21.09.2013 Views

20 SKELETT - Umeå naturvetar- och teknologkår - Umeå universitet

20 SKELETT - Umeå naturvetar- och teknologkår - Umeå universitet

20 SKELETT - Umeå naturvetar- och teknologkår - Umeå universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Nr 1 - <strong>20</strong>10<br />

Redaktionens musikskribent, Albin<br />

Nilsson, djupdyker i den progressiva<br />

rockens historia.<br />

Sid 15<br />

Teknisk fysiks kulvertlokal, Göte, är<br />

på väg att få sig ett välbehövt ansiktslyft.<br />

Göte-k:s ordförande berättar.<br />

Sid 7<br />

Utrikesreporter Jakob Öhrman besöker<br />

Stora äpplet i en metropolernas<br />

uppgörelse!<br />

Sid 11<br />

φ<br />

Grupptryck för F-sektionen<br />

GENERATIONS-<br />

SKIFTE<br />

SANNINGEN BAKOM<br />

GAMMAL DJUNGELMYT!<br />

<strong>20</strong> <strong>SKELETT</strong><br />

HITTADE I GROTTA!<br />

”Vi är alla grundlurade!”<br />

Vi ger Er sanningen, eller bättre!


L<br />

E<br />

D<br />

A<br />

R<br />

E<br />

Okej, ”generationsskifte” är tydligen temat för detta<br />

nummer (vart får folk allt ifrån?). Jag förstår om många<br />

tycker att det låter lite diffust, men jag försäkrar er om<br />

att för somliga av oss är det skräckinjagande påtagligt!<br />

För några år sedan kände jag alla som var värda att kända<br />

<strong>och</strong> hade full koll på vad som försiggick på vår lilla del av<br />

<strong>universitet</strong>et. Jag hängde i Mitum ett minimum av fyra<br />

timmar om dagen <strong>och</strong> varje dag var ett maraton i socialt<br />

samspel. Bland äldrekursarna hade jag flera vänner som<br />

ilade runt i korridorerna eller intog bekväma soffor.<br />

Hur är det nu? Jag känner skrämmande få. Överallt är det nya<br />

ansiktet <strong>och</strong> jag kan inte längre ens placera folk inom programmet!<br />

Folk nämns <strong>och</strong> jag förmodas veta vilka de är, men jag har<br />

ingen aning. Jag är som en relik från en svunnen tid. Jag hänger<br />

även sparsamt i Mitum, precis som jag knappt går på sittningar<br />

eller har overall. Jag uppmuntrar verkligen alla att hänge sig vilt<br />

åt dessa aktiviteter, men för min del känns allting väldigt ”gjort”.<br />

(Någon slyngel på senast mottagningen hade mage att ifrågasätta<br />

min äldrekursarroll som förebild då jag tydligen inte hade nog<br />

kul. Bortskämda mansyngel! Jag var en förebild medan din mamma<br />

knöt dina skor!) Då är det tur att det finns vuxna saker att<br />

göra, som t.ex. att driva en seriös tidning!<br />

Nu har jag knappt äldrekursare; de flesta har dragit eller åtminstone<br />

skärpt sig. Även om de bor kvar i staden så hänger de inte<br />

på <strong>universitet</strong>et. Det får en att undra om man inte borde tänkt<br />

framåt <strong>och</strong> ägnat mer tid åt att lära känna yngrekursarna. Jag vet<br />

inte riktigt vart allt folk kom ifrån. Yngrekursare väller in i sådana<br />

drivor så man orkar inte sålla agnarna från vetet. Dessutom har<br />

man efter några år en relativt mättad kompiskrets.<br />

φ är en oberoende publikation<br />

för F-sektionen i<br />

<strong>Umeå</strong> som utkommer 4<br />

gånger per år <strong>och</strong> når studenterna<br />

<strong>och</strong> alumnerna<br />

på programmen Teknisk<br />

fysik, Energiteknik <strong>och</strong><br />

Öppen ingång. φ är religiöst<br />

<strong>och</strong> partipolitiskt<br />

obunden.<br />

Redaktion<br />

Anton Vikström F05<br />

Albin Nilsson ET08<br />

Johannes Boo ET08<br />

Emilott Lantz F07<br />

Omslagsbild<br />

www.bulls.se<br />

En relik talar ut<br />

Postadress<br />

<strong>Umeå</strong><br />

Naturvetar-<br />

<strong>och</strong> Teknologkår<br />

F-sektionen, φ<br />

MIT-huset, <strong>Umeå</strong><br />

Universitet<br />

901 87 <strong>Umeå</strong><br />

Chefredax & Ansvarig<br />

utgivare<br />

Anton Vikström<br />

Kontakt<br />

f-fi@ntk.umu.se<br />

(Använd studentmail!)<br />

En mer samhällsviktig aspekt av ”generationsskifte” är det korta<br />

studentminnet. Folk kommer <strong>och</strong> går som på Arkham Asylum<br />

<strong>och</strong> varje ny kull är övertygad om att allt som de utsätts för är<br />

uråldrig tradition. Ta till exempel vinorientering för kårmuppar,<br />

som jag hörde talas om för en tid sedan. Det blev tydligen ”tradition”<br />

inom loppet av något år, till gammrävarnas förvåning. Eller<br />

varför inte 3G efter Götejakten, vilket ursprungligen var en<br />

nödlösning. För att bli ännu seriösare så leder det nog även till att<br />

samma problem tacklas om <strong>och</strong> om igen.<br />

Sist men inte minst, en liten frikopplad fundering till er: vore det<br />

inte vettigare med att låta treorna, som varit med lite längre, sköta<br />

mottagningen?<br />

/Anton Vikström F05, chefredaktör<br />

φInnehåll<br />

Ledare - En relik talar ut<br />

Redax<br />

Diverse<br />

Opinion<br />

2<br />

3<br />

4<br />

6<br />

Inrikes 8<br />

Utrikes 12<br />

Teknik & forskning 14<br />

Kultur 16<br />

Citatsidan <strong>20</strong><br />

(Bildkälla: http://charleyana.files.wordpress.com)


Anton<br />

Jag är väl så mycket av en gammal student man kan vara utan att<br />

det börjar bli löjligt, då jag har pluggat längre än utbildningen<br />

”egentligen” är. Nu för tiden får jag gå runt <strong>och</strong> leta ett tag innan<br />

jag hittar någon jag känner, då gamla bekantskaper antingen dragit<br />

eller inte är på <strong>universitet</strong>et lika ofta. Jag kommer inte vara<br />

kvar här nästa år <strong>och</strong> får vemodigt leva med att den här tiden är<br />

på väg mot sitt slut, folk försvinner en efter en, <strong>och</strong> ens tillvaro<br />

tynar bort för att ersättas med något svårbegripligt ”annat”. Det<br />

är skrämmande, men lite spännande.<br />

Johannes<br />

Generationsskifte var det som det skulle handla om den här gången.<br />

Vad man nu skulle kunna skriva om det vet jag inte, kanske att<br />

det har sina för- <strong>och</strong> nackdelar. Bland fördelarna återfinns saker<br />

som att tekniken gått framåt <strong>och</strong> acceptansen i samhället ökat. Å<br />

andra sidan har folkvettet tydligen blivit utrotningshotat, folk i<br />

allmänhet tycks bara bli dummare för varje dag som går <strong>och</strong> nyheterna,<br />

oavsett om de kommer genom tidningar, TV eller över<br />

nätet har blivit fokuserade på kändisars sexliv <strong>och</strong> skandaler, hysteriska<br />

skrik om dödsvirus samt meningslöst dravel.<br />

Nå nu får det räcka med klagolåten. Gnällespalten är ju först i<br />

opinionsdelen. Om världen inte är perfekt betyder det bara att<br />

vi har något att sträva efter. Vi kommer ju att vara en del av det<br />

ledande skiktet om ett antal år. Ja, det vill säga om inte en av våra<br />

kära ettors profetia slår in. Att vi blir generationen som går in i<br />

väggen innan de fyllt 30 <strong>och</strong> måste snabbträna upp nästa att ta<br />

över efter oss.<br />

(Bildkälla: http://www.startrek.nl/)<br />

(Bildkälla: atlanplac.tripod.com)<br />

Albin<br />

Vi ger Er sanningen, eller bättre!<br />

När man talar om generationsskifte så tänker man kanske oftast<br />

på den fysiska generationen. För att dra ett exempel ur min egen<br />

släkt, Nils Agne Nilsson, Nils Tommy Nilsson, <strong>och</strong> Nils Albin<br />

Nilsson. Det är alltså min farfar, pappa <strong>och</strong> jag, <strong>och</strong> vi är från tre<br />

olika generationer. Fast det generationssskifte jag tänker på i det<br />

här fallet är det intellektuella. Vi ser hur det rör sig i faggorna,<br />

detta paradigmskifte, <strong>och</strong> det rör sig alla grenar av samhället. Vi<br />

börjar röra oss bort från folkhemssynen, gå mer <strong>och</strong> mer in i en<br />

ålder av acceptans, <strong>och</strong> jag är stolt över att få vara en del av detta.<br />

Undantaget är dock Utah, USA, där det nu eventuellt ska bli olagligt<br />

med missfall. För att vända på steken lite säger jag; Gud hjälpe<br />

oss.<br />

Emilott<br />

(Bildkälla: flickr.com)<br />

R<br />

E<br />

D<br />

A<br />

X<br />

Kommer ni ihåg den där Britney Spears-låten? ”I’m not a girl, not<br />

yet a woman” – ah, okej, nu var det kanske inte riktigt det där<br />

jag menade ordagrant men det ligger något i det. Det där glappet<br />

mellan två fack. Det här numrets tema är ju generationsskifte,<br />

vilket syftar på att en (äldre) generation byts ut (mot en yngre).<br />

Men jag faller nånstans i det där glappet. 1989 föds jag, samma år<br />

som Muren med stort M faller. En slags början på något, utan att<br />

vara det där något. Nu är jag <strong>20</strong> år. På väg in i en definitiv vuxenvärld<br />

(ja, när man passerar <strong>20</strong>-sträcket känns det verkligen att det<br />

inte finns någon ”återvändo”). Jag har varit här på <strong>universitet</strong>et i<br />

snart tre år, men har minst lika mycket kvar. Lillgammal ibland,<br />

barnslig ibland. Storasyster men känner mig allt som oftast som<br />

en lillasyster bland vänner som är närmare 30. Och mina nollor<br />

då, som alla var äldre än mig… fast som alla vet är det ju år på<br />

<strong>universitet</strong>et som räknas. Och så hamnar jag där i glappet igen.<br />

Det glappar lite i mig helt enkelt.<br />

(Bildkälla: http://www.firsttvdrama.com)


D<br />

I<br />

V<br />

E<br />

R<br />

S<br />

E<br />

Som ni alla förmodligen hört är det OS-tider igen. TV<br />

<strong>och</strong> tidningar är fulla av idrottare <strong>och</strong> dåliga ordvitsar.<br />

Tyvärr är det inte ett genuint otympligt spel, utan en av<br />

de där dåliga efterapningarna kallade Olympiska Spel.<br />

Nå de Olympiska sommarspelen har i alla fall vissa traditioner,<br />

även om det varit vissa gap i kontinuiteten ibland.<br />

1916, -40 <strong>och</strong> -44 fick de ställas in då alla var för<br />

upptagna med de pågående världskrigen för att delta. Det<br />

är dock ganska korta avbrott med acceptabla förklaringar,<br />

tänk hur det skulle sett ut annars. ”Tyvärr är vi tvungna<br />

att ställa in dagens fotbollsmatch, Tyskland/ Italien, då en<br />

tysk V-bomb träffade stadion igår. Då det Italienska laget<br />

var storfavoriter kan man bara säga att tyskarna haft väldig<br />

tur, <strong>och</strong> många frågar sig nu: Är V-bomberna så inexakta<br />

som det sagts.” Lite svårare är det dock att bortförklara avbrottet<br />

mellan år 393 <strong>och</strong> 1896.<br />

Vinterspelen är en nyare företeelse, men behåller många av kännetecknen<br />

från sommar-OS. De fem ringarna: Doping, Mediehysteri,<br />

Kommersialisering, Hejdlöst Slöseri <strong>och</strong> Nationalistisk yra<br />

på en nivå som annars senast skådades 1914, då folk dansade på<br />

gatorna vid nyheten att det var krig.<br />

Allt det här med OS är ju ganska nutida, säger ni kanske, så vad<br />

har det i en historiespalt att göra. Och ni har rätt, tills man ser tillbaka<br />

till var spelen kommer ifrån. Det antika Grekland, vår civilisations<br />

vagga. De spel som var fjärde år hölls till Zeus ära i Olympia<br />

var visserligen inte vinterspel, något som är ganska förståeligt<br />

då det var ett par millennia kvar innan någon uppfann konstsnö<br />

<strong>och</strong> konstis <strong>och</strong> då Grekland inte precis är känt för sina skidorter.<br />

Spelen pågick inledningsvis i endast en dag men senare blev fem<br />

dagar det vanligaste. I slutet av den nära 1<strong>20</strong>0 år långa perioden<br />

de hölls under finns det dock belägg för spel som pågick i 817<br />

Nu ska jag inte bli långrandig med en historielektion, men jag<br />

tror denna artikel kräver en kortrandig inledning åtminstone.<br />

<strong>Umeå</strong> <strong>naturvetar</strong>- <strong>och</strong> <strong>teknologkår</strong>, NTK, har sitt ursprung i<br />

Teknologsektionen, TS, som under sin existens tillhörde <strong>Umeå</strong><br />

Studentkår, US. Tillsammans med Naturvetarsektionen tog några<br />

tappra, engagerade själar tag i saker <strong>och</strong> ting, bröt sig ur <strong>och</strong> bildade<br />

så småningom NTK. Det var uppror, självständighet, rebeller<br />

<strong>och</strong> en känsla av samhörighet. Något nytt värt att kämpa för.<br />

Som äldrekursare vet jag nu att allt (nåja, nästan…) kan skrivas<br />

om som en Fourierserie, eller närmare bestämt termer av sinus<br />

<strong>och</strong> cosinus. Dessa oscillerar ju – de går upp <strong>och</strong> ner, det är toppar<br />

<strong>och</strong> dalar. Allt går alltså i vågor, så även engagemang.<br />

Med det klassiskt korta studentminnet har vi plötsligt kommit<br />

till en generation som inte längre känner till historien om NTK,<br />

Scharinska, Tältet, allt det där gamla härliga (or so I’ve been told)<br />

som tände ett enormt engagemang hos så många. En eld håller<br />

sakta på att brinna ut, en eld som verkligen inte borde släckas.<br />

Men vad är NTK idag, vad finns att engagera sig för idag? F-sektionen,<br />

alltså ni som läser detta, är en jättestor del i kåren; är inte<br />

det värt något? Brinner det inte en liten eld hos er alla för Göte<br />

<strong>och</strong>/eller Enar? Det är inte en jättestor grej att engagera sig i en<br />

Oändliga spelen<br />

dagar, dvs. TVÅ ÅR OCH 87 DAGAR. Spelen förbjöds slutligen<br />

av Kejsare Theodosius I som också är känd för stordåd som att<br />

ha avskaffat religionsfriheten i Romarriket <strong>och</strong> infört kristendom<br />

som statsreligion, varit den sista kejsaren av både Ost- <strong>och</strong> Västrom<br />

samt att ha bränt det stora biblioteket i Alexandria i jakten på<br />

hedniska tempel. Om det finns någon motsats till helgonförklaring<br />

så skulle jag säga att vi har en stark kandidat här.<br />

Sporterna har ändrats en hel del sedan Grekernas tid. I Olympia<br />

fick bara män tävla <strong>och</strong> se på <strong>och</strong> alla tävlade nakna. Något som jag<br />

är glad att de övergett, speciellt i grenarna brottning <strong>och</strong> tvåmannarodel.<br />

Förutom att de brottades nakna var de antika brottarna<br />

också insmorda i olja för att motståndaren skulle få sämre grepp<br />

om dem. Hur en rodeltävlingen i det antika Grekland skulle sett<br />

ut lämnar jag till läsarnas egna (sjuka) hjärnor att fundera ut.<br />

Hur som helst är eländet<br />

över nu, för den här gången,<br />

<strong>och</strong> det är dags för folk att<br />

börja arbeta på att få tillbaka<br />

sin rätta dygnsrytm efter att<br />

följt amerikansk tid ett tag.<br />

Det är också dags för mig att<br />

lägga ner pennan för den här<br />

gången.<br />

/Johannes Boo ET08, redaktionens<br />

historieexpert<br />

Generationsskifte i NTK<br />

(Bildkälla: Anton Vikström)<br />

sak, det tar inte upp all ens lediga tid <strong>och</strong> lite till, men det kan<br />

göra så otroligt mycket. Tänk om alla kårmedlemmar engagerade<br />

sig en timme i veckan, hur hade NTK varit då? Världsledande<br />

kanske, vem vet? Om alla F-sektionens medlemmar engagerade<br />

sig en timme i veckan? Fi hade kanske varit Sveriges största tidning<br />

tryckt i flerfärgsmassupplaga!<br />

För många kan det där med engagemang kännas motigt, för vissa<br />

kanske till <strong>och</strong> med farligt. Men jag skulle vilja påstå att det är<br />

något av det vackraste som finns. Tänk så mycket vi har idag som<br />

inte skulle finnas utan just lite jäkla engagemang.<br />

Ju fler vi är, desto mindre får alla göra, <strong>och</strong> desto mer kan vi tillsammans<br />

göra.<br />

Jag tror på er, den nya generationen av NTK <strong>och</strong> inte minst<br />

F-sektionen.<br />

/Eder trogne utposterade kårmupp, Emilott Lantz F07


En dag på andra sidan…<br />

Börjar vanligtvis med en tre timmar lång föreläsning om något<br />

kapitel i en stor tjock bok. Eftersom nästan alla amerikanska författare<br />

lär få betalt per sida blir ju böckerna otroligt tjocka. Det<br />

lilla som finns att säga blandas med massor av exempel <strong>och</strong> upprepningar/vinklingar<br />

av tidigare sagd information. Ofta blandas<br />

texten upp med många bilder <strong>och</strong> grafer.<br />

Denna text skulle egentligen handla om synen på matematik som<br />

finns på andra sidan. När jag väl dock tänkte genom allt tror jag<br />

inte att vi var så mycket bättre när vi läste Matematik C på gymnasiet.<br />

Begrepp som derivata var fortfarande läskigt <strong>och</strong> integraler<br />

hade man ingen aning om. Det är dock ett steg tillbaka när<br />

man inte längre får lösa ett ekvationssystem i matrisform utan nu<br />

måste lösa det grafiskt. Alla vet vi hur besvärligt <strong>och</strong> oprecist det<br />

blir när man även approximerar en derivata i en punkt med en<br />

förändringskvot. Hur noggrant kan man läsa av grafen <strong>och</strong> hur<br />

stort är egentligen delta-y <strong>och</strong> delta-x?<br />

Att ta steget tillbaka är en intressant upplevelse när man snabbt<br />

inser att alla tentor i matematik faktiskt har givit något. En annan<br />

intressant observation är även att nationalekonomer sneglar lite<br />

lätt på fysiken <strong>och</strong> gärna vill ha en matematisk modell som går att<br />

räkna på. Dynamiken har en stor del av kurserna – ”Vad händer<br />

som vi skiftar denna funktion åt höger?” är en vanlig frågeställning.<br />

Samtidigt saknar man det sunda förnuftet som Rammer,<br />

Shelankov <strong>och</strong> Bychkov hamrat in i våra sinnen under problemlösningarna<br />

i deras kurser. ”What is the physics behind this?”. Om<br />

man frågar en nationalekonom får man ofta till svar att det finns<br />

att se i modellen eller att problemet är för svårt att modellera.<br />

Så slutligen, tänk på hur det står till i det fasta tillståndets fysik<br />

eller i statistisk fysik, där miljarder partiklar stokastiskt samverkar<br />

för att ge någorlunda deterministiska system. Liksom gaspartiklar<br />

är vi konsumenter smått stokastiska av oss, tusentals faktorer<br />

påverkar vårt beteende <strong>och</strong> det är omöjligt att modellera vardera<br />

parametern för sig. Svaret kanske finns inom de områden som<br />

fysiker har spenderat otaliga år på att lösa. Spännande tycker jag,<br />

när man ser att lärdomarna från ideala gaser <strong>och</strong> Sommerfeldts<br />

modell har varianter som används för att studera konsumenternas<br />

köpbeteende. Det återstår att se hur många av oss som verkligen<br />

kommer hålla på med teoretisk fysik under sin livstid.<br />

För att sluten återknyta till rubriken så har man rätt ledigt efter<br />

lunchen, inga rekommenderade uppgifter <strong>och</strong> bara någon räkneövning<br />

i veckan. Det är rätt soft <strong>och</strong> lätt att läsa ekonomi vid<br />

sidan av sin civilingenjörsexamen men det är ändå en bra investering<br />

inför framtiden.<br />

/Johan Dahlin F05<br />

”So I take the charged stick and... nothing... because electricity<br />

is a lie! Everything is a lie. Politicians just invented it to<br />

distract you from the war in Iraq.”<br />

Vitaly Bychkov<br />

Det finns två val: gå på NH, <strong>och</strong> gå på NH frivilligt.<br />

Anton F05<br />

”Nu djävlar vaknar synapserna!”<br />

Patrik F04 tentapluggar/ölar<br />

”I declare these two lines parallell... and straight.”<br />

Shelankov<br />

”The free propagator has left the building.”<br />

Jørgen Rammer<br />

Citatspecial - tfy.se<br />

Nu när den gamla trotjänaren till hemsida, tfy.se,<br />

har gått i graven, passar det sig att publicera lite<br />

utvalda citat därifrån!<br />

/Anton Vikström F05<br />

”We don´t play hard to get, we play hard to<br />

want.”<br />

Daniel H F96 <strong>och</strong> Johannes<br />

”Men jag kan ju inte köra bil när jag är full! ...<br />

Visst ja, jag är ju nykter!”<br />

”...and then we divide by ε 0 because of France.”<br />

Jørgen Rammer<br />

”..if you don’t have any card-number you can write<br />

’saknas’, or the English word for that.”<br />

Per Lindström<br />

”Det är färden som är resan.”<br />

Markus Borgh F02<br />

”Remember that I use the word<br />

’classical’ as synonym to ’wrong’.”<br />

Shelankov<br />

”You dont need quantum<br />

mechanics, you´re engineers,<br />

you design bathrooms.”<br />

Shelankov<br />

”Är man lycklig är man<br />

antingen mongolid eller<br />

dum i huvudet.”<br />

Weis F01<br />

Kadesjö F05<br />

”Jag är inte smart men jag är<br />

fan dum.”<br />

Alm<br />

”Swedish is my default.”<br />

Jonas Larsson<br />

”En formel säger mer<br />

än 1000 bilder.”<br />

Kristoffer F03<br />

”Högskoleingenjör? Är inte<br />

det lite lek <strong>och</strong> lär?”<br />

Eiliv F06<br />

”Now you are on Quant 2,<br />

not Quant -1.”<br />

Shelankov<br />

”Badminton har ingenting med verkligheten att göra.”<br />

Roger Halling<br />

”Men du använder ju cylindriska koordinater, då behöver du<br />

ju inte tänka!”<br />

Stegmayer F03<br />

”Har du någon uppfattning om vad du heter?”<br />

Kjell-Åke Johansson vill veta namnet<br />

”If you build a plane, and change plus to minus, it won´t fly.<br />

And it would be your misstake.”<br />

Shelankov<br />

”When we have an integral, we look it up in a book, if that<br />

doesnt work, we use maple, and if that doesnt work, we give<br />

up.”<br />

Mats Nylén<br />

”And then the englishmen said, ’no, you bloody frogs, this is<br />

how you should write it!’”<br />

Jørgen Rammer<br />

”Alltså, på något sätt får man alltid panik när man börjar<br />

brinna!”<br />

Isak F02<br />

”Det värsta med att bli fälld av döda ting är att man inte kan<br />

döda dem.”<br />

Anton F05 snubblar på en ryggsäck<br />

”Maria Hamrin måste vara den enda programansvariga som<br />

diskuteras på herrtoan.”<br />

Anonym fysiker på Origos toalett<br />

D<br />

I<br />

V<br />

E<br />

R<br />

S<br />

E


O<br />

P<br />

I<br />

N<br />

I<br />

O<br />

N<br />

Så här befinner vi oss, i ordnade, effektiva Sverige, kölapparnas<br />

hemvist <strong>och</strong> de raka ledens Mekka! Är det inte underbart<br />

med en välordnad kö? Hur folk gemensamt når en<br />

tyst överenskommelse om att ställa sig på led <strong>och</strong> invänta<br />

sin tur, inte bara för ordningens skull utan även för att<br />

skynda på förloppet! Istället för att armbåga sig fram så<br />

är den enskilde beredd att stå <strong>och</strong> vänta några minuter<br />

för rättvisans skull! Så varför, VARFÖR, låter vi allt detta<br />

falla samman när vi konfronteras med en bardisk?! Genast<br />

gäller det att tränga sig <strong>och</strong> få en plats vid baren.<br />

Korta personer får kliva upp på en liten hjälppinne för att<br />

över huvud taget synas! Sen<br />

när man väl är framme vidtar<br />

det absurda, godtyckliga spel<br />

som här ersätter det annars rådande<br />

FIFO-systemet. ”Var är bäst att stå?”<br />

”Måste ha framme pengarna så de ser<br />

att jag är redo...” ”Sök ögonkontakt!” ”Kanske borde skjuta fram<br />

brösten lite?” ”Jag känner ju bartendern! Vad heter han nu...” VAN-<br />

SINNE! Hur länge man får stå <strong>och</strong> vänta på sin tur är beroende av<br />

så många komplicerade variabler att det bäst går att approximera<br />

som stokastiskt. Beroendet på hur länge man faktiskt har väntat<br />

vid bardisken är i det närmaste försumbart. Och ja, jag vet att folk<br />

är fulla idioter <strong>och</strong> det vore en sådan oerhörd ansträngning för<br />

dem att ordna sig i kö, men köerna för inträde bevisar att det i alla<br />

fall är möjligt med lite metallräcken <strong>och</strong> säkerhetsvakter (just för<br />

bardisken bör nog dessa eventuellt kompletteras med boskapsdrivare<br />

med chockbatonger).<br />

En sak som man tycker borde vara lättare att fixa (<strong>och</strong> som dessutom<br />

har med boskap att göra) är köttförpackningar. Köper man en<br />

”Eventuellt går<br />

den att använda i<br />

självförsvar.”<br />

biff eller liknande på affären kommer<br />

den tveklöst i en öppen svart<br />

låda av något skumt frigolitliknande<br />

material. Inget fel med dessa, fram<br />

tills det att man skall slänga skräpet<br />

<strong>och</strong> finner att förpackningen är<br />

Gnällhörnan<br />

”Kanske borde<br />

skjuta fram<br />

brösten lite?”<br />

näst intill OMÖJLIG att knyckla ihop! Man får praktiskt taget ha<br />

en egen soppåse till den fördömda förpackningen! Och detta är<br />

ingenting jämfört med de mjuka plastlådor som köttbullar säljs i,<br />

som är utrustade med en hård, vass plastkant som går runt hela<br />

ovansidan. Jag har försökt komma på vitsen med den men det<br />

enda den verkar göra är att skära sönder plastkassen! Eventuellt<br />

går den att använda i självförsvar. Jag tycker att jag brukar komma<br />

med ganska innovativa lösningar på världens problem, men här<br />

skulle det inte ens behövas. GÖR MJUKARE FÖRPACKNING-<br />

AR! TA BORT KANTEN!<br />

Fast det är klart, ingen lär väl göra något åt det här på hundra år<br />

hur mycket jag än gapar. Det är hela grejen med abderiter, de har<br />

knappt några problem eftersom de är för dumma för att upptäcka<br />

dem. Vi i intelligentian å andra sidan, vi är stolta kverulanter!<br />

/Anton Vikström F05<br />

Anders manlighetsspalt<br />

Okej, jag förstår att ni har väntat. Nu är det dags för er att ta till<br />

er av det här numrets manlighetsspalt. Något som är högaktuellt<br />

just nu <strong>och</strong> som du omöjligen kan värja dig från, vare sig du vill<br />

eller inte, är de olympiska spelen.<br />

Vissa säger att OS handlar om att vinna en medalj. För en riktig<br />

man är dock medaljen betydelselös, något man ger till frugan när<br />

man kommer hem så hon kan köpa sig en snygg stass. Nä ni, OS<br />

handlar om så mycket mer än bara medaljer.<br />

Olympiska spelen i Calgary, Canada 1988. Gunde Svan har precis<br />

avslutat den tredje sträckan i herrarnas längdstafett <strong>och</strong> lämnat<br />

över till Torgny Mogren på den sista sträckan med 27 sekunders<br />

ledning mot den sovjetiske åkaren. Torgny Mogren var dock sjuk<br />

så de 27 sekunderna var extremt viktiga. Gunde åker inte <strong>och</strong> tar<br />

en dusch eller nåt sånt omanligt. Han drar på sig en träningsoverall<br />

<strong>och</strong> åker sen ikapp Torgny Mogren ute i skogen för att skrika<br />

”Häng i nu! Du får vila<br />

”Gunde visade i alla<br />

fall att man kan vara<br />

jävligt manlig, trots<br />

både kroppsstrumpa <strong>och</strong><br />

vindkalsonger.”<br />

sen. Det är lugnt, jag ser<br />

honom inte än!” Det bör<br />

också tilläggas att Gunde<br />

under en femmil i norska<br />

Holmenkollen bröt<br />

armen tidigt i en vurpa.<br />

Han fullföljde ändå lop-<br />

(Bildkälla: Anton Vikström)


pet, med armen i mitella, <strong>och</strong> placerade sig näst sist i resultatlistan.<br />

Anledningen var enligt Gunde att Sixten Jernberg aldrig<br />

brutit ett lopp <strong>och</strong> då skulle inte han heller göra det. Vad ska man<br />

säga, Gunde visade i alla fall att man kan vara jävligt manlig, trots<br />

både kroppsstrumpa <strong>och</strong> vindkalsonger.<br />

I pågående OS är det tyvärr ont om riktiga män. Per Elofsson gråter<br />

i tv, konståkaren Adrian Sockertopp blir första svensk att göra<br />

en quadruppel <strong>och</strong> Björn Ferry dansar nån fånig ”björndans”.<br />

Adrian Sockertopp skulle jag vilja ge typ en sån där robotdräkt<br />

som Iron Man har, känns som att det är det som skulle krävas. I<br />

den dräkten kan han både göra en quadruppel <strong>och</strong> samtidigt se<br />

jävligt manlig ut, inget glitter där inte. Ferry förresten borde byta<br />

salongsgeväret mot en älgstudsare, helst en 338 WM så man inte<br />

behöver skruva upp ljudet på tv:n för att höra när det smäller.<br />

Eller så kan han byta till ett hagelgevär, då kan han lämna skjutvallen<br />

med en bruten hagelbössa hängandes över axeln. Jävulskt<br />

manligt!<br />

/Manlige Anders F06<br />

Den förlovade mottagningens<br />

hemligheter (från φ#4-<strong>20</strong>09)<br />

Helt skamlöst återanvänds nedanstående artikel från förra<br />

numret. Eftersom flera personer uttryckte oro för att någon<br />

skulle ta illa upp, varvid det sedan inte hördes ett pip, finns<br />

det risk för att den helt enkelt glömdes bort i julglädjen. Detta<br />

åtgärdas härmed. Skicka gärna in svar på artikeln (eller andra<br />

åsikter) till φ:s opinionsdel (annars fortsätter vi trycka repriser!).<br />

NTK i synnerhet <strong>och</strong> <strong>Umeå</strong>s studenter i allmänhet är ofta ivriga<br />

att påpeka vilka fina ordnade mottagningar vi har här i staden<br />

<strong>och</strong> ordet ”nollning” har dömts ut som nedvärderande <strong>och</strong> icke-<br />

PK. Här i <strong>Umeå</strong> förekommer ingen pennalism eller alkoholorgier!<br />

Det må mycket väl vara så att <strong>Umeå</strong> är bättre på detta område än<br />

många andra städer. Jag minns min egen mottagning <strong>och</strong> många<br />

andra som en glad <strong>och</strong> spännande tid <strong>och</strong> jag kände mig aldrig<br />

utsatt (även om Burklund kan skrämma 19-åringar när han vill).<br />

Jag har hört skräckhistorier, särskilt från andra länder, om phösare<br />

med en, låt oss säga, ”behärskad” inställning till dödsfall bland<br />

nollor, så <strong>Umeå</strong> förtjänar mängder med lovord. Det har dock sina<br />

skönhetsfläckar, <strong>och</strong> de sopas ständigt under mattan.<br />

Jag har inget emot alkohol på mottagningen. Själv är jag ingen<br />

stordrickare <strong>och</strong> kan låta tillräckligt illa nykter, men jag tänker<br />

inte förneka nyttan av att folk släpper på blygheten <strong>och</strong> drar på<br />

smilbanden. Alkohol borde dock bara förekomma som just det,<br />

en stämningshöjare <strong>och</strong> frivilligt tillval, det borde aldrig vara ett<br />

mål i sig. Vinbrännbollen, eller som den så bekvämt heter numer,<br />

”saftbrännbollen” (med alkoholhaltigt alternativ!) är bara till<br />

för att folk ska bli ordentligt berusade; alla vet det lika väl som<br />

jag. Vågar någon påstå något annat? Hela premissen är att folk<br />

med slagträn blir roligare att titta på om de är under påverkan<br />

(säkerhetssnöret som hindrar slagträet från att åka iväg är ingen<br />

idiotsäker lösning); något som knappast kan försvaras i ett öppet<br />

forum, därav namnbytet. Biotekniks vinorientering <strong>och</strong> liknande<br />

arrangemang är alla av samma skrot <strong>och</strong> korn. Ja, det finns alkoholfritt<br />

alternativ (som jag själv tog del av på vår vinbrännboll),<br />

men detta är av rena policyskäl. De är en ursäkt för att de nya<br />

studenterna ska bli berusade <strong>och</strong> skulle alkoholen tas bort från<br />

evenemangen skulle ytterst få se någon vits med att ha kvar dem<br />

(kom igen, brännboll?).<br />

Teknisk fysiks mottagning är, så vitt jag kan komma ihåg,<br />

i övrigt fri från alkoholindränkta skamfläckar, något som<br />

däremot inte kan sägas om teknisk datavetenskaps travesti<br />

till mottagning. ”Stigen” är en aktivitet som helt enkelt<br />

går ut på att nollorna skall gå från station till station<br />

<strong>och</strong> dricka så mycket ”sportdryck” (hembränd mäsk i<br />

diverse färger med ökänd smak) som möjligt. På sista<br />

stationen trycker man i dem sprit tills de spyr. Stigen<br />

rubriceras i mottagningsschemat som ”friluftsaktiviteter”,<br />

vilket måste tolkas som att nollorna inte har någon<br />

aning om vad som väntar dem. Detta är teknisk datavetenskaps<br />

mottagning, men festeriet <strong>och</strong> organisationer<br />

från många andra program deltar; jag har själv deltagit i<br />

Tengilkultens station två gånger. Jag fick intrycket av att<br />

vår station är relativt sparsam med alkoholen men kan ej<br />

uttala mig om de gånger jag ej deltagit (därmed inte sagt<br />

O<br />

P<br />

I<br />

N<br />

I<br />

O<br />

N<br />

att vi är oskyldiga). Förra hösten så tog vi i alla fall <strong>och</strong> helt enkelt<br />

bjöd nollorna på saft <strong>och</strong> bullar som en kul kontrast. På grund av<br />

detta var vi ej välkomna den senaste mottagningen; poängen var<br />

förlorad då alkoholen var borta ur bilden. Förvisso lär inte äldrekursarna<br />

med våld tvinga i folk alkohol, men med det auktoritära<br />

klimat som är allenarådande under hela deras mottagning kombinerat<br />

med en dos grupptryck har man svårt att se skillnaden.<br />

(Bildkälla: Anton Vikström)<br />

Som om inte förekomsten av alkoholcentrerade aktiviteter var nog<br />

så har vi även Dammplasket, ett evenemang som har starkt stöd<br />

<strong>och</strong> lyfts fram av självaste NTK. Låt oss glömma de små oskyldiga<br />

tävlingarna vid sidan om dammen <strong>och</strong> den goda stämningen runt<br />

omkring <strong>och</strong> istället fokusera på vad som försiggår ute på vattnet<br />

<strong>och</strong> vid ”fyren”, nämligen olika grader av slagsmål. När fyren skall<br />

målas förekommer det ibland handgemäng, <strong>och</strong> ute på flottarna<br />

tar folk judogrepp <strong>och</strong> slänger varann i det allt annat än rena vattnet<br />

(förhoppningsvis finns det inte nog skrot på botten för att ha<br />

ihjäl någon). Att ett evenemang som lyfts fram så starkt tilläts vara<br />

fortsatt präglat av våldsamheter måste ses som ett misslyckande av<br />

studenter, phösare <strong>och</strong> kår.<br />

Förekomsten av detta samt aktiviteter som Stigen <strong>och</strong> vinbrännboll<br />

borde diskuteras öppet istället för att fortsatt gömmas undan<br />

som mottagningarnas mörka ”hemlighet”.<br />

/Anton Vikström F05


I<br />

N<br />

R<br />

I<br />

K<br />

E<br />

S<br />

Det nya Göte<br />

Som ni vid det här laget redan hört så har Göte-K fått i<br />

uppdrag att göra en renovering av Göte. Det hela började<br />

med att programledningen för teknisk fysik noterade att<br />

de studenter som engagerar sig <strong>och</strong> känner en viss programanda<br />

ofta är de som lyckas slutföra sin utbildning.<br />

Göte som lokal spelar en viktig roll i detta då den för tekniska<br />

fysiker från alla år samman.<br />

Lokalens skick har med åren förändrats åt det sämre hållet.<br />

Lampor fungerar dåligt, köket är allt annat än snyggt<br />

<strong>och</strong> luften är syrefattig. Göte är med andra ord en helt<br />

vanlig sunkig kulvertlokal. Det är där som renoveringen<br />

kommer in; med hjälp av pengar från Fysikinstitutionen<br />

<strong>och</strong> F-sektionen ska nu Göte förbättras!<br />

”...en ventilationslösning<br />

så att man inte drabbas<br />

av Göte-koma...”<br />

De förändringar som<br />

kommer att ske som<br />

stöds av ovan nämnda<br />

bidrag är en upprustning<br />

av köket, ett ljudsystem<br />

att ersätta det som under<br />

sommaren stals, en ventilationslösning så att man inte drabbas av<br />

Göte-koma varje gång man vistats i lokalen mer än 30 minuter,<br />

nya kylar <strong>och</strong> en frys för försäljning av panpizzor <strong>och</strong> dylikt. Det<br />

är dessa förändringar som kostar pengar, men en storstädning <strong>och</strong><br />

upprensning av det bråte som både finns i Innerspace <strong>och</strong> i själva<br />

lokalen kan ses som självklar.<br />

Vissa av de förändringar som nämns ovan är inte så svåra att göra,<br />

det enda som krävs är att man skaffar en inköpslista, en bil <strong>och</strong><br />

några medhjälpare så är saken avklarad samma dag. De övriga,<br />

köksupprustningen <strong>och</strong> upprensningen i synnerhet, mår bra av<br />

att ha många inblandade. Därför ber vi dig <strong>och</strong> resten av dem<br />

som, om du sitter i Göte i läsande stund, troligen ligger halvt<br />

utslagna i Göte-koma på sofforna om hjälp!<br />

Se till att hålla utkik efter uppdateringar om renoveringen på vår<br />

finfina renoveringsblogg på http://gote-k.blogspot.com/ eller på<br />

vår nya facebookgrupp ”Göterenovering”!<br />

/Oskar Janson, ordförande Göte-K F07<br />

(Bildkälla: http://gote-k.blogspot.com)<br />

Tsurr slumrar vidare<br />

NTK:s tidning, Tsurr, ligger fortfarande på is p.g.a. pengabrist.<br />

φ har pratat med Adrian Lärkeryd, Tsurrs chefredaktör, om läget.<br />

Adrian berättar att budgeten hade blivit nedskuren men man<br />

valde att ändå bevara tryckkvaliteten på tidningen <strong>och</strong> hoppas på<br />

annonspengar, en metod som fungerat väl på andra orter. Satsningen<br />

misslyckades dock <strong>och</strong> större delen av budgeten gick åt till<br />

höstterminens första <strong>och</strong> enda nummer. Allting ligger nu på is.<br />

Det finns en del idéer, men det händer mycket lite <strong>och</strong> de ekonomiska<br />

svårigheterna avskräcker engagemangsvilliga. .<br />

Diskussioner har förts om att minska på tidningens tryckkvalitet<br />

för att få ut fler nummer. Den största kostnaden vid tryck är dock<br />

tryckplåten, <strong>och</strong> variationer av tryckkvalitet har liten relativ effekt<br />

på priset. En övergång till φ:s format, enkel utskrift, har diskuterats<br />

men ej fått något genomslag då skillnaden motför tidigare<br />

skulle bli alltför markant. ”Det blir ju en sån enorm kvalitetsnedskärning.<br />

Det är inte så kul.” meddelar Adrian Lärkeryd φ. Tsurr<br />

är sedan tidigare känd för sin pappers- <strong>och</strong> tryckkvalitet <strong>och</strong> detta<br />

anses väl värt att vårda. Det kommer nog att dröja ett tag innan<br />

allmänheten kan hoppas på fler nummer av kårtidningen.<br />

/Anton Vikström F05<br />

Tsnurr?<br />

Det har framförts idéer från drivna själar att starta en ny tidning,<br />

”Tsnurr”, gemensamt driven av kårens sektioner, utan påverkan<br />

från Kårstyrelsen, <strong>och</strong> med ett nummer per termin. Varje sektion<br />

skulle ha egna sidor i tidningen. Personerna bakom idén är Monika<br />

Brandt <strong>och</strong> Sara Eriksson från civilingenjörsprogrammet i<br />

bioteknik, som tidigare skrivit i Tsurr <strong>och</strong> dessutom satt upp en<br />

affisch med artiklar, också kallad ”Tsnurr” efter Tsurrs finanskollaps<br />

i höstas. Det är oklart vad som sker i framtiden men φ:s position<br />

skall inte vara hotad p.g.a. tidningens stora popularitet. Det<br />

har framförts tankar på vissa håll om att Tsnurr-gruppen istället<br />

borde försöka ta över Tsurr <strong>och</strong> väcka liv i tidningen igen, men det<br />

är än så länge bara på förslagsstadiet.<br />

/Anton Vikström F05


Hemma hos:<br />

familjen Farstad<br />

En långhårig, skäggig f.d. norrman öppnar dörren till lägenheten<br />

någonstans på Marieberg, <strong>och</strong> jag bjuds att kliva in i värmen. Den<br />

relativa luftfuktigheten närmar sig 40%, <strong>och</strong> glasögonen immar<br />

omedelbart igen. Redan här vittnar hallen om att det bor fler än<br />

två personer. Efter att ha gått upp för trappan äntrar vi själva lägenheten,<br />

det känns hemtrevligt. En projektor stoltserar som TV<br />

<strong>och</strong> dator i ett. Känns riktigt trevligt att titta på Stargate på 100’’.<br />

Det bjuds också på svele, en slags norska tjocka pannkakor, som<br />

ätes med smör <strong>och</strong> ost. Definitivt någonting som borde införas i<br />

den svenska husmanskosten.<br />

I ett hörn står en skyltdocka klädd i lamelläderrustning <strong>och</strong> teknologmössa<br />

<strong>och</strong> vaktar ingången till köket, <strong>och</strong> här <strong>och</strong> var på<br />

golvet ligger svärd i skumplast.<br />

Att ungarna hålls aktiva, det vittnar klätterväggen i rummet om.<br />

En bra julklapp till barnen, tycker φ-redaktionen!<br />

/Författare & fotograf: Albin Nilsson ET08,<br />

Biltexter: Anton Vikström F05<br />

En riddares mundering. Man kan inte låta bli att se hur väl teknologmössan gör sig<br />

i sammanhanget.<br />

Klättervägg för barn <strong>och</strong> de lokala pygméerna.<br />

Fönster?<br />

Nödvändig studentutrustning pryder taket. Kostcirkeln kompletteras i köket.<br />

I<br />

N<br />

R<br />

I<br />

K<br />

E<br />

S


I<br />

N<br />

R<br />

I<br />

K<br />

E<br />

S<br />

Stockholm - ocentralt men trendigt<br />

Det var med entusiastisk nyfikenhet, skadeskjuten plånbok<br />

samt karriäristiska förtecken som jag gav mig av till rikets<br />

självutnämnda huvudstad för att utföra exjobb. Detta<br />

är min historia, <strong>och</strong> förtäljer för den intresserade läsaren<br />

både träffsäkra observationer för egen överlevnad i urban<br />

miljö, men också personliga betraktelser angående detta<br />

mitt legoarbete för främmande makt i landet som flödar<br />

av latte <strong>och</strong> backslick.<br />

Lite geografi kanske kan vara på sin plats. Staden, Stockholm<br />

kallad, ligger lite avlägset till vid östkusten ungefär<br />

mitt i rikets södra halva. Den visade sig snabbt bestå<br />

av snarare ett gytter av sammanväxta mellanstora städer<br />

än en faktisk storstad. Detta från reklamen avvikande faktum<br />

uppvägdes dock av att de olika kommunerna visade sig ha olika<br />

spännande teman, som tex. Solna med sin allt överskuggande<br />

sportarena, Danderyd med sina överdyra villaområden, Skärholmens<br />

symptomatiska konsumismpanik samt förstås innerstadens<br />

urbanpittoreska charmighet.<br />

För en norrlänning van vid att<br />

städer ligger en timme från varandra<br />

oavsett riktning, gick det<br />

dessutom lätt att för-<br />

lika sig vid att denna<br />

tumregel gällde även<br />

i syd: korta fysiska<br />

avstånd <strong>och</strong> bra förbindelser<br />

å ena sidan<br />

men å andra sidan trafik nog<br />

för att överskugga både hopp<br />

<strong>och</strong> redlighet. Apropå trafik<br />

fanns det i den kollektiva sådana<br />

ett förträffligt system med<br />

färgstarka karaktärer som underhållning<br />

under färden, ofta<br />

väl förfriskade eller konstigt<br />

Karl XIII, en kruka bland lejon. (Bildkälla:<br />

Joakim Dahlberg)<br />

luktande, något som gjorde den<br />

dagliga pendlingen mindre tråkig. Dock vet varje umebo att vad<br />

gäller färgstarka resor kan inget ändå mäta sig med en åktur med<br />

vår egen inhemska Reggae-busschaufför.<br />

Nå, angående examensarbetet kanske ska nämnas några ord. Mitt<br />

tilldelade värv bestod i att på det Danderydsbelägna företaget Tobii<br />

undersöka hur glasögon påverkar ögonföljningsutrustning, i<br />

syfte att göra nämnda följande än bättre. Det visar sig nämligen<br />

att folk som är påträngande nog att använda synhjälpmedel även<br />

förvirrar ögonföljningsutrustning, vilket det alltså blev min upp-<br />

10<br />

Stadens grundare, Birger Jarls, grav.<br />

(Bildkälla: Joakim Dahlberg)<br />

gift att göra något åt.<br />

En diger rapport blev<br />

resultatet, det enda<br />

som återstår är att signera<br />

en kopia att skicka<br />

in till Nobelkommittén<br />

som förhandstips.<br />

Frågan är bara om det<br />

blir fysik- eller freds-.<br />

Nog med ödmjukheter,<br />

den intresserade<br />

läsaren som orkat ända<br />

hit i texten vill nu naturligtvis<br />

veta mer om<br />

de exotiska upplevelser<br />

konungens residensstad<br />

hade att bjuda. Och det<br />

ska sägas att flera stycken sådana var det. Bara en sådan pittoreskt<br />

motsägande sak som min bostad, en sliten korridorsetta i andra<br />

hand som i bästa kommuniststil samsades med 500 andra lika<br />

tråkiga lägenheter i ett fult hus vid Norra station; med utsikt över<br />

en motorväg, förstås. Men denna skraltiga bostad hade ju en an-<br />

”Sådana slott, från<br />

1700-talet alltså,<br />

byggs inte längre!”<br />

nan sida också, till exempel att inte mindre<br />

än två 1700-talsslott med tillhörande parker<br />

bekvämt låg placerade inom flaneravstånd.<br />

Ack ja! Sådana slott, från 1700-talet alltså,<br />

byggs inte längre!<br />

Förutom slott fanns även andra turistattraktioner i väl tilltagen<br />

mängd att beskåda. Till exempel Gamla stan med kitschig sekelskifteskommersialism<br />

<strong>och</strong> fattigstugor ombyggda till lägenheter åt<br />

kräm-de-la-kräm. Och överallt kungar, både levande fornminnen<br />

som vår nuvarande, <strong>och</strong> bronsgjutna som Kalle dussin, eller varför<br />

inte Birger Jarl himself som invigde Gallerian redan på 1<strong>20</strong>0-talet<br />

<strong>och</strong> därför räknas som stadens grundare. Han är förgylld numera,<br />

visar det sig.<br />

Nå, ingen text, hur än välskriven, kan göra en upplevelse rättvisa,<br />

därför slutar jag denna min beskrivning med detta stycke. Som ett<br />

slutord måste jag ändå rekommendera en resa till denna turistomspunna<br />

stad, för den som tillfälle gives. För, trots allt, det är inte i<br />

alla städer man faktiskt kan åka lokalbuss mitt i natten!<br />

/Joakim Dahlberg F05, äventyrare<br />

Nordkorea, någon? (Bildkälla: Joakim Dahlberg)


En bildserie inskickad av Nils Kadesjö skildrar kontrasten mellan<br />

strålningsfysiks nya <strong>och</strong> gamla lokaler - generationsskifte i sin<br />

påtagligaste form!<br />

/Foto: Nils Kadesjö F05, Text: Anton Vikström F05<br />

En gammal, gedigen föreläsningssal som inte klemar bort studenterna, fullt utrustad<br />

med härligt hårda stolar för maximal uppmärksamhet!<br />

Ett gammalt mysigt fikamiljö. Allting ligger nära till hands <strong>och</strong> studenterna kan lära<br />

känna varandra utan att distraheras av moderniteter.<br />

Det gamla labbet <strong>och</strong> dess trotjänare till datorer. Lägg märke till utsikten!<br />

Studenternas gamla mysiga gemenskapsrum får självaste Göte grön av avund!<br />

Bildextra - strålfysik<br />

11<br />

I<br />

N<br />

R<br />

I<br />

K<br />

E<br />

S<br />

Det nya skrävelbygget till föreläsningssal. Otaliga sittplatser reducerar studenten till<br />

en konform enhet i massan. Du sköna nya värld!<br />

Det nya fiket - en opersonlig jättesal med inpumpad kommers som för tankarna till<br />

Chaplins matarmaskin.<br />

Det nya labbet gapar tomt <strong>och</strong> kallt. Tidens bakteriefobi har slutligen lett till inplastade<br />

möbler. Plasten byts uppenbarligen ut mellan studenter.<br />

Den nya gemensamma ytan orsakar torgskräck <strong>och</strong> den höga takhöjden <strong>och</strong> de resliga<br />

pelarna påminner studenten om hans ringa värde.


U<br />

T<br />

R<br />

I<br />

K<br />

E<br />

S<br />

φ:s utrikesredaktion jämför två av världens främsta<br />

städer, New York City i USA <strong>och</strong> <strong>Umeå</strong> i Sverige, för<br />

att en gång för alla avgöra vilken av dem som kan<br />

titulera sig Världens bästa stad. Resultat blir: oavgjort.<br />

I åratal har professionella tyckare <strong>och</strong> hypokriter världen<br />

över diskuterat vilken av alla de städer som finns därute<br />

som är den bästa. Vilket är det bästa resmålet? Vilken stad<br />

har det bästa nattlivet? Var är det bäst att bo? Arbeta? Studera?<br />

Leva? Kandidaterna har varit många, inklusive, men<br />

inte begränsat till, Tokyo, Sydney, Kuala Lumpur, Honolulu,<br />

New York City, Åkers styckebruk <strong>och</strong> <strong>Umeå</strong>.<br />

För att en gång för alla tysta hycklarna sände φ:s utrikesredaktion<br />

en av sina stjärnreportrar på USA-resa för att ta<br />

reda på sanningen. Det skulle visa sig att slutstriden, mellan<br />

New York City <strong>och</strong> <strong>Umeå</strong>, skulle bjuda på några spännande<br />

överraskningar. Efter en hård kamp kunde de två kombattanterna<br />

ej skiljas från varandra <strong>och</strong> redaktionen tvingades förklara resultatet<br />

som oavgjort.<br />

Modellen som användes för att ranka de två städerna har utveck-<br />

”Metoden bygger på en<br />

linjärkombination av godtyckligt<br />

valda variabler...”<br />

abler, med alla koefficienter lika med ett.<br />

lats av Sportbladet <strong>och</strong><br />

är lika enkel som genialisk.<br />

Metoden bygger på<br />

en linjärkombination av<br />

godtyckligt valda vari-<br />

”Den ger oss rätt svar varje gång”, säger Aftonbladets expert på linjär<br />

algebra <strong>och</strong> faktoranalys, Joe Labero.<br />

Alla som någon gång har läst Sportbladet inför en viktig match<br />

eller ett mästerskap vet att det enda man behöver göra är att jämföra<br />

de tävlande i diverse obskyra kategorier, inklusive, men inte<br />

begränsat till, sådana kategorier som har något med den aktuella<br />

sporten att göra. Den tävlande som vinner flest kategorier kom-<br />

Frihetsgudinnan på Liberty Island, berömt landmärke i New York City.<br />

(Bildkälla: Caroline Ödling)<br />

Världens bästa stad utsedd<br />

1<br />

mer naturligtvis att vinna matchen eller mästerskapet.<br />

”Ska man exempelvis avgöra vem som vinner Allsvenskan i fotboll<br />

kan kategorierna vara Bästa målvakt, Bästa mittfält, Bästa målskyttar,<br />

Mest välklädde tränare, Bästa hejaramsor <strong>och</strong> Godast varmkorv.<br />

Det är då rimligt att anta att lagets skicklighet är en linjärkombination<br />

av dessa”, förklarar Labero.<br />

Tack vare detta unika samband kan φ nu alltså konstatera att<br />

<strong>Umeå</strong> <strong>och</strong> New York City är precis lika värdiga vinnare av titeln<br />

Världens bästa stad. Läs hela testet, fråga för fråga, här intill! φ<br />

har förgäves försökt nå USA:s president Barack Obama för en<br />

kommentar till testresultatet.<br />

Ölburkspyramid på 3G, berömt landmärke i <strong>Umeå</strong>. (På bild: Markus Borgh, Viktor<br />

Segerström. Bildkälla: Jakob Öhrman)


Kategori: Modernaste flygplatsen<br />

Vinnare: <strong>Umeå</strong><br />

Ställning: 1–0 till <strong>Umeå</strong><br />

Kommentar: φ:s reporter lyfte från nyupprustade <strong>Umeå</strong> City<br />

Airport <strong>och</strong> landade på LaGuardia Airport från 1939. Vi fick<br />

vänta på en taxibana i en timme innan en gate blev tillgänglig.<br />

Väl inne i terminalbyggnaden hade någon spytt i handfatet på<br />

herrtoaletten<br />

Kategori: Bästa gatunamnen<br />

Vinnare: NYC<br />

Ställning : 1–1<br />

Kommentar: Som teknolog är det omöjligt att inte älska en stad<br />

som har gjort ett koordinatsystem av sitt gatunät. En plats anges<br />

på vektorformen (St, Ave) <strong>och</strong> sedan är alla vektoroperationer<br />

tillgängliga för att avgöra var man befinner sig. Kännedom om<br />

basvektorerna, ett kvarter i St- respektive Ave-led, möjliggör<br />

transformation till andra koordinatsystem.<br />

Kategori: Största blåbären<br />

Vinnare: NYC<br />

Ställning : 2–1 till NYC<br />

Kommentar: Allt är större i USA, särskilt när det gäller mat.<br />

Regeln bekräftas av de blåbär man får till sin, av lönnsirap på<br />

pannkaksbotten bestående, frukost. I USA är blåbären stora som<br />

Pirayahjärnor eller kanske spelkulor. Välj den jämförelse som<br />

säger dig mest.<br />

Kategori: Mest strips på McDonald’s<br />

Vinnare: Oavgjort<br />

Ställning : 2,5–1,5 till NYC<br />

Kommentar: Allt är större i USA, särskilt<br />

när det gäller mat. Undantaget som<br />

bekräftar regeln är McDonald’s som serverar lika stora burgare<br />

<strong>och</strong> strips i Sverige som i USA. Fast i USA får man en enlitersläsk<br />

till sin meny. Det får man inte i Sverige.<br />

”<strong>Umeå</strong> <strong>och</strong> New York är<br />

två precis lika bra städer.”<br />

Kategori: Högsta utryckningsfrekvensen<br />

Vinnare: NYC<br />

Ställning : 3,5–1,5 till NYC<br />

Kommentar: I Sverige stannar alla upp <strong>och</strong> vänder sig om ifall<br />

en ambulans passerar. I New York känns det som om något<br />

inte stämmer ifall man inte hör minst ett utryckningsfordon.<br />

Poliserna använder sirenerna av slentrian för att få företräde i<br />

trafiken <strong>och</strong> brandbilarna jagar i flock på gatorna <strong>och</strong> tutar jättemycket<br />

i korsningarna.<br />

Kategori: Parkigaste parken<br />

Vinnare: <strong>Umeå</strong><br />

Ställning: 3,5–2,5 till NYC<br />

Kommentar: Central Park är omsusad <strong>och</strong> omtalad <strong>och</strong> visst är<br />

det Lady <strong>och</strong> Lufsen-stämning över delen som innehåller The<br />

Lake. Men parken är inte större än att man alltid ser höghusen<br />

som omringar den. Och en löprunda runt Nydalasjön slår en<br />

löprunda runt osexiga Jacqueline Kennedy Onassis Reservoir alla<br />

dagar i veckan.<br />

Kategori: Bästa fyrverkerierna på nyårsafton<br />

Vinnare: <strong>Umeå</strong><br />

Ställning : 3,5–3,5<br />

Kommentar: Svingen tävlar mot Brooklyn Bridge som fyrverke-<br />

1<br />

riskådningsplats i denna kategori <strong>och</strong> Svingen vinner! φ:<br />

s reporter såg inte ens minsta häxtjut kring tolvslaget vid<br />

Brooklyn Bridge. Som tröst bjöds det dock på champagne<br />

i baren, vilket leder oss in på nästa kategori...<br />

New York-restaurangernas inlägg i alkoholdebatten.<br />

(Bildkälla: Jakob Öhrman)<br />

Kategori: Mest gratis vin<br />

Vinnare: NYC<br />

Ställning : 4,5–3,5 till NYC<br />

Kommentar: Systembolaget har mycket att lära av amerikanska<br />

liquor stores. Direkta uppmaningar att festa loss rejält på nyår,<br />

”Kom igen, det är faktiskt ett decennium som rings<br />

ut!”, ackompanjeras av gratis provsmakningar av<br />

champagne. Bju-champagne på krogen på tolvslaget<br />

är aldrig fel <strong>och</strong> restaurangerna marknadsför sig med<br />

att man får gratis vin om man äter middag hos dem.<br />

Kategori: Bästa hockeypubliken<br />

Vinnare: <strong>Umeå</strong><br />

Ställning : 4,5–4,5<br />

Kommentar: Nog är Rangers fans bättre än Björklövens dito?<br />

Tja, de är bättre på att äta popcorn, dricka öl <strong>och</strong> bua ut sina<br />

egna spelare. Vi svenskar som kollade på matchen kan berätta att<br />

Rangers vann över Dallas <strong>och</strong> att Lundqvist blev en av matchens<br />

lirare.<br />

Slutsats: <strong>Umeå</strong> <strong>och</strong> New York City är två precis lika bra städer.<br />

<strong>Umeå</strong> är en bra plats för att studera, men New York City är väl<br />

värt ett besök under tiden.<br />

/Jakob Öhrman F05<br />

U<br />

T<br />

R<br />

I<br />

K<br />

E<br />

S


T E<br />

K<br />

N I<br />

K<br />

&<br />

F<br />

O RS<br />

K<br />

N I<br />

N G<br />

Nedan återges två artiklar från de senaste två numren<br />

av φ som har vållat mången F-sektionist huvudbry <strong>och</strong><br />

tvivel <strong>och</strong> det är med stor glädje <strong>och</strong> ära som vi här<br />

presenterar ett väl genomtänkt svar av den engimatiske<br />

välgöraren <strong>och</strong> missionären, dr Matematik.<br />

Triangelns geometri (från φ#3-<strong>20</strong>09)<br />

Hur många hörn har en triangel?<br />

• En triangel består av tre ändliga linjer.<br />

• En linje är en cirkel med oändlig radie.<br />

• En cirkel har oändligt många hörn.<br />

Slutsats: En triangel har oändligt många hörn.<br />

/Mona Forsman ”F05”<br />

Matematisk verklighet (från φ#4-<strong>20</strong>09)<br />

Vänner! Jag råkade frekventera det mycket eminenta numret<br />

av φ som den ärevördiga redaktionen skapat, <strong>och</strong> noterade<br />

självfallet det flådiga, om dock påstådda, beviset för att en triangel<br />

har oändligt många hörn. Då en utmaning, säkerligen med menlöst<br />

eller inget pris för vinnaren men ändock, utlysts för att påvisa<br />

vari felet i resonemanget, som synbarligen påvisar en trehörnings<br />

innehav av fler hörn än tre, består i, beslöt jag mig att i den goda<br />

smakens namn påvisa sagda fel, androm till varnagel.<br />

Det begångna tankefelet är enkelt att begå i en akademisk värld,<br />

men lika simpelt som självklart att omintetgöra. Felet är helt enkelt<br />

att en matematiker beskrivit en verklighet som i realiteten<br />

utgörs av fysikaliska storheter, vilket kan allegoriseras som att med<br />

kemi försöka beskriva fysik - otillräckligt <strong>och</strong> missledande, <strong>och</strong> i<br />

synnerhet helt utan att ens vara i närheten av pudelns beryktade<br />

kärna. Med andra ord, felet är att en matematiker har fäst sig vid<br />

ovidkommande ekvivaliteter <strong>och</strong> misslett läsarna, när det borde<br />

varit en fysiker som fått beskriva triangeln vilket hade resulterat i<br />

ett korrekt antal triangelhörn (tre).<br />

Återigen visar sig den renodlade matematiken, som approximativt<br />

närmar sig folkvett i samma takt som Akilles närmar sig sköldpaddan,<br />

vara ute <strong>och</strong> figurativt framföra velociped. Alldenstund<br />

fysiken däremot hänger sig åt verkligheten, är det åt dennas håll vi<br />

torde vrida våra bönemattor, bildliga som de må vara.<br />

/Joakim Dahlberg F05 ber fem ggr om dagen. Figurativt.<br />

Och nu, bereden väg för dr Matematik.<br />

Rörande cirklar, hörn <strong>och</strong><br />

varseblivningens begränsningar<br />

1<br />

Jag har med intresse följt den debatt som gått som följetong i<br />

φ under det gångna läsåret, <strong>och</strong> det är inte utan att tankarna<br />

går till den välbekanta passagen i Böckernas bok: ”Hwar nu<br />

en blinder leder en blindan, så falla de både i gropena”.<br />

Upprinnelsen till debatten står att läsa i φ #3, <strong>20</strong>09, där Mona<br />

Forsman presenterade ett oantastligt bevis för att en triangel har<br />

oändligt många hörn. Nu började det koka <strong>och</strong> fräsa i mången<br />

teknologhjärna. Det är nämligen så att de flesta ingenjörer faktiskt<br />

är relativt goda aritmetiker <strong>och</strong> därför tycker sig med relativt<br />

god säkerhet veta, att en triangel har 3 hörn <strong>och</strong> att 3 hörn är<br />

väsentligt mindre än oändligt många.<br />

Hur skall man då reagera på detta till synes paradoxala förhållande?<br />

Många rycker på axlarna <strong>och</strong> tittar åt ett annat håll. Likt sagans<br />

strutsar tror de att det hot de inte ser, inte heller finns. Andra<br />

reagerar med ursinne. Med vilt slående armar kastar de sig ylande<br />

mot själva Matematiken <strong>och</strong> vrålar ut sitt ursinne <strong>och</strong> sin besvikelse<br />

till alla <strong>och</strong> ingen. Och det är klart det är förståeligt. Redan<br />

så tidigt som under Mottagningstiden sträckte Matematiken dem<br />

sin stadiga hand med löfte om att lotsa dem över ett stormigt<br />

hav av fysikaliska modeller <strong>och</strong> tekniskt snömos, <strong>och</strong> den handen<br />

har de greppat. Likt ett vettskrämt barn som följs hem genom en<br />

mörk skog, har de krampaktigt kramat den utsträckta handen <strong>och</strong><br />

storögt följt låtit sig ledas genom Hilbertrum <strong>och</strong> över vektorfält.<br />

Tillsammans har de har satt luppen till det oändligt lilla <strong>och</strong> skådat<br />

ut över det obegränsat stora <strong>och</strong> trots att allt tett sig mycket<br />

obekant <strong>och</strong> skrämmande har de aldrig riktigt tvivlat. De har hela<br />

tiden trott på Matematiken; hela tiden har de litat på att den vet<br />

vad den gör, att den, när den med självklar auktoritet stegar fram<br />

genom snårig djungel <strong>och</strong> majestätisk urskog, verkligen vet vart<br />

den är på väg - att den vet vägen hem.<br />

Det är således fullt förståeligt att många reagerar med besvikelse<br />

<strong>och</strong> en känsla av övergivenhet när de tror sig finna Matematiken<br />

med byxorna nere, svamlande som en gamling med lika liten<br />

aning om var han är som om hur han kom dit, eller hur han ska<br />

ta sig därifrån.<br />

Ytterligare andra personer reagerar med tillförsikt. De har aldrig<br />

förlorat sin tro på vitterheten, <strong>och</strong> för varje utmaning de ställs<br />

inför, stärks blott dess tro <strong>och</strong> förtröstan på den eviga sanningen<br />

<strong>och</strong> hoppet om förnuftets slutgiltiga seger. De förstår att när det<br />

gäller att begripa världen kan vi endast finna svaret inom oss -<br />

hur skulle empiriska studier kunna ge oss sanning när våra sinnen<br />

är svekfulla själva köttet vill oss ont? Nej, när tvivlets gnagande<br />

gaddar gör sig påminda vänder sig den vise med självklarhet till<br />

Matematiken med ödmjuk bön om hjälp <strong>och</strong> vägledning.<br />

Och Matematiken, hon hör bön.<br />

1<br />

Forsmans resonemang är som sagt logiskt oantastligt, men lider av<br />

en svaghet. Hon definierar aldrig vad ett hörn är; det enda vi får<br />

veta är att det är något som en cirkel har oändligt många av. Sedan<br />

definieras en linje som en cirkel med oändlig radie <strong>och</strong> en triangel


Populärvetenskaplig nonsensbild för sidutfyllnad. (Bildkälla: Anton Vikström)<br />

som något som består av tre ändliga linjer. Vad en ändlig linje är<br />

definieras inte närmare, men om vi bortser från den detaljen ser vi<br />

att eftersom en triangel består av tre linjer - det vill säga tre cirklar<br />

- <strong>och</strong> eftersom varje linje - det vill säga cirkel - har oändligt många<br />

hörn, måste också triangeln ha oändligt många hörn.<br />

Det är här tydligt vari problemet ligger. Ett Forsmanskt hörn är<br />

inte liktydigt med det som det vi i vardagligt tal brukar kalla hörn,<br />

utan något helt annat, <strong>och</strong> sådana Forsmanska hörn kan en triangel<br />

ha oändligt många av samtidigt som den bara har tre gamla<br />

vanliga Euklidiska hörn.<br />

Varifrån kommer då Forsmans idé om att det bör finnas ett slags<br />

hörn som en cirkel har en oändlig uppsättning av? Förmodligen<br />

kommer det från en av de vanligaste fallgropar som såväl professionella<br />

som amatörer inom matematiken riskerar att fall i, nämligen<br />

missbruk av gränsvärden.<br />

Den bakomliggande tanken till de Forsmanska hörnen är nämligen<br />

att en cirkel med radien r går att approximera med en regelbunden<br />

n-hörning. I takt med att n växer kommer månghörningarna<br />

mer <strong>och</strong> mer att påminna om en cirkel <strong>och</strong> därför skulle man<br />

kunna tänka sig att en cirkel i själva verket är en månghörning<br />

med oändligt många hörn. Detta är emellertid ett exempel på en<br />

typ av slutsats man får vara mycket försiktig med. Bara för att<br />

något gäller för alla ändliga tal, behöver det inte gälla för oändligheten.<br />

Ta till exempel talet 1/n, där n är ett naturligt tal. För detta<br />

tal gäller att 1/n > 0, men vi kommer alla ihåg från våra första<br />

trevande steg i Adams sällskap att lim n->∞ 1/n = 0. Hur skall vi<br />

tolka detta? Har vi just visat att noll myror är fler än inga elefanter?<br />

Nej, naturligtvis inte. Vad vi har visat är att strikta olikheter i<br />

allmänhet inte bevaras vid gränsvärdestagning.<br />

Ett lite mer spännande exempel på samma tema är följande. Betrakta<br />

funktionen f n : x |-> n -1 cos(2πnx). Som synes är det en periodisk<br />

funktion av perioden 1/n som antar värden i intervallet [-1/<br />

1<br />

n,1/n]. Om vi nu väljer att studera hur många svängningar<br />

f genomgår när x rör sig genom intervallet [0,1], ser vi<br />

n<br />

att eftersom cos(x) har två nollställen per period, måste f också ha<br />

n<br />

detsamma. Eftersom f genomgår 1/(n n -1 )=n perioder när x sveper<br />

över intervallet [0,1], följer det att f svänger 2n gånger på interval-<br />

n<br />

let [0,1]. Låter vi nu n växa mot oändligheten ser vi att svängningarna<br />

växer obegränsat till antalet samtidigt som storleken på dessa<br />

- amplituden - krymper mot noll. Vi har alltså att limn->∞ f = 0. n<br />

Betyder detta att f∞ = 0 är en funktion med oändligt hög frekvens<br />

<strong>och</strong> oändligt liten amplitud? Ja, kanske det. Om man tycker att<br />

det språkbruket är praktiskt. Men betyder det att derivatan till<br />

f∞ = 0 byter tecken oändligt många gånger? Högst tveksamt. När<br />

man använder ord av typen ”oändlig”, <strong>och</strong> ”oändligheten”, är det<br />

av stor vikt att man frågar sig vad man menar med dessa. Sannolikheten<br />

för att en fysiker i sitt empiriska studium av världen ska<br />

råka träffa på en oändlig storhet är försvinnande liten, så hos honom<br />

finns få svar att hämta. Svaret står istället att finna inom oss,<br />

<strong>och</strong> Matematiken väntar öppna armar på att få visa oss vägen.<br />

/Dr Matematik<br />

T E<br />

K<br />

N I<br />

K<br />

&<br />

F<br />

O RS<br />

K<br />

N I<br />

N G


K<br />

U<br />

L<br />

T<br />

Den progressiva rockens tillkomst<br />

<strong>och</strong> framfart<br />

Jag har tagit det på mig att föra in lite av den högra<br />

hjärnhalvan i denna vetenskapens högborg, F-sektionen.<br />

I mitten av 1960-talet märktes någonting som började<br />

röra sig upp ur den musikaliska marktäckaren. Den ”raka”<br />

U musiken fick en oanad utmanare i en musikstil som växt<br />

fram ur den dåvarande rockmusiken. Den nya musikstilen<br />

kallades psykedelisk rock, <strong>och</strong> följde inte längre det<br />

R traditionella mönstret vers-refräng etc. Detta upprörde<br />

några, <strong>och</strong> väckte intresset hos desto fler. Det tog dock ett<br />

tag innan denna musik fick fäste i samhället. ”We don’t like their<br />

sound, and guitar music is on the way out.” - skivbolaget Decca<br />

nobbar The Beatles, 1962. Detta tilltag har kallats för det största<br />

misstaget i musikhistorien.<br />

Trots skivbolagens misstro till den nya musiken, den med otydliga<br />

gitarrstämmor, abstrakta texter <strong>och</strong> oortodoxa låtuppbyggnader,<br />

så började det dyka upp psykedeliska grupper lite här <strong>och</strong><br />

var. Tillväxten var som störst i Storbritannien <strong>och</strong> USA, <strong>och</strong> där<br />

började grupper som Jefferson Airplane, The Grateful Dead <strong>och</strong><br />

Pink Floyd göra sig hörda. Det var mitt i ”Flower Power”-eran,<br />

<strong>och</strong> den psykedeliska rocken var större än någonsin, vilket 1969<br />

skulle komma att konvergera i den numera historiska musikfestivalen<br />

Woodstock. Den hårdare delen av den psykedeliska rocken<br />

kallades för ”Acid rock” (t.ex Purple Haze av The Jimi Hendrix<br />

Experience <strong>och</strong> White Room av Cream). Värt att att nämna är att<br />

den moderna hårdrocken ursprungligen har sina<br />

rötter i just Acid rock. Många hävdar att kulmen<br />

inom den psykedeliska rocken var 1967, då Beatles<br />

släppte albumet ”Sgt. Pepper’s Lonely Hearts<br />

Club Band”.<br />

Det var ur denna musikaliska renässans som den progressiva<br />

rocken föddes, en typ av musik som inte bör förväxlas med den<br />

svenska proggen. Några exempel på band som var pionjärer inom<br />

den progressiva rocken är Jethro Tull, King Krimson, Pink Floyd,<br />

samt Captain Beefheart. Det som kännetecknar progressiv rock<br />

är till exempel de långa låtarna; (15-<strong>20</strong> minuter är inte ovanligt),<br />

1 ONE 1 X HE DIE. Bildkälla: http://musicstreaker.files.wordpress.com)<br />

”Den progressiva rocken kräver<br />

generellt mycket mer av lyssnaren<br />

än annan musik.”<br />

1<br />

Har ni någonsin undrat var penntroll kommer ifrån?<br />

(Bildkälla: http://whattothink.wordpress.com)<br />

långa, tekniskt krävande solon med mera. En annan intressant<br />

prägel som den här musiken förde med sig är konceptalbumen,<br />

ofta en hel skiva som behandlar ett visst tema. Det största kän-<br />

netecknet för den progressiva rocken är dock<br />

de asymmetriska taktarterna, istället för 4/4<br />

som är vanligast i rock- <strong>och</strong> popmusiken, så<br />

använder sig de progressiva banden gärna sig<br />

av 5/4, 7/4, 9/8 mm. Exempel på detta är låten<br />

Schism av Tool, där taktarten förändras inte mindre än 47<br />

gånger. En annan intressant låt av just bandet Tool är Lateralus,<br />

där stavelserna i verserna följer Fibonaccis talföljd, upp <strong>och</strong> ner<br />

som en våg. Sången tar även sin början 1,618 minuter in i låten,<br />

vilket är väldigt nära \phi, det gyllene snittet.<br />

Den progressiva rocken kräver generellt mycket mer av lyssnaren<br />

än annan musik. Ofta krävs det att man flera gånger lyssnar igenom<br />

nytt material, innan man kan förstå innebörden, eller ens<br />

uppskatta själva musiken. [Förf.anm. Detta har hänt mig otaliga<br />

gånger]. Detta i kombination med de långa låtarna gör att progressiv<br />

rock inte är speciellt populärt att spela på radio. Den progressiva<br />

rocken har ganska otippat även influerat TV-spelsmusik.<br />

Ett tips för den som vill veta mer om detta är att lyssna igenom en<br />

massa Jethro Tull <strong>och</strong> sedan sätta sig att spela igenom några NESspel.<br />

En uppenbarelse är att vänta.<br />

/Albin Nilsson ET08, redaktionenss musikskribent


Seriekrock föddes i köket hos ett av <strong>Umeå</strong>s många studentkollektiv.<br />

Diskussioner kring genus <strong>och</strong> jämställdhet behöver<br />

inte vara moraliserande. Det kan vara lättillgängligt, roligt<br />

<strong>och</strong> populärkultur!<br />

Projektet genomförs på ideell basis av studenter tillsammans med<br />

de tre studentkårerna MSU, NTK <strong>och</strong> US. Seriekrock vill uppmärksamma<br />

de ”krockar” vi upplever i begränsningar utifrån kön.<br />

Det kommer att handla om en serie events, under mars <strong>och</strong> april<br />

månad <strong>20</strong>10, som är lättillgängliga <strong>och</strong> uppmanar till debatt. Projektet<br />

avslutas med en serieutställning på temat, där studenter har<br />

möjlighet att skicka in<br />

sina egna serier <strong>och</strong> ställa<br />

ut tillsammans med<br />

kända serietecknare.<br />

Serietävlingen pågår fram till den 19 mars [Red: deadline 18 mars,<br />

kl 23.59], så se till att börja knåpa på din serie redan nu! Och kom<br />

ihåg att det inte är den artistiska nivån utan dina kreativa idéer<br />

<strong>och</strong> tankar som avgör.<br />

Vill du vara med <strong>och</strong> hjälpa till? Hör av dig till Niclas Ledin på<br />

studiesocialt@ntk.umu.se<br />

Så här ser schemat ut just nu, men se till att besöka vår hemsida<br />

för aktuell information – seriekrock.blogspot.com<br />

1/3 Serieutställningen startar på Medicinska Biblioteket<br />

10/3 Poertyslam! NH - Nationernas Hus kl. 19.00 (under<br />

buffén)<br />

17/3 Zinat Pirzadeh föreläser i ljusgården, lärarhuset<br />

kl. 15-16<br />

18/3 Filmkväll! Patrik 1,5<br />

24/3 Föreläsning i samarbete med Headhunt<br />

25/3 Filmkväll! Boys Don’t Cry<br />

26/3 Stand-Up på Villan <strong>och</strong> E-puben<br />

16/4 Gudrun Schyman föreläser om feminism - manshat<br />

eller mänskliga rättigheter? kl.14-16<br />

23/4 Maud Lindström, Origo + lunchföreställning<br />

12.10-12.50 i ljusgården, Vårdvetarhuset i samarbete<br />

med Kultur på campus<br />

28/4 Inti Chavez Perez håller lunchföreläsning i hörsal<br />

A, 12.10-12.55. I samarbete med Kultur på campus<br />

6/4 - 30/4 Serieutställning, Universitetsbiblioeket <strong>och</strong><br />

Medicinska Biblioteket<br />

/Niclas Ledin ET07<br />

Seriekrock!<br />

”...en serieutställning på temat,<br />

där studenter har möjlighet att<br />

skicka in sina egna serier...”<br />

1<br />

Manlig möjlighet<br />

För alla manliga studenter intresserade av jämlikhet<br />

<strong>och</strong> könsfrågor framstår detta som ett<br />

lysande alternativ, då <strong>Umeå</strong> feministfestival<br />

tydligt markerat gränsen med sitt ”Välkomna är<br />

kvinnor, barn <strong>och</strong> transpersoner”.<br />

Om man nu vill ifrågasätta gamla nedärvda<br />

könsroller, kan man fråga sig varför man vill<br />

lämna hälften av mänskligheten utanför detta<br />

projekt.<br />

/Anton Vikström F05<br />

K<br />

U<br />

L<br />

(Bildkälla: http://seriekrock.blogspot.com)<br />

T<br />

U<br />

(Bildkälla: Wikimedia Commons)<br />

R


K<br />

U<br />

L<br />

T<br />

U<br />

R<br />

1


Teknisk fysiks återspark:<br />

F-återspark framgångsrikt fixad<br />

Framtida fösarna, F09, fixade finfin festmiddag för forna faddrar.<br />

F-utklädnad förutsattes. Förväntningarna fylldes: frosseri,<br />

framträdanden, fyllevisor från förfriskade F:are följde. Firandet<br />

fortsatte förmodligen framemot fyratiden.<br />

F-tema för festligheterna fick förväntad följd; fantasin flödade.<br />

Fotbollsspelare fraternerade finklädda fransmän. Fördrinksglas<br />

fylldes. Frusna fysiker fylldes från fördrinksglasen. Formaliteterna<br />

försvann; framfusigheten fick fördel.<br />

Förrätten förtärdes fröjdefullt. Förrättsgyckel: fånar från frackbärande<br />

festeri figurerade. Farsartat, fräckt framträdande, förnedrande<br />

fritt från fniss. Fy, fnyser φ!<br />

Förrädarens fränder, frasskorpans fiender, föreställde Faust. Försökte<br />

följaktligen följa Fausts förfesttraditioner. Följden – fyllekultister<br />

– föga förvånande. Förstärkta från faktiska Faust fabricerades<br />

flerstämmiga ”Fit for Faust!”-frustningar frekvent.<br />

Förbrödringen firades fortsatt; Fausts ”Fire”-förfriskningar flödade<br />

fritt framöver!<br />

Flertalet fabulösa framträdanden förekom. Famösa fysiker framhölls;<br />

fick förtjänta förtjänsttecken från F09 för framgångar från<br />

fordom. Framtidsgeneraler fylldes; full flaska finsprit fördelades<br />

från föregångarna. Flamsiga fumligheter från framtidsgeneralerna<br />

framledes fullt förståeliga.<br />

Förtäringen framskred för finsmakarna. Festmåltiden finaliserades.<br />

Festlokalen formaterades för fortsatt firande för festsugna,<br />

frisläppta fysiker. Festen fortsatte förmodligen framemot frukosttimmarna.<br />

Fenomenalt, F09!<br />

/Författare & fotograf: Jakob Öhrman F05<br />

Sittningsreportage<br />

Faustförfriskningar förbereds för firarna.<br />

1<br />

Energitekniks återspark:<br />

Det var en gång...<br />

Som alla säkert har noterat så har återsparken nu ägt<br />

rum. Temat för denna tillställning var ”Det var en<br />

gång...” <strong>och</strong> under kvällen gästades Gröna Villan av hela<br />

sagovärdens kändiselit. Bland dessa gäster kunde man<br />

bland annat få se Trollkaren från Oz, ett par snövitor, en<br />

hel massa turtles <strong>och</strong> självklart rödluvans bror.<br />

Matgruppen hade gått hårt in för att ingen skulle gå<br />

därifrån hungrig, eller så var de bara rädda för vargen, men mat<br />

blev det. Kvällen till ära så bjöds det på tacopaj <strong>och</strong> till efterrätt<br />

blev det rikligt med kladdkaka.<br />

När sittningen avslutats så fick sig generalerna som toastat denna<br />

spark ett traditionsenligt men dock ganska motstridigt snöbad.<br />

Och Desiree råkade även bli indragen i det gräddkrig som snart<br />

utbröt. Grädden gjorde golven hala <strong>och</strong> lämpliga för dans som<br />

fortsatte ända tills gästerna gav sig av tillbaks till sina hemtrakter<br />

<strong>och</strong> snipp, snapp, snut så var återsparken slut.<br />

/Susanne Widman ET09<br />

Tengilkulten<br />

bjuder in till<br />

spelkväll!<br />

Den 25/3 klockan 18.00<br />

bjuds det på brädspel <strong>och</strong><br />

samkväm i Enar; allt i sann<br />

kultistanda!<br />

Den som presenterar rätt lösning på<br />

nedanstående chiffer vinner dessutom ära <strong>och</strong><br />

berömmelse i Nangijala!<br />

Gvmtro lnmrh klgvmgrz szyrzg<br />

K<br />

U<br />

L<br />

T<br />

U<br />

R


Citatsidan<br />

Sa din vän något kul, din ovän något dumt? Var din föreläsare som vanligt?<br />

Lämna citatet i en citatlåda eller maila in <strong>och</strong> du får se citatet leva för evigt!<br />

”Nian är jättekonstig, den är ju<br />

helt logisk.”<br />

Albin ET08<br />

”Den tror att du är en telefon.”<br />

Carl Stefan ET08 till Albin ET08<br />

”Det är någon idiot som har kladdat i mitt häfte.”<br />

Susanne ET09 läser sina egna anteckningar<br />

”Jag kommer inte ihåg hur det var men<br />

jag tror att stora ’A’ är större än lilla ’a’.”<br />

Henrik Björklund<br />

”1 fot = 0,3048 m. Jag vet inte om det är det<br />

exakta värdet, men det kanske inte är en engelsk<br />

fot...det kanske är en storfot.”<br />

Henrik Björklund<br />

”Alltså jag vet inte om det är något med<br />

ögonen... men det är ju Peter Jöback.”<br />

Chefredaktörens flickvän om<br />

NTK:s kårordförande<br />

”Gelatin... är inte det en växt? ... Det där<br />

var nog något av det dummaste jag sagt.<br />

Jag tänkte: gelatinblad, det måste ju växa<br />

på någon buske.”<br />

Glenn F09<br />

”Det är mycket trevligare att nysa när<br />

man har långärmat.”<br />

Joel Falk ET08 torkar av armen<br />

mot byxorna<br />

”Du måste ha doktorerat för att få ett spännande<br />

jobb. Som civilingenjör blir du bara anställd som<br />

gruppchef för fem högskoleingenjörer <strong>och</strong> din<br />

främsta arbetsuppgift resten av ditt yrkesverksamma<br />

liv är att se till att de kommer nyktra till jobbet på<br />

måndagsmorgnarna.”<br />

Representant från Svenskt kärntekniskt<br />

centrum på Uniaden<br />

Johannes: ”Vad kallas personerna som arbetar i ett projekt?”<br />

Niklas: ”Idioter.”<br />

Johannes & Niklas, F06, resonerar kring projektledning<br />

”Vid temperaturen noll är den inre energin<br />

noll, men det betyder förstås inte att den<br />

inre energin är noll.”<br />

Okänd<br />

”Fan! Man måste ju tänka åt rätt håll!”<br />

Mattias ET09<br />

”Åh, nej! Man måste göra rätt annars<br />

blir det ju fel!”<br />

Susanne ET09 tänker<br />

”Jag ska smälla in mahalanobisavståndet<br />

någonstans på tentan. Bara för att de ska<br />

veta att: This guy, he knows some serious<br />

statistical shit.”<br />

Johannes F06 pluggar multivariat<br />

dataanalys.<br />

”Vem är prinsen i prinskorv?”<br />

Chefredaktör Anton F05,<br />

kl 5 på natten<br />

”Åh, grabbar, kolla! Han använder konjugatregeln!<br />

Det var länge sedan!”<br />

Jakob F05, med helt äkta lycka i rösten<br />

”Den roterar inte fritt! Ska jag bryta mig in?!”<br />

Anders F06 gör micropopcorn<br />

”Nej! Nu är vi inne i väntevärdesträsket!”<br />

Anders F06, om risken att hamna i oönskade<br />

djupa statistiska resonemang.<br />

”Sommarens utmaning blir att skriva brorsans<br />

bröllopshäfte i TeX.”<br />

Johannes F06, 3 minuter efter att han<br />

påbörjade sitt livs första .tex-fil.<br />

”Nu höjer vi svårighetsgraden.<br />

Ta fram de här pennorna som är<br />

självlysande!”<br />

Mia, franskalärare, när<br />

lampan slocknar under<br />

fransk pictionary<br />

”Nu är det ett gyllene tillfälle<br />

att starta ett nytt parti<br />

<strong>och</strong> göra som Hitler!”<br />

Anonym<br />

”90 % av atomens vikt är tomrum!”<br />

Joel Falk ET08<br />

”Om Anders H. skrev en fyra på den här kursen<br />

behöver jag inte plugga mer.”<br />

Isak ET08

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!