SlutrapportDigitaltmedborgarskap - SE

Nytta och nöje på nätet 

Digitalt medborgarskap i Östergötland 

2011-01-01 

Slutrapport 

Internet för alla 

Sofia Larsson och Anne Hederén, Länsbibliotek Östergötland

Sammanfattning 

Projekt Nytta och nöje: digitalt medborgarskap i Östergötland pågick mellan 1 januari och 31 

december 2011. Det ettåriga projektet finansierades av Stiftelsen för internetinfrastruktur 

.SE med 390 000 kronor inom ramen för satsningen Internet för alla. 

Målet för projektet har varit att 400 östgötar med utländsk bakgrund skulle få en 

grundläggande internetguidning och att minst 80 aktiviteter skulle genomföras. Vidare var 

målet att prova olika koncept för grundläggande genomgångar både individuellt och i grupp, 

från korta hands-on-tillfällen till längre kurser. Målsättningen har varit att i så stor 

utsträckning som möjligt genomföra aktiviteterna med språkstöd/ tvåspråkiga handledare. 

Länsbibliotek Östergötlands syfte med projektet Nytta & Nöje på nätet: digitalt medborgarskap 

i Östergötland har varit att bidra till ökad digital delaktighet för vuxna personer med 

utländsk bakgrund som inte är vana att använda internet som vardagsredskap. Avsikten har 

varit att bidra till: 

Ökad tillgång till internet som medborgarverktyg för vuxna med utländsk bakgrund i 

Östergötland. 

Ökad medvetenhet hos målgruppen att biblioteken är en offentlig lärmiljö där man 

kan få hjälp med teknik och användning. 

Vidgade kontaktytor och ökat samarbete mellan biblioteken och aktörer som är 

ansvariga för introduktion av nyanlända, kommunal vuxenutbildning, studieförbund, 

lokala föreningar och frivilligorganisationer. 

Ökad medvetenhet hos kommunala utförare om behovet att erbjuda 

internetguidning som en del av introduktionen/etableringen av nyanlända. 

Projektet har mött ett bra gensvar. Totalt har 369 deltagare, varav 293 unika personer, 

deltagit i aktiviteter i sju av de åtta kommuner som har medverkat i projektet. Totalt har 138 

aktiviteter genomförts. Drygt 140 personer har fått individuell handledning, 165 personer 

har deltagit i kurser och 63 personer har deltagit i inspirationsföreläsningar. En klar majoritet 

av aktiviteterna, 77 %, har hållits på andra språk än svenska. Totalt har aktiviteter 

genomförts på nio olika språk. Sammanlagt har 24 tvåspråkiga personer genomgått en 

handledarutbildning inom ramen för projektet. 

En övergripande målsättning har varit att öka medvetenheten hos politiker och kommunala 

utförare om behovet att erbjuda internetguidning som en del av introduktionen/ 

etableringen av nyanlända. Länsbibliotek Östergötland har fått uppdraget att driva den 

regionala försöksverksamhet med samhällsorientering på modersmål som pågår fram till 31 

december 2012. Kursen har utökats från de lagstadgade 60 timmarna till 70 timmar och 

omfattar en 10 timmars introduktion till internet/E-tjänster på modersmål. Kursen innehåller 

också en 3 timmars biblioteksintroduktion där biblioteken informerar om de fysiska och 

digitala resurser som erbjuds med samhällskommunikatörerna som språkstöd. 

Biblioteken i Östergötland har i samarbete med aktörer som arbetar med nyanlända både 

regionalt och lokalt, inom ramen för projektet, tagit viktiga steg mot att öka den digitala 

delaktigheten hos personer med utländsk bakgrund. Resultatet visar på stora behov och att 

ett strategiskt långsiktigt arbete krävs för att på sikt ge alla invånare likvärdiga möjligheter 

till att utöva ett digitalt medborgarskap. 

2

Innehållsförteckning 

Inledning .................................................................................................................................................. 5 

Syfte, målgrupp och målsättning ............................................................................................................ 6 

Syftet med projektet ........................................................................................................................... 6 

Målgrupp ............................................................................................................................................. 6 

Målsättning.......................................................................................................................................... 6 

Mätbara mål .................................................................................................................................... 7 

Bakgrund ................................................................................................................................................. 7 

Regional samverkan för introduktion av nyanlända ........................................................................... 7 

Biblioteken som lärmiljöer .................................................................................................................. 8 

Nytta och nöje på nätet - Internetguidning på östgötabibliotek ........................................................ 9 

Biblioteksvärdar ................................................................................................................................. 10 

Digidel 2013 ....................................................................................................................................... 10 

Genomförande ...................................................................................................................................... 11 

Delprojekt .......................................................................................................................................... 11 

Finspång ........................................................................................................................................ 11 

Kinda .............................................................................................................................................. 11 

Linköping ....................................................................................................................................... 13 

Motala ........................................................................................................................................... 14 

Norrköping..................................................................................................................................... 15 

Söderköping ................................................................................................................................... 16 

Valdemarsvik ................................................................................................................................. 17 

Samhällskommunikatörer på modersmål – regional försöksverksamhet ........................................ 17 

Handledare ............................................................................................................................................ 20 

Utbildning av handledare .................................................................................................................. 21 

Utbildning och studiebesök på Kista Folkhögskola ....................................................................... 21 

Utbildning av tvåspråkiga handledare ........................................................................................... 22 

Utbildning internet/e-tjänster för samhällskommunikatörer ....................................................... 22 

Kurs- och handledningsmaterial ........................................................................................................ 23 

Moduler för genomgångar ............................................................................................................ 23 

Kurs- och utbildningsmaterial ....................................................................................................... 23 

Introduktion till Internet/E-tjänster .............................................................................................. 24 

Biblioteksintroduktion ................................................................................................................... 27 

3

Resultat .................................................................................................................................................. 28 

Aktiviteter .......................................................................................................................................... 30 

Individuella handledningar ............................................................................................................ 32 

Deltagarna ......................................................................................................................................... 33 

Kön ................................................................................................................................................. 33 

Ålder .............................................................................................................................................. 33 

Nationalitet .................................................................................................................................... 34 

Modersmål .................................................................................................................................... 35 

Media/Spridning .................................................................................................................................... 36 

Spridning av resultaten ..................................................................................................................... 36 

Film om digital delaktighet – Nytta och nöje på nätet: röster från Östergötland ........................ 38 

Uppmärksamhet i media ................................................................................................................... 39 

Måluppfyllelse ....................................................................................................................................... 46 

Mätbara mål ...................................................................................................................................... 46 

400 unika deltagare ....................................................................................................................... 46 

80 aktiviteter ................................................................................................................................. 46 

7 medverkande kommuner/kommunbibliotek ............................................................................. 46 

20 utbildade tvåspråkiga handledare ............................................................................................ 46 

Övriga mål knutna till aktiviteterna ................................................................................................... 47 

Målgrupper .................................................................................................................................... 47 

Aktiviteter ...................................................................................................................................... 47 

Övergripande målsättning ................................................................................................................. 48 

Resultat .......................................................................................................................................... 48 

Utvärdering och analys av resultatet .................................................................................................... 49 

Några slutsatser som vi drar av våra erfarenheter från projektet är: ........................................... 50 

Framtidsplaner/Projektets fortlevnad .................................................................................................. 50 

Digidel 2013 i Östergötland ............................................................................................................... 50 

Regionalt utvecklingsprogram > 2030 för Östergötland ................................................................... 51 

Samhällsorientering på modersmål .................................................................................................. 51 

Slutord ................................................................................................................................................... 52 

4

Inledning 

Det är dyrt och svårt att stå utanför det digitala samhället. För att kunna ta del av svenskt 

samhällsliv i dag krävs att du har tillgång till och kan hantera internet. Nätet har på kort tid 

blivit det självklara verktyget för en mängd tjänster. Listan över dagliga tjänster där internet, 

eller datorer i allmänhet, spelar en viktig roll kan göras hur lång som helst: 

- Tågbiljetten är billigare på nätet… 

- Försäkringskassan ger snabbare svar om du använder deras internettjänst… 

- Du måste kunna använda en dator för att göra körkortsprovet… 

- Att betala räkningen på webben är gratis, men kostar pengar i banklokalen… 

- För att kunna söka arbete krävs en e-postadress… 

- Anmälan till barnomsorgen ska göras på kommunens webbsida… 

- Alla bostadsbolag annonserar ut sina bostäder snabbast på nätet… 

- Barnens kommande prov finns i provschemat på skolans hemsida… 

Sverige ligger väldigt långt framme när det gäller bredbandsutbyggnad. Men tillgång till 

internet är inte detsamma som att kunna använda tjänsterna. Många människor söker sig till 

biblioteken för att få hjälp och stöd med användningen av datorer och internet. Det är 

bakgrunden till att Länsbibliotek Östergötland tillsammans med biblioteken i länet engagerar 

sig i frågan om digital delaktighet. Under de senaste åren har olika former av 

internetguidning för nybörjare erbjudits på biblioteken i Östergötland, både i egen regi och i 

samarbete med studieförbund. Arbetet inleddes under 2008 med egna resurser och 

projektmedel från Regionförbundet Östsam och Kulturrådet. Under 2009/2010 fick vi 

möjlighet att intensifiera insatserna i projektet Nytta & nöje: Internetguidning på 

östgötabibliotek med stöd från Stiftelsen för Internetinfrastruktur .SE. Gensvaret har varit 

enormt och vi har fått goda belägg för att biblioteken som är vitt spridda och har lokaler, 

datorer (ofta) och personal har stora möjligheter att kostnadseffektivt bidra till ökad digital 

delaktighet. Vi vill nu arbeta vidare och rikta insatserna mot en mer avgränsad målgrupp. 

Det finns personer med invandrarbakgrund som av olika anledningar inte drar nytta av 

internets möjligheter och många, både från äldre invandrargruppen och nyanlända, har 

behov av grundläggande stöd i dator- och internetanvändning. För den som ska etablera sig i 

Sverige är det nödvändigt att kunna ta del av digitala tjänster och t ex hitta samhällsinformation. 

Digital delaktighet handlar inte bara om tillgången till de faktiska verktygen 

såsom datorer och internet, utan också om möjligheten att använda internet i 

kommunikation, studier och informationshämtning – att få ett digitalt medborgarskap. 

I Östergötland har utrikesfödda förhållandevis låg sysselsättningsgrad och olika insatser för 

att skapa bättre förutsättningar för individen att etablera sig i samhället behövs. 

5

Syfte, målgrupp och målsättning 

Syftet med projektet 

Länsbibliotek Östergötlands syfte med projektet Nytta & Nöje på nätet – för digitalt 

medborgarskap i Östergötland har varit att bidra till ökad digital delaktighet för vuxna 

personer med utländsk bakgrund som inte är vana att använda internet som 

vardagsredskap. 

Avsikten har varit att bidra till: 

Ökad tillgång till internet som medborgarverktyg för vuxna med 

utländsk bakgrund i Östergötland. 




ansvariga för introduktion av nyanlända, kommunal vuxenutbildning, studieförbund, 




Långsiktigt syftar projektet också till att uppmuntra till delaktighet i svenskt samhällsliv och 

demokratiska processer och bidra till ökade möjligheter för målgruppen att etablera sig i 

Sverige och på arbetsmarknaden. 

Målgrupp 

Primär målgrupp har varit vuxna i Östergötland med utländsk bakgrund som inte är vana att 

använda internet som vardagsredskap. Målsättningen har varit att nå följande två grupper: 

Nyanlända som deltar i kommunernas introduktionskurser och har behov av 

grundläggande stöd i Internetanvändning/behov av stöd och service på biblioteken 

för att etablera sig i Sverige. 

Personer ur äldre invandrargrupper som saknar datorvana eller är ovana vid att 

använda Internet som verktyg i vardagen. Ambitionen har varit att försöka nå dem 

som har störst behov (äldre, kvinnor och personer med låg utbildningsbakgrund). 

Sekundär målgrupp har varit beslutsfattare och ansvariga inom flyktingmottagning och 

vuxenutbildning för att uppmärksamma de behov av undervisning i grundläggande dator- 

och Internetanvändning som kan finnas hos målgruppen för att nå hållbara lösningar på lång 

sikt. 

Målsättning 

Målet har varit att 400 östgötar med utländsk bakgrund inom ramen för projektet ska ha 

deltagit i en grundläggande Internetguidning på biblioteken. Vidare har målet varit att pröva 

olika koncept för grundläggande genomgångar både individuellt och i grupp, från korta 

hands-on-tillfällen till längre kurser. Exempel på koncept: 

Kurser med svenskspråkig handledare med stöd av tvåspråkiga personer (gärna 

ungdomar) som kan ge deltagarna nödvändigt språkstöd. 

6

Studiecirklar i samarbete med studieförbund (ev. med kursledare/språkstödjare 

som är tvåspråkiga). 

Individuell handledning med tvåspråkiga handledare eller bibliotekspersonal i 

form av bokad träff eller drop-in/IT-café. 

Målsättningen har varit att aktiviteterna med flera deltagare i möjligaste mån ska 

genomföras med språkstöd/tvåspråkig handledare. 

Mätbara mål 

Antalet unika personer som fått Internetguidning/utbildning ska vara minst 400. 

Antalet utförda Internetguidningar ska vara minst 80. 

Antalet medverkande kommuner/kommunbibliotek ska vara minst 7. 

Antalet utbildade handledare ska vara minst 20. 

Bakgrund 

Innan vi går in på genomförandet av projektet och de resultat som uppnåtts vill vi ge en 

beskrivning av bakgrunden till att vi engagerat oss i projektet, hur vi kom igång samt några 

förutsättningar som varit betydelsefulla för genomförandet av projektet. 

Personer med utländsk bakgrund i Östergötland 

Prognoserna visar att de demografiska förändringarna som Sverige står inför innebär att 

tillskottet i arbetskraften i första hand förväntas utgöras av utomeuropeiskt födda personer 

som invandrar till Sverige. Befolkningsutvecklingen i Östergötland har under de senaste åren 

präglats av en inflyttning av människor från andra länder. Samtliga kommuner i länet tar 

emot flyktingar. 14 % av befolkningen i Östergötland har utländsk bakgrund. Variationen 

mellan kommunerna är stor och varierar mellan 5 % i de mindre kommunerna och upp till 

19 % i de större. Siffran för Linköping är 16 % och för Norrköping 19 %. De senaste åren har 

ca 1 600 personer per år bosatt sig i länet inom ramen för flyktingmottagningen. År 2008 var 

870 personer i denna grupp barn 0-18 år. 

Några fakta som beskriver problemområdet: 

Utrikesfödda i Östergötland har en förhållandevis låg sysselsättningsgrad 

Inkomstnivåerna hos gruppen är låga. 

Bland utomeuropeiskt födda är andelen försörjningsstödtagare särskilt hög i 

Östergötland, 9 % jämfört med 7,8 % i Södermanland och 6 % i riket. 

Andelen utrikesfödda företagare i Östergötland är lägre än jämförbara län, 7 % i 

Östergötland jämfört med 16 % i Västmanland 

Regional samverkan för introduktion av nyanlända 

I Östergötland pågår sedan 2003 regional samverkan inom området introduktion för 

nyanlända flyktingar och andra invandrare. Med utgångspunkt i erfarenheterna har en ny 

överenskommelse om regional utveckling för nyanländas etablering i Östergötland (RUNE) 

tagits fram. Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, samtliga 13 flyktingmottagande 

kommuner i Östergötland, Landstinget i Östergötland, Regionförbundet Östsam och 

Länsstyrelsen står som underskrivande parter i överenskommelsen. Målet med utvecklingsarbetet 

i regionen är att nyanlända erbjuds likvärdiga introduktionsmöjligheter oavsett 

7

oendekommun, så att etablering i samhället och på arbetsmarknaden underlättas och 

påskyndas. 

Regionförbundet Östsam har ansvaret för att samordna kommunernas och övriga aktörers 

gemensamma arbete med utvecklingen av introduktionen. Regionförbundet fungerar även 

som en arena för erfarenhetsutbyte samt som stödresurs för kommunerna inom 

introduktionsområdet. 

En stor förändring av organisationen av etableringen av nyanlända pågår i och med att 

Arbetsförmedlingen tagit över huvudansvaret och att kommunernas ansvar endast omfattar 

SFI och samhällsinformation. Förändringen beskrivs i SOU 2010:16 Sverige för nyanlända. 

Läs mer i kapitlet Samhällsorientering på modersmål – regional försöksverksamhet på s.17. 

Biblioteken som lärmiljöer 

Projektet pågår sedan 2008 och finansieras med pengar från Kulturrådet och 

regionförbundet Östsam. Det handlar om att utveckla bibliotekens möjligheter att stödja 

östgötarnas livslånga lärande. Syftet är att bredda bibliotekens roll i lokalsamhället och 

stödja digital och social delaktighet och integration. Den viktigaste strategin är att öka 

samarbetet med folkbildning, föreningsliv och andra kommunala aktörer. Under 2009 deltog 

nio kommuner som drev delprojekt som stöddes med projektmedel: Boxholm, 

Finspång, Mjölby, Motala, Norrköping, Söderköping, Vadstena, Åtvidaberg och Ödeshög. 

Alla delprojekt var inriktade mot att minska den digitala klyftan. Andra inriktningar på 

projektet är: 

Flexibelt lärande 

Integration och social delaktighet 

Vuxna med läs- och skrivsvårigheter 

Inom ramen för projektet har biblioteken rustats med teknik och programvaror som 

möjliggör för enskilda och grupper, t ex studiecirklar att boka datorer, arbetsplatser och 

lokaler för eget lärande. Alla lärmiljöer har utrustats med projektorer och duk. Det finns 

programvaror för bild- och textbehandling liksom anpassade programvaror för läs- och 

skrivstöd som talsyntes, stavningshjälp etc. Genom dessa nya lärmiljöer har även 

bibliotekens möjligheter att genomföra undervisning för grupper, t ex kurser och 

föreläsningar om internet förbättrats. För att öka det lokala utbudet erbjuds 

studieförbunden att kostnadsfritt använda sig av bibliotekens lokaler i större utsträckning 

och, där det är möjligt, förlägga kurser och studiecirklar. Samarbetet mellan de lokala 

biblioteken och studieförbunden har ökat markant de senaste åren. Studiecirklar genomförs 

också i gemensam regi. 

Under 2011 har Lärmiljöprojektet gått in på sitt tredje år, nu med fokus på att utveckla och 

tydliggöra bibliotekens möjligheter att bidra till kulturell mångfald, integration och ökad 

digital delaktighet för personer i Östergötland med utländsk bakgrund. För projektets sista år 

har Länsbiblioteket Östergötland fått 200 000 från Kulturrådet. Målsättningen är: 

Ökad tillgång till internet som medborgarverktyg för personer med utländsk 

bakgrund. 

8

Ökad tillgång till information om svenskt samhälle och annat stöd/utbud på 

biblioteken som förbättrar möjligheterna för målgruppen att etablera sig i Sverige 

och lära sig svenska. 

Ökat samarbete mellan biblioteken och aktörer som är ansvariga för introduktion av 

nyanlända, kommunal vuxenutbildning och studieförbund. 

Vidga bibliotekens kontaktytor och nätverk med lokala föreningar och organisationer. 

Sex kommuner deltar och driver delprojekt som stöds med projektmedel: Kinda, Linköping, 

Mjölby, Motala, Norrköping och Valdemarsvik. Delprojekten syftar till att testa nya idéer, 

pröva nya arbetssätt och nya former av samverkan med folkbildning, föreningsliv och andra 

kommunala aktörer. Delprojekten omfattar minst en av följande inriktningar: 

Marknadsföring – exponering och spriding av flerspråkig information om de 

möjligheter som erbjuds via det lokala biblioteket. 

Samverkan – med kommunernas flyktingsamordning för att utveckla bibliotekets 

delaktighet. Erbjuda mötesplatser och aktiviteter på biblioteken i form av t.ex. 

läxhjälp och språkcaféer i samarbete med studieförbund, föreningar och 

frivilligorganisationer. 

Beståndsutveckling – utveckla beståndet av tryckt och elektroniskt material som 

behövs för att etablera sig i Sverige och lära sig svenska samt se över och förbättra de 

resurser som erbjuds på andra språk än svenska. 

Läs mer om projektet: http://www.lansbibliotek.ostsam.se/index.php/features/larmiljo 

Nytta och nöje på nätet - Internetguidning på östgötabibliotek 

Projektet pågick under ett år från 1 oktober 2009 till 30 september 2010 och innebar att 

grundläggande Internetgenomgångar för nybörjare erbjöds kostnadsfritt på biblioteken i 

länet. Målgruppen var vuxna som inte är vana att använda Internet som vardagsredskap. 

Projektet mötte ett enormt gensvar och målsättningen att 1 600 personer skulle delta i 

aktiviteterna överträffades med råge, totalt fick 2 235 deltagare grundläggande 

internetguidning i de elva kommuner (av tretton) i länet som medverkade. En viktig 

förutsättning för att projektet kunde genomföras på så bred front är den tekniska 

upprustningen av bibliotekens lokaler som genomförts inom ramen för projektet Biblioteken 

som lärmiljöer. Guidningen erbjöds både som individuell handledning, grundläggande 

internetkurser i bibliotekens egen regi och i mer omfattande studiecirklar i samarbete med 

olika studieförbund. Inom ramen för projektet utarbetades koncept och kursupplägg i nära 

samarbetet mellan biblioteken och projektledningen. Samarbetet mellan biblioteken i länet 

har varit mycket viktig för kunskapsuppbyggnad och metodutveckling. Kursmoduler, 

utdelningsmaterial och olika koncept har på så sätt vidareutvecklats och spridits mellan 

biblioteken. Personalens kompetens har i och med projektet höjts när det gäller data- och 

Internetrelaterade frågor och det är i dag fler i personalen som hjälper besökarna med ITrelaterade 

spörsmål. De flesta bibliotek i länet erbjuder i dag någon form av 

Internetguidning, ofta i samarbete med studieförbund men även i egen regi. 

Projektet finansierades med en halv miljon kronor från stiftelsen .SE. inom ramen för 

Internet för alla. 

Läs mer om projektet: http://www.lansbibliotekostergotland.se/features/nytta-och-noeje-pa-naetet 

9

Biblioteksvärdar 

Projektet pågår sedan mars 2009 och syftar till att öka tillgängligheten till bibliotekens 

resurser för personer med utländsk bakgrund, framförallt nyanlända, och ge möjlighet för 

högutbildade invandrare att komma in på arbetsmarknaden. Genom att anställa ett antal så 

kallade biblioteksvärdar, med annat modersmål än svenska, ska biblioteksservice och allmän 

samhällsinformation bli mer tillgänglig för den aktuella målgruppen. Linköping och 

Norrköping har varit med i projektet sedan starten och i slutet av 2010 har Motala anslutit 

sig. Biblioteksvärdarna arbetar bland annat med att: 

ge biblioteksservice på sitt modersmål 

lyfta fram den samhällsinformation som finns på biblioteket i digitala och tryckta 

källor 

delta i biblioteksvisningar 

delta i medieinventeringar och inköp av medier på sina modersmål 

delta i andra projekt där biblioteksvärdarnas kompetens är en tillgång 

samarbeta med bokbuss, skolbibliotek, gymnasiebibliotek och förskola 

ta fram informationsmaterial på modersmål 

Biblioteksvärdarna är i samtliga fall arabisktalande. 

Läs mer om projektet: http://www.lansbibliotekostergotland.se/index.php/features/biblioteksvaerdar 

Digidel 2013 

Projekt Digidel 2013 på biblioteken i Östergötland syftar till att öka den digitala 

delaktigheten i länet. Projektet utgör en del av den nationella kampanjen Digidel 2013 med 

målet att en halv miljon svenskar ska bli digitalt delaktiga fram till 2013. Länsbibliotek 

Östergötland och Bildningsförbundet Östergötland har satt det gemensamma målet för 

bibliotek, studieförbund och folkhögskolor i länet till 10 000 personer. 

I projektet vill biblioteken kraftsamla för att i samverkan med andra 

samhällsaktörer bidra till ett bättre samhälle och ökad digital delaktighet, 

ett informationssamhälle för alla i Östergötland. För att nå målen måste vi 

arbeta på flera plan. Projektets övergripande strategier är att: 

skapa bra förutsättningar för personalen genom kunskap, metoder 

och verktyg. 

påverka för mer anpassade tjänster på nätet. 

utveckla samarbetsformer mellan bibliotek och folkbildning på strategisk nivå. 

genomföra lokala delprojekt på många orter och för olika målgrupper. 

samarbeta med samhällsinstitutioner och medier. 

Projektet finansieras med medel från Regionförbundet Östsam och kommer att pågå fram 

till årsskiftet 2013/2014. 

Läs mer om projektet: http://www.lansbibliotekostergotland.se/features/digidel-2013 

10

Genomförande 

I kapitlen som följer ges en beskrivning av det arbete som utförts inom centrala delar av 

projektet. 

Delprojekt 

Finspång 

I Finspång har biblioteket samarbetat med kommunens flyktingmottagning, SFI och ABF om 

internetkurser. Fyra tvåspråkiga handledarna/språkstödjarna rekryterades med hjälp av 

kommunens integrationssamordnare. Personerna talar arabiska, somaliska, swahili/franska 

och tigrinja. Inom ramen för introduktionsprogrammet för nyanlända arrangerades i juni 

sommaraktiviteter under rubriken ”Lär dig cykla, simma, språka och surfa. I kursen som 

pågick under 4 veckor ingick 4 kurstillfällen á 3 timmar i grundläggande internetanvändning. 

Kurserna gavs på lätt svenska med kursledare från ABF som assisterades av språkstödjarna. 

Både språkstödjarna och kursledarna har deltagit i handledarutbildningen. Sammanlagt 

deltog 19 personer i de fyra kurser med olika språkinriktning, franska/swahili, somaliska, 

tigrinja och arabiska/kurdiska, som genomfördes. 

Kinda 

I Kinda har biblioteket och flyktingkontoret samarbetat kring ett projekt för att öka den 

digitala delaktigheten hos nyanlända somalier i kommunen. Kinda kommun tar enligt avtal 

med Migrationsverket emot 40 flyktingar per år, de allra flesta från Somalia. 

Inom ramen för flyktingintroduktionen i kommunen har tidigare en datakurs på svenska 

ingått, som drevs i Kinda Lärcentrums regi. Många deltagare hade svårt att ta till sig 

innehållet i kursen då deras kunskaper i svenska var för dåliga. Sedan ett år tillbaka driver 

Flyktingkontoret istället en grundläggande datakurs på somaliska i egen regi, kursen ingår 

som ett obligatoriskt moment i introduktionsprogrammet för nyanlända. Inom ramen för 

Nytta & Nöje-projektet har kursen utökats med en Internetguidning. Kommunen har anställt 

Abdulkhader Shekh Fakhi, dataingenjör från Somalia, bosatt i Sverige sedan drygt 2 år, på 

instegsjobb för att hålla i kurserna. 

Kurser 

Kursen omfattar totalt 20 tillfällen á 1,5 h och består av två delar. Grundläggande 

datoranvändning som är förlagd till datasalen på Kinda Lärcentrum med maximalt 10 

deltagare per kurs och Internetintroduktionen som sker i mindre grupper om 5 – 6 deltagare 

på biblioteket i Kisa. Biblioteket har köpt in bärbara datorer och dataprojektor för att kunna 

husera Internetguidningen på biblioteket. 

Internetguidningen omfattar 5 tillfällen á 1,5 h. Kurserna har mestadels getts i anslutning till 

de intensivkurser i Samhällsorientering som hållits under slutet av våren och början på 

hösten. Boken IT-ikapp Handbok i dator- och internetanvändning (utgiven av Kista 

Folkhögskola) som finns översatt till somaliska används som kursmaterial och är 

utgångspunkten för kursupplägget. Innehållet i delmomenten i kursen är kopplade till de 

områden som tas upp i Samhällsorienteringen. Dessutom ingår andra områden som E-post, 

internetbank och media (tv, tidningar och radio). Vad som tas upp under kursen anpassas till 

respektive grupp utifrån deltagarnas förkunskaper och behov. Nedan följer en 

sammanställning över webbplatser och tjänster som gås igenom inom ramen för kursen: 

11

E-post (www.gmail.com) 

Internetbank (www.swedbank.com) 

Superstart.se (www.superstart.se ), Internetstart (www.internetstart.se) 

Eniro (www.eniro.se) 

8sidor (www.8sidor.se ), Svt play (www.svtplay.se), 

Somaliska nyheter (www.hiraan.com, www.jowhar.com) 

Informationsverige.se (www.informationsverige.se) 

Skatteverket (www.skatteverket.se ) 

Högskoleverket (www.hsv.se), Skolverket (www.skolverket.se ) 

Utbildningsinfo.se (www.utbildningsinfo.se ) 

Sveriges- kommuner och landsting (www.skl.se ) 

Saco.se (www.saco.se ) 

Time and date (www.timeanddate.com) 

Digitala spåret (www.digitalasparet.se) 

Kisa bibliotek (www.biblioteket.kinda.se) 

Facebook (www.facebook.com) 

Det är ett kontinuerligt intag av deltagare till kurserna då nya flyktingar anländer till 

kommunen varefter. Kursledarna använder samma gruppindelning som i SFIundervisningen, 

vilket gör att man får en nivågruppering med kortutbildade och analfabeter 

i separata grupper, något som har underlättat undervisningen. 

I september startades projektet ”På gång” som ska pågå i två år. Inom projektet erbjuds olika 

aktiviteter som riktar sig till nyanlända som av olika anledningar står långt från 

arbetsmarknaden. Inom ramen för projektet startades i oktober en data- och internetkurs 

för en grupp om 4- 5 personer där deltagarna träffas igång i veckan, 2 timmar per tillfälle. 

Innehållet i kursen är individuellt anpassat efter deltagarnas behov. Kursen kommer att 

fortsätta under våren 2012. Hur länge de deltar i projektet varierar från person till person. 

Nya deltagare tillkommer vartefter. 

IT-kaféer 

Biblioteket, Flyktingkontoret och ABF har också samarbetat kring IT-kaféer. Målgruppen för 

dessa kaféer är både svenskar, personer ur äldre invandrargrupper och nyanlända flyktingar. 

Tanken är att öka den delaktigheten hos utsatta grupper i kommunen genom att skapa en 

mötesplats på biblioteket där både äldre och nya Kindabor under lättsamma former kan 

mötas och få information om olika digitala tjänster och få hjälp med sina data- och 

internetrelaterade frågor. Vidare är tanken att de möten som uppstår över kulturgränserna 

ska främja sociala kontakter och integration. 

Ett IT-kafé arrangerades den 23 juni på biblioteket i Kisa. Deltagare i internetcirklar för 

seniorer som ABF i samarbete med biblioteken genomfört i Kisa, Rimforsa och Horn och de 

nyanlända somalier som deltog i Internetintroduktionen bjöds in tillsammans med 

allmänheten. Besökarna gavs möjlighet att använda datorer och internet, Abdul Shekh Fahik 

hjälpte till att svara på frågor. ABF informerade om kommande cirklar och kurser, Thomas C 

Ericsson (bibliotekschef) visade bibliotekets hemsida och möjligheten att låna e-böcker och 

språkkurser via nätet och Abdulkhader Shekh Fahki berättade om internetkurserna för 

nyanlända somalier. 

12

Ett 30-tal personer deltog på kaféet varav mer än hälften var personer med utländsk 

bakgrund. 17 deltagare med utländsk bakgrund registrerades inom ramen för projektet. 

Målsättningen var att IT-kaféer skulle bli ett återkommande arrangemang och erbjudas 

regelbundet under hösten. På grund av hög arbetsbelastning hos personalen på bibliotek 

och Flyktingkontor gick det tyvärr inte att genomföra. 

Framtidsplaner 

Biblioteket och Flyktingkontoret planerar att arrangera IT- Kaféer eller liknande aktiviteter 

under Get Online Week i mars 2012. 

Samhällsorienteringskursen kommer enligt den regionala försöksverksamheten utökas med 

10 timmar internetintroduktion på modersmål under 2012. Någon separat 

internetguidningskurs är därför inte aktuell inom ramen för introduktionsprogrammet. 

Samarbetet mellan biblioteket och Flyktingkontoret har gett mersmak och intentionen finns 

att fortsätta samarbeta kring aktiviteter för att öka den digitala delaktigheten bland 

kommunens invånare, det är dock i dagsläget oklart i vilken form och vem som i så fall ska 

hålla i aktiviteterna. 

Linköping 

Biblioteket i stadsdelen Skäggetorp i Linköping besöks av ungefär 300 personer per dag, 

de flesta är invandrare. Biblioteket har inom ramen för projektet inriktat sig på att erbjuda 

individuell handledning på svenska och arabiska och kurser på arabiska. Abdullah 

Abdul‐Kaliqh som arbetar som biblioteksassistent i Skäggetorp sedan den 1 mars 2011 håller i 

aktiviteterna. Tidigare hade han en anställning som arabisktalande biblioteksvärd på 

Linköpings stadsbibliotek. Biblioteket har marknadsfört möjligheten att boka individuell 

handledning och erbjudandet om kurser genom att affischera på svenska och arabiska i den 

egna lokalen och på olika ställen i Skäggetorps centrum. Abdul har också informerat om de 

tjänster biblioteket erbjuder vid personliga besök hos olika lokala aktörer. 

Abdul och övrig personal får dagligen frågor om hjälp med data- och internetrelaterade 

frågor i informationsdisken. Att skriva dokument i Word, bifoga filer till e-post, fylla i 

webbformulär och blanketter, boka biljetter och hantera internetbanken är några exempel 

på vanliga frågor. Personalen hjälper till med kortare frågor i mån av tid, besökarna 

informeras alltid om möjligheten att boka individuell handledning men intresset har varit 

mindre än man räknat med. 

Totalt har Abdul under året haft 13 handledningar. De personer som utnyttjat möjligheten är 

nöjda och har i flera fall återkommit för att få ytterligare hjälp, sammanlagt har 8 personer 

bokat handledning. 

Samarbeten med studieförbund 

Ett samarbete har under hösten inletts med det muslimska studieförbundet IBN Rushd som 

har lokaler i Skäggetorps centrum. Ibn Rushd och biblioteken i Ryd och Skäggetorp enades 

om att samverka med gemensam marknadsföring av individuell handledning och 

studiecirklar i grundläggande data/internet på arabiska och somaliska i både Skäggetorp och 

Ryd. I Ryd kommer studiecirklar och handledningar att hållas i bibliotekets lokaler, i 

Skäggetorp hålls cirklarna i IBN Rushds datasal i Skäggetorps centrum. Abdullah 

Abdul‐Kaliqh, biblioteksassistent på Skäggetorps bibliotek och Yasiin Adan från IBN Rushd 

kommer att hålla i aktiviteterna. 

Genom att gå ut gemensamt och marknadsföra varandras aktiviteter räknar man med att 

öka möjligheten att nå ut till målgruppen och rekrytera deltagare till aktiviteterna. 

13

Trespråkiga informationsfoldrar och affischer har tagits fram för att marknadsföra 

aktiviteterna, de sprids genom bibliotekens och studieförbundets olika kanaler i 

stadsdelarna. Ett annonsblad skickades i mitten på december ut med tidningen Rydsnytt 

som distribueras till alla 3000 hushåll i stadsdelen Ryd. 

Aktiviteterna i samarbete med IBN Rushd har kommit igång så smått, hittills har sju 

handledningar på somaliska genomförts på Skäggetorps bibliotek. Studiecirklarna beräknas 

komma i gång under februari 2012. 

Linköpings stadsbibliotek (huvudbiblioteket) har också inlett ett samarbete med 

Studieförbundet Bilda om kostnadsfria studiecirklar i data/internet på arabiska. 

Studiecirklarna omfattar 4 träffar á 2, 5 timme och kommer att hållas i datasalen på 

huvudbiblioteket. Erbjudandet om cirklarna har skickats ut till Bildas medlemsförsamlingar i 

Linköping. Affischer har också satts upp på huvudbiblioteket och alla stadsdelsbibliotek. 

Abdullah Abdul-Khaliq kommer att leda cirklarna som beräknas komma igång i februari. 

Mjölby 

I dialog med kommunens mångfaldsstrateg och utbildningsledaren för Vuxenutbildningen i 

Mjölby planerades under våren samarbeten dels inriktade mot genomgångar av bibliotekets 

e-resurser för SFI-klasser dels internetintroduktioner på somaliska och arabiska för SFI-elever 

som har behov av grundläggande utbildning. Internetintroduktionen planerades omfatta fyra 

tillfällen. Kommunens mångfaldsstrateg hade förslag på en somalisk kvinna (som även 

behärskar arabiska väl) som efter handledarutbildning skulle hålla i kurserna. Tyvärr blev den 

bibliotekarie som ansvarar för Mjölbys delprojekt långtidssjukskriven under hösten. 

Aktiviteterna har därför inte kommit i gång. Intentionen hos bibliotekschefen i Mjölby är 

dock att fortsätta dialogen med flyktingstrateg och Vuxenutbildning för att framöver kunna 

få tillstånd aktiviteter riktade mot målgruppen. 

Motala 

Motala bibliotek har haft en omfattande verksamhet där aktiviteter av olika slag genomförts 

under 2011. Ordinarie personal och personer som rekryterats speciellt 

för ändamålet har arbetat med att genomföra aktiviteterna. 

Kurser 

Motala bibliotek har under projektåret erbjudit kurser i grundläggande data och internet på 

arabiska och somaliska. Kurserna på arabiska har letts av Ghaidaa Alwan som är anställd som 

biblioteksvärd på biblioteket. Tre handledare har rekryterats som efter genomgången 

handledarutbildning lett kurser på somaliska. Kurserna har hållits i bibliotekets lärmiljörum 

med plats för fyra kursdeltagare. Kurserna har omfattat 20 timmar (10 tillfällen á 2 timmar). 

Utgångspunkten för innehållet i kurserna har varit IT-ikapp Handbok i dator- och 

internetanvändning som tagits fram vid Kista Folkhögskola. 

Tiderna när kurserna hålls har anpassats efter när deltagarna haft möjlighet att delta, många 

av kurserna har därför genomförts på fredagskvällar och helger. 

Individuella handledningar 

Biblioteket erbjuder sedan tidigare Drop-in- Internet och e-post en gång i veckan då man kan 

komma till biblioteket och få hjälp och svar på sina frågor, möjligheten finns också att boka 

tid för individuell handledning. Under projektåret har biblioteksvärden och de 

somalisktalande handledarna engagerats och språkkunskaperna hos den ordinarie 

14

personalen inventerats. De språk man erbjuder tidsbokad individuell handledning på har 

utökats till svenska, arabiska, engelska, finska, somaliska och spanska. En affisch har tagits 

fram för att marknadsföra tjänsten. 

Totalt har 21 individuella handledningar genomförts under året. Tidsåtgången för dessa har 

varierat mellan 45 minuter upp till två timmar, några personer har bokat in sig vid flera 

tillfällen. De flesta handledningarna, 13 stycken har hållits på arabiska följt av 5 på somaliska, 

2 på svenska och 1 på spanska. 

Visningar av bibliotekets hemsida och e-tjänster 

Personalen på biblioteket har vid fyra tillfällen haft föreläsningar/visningar av bibliotekets 

hemsida och E-tjänster på lätt svenska för grupper från SFI och Komvux, sammanlagt har 22 

personer deltagit. 

Vid visningarna har man gått igenom hur man använder bibliotekets hemsida och visat några 

av de e-tjänster som biblioteket erbjuder, bland annat Library Press Display (innehåller 1700 

dagstidningar från 92 länder på 48 språk), e-böcker, e-ljudböcker och e-språkkurser. Vidare 

har deltagarna fått bekanta sig med Internationella biblioteket www.interbib.se och tjänsten 

Bibblan svarar www.bibblansvarar.se. Bibblan svarar är en gratis svarstjänst där man kan 

fråga vad man vill på 10 olika språk (arabiska, engelska, finska, franska, polska, ryska, 

spanska, svenska, thailändska och tyska) och få svar via e-post senast nästa arbetsdag. 

Marknadsföring 

Biblioteket har marknadsfört aktiviteterna genom olika kanaler. Affischering på biblioteket 

och andra platser i Motala, via utskick till SFI och andra utbildningsanordnare med 

information om möjligheten att boka visningar på bibliotek, genom personliga besök hos 

klasser på SFI och svenska som andraspråk på Komvux där man informerat om bibliotekets 

utbud och tjänster. Genom de invandrarföreningar man samarbetat med inför och under 

den Internationella vecka som arrangerades på Motala bibliotek under vecka 43. 

Samarbeten 

Biblioteket har samarbetat med många olika aktörer inom ramen för projektet. Inom Motala 

kommun har man främst samarbetat med personer knutna till VIA Ekenäs – Enheten för 

Vägledning, Integration och Arbetsmarknad och SFI-samordnaren. Genom dessa kontakter 

har man bland annat fått hjälp med att komma i kontakt med de somalisktalande personer 

som rekryterats som handledare. Invandrarföreningar och studieförbund har man också 

samarbetat med i varierande utsträckning. 

Övrigt 

Ghaidaa Alwan har under hösten lagt ner ettstort arbete på att korrekturläsa den arabiska 

översättningen av IT -ikapp Handbok i dator- och internetanvändning som under året har 

översatts från svenska till arabiska inom ramen för Kista Folkhögskolas projekt. Boken 

beräknas vara färdig under första kvartalet 2012. 

Norrköping 

Biblioteket har arrangerat kurser, drop-in- aktiviteter och inspirationsföreläsningar om 

internet. Bibliotekets svenskspråkiga personal och den arabisktalande biblioteksvärden har 

lett de olika aktiviteterna. Då Norrköpings stadsbibliotek har många somaliska besökare 

fanns en önskan om att också kunna erbjuda aktiviteter på somaliska. I dialog med personal 

på Destination Arbete som ansvarar för flyktingintroduktionen inom Norrköpings kommun 

rekryterades en somalisktalande praktikant som arbetade på biblioteket under våren. 

15

Kurser 

Ett antal kurser på arabiska och somaliska av varierande längd har genomförts under året. 

allt från enstaka kurstillfällen upp till sex träffar har genomförts under året. Det har rört sig 

om såväl längre nybörjarkurser omfattande upp till 6 kurstillfällen och kortkurser på olika 

teman som e-post och internetbank. Under hösten genomfördes bland annat en datakurs 

om fattande 3 tillfällen för Söderköpings flyktingmottagning. 

Individuell handledning 

Biblioteket erbjuder sedan tidigare möjligheten att boka individuell handledning. Genom att 

inventera språkkunskaperna i personalgruppen har tjänsten utökats med erbjudande om 

språkstöd på: arabiska, bosniska, engelska, finska, franska, persiska, somaliska (under våren) 

och spanska. En talong har tagits fram där man kryssar för vilket/vilka områden man vill ha 

hjälp med och vilket språk som är aktuellt. Talongen lämnas i informationsdisken (går även 

att fylla i ett webbformulär) och bibliotekspersonal kontaktar sedan personen för att 

bestämma en tid för genomgång och höra sig för vad personen behöver hjälp med. En 

talong som beskriver tjänsten på arabiska och somaliska har också tagits fram. 

Inspirationsföreläsningar/Drop-in 

Under våren genomfördes två inspirationsföreläsningar om internet på lätt svenska med 

språkstöd på somaliska och arabiska under rubriken Hur mycket kan du om internet?, 

den ena med inriktning mot samhällstjänster och internetbank, den andra mot att handla på 

nätet och sociala medier. Samma föreläsningar genomfördes sedan även på arabiska. 

I anslutning till föreläsningarna erbjöds tre drop-in- tillfällen med språkstöd på arabiska och 

somaliska där man kunde få hjälp med individuella frågor. 

Biblioteket har samarbetat med Arbetsförmedlingen om grundläggande internetgenomgångar. 

Målgruppen har varit personer med utländsk bakgrund inskrivna på AF. 

Upplägget omfattar tre tillfällen: internet grund, ”samhällstjänster” på nätet 

(Försäkringskassa, arbetsförmedling, bank etc.) och drop-in- handledning. 

Marknadsföring 

Aktiviteterna har marknadsförts via bibliotekets ordinarie informationskanaler, affischering i 

lokalen, på hemsidan och i samband med klassbesök och biblioteksvisningar för olika 

grupper. En broschyr har tagits fram med information om de visningar och tjänster som 

biblioteket erbjuder. Broschyren, som riktar sig till personal, har distribuerats till 

utbildningsanordnare (SFI, Komvux m.fl.) och studieförbund. Biblioteket har också 

informerat om de aktiviteter man erbjuder vid SFIs våravslutning, där all personal och alla 

elever var samlade, vid tillfället deltog både biblioteksvärden och praktikanten. 

Sammanlagt har Norrköpings stadsbibliotek arrangerat 66 aktiviteter fördelat på 9 kurser, 9 

föreläsningar och 48 individuella handledningar med sammanlagt 148 deltagare. 

Söderköping 

Söderköpings bibliotek bokade i början av 2011 in ett möte med kommunens flyktingmottagning. 

Vid mötet informerade biblioteket om sin verksamhet och de tjänster man 

erbjuder riktat mot personer med utländsk härkomst. Företrädare för flyktingmottagningen 

informerade om kommunens arbete med nyanlända flyktingar och övriga invandrargrupper. 

Det ledde till att flyktingmottagningen i våras bokade in en kurs om Bibliotekets e-tjänster 

för en grupp på 7 personer. Deltagarna fick lära sig att hantera sina lån på bibliotekets 

16

hemsida, söka böcker, ladda ner musik, låna e-ljudböcker och att söka i tidningsdatabasen 

Library Press display. Under hösten har en liknande visning av bibliotekets e-tjänster hållits 

för en SFI-klass med 10 – 15 deltagare. Tyvärr finns ingen deltagarförteckning från 

kurstillfället. 

Valdemarsvik 

Under början av hösten har biblioteket erbjudit visningar av bibliotekets digitala resurser och 

e-tjänster med hjälp av språkstödjare på arabiska, somaliska och persiska. Biblioteket har 

samarbetat med kommunens flyktingsamordnare för att utreda vilka behov som finns och 

vilka språkgrupper som är de dominerande i kommunen. Flyktingsamordnaren fick i uppdrag 

att använda sitt kontaktnät för att identifiera lämpliga handledare. 

Tre språkstödjare rekryterades en somalisk-, en arabisk- samt en persisktalande. 

Språkstödjarna och bibliotekspersonalen svarade tillsammans för utformningen av och 

innehållet i aktiviteterna som skräddarsyddes för respektive språkgrupp. Information om 

aktiviteterna spreds genom affischering på de olika språken och genom kommunens 

flyktingsamordnare. Två träffar hölls på biblioteket i Valdemarsvik och den tredje på filialen i 

Gusum. Vid visningarna gick handledarna igenom bibliotekets digitala resurser och etjänster, 

databasen Library Press Display visades. Deltagarna hade möjlighet att ställa frågor 

och få hjälp med dessa. Sammanlagt deltog 32 personer fördelat på 7 personer på den 

somaliska visningen, 8 på den persiska och 17 på den arabiska. Tyvärr missade man att skriva 

ner namnen på deltagarna så några deltagarförteckningar finns inte från aktiviteterna. 

Aktiviteterna var mycket uppskattade bland besökarna och bibliotek, flyktingsamordnare 

och språkstödjare planerade för ytterligare aktiviteter. Tyvärr slutade den ansvariga 

bibliotekarien sin tjänst i september och rekryteringen av en ersättare blev inte klar under 

hösten. Bibliotekschefen och Flyktingsamordnaren är dock överens om att arrangera 

ytterligare aktiviteter under 2012. 

Samhällskommunikatörer på modersmål – regional försöksverksamhet 

I och med etableringsreformen och den nya lagstiftningen om nyanländas etablering 

(2010:197) övergår huvudansvaret från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Kommunerna 

ansvarar för att anordna samhällsorientering för nyanlända. Kraven på 

samhällsorienteringen har förändrats och skärpts i och med den nya lagstiftningen. 

Samhällsorienteringen ska i möjligaste mån ges på modersmål och kommunikatörerna som 

håller i kurserna ska ha pedagogisk kunskap. 

Samhällsorienteringen ska omfatta minst 60 timmar och påbörjas så snart som möjligt efter 

det att en etableringsplan har upprättats och normalt vara avslutad inom ett år. Syftet med 

samhällsorienteringen är att underlätta nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. 

Målen med samhällsorienteringen är att nyanlända utvecklar kunskap om de mänskliga 

rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, om den enskildes 

rättigheter och skyldigheter i övrigt, om hur samhället är organiserat samt om praktiskt 

vardagsliv. Samhällsorienteringen ska ge utrymme för dialog och reflektion och för att det 

ska vara möjligt skall kursen, som tidigare nämnts, i möjligaste mån bedrivas på modersmål 

eller annat språk som deltagaren behärskar väl. Vid behov ska tolk anlitas. 

För de enskilda kommunerna blir det svårt och dyrt att efterleva kraven i lagstiftningen. 

Inom ramen för RUNE, Regional utveckling kring nyanländas etablering, har ett arbete kring 

samhällsorienteringen för nyanlända pågått sedan 2008. Ett gemensamt material både till 

17

individ och till handledare finns framtaget, samt en hemsida, www.nyiostergotland.se. 

En utredare och en arbetsgrupp med representanter för kommunerna har inom ramen för 

RUNE under våren 2011 utrett förutsättningarna för och tagit fram ett förslag på hur en 

regional försöksverksamhet med samhällsorientering på modersmål kan organiseras. 

Den 8 september togs beslut av L 15 kommunernas nämndordförande för bildning om ett 

försöksår som startade den 1 okt och pågår från till 31 dec 2012. Avsikten är att 

verksamheten därefter ska permanentas. Försöksverksamheten finansieras till hälften av 

kommunerna och till hälften av statliga utvecklingsmedel, de s.k. § 37‐medlen från 

Länsstyrelsen i Östergötland. Anledningarna till att rigga en regional organisation för 

samhällsorienteringen är bland annat följande: 

samtliga nyanlända, oavsett boendeort, erbjuds samhällsorientering på modersmål 

eller annat språk deltagaren behärskar väl. 

bidra till att såväl lagstiftningens höjda krav som verksamhetens kvalitet kan 

säkerställas på ett kostnadseffektivt sätt. 

bidra till en enhetlighet kring samhällsorienteringen i alla länets kommuner 

hela regionen tillsammans arbetar för att leva upp till målen i den nya lagstiftningen. 

minska kostnader för de enskilda kommunerna. Det blir svårt och dyrt för 

kommunerna att uppfylla lagkraven på egen hand 

Utformning av verksamheten och länsbibliotekets roll i processen 

En koordinator, Maria-Theresia Rosén, har anställts med uppgift att samordna och utveckla 

verksamheten. Ett tiotal tvåspråkiga samhällskommunikatörer har anställts i en ”pool”. 

Kommunikatörerna ska verka över hela länet och hålla i kurser på sina respektive språk i de 

kommuner där behovet finns. Länsbiblioteket har åtagit sig arbetsgivaransvaret för 

samordnaren och de timanställda kommunikatörerna under försöksåret. 

Kurserna ges i små grupper om maximalt 10 deltagare för att ge möjlighet till dialog och 

delaktighet. Ett önskemål har varit att komma bort skolmiljön, i förslaget finns därför 

inskrivet att samhällsorienteringen, i den mån det är möjligt, företrädesvis kan hållas i 

bibliotekens lokaler. 

Samhällsorienteringen omfattar, enligt lagstiftningen, 8 obligatoriska teman: 

1. Att komma till Sverige 

2. Att bo i Sverige. 

3. Att försörja sig och utvecklas i Sverige. 

4. Individens rättigheter och skyldigheter. 

5. Att bilda familj och leva med barn i Sverige. 

6. Att påverka i Sverige. 

7. Att vårda sin hälsa i Sverige. 

8. Att åldras i Sverige. 

Sofia Larsson har, inom ramen för projektet Digitalt medborgarskap, deltagit i den 

arbetsgrupp som arbetat fram förslaget om försöksverksamheten. Länsbiblioteket har, i 

arbetsgruppen, drivit frågan om vikten av digital delaktighet. En anledning till detta är att 

grundläggande färdigheter i dator- och internetanvändning idag är en förutsättning för att 

18

kunna ta del av samhällsinformation och använda myndigheternas e-tjänster. Det har 

resulterat i att Samhällsorienteringskursens lagstadgade 60 timmarna utökas till 70 timmar 

under försöksåret och utökas med ytterligare ett tema, introduktion till internet/e-tjänster. 

Temat inleder kursen och omfattar 5x 2 timmar hands-on utbildning på modersmål. 

Internetintroduktionen ger deltagarna bättre förutsättningar att kunna tillgodogöra sig 

innehållet i samhällsorienteringen och i förlängningen etablera sig i Sverige och på 

arbetsmarknaden. 

Att lyfta fram bibliotekens roll för samhällsinformation och integration är en annan fråga 

som drivits i arbetsgruppen. I de nationella material som finns framtagna nämns biblioteken 

endast kortfattat under rubriker som Kultur och fritid eller Så fungerar din kommun. 

Biblioteket och dess resurser är en viktig tillgång för nyanlända personer som ska etablera sig 

i samhället och lära sig svenska. Ett kursmoment omfattande 3 timmar ägnas därför åt en 

biblioteksintroduktion. Bibliotekspersonalen ansvarar för att informera om de fysiska och 

digitala resurser som biblioteket erbjuder med samhällskommunikatörerna som språkstöd. 

Då grupperna är språkhomogena finns stora möjligheter att skräddarsy innehållet och gå 

igenom just de resurser som finns tillgängliga på respektive språk. 

Kursplaner och kursmaterial för momenten introduktion till internet/e-tjänster och 

biblioteksintroduktion har tagits fram inom ramen för projektet, läs mer i kapitlet 

Kursmaterial på sidan 24. 

Länsbiblioteket har deltagit i rekryteringsprocessen och vid anställningsintervjuer med 

samtliga sökande till kommunikatörstjänsterna. Totalt har ett tiotal kommunikatörer 

timanställts. Kommunikatörerna behärskar följande språk, arabiska, engelska, somaliska, 

syrianska, persiska/dari, sorani, tigrinja, franska, ryska och kurmandji. 

Vidare har projektledarna under hösten deltagit i de styrgrupps- och referensgruppsmöten 

som hållits inom ramen för försöksverksamheten med samhällsorientering på modersmål. 

I och med att Länsbiblioteket fått uppdraget att driva verksamheten fram till 31 december 

2012 kommer Länsbiblioteket naturligtvis att fortsätta vara representerade i dessa forum 

även efter att projektet Digitalt Medborgarskap avslutats 

Läs mer om projektet: http://www.lansbibliotekostergotland.se/features/samhaellsorientering 

19

Handledare 

En förutsättning för att kunna erbjuda deltagarna aktiviteter på modersmål var att knyta 

tvåspråkiga personer som kunde fungera som handledare och/eller språkstödjare till 

projektet. En viktig tillgång har varit de arabisktalande personer som anställts på biblioteken 

i Norrköping, Linköping och Motala inom ramen för projektet Biblioteksvärdar, alla tre har 

varit kursledare i sina respektive kommuner. 

20

När det gäller rekryteringen av övriga handledare har det skett i dialog med flykting- och 

integrationssamordnarna eller SFI-samordnarna i respektive kommun som identifierat 

lämpliga personer från olika språkgrupper. De handledare som inte redan var anställda på 

biblioteket har i det flesta fall timanställts för att genomföra aktiviteterna, en erbjöds 

praktikplats och i Kinda anställdes en person på instegsjobb vid flyktingkontoret. 

Totalt har 17 tvåspråkiga personer rekryterats som handledare. 

Handledare per kommun 

Finspång: 4 personer 

Kinda: 2 personer 

Linköping: 2 personer 

Motala: 4 personer 

Norrköping: 2 personer 

Valdemarsvik: 3 personer* 

Handledare per språk: 

Arabiska: 6 personer 

Persiska: 1 person 

Somaliska: 8 personer 

Swahili/franska: 1 person 

”Svenska”: 2 personer 

Tigrinja: 1 person 

Handledarna kommer från sex av de åtta kommuner som deltagit i projektet. Alla utom de 

tre handledarna från Valdemarsvik (kom igång i ett senare skede), sammanlagt 14 personer, 

har genomgått en handledarutbildning. Av de personer som deltagit i utbildningen har alla 

utom en i olika omfattning varit kursledare eller fungerat som språkstödjare vid de 

aktiviteter som genomförts på biblioteken inom ramen för projektet. 

Utbildning av handledare 

Tre handledarutbildningar med olika inriktningar har genomförts inom ramen för projektet. 

Utbildning och studiebesök på Kista Folkhögskola 

I mars arrangerades en utbildning kombinerat med studiebesök på Kista Folkhögskola. 

Tolv personer deltog, fem tvåspråkiga handledare, tre bibliotekarier, en kursledare från ABF, 

en flyktingsamordnare från Kisa och projektledarna (Anne Hederén och Sofia Larsson). 

Deltagarna fick ta del av Kista Folkhögskolas arbetssätt och erfarenheter inom projektet ITikapp. 

Suleiman Arale som håller i handledarutbildningen inom IT-ikapp gick tillsammans 

med de tvåspråkiga handledarna igenom folkhögskolans kurskoncept för 

internetgenomgångar för personer med utländsk bakgrund, pedagogik och kursplanering. 

Alve Högman, projektkoordinator, höll en genomgång för bibliotekarierna och 

flyktingsamordnaren om projektledning, handledarstöd och hur de arbetar med 

marknadsföring mot målgruppen. På eftermiddagen gjordes ett studiebesök på Kista 

Bibliotek där vi fick ta del av samarbetet mellan biblioteket och folkhögskolan kring Helpdesk 

för internet där man erbjuder besökarna hjälp med datorn och internet på svenska, engelska, 

arabiska och somaliska. Språkcaféer, bibliotekets lärcenter och framtidsplanerna för 

biblioteksverksamheten i Kista var andra punkter på programmet. Se program nedan: 

Inledning – om Kista Folkhögskola och IT-ikapp 

Abdulkader Habib, rektor på Kista Folkhögskola 

Att vara handledare – pedagogik, kursinnehåll och kursplanering 

Suleiman Arale, lärare i datakunskap 

Projektledning 

Abdulkader Habib och Alve Högman, projektkoordinator 

21

Kista Bibliotek: Help-desk, språkcaféer mm. 

Åke Nygren, Projektledare Kista bibliotek & lärcenter 

Diskussion, frågor och sammanfattning 

Alve Högman, projektkoordinator 

Utbildning av tvåspråkiga handledare 

De tvåspråkiga personer som rekryterats inom ramen för projektet erbjöds en handledarutbildning 

omfattande tre halvdagar. Utbildningen genomfördes av ABF och 

Medborgarskolan, innehållet har utarbetats i samråd mellan Länsbiblioteket och 

representanter för studieförbunden och fokuserar på den pedagogiska delen i att utbilda 

personer som är nybörjare vid datorn både i gruppsituationer och i form av individuell 

handledning. Utbildningen bestod av följande moment: 

Steg 1. Att leda internetutbildning. Ansvarig: ABF 

Kursledare var Jimmy Almevind som har arbetat som projektledare för ABFs satsning 

Internet ett verktyg i vardagen där gratis föreläsningar och studiecirklar om internet med 

hjälp av mobila datastudior erbjudits i samarbete med bland annat ABFs medlemsorganisationer, 

föreningar och bibliotek runt om i Östergötland. Under rubriken Att leda 

internetutbildning gick Jimmy Almevind igenom praktiska exempel på hur man kan lägga upp 

ett kurstillfälle, vilka grundläggande moment som bör ingå och de problem som kan uppstå 

när man undervisar nybörjare och hur dessa kan hanteras. 

Steg 2. Att leda lärprocesser, kommunikation m.m. Ansvarig: Medborgarskolan 

Kursledare var Gunilla L Svensson, Livskompetens Öst och Gustaf Baard från 

Medborgarskolan. Kursmomentet behandlade kursplanering, rollen som 

kursledare/handledare och gruppdynamik. Teori varvades med praktiska gruppövningar. 

Steg 3. Uppföljning/erfarenhetsutbyte. Ansvarig: Medborgarskolan. 

Det tredje och avslutande kurstillfället gav möjlighet för deltagarna att utbyta erfarenheter 

från de kurser och handledningar de haft under våren och sommaren. Fokus riktades mot 

gruppdynamik, problem och svårigheter de stött på och hur man som kursledare kan 

hantera dessa (språkförbistringar, analfabeter, deltagare med olika kunskapsnivåer etc.). 

Individuell handledning – samspel mellan handledare och deltagare. Kursplanering och 

kursinnehåll diskuterades också. Kursledare: Gunilla L Svensson, Livskompetens Öst och 

Gustaf Baard från Medborgarskolan. 

Vid samtliga tillfällen medverkade Sofia Larsson, projektledare för Nytta & Nöje. 

Dokumentation från handledarutbildningen se: 

http://www.lansbibliotekostergotland.se/features/digitalt-medborgarskap?start=3 

Utbildning internet/e-tjänster för samhällskommunikatörer 

Den 23 januari 2012 hölls en utbildning för de samhällskommunikatörer som skall hålla i den 

10 timmars kurs i internet/e-tjänster som arbetats fram av Länsbiblioteket och som ingår I 

försöksverksamheten med Samhällsorientering på modersmål. På programmet stod en 

genomgång av kursupplägget och de olika moduler som ingår, handledningsmaterial och 

kursmaterial (läs mer i kapitlet kursmaterial). Pedagogik – viktiga aspekter att tänka på när 

man lär ut internet till nybörjare. Dagen avslutades med diskussioner med utgångspunkt i 

följande frågeställningar: 

22

Vad är viktigast att veta som nyanländ när det gäller datakunskap och Internet? 

Hur kan kurstiden fyllas med väsentlig kunskap? Vad gäller för olika grupper av 

människor? Ser det olika ut i olika länder? 

Hur kan man arbeta flexibelt med grupperna och utgå från varje individs behov och 

förkunskaper? 

Kursledare var Anne Hederén, Länsbibliotek Östergötland och Maria-Theresia Rosén, 

projektledare för samhällskommunikatörerna. Länk till presentationen som användes: 

http://www.slideshare.net/Annhed/handledarutbildning-internet-etjnster-120123 

Alla 10 kommunikatörer som är aktuella för att hålla i Samhällsorienteringskurserna deltog 

vid utbildningstillfället. Kommunikatörerna behärskar följande språk arabiska (4), somaliska 

(3), syrianska (2), persiska (1), sorani (1), tigrinja (1), amahariska (1), franska (1), ryska (1), 

kurmandji (1). 

Kurs- och handledningsmaterial 

Moduler för genomgångar 

Inom ramen för vårt tidigare projekt Nytta & Nöje på nätet: internetguidning på 

östgötabibliotek togs moduler för grundläggande genomgångar för internetguidning fram. 

Dessa moduler har till viss del omarbetats och anpassats för målgruppen i nuvarande 

projekt. Det är fyra grundläggande moduler: 

Kom igång 

Skriva & spara 

Internet från grunden 

E-post 

Modulerna är steg- för- steg- genomgångar som stöd för handledare och kursledare. För 

varje modul finns beskrivet vad målet med genomgången är, vilka förberedelser som bör 

göras, förslag på övningsuppgifter och länkar till andra resurser. IT- ikapp handboken från 

Kista Folkhögskola är tänkt som kursmaterial för deltagaren och i varje modul hänvisas till 

aktuellt kapitel i boken. 

Kurs- och utbildningsmaterial 

Ghaidaa Alwan, biblioteksvärd på Motala bibliotek, har med utgångspunkt från dessa 

moduler, IT-ikapp handboken och boken E-tjänster 1 tagit fram ett mycket omfattande 

utbildningsmaterial på arabiska. Det är gjort i PowerPoint och består av fem delar. 

De fyra grundläggande delarna är: 

Kom igång Hård- och mjukvara, tangentbordet, skrivbordet, startmenyn, 

fönsterhantering och filhantering . 

Ordbehandling Word 

Internet Webbläsaren Internet Explorer och Google sökmotor, bl.a. språk- 

och översättningsfunktioner. 

E-post Hotmail. 

1 Grensman, Hanna-Karin E-tjänster. Docendo (2008). ISBN 978-91-7882-780-0 

23

Den femte delen omfattar olika samhälls- och medborgartjänster på internet. Den består 

i de flesta fall av steg- för- steg- genomgångar och visar i de fall det är tillämpbart på 

webbplatsen möjligheten att ändra från svenska till andra språk. Här följer ett urval av de 

områden som tas upp: 

Betala räkningar Internetbanken – från inloggning till godkänna betalning. 

Följa media Sveriges radio (arabiska), Sveriges Television, CNN (arabiska) och 

BBC (arabiska) 

Väder 

Resor Boka och betala, SJ, Swebus, Bus4you 

Språkträning Lexin, Digitala spåret och Skolverkets SFI-prov 

Vård och hälsa Landstinget (sök vårdcentral, mina vårdkontakter), FASS, 

Apoteket. 

Samhällstjänster Försäkringskassan, Skatteverket, Polisen 

Fordon & körkort Trafikverket, Körkortsportalen och Bilprovningen 

Amjad Altayyar, biblioteksvärd på Norrköpings stadsbibliotek har tagit fram en 

lathund på arabiska för att betala räkningar via internetbanken. Lathunden är i pdf-format 

och är tänkt att delas ut vid individuella handledningar eller när besökare per om hjälp i 

informationsdisken på biblioteket. 

Allt material som tagits fram inom ramen för projektet finns samlat under rubriken kurs- och 

handledningsmaterial på projektets webbplats: 


Introduktion till Internet/E-tjänster 

Ett omfattande arbete har lagts ner på att utarbeta en kursplan med tillhörande 

handlednings- och kursmaterial för internetintroduktionen inom ramen för försöksverksamheten 

med samhällsorientering på modersmål. Kursen fokus ligger på e-tjänster 

och samhällstjänster och består av ett antal moduler. För de som är rena nybörjare vid 

datorn finns två basmoduler Kom igång och Skriva och spara. De byggs på med Internet från 

grunden och E-post. Grunden för de fyra första momenten är de moduler för genomgångar 

som arbetats fram i tidigare Nytta & Nöje projekt. 

Sedan följer ett antal moment med tillämpningar inom olika ämnesområden. De har 

utarbetats för att i så stor utsträckning som möjligt överensstämma med de olika teman som 

ingår i den övergripande Samhällsorienteringskursen. IT-ikapp handboken och E-tjänster från 

Docendo förlag används som kursmaterial. Till varje moment finns instruktioner för 

kursledaren framtaget med förslag på övningsuppgifter och länkar till lämpliga webbplatser. 

Kursupplägget är utformat med fristående moduler för att innehållet i kursen i möjligaste 

mån ska kunna anpassas efter deltagarna behov och förkunskaper. Kursledaren väljer de 

moduler som är relevanta för respektive grupp. Då grupperna är språkhomogena finns stora 

möjligheter att anpassa genomgångarna efter deltagarnas behov. 

På nästa sida följer den övergripande kursplanen i sin nuvarande utformning. 

24

Kursplan – Internet/e-tjänster 

Kurslängd 

5 tillfällen à 2 timmar, totalt 10 timmar. 

Kursupplägg 

Kursen består av ett antal olika moduler. Med utgångspunkt från deltagarnas förkunskaper och 

behov gås de delar som kursledaren anser vara relevanta igenom . Under träffarna kan deltagarna 

utgå från hemsidan Ny i Östergötland och där läsa på mer om varje ämne på sitt eget språk och klicka 

sig vidare till olika sidor att besöka. 

Kurs- och handledningsmaterial 

IT-ikapp Handbok i datoranvändning, Kista Folkhögskola 2010 

Finns på tryckt på lätt svenska och som pdf på: http://it-ikapp.se/filer/itikapp101.pdf 

Översättning till somaliska och arabiska finns i pdf-format, dock ej på nätet. Distribueras via e-post 

alt. usb till berörda. 

Instruktionsfilmer från webbplatsen IT-ikapp: http://it-ikapp.se 

Grensman, Hanna-Karin: E-tjänster , Docendo förlag 2008 

Handledningsmaterial för grundläggande genomgångar (på usb) 

Innehåll 

1. Kom igång 

Deltagarna får bekanta sig med datorn och dess olika delar, lära sig att sätta på och stänga 

av datorn, starta och stänga program, hantera musen och tangentbordet. En viss 

tyngdpunkt läggs vid musträning. 

Kursmaterial: 

Kom igång- Handledningsmaterial (på usb-minne) 

IT-ikapp Handbok i datoranvändning. Del 1 – Kom igång 

2. Skriva och spara 

Deltagarna får bekanta sig med de vanligaste funktionerna på tangentbordet, 

grundläggande funktioner i ett ordbehandlingsprogram som Word (eller Open Office), lära 

sig att skriva ett dokument, spara dokumentet på ett usb-minne och skriva ut det. 

Deltagarna ska också lära sig att skriva i adressfältet i Internet Explorer. 

Kursmaterial: 

Skriva och spara - Handledningsmaterial (på usb-minne) 

IT-ikapp Handbok i datoranvändning. Del 2 – Ordbehandling 

3. Internet från grunden 

Deltagarna får lära sig om internets olika användningsområden, lära sig vad en webbläsare 

är, bekanta sig med de grundläggande funktionerna i Internet Explorer, lära sig att hitta en 

webbsida och gör enklare sökningar i Google. 

Kursmaterial: 

Internet från grunden – Handledningsmaterial (på usb-minne) 

IT-ikapp Handbok i datoranvändning. Del 4 – Internet. Surfa på nätet. 

4. E-post 

Deltagarna får lära sig vad e-post är och dess användningsområden, att det finns olika epostleverantörer. 

Deltagarna får lära sig hur man skapar ett e-postkonto (G-mail), bekanta 

25

sig med de viktigaste funktionerna i G-mail, lära sig att skriva, skicka och ta emot 

meddelanden, att bifoga filer och bilder. 

Kursmaterial: 

E-post – Handledningsmaterial (på usb-minne) 

IT-ikapp Handbok i datoranvändning, del 7 – E-post 

IT-ikapp Film:- Kom igång med mail , Kommunicera via mail 

5. Internet – Söka efter information, hitta personer, företag, myndigheter och 

platser samt använda Youtube 

Deltagarna får lära sig mer om sökmotorn Google, hur en träfflista är uppbyggd, hur man 

begränsar en sökning etc. Deltagaren får bekanta sig med några söktjänster: Eniro, Hitta 

och Lokaldelen. 

Kursmaterial: 

IT-ikapp Handbok i datoranvändning Del 4.9 – Söka efter information 

E-tjänster Kapitel 10 Hitta information med hjälp av e-tjänster 

6. Följa media – nyheter, radio och tv och kommunicera via Skype 

SVT Play, Sveriges Radios webbradio och webbtidningar på olika språk och på svenska. 

Genomgång av webbtelefonitjänsten Skype. 

Kursmaterial: 

IT-ikapp Handbok i datoranvändning, del 6 – Följa media 

IT-ikapp Film: Detta kan du hitta på internet, Kom igång med Skype 

7. Samhällstjänster 

Vad är en e-tjänst, Internet och säkerhet, lösenord, e-legitimation, Blanketter. Offentliga 

webbplatser - kommunernas hemsidor, Försäkringskassan och Skattemyndigheten 

Kursmaterial: 

E-tjänster Introduktion till e-tjänster och kapitel 1 Ditt privatliv och 

Kapitel 9 Andra samhällstjänster 

IT-ikapp Handbok i datoranvändning. del 5 – Medborgartjänster 

IT-ikapp Film: Spara tid med internettjänster, 

A. Kommunens hemsida 

Övningsuppgifter: Hur fungerar kommunens hemsida? (på usb-minne) 

B. Arbetssökande 

Kursmaterial: 

E-tjänster kapitel 6 Arbetsförmedlingen, kapitel 7 Utbildning, 

Övningsuppgifter Hur söker man jobb och utbildning i Sverige?(på usb-minne) 

C. Ditt boende och din ekonomi 

Kursmaterial: 

E-tjänster Kapitel 2 Ta kontroll över din ekonomi 

A Olika betalningsformer (faktura- postförskott, kontokort, e-bank, e-faktura) 

B Internetbank 

E-tjänster Kapitel 3 Ditt boende 

26

D Bostadsbidrag 

E-tjänster Kapitel 4 Byta bostad 

A Bostadsköer 

B Adressändring 

Övningsuppgifter Hur söker du ny bostad? Hur kan du sköta din ekonomi? (på usb- 

minne) 

D. Fordon, körkort, resor och kollektivtrafik 

Transportsstyrelsen med Körkortsportalen, Östgötatrafiken, SJ 

Kursmaterial: 

E-tjänster Kapitel 5 Bil och transport 

8. Handla och betala på internet 

e-handel, jämföra priser, köpa och sälja 

Kursmaterial: 

E-tjänster Kapitel 11 Kommersiella tjänster A. Handla produkter och tjänster från e-butiker 

(jämföra priser, vågar jag handla, handla från e-butiker) 

B. Nöje (biljetter, köp och sälj) 

9. Vård & hälsa 

Mina vårdkontakter, Apoteket, FASS-läkemedelsfakta, netdoktor.se, 1177sjukvårdsrådgivningen 

Kursmaterial: 

E-tjänster Kapitel 8 Om du blir sjuk. 

Webbplatsen Ny i Östergötland www.nyiostergotland.se kommer att fungera som ett 

komplement där deltagarna kan läsa mer om olika ämnen på sitt eget språk och hitta länkar 

till relevanta webbplatser. 

Kursplan, handledningsmaterial och övrigt material kopplat till kursen finns samlat på 

projektets webbplats: 

Biblioteksintroduktion 

Som stöd för de lokala biblioteken har ett handledningsmaterial för biblioteksintroduktionen 

inom ramen för samhällsorienteringen arbetats fram. Det rör sig om förslag 

på utformning av en grundläggande visning med fokus på de resurser och tjänster som finns 

tillgängliga i det fysiska biblioteket. En modul för genomgång av bibliotekets digitala resurser 

och e-tjänster har också arbetats fram. Mediautbudet och de digitala resurser som finns 

tillgängliga varierar stort mellan olika språk och innehållet i visningarna kommer således att 

anpassas för varje grupp. 

Kursplan, handledningsmaterial och övrigt material kopplat till kursen finns samlat på 

projektets webbplats: http://www.lansbibliotekostergotland.se/features/digitaltmedborgarskap?start=3 

27

Resultat 

Under projektåret har grundläggande Internethandledning i olika former erbjudits vid 138 

tillfällen med totalt 369 deltagare. 7 kommunbibliotek har genomfört aktiviteter under 

perioden: Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik. 

En sammanställning av de olika aktiviteter som genomförts och hur många som deltagit i 

dessa framgår av Tabell 1 nedan. 

Tabell 1 Antalet deltagare per aktivitetstyp, januari - december 2011 

Aktivitetstyp 

38% 

Andelen deltagare per aktivitetstyp 

17% 

Antal aktiviteter Antal deltagare 

Kurser 31 165 

Inspirationsföreläsningar 14 63 

Individuella handledningar/ 

drop-in 

93 141 

Summa: 138 369* 

*Varav 293 avser unika deltagare 

Av de totalt 369 deltagarna som deltagit i de aktiviteter som genomförts har 45 % fått 

individuell handledning eller deltagit i drop-in aktiviteter, 38 % har deltagit i kurser och 17 % 

gått på inspirationsföreläsningar, se Figur 1 nedan. 

45% 

Figur 1 Andelen deltagare per aktivitetstyp (%), januari - december 2011 

Kurser 

Föreläsningar 

Handledning / Drop-in 

28

Vilken typ av aktiviteter som arrangerats, i vilken omfattning och hur många som deltagit i 

aktiviteterna varierar stort mellan de olika kommunerna. En utförlig beskrivning av 

verksamheten i de olika kommunerna följer i kapitlet Aktiviteter på sidan 30. 

Diagrammet i Figur 2 nedan visar antalet deltagare i de olika aktiviteter som genomförts i 

kommunerna. 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Antal deltagare per kommun 

Figur 2 Antalet deltagare per aktivitet och kommun, januari - december 2011 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Antal unika deltagare per kommun 

Individ.handledningar 


Kurser 

De deltagarsiffror som presenteras ovan avser totalt antal deltagare i de olika aktiviteter 

som arrangerats, en del personer har deltagit i flera aktiviteter. Enligt projektets målsättning 

ska minst 400 unika deltagare nås. Totalt har aktiviteterna under året nått 293 unika 

personer. I Figur 3 nedan följer en sammanställning över antalet unika personer som deltagit 

i respektive kommun. 

Finspång Kinda Linköping Motala Norrköping Söderköping Valdemarsvik 

Figur 3 Antal unika deltagare per kommun 

29

Aktiviteter 

Totalt har 138 aktiviteter av olika slag arrangerats under projekttiden. Det rör sig om 

föreläsningar, individuella handledningar/Drop-in-aktiviteter och kurser. Kurserna varierar i 

omfattning från enstaka kurstillfällen på ett visst tema till längre sammanhängande kurser 

omfattande upp till 10 träffar. Oavsett omfattning räknas de i sammanställningen som en 

aktivitet. En sammanställning över de aktiviteter som genomförts i respektive kommun 

finns i Figur 4 nedan. 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Antal aktiviteter per kommun 

Figur 4 Antalet aktiviteter per aktivitetstyp och kommun, januari - december 2011 



Kurser 

Flest aktiviteter, 66 stycken, har genomförts i Norrköping följt av Motala där 34 aktiviteter 

genomförts. I båda dessa kommuner har såväl individuella handledningar som kurser och 

föreläsningar arrangerats. I Kinda och Finspång har verksamheten inriktats på kurser medan 

man i Linköping och Valdemarsvik har erbjudit individuella handledningar respektive drop-in- 

tillfällen. 

30

Aktiviteterna har erbjudits på olika språk många med tvåspråkiga handledare, antingen 

personer som är anställda på biblioteken eller personer som rekryterats och utbildats inom 

ramen för projektet. I Figur 5 på följande sida finns en sammanställning över de språk som 

aktiviteterna genomförts på. 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Antal aktiviteter per språk 

Figur 5 Antalet aktiviteter per språk, januari – december 2011 



Kurser 

De flesta aktiviteterna, 58 stycken har genomförts på arabiska, följt av 36 på somaliska och 

31 på lätt svenska. I mindre skala har aktiviteter också genomförts på andra språk. Det rör sig 

om individuella handledningar på persiska (5), spanska (5), engelska (1) och finska (1) samt 

två kurser på tigrinja respektive lingala/swahili. Totalt har 77 % av aktiviteterna genomförts 

med tvåspråkiga handledare varav 42 % på arabiska och 26 % på somaliska. 

31

Individuella handledningar 

Sammanlagt har 93 individuella handledningar och drop-in aktiviteter genomförts under 

projektåret, av dessa är 90 handledningar för enskilda individer. Vad deltagarna vill ha hjälp 

med varierar från allmänna genomgångar till mer specifika tjänster. Nedan, i Figur 6, följer 

en sammanställning över vilka frågor som behandlats. Notera att vid vissa 

handledningstillfällen har frågor inom flera ämnesområden behandlats. 

Internet (allmänt): 

Ordbehandling och Officekpaketet 

Nybörjare vid datorn 

Sociala nätverk/Facebook 

Ämnesområden Individuell handledning 

E-post 

Internetbank 

Övrigt* 

Skanning 

Figur 6. Antalet frågor vid individuell handledning fördelat på ämnesområde 

3 

4 

Det som deltagarna oftast vill ha hjälp med är hur man använder internet, skriver dokument 

och hanterar datorn i största allmänhet. Dessa står sammanlagt för 57 %. Ett par mer 

specifika områden framträder dock tydligt. Det ena området är E-post, vilket 20 % av 

handledningarna berört. Det andra är frågor som rör Internetbanken, som behandlats vid 16 

% av handledningarna. Andra områden som berörs i mindre utsträckning är skanning, oftast i 

kombination filhantering och att bifoga filer i e-post. Under kategorin Övrigt 2 återfinns bland 

annat söka jobb, bostad och stipendier på nätet. 

2 

Övrigt: söka jobb (1), söka bostad (1), söka stipendier (2), köpa biljetter (1), fylla i webbformulär (1), teknisk 

support (1), bibliotekets hemsida (1), skype (1), filöverföring till mp3 (1). 

32 

10 

11 

14 

15 

18 

32

Deltagarna 

Totalt har 293 unika personer deltagit i de olika aktiviteter som arrangerats inom ramen för 

projektet. I kapitlet nedan följer uppgifter om deltagarnas kön, ålder, nationalitet och 

modersmål. 

Kön 

Det är förhållandevis jämn könsfördelning mellan kvinnor och män bland deltagarna i 

aktiviteterna, av dem som uppgett könstillhörighet är 141 kvinnor och 113 män (se Figur 7). 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Deltagarnas kön 

Kvinna Man Ej angett 

Figur 4 Könsfördelningen hos deltagarna 

Fler kvinnor än män har deltagit i aktiviteterna, andelen kvinnor är sett till alla aktivitetstyper 

totalt 55 %. Tittar man på deltagandet i de olika aktivitetstyperna avviker individuella 

handledningar något där förhållandet är det omvända, 55 % av deltagarna är män mot 45 % 

kvinnor. 

Ålder 

Aktiviteterna har lockat deltagare i alla åldrar från 16 till 75 år. Som framgår av Figur 8 är 

drygt hälften av deltagarna, 55 %, mellan 26 och 45 år gamla. En femtedel är 16 – 25år (19 

%) och nästan lika många är 46 – 55 år (17 %). Endast 8 % av deltagarna är 56 år eller äldre. 

En intressant jämförelse kan göras med vårt tidigare Nytta & Nöje-projekt där över 90 % av 

deltagarna var över 56 år och hela 75 % pensionärer. 

Åldersfördelning 

16 - 25 år 26 - 35 år 35 - 45 år 46 - 55 år 56 - 65 år 66 - 75 år Ej angett 

Figur 8 Antalet deltagare per åldersgrupp 

Notera att hela 30 % av deltagarna inte har angett sin ålder. 

33

Nationalitet 

Deltagarna representerar en mängd nationaliteter, sammanlagt kommer de från 29 olika 

länder i fyra världsdelar. Drygt hälften, 51 %, av deltagarna kommer från olika länder i Afrika. 

Därefter följer Asien där 42 % av deltagarna har sitt ursprung, företrädesvis i Mellanöstern. 

Ett fåtal deltagare har sitt ursprung i Europa (6 %) och Sydamerika (1 %). I Figur 9 nedan 

följer en sammanställning över vilka länder de 249 deltagarna, som uppgett sin nationalitet, 

kommer ifrån. 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Figur 9 Antalet deltagare per nationalitet 

Deltagarnas nationalitet 

De två absolut största grupperna deltagare kommer från Somalia (43 %) följt av Irak (24 %). 

Sedan följer Eritrea (5 %), Syrien (4 %) och Libanon (3 %). Inom kategorin Övriga återfinns 12 

% av deltagarna. 3 

3 Övriga länder (antal deltagare): Armenien (1), Burundi (1), Egypten (2), Etiopien (1), Filippinerna (2), Finland 

(3), Kina (1), Kuba (1), Kuwait (2), Litauen (1), Mongoliet (1), Palestina (1), Peru (1), Polen (1), Rumänien (2), 

Ryssland (1), Serbien/Kroatien/Bosnien (4), Spanien (2), Tyskland (1) och Yemen (1) 

34

Modersmål 

Deltagarnas modersmål omfattar totalt 22 olika språk. En sammanställning över vilka 

modersmål deltagarna talar framgår av Figur 10 nedan, sammanlagt har 272 personer 

besvarat frågan. 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Figur 10 Deltagarnas modersmål 

Deltagarnas modersmål 

Antalet deltagare med arabiska och somaliska som modersmål dominerar, språken är lika 

vanliga och totalt talar 80 % av deltagarna något av dessa språk. Det tredje vanligaste 

språket är tigrinja (4 %) följt av persiska/dari (3 %). Av deltagarna talar 9 % språk som 

återfinns i kategorin Övriga. 4 

4 

Övriga språk (antal deltagare): amharinja (1), armeniska (1), finska (3), kinesiska (1), kirundi (1), kurdiska (3), 

litauiska (1), mongoliska (1), polska (1), rumänska (2), ryska (1), serbiska/kroatiska/bosniska (4), syrianska (2), 

talagog (2), tyska (1) 

35

Media/Spridning 

Spridning av resultaten 

22 februari. Inspirationsdag Internet för alla? i Karlstad 

Anne Hederén presenterade Nytta & Nöje och Nina Wester, biblioteksassistent på Finspångs 

bibliotek, beskrev sina erfarenheter av Internetundervisning för nybörjare vid en studiedag 

som lockade ett trettiotal deltagare från bibliotek/folkbildning i Värmland 

Se programmet: http://lansbiblioteket-i-varmland.regionvarmland.se/node/80485 

2 mars. Digital delaktighet - vad kan biblioteken och folkbildningen göra? i Göteborg 

Sofia Larsson beskrev Länsbibliotekens projekt med fokus på bibliotekens samverkan med 

studieförbund, Helena Bengtsson, bibliotekarie vid Mjölby bibliotek och Nina Wester, 

Finspångs bibliotek gav exempel på olika sätt att lära ut internet till nybörjare. Studiedagen 

som riktade sig till personal inom bibliotek och folkbildning i Västra Götaland var starskottet 

för Kultur i Västs arbete med kampanjen Digidel 2013. 

Se program och presentationer: 

http://www.bibl.vgregion.se/sv/Regionbibliotek/Kalendarium/Digital-delaktighet---vad-kan-biblioteken-ochfolkbildningen-gora/ 

31 mars. WORKSHOP - Erfarenhetsutbyte kring utbildningsmetodik för digital delaktighet. 

Anne Hederén och Sofia Larsson deltog i workshop hos .SE den 31 mars för projekt 

finansierade av Internetfonden. Anne Hederén presenterade projektet Nytta & Nöje på 

nätet: för digitalt medborgarskap i Östergötland. Dagen gav tillfälle till diskussioner, 

erfarenhetsutbyte och kontaktskapande med representanter för de andra delprojekten. 

1 april. Europas regioner: Regionförbundet Östsams internationella dag. 

Anne Hederén och Ann Wiklund, IKT-lyftet, föreläste under rubriken: 

En digital agenda för Europa. Kampanj för digital delaktighet - Bibliotek och folkbildning i 

lokala, regionala och nationella insatser. 

100 personer deltog i seminariet som riktade sig till politiker och tjänstemän i Östergötland 

med intresse för internationella frågor. Officiellt programblad(pdf) 

Se Anne Hederéns presentation: http://www.slideshare.net/Annhed/internationell-dag-20110401 

4 april. Lanseringen av Digidel 2013 

Anne Hederén och Sofia Larsson deltog vid Lanseringen av Digidel2013 på 

Münchenbryggeriet i Stockholm. Dagen bjöd bland annat på intressanta gruppdiskussioner 

om digital delaktighet och gav möjlighet att sprida information om vårt projekt och att knyta 

nya kontakter. 

11 - 13 maj. Biblioteksdagarna i Visby 

Anne Hederén medverkade tillsammans med Anne Wiklund, projektledare och Katinka Borg, 

länsbibliotekschef Länsbibliotek Jönköping under rubriken Den största demokrati- och 

folkbildningsfrågan i modern tid? Om Digidel 2013. 

Se Anne Hederéns presentation: http://www.slideshare.net/Annhed/biblioteksdagarnavisby-2011 

36

24 maj. Riv väggar och bygg broar: bibliotek som språngbräda för utveckling 

Ett 50-tal personer från hela landet deltog på den spridningskonferens Länsbibliotek 

Östergötland arrangerade på Arbetets Museum i Norrköping. Förutom representanter för 

bibliotek, studieförbund och vuxenutbildning deltog flera politiker från de östgötska 

kommunerna. Moderator under dagen var Mikael Andersson, konsult Tretton2. 

Dagen inleddes av Jan Owe-Larsson, styrelseordförande 

Regionförbundet Östsam och Kerstin Olsson, länsbibliotekarie. 

Därefter talade Mikael Andersson på temat Folkbibliotek och 

vuxnas livslånga lärande – utmaningar och strategier. 

Jonas Jonsson, chef för vuxenutbildningsavdelningen Malmö stad, 

beskrev under rubriken Malmö lärcentrum – en kreativ verkstad 

för livslångt lustfyllt lärande bakgrunden till och arbetet med 

uppbyggnaden av lärcentrum på Malmö stadsbibliotek och hur 

samarbetet ser ut. 

Under passet Erfarenheter och röster från projekten Biblioteken 

som lärmiljöer och Nytta & nöje på nätet beskrev Anne Hederén de 

projekt som länsbiblioteket driver. Sedan premiärvisades filmen 

Nytta & Nöje på nätet: röster från Östergötland. Passet fortsatte 

med lokala exempel från några bibliotek i länet. 

Lena Johansson, f.d. bibliotekschef, och Inga-Britt Andersson, 

cirkeldeltagare och handledare i Malexander, pratade om 

Studiecirklar på Boxholms bibliotek i samarbete med 

Medborgarskolan och ABF. Tommy Jansson, bibliotekarie, 

berättade under rubriken Individuell handledning - stöd och 

inspiration till nybörjare om hur man arbetar med individuella 

handledningar på Norrköpings stadsbibliotek. Nina Wester, 

biblioteksassistent, beskrev den omfattande verksamheten med 

kurser i grundläggande data och internet som genomförts på 

Finspångs bibliotek. Passet avslutades med att Maria Lindgren, 

flyktingsamordnare, och Abdulkhader Shekh Fakhi, handledare, 

berättade om projektet Mot digitalt Medborgarskap i Kinda och 

arbetet med Internet- och datakurser på somaliska för nyanlända 

flyktingar och vikten av att ha tillgång till och kunna använda sig av 

Internet när man som nyanländ ska etablera sig i Sverige. 

Ulrika Knutsson, Folkbildningsrådet/Digidelkampanjen avslutade dagen med att informera 

om arbetet med Digidel 2013 – Nationell kampanj för digital delaktighet. Sist ut var Peder 

Rehnström, regiondirektör på Regionförbundet Östsam, som pratade om Biblioteket som ett 

verktyg för samhällsutvecklingen. 

Ta del av föreläsarnas presentationer: 


37

8 september. Medlemsmöte Digidel 2013 

Sofia Larsson och Kira Berg, projektledare Digidel 2013 deltog i medlemsmötet hos Stiftelsen 

.SE i Stockholm 

7 oktober. Möte Samordningsgruppen för bibliotek och folkbildning Digidel2013 

Kira Berg, projektledare Digidel 2013, och Anne Hederén deltog i mötet i Stockholm. 

23 november. Internetdagarna 

Kira Berg deltog under Internetdagarna i Stockholm på Internetdagarna Forum den 23 

november. 

1 december. Digidels medlemsmöte i Stockholm 

Kira Berg, deltog i medlemsmötet för Länsbibliotekets räkning. 

Film om digital delaktighet – Nytta och nöje på nätet: röster från Östergötland 

– De behöver inte aktivera oss med allsång och tårta, vi kan aktivera oss själva bara vi får 

verktygen! Det säger Ingegärd Öhrn, pensionär i Finspång som är en av personerna som 

intervjuas i filmen Nytta & Nöje på nätet: röster från Östergötland som har producerats inom 

projekten Biblioteken som Lärmiljöer och Nytta & Nöje på nätet av Sitcom Collective 

(http://sitcomcollective.com/) i Norrköping på uppdrag av Länsbibliotek Östergötland. Klipp och 

intervjuer speglar bibliotekets roll som studiemiljö, som stöd för folkbildning och digital 

delaktighet genom inslag från Finspång, Kinda, Norrköping, Söderköping och Vadstena. 

Filmen består av röster från tre viktiga målgrupper, distansstudenter, personer med utländsk 

härkomst och äldre, samt från bibliotekspersonal, flyktingsamordnare och representant från 

studieförbund. 

I filmen intervjuas följande personer: 

Amjad Altayyar, biblioteksvärd Norrköpings stadsbibliotek 

Marie Eriksson, Söderköpings bibliotek 

Hans Harbom, student Söderköping 

Maria Lindgren, flyktingsamordnare Kinda kommun 

Thomas C Ericsson, bibliotekschef Kinda bibliotek 

Nafya Margos, Norrköping 

Helli Martinsson, ABF 

Sten Mattsson, Vadstena bibliotek 

Nina Wester, Finspångs bibliotek 

Linda Wide, student Söderköping 

Ingegärd Öhrn, pensionär Finspång 

Se filmen Nytta och nöje på nätet: röster från Östergötland på Youtube: 

http://www.youtube.com/user/Annhed1#p/a/u/0/hSkAHY5nw24 

38

Uppmärksamhet i media 

Länsbibliotekets arbete med Digidel 2013 och projekten Biblioteken som lärmiljöer och de 

två Nytta & Nöje projekten har under året uppmärksammats i lokala medier; press, radio och 

TV. Inslagen rör både allmänna artiklar om aktiviteter som syftar till att öka den digitala 

delaktigheten och inslag som mer specifikt beskriver aktiviteter inom ramen för projektet 

Digitalt medborgarskap. Nedan följer en sammanställning av medierapporteringen. 

28 januari. Artikel i Länstidningen Östergötland om internetkurser på Finspångs bibliotek 

39

10 februari. Radio Östergötland om Digidel 2013 I inslaget Kampanj ska få fler att lära sig 

Internet intervjuades Anne Hederén och Tore Nilsson, studiecirkelledare i Boxholm, om 

Digidelkampanjen och det arbete studieförbund och bibliotek driver för att minska den 

digitala klyftan. Lyssna på inslaget: 

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=4341575 

21 februari. Artikel i Östgöta Correspondenten om studiecirklar i Malexander 

40

19 april Artikel i Lokaltidningen Östgötatidningen Här överbryggs den digitala klyftan. 

Drop-in på bibblan i Motala för de som vill lära sig surfa. 

I artikeln intervjuas bland annat bibliotekets arabisktalande biblioteksvärd Ghaidaa Alwan 

och Abbdiwahab Ahmed som efter genomgången utbildning för tvåspråkiga handledare 

hållit kurser och individuella handledningar på somaliska. 

http://ostgota.lokaltidningen.se/har-overbryggs-den-digitala-klyftan-/20110419/artikler/70419998 

41

24 juni Artikel i Kinda-Posten. Välbesökt IT-kafé i Kisa 

IT-kaféet på Kisa bibliotek den 23 juni lockade drygt 40 personer. Samma artikel var också 

införd i Vimmerby Tidning. 

29 juni. Inslag i TV4 Nyheterna 

Satsning på bibliotekens digitala roll 

Om att Länsbibliotek Östergötland får ta del av 

sammanlagt 8,6 miljoner kronor för tre projekt, bland 

annat Digidel 2013, som ska öka östgötarnas digitala 

delaktighet och ge bibliotekspersonal chansen att 

möta nya krav på kompetens. 

Inslaget ligger 1 min och 48 sek in i sändningen. 

http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_linkoping?title=tv4nyheterna_linkoping_19_14&videoi 

d=1737609 

Artiklar i Länsbibliotekets tidskrift Biblioteken i Östergötland 

Under 2011 har vi skrivit ett antal artiklar om 

projektet, bibliotekets roll för nyanlända invandrare 

och digital delaktighet i vår tidskrift Biblioteken i 

Östergötland. Tidskriften sprids till tjänstemän, 

politiker och studieförbund i regionen samt till alla 

länsbibliotek i landet. Se exempel på artiklar på 

följande sidor. 

Tidskrifterna finns att ladda ner från Länsbibliotek Östergötlands webbplats: 

Biblioteken i Östergötland: 

http://www.lansbibliotekostergotland.se/index.php/ladda-ner-material/tidskriften 

42

Biblioteken i Östergötland nr 4 2010 , sid 6 

43

Biblioteken i Östergötland nr 1-2 2011, sid 7 

44

Biblioteken i Östergötland nr 3-4 2011, sid 11 

45

Måluppfyllelse 

Nedan följer en redovisning av i vilken utsträckning de mål som satts upp för projektet har 

infriats. Det gäller såväl de mätbara målen som målsättningar av mer övergripande karaktär. 

Mätbara mål 

400 unika deltagare 

Totalt har de aktiviteter som arrangerats inom ramen för projektet haft 369 deltagare varav 

293 avser unika personer. Ungefär var fjärde person har alltså deltagit i minst två aktiviteter, 

ofta rör det sig om personer som bokat in sig för flera individuella handledningar eller 

deltagit i en föreläsning för att sedan återkomma och delta i kurs eller handledning. Det 

renderar inte numerära siffror men dessa personer erhåller djupare kunskaper. I en kommun 

hoppade en handledare av projektet och i en annan blev personen som ansvarade för 

projektet sjukskriven och verksamheten hann därför inte komma igång före årsskiftet. 

100 personer saknas således för att nå målsättningen innan årsskiftet. Den ursprungliga 

målsättningen i vår projektansökan var att nå 260 personer, en ambitionsnivå som 

företrädare för Internetfonden ansåg för låg, i samråd höjdes därför målsättningen till 400 

unika personer. 

Alla nyanlända flyktingar i Östergötland som omfattas av försöksverksamheten med 

Samhällsorientering på modersmål kommer under 2012 att delta i en 10 timmars kurs om 

Internet/E-tjänster. Kurserna startar i början på februari och i dagsläget är ett 80 -tal 

personer anmälda till kurserna. Totalt under året räknar vi med att minst 100 personer 

kommer att delta i dessa aktiviteter. 

Målsättningen kommer att infrias under 2012 

80 aktiviteter 

Totalt har 138 aktiviteter genomförts inom ramen för projektet, allt från föreläsningar till 

längre kurser omfattande som mest 20 timmar. 

Målsättningen har infriats med råge. 

7 medverkande kommuner/kommunbibliotek 

Totalt har åtta kommuner deltagit i projektet. Aktiviteter har genomförts i sju av dessa 

kommuner, omfattningen varierar från enstaka insatser till mycket omfattande verksamhet. 

Målsättningen har infriats. 

20 utbildade tvåspråkiga handledare 

Sammanlagt har 24 tvåspråkiga handledare deltagit i de olika utbildningar som anordnats 

inom ramen för projektet. Det är 14 tvåspråkiga handledare varav 13 har verkat som 

kursledare och språkstödjare i de aktiviteter som genomförts i kommunerna. Det är också 10 

samhällskommunikatörer som kommer att leda de kurser i Internet/E-tjänster som ingår 

som en obligatorisk del i Samhällsorienteringen för nyanlända under försöksåret 2012. 

Handledarna talar följande språk (notera att några av handledarna är flerspråkiga): 

Amhariska: 1 person 

Arabiska: 8 personer 

Franska: 2 personer 

Kurmanjdi: 1 person 

Persiska/dari: 1person 

Ryska: 1 person 

Målsättningen har infriats 

Somaliska: 10 personer 

Sorani: 1 person 

Syrianska: 1 person 

Swahili: 1 person 

Tigrinja: 2 personer 

46

Övriga mål knutna till aktiviteterna 

Målgrupper 

Primär målgrupp har varit vuxna i Östergötland med utländsk bakgrund som inte är vana att 

använda internet som vardagsredskap. Målsättningen har varit att nå följande två grupper: 

Nyanlända som deltar i kommunernas introduktionskurser 

Personer ur äldre invandrargrupper. Ambitionen har varit att försöka nå dem 

med störst behov (äldre, kvinnor och personer med låg utbildningsbakgrund). 

I två kommuner har aktiviteterna riktats specifikt mot nyanlända inom ramen för 

flyktingintroduktionen. I Kisa har internetkurser på somaliska getts i anslutning till kursen i 

samhällsorientering. Deltagandet har varit obligatoriskt. I Finspång har också kurserna varit 

obligatoriska för personer som omfattas av introduktionsprogrammet. Där har 

internetkursen ingått som ett delmoment i kursen Surfa, cykla, simma och språka som 

pågick i fyra veckor i början på sommaren efter att den ordinarie SFI-undervisningen 

avslutats för terminen. Sammanlagt har ca 70 personer deltagit i dessa aktiviteter. 

I övriga kommuner har en stor del av aktiviteterna varit av mer allmän karaktär, förutom en 

del föreläsningar och kurser som riktats särskilt mot SFI-elever. 

När det gäller ambitionen att nå de personer som antas ha störst behov varierar resultatet. 

Ambitionen att nå kvinnor har uppnåtts då en majoritet, 55 %, av de deltagare som lämnat 

uppgifter om kön, har varit kvinnor. När det gäller att nå ut till äldre personer har vi inte 

lyckats lika bra. Endast 8 % av deltagarna har varit äldre än 56 år. Räknar man med 

åldersgruppen 46 – 55 år är gruppen större men omfattar ändå bara 25 %. 

Deltagarnas utbildningsbakgrund har vi ingen bra uppfattning om. Det vi vet är att en stor 

del av de somalier (107 stycken) som deltagit i aktiviteterna är lågutbildade eller helt saknar 

utbildning. Gruppen utgör totalt 36 % av de 293 deltagare som omfattats av projektet. 

Aktiviteter 

Målsättningen har varit att pröva olika former av grundläggande genomgångar både 

individuellt och i grupp, från korta hands-on-tillfällen till längre kurser. Vidare att 

aktiviteterna med flera deltagare i möjligaste mån ska genomföras med språkstöd/tvåspråkig 

handledare. 

Av de aktiviteter som genomförts har 31 varit kurser, 92 % av dessa har genomförts med 

tvåspråkiga handledare. Antalet individuella handledningar och drop-in-aktiviteter/IT-caféer 

har varit 93 stycken, av dessa har 80 % genomförts på andra språk än svenska. Slutligen har 

14 inspirationsföreläsningar hållits, de har i de flesta fall genomförts på lätt svenska, 20 % 

har varit på andra språk. 

Totalt har 77 % av de 138 aktiviteterna genomförts på andra språk än svenska. Arabiska och 

somaliska är de vanligaste språken men totalt har aktiviteter erbjudits på nio olika språk. 

47

Övergripande målsättning 

Syftet med projektet har varit att 

Ökad tillgång till internet som medborgarverktyg för vuxna med utländsk bakgrund i 

Östergötland. 




ansvariga för introduktion av nyanlända, kommunalvuxenutbildning, studieförbund, 




Resultat 

Ett strategiskt resultat som vi är nöjda med är att vi genom projektet har varit delaktiga i 

planeringen och utformningen av den regionala försöksverksamheten av samhällsorientering 

på modersmål och att vår medverkan har resulterat i att en 10 timmars internetintroduktion 

med inriktning mot e-tjänster och samhällstjänster på modersmål ingår som en obligatorisk 

del i samhällsorienteringen för nyanlända under 2012. 

Ett annat resultat av det arbetet är att en Biblioteksintroduktion omfattande 3 timmar ingår 

som kursmoment i samhällsorienteringen. Introduktionen kommer att hållas av 

bibliotekspersonal med kommunikatören som tolk. Kursmomentet omfattar en visning av 

det fysiska biblioteket och dess utbud och tjänster. Vidare ingår en introduktion till 

bibliotekets e-tjänster och andra resurser som är viktiga för målgruppen. Då grupperna är 

språkhomogena finns stora möjligheter att anpassa innehållet efter det utbud som finns för 

respektive grupp. I och med detta får alla nyanlända i Östergötland under 2012 en 

grundläggande genomgång av biblioteket och dess resurser. 

Ett tredje utfall är det faktum att kurserna i den mån det är möjligt under försöksåret ska 

förläggas till bibliotekens lokaler. Det ger stora möjligheter för biblioteket att komma i 

kontakt med nyanlända svenskar, öka sin kunskap om behoven som finns hos olika grupper 

och i förlängningen bättre matcha sitt utbud av media och tjänster efter dessa behov. 

Intentionen med verksamheten är att den efter försöksårets slut ska permanentas, i regional 

regi eller lokalt i kommunerna. Biblioteken har under processen kommit in som en naturlig 

samarbetspartner när det gäller frågor som rör digital delaktighet och 

samhällsinformation/integration 

Sammantaget har vi lyckats nå den övergripande målsättningen om ökad medvetenhet hos 

biblioteken, kommunala tjänstemän och politiker om vikten av digital delaktighet hos 

nyanlända och behoven hos respektive målgrupp. 

48

Utvärdering och analys av resultatet 

Projektet har haft stor betydelse för att öka medvetenheten om behoven hos målgruppen 

och kunskapen om vilka möjligheter som erbjuds genom biblioteken i Östergötland. Det 

visar inte minst den externa utvärdering som gjorts inom ramen för det övergripande 

projektet Biblioteken som Lärmiljöer som pågått sedan 2008 där Nytta & Nöje: Digitalt 

medborgarskap i Östergötland ingår. 

I undersökningen har 19 personer från bibliotek, studieförbund och flyktingmottagning i 

Östergötland intervjuats om sin syn på bibliotekets roll för digital delaktighet och 

integration/samhällsorientering idag och i framtiden. Syftet med undersökningen var att ta 

reda på om biblioteken har förändrat sin roll inom dessa områden i och med de senaste 

årens projekt och hur samarbetet med andra aktörer fungerar. De resultat som framkom 

och de slutsatser som dras i utvärderingen kommer att vara till stor nytta i det fortsatta 

arbetet med att utveckla bibliotekens roll för digital delaktighet och integration och för 

framtida samarbeten med befintliga och nya parter. 

Läs rapporten: 

http://www.lansbibliotekostergotland.se/images/stories/Projekt/larmiljoer/utvrderingdec2011.pdf 

I och med att ambitionen har varit att i möjligaste mån erbjuda aktiviteter på andra språk än 

svenska har projektledningen och de lokala biblioteken lagt mycket tid på att inleda 

samarbeten med nya kontakter och utveckla samarbeten med befintliga kontakter på såväl 

lokal som regional nivå. Projektledarna har deltagit i möten med representanter från de 

lokala biblioteken och flykting/integrationssamordare och/eller företrädare för 

vuxenutbildningen i de flesta deltagande kommuner. Det har bitvis handlat om att bana ny 

mark. Det var i många fall mer tidskrävande att komma igång med aktiviteter än vad vi hade 

räknat med inledningsvis. Så här i efterhand kan man dock konstatera att det har varit värt 

den tiden då det i många fall har gett resultat i form av fördjupade kontakter mellan 

biblioteken och andra aktörer som arbetar med målgruppen och att man i många kommuner 

planerar fortsatta samarbeten. 

Det kontaktnät vi skapat innehållandes flyktingsamordnare och handledare på tre språk är också 

viktigt att värna om och jobba vidare med. Vi ser det som helt naturligt att arbeta vidare med 

dessa för att vidareutveckla arbetet med personer med utländsk bakgrund. När vi nästa år flyttar 

biblioteket till nya lokaler och där får tillgång till ett avskilt rum så öppnar även det upp 

möjligheten att ytterligare jobba med denna typ av aktivitet. 

Representanter för flera av delprojekten vittnar om att det bitvis har varit svårt att nå ut 

med information till ”äldre invandrargrupper” om de aktiviteter som erbjudits. De upplever 

att behovet av grundläggande kunskaper i dator- och internetanvändning är stort och att 

man förväntat sig en större efterfrågan på framförallt kurser. Tillgången till information om 

vilka invandrarföreningar som finns i kommunerna och kontaktuppgifter till dessa varierar 

från kommun till kommun. I vissa kommuner finns uppdaterade föreningslistor på 

kommunernas hemsidor, i andra är informationen sämre. En annan aspekt är deltagarnas 

möjligheter att boka upp sig regelbundet under en längre tid, många har fullt upp med 

studier dagtid och barn som behöver tillsyn på kvällstid. I några kommuner har man 

diskuterat möjligheten att ordna kurser med parallella aktiviteter för barn (exempelvis 

sagostunder) för att fler, framförallt kvinnor, ska ha möjlighet att delta. Sammanfattningsvis 

kan vi konstatera att ett varierat utbud av aktiviteter, helst både i form av individuella 

handledningar och kortare och längre kurser, som ges både dagtid och helst också på kvällar 

och helger, ökar möjligheten för personer i målgruppen att kunna delta. 

49

Deltagarna är överlag mycket nöjda med de aktiviteter som erbjudits och med kursledarna. 

Det vittnar inte minst det faktum om att en stor del av deltagarna deltagit i flera aktiviteter. I 

samband med inspelningen av filmen Nytta och nöje på nätet: röster från Östergötland 

intervjuades ett antal deltagare om varför de har velat lära sig använda internet och vad de 

tycker om de aktiviteter de deltagit i. Nedan följer några av deltagarnas åsikter: 

I mitt hemland fick jag ingen chans att lära mig internet. Jag kom till Sverige, jag förstod 

ingenting och jag kunde inte använda internet. Men jag började den här kursen, den var 

jättebra, läraren försöker lära oss det han kan. Jag har inte fått all information, tiden räcker inte 

till, men jag kan öppna och stänga program och titta på andra saker. Men jag behöver lära mig 

mer. Det är viktigt att kunna använda internet och datorer. Om någon inte kan använda 

internet är man som en analfabet idag. Hemma använder jag datorn och internet till flera saker 

för att träna på körkortet, teoriprovet och att läsa nyheter från mitt hemland. 

Kursen var på vårt modersmål, så vi förstår allt som läraren förklarat för oss. Om det hade varit 

på svenska hade vi inte förstått allt som läraren försökt förklara för oss. Ibland hindrar språk . 

Det är jättesvårt - språket, ibland kan vi inte förstå den information som läraren vill ge oss. 

Därför var det jättebra att kursen hölls på arabiska. 

Jag vill lära mig om vad som finns på internet, bra att lära mig så att jag kan läsa på internet i 

skolan också. Om man inte kan använda internet, kan man känna sig som döv och stum och inte 

veta vad som finns. Jag använder internet till olika saker, jag använder lexikon på arabiska och 

svenska. Det är mycket bra att kursen är på arabiska. Läraren är mycket bra, han har tålamod 

och vi kan ställa frågor och han svarar. På svenska är det svårare. Det är bra att man kan 

använda arabiska och svenska. Vill tacka Amjad som är en mycket bra lärare. 

Internet är av intresse för alla människor, i Sverige och alla länder. Det för människor närmare 

varandra, man kan hålla kontakten och veta vad som händer runt om i världen. 

Man kan göra mycket. Spara tid och slippa gå till banken, man kan jämföra priser och spara 

pengar. Lära mig svenska. Det är viktigt med modersmål, lättare att lära sig. Det är inte samma 

program här, jag lär mig nya saker och kämpar med att lära mig svenska. 

En ytterligare utvärdering av det som utvecklats inom ramen för Nytta & Nöje: Digitalt 

medborgarskap i Östergötland kommer att göras i samband med den externa utvärdering av 

försöksverksamheten med Samhällsorientering på modersmål som utförs av Linköpings 

Universitet. Utvärderingen kommer att presenteras i slutet av 2012 och ligga till grund för 

ett beslut om en permanent lösning. 

Några slutsatser som vi drar av våra erfarenheter från projektet är: 

Att det tar tid att komma igång med ett projekt som på många sätt riktar sig mot nya 

områden och som handlar om att bryta ny mark. Det strategiskt långsiktiga arbetet är viktigt 

för att ge ett bra resultat och för att arbetet ska vara hållbart även på lång sikt. Vi kan 

konstatera att biblioteken har en viktig roll i samhället idag för att vi ska leva upp till 

målsättningen att Sveriges ska bli ett informationssamhälle för alla. 

Framtidsplaner/Projektets fortlevnad 

Digidel 2013 i Östergötland 

Länsbiblioteket har, som tidigare nämnts, fått ta del av regionala utvecklingsmedel för att 

fortsätta satsningen på digital delaktighet. Projektet "Digidel 2013 på biblioteken i 

Östergötland" har tilldelats 800 000 kronor i tre år från Regionförbundet Östsam. 

Kira Berg anställdes i början på hösten som projektledare. En viktig del av projektet är det 

strategiska arbetet mot politiker och tjänstemän på såväl regional som lokal nivå. En annan 

50

del är att medel kommer att användas för att stödja aktiviteter på kommunbiblioteken och 

till marknadsföring/kunskapsspridning. 

Under 2011 har två strategimöten arrangerade av Länsbiblioteket och Östergötlands 

bildningsförbund hållits för representanter för bibliotek och folkbildning för att diskutera 

gemensamma strategier och aktiviteter inom ramen för Digidel 2013 i Östergötland. 

Riktlinjer för samverkan om studiecirklar och kurser mellan bibliotek, studieförbund och 

andra organisationer har antagits. 

Satsningen innebär att Länsbiblioteket under 2012 och 2013 har fortsatt möjlighet att stödja 

de lokala biblioteken ekonomiskt för de praktiska insatser som görs för att höja den digitala 

delaktigheten, i egen regi och i samarbete med studieförbunden. Det förbättrar bibliotekens 

möjligheter att erbjuda riktade insatser med tvåspråkiga handledare även fortsättningsvis. 

I Linköping har som tidigare nämnts ett samarbete med studieförbunden IBN Rushd och 

Bilda inletts om studiecirklar på arabiska och somaliska som beräknas komma i gång under 

februari. 

Regionalt utvecklingsprogram > 2030 för Östergötland 

I maj tar Regionförbundet Östsams fullmäktige beslut om ett reviderat regionalt 

utvecklingsprogram för Östergötland. I remissförslaget uppmärksammas biblioteken på flera 

punkter i strategi 6 Stärka östgötarnas möjligheter till hög livskvalitet och personlig 

utveckling. 

Rekommendation # 6.9 

Ökad inkludering 

”…Fler tjänster och mer information förmedlas digitalt via 

Internet och allt fler människor utnyttjar de möjligheter som 

IT erbjuder. Det är dock stora samhällsgrupper som inte kan 

utnyttja det IT erbjuder. I arbetet att främja ett aktivt 

medborgarskap är bibliotek och folkbildning viktiga. T ex för 

att minska den digitala klyfta som finns i samhället.” 

Rekommendation #6.10 

Gör biblioteken till informationsnoder 

”Kommunerna och Regionförbundet rekommenderas att utnyttja 

och stärka biblioteken som informationsnoder. Biblioteken har en 

unik ställning med stark demokratisk prägel. Utnyttja biblioteken 

för att minska den digitala klyftan, fungera som stödjepunkter för 

distansstudier och samhällsinformation.” 

Skrivningarna vittnar om att det långsiktiga arbete som bedrivits av Länsbiblioteket och 

kommunbiblioteken i Östergötland för att bredda bibliotekens roll i lokalsamhället och 

stödja digital och social delaktighet och integration har gett resultat. 

Läs remissförslaget i sin helhet: 

http://www.ostsam.se/%5Cfiles%5C818_Anpassad%20f%C3%B6r%20sk%C3%A4rml%C3%A4sning%20- 

%20Remiss%20Regionalt%20utvecklingsprogram.pdf 

51

Samhällsorientering på modersmål 

Försöksverksamheten med regional samhällsorientering på modersmål löper under hela 

2012. Arbetet med att fortsätta utveckla bibliotekens roll för digital delaktighet och 

samhällsinformation för nyanlända kommer att fortsätta. Genom att Länsbiblioteket 

ansvarar för verksamheten finns stora möjligheter att utveckla samarbetet med andra 

aktörer som på olika sätt ansvarar för introduktionen av nyanlända i samhället. 

I skrivande stund startar kurser i sju kommuner, Finspång, Linköping, Mjölby, Motala, 

Norrköping, Söderköping och Åtvidaberg, under februari. Det rör sig sammanlagt om 11 

grupper på somaliska, arabiska, tigrinja och persiska. Av de kurser som nu är aktuella är alla 

förlagda till bibliotekets lokaler. I två fall har dock internetintroduktionen av kapacitetsskäl 

förlagts till i andra lokaler i kommunen. Totalt kommer således ett 80- tal personer att ha 

genomgått kursen introduktion till internet/e-tjänster innan mars månads utgång, vilket gör 

att målsättningen att nå 400 unika deltagare inom ramen för projektet därigenom kommer 

att uppfyllas. 

Slutord 

Flera kommunbiliotek i länet har fått uppdraget att jobba med digital delaktighet. 

Bibliotekscheferna i Östergötland har också gemensamt beslutat att alla bibliotek ska 

medverka under Get Online Week i slutet av mars och i en digidelkampanj, i höst, 

i samband med Dyslexiveckan. 

Tack vara extra medel från Stiftelsen för Internetinfrastuktur .SE har biblioteken i 

Östergötland under de senaste åren fått möjlighet att visa att de kan bidra till ökad digital 

delaktighet. Genom projektet Digitalt medborgarskap har biblioteken i Östergötland 

tillsammans med regional samordnare med ansvar för nyanländas etablering på 

Regionförbundet Östsam och de kommunala flykting- och integrationssamordnarna i länet 

utvecklat nya former av samarbeten kring insatser för att öka den digitala delaktigheten hos 

personer med utländsk bakgrund. Digital delaktighet är ytterst en fråga om demokrati och 

jämlikhet. Ett strategiskt långsiktigt arbete krävs för att på sikt ge alla invånare likvärdiga 

möjligheter till att utöva ett aktivt digitalt medborgarskap. 

52

SlutrapportDigitaltmedborgarskap - SE

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?