alla ihåg från våra första
trevande steg i Adams sällskap att lim n->∞ 1/n = 0. Hur skall vi
tolka detta? Har vi just visat att noll myror är fler än inga elefanter?
Nej, naturligtvis inte. Vad vi har visat är att strikta olikheter i
allmänhet inte bevaras vid gränsvärdestagning.
Ett lite mer spännande exempel på samma tema är följande. Betrakta
funktionen f n : x |-> n -1 cos(2πnx). Som synes är det en periodisk
funktion av perioden 1/n som antar värden i intervallet [-1/
1
n,1/n]. Om vi nu väljer att studera hur många svängningar
f genomgår när x rör sig genom intervallet [0,1], ser vi
n
att eftersom cos(x) har två nollställen per period, måste f också ha
n
detsamma. Eftersom f genomgår 1/(n n -1 )=n perioder när x sveper
över intervallet [0,1], följer det att f svänger 2n gånger på interval-
n
let [0,1]. Låter vi nu n växa mot oändligheten ser vi att svängningarna
växer obegränsat till antalet samtidigt som storleken på dessa
- amplituden - krymper mot noll. Vi har alltså att limn->∞ f = 0. n
Betyder detta att f∞ = 0 är en funktion med oändligt hög frekvens
och oändligt liten amplitud? Ja, kanske det. Om man tycker att
det språkbruket är praktiskt. Men betyder det att derivatan till
f∞ = 0 byter tecken oändligt många gånger? Högst tveksamt. När
man använder ord av typen ”oändlig”, och ”oändligheten”, är det
av stor vikt att man frågar sig vad man menar med dessa. Sannolikheten
för att en fysiker i sitt empiriska studium av världen ska
råka träffa på en oändlig storhet är försvinnande liten, så hos honom
finns få svar att hämta. Svaret står istället att finna inom oss,
och Matematiken väntar öppna armar på att få visa oss vägen.
/Dr Matematik
T E
K
N I
K
&
F
O RS
K
N I
N G

K
U
L
T
Den progressiva rockens tillkomst
och framfart
Jag har tagit det på mig att föra in lite av den högra
hjärnhalvan i denna vetenskapens högborg, F-sektionen.
I mitten av 1960-talet märktes någonting som började
röra sig upp ur den musikaliska marktäckaren. Den ”raka”
U musiken fick en oanad utmanare i en musikstil som växt
fram ur den dåvarande rockmusiken. Den nya musikstilen
kallades psykedelisk rock, och följde inte längre det
R traditionella mönstret vers-refräng etc. Detta upprörde
några, och väckte intresset hos desto fler. Det tog dock ett
tag innan denna musik fick fäste i samhället. ”We don’t like their
sound, and guitar music is on the way out.” - skivbolaget Decca
nobbar The Beatles, 1962. Detta tilltag har kallats för det största
misstaget i musikhistorien.
Trots skivbolagens misstro till den nya musiken, den med otydliga
gitarrstämmor, abstrakta texter och oortodoxa låtuppbyggnader,
så började det dyka upp psykedeliska grupper lite här och
var. Tillväxten var som störst i Storbritannien och USA, och där
började grupper som Jefferson Airplane, The Grateful Dead och
Pink Floyd göra sig hörda. Det var mitt i ”Flower Power”-eran,
och den psykedeliska rocken var större än någonsin, vilket 1969
skulle komma att konvergera i den numera historiska musikfestivalen
Woodstock. Den hårdare delen av den psykedeliska rocken
kallades för ”Acid rock” (t.ex Purple Haze av The Jimi Hendrix
Experience och White Room av Cream). Värt att att nämna är att
den moderna hårdrocken ursprungligen har sina
rötter i just Acid rock. Många hävdar att kulmen
inom den psykedeliska rocken var 1967, då Beatles
släppte albumet ”Sgt. Pepper’s Lonely Hearts
Club Band”.
Det var ur denna musikaliska renässans som den progressiva
rocken föddes, en typ av musik som inte bör förväxlas med den
svenska proggen. Några exempel på band som var pionjärer inom
den progressiva rocken är Jethro Tull, King Krimson, Pink Floyd,
samt Captain Beefheart. Det som kännetecknar progressiv rock
är till exempel de långa låtarna; (15-20 minuter är inte ovanligt),
1 ONE 1 X HE DIE. Bildkälla: http://musicstreaker.files.wordpress.com)
”Den progressiva rocken kräver
generellt mycket mer av lyssnaren
än annan musik.”
1
Har ni någonsin undrat var penntroll kommer ifrån?
(Bildkälla: http://whattothink.wordpress.com)
långa, tekniskt krävande solon med mera. En annan intressant
prägel som den här musiken förde med sig är konceptalbumen,
ofta en hel skiva som behandlar ett visst tema. Det största kän-
netecknet för den progressiva rocken är dock
de asymmetriska taktarterna, istället för 4/4
som är vanligast i rock- och popmusiken, så
använder sig de progressiva banden gärna sig
av 5/4, 7/4, 9/8 mm. Exempel på detta är låten
Schism av Tool, där taktarten förändras inte mindre än 47
gånger. En annan intressant låt av just bandet Tool är Lateralus,
där stavelserna i verserna följer Fibonaccis talföljd, upp och ner
som en våg. Sången tar även sin början 1,618 minuter in i låten,
vilket är väldigt nära \phi, det gyllene snittet.
Den progressiva rocken kräver generellt mycket mer av lyssnaren
än annan musik. Ofta krävs det att man flera gånger lyssnar igenom
nytt material, innan man kan förstå innebörden, eller ens
uppskatta själva musiken. [Förf.anm. Detta har hänt mig otaliga
gånger]. Detta i kombination med de långa låtarna gör att progressiv
rock inte är speciellt populärt att spela på radio. Den progressiva
rocken har ganska otippat även influerat TV-spelsmusik.
Ett tips för den som vill veta mer om detta är att lyssna igenom en
massa Jethro Tull och sedan sätta sig att spela igenom några NESspel.
En uppenbarelse är att vänta.
/Albin Nilsson ET08, redaktionenss musikskribent

Seriekrock föddes i köket hos ett av Umeås många studentkollektiv.
Diskussioner kring genus och jämställdhet behöver
inte vara moraliserande. Det kan vara lättillgängligt, roligt
och populärkultur!
Projektet genomförs på ideell basis av studenter tillsammans med
de tre studentkårerna MSU, NTK och US. Seriekrock vill uppmärksamma
de ”krockar” vi upplever i begränsningar utifrån kön.
Det kommer att handla om en serie events, under mars och april
månad 2010, som är lättillgängliga och uppmanar till debatt. Projektet
avslutas med en serieutställning på temat, där studenter har
möjlighet att skicka in
sina egna serier och ställa
ut tillsammans med
kända serietecknare.
Serietävlingen pågår fram till den 19 mars [Red: deadline 18 mars,
kl 23.59], så se till att börja knåpa på din serie redan nu! Och kom
ihåg att det inte är den artistiska nivån utan dina kreativa idéer
och tankar som avgör.
Vill du vara med och hjälpa till? Hör av dig till Niclas Ledin på
studiesocialt@ntk.umu.se
Så här ser schemat ut just nu, men se till att besöka vår hemsida
för aktuell information – seriekrock.blogspot.com
1/3 Serieutställningen startar på Medicinska Biblioteket
10/3 Poertyslam! NH - Nationernas Hus kl. 19.00 (under
buffén)
17/3 Zinat Pirzadeh föreläser i ljusgården, lärarhuset
kl. 15-16
18/3 Filmkväll! Patrik 1,5
24/3 Föreläsning i samarbete med Headhunt
25/3 Filmkväll! Boys Don’t Cry
26/3 Stand-Up på Villan och E-puben
16/4 Gudrun Schyman föreläser om feminism - manshat
eller mänskliga rättigheter? kl.14-16
23/4 Maud Lindström, Origo + lunchföreställning
12.10-12.50 i ljusgården, Vårdvetarhuset i samarbete
med Kultur på campus
28/4 Inti Chavez Perez håller lunchföreläsning i hörsal
A, 12.10-12.55. I samarbete med Kultur på campus
6/4 - 30/4 Serieutställning, Universitetsbiblioeket och
Medicinska Biblioteket
/Niclas Ledin ET07
Seriekrock!
”...en serieutställning på temat,
där studenter har möjlighet att
skicka in sina egna serier...”
1
Manlig möjlighet
För alla manliga studenter intresserade av jämlikhet
och könsfrågor framstår detta som ett
lysande alternativ, då Umeå feministfestival
tydligt markerat gränsen med sitt ”Välkomna är
kvinnor, barn och transpersoner”.
Om man nu vill ifrågasätta gamla nedärvda
könsroller, kan man fråga sig varför man vill
lämna hälften av mänskligheten utanför detta
projekt.
/Anton Vikström F05
K
U
L
(Bildkälla: http://seriekrock.blogspot.com)
T
U
(Bildkälla: Wikimedia Commons)
R

K
U
L
T
U
R
1

Teknisk fysiks återspark:
F-återspark framgångsrikt fixad
Framtida fösarna, F09, fixade finfin festmiddag för forna faddrar.
F-utklädnad förutsattes. Förväntningarna fylldes: frosseri,
framträdanden, fyllevisor från förfriskade F:are följde. Firandet
fortsatte förmodligen framemot fyratiden.
F-tema för festligheterna fick förväntad följd; fantasin flödade.
Fotbollsspelare fraternerade finklädda fransmän. Fördrinksglas
fylldes. Frusna fysiker fylldes från fördrinksglasen. Formaliteterna
försvann; framfusigheten fick fördel.
Förrätten förtärdes fröjdefullt. Förrättsgyckel: fånar från frackbärande
festeri figurerade. Farsartat, fräckt framträdande, förnedrande
fritt från fniss. Fy, fnyser φ!
Förrädarens fränder, frasskorpans fiender, föreställde Faust. Försökte
följaktligen följa Fausts förfesttraditioner. Följden – fyllekultister
– föga förvånande. Förstärkta från faktiska Faust fabricerades
flerstämmiga ”Fit for Faust!”-frustningar frekvent.
Förbrödringen firades fortsatt; Fausts ”Fire”-förfriskningar flödade
fritt framöver!
Flertalet fabulösa framträdanden förekom. Famösa fysiker framhölls;
fick förtjänta förtjänsttecken från F09 för framgångar från
fordom. Framtidsgeneraler fylldes; full flaska finsprit fördelades
från föregångarna. Flamsiga fumligheter från framtidsgeneralerna
framledes fullt förståeliga.
Förtäringen framskred för finsmakarna. Festmåltiden finaliserades.
Festlokalen formaterades för fortsatt firande för festsugna,
frisläppta fysiker. Festen fortsatte förmodligen framemot frukosttimmarna.
Fenomenalt, F09!
/Författare & fotograf: Jakob Öhrman F05
Sittningsreportage
Faustförfriskningar förbereds för firarna.
1
Energitekniks återspark:
Det var en gång...
Som alla säkert har noterat så har återsparken nu ägt
rum. Temat för denna tillställning var ”Det var en
gång...” och under kvällen gästades Gröna Villan av hela
sagovärdens kändiselit. Bland dessa gäster kunde man
bland annat få se Trollkaren från Oz, ett par snövitor, en
hel massa turtles och självklart rödluvans bror.
Matgruppen hade gått hårt in för att ingen skulle gå
därifrån hungrig, eller så var de bara rädda för vargen, men mat
blev det. Kvällen till ära så bjöds det på tacopaj och till efterrätt
blev det rikligt med kladdkaka.
När sittningen avslutats så fick sig generalerna som toastat denna
spark ett traditionsenligt men dock ganska motstridigt snöbad.
Och Desiree råkade även bli indragen i det gräddkrig som snart
utbröt. Grädden gjorde golven hala och lämpliga för dans som
fortsatte ända tills gästerna gav sig av tillbaks till sina hemtrakter
och snipp, snapp, snut så var återsparken slut.
/Susanne Widman ET09
Tengilkulten
bjuder in till
spelkväll!
Den 25/3 klockan 18.00
bjuds det på brädspel och
samkväm i Enar; allt i sann
kultistanda!
Den som presenterar rätt lösning på
nedanstående chiffer vinner dessutom ära och
berömmelse i Nangijala!
Gvmtro lnmrh klgvmgrz szyrzg
K
U
L
T
U
R

Citatsidan
Sa din vän något kul, din ovän något dumt? Var din föreläsare som vanligt?
Lämna citatet i en citatlåda eller maila in och du får se citatet leva för evigt!
”Nian är jättekonstig, den är ju
helt logisk.”
Albin ET08
”Den tror att du är en telefon.”
Carl Stefan ET08 till Albin ET08
”Det är någon idiot som har kladdat i mitt häfte.”
Susanne ET09 läser sina egna anteckningar
”Jag kommer inte ihåg hur det var men
jag tror att stora ’A’ är större än lilla ’a’.”
Henrik Björklund
”1 fot = 0,3048 m. Jag vet inte om det är det
exakta värdet, men det kanske inte är en engelsk
fot...det kanske är en storfot.”
Henrik Björklund
”Alltså jag vet inte om det är något med
ögonen... men det är ju Peter Jöback.”
Chefredaktörens flickvän om
NTK:s kårordförande
”Gelatin... är inte det en växt? ... Det där
var nog något av det dummaste jag sagt.
Jag tänkte: gelatinblad, det måste ju växa
på någon buske.”
Glenn F09
”Det är mycket trevligare att nysa när
man har långärmat.”
Joel Falk ET08 torkar av armen
mot byxorna
”Du måste ha doktorerat för att få ett spännande
jobb. Som civilingenjör blir du bara anställd som
gruppchef för fem högskoleingenjörer och din
främsta arbetsuppgift resten av ditt yrkesverksamma
liv är att se till att de kommer nyktra till jobbet på
måndagsmorgnarna.”
Representant från Svenskt kärntekniskt
centrum på Uniaden
Johannes: ”Vad kallas personerna som arbetar i ett projekt?”
Niklas: ”Idioter.”
Johannes & Niklas, F06, resonerar kring projektledning
”Vid temperaturen noll är den inre energin
noll, men det betyder förstås inte att den
inre energin är noll.”
Okänd
”Fan! Man måste ju tänka åt rätt håll!”
Mattias ET09
”Åh, nej! Man måste göra rätt annars
blir det ju fel!”
Susanne ET09 tänker
”Jag ska smälla in mahalanobisavståndet
någonstans på tentan. Bara för att de ska
veta att: This guy, he knows some serious
statistical shit.”
Johannes F06 pluggar multivariat
dataanalys.
”Vem är prinsen i prinskorv?”
Chefredaktör Anton F05,
kl 5 på natten
”Åh, grabbar, kolla! Han använder konjugatregeln!
Det var länge sedan!”
Jakob F05, med helt äkta lycka i rösten
”Den roterar inte fritt! Ska jag bryta mig in?!”
Anders F06 gör micropopcorn
”Nej! Nu är vi inne i väntevärdesträsket!”
Anders F06, om risken att hamna i oönskade
djupa statistiska resonemang.
”Sommarens utmaning blir att skriva brorsans
bröllopshäfte i TeX.”
Johannes F06, 3 minuter efter att han
påbörjade sitt livs första .tex-fil.
”Nu höjer vi svårighetsgraden.
Ta fram de här pennorna som är
självlysande!”
Mia, franskalärare, när
lampan slocknar under
fransk pictionary
”Nu är det ett gyllene tillfälle
att starta ett nytt parti
och göra som Hitler!”
Anonym
”90 % av atomens vikt är tomrum!”
Joel Falk ET08
”Om Anders H. skrev en fyra på den här kursen
behöver jag inte plugga mer.”
Isak ET08