Från Gemensamma barn till Fokus barn och unga ... - Sundbyberg

1
Individ- och omsorgsförvaltningen
Från Gemensamma barn till Fokus barn och unga
– ett samverkansarbete under utveckling
Anne-Charlotte Blomqvist

2
Gemensamma barn - en tillbakablick
Projekt ”Gemensamma barn” startade på
Sundbybergs kommunfullmäktiges initiativ under
våren 2009. Arbetet organiserades inom individ-
och omsorgsförvaltningen och syftade till att stärka
arbetet kring barn och unga som far illa eller riskerar
att fara illa.
Vid projektets start förekom många olika former av
samverkan i staden men det saknades en helhetssyn
på hur det gemensamma arbetet skulle bedrivas.
Alla som arbetar med barn och unga har lagstadgad
skyldighet att samverka. Det gäller förskola, skola,
socialtjänst, polis samt hälso- och sjukvård. Det finns
Syftet med projektet var att med barn och ungas
bästa i fokus utveckla det gemensamma arbetet för
att på bästa sätt använda kunskaper och resurser. Att
skapa en samverkansorganisation där problem som
Barn och ungdomar mellan 0–18 år som far illa eller
riskerar att fara illa som har/är
– Beteendestörningar i form av utagerande,
kriminellt eller självdestruktivt beteende.
– Skolproblem som skolk, mobbing eller att
ungdomar slutar skolan i förtid utan att ha
arbete/studier ordnat med mera.
Vad ville vi göra?
Målgrupp
däremot inte lagstadgat hur detta arbete ska se ut.
Individ- och omsorgsförvaltningen samarbetade
då som nu med flera parter i frågor som rör barn
och ungdomar som far illa eller riskerar att fara
illa. Enligt socialtjänstlagen har socialnämnden ett
övergripande ansvar för att aktivt samordna denna
samverkan, något som var utgångspunkten för
projektet.
Det politiskt förankrade beslutet om
samverkansprojektet gav en möjlighet att göra
skillnad, då både medel och mandat fanns för att
börja arbetet.
uppmärksammas tas upp i samråd då de identifierats
och där parternas inställning snarare handlar om vad
varje part själv kan göra åt problemet än vad man
inte kan göra eller vad någon annan part ska göra.
– Bristande stöd i familjen på grund av föräldrars
missbruk/psykiska problem/sociala problem.
– Fattiga barn – familjens ekonomiska resurser är
starkt begränsade.

3
– Barn och unga ska få hjälp i ett så tidigt skede
som möjligt.
– Barn och unga ska få stöd och skydd i samhället
utifrån ett helhetsperspektiv.
Det pågick en mängd olika former av samverkan
redan vid projektets start, vad var det då som
saknades? För att förstå något om detta gjordes
en kartläggning av hur samverkansarbetet med
utsatta barn och ungdomar fungerar. Tanken med
kartläggningen var att använda resultatet som
utgångspunkt i det fortsatta arbetet med att bygga
upp en fungerande samverkansorganisation.
Kartläggningen gav mycket information om både
historia, nuläge och en önskad framtid. Frågorna
byggde på vad det nationella styrdokumentet
”Strategi för samverkan - kring barn som far illa eller
riskerar att fara illa” pekar ut som bärande för en
fungerande samverkan.
Policydokumentet utformades 2007 av
Socialstyrelsen i samverkan med Myndigheten
för skolutveckling och Rikspolisstyrelsen utifrån
regeringens beslut om förstärkt lagstiftning om
skyldighet att samverka 1 .
Frågorna utgick i första hand från de viktigaste
komponenterna styrning, struktur och samsyn, vilka
1) Regeringsbeslut S2003/7118/ST
Mål
Första steget
På spaning
– Ett konsekvent barnperspektiv med barnet i fokus
ska genomsyra all verksamhet.
Inledningsvis planlades arbetet i Gemensamma barn
av en projektledare som anställdes för att leda ett
strukturerat processinriktat arbete kring samverkan.
Styrgruppen bestående av förvaltningschefer från
socialtjänst, skola, kultur och fritid, chef för närpolis
samt barn- och ungdomspsykiatri ledde arbetet på
en övergripande nivå.
lyfts fram i strategidokumentet. Då undersökningen
i hög grad syftade till att identifiera hinder för
samverkan låg tyngdpunkten främst där.
Kartläggningen gjordes med hjälp av intervjuer
med nyckelpersoner inom olika verksamheter i
kommunen. Medarbetare inom de kommunala
verksamheterna samt inom polis och barn- och
ungdomspsykiatrin intervjuades utifrån hur de
uppfattar att samverkan sker och organiseras.
Det gick också ut nära 400 webbenkäter till ovan
nämnda verksamheter med frågor som rörde
samverkan.

4
Styrning, struktur och samsyn- bärande för
samverkan
Styrning - är det allra viktigaste för att få ett samlat
grepp på samverkansfrågorna. En tydlig styrning där
alla ledningsnivåer omfattas utgör en grundläggande
förutsättning. Ledningen måste också legitimera
samverkan, vilket innebär att de efterfrågar uppföljning
och utvärdering samt att det upprättas centrala
överenskommelser och gemensamma mål.
Struktur - det ska finnas en tydlighet vad det gäller
mål, målgrupp, vem som ska göra vad och på vilket
sätt. Genom att använda avtal, arbeta fram riktlinjer,
Kartläggningen visade att det pågick mycket
samverkan i Sundbyberg och det fanns många
medarbetare som engagerade sig för att hitta bättre
former för arbetet kring de barn och unga som är
mest utsatta. Det räckte ändå inte riktigt till.
Det efterfrågades en tydlighet och en bättre struktur
för att veta när, var och hur frågor skulle lösas
gemensamt. Det fanns farhågor att mycket av den
samverkan som skedde byggde på personkännedom
och individuellt engagemang från eldsjälar, vilket kan
bli bekymmersamt om nyckelpersoner slutar.
För att förändra detta och få en fungerande
samverkan över tid krävdes förankring på alla
styrnivåer och gemensamma mål för arbetet.
Det var också viktigt att utveckla en gemensam
kunskapsgrund och synsätt på hur arbetet ska
bedrivas.
Vad fann vi?
handlingsplaner med mera, går det att få en
fungerande struktur. Det är också viktigt att utveckla
samverkanskompetensen hos de berörda 2 . Strukturen
är dessutom en central förutsättning för att skapa
kreativitet 3 .
Samsyn- bygger på att det finns tillit mellan de
professionella och att det finns en gemensam bild av
det arbete som ska utföras 4 .
Barnperspektivet i verksamheterna var också något
som särskilt undersöktes. Under intervjuerna
delade många medarbetare med sig av sitt starka
engagemang för barn och ungdomars tillvaro.
Resultaten från kartläggningen sammanställdes i en
rapport som trycktes och spreds till berörda under
hösten 2010. Styrgruppen för projektet beslutade
kring ett antal åtgärder för att utveckla samverkan
utifrån den kartläggning som gjordes, vilket sedan
låg till grund för det fortsatta arbetet under 2010.
2) Socialstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen, (2007). Strategi för samverkan -barn och unga som far illa
eller riskerar att fara illa. Stockholm (reviderad upplaga)
3) Palle Lundberg och Sara Henrysson Eidvall, (2010). Träna ledarskap.
4) Se not 2.

5
Svaren från de som intervjuades gav viktig information.
Ett antal områden framträdde i kartläggningen
där det fanns brister, men också stora möjligheter att
utveckla arbetet. Frågan om vem som ansvarar och
vem eller vilka som styr och leder det gemensamma
arbetet var en sådan. För att kunna tydliggöra detta
blev styrgruppens funktion och roll en viktig pusselbit
och några olika exempel på vad som gjorts kopplat
till detta följer nedan.
Styrning
– Vi gick från en beslutande styrgrupp till en
arbetande grupp där cheferna själva har processat
frågorna och gemensamt diskuterat uppdrag,
ansvar, svårigheter, avgränsningar och mål. Med
hjälp av mindre delprojekt och konkreta fall, har
det under arbetets gång blivit allt tydligare hur
gruppen tillsammans kan leda arbetet kring barn
som far illa.
– Projekt LUMA, ett statsunderstött större projekt
lett av stadens ena folkhälsoplanerare med målet
att minska alkohol- och drogkonsumtionen hos
stadens ungdomar, integrerades i styrgruppens
arbete.
– Organisationen med den tvärsektoriella styrgruppen
kring Gemensamma barn har vidareutvecklats
under tiden. Flera projekt har integrerats
och gemensamma frågor kring målgruppen har
aktualiserats. Arbetet har skett under rubriken
Fokus barn och unga i Sundbyberg och har mynnat
ut i en permanent organisering som ska
omhänderta frågor kring barn som far illa eller
riskerar att fara illa där behov av samverkan finns.
Konkreta exempel
Struktur
Bristen på struktur var ett annat område som blev
synligt i kartläggningen. Vem gör vad och när i
samverkansarbetet och likaså frågan om sekretess.
– En mötesmanual ”Så här samverkar vi i
Sundbyberg -gemensamma möten kring barn och
unga” har därför arbetats fram och tryckts upp
för spridning inom verksamheterna som på olika
sätt arbetar med barn och ungdomar.
– Individ- och omsorgsförvaltningen har också
under våren 2010 erbjudit förskola/skola och
kultur och fritid möjligheten att få en anpassad
föreläsning/samtal kring sekretesslagstiftningen
och vad den betyder i praktiken.
Samsyn
Det är en lång väg att vandra för att få tillit till
varandras kompetenser och gemensam kunskap,
vilket är några av de viktiga förutsättningarna för
att kunna samverka. En kickoff med föreläsningar
och teater fick starta upp Gemensamma barn. Både
den högsta politiska - och förvaltningsledningen i
Sundbyberg var på plats för att inleda och rama in
dagen. Det engagemanget har visat sig vara viktigt
för arbetet hela vägen.
- ”När politiker och kommunchef slåss om plats för
att stå upp för jobbet, då finns alla förutsättningar för
att lyckas..” , hördes en utav deltagarna säga i pausen.
Ett seminarium om socioekonomi och ett om evidens
i praktiken fick tillsammans med forumspel om
samverkan vara utgångspunkt på projektets kickoff.

6
– För att utveckla samsyn kring målgruppen har ett
antal föreläsningar genomförts varje termin bland
annat om barnrättsperspektivets betydelse i det
praktiska arbetet. Politiker, chefer, nyckelpersoner
och medarbetare från våra olika verksamheter
samt samarbetande aktörer har bjudits in, ibland
tillsammans och ibland riktat till en särskild grupp.
Föreläsningarna har varit mycket välbesökta och
syftat till att öka den gemensamma kunskapen
samtidigt som det också skapar möjlighet att mötas
inom och över verksamhetsgränserna. Genom dessa
mötesplatser ökar kunskapen om varandras uppdrag
och förutsättningar och kan på så vis bidra med ökad
tillit till varandras professioner.
Ett annat konkret exempel på vad som utvecklats
är arbetet kring föräldrastöd. Där integreringen av
projekt LUMA bidrog till ökad aktivitet. Ett exempel
på det var Fokus föräldrar.
Fokus föräldrar
Olika aktörer i staden intervjuades om hur de såg
på behovet av föräldrastöd och hur det stämde med
Under 2010 beslutades det om att förstärka arbetet
i Gemensamma barn genom ett större ekonomiskt
tillskott. Pengarna öronmärktes till några olika
områden varav föräldrastöd var ett och en samordnare
anställdes för att organisera och utveckla arbetet. Ett
annat område som utvecklats är myndighetsdelens
mottagningsfunktion.
5) Karsten Hundeide, (2009). Vägledande samspel.
Särskilda satsningar
det som erbjöds. Det visade sig vara en del som
saknades och hela utbudet var heller inte känt. En
kartläggning gjordes därför av de olika former av
föräldrastöd som erbjuds i kommunen av interna
såväl externa aktörer. Underlaget sammanställdes i
en broschyr och skickades under två tillfällen under
året hem till alla föräldrar med barn i åldrarna 3–16
år. Broschyren spreds också till alla berörda aktörer
och finns tillgänglig på strategiska platser i staden.
Under en vecka i april 2010 genomfördes före läsningar
och aktiviteter för föräldrar med fokus på
olika frågor om föräldraskap.
Parallellt arrangerades också föreläsningar och
workshops för personal i stadens verksamheter.
Under veckan bjöds också olika medaktörer från
frivilligorganisationer in för att bygga nätverk och
presentera vilka kurser och stöd som erbjuds för
föräldrar. De olika arrangemangen var inte särskilt
välbesökta, däremot träffades olika aktörer, interna
såväl externa, och knöt kontakter med varandra.
Detta var mycket uppskattat och ledde till att nya
nätverk skapades.
Vägledande samspel
Det program som erbjöds föräldrarna i staden är
Vägledande samspel 5 . Det fanns redan ett antal
kursledare utbildade inom staden, programmet
är beprövat och stämmer väl överens med de
grundläggande värderingar vi arbetar för. Kurserna

7
har syftat till att öka föräldrars möjlighet att
utvecklas i sin föräldraroll vilket på sikt ska främja
barns och ungdomars hälsa och utveckling.
Målgruppen under 2010 var föräldrar som hade
barn födda 2007. Alla i målgruppen erbjöds en
föräldrakurs utifrån programmet, satsningen
genomfördes i nära samarbete med barn- och
utbildningsförvaltningen. Kurserna har varit
populära och fått mycket fina omdömen från
de föräldrar som deltagit 6 . Några medarbetare
inom staden har påbörjat vidareutbildning enligt
modellen. På sikt innebär det att staden kan utbilda
föräldragruppsledare internt.
Tillgänglighet
Inom Myndighet barn och ungdom har en ny
mottagningsfunktion skapats. Det har lett till
att handläggare i betydligt större utsträckning är
tillgängliga för samverkanspartners och brukare.
Mottagningen har en konsultativ roll och erbjuder
snabbt ett psykosocialt stöd framför allt till förskola/
skola, kring barn och unga. Initialt var syftet att
förbättra samverkan med förskola/skola, men utifrån
ett uttalat behov har även samverkan med närpolisen
inkluderats i mottagningens arbete. Det sker bland
annat genom att handläggare och fältsekreterare
närvarar vid polisförhör eller har så kallade
bekymringssamtal med de barn som misstänks för
brott. Det finns nu utarbetade rutiner kring denna
samverkan. En generell uppfattning bland berörda
skolor är att tillgängligheten har ökat avsevärt och
samarbetet har på så vis blivit lättare.
Lärande
Med hjälp av det extra tillskottet av medel för
särskilda satsningar har nya arbetssätt prövats. En
psykiatriker har använts för att särskilt titta på barn
6) Individ- och omsorgsförvaltningen, Sundbybergs stad, (2011). Föräldrastöd - Vägledande samspel.
och ungdomars psykiska och fysiska hälsa i några av
socialtjänstens utredningar. Arbetssättet har prövats
i några ärenden för att se hur kompetensen kan
komplettera socialtjänstens arbete.
Arbetet har lagts upp som en lärande process för att
höja kompetensen med hjälp av att få in ett ytterligare
perspektiv i utredningen. Metoden har också
prövats i ett större sammanhang tillsammans med
barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och ligger till
del som grund för det fortsatta samverkansarbetet.
Det har också pågått ett utvecklingsarbete med intensivt
stöd på hemmaplan i syfte att förkorta och
förhindra placeringar. Genom AB Vårljus har arbetet
med hemmaplanslösningar utvecklats för att ge bättre
vård och stöd på i barnens hemmiljö. Dessutom har
AB Vårljus med sin erfarna personal gett kompetenshöjande
insatser till handläggarna så som utbildning,
handledning och direkthandledning samt fungerat
som coacher och seniora medhandläggare.

8
Från arbetet i projekt Gemensamma barn har vi
nu gått till en permanent arbetsform. Fokus barn
och unga i Sundbyberg har blivit en samlad kraft
och en styrorganisation för arbetet som berör
samverkan kring barn som far illa eller riskerar att
fara illa. Det handlar om att se till att barn och unga
inte hamnar mellan verksamheterna, att minska
lidande och använda våra resurser på ett effektivt
sätt. Styrorganisationen har på en konkret och
praktisk nivå lagt grunden för en plattform för nya
metoder. Samverkansledaren och en utav stadens
folkhälsoplanerare har nu möjlighet att arbeta med
större kraft i de gemensamma frågorna, ”helheten är
större än summan av delarna”.
Att utveckla samverkan tar tid och arbetet i projekt
Gemensamma barn har lagt en grund för långsiktig
förändring. Kartläggningen av hur samverkan
uppfattas, ser ut och fungerar har varit en viktig
plattform för styrgruppen. Redan i det inledande
Det behövs mod och prestigelöshet att våga satsa
på nya arbetsformer i synnerhet i ledarskapet. Att
förändra förhållningssätt och invanda mönster tar
tid och de som arbetar i praktiken står ständigt i
frågor om att lösa det som uppkommer i vardagen.
Det måste därför vara meningsfullt och begripligt
för att medarbetare ska känna inspiration och
motivation och vara delaktiga i förändringsarbetet.
7) Översiktsplan för Sundbybergs stad, (2010).
8) Budget 2011, Sundbybergs stad.
Fokus barn och unga – en samlad kraft
arbetet blev förbättringsområden synliga. Genom
att titta på vad vi gjorde och inte gjorde, vad vi
behövde göra mer eller kanske mindre av har arbetet
gått framåt och en gemensam styrning börjat att
utvecklats.
Att arbeta tillsammans på detta sätt är helt i linje
med vad som står i vår översiktsplan. Staden ska
bidra till möjligheter och bra förutsättningar för en
god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det
görs bland annat genom samverkan mellan stadens
olika verksamheter och andra aktörer 7 . Budget
2011visar också tydligt vägen för samverkansarbetet
kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara
illa 8 .
Arbetet som börjat i projekt Gemensamma barn
övergick i årsskiftet 2011 till en permanent organisationsform.
Teori är en sak och praktik en annan
- hur kan vi göra skillnad?
Fokusområden
Det finns många viktiga frågor som berör barn och
ungas tillvaro och där det är flera aktörer inblandade.
Vi får genom att lyssna på vad som sägs ute i verksamheterna,
följa olika undersökningar i staden och
omvärldsbevaka syn på vad som är särskilt aktuellt
att prioritera inom Fokus barn och unga. Parallellt

9
pågår allt annat ordinarie arbete i de olika verksamheterna.
Fokus barn och ungas arbete sker med vissa
avgränsningar för att det ska vara möjligt att
genomföra. Ett gemensamt arbete kan behöva andra
förhållningssätt och nya sätt att tänka om hur man
bäst löser en uppgift tillsammans.
Inledningsvis kommer fyra fokusområden
prioriteras:
– Barnfattigdom.
– Barn och unga i behov av särskilt omfattande stöd
och insatser.
– Handlingsplan för det drogförebyggande arbetet.
– Föräldrastöd.
Varje område har sina mål och bemannas utifrån
den kompetens och funktion som passar för att
uppnå det resultat som förväntas. En del av arbetet
har redan satts igång bland annat utvecklingen av
föräldrastöd. Fokus föräldrar är ett exempel på det.
En gång är ingen gång - nytt försök
Trots det låga antalet föräldrar som deltog under
Fokus föräldrar 2010 beslutade styrgruppen om ett
nytt försök 2011 under parollen ”en gång är ingen
gång”. Planeringen började tidigt på hösten och
ett stort arbete lades ned på att hitta intressanta
föreläsare. Temat för året var hur du som förälder
genom en god relation kan stötta ditt barn på
bästa sätt. Denna gång blev gensvaret stort och
arrangemangen var mycket välbesökta. I mötet med
föräldrar kom det upp många spontana positiva
reaktioner om att vi träffat rätt denna gång.
Det är svårt att bedöma vad som gjorde skillnad
den här gången, men sannolikt påverkade både
”igenkänningsfaktorn”, innehåll, plats och lite
annorlunda annonsering. Mun till mun metoden är
också en viktig del då vi förstått att medarbetare i
staden och föräldrar bättre har känt till och därmed
pratat om arrangemanget. Det är ingen tvekan om
att vi 2012 gör det igen!
Grunden till vårt förändringsarbete och alla våra
fokusområden är att se och lyssna på barn och ungas
behov, vilket ska genomsyra alla steg som tas.
Barnets rättigheter
Att ha barnets bästa för ögonen kan tyckas vara
självklart, men i samtalen med olika personer
som arbetar i verksamheter som berör barn och
ungdomar uttrycktes det oro för att barnens behov
inte alltid blev sedda. Vi har FN:s konvention om
barns rättigheter att luta oss mot men vet inte alltid
säkert vad den betyder i praktiken.

10
Barnrättsakademin vid Örebro universitet har
utbildningar i hur barnkonventionen kan omsättas
i praktiken. Under våren 2011 läste fem handläggare
från olika förvaltningar en grundkurs i ämnet och
arbetade fram olika förslag på både övergripande
och riktade insatser för att vi bättre ska se barnet
och dess behov i allt vad vi gör. Det är ett sätt att
koppla teori till praktik och de övergripande målen
i översiktsplanen och andra styrande dokument
till vad vi gör. Arbetet kommer att utvecklas vidare
bland annat genom det barnråd som ska sätta igång
under hösten 2011.
Barnrådet ska:
– Bevaka att barns rättigheter säkerställs i alla beslut
och verksamheter där barn kan vara berörda.
Det är svårt att nå igenom bruset och mycket är
viktigt att kommunicera kring. Fokus barn och
unga har regelbundet skrivit informationsbrev som
lagts ut på intranätet och skickats till alla chefer
samt nämnder för vidare spridning. Nämnderna,
kommunstyrelsen och berörda verksamhetschefer
har vid flera tillfällen fått ta del av presentationer
Barnkonventionen i praktiken
Kommunikation
– Yttra sig i ärenden som remitteras till barnrådet.
– Följa utvecklingsarbetet som sker inom Fokus
barn och unga.
Att öka kunskapen kring hur man tillämpar
barnkonventionen i praktiken är ett viktigt område
att utveckla. Olika nyckelgrupper kommer att
erbjudas utbildning i den grundläggande kunskapen
kring bland annat innebörden och skillnaden i
de olika definitionerna barnperspektiv, barnets
perspektiv och barnrättsperspektiv. Målet är att
förstå vad detta betyder i den egna verksamheten och
att vi hädanefter inte slentrianmässigt ska skriva eller
säga att barnperspektivet är beaktat.
av vad som skett under arbetets gång. Framåt ska
vi pröva fler sätt att kommunicera både internt
och externt. Att nå fram är en utmaning och i
framtiden är det fler personer som ska nås och
kommunikationsplanen ska bland annat vara ett
verktyg att skapa delaktighet i Fokus barn och ungas
arbete.

11
Så här går vi från idé till riktig förändring?
– Sätter barnets rättigheter i fokus.
– Synliggör hur de politiska målen och
övergripande styrdokument konkretiseras i
praktiken och vad som sker på varje beslutsnivå.
– Sätter upp gemensamma mål.
– Följer upp beslut som fattas och lär oss av
resultaten om hur vi ska arbeta vidare.
– Avsätter tid.
– Prövar oss fram och lär genom mindre
pilotprojekt.
– Gör gemensamt avgränsningar kring målgrupp
och tydliggör vem som gör vad och när.
– Arbetar på bredden och äger frågor gemensamt.
– Är modiga och prestigelösa.
– Lär av varandra.
– Lär oss tillsammans genom gemensamma
utbildningar.
– Kommunicerar genom flera kanaler.
Idag har vi stora möjligheter att fortsätta utveckla
arbetet kring barn och unga som far illa eller riskerar
att fara illa. Planeringsdirektiven inför budget 2012
lyfter både barnperspektivet och hur vi ska bli bättre
på att säkra barnets rättigheter, bland annat genom
det barnråd som ska bildas. En bredare samverkan
har också fortsatt hög prioritet 9 . Det är viktigt att
vårt samarbete gör skillnad för våra barn, unga och
deras familjer.
9 Planeringsdirektiv och planeringsförutsättningar inför budget 2012 med plan för 2013–1014, Sundbybergs stad.

12
Egna anteckningar
.............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................
.............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................

13
Individ- och omsorgsförvaltningen, Sundbybergs stad
172 92 Sundbyberg
Besöksadress: Kavallerivägen 4, Rissne
Tel: 08-706 80 00, Fax: 08-733 38 36
www.sundbyberg.se