Trivsel 2/2009 - Micasa
22.09.2013 • Views
Share Embed Flag

Trivsel 2/2009 - Micasa

Trivsel 2/2009 - Micasa

Trivsel 2/2009 - Micasa

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
micasa.se

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

2/ <strong>2009</strong><br />

Nu är porsliNsserviseN tillbaka!<br />

1970-talet<br />

Dramatiskt decennium i stockholm<br />

vatteN – från sjö till dricksglas

KröniKa<br />

God jul och gott nytt år<br />

Snart är det 2010. Tiden går fort när<br />

man har roligt brukar man säga, och det<br />

känns som att det var igår jag tillträdde<br />

som äldreborgarråd och ordförande<br />

för <strong>Micasa</strong>. Jag tror det beror på att så<br />

mycket har hänt för Stockholms äldre sedan<br />

2006.<br />

Valfriheten har blivit större och äldre<br />

kan nu välja dagverksamhet och hemtjänst<br />

och vilket vård- och omsorgsboende<br />

de vill bo på. Snart blir det också möjligt<br />

att utan biståndsbedömning flytta till<br />

ett trygghetsboende med lite mer service<br />

och gemenskap än i det vanliga boendet.<br />

<strong>Micasa</strong> är en viktig länk i kedjan för att<br />

stockholmare som har<br />

särskilda behov eller enbart känner sig<br />

otrygga ska få ett så bra boende och ha så<br />

stort inflytande som möjligt.<br />

Stockholms stad tilldelades nyligen priset<br />

”Sveriges<br />

kvalitetskommun”. Det är oerhört roligt.<br />

En starkt bidragande orsak är att vi infört<br />

mycket av det som ni äldre önskat,<br />

som valfrihet och<br />

kontaktcentret Äldre direkt. Jag önskar<br />

dig en God Jul och ett Gott Nytt År och<br />

lovar att fortsätta arbetet för att steg för<br />

steg fortsätta den positiva utvecklingen.<br />

Ewa Samuelsson<br />

(KD)<br />

Äldreborgarråd<br />

och ordförande för<br />

<strong>Micasa</strong><br />

Innehåll<br />

Granen står så grön och grann ....................... 4<br />

Snöflingans mysterium ..................................... 6<br />

Vinterblomman ................................................... 8<br />

Den nyttiga nöten ............................................. 10<br />

Minns Stockholm på 50-talet ......................... 12<br />

Möt Olof Buckard ............................................. 18<br />

Nytt tulpanmuseum öppnat ........................... 20<br />

Tea time............................................................... 22<br />

Slöjd nu och då .................................................. 24<br />

Svenskt glas i framkant .................................. 26<br />

Julkrönika .......................................................... 30<br />

Det är aldrig för sent för vårkänslor ........... 32<br />

Som man tänker blir det ................................. 34<br />

Stavgång för hälsan ......................................... 36<br />

Julens Stockholmsevenemang ...................... 38<br />

Tips på härlig julläsning ................................. 40<br />

Korsord ............................................................... 42<br />

Omslag: Olof Holdar<br />

<strong>Trivsel</strong> ges ut av <strong>Micasa</strong> Fastigheter aB, rosenlundsg 44 B, Box 172 11, 104 62 Stockholm, telefon 08-508 360 00.<br />

redaktör: Maria Ehn-notrica, tel 08-508 360 12. Medarbetare i detta nummer: Karin Bergh, Yvonne de Geer,<br />

ingrid Eiritz, Vincent Karlsson, Lisa Lindqvist, anna nordlund, Susanne Stenhammar, isabelle Swahn, Eva Wase.<br />

Produktion: aB Grafisk Stil. Tryck: VTT Grafiska.<br />

<strong>Micasa</strong> Fastigheter ingår i koncernen Stockholm Stadshus aB

EVEnEManG<br />

Familj med pepparkaka.<br />

Evenemang<br />

i juletid<br />

I Stockholm finns möjligheterna, det gäller bara att välja ut något i mängden som passar<br />

just dig. Här följer en liten sammanställning på några av alla de olika evenemang som du<br />

Marknader<br />

Julmarknad på Skansen<br />

Skansen firar alla de traditionella<br />

högtiderna och här hittar<br />

du också den svenska julen<br />

i koncentrerat format. Till<br />

exempel kan du under tre<br />

helger besöka den årliga julmarknaden.<br />

Köp något gott<br />

att äta eller fina julklappar<br />

kan besöka i stan under den närmaste månaden.<br />

och lyssna på sång och musik<br />

med mycket julstämning.<br />

28-29/11, 2-6/12, 12-13/12,<br />

19-20/12 på Skansen.<br />

Julmarknad i Gamla stan<br />

Om du vill uppleva en äkta<br />

gammaldags Stockholmsjul<br />

är julmarknaden i Gamla<br />

4<br />

stan ett måste. Den har funnits<br />

på Stortorget sedan 1915<br />

och i de röda små bodarna<br />

säljs bland annat varm glögg,<br />

pepparkakor, ost, konfekt och<br />

hantverk. 21 november–23<br />

december dagligen mellan kl.<br />

11.00 – 18.00<br />

Foto: Marie andersson, skansen

Musik &<br />

upplevelse<br />

Klassisk jul i<br />

Hedvig Elenora kyrka<br />

Julkonsert med världsartisterna<br />

Malena Ernman och<br />

Peter Mattei tillsammans<br />

med Stockholms sinfonetta.<br />

Det bjuds på musik av Bach<br />

Händel, Sibelius med flera.<br />

Biljetter via Ticnet.<br />

Spelas 18-20 december i Hedvig<br />

Elenora kyrka vid Östermalms<br />

torg. Biljetter via<br />

Ticnet tfn: 077-170 70 70<br />

Julkonsert i Storkyrkan<br />

Stämningsfull religiös julmusik<br />

framförs av några av<br />

Stockholms främsta kyrkomusiker<br />

och körer. En av julens<br />

stora höjdpunkter. 20 december,<br />

Storkyrkan. Biljetter via<br />

Ticnet tfn: 077-170 70 70<br />

Stjärnjul <strong>2009</strong><br />

Julkonsert med bröderna<br />

Rongedal och mezzosopranen<br />

Anna Larsdotter Persson.<br />

Dessutom Stjärnjulkören<br />

med drygt 160 sångare och<br />

Stjärnjulorkestern under ledning<br />

av Mattias Bylund. 12-<br />

19 december i Filadelfiakyrkan.<br />

Biljetter via Ticnet tfn:<br />

077-170 70 70<br />

Riverdance<br />

– The Farewell Tour.<br />

Med ett tiotusental shower,<br />

över 21 miljoner besökare, 3<br />

miljoner sålda skivor och ett<br />

turnerat avstånd motsvarande<br />

en resa månen och tillbaka<br />

är det dags för Riverdance<br />

att göra sin allra sista turné.<br />

The Farewell Tour ges vid 6<br />

olika tillfällen har specialdesignats<br />

för en intim miljö i<br />

Annexet för bara 1 500 besökare<br />

per föreställning. Föreställningen<br />

är utöver sin karaktäristiska<br />

dans känd för<br />

sina vackra scenkostymer<br />

och den mångfacetterade irländska<br />

musiken skriven av<br />

Bill Whelan.<br />

5-9 januari i Annexet. Biljetter<br />

via Ticnet tfn: 077-170 70 70<br />

Stockholms<br />

Straussorkester<br />

Traditionell Nyårskonsert i<br />

Berwaldhallen med Stockholms<br />

Straussorkester. Det<br />

17:e året i rad, med den<br />

ungerske dirigenten László<br />

Kovács och konfrencieren<br />

Jan-Åke Hillerud som ledare<br />

för de fyra festsprakande<br />

konserterna med 100-års<br />

jubilerande tonsättare som<br />

Chopin, Schumann. Dansare<br />

från Kungliga Svenska Balettakademin<br />

och valser av familjens<br />

Strauss.<br />

31 december och 1 januari i<br />

Berwaldhallen. Biljetter via<br />

Berwaldhallens biljettkassa:<br />

08-784 18 00 eller Ticnet.<br />

Utställningar<br />

Caspar David Friedrich<br />

på Nationalmuseum<br />

Caspar David Friedrich är<br />

den tyska romantikens ledande<br />

målare och idag räknas<br />

han som en av giganterna<br />

i konsthistorien. Trots<br />

detta är han relativt okänd<br />

i Sverige. Med utställningen<br />

”Den besjälade naturen” vill<br />

Nationalmuseum ändra denna<br />

bild. Totalt visas drygt nit-<br />

5<br />

EVEnEManG<br />

tio konstverk varav ett fyrtiotal<br />

målningar. I sitt måleri<br />

gestaltar Friedrich romantikens<br />

tro på en besjälad natur<br />

där det gudomliga genomsyrar<br />

allt.<br />

Visas 2 oktober <strong>2009</strong>–10 januari<br />

2010. Öppet alla dagar<br />

utom måndag Nationalmuseum<br />

tfn: 08-519 543 00<br />

Märta-mattor<br />

på Liljevalchs<br />

Textilkonstnären Märta Måås-Fjetterström<br />

firas med<br />

en utställning på Liljevalchs<br />

som skildrar 90 år av fantastiska<br />

kreationer. Se ett<br />

stort urval av vackra mattor<br />

placerade i tidstypiska<br />

miljöer från det gångna seklet.<br />

Utställningen pågår under<br />

perioden 3 oktober, <strong>2009</strong>–<br />

6 januari, 2010. Liljevalchs<br />

Konsthall tfn: 08-508 313 30<br />

Galileos teleskop på<br />

Nobelmuseet<br />

Det har gått 400 år sedan<br />

Galileo Galilei gjorde sina<br />

banbrytande upptäckter om<br />

universum. Nobelmuseet firar<br />

med en utställning till<br />

hans minne och visar bland<br />

annat upp två av den italienske<br />

astronomens teleskop 10<br />

oktober, <strong>2009</strong>–1 januari, 2010.<br />

Stortorget Gamla stan tfn:<br />

08-534 818 18<br />

Alla tiders Stockholm<br />

En utställning om Stockholms<br />

historia med start<br />

1252, då Stockholm för första<br />

gången nämns i skrift och<br />

fram till modern tid. En resa<br />

i tiden på Stockholms stadsmuseum.<br />

Ryssgården Slussen<br />

tfn: 08-508 316 00

KuLTurFönSTrET<br />

En<br />

En äkta polkagris ska vara från Gränna och gjord för hand.<br />

I drygt 150 år har både polkagrisen och Gränna hållit marknaden<br />

i sin hand. Över 100 ton av det populära godiset<br />

tillverkas varje år och det mesta säljs i Gränna.<br />

Polkagrisens historia började<br />

i mitten av 1800-talet med<br />

Amalia Eriksson, en nybliven<br />

änka från Gränna, som ägde<br />

ett bageri. Det är ingen som<br />

vet riktigt var hon fick polkareceptet<br />

ifrån men hon ansökte<br />

om tillstånd att få baka<br />

”finare bakverk”, det vill<br />

säga polkagrisar och det blev<br />

snabbt en lokal succé.<br />

Många nya smaker<br />

6<br />

är gediget hantverk<br />

Namnet ”polkagris” kommer<br />

ursprungligen ifrån att<br />

det fanns en liten rosa karamell<br />

som hette ”gris”, en pepparmintskaramell.<br />

De röda<br />

ränderna i den traditionella<br />

polkagrisen symboliserar polkadansen<br />

som var väldigt populär<br />

på Amalias tid.<br />

Det skulle dröja många år<br />

innan Amalia fick konkur-<br />

På senare år har det kommit många fler smaker än den traditionella<br />

rödrandiga pepparmintspolkagrisen men de får inte kallas för<br />

polkagrisar utan heter istället ”Grännastänger” eller karamellstänger.<br />

axels egen favorit är självklart de traditionella men han är svag<br />

för dem med saltsmak och sin egentillverkade nordpolsstång.<br />

– nordpolsstången smakar som Vicks blå. den tillverkade jag<br />

efter att jag flugit till nordpolen i luftballong 1997 för att fira<br />

hundraårsjubileet av s a<br />

andrées berömda ballongflygning<br />

till<br />

nordpolen.

ens men polkagrisarna blev<br />

så populära att det behövdes<br />

fler bagerier för att möta<br />

den växande efterfrågan. Någon<br />

gång på 1900-talet början<br />

slog polkagrisen kommersiellt<br />

och fortfarande bakas<br />

den flera hundratusen polkagrisar<br />

varje år i Gränna.<br />

95 procent görs i Gränna<br />

Idag finns där några tiotalbagerier<br />

och varje bageri bakar<br />

cirka etthundra ton polkagrisar<br />

varje år. Det finns några<br />

få polkagristillverkare i andra<br />

städer men om man vill<br />

ha äkta polkagrisar så köper<br />

man dem i Gränna. Där tillverkas<br />

95 procent av alla polkagrisar<br />

i Sverige. 75 procent<br />

säljs i Gränna<br />

och 25 procent exporteras.<br />

Det finns polkagristillverkare<br />

på andra ställen i Europa,<br />

bland annat i Holland, på<br />

Englands östkust och i Danmark<br />

där de kallas för ”Tivolistänger”.<br />

– Polkagrisarna som tillverkas<br />

i Gränna görs för<br />

hand så om man vill ha<br />

dem riktigt goda kö-<br />

7<br />

KuLTurFönSTrET<br />

per man dem här, säger Axel,<br />

polkagrisbagare och ägare till<br />

Axels polkagrisar.<br />

Som alla polkagrisbagare<br />

gick Axel först som lärling<br />

innan han kunde få bli en<br />

riktig polkagrisbagare.

KuLTurFönSTrET<br />

– Det tar ungefär en sommar<br />

att lära sig alla moment<br />

i tillverkningen. En del lär<br />

sig jättefort medan andra<br />

aldrig lär sig.<br />

Knådas på bakbord<br />

Tillverkningen börjar med<br />

en sockermassa som värms<br />

till 140 grader. Massan innehåller<br />

99 procent socker som<br />

blandas med ättika och vatten<br />

för att lösa upp sockret.<br />

När massan har blivit en<br />

klibbig smet häller man ut<br />

det på ett svalt bakbord och<br />

tar bort den del som ska blir<br />

de röda ränderna.<br />

Smeten smaksätts med<br />

pepparmyntsolja och den lilla<br />

biten man tagit bort färgas<br />

röd med likadan rödfärg<br />

som bland annat används i<br />

rött läppstift. Den röda fär-<br />

Polkagris-VM i Gränna<br />

Varje år hålls VM i polkagristillverkning i Gränna där flera lokala<br />

tillverkare tävlar om vem som tillverkar de allra bästa polkagrisarna.<br />

tävlingen äger rum på en stor scen mitt i Gränna och tävlingen<br />

döms med hjälp av en jury av gamla polkagristillverkare som gått<br />

i pension. Vinnaren bedöms på polkagrisarnas utseende, hur tillverkningen<br />

går till, smaken och att de ska väga så nära 50 gram<br />

som möjligt. axel, som själv innehar en världsmästartitel, säger<br />

att polkagrisarnas utseende är väldigt viktig i VM men att det inte<br />

är lätt att få fram fina polkagrisar när man är stressad.<br />

– ett av de mer väletablerade kokerierna glömde pepparmint<br />

ett år, säger axel.<br />

gen utvinns nuförtiden från<br />

en mexikansk lus – som det<br />

mesta av allt rödfärgat godis.<br />

Sedan börjar det tunga arbetet<br />

med att knåda degen.<br />

Idag använder de flesta bagarna<br />

maskiner som hjälp-<br />

8<br />

medel men förr i tiden gjordes<br />

arbetet helt för hand.<br />

Efter att degen blivit fast<br />

knådar man ihop den till en<br />

limpa och snurrar in de röda<br />

polkaränderna.<br />

Av Nicholas Nace

Posten material saknas<br />

Uriform material saknas<br />

9<br />

KuLTurFönSTrET

VETEnSKaP<br />

Mumma är jul eller ingenting<br />

en ovetenskaplig rundfrågning på södermalm<br />

gjordes där följande två frågor<br />

ställdes:<br />

Vad säger ordet mumma dig?<br />

Brukar du dricka mumma till julen?<br />

– Mumma, det är väl en krydda, säger<br />

Mariette.<br />

– Jag tänker på memma, men det är<br />

väl inte samma sak? ska det ingå i ett<br />

julbord, det hade jag ingen aning om,<br />

säger Ursula.<br />

– Jag har ingen aning om vad mumma<br />

är, men är det inte samma sak som<br />

svagdricka, funderar Carina.<br />

– Mumma är jul för mig, säger Marie.<br />

– Hos oss är det en tradition att dricka<br />

mumma till julmaten och vi har också<br />

ett eget familjerecept som har följt med<br />

släkten i flera generationer, fortsätter<br />

hon.<br />

– Mumma är ingen favorit hos mig,<br />

men min man Bengt dricker gärna mumma<br />

och det kan förekomma på vårt julbord,<br />

men är inget måste, säger Brita.<br />

– Jag älskar mumma! det är ett absolut<br />

måste på julbordet och vi följer mormors<br />

recept, berättar dag och blir nästan<br />

lyrisk vid tanken på att det snart är<br />

jul igen.<br />

Matti känner till mumma och brukar<br />

ta något glas till julbordet, en blandning<br />

som han själv gör av porter och julmust.<br />

– Fast det är inget måste med mumma,<br />

säger han.<br />

– Mumma brukar jag försöka få tag<br />

på till julen, fast förresten det kanske är<br />

svagdricka jag tänker på, säger stig.<br />

– Mumma dricker man till julen, men<br />

jag tycker inte om det. Är det inte samma<br />

sak som man på Gotland kallar för<br />

Gotlandsdricka? det gjorde min mamma<br />

en gång och det var inte alls gott!, berättade<br />

Lars Åke.<br />

– Jag känner till mumma, men är inte<br />

särskilt mummig av mig, mera ölig, säger<br />

Jerry.<br />

Mumma<br />

i juletid<br />

Mumma till julbordet verkar vara en tradition<br />

som är på väg att försvinna. En snabb rundfrågning<br />

bland några medborgare på Södermalm i Stock-<br />

holm visar att endast några få känner till<br />

mumma och även dricker mumma till julbordet.<br />

Bland de tillfrågade visade det sig att de som<br />

hade uppnått medelåldern samtliga kände till<br />

mumma och också hade minnen av att ha druckit<br />

det. Däremot var kännedomen bland yngre betydligt<br />

sämre. Där var det flera som bara associerade ordet<br />

10<br />

till något gott och inte till en dryck.

Traditionen att dricka mumma<br />

till julbordet har funnits<br />

länge. Mumma, enligt<br />

Bra Böckers lexikon, var en<br />

mörk och stark ölsort från<br />

Braunschweig. Det uppfanns<br />

av bryggaren Christian<br />

Mumme år 1489. Enligt samma<br />

lexikon är ordet mumma<br />

snarare släkt med ”mums”,<br />

som betyder särskilt gott öl.<br />

I ordböckerna står dock som<br />

förklaring till mumma att<br />

det är en blandning av öl och<br />

porter.<br />

Mumma är ingen färdig<br />

blandning som går att köpa<br />

i affären, även om några av<br />

de tillfrågade trodde sig ha<br />

ett minne av att det har funnits<br />

färdig mumma att köpa.<br />

Snarare är det nog svagdricka<br />

dessa personer tänkte<br />

på. Svagdricka brukar ibland<br />

Många varianter av mumma<br />

nedan är några av systembolagets förslag till<br />

mummablandingar.<br />

Systembolagets Mumma<br />

½ tsk finmalen kardemumma<br />

5 cl torr madeira (sercial heter den torra sorten)<br />

2 fl (33 cl) julöl<br />

2 fl (33 cl) porter<br />

1 fl (33 cl) sockerdricka<br />

rör ut kardemumma och madeira i en tillbringare<br />

och låt dra en stund. Häll i övriga ingredienser,<br />

rör om och servera.<br />

Festmumma<br />

3 fl (33 cl) porter<br />

1 fl torrt vitt vin<br />

½ fl (33 cl) sockerdricka<br />

Blanda och servera.<br />

Ännu Festligare Mumma<br />

2 fl porter (33 cl)<br />

2 fl lageröl (33 cl)<br />

½ liter mousserande vin<br />

Blanda försiktigt så att inte kolsyran försvinner.<br />

också kallas för juldricka och<br />

än idag finns bryggerier som<br />

erbjuder kunderna svagdricka<br />

till julhelgen. Svagdricka är<br />

en maltdryck som är mörk,<br />

opastöriserad och överjäst<br />

samt smaksatt med bl a socker,<br />

sirap och sackarin.<br />

Till julbordet gifter sig<br />

mumma lika bra med den<br />

kokta skinkan, korvarna,<br />

gravade laxen eller sillen.<br />

Det kan också vara en<br />

fröjd för gommen att dricka<br />

några klunkar mumma efter<br />

den inledande söta glöggen.<br />

För den som vill ha ett<br />

alkoholsvagare alternativ än<br />

stark porter eller julöl är det<br />

fiffigt att blanda i lite sockerdricka<br />

i den mörka julölen<br />

och ordna sin egen mumma.<br />

Blandningen sker efter eget<br />

tycke och smak och de vanli-<br />

11<br />

VETEnSKaP<br />

gaste ingredienserna är porter,<br />

julöl och sockerdricka.<br />

Kanske är det dags att<br />

återuppta traditionen och införa<br />

mumma på julbordet<br />

igen?<br />

Av Astrid Olsson

VETEnSKaP<br />

Att tämja eld<br />

– människans största utmaning?<br />

Eldslukaren stoppar den brinnande lågan i munnen och blåser ut en lång eldslåga i luften.<br />

Den fascinerade publiken drar efter andan i beundran över hur eldslukaren tämjer<br />

en så farlig leksak.<br />

Ja, eld är i sanning fascinerande.<br />

Den finns överallt omkring<br />

oss där förbränning i<br />

olika former pågår. Idag sker<br />

förbränningen oftast i slutna<br />

utrymmen dit vi inte kan se,<br />

till skillnad från förr, då elden<br />

var mer direkt närvarande<br />

i människans vardag. Likt<br />

eldslukaren med sin kontroll,<br />

har tekniken idag gjort<br />

att förbränning av brännbara<br />

material och vätskor kan<br />

kontrolleras och styras in i<br />

minsta detalj. Tänk bara på<br />

förbränningsmotorn i alla<br />

fordon. Där sker en förbränning<br />

av en luft/bränsleblandning<br />

ungefär tusen gånger i<br />

minuten när motorn är igång.<br />

En stor del av värmen vi<br />

behöver i vårt nordliga klimat<br />

kommer från förbränning.<br />

Tidigare eldade var och<br />

en i den egna spisen och kakelugnen.<br />

Vi tänder levande<br />

ljus eller oljelampor för trevnadens<br />

skull men under lång<br />

tid var de den enda ljuskällan.<br />

Nu har vi centraliserat<br />

eldandet till värmeverk där<br />

sopor, torv, olja, träflis, kol eller<br />

andra ämnen producerar<br />

värmen för vår överlevnad.<br />

I vårt moderna samhälle är<br />

det ibland inte långt till tan-<br />

ken att vi utan denna värme<br />

inte skulle kunna leva. Eldens<br />

värme är alltså en förutsättning<br />

för liv.<br />

Största stjärnan<br />

Ur ett mer kosmiskt perspektiv<br />

blir detta ännu mer tydligt.<br />

Den ständiga eld som<br />

brinner i centrum av vårt<br />

planetsystem, i solen, är en<br />

förutsättning för att vår egen<br />

lilla planet överhuvudtaget<br />

har något biologiskt liv. Det<br />

är inte så underligt att solen<br />

dyrkats och tillbetts av människor<br />

sedan urminnes tider.<br />

Solens eld är magnifik.<br />

Hela detta enorma klot - vår<br />

närmaste stjärna – brinner<br />

med en eld som tycks outsläcklig.<br />

Solen innehåller 99<br />

procent av all den sammanlagda<br />

massan i vårt solsystem.<br />

I dess inre är temperaturen<br />

15 miljoner grader. På<br />

ytan är det ”bara” 6 000 grader.<br />

Solen förbränner varje<br />

sekund 700 miljoner ton väte<br />

i en fusionsprocess där vätet<br />

omvandlas till helium. Det<br />

tar drygt åtta minuter för solens<br />

strålar att nå vår jord.<br />

Ändå färdas de med en hastighet<br />

av ungefär 300 000 km<br />

på en sekund. Solens eld va-<br />

12<br />

rar dock inte för evigt. Fast<br />

man uppskattar att den kommer<br />

att lysa vidare under<br />

minst 5 miljarder år till. Så<br />

vi och våra nästkommande<br />

kan sova lugnt.<br />

Tre förutsättningar<br />

Solens eld kan vi ännu inte<br />

återskapa på jorden, även<br />

om avancerade försök pågår.<br />

Skulle människan lyckas<br />

med detta så vore våra energibehov<br />

lösta. Nej, vi får klara<br />

oss med mer traditionella<br />

sätt att förbränna. Men vad<br />

är det egentligen som händer<br />

då man får ett ämne att börja<br />

brinna?<br />

För att eld ska kunna<br />

uppstå krävs tre saker: ett<br />

brännbart material, värme<br />

och syre. Om ett brännbart<br />

material upphettas så kommer<br />

det att oxidera varvid<br />

dess energinivå ökar. Gaser<br />

börjar då avges och då dessa<br />

antänds visar sig eldslågan.<br />

Upphettningen av det brännbara<br />

ämnet kan komma från<br />

t ex en enda liten gnista eller<br />

genom friktionsvärme.<br />

Kanske har du som scout fått<br />

prova på att göra upp eld genom<br />

att rulla en hård träpinne<br />

mot ett trästycke och med

hjälp av fnöske skapa en eld.<br />

Så länge vi kan kontrollera<br />

elden är den vår vän och livräddare<br />

i vinterkylan. Men<br />

om den släpps lös kan den<br />

bli vår värsta fiende och fördärva<br />

både liv och egendom.<br />

En liten eld kan släckas med<br />

en skvätt vatten eller kvävas.<br />

Om den får växa till sig<br />

kan den ödelägga allt i sin<br />

väg. Det kan därför vara bra<br />

att lägga på minnet de tre saker<br />

som krävs för att en eld<br />

ska brinna. Om man tar bort<br />

någon av dem så slocknar elden.<br />

Man kan alltså släcka<br />

en eld genom att antingen ta<br />

bort det brännbara materialet,<br />

kyla ner eldhärden eller<br />

genom att kväva den. Vilken<br />

metod som lämpar sig bäst<br />

beror på omständigheterna.<br />

Brandkåren bekämpar ofta<br />

eld med vatten vilket kyler<br />

ner det brännbara ämnet så<br />

att det inte avger brännbara<br />

gaser. Men vatten är inte alltid<br />

det bästa medlet.<br />

Om en kastrull eller stekpanna<br />

med olja glöms på spisen<br />

och antänds så att lågorna<br />

slår upp, så är det<br />

bråttom med släckningen<br />

innan elden får fäste i ventilationskanalen.<br />

Men då är<br />

det viktigt att man använder<br />

kvävningsmetoden för<br />

att släcka. På med ett lock,<br />

en spisplåt eller vad man har<br />

till hands, så kvävs elden.<br />

Använd absolut inte vatten<br />

eftersom oljans höga temperatur<br />

gör att vattnet förångas<br />

och bildar en ångexplosion<br />

som kan kasta brinnande olja<br />

över dig och hela rummet.<br />

Av Erik Lennartsson<br />

13<br />

VETEnSKaP

KuLTurFönSTrET<br />

Envishet och vilja<br />

bakom svensk whisky<br />

Korn, jäst och vatten är enkla svenska råvaror. I händerna på några gamla studiekamrater<br />

har de anspråkslösa ingredienserna förvandlats till något så raffinerat som svensk<br />

maltwhisky. Nu har tio år gått sedan starten och internationella kännare rosar<br />

Mackmyra Svensk Whisky.<br />

Redan i Mackmyras första<br />

kapitel var initiativtagarna<br />

övertygade. Alla förutsättningar<br />

fanns att göra whisky<br />

av yppersta kvalitet, fast någon<br />

kopia av skotsk whisky<br />

var det aldrig tal om.<br />

– Skottarna har 250 års<br />

försprång. Vi insåg att vi inte<br />

skulle kunna göra skotsk<br />

maltwhisky bättre än de själva.<br />

Istället ville vi göra en<br />

särpräglad svensk maltwhisky,<br />

säger Lars Lindberger<br />

PR-ansvarig på Mackmyra.<br />

Frågan infinner sig vad<br />

som utmärker det svenska.<br />

Bland annat röker Mackmyra<br />

malten med både torv och<br />

enris, till skillnad från skottarna<br />

som endast använder<br />

torv. Där i ligger en smakskillnad.<br />

Dessutom ger Mackmyras<br />

korta historia whiskyn<br />

en väldigt ung smak.<br />

Whiskyn har bara lagrats<br />

på fat i fem till sex år.<br />

14<br />

Ungt är trenden<br />

Traditionellt anser många<br />

att whisky blir finare ju längre<br />

den lagras och många av<br />

de skotska klassikerna har<br />

lagringstider på 15 till 20 år.<br />

Han tillägger att det just<br />

nu råder en trend för yngre<br />

whisky vilket gynnar svenskarna.<br />

Att namnet Mackmyra<br />

klingar en aning skotskt är<br />

en tillfällighet. Namnet kommer<br />

från det gamla nedlag-

da järnbruket Mackmyra utanför<br />

Gävle, med anor från<br />

1600-tal och forna hantverk.<br />

Där, i K-märkta lokaler, ligger<br />

nu whiskydestilleriet<br />

byggt enligt konstens alla<br />

regler.<br />

Destilleriet sett från ån<br />

Foto: MaCkMyra sVensk WHisky<br />

– Kopplingen till miljön<br />

känns helt rätt eftersom<br />

maltwhiskytillverkning är ett<br />

gediget hantverk. Faten tillverkas<br />

för hand och whiskyn<br />

tappas upp på fat för hand.<br />

Det är viktigt för att få fram<br />

en bra produkt.<br />

Faten är ovanligt små i<br />

sammanhanget, endast 30 liter<br />

stora. Anledningen är att<br />

under utvecklingsfasen användes<br />

mindre destilleringspannor<br />

som gav 30 liter. För<br />

att kunna följa utvecklingen<br />

av varje enskild destillering<br />

tillverkade de 30-litersfat.<br />

Sedan visade det sig att<br />

whiskyn exponerades mer<br />

mot eken i ett mindre fat vilket<br />

gav en kraftfullare och<br />

snabbare smakutveckling.<br />

Egen tunna<br />

Lars Lindberger tillägger att<br />

en mindre storlek också passar<br />

bättre för att kunder ska<br />

kunna köpa sin egen tunna,<br />

vilket varit tanken sedan<br />

15<br />

Foto: MaCkMyra sVensk WHisky<br />

Whiskyprovarglas.<br />

KuLTurFönSTrET<br />

starten. Kunden följer lagringen<br />

och bestämmer själv<br />

när whiskyn ska tappas upp<br />

på flaska.<br />

Kundernas delaktighet är<br />

en grundpelare för verksamheten,<br />

precis som att tillföra<br />

upplevelsen. En vision är<br />

att starta en besöksindustri<br />

kring whiskyn.<br />

– Vi har nyligen satt igång<br />

bygget av Mackmyra Whiskyby,<br />

precis utanför Gävle.<br />

Om några år kan alla som<br />

är intresserade komma dit<br />

för att se hur produktionen<br />

går till och lära sig mer om<br />

whisky. Vi ska kunna ta emot<br />

Tommy Jansson i arbete.<br />

Foto: MaCkMyra sVensk WHisky<br />

Foto: JoHan oLsson

KuLTurFönSTrET<br />

Fjäderholmarnas Skärgårdslager.<br />

100 000 besökare om året<br />

jämfört med nu när vi tar<br />

emot 6000 om året.<br />

I whiskybyn ska hantverkare<br />

som buteljerare och glasblåsare<br />

finnas likväl som restaurang<br />

och provningslokaler.<br />

Planen är också att bygga<br />

ett nytt destilleri med kapacitet<br />

för tio gånger så stor<br />

produktion som idag. Mackmyra<br />

ska finnas på alla stora<br />

whiskymarknader i världen.<br />

Fakta om Mackmyra<br />

Maltwhisky tillverkas av enbart<br />

mältat korn (korn vars stärkelse<br />

omvandlats till socker), till skillnad<br />

från blended (blandad) whisky<br />

som är en blandning av maltwhisky<br />

och sädeswhisky (en alkohol<br />

som framställs av olika sädesslag).<br />

singel maltwhisky innebär<br />

att whiskyn är tillverkad på ett<br />

Kreativt tänkande<br />

Idag har företaget 37 anställda,<br />

whiskyn finns i Systembolagets<br />

grund sortiment, exporteras<br />

till övriga Norden<br />

och får fina omdömen av kännare.<br />

Har då de entusiastiska<br />

studiekamraterna inte stött<br />

på några motgångar under<br />

sin whiskyresa?<br />

– Inte som satt några käppar<br />

i hjulen. Det har handlat<br />

mer om att hitta andra vä-<br />

enda destilleri, vilket är fallet för<br />

Mackmyra.<br />

Vin&sprit hade monopol på<br />

sprittillverkning i sverige fram till<br />

1995. På 1950-talet tillverkade<br />

V&s en maltwhisky, men den var<br />

väl rökig för sin tid och försvann<br />

snart från marknaden.<br />

idag står flera svenska whisky-<br />

16<br />

Foto: MaCkMyra sVensk WHisky<br />

Tunnbindarmästare Johan<br />

Thorslund i arbete<br />

gar när något inte gått som<br />

tänkt, eller om hårt arbete<br />

snarare än omöjligheter.<br />

Drivkraften är att skapa<br />

sin egen whisky och bygga<br />

ett starkt varumärke kring<br />

den. Med insikt om den envishet<br />

och vilja att lyckas<br />

som finns hos Mackmyra,<br />

ska det bli spännande att se<br />

till vilka höjder de kan lyfta<br />

svensk whisky.<br />

Av Eva Wase<br />

tillverkare i startgroparna. eftersom<br />

drycken måste lagras i minst<br />

tre år för att få kallas whisky dröjer<br />

det innan Mackmyra får svenskt<br />

sällskap på systembolagets hyllor.<br />

namnet Mackmyra betyder<br />

egentligen; mygga (mack) och<br />

myr eller våtmark (myra), myggig<br />

våtmark.<br />

Foto: JoHan oLsson

Barnfonden FEL FORMAT!!!!!<br />

annons<br />

Hjälp ett barn att<br />

förändra världen.<br />

Någonstans i världen finns ett barn som inte har det lika<br />

bra som våra egna barn.<br />

Som drömmer om sådant som våra barn inte behöver<br />

drömma om. Att få gå i skolan är kanske den största<br />

drömmen. Men man kan också drömma om ett par<br />

hela skor eller om att lillebror som har malaria ska få<br />

medicin och bli frisk.<br />

I Barnfonden är du personlig fadder och ditt<br />

fadderbarn är i fokus. Men ditt stöd betyder mycket<br />

mer än så. Barnfonden arbetar i nära samarbete med<br />

familjerna för att hela det lokala samhället ska utvecklas.<br />

Tillsammans driver vi projekt för att förbättra utbildning,<br />

hälsa och försörjning.<br />

Vi tänker nämligen så här – för att ditt fadderbarn ska<br />

må bra och ha en framtid – då måste också samhället<br />

runt omkring barnen förändras.<br />

Har du ett fadderbarn i Barnfonden ser du tydligt att<br />

ditt stöd når fram och gör skillnad – både för ditt fadderbarn<br />

och för det omgivande samhället.<br />

När du får brev från ditt fadderbarn kommer du att<br />

känna att du är med om något stort.<br />

För vad kan vara större än att få veta att ditt fadderbarn<br />

just börjat skolan, eller att få höra att byn ska<br />

ha fest för att fira den nya brunnen. Eller att ditt engagemang<br />

innebär att man för första gången kan köpa<br />

leksaker till förskolan.<br />

För 200 kr i månaden blir du fadder till ett barn och stödjer samtidigt<br />

utvecklingen av ett helt samhälle. Fyll i kupongen eller gå in på<br />

www.barnfonden.se och anmäl dig redan idag.<br />

o<br />

Ja, jag vill bli fadder!<br />

Jag vill helst bli fadder till:<br />

en pojke en flicka upp till 9 år från 10 år i Afrika i Asien i Latinamerika<br />

Jag låter Barnfonden välja<br />

Namn<br />

Adress<br />

tel<br />

www.ba<br />

SVARSP

Parfym<br />

EVEnEManG<br />

förstärker personligheten<br />

Parfym och dofter är en välkommen gåva som många<br />

uppskattar. Dofter kan ge dig upplevelser och få dig att<br />

minnas händelser som inga fotografier eller<br />

berättelser kan.<br />

18

Genom att använda parfym<br />

förstärker man sin personlighet<br />

beroende på hur man<br />

vill framstå eller hur man<br />

är, precis som när man väljer<br />

kläder, boende eller bil. Hur<br />

man väljer sin doft beror mer<br />

på personlighet än ålder, säger<br />

Ulrika Oneheim, chef på<br />

Nordiska Kompaniets parfymavdelning<br />

– Den mentala åldern är<br />

ju oftast något helt annat än<br />

den faktiska åldern, säger<br />

Ulrika.<br />

Ordet parfym kommer från<br />

latinets ”Per Fumum” och betyder<br />

genom rök och tidig<br />

parfymhistoria handlar till<br />

stor del om rökelse. Berättelsen<br />

om människans användning<br />

av parfym sträcker sig<br />

långt tillbaka till förhistorisk<br />

tid. Sedan man kunnat göra<br />

upp eld har man insett att<br />

rök håller insekter borta och<br />

man började tidigt experimentera<br />

genom att elda olika<br />

typer av ved, eld och bark för<br />

att få olika dofter på röken.<br />

Den doftande röken trodde<br />

Beskrivning av parfym<br />

det mest praktiska sättet att<br />

börja beskrivningen av en<br />

parfym, är att utgå från dess<br />

koncentrationsgrad, vilken<br />

doftfamilj den tillhör samt de<br />

såkallade noterna i doften. det<br />

finns tre typer av noter, basnoter,<br />

mellannoter och toppnoter.<br />

toppnoter är dofter som<br />

avsöndras direkt när parfymen<br />

appliceras, mellannoter är dofter<br />

som framträder efter toppnoterna<br />

slutat lukta och basnoterna<br />

är dofter som blir kvar<br />

längst på huden.<br />

man kunde hålla borta både<br />

sjukdomar och onda andar.<br />

Parfymerier och konsten<br />

att göra parfymer, uppstod i<br />

Mesopotamien och antikens<br />

Egypten men utvecklades ytterligare<br />

av romarna och perserna.<br />

Man utvann och bevarade<br />

dofter genom pressning,<br />

kokning, torkning, enkel destillering<br />

och blandning med<br />

”Var på<br />

huden skall man<br />

sätta parfymen?”<br />

Frågade en ung<br />

kvinna. ”Där du vill bli<br />

kysst”, svarade jag.<br />

Coco Chanel.<br />

fetter. Parfymerna omgärdades<br />

av mystik och det var<br />

bara det bildade högre samhällsskiktet<br />

som gavs förtroende<br />

att förbereda och använda<br />

dem. I samband med<br />

att allmänna bad uppkom i<br />

antikens Grekland och Rom<br />

började människor även att<br />

parfymera sig och den första<br />

flytande parfymen sägs ha<br />

kommit från just Grekland.<br />

Mode att lukta gott<br />

Under forntiden använde<br />

man örter och kryddor samt<br />

kåda från barrträd för att<br />

parfymera sig med. En del<br />

dofter som användes då används<br />

fortfarande inom mo-<br />

19<br />

EVEnEManG<br />

Franske poeten Paul Valéry<br />

beskriver dofternas betydelse<br />

för människan: ”de har en<br />

obegränsad makt över våra<br />

sinnen och alltså över våra<br />

minnen. de genomtränger<br />

vår individuella historia i dess<br />

hemligaste och känsligaste<br />

delar”.<br />

dern parfymtillverkning. I<br />

det medeltida Europa luktade<br />

det smuts och det ansågs<br />

helt naturligt och rätt.<br />

Orientens dofter började spridas<br />

i Europa och visade sig<br />

bli mycket populära, särskilt<br />

rosenvattnet. Det blev i ett<br />

par århundraden modernt att<br />

lukta gott och till och med att<br />

bada. Under medeltiden var<br />

det framförallt dåtidens apotekare<br />

som tillverkade parfymer.<br />

Parfymerier eller Parfymhus,<br />

etablerades i Europa under<br />

1700- men framförallt<br />

1800-talet. Frankrike blev<br />

snart Europas centrum för<br />

parfymer och kosmetikatillverkning.<br />

1700-talet innebar<br />

ett rejält uppsving för parfymer.<br />

Allt som kunde parfymeras,<br />

parfymerades bland<br />

annat kläder, näsdukar, skor,<br />

handskar och peruker. Ofta<br />

användes också parfymerade<br />

puder av dem som hade råd.

ÅTErBLicK<br />

Lyckan är<br />

lik en parfym;<br />

vi kan inte stänka den<br />

på en annan utan att<br />

ett par droppar faller<br />

på oss själva.<br />

William<br />

Shakespeare<br />

Män doftade gärna blommor, något som idag starkt förknippas med kvinnlig parfym.<br />

De metoder man använde<br />

för att framställa parfymerna<br />

blev i stort sett desamma<br />

fram till 1800-talet.<br />

Parfymtillverkningen hade<br />

länge varit en tung och krävande<br />

process som krävde<br />

att man för hand pressade<br />

hundratals ton blommor och<br />

sedan blandade det extraktet<br />

med fettämnen. För drygt<br />

150 år sedan inträffade en<br />

stor förändring för parfymtillverkning<br />

och ses idag som<br />

en av de stora milstolparna<br />

i parfymhistorien. Först då<br />

lärde sig forskare att analysera<br />

dofternas uppbyggnad<br />

och lyckades dessutom<br />

framställa dem på konstgjord<br />

väg. I samband med genombrottet<br />

tog man fram en rad<br />

Så här länge doftar olika<br />

typer av parfym<br />

Parfym 7 h<br />

eau de parfym (edP) 5 h<br />

eau de toilette (edt) 3 h<br />

eau de Cologne (edC) 1-2 h<br />

nya dofter som blandades<br />

till nya parfymer. 1876 anlades<br />

den första fabriken för<br />

tillverkning av konstgjord<br />

parfym i Paris. De traditionella<br />

parfymmakarna blev<br />

kanske inte så glada men de<br />

nya dofterna tog marknaden<br />

med storm. 50 år senare var<br />

användningen av de konstgjorda<br />

dofterna etablerad på<br />

marknaden.<br />

Feromoner ingen succé<br />

1965 upptäckte forskare att<br />

insekter lockar varandra till<br />

sig, med särskilda doftsubstanser.<br />

En kort tid senare<br />

upptäckte man att dessa<br />

så kallade feromoner också<br />

avges av större djur och av<br />

människan. Forskning har<br />

pågått sedan dess och 2004<br />

års Nobelpris i medicin/fysiologi<br />

gick till två luktforskare<br />

som bland annat upptäckt<br />

att feromonerna uppfattas av<br />

särskilda luktreceptorer hos<br />

djur och människor. Parfymer<br />

med feromoner har fun-<br />

20<br />

nits sedan 1970-talet men<br />

har aldrig blivit någon framgång.<br />

Under mitten av förra decenniet<br />

började de så kallade<br />

Unisexparfymerna bli omåttligt<br />

populära. Unisex betyder<br />

att doften lämpar sig lika bra<br />

för män som för kvinnor och<br />

unisexparfymer har ofta en<br />

doft av citrus. Världens mest<br />

kända unisexparfym är utan<br />

tvivel CK One från Calvin<br />

Klein. Under sin mest populära<br />

period såldes det otroliga<br />

20 flaskor i minuten av<br />

denna doft. Man kan lätt tro<br />

Världens dyraste parfym<br />

Världens dyraste parfym är<br />

Clive Christians Imperial<br />

Majesty, som kostar £115 000<br />

(motsvarade ungefär<br />

1 380 000 svenska kronor)<br />

för en flaska på 500 ml. Priset<br />

beror bland annat på att<br />

flaskan är gjord av kristall<br />

samt innehåller en vit diamant<br />

på 5 karat.

att detta påfund är modernt<br />

men det är i själva verket<br />

raka motsatsen.<br />

Fram till 1900-talet fanns<br />

det ingen gemensam uppfattning<br />

om att olika parfymer<br />

lämpade sig för specifikt män<br />

eller kvinnor. Under alla år<br />

var det istället de mäktigaste<br />

personerna i samhället, ofta<br />

domare, generaler och kungar<br />

som bar parfym och speciellt<br />

vid högtidliga tillfällen.<br />

Gränserna handlade om<br />

social klass och ekonomisk<br />

köpkraft och därför luktade<br />

de rika människorna bättre<br />

än de fattiga. Parfym användes<br />

för att dölja kroppsodörer<br />

som berodde på den tidens<br />

sanitära förhållanden. Man<br />

gjorde ingen skillnad på parfymdoft,<br />

tvärtom. Män doftade<br />

gärna blommor, något som<br />

idag starkt förknippas med<br />

kvinnlig parfym.<br />

Herr dofter på 20-talet<br />

Det var först kring 1920 som<br />

parfym började marknadsföras<br />

som typiska herrdofter,<br />

då produkterna innan endast<br />

förknippats med rakning,<br />

t.ex. rakvatten. Kanske var<br />

det ett sätt att försöka legitimera<br />

användandet av herrparfym.<br />

Tidigare kan det ha<br />

varit så att det inte ansågs<br />

passande med speciell herrparfym.<br />

Dagens parfymkännare är<br />

otroligt skickliga i att identifiera<br />

komponenter i dofter, på<br />

samma sätt som vinprovare<br />

känner smaker i vin. En modern<br />

parfym innehåller nuförtiden<br />

som regel mellan 30-50<br />

dofter, men flera av dem innehåller<br />

upptill 100 olika dofter.<br />

Vi säljer alltid mest parfym<br />

vid högtider som t.ex.<br />

alla hjärtans dag, mors dag<br />

och självklart nu till jul. Parfym<br />

är en väldigt uppskattad<br />

present men kan också vara<br />

svårt att ge bort eftersom en<br />

doft är så personlig.<br />

– Ett säkert tips till alla<br />

dem som har barn eller barnbarn<br />

i tonårsåldern är att<br />

ungdomar i regel föredrar<br />

lätta dofter, gärna nya varumärken<br />

och inga klassiker,<br />

säger Ulrika Oneheim.<br />

Idag beskrivs parfymer<br />

lika mycket med faktiska dofter<br />

så som citrus och vanilj<br />

21<br />

ÅTErBLicK<br />

Generellt sätt bör parfym alltid bäras på områden där huden är<br />

tunn och cirkulationen hög, till exempel handleden, halsen och i<br />

armvecken.<br />

som med beskrivande adjektiv<br />

av egenskaper man vill<br />

förmedla till köparen. Så bli<br />

inte förvånad nästa gång du<br />

läser om en doft som utlovas<br />

vara sensuell, balanserad,<br />

dynamisk eller rent utav<br />

krispig!<br />

Av Jenny Sandgren<br />

Källor:<br />

La dolce Vita: Perfume,<br />

Wahlströms<br />

Parfym – en väldoftande<br />

historia aftel Mandy, telegram<br />

Bokförlag aB<br />

http://wapedia.mobi/sv/

ÅTErBLicK<br />

Känslorna för talet tretton ligger så djupt i den europeiska kulturen att varken stolsnummer eller rad<br />

tretton finns på de stora flygbolagen.<br />

Är du skrockfull?<br />

I vår tid är det inte många som tror att det finns hustomtar eller att näcken sitter och<br />

spelar fiol vid vattendragen. Det flesta idag skulle nog bara avfärda sådana berättelser<br />

som barnsagor men det var inte länge sedan det var en allmän och utbredd tro. Även om vi<br />

skrattar åt denna vidskeplighet, som präglat den nordiska folktron i många hundra år, så är<br />

det ändå många som än idag är påverkas i det dagliga livet av kvarlevor från den.<br />

De flesta kan känna igen sig<br />

i är att man är extra försiktig<br />

kring fredag den trettonde,<br />

andra kanske tar i trä för<br />

att förebygga olycka och vem<br />

spottar inte tre gånger efter<br />

att en svart katt korsat vägen?<br />

Skrockfullhet är en tro<br />

på att enkla handlingar (som<br />

att ta i trä) kan ha en övernaturlig<br />

effekt och påverka<br />

eller förhindra framtida situationer.<br />

Mats Nilsson, etnolog på<br />

Göteborgs universitet, tycker<br />

däremot att man ska vara<br />

försiktig med att använda ordet<br />

vidskepelse.<br />

Att kalla någon för vidskeplig<br />

kan ha en negativ klang.<br />

Det är att ställa sådant som<br />

inte är vetenskapligt eller rationellt<br />

mot normalmänniskan.<br />

Folktro och skrock är ord<br />

som beskriver det vi idag kalllar<br />

vidskeplighet bättre.<br />

Det oförklarliga<br />

Mats Nilsson tror att människor<br />

använder sig av<br />

skrock för att förklara det<br />

oförklarliga.<br />

– Nu kanske den moderna<br />

folktron inte längre rör sig<br />

22<br />

så mycket om kyrkporten och<br />

skogen som det gjorde förr<br />

utan den har förflyttats till<br />

mer aktuella saker vi inte vet<br />

så mycket om, som rymden till<br />

exempel, eller djupvattnen.<br />

Det finns ingen exakt vetenskap<br />

bakom sägnerna men<br />

det finns några teorier som<br />

anses som ganska sannolika.<br />

Nycklarna på bordet: Tron<br />

på att det betyder otur att<br />

lägga nycklarna på bordet<br />

tros komma ifrån att kvinnor<br />

som förr i tiden satt på speciella<br />

hotell och erbjöd sexuella<br />

tjänster visade det genom att<br />

lägga nycklarna på bordet för<br />

att visa att de hade ett eget<br />

rum. Det har sedan dess följt<br />

med och utvecklats till att<br />

folk i vardagen ser det som<br />

ett oturstecken.

Fredagen den 13:e: – Ingen<br />

vet nog helt säkert varför<br />

tretton är ett oturstal men<br />

en bra teori är att i de gamla<br />

högkulturerna byggde mycket<br />

i vardagen på talet tolv.<br />

Det fanns tolv timmar på en<br />

dag och tolv på en natt. Ett<br />

år har tolv månader. Tretton<br />

är helt enkelt ett steg för<br />

mycket, säger Mats.<br />

En annan populär uppfattning<br />

är att Jesus blev förråd<br />

av den trettonde vid bordet<br />

vid sista måltiden och att talet<br />

tretton skulle fått sitt dåliga<br />

rykte därifrån.<br />

Inga 13 på flyget<br />

Känslorna för talet tretton<br />

ligger så djupt i den europeiska<br />

kulturen att varken stolsnummer<br />

eller rad tretton<br />

finns på de stora flygbolagen.<br />

– Det är något som följt<br />

med i flygbranschen väldigt<br />

länge. Förr kanske folk i allmänhet<br />

var mer vidskepliga<br />

och då föll det sig naturligt<br />

att ta bort tretton. Idag har<br />

det blivit sådan standard att<br />

numret inte ens finns i våra<br />

system eller på nya flygplan.<br />

Det är något som bara tas för<br />

givet, säger Elisabeth Nanzi,<br />

pressekreterare på SAS.<br />

Elisabeth tror inte att det<br />

har så stor betydelse längre<br />

men att det är onödigt att ha<br />

det ifall någon skulle känna<br />

sig obekväm med att sitta på<br />

stolsrad tretton.<br />

– Vi vill ju att folk ska ha<br />

trevligt när de flyger och om<br />

det går att undvika att någon<br />

känner sig rädd så är det en<br />

enkel lösning att bara ta bort<br />

den raden.<br />

Siffror har alltid haft stor<br />

betydelse när det handlar om<br />

vidskeplighet. Tal som tre<br />

och sju är turnummer i Europa<br />

medan åtta är lyckotalet<br />

i Kina. Där anses fyra vara<br />

så pass otursdrabbat att det<br />

kostar mindre att ha det i<br />

sitt telefonnummer.<br />

Vi lär oss tidigt<br />

Skrock och vidskepliga föreställningar<br />

är något varje<br />

människa lär sig tidigt i livet.<br />

– Skrock är något vi lär<br />

oss redan innan vi socialiseras,<br />

av familjen och det sociala<br />

umgänget. Precis som när<br />

vi lär oss att hälsa lär vi oss<br />

att spotta tre gånger när en<br />

svart katt går över gatan, säger<br />

Mats Nilsson.<br />

– Idag är en av de vanligaste<br />

formerna av skrock användandet<br />

av maskotar eller<br />

andra föremål som tros föra<br />

tur med sig. Folk har med<br />

sig sin turpenna när de ska<br />

skriva uppsats. Eller har ett<br />

specifikt klädesplagg på sig<br />

23<br />

ÅTErBLicK<br />

inför en arbetsintervju. Till<br />

exempel händer det att jag<br />

kan vända hem och hämta<br />

kedjan jag har kring halsen.<br />

Det känns fel utan den. Men<br />

jag tror nog mest på skrock<br />

när det passar mig, fortsätter<br />

Mats Nilsson.<br />

Av alla exempel på skrock<br />

har Mats en favorit som han<br />

tycker är den roligaste formen.<br />

– Jag läste i tidningen<br />

härom dagen om en kvinna<br />

som hade sin gamla pojkväns<br />

kalsonger på sig varje gång<br />

hon skulle göra något viktigt<br />

för hon trodde det förde tur<br />

med sig.<br />

– Förr i tiden trodde man<br />

att det fanns ett begränsat<br />

utbud av tur och otur i världen<br />

och genom att undvika<br />

saker som att krossa en spegel<br />

kunde man klara sig undan<br />

oturen eller ha något föremål<br />

med sig som betyder<br />

tur så ökade man sina chanser<br />

att få lite mer av det, säger<br />

Mats Nilsson. Men det<br />

vanligaste idag är nog tanken<br />

”det kanske inte är sant<br />

men varför ta risken att det<br />

är det.”<br />

Av Nicholas Nace<br />

Exempel på<br />

skrock idag<br />

• Man bör inte gå på<br />

a-brunnar<br />

• att krossa en spegel ger<br />

sju år av olycka<br />

• Går man under en stege<br />

får man treveckors otur.<br />

• det betyder otur för två<br />

personer att gå på olika sidor<br />

om en lycktstolpe.

TriVSEL PÅ BESöK<br />

Med hjärtat i<br />

Dorotea Bromberg lever i böckernas värld och älskar sitt arbete som bok- förläggare.<br />

Hon är ständigt på jakt efter författare som har något att berätta.<br />

– De oskrivna böckerna är alltid de bästa.<br />

Fem trappor upp i ett torn,<br />

på Hantverkargatan 26 i<br />

Stockholm, ligger bokförlaget<br />

Brombergs.<br />

Utsikten häruppe är magnifik.<br />

Härifrån spejar Dorotea<br />

Bromberg oförtrutet ut<br />

över Sverige och världen på<br />

spaning efter den oupptäckta<br />

skatten, författarna som har<br />

något att berätta. Hon vet att<br />

de finns någonstans därute,<br />

det gäller bara att hitta dem.<br />

Med sin klara blick och intuition<br />

letar hon efter berättelser<br />

som berör, som kan lära<br />

oss något om oss själva.<br />

– Isaac B Singer skriver<br />

sådana böcker, Coetzee likaså.<br />

De talar med ett språk<br />

som alla kan förstå i böcker<br />

som skildrar vårt behov av<br />

att bli älskade och bekräftade.<br />

De skriver om svartsjuka<br />

och demoner, vänskap<br />

och svek, det som förenar och<br />

binder oss människor samman,<br />

säger Dorotea Bromberg.<br />

– Vi människor är i grunden<br />

väldigt lika varandra<br />

oavsett i vilken världsdel vi<br />

lever. Vem är jag? Vem är<br />

du? Existentiella frågor som<br />

böcker hjälper oss att få svaret<br />

på.<br />

Vänner för livet<br />

Hon letar ständigt med sitt<br />

sökarljus efter nya författare.<br />

– De oskrivna böckerna är<br />

alltid de bästa.<br />

Hon har ett passionerat<br />

förhållande till böcker och<br />

god litteratur. När hon inte<br />

läser, lyssnar hon med en<br />

MP3-spelare i örat eller sätter<br />

på en CD-bok i bilen. Joyce<br />

Carol Oates tillhör en av<br />

hennes egna favoriter.<br />

Dorotea Bromberg är mån<br />

om förlagets författare. En<br />

del av glädjen att vara bokförläggare<br />

är alla möten med<br />

författare och skribenter.<br />

Många har blivit vänner för<br />

livet.<br />

– Flera förlag har vuxit<br />

sig för stora. Ibland glömmer<br />

man att utan författare finns<br />

ingen förlagsverksamhet.<br />

Själv brottas hon med att<br />

behålla förlaget i det lilla formatet<br />

men ändå kunna presentera<br />

stora författare för<br />

läsarna.<br />

Farväl till Polen<br />

Dorotea Bromberg kom, tillsammans<br />

med sin familj, till<br />

Sverige 1970 som polsk-judisk<br />

immigrant på flykt undan<br />

antisemitisk förföljelse.<br />

24<br />

böckernas värld<br />

I Warszawa var pappa Adam<br />

Bromberg bokförläggare, författare,<br />

journalist och undervisade<br />

vid universitetet. Kort<br />

sagt en kulturpersonlighet<br />

att räkna med. Familjen bodde<br />

bra. Dorotea gick i skolan,<br />

hade goda betyg och många<br />

vänner. Hon var 15 år.<br />

Allt förändrades över en<br />

natt från den 8 mars till den<br />

9 mars 1968.<br />

– Det hela var djävulskt<br />

iscensatt av den dåvarande<br />

polska regimen.<br />

På ett dygn slogs familjens<br />

liv i spillror, Adam Bromberg<br />

avskedades från sina jobb,<br />

tidningarna anklagade bokförläggaren<br />

Adam Bromberg<br />

för ekonomisk brottslighet,<br />

att ha sålt ut Polen till väst.<br />

Familjen tvingades flytta till<br />

en trång lägenhet. Det var<br />

problem med pengar.<br />

Runt Dorotea blev det ödsligt.<br />

Lärarna trakasserade<br />

henne, tidigare vänner förbjöds<br />

av sina föräldrar att<br />

umgås med henne. En väninna<br />

vägrade delta i utfrysningen.<br />

– Men hon orkade inte med<br />

pressen utan tog sitt liv.<br />

Pappa Adam arresterades<br />

en tid och blev förhörd varje

25<br />

TriVSEL PÅ BESöK

KrOPP & SjäL<br />

dag under ett år. Familjen utsattes<br />

för anonyma telefonsamtal.<br />

Syftet var att splittra<br />

och få tyst på de intellektuella.<br />

Adam Bromberg, idealisten<br />

och optimisten, ville inte<br />

ge upp sin dröm om ett jämlikt,<br />

demokratiskt Polen. Två<br />

år stod familjen ut, sedan<br />

gick det inte längre. I augusti<br />

1970 landsteg de i Ystad.<br />

Bakom sig lämnade de sitt<br />

språk, sitt land, sitt hem.<br />

Men familjen var intakt.<br />

Studenten i Uppsala<br />

Via Alvesta kom Dorotea ensam<br />

till invandrarverket i<br />

Uppsala som hjälpte henne<br />

till ett elevhem och att börja<br />

Katerdralskolan. Utan att<br />

kunna ett ord svenska gjorde<br />

hon klart för sin omgivning<br />

att det inte var tal om att gå<br />

om någon klass.<br />

Skoldagarna var mardrömslika<br />

och slutade oftast<br />

inte förrän sent in på natten.<br />

Våren 1971 tog hon studenten<br />

i Uppsala efter att ha varit<br />

i Sverige ett knappt år.<br />

– Jag kan fortfarande<br />

drömma om hur det känns<br />

att komma till en skolgård<br />

som är helt ödslig bara för<br />

att jag inte förstått att det<br />

är studiedag, eller att inga<br />

klasskamrater finns i klassrummet<br />

då undervisningen<br />

är i en annan byggnad. En av<br />

mina klasskamrater lovade<br />

att tala om för mig, men hon<br />

glömde oftast bort det, konstaterar<br />

hon sakligt.<br />

Det har börjat skymma och<br />

Dorotea Bromberg tänder<br />

lamporna, som kastar mjuka<br />

skuggor i rummet och sprider<br />

värme.<br />

Drömmen om ett förlag<br />

Efter några år i Sverige<br />

hade drömmen väckts hos<br />

Adam Bromberg om ett eget<br />

svenskt förlag. Med den egna<br />

bostaden som enda säkerhet,<br />

fick han tillsammans<br />

med dottern ett banklån som<br />

räckte till att producera en<br />

bok. Året var 1976. Den första<br />

boken visade sig sälja så<br />

bra att de fick ett nytt banklån.<br />

Två år senare fanns en<br />

judisk författare av polsk<br />

härkomst på höstens utgivningslista;<br />

Isaac Bashevis<br />

Singer. Nobelpriset samma<br />

höst var en total överraskning<br />

för det lilla förlaget och<br />

en milstolpe i dess historia.<br />

Över en natt blev Singer<br />

en bästsäljande författare.<br />

När förlaget bildades<br />

var Dorotea och Adam<br />

Bromberg på det klara<br />

med inriktningen; utgivningen<br />

skulle domineras<br />

av böcker som till största<br />

delen hade sitt ursprung<br />

i den östeuropeiska kulturen.<br />

Med Singers Nobelpris<br />

26<br />

vidgades fältet med författare<br />

från andra kulturer och<br />

språkområden.<br />

Tre ytterligare nobelpristagare<br />

har det blivit med<br />

åren; Czeslaw Milosz, Octavio<br />

Paz och senast J.M. Coetzee,<br />

2003. Adam Bromberg<br />

hann uppleva tre av dem innan<br />

han gick bort 1993.<br />

Numera kommer även förlaget<br />

ut med facklitteratur<br />

och barn- och ungdomslitteratur.<br />

Livsvisdom och hundar<br />

Bland höstens böcker finns<br />

en kritikerrosad roman som<br />

skildrar ett skadat samhälle<br />

och en förlorad identitet, en<br />

debutroman från vårt grannland<br />

i öst. Utgivningen inrymmer<br />

också en bok om hur<br />

vi lever i mogen ålder och<br />

vad vi vill med våra liv. För<br />

alla hundälskare finns en<br />

bok där några av våra främsta<br />

författare skriver om livet<br />

med sina och andras älskade<br />

fyrfota vänner.<br />

Det har blivit mörkt när<br />

jag säger adjö till Dorotea<br />

Bromberg. På vägen ut ger<br />

hon mig ett citat av Singer:<br />

”När en dag har gått finns<br />

den inte längre kvar. Vad<br />

återstår då mera än en berättelse.<br />

Om berättelser inte<br />

berättades och böcker inte<br />

skrevs skulle vi människor<br />

leva som djur, enbart för dagen.”<br />

För Dorotea Bromberg<br />

återstår många timmar innan<br />

hennes dag är slut och<br />

hon tar Roslagsbanan hem<br />

till Näsby Park.<br />

Av Ingrid Eiritz

Världens<br />

vackraste ord:<br />

i morgon.<br />

Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med?<br />

27<br />

KrOPP & SjäL<br />

Tack vare framgångsrik forskning överlever i dag mer än hälften av alla människor i Sverige som drabbas av<br />

cancer. Med mer forskning kan vi rädda ännu fler i framtiden. Ge en gåva enkelt på cancerfonden.se<br />

020-59 59 59 | Plusgiro 90 1986-0<br />

hjartlung_1-6_90x125:Layout 3 09-11-03 14.08 Sida 4<br />

Vill du vara med<br />

och rädda 5000<br />

fler liv per år?<br />

Ingen annan sjukdom skördar fler offer<br />

i Sverige än hjärtsjukdomarna. Varje<br />

timme dör någon i hjärtattack.<br />

Hjärtforskningen har gett resultat.<br />

Idag räddas 3000 fler liv än för 15 år<br />

sedan. Men det räcker inte. Om tio år<br />

vill forskarna kunna rädda 5000 fler.<br />

Men då måste forskarna få mer resurser.<br />

Utan dig, ingen forskning. Ring!<br />

HJÄRTS JUKDOMARNA SKA BESEGRAS<br />

Ring 0200 - 89 19 00<br />

eller pg 90 91 92-7 eller www.hjart-lungfonden.se<br />

hjartlung_1-6_90x125:Layout 3 09-11-03 14.08 Sida 2<br />

JAG har bestämt<br />

mig!<br />

DU kan också<br />

vara med och<br />

halvera antalet<br />

hjärtattacker<br />

på 10 år!<br />

Ingen annan sjukdom skördar fler offer i<br />

Sverige än hjärtsjukdomarna. Forskarnas<br />

mål är att halvera dödstalen i akut hjärtattack<br />

– men för att nå målet måste<br />

forskarna få mer resurser. Din gåva ger<br />

fler hjärtan chansen att klappa längre.<br />

HJÄRTS JUKDOMARNA SKA BESEGRAS<br />

Ring 0200 - 89 19 00<br />

eller pg 90 91 92-7 eller www.hjart-lungfonden.se

KrOPP & SjäL<br />

Det<br />

hälsovådliga<br />

modet<br />

Vill man vara fin så får man lida pin. Om man går<br />

tillbaka i modehistorien så stämmer orden väl in. Väldiga<br />

krinoliner som begränsar kvinnors rörelser, skyhöga klackar,<br />

väldiga hattar och hårt åtsnörda korsetter är några av de<br />

återkommande nyckelplaggen i modehistorien.<br />

28<br />

Fram till 1300-talet var inte<br />

skillnaderna stora mellan<br />

manliga och kvinnliga klädedräkter<br />

utan kläderna handlade<br />

framför allt om funktionalitet.<br />

Kön markerades inte<br />

med speciella klädesplagg<br />

utan istället refererade kläder<br />

till den sociala hierarkin.<br />

I synnerhet material skilde<br />

sig mellan olika sociala samhällsklasser<br />

men den typiska<br />

klädderäkten bestod av en<br />

löst sittande tunika för både<br />

män och kvinnor. Kläder och<br />

accessoarer började ta ett individuellt<br />

uttryck först på<br />

1500-talet.<br />

Under medeltiden börjar<br />

tunikorna figursys för kvinnor<br />

och överklänningarna<br />

slitsas upp för att skymta dekorerade<br />

underklänningar<br />

men smycken och hattar visade<br />

framför allt den sociala<br />

statusen.<br />

År 1533 gifter sig den kortväxta<br />

Katarina av Medici

med hertigen av Orléans och<br />

bar styltklackar, ”Chopine”,<br />

vid bröllopet. Styltklackarna<br />

kunde vara upp till 35 centimeter<br />

höga och det var inte<br />

ovanligt att kvinnor fick stödja<br />

sig på en käpp för att inte<br />

falla omkull när de gick. En<br />

hög klack på skor användes<br />

länge av kvinnor och män för<br />

att höja dem över smutsen på<br />

stadsgatorna.<br />

Under renässansen så gör<br />

det striktare spanska modet<br />

intåg i Europa och i och med<br />

att modet börjar synkroniseras<br />

så tar även den svenska<br />

adeln del av modenyheterna.<br />

Kläderna blir styvare<br />

och mer obekväma och den<br />

spetsprydda pipkragen eller<br />

den väldiga kvarnstenskragen<br />

blir populär. Den första<br />

trumformade krinolinen introduceras<br />

och lika så midjan<br />

snörs åt för att skapa<br />

kontraster mot de allt vidare<br />

kjolarna. Att kvinnorna<br />

hade flertalet underkjolar<br />

var självklart för att skapa<br />

en modern siluett. Under det<br />

trettioåriga kriget återgår<br />

däremot kläddräkterna till<br />

att bli mer lediga och bekväma<br />

för båda könen.<br />

Frankrike på modetronen<br />

Under 1700-talet så dominerar<br />

det franska modet Europa<br />

och rokokoperioden kännetecknas<br />

av ett överflöd.<br />

1718 skapas styvkjolen vilket<br />

kan ses som en föregångare<br />

till krinolinen som kom att<br />

bli populär hundra år senare.<br />

Till skillnad från krinolinen<br />

så breder styvkjolen endast<br />

ut sig åt sidorna och var således<br />

lättare att röra sig i. Det<br />

blir på modet att vara blek<br />

och man sminkade sig med<br />

tjocka lager puder innehållandes<br />

bly vilket kunde leda<br />

till blyförgiftning.<br />

År 1771 visar Marie Antoinette<br />

upp en hög frisyr<br />

vilket leder till en frisyrrevolution.<br />

Det blir modernt<br />

att pudra frisyren<br />

vit samt att smycka lockarna<br />

på höjden med flädrar,<br />

blommor och fantasifulla<br />

figurer. Man börjar också vid<br />

den här tiden använda peruk<br />

och det var inte ovanligt att<br />

de höga frisyrerna fastnade<br />

i takkronor och började<br />

brinna. Håruppsättningarna<br />

var så pass höga att<br />

kvinnor ofta fick sitta ner på<br />

golvet när det reste med häst<br />

och vagn eftersom frisyrerna<br />

slog i taket. Efter ungefär<br />

tio år överger man de höga<br />

frisyrerna för bredare frisyrer<br />

och stora hattar, även<br />

styvkjolen försvinner under<br />

överklassens vardagsgarderob<br />

och används nu bara till<br />

balklänningar.<br />

Hälsovådliga plagg<br />

Under 1800-talets så blir<br />

enorma puffärmar högsta<br />

mode. Ärmarna fodrades<br />

med styvt tyg och det var<br />

inte ovanligt att puffärmarna<br />

var så stora<br />

att kvinnorna fick<br />

gå sidledes in genom<br />

dörrar. Bahytter<br />

pryder kvinnornas<br />

huvud och<br />

varianten som inramade<br />

kvinnans<br />

ansikte fungerade<br />

även som en form av<br />

skygglappar och kalla-<br />

29<br />

KrOPP & SjäL

KrOPP & SjäL<br />

des skämtsamt för ”kyss mig<br />

om du kan”.<br />

Den skadliga korsetten blir<br />

populär igen och orsakar stora<br />

problem för kvinnor runt<br />

om i Europa. Korsetter användes<br />

för att modellera figuren<br />

och att skapa en silhuett<br />

med markerad midja,<br />

fyllig byst och rundade höfter.<br />

Redan 1500 f.Kr smyckas<br />

Ormgudinnan, en lerfigur<br />

i Knossos-palatset på<br />

Kreta, med ett snörliv,<br />

men det är först under<br />

1200-talet som<br />

det blir vanligt. De<br />

äldre versionerna<br />

av korsetten bestod<br />

av enkla snörliv av läder<br />

men den under 1800-talet<br />

skapas den ”moderna<br />

korsetten”, ett avancerat underplagg<br />

med korslagd snörning<br />

i ryggen, metallöljetter<br />

och knäppning fram. Förutom<br />

att orsaka andnöd och<br />

svimningar så kunde även<br />

en allt för hårt åtsnörd korsett<br />

leda till brutna revben<br />

och klämskador på inre organ.<br />

Perioden mellan 1855-<br />

1870 kallas för den Andra<br />

rokokon och 1855 uppfinner<br />

man den första krinolinen<br />

av metall för att befria kvinnorna<br />

från de många underkjolar<br />

som använts tidigare.<br />

I genomsnitt användes 90<br />

alnar metalltråd till en krinolin<br />

och det var inte ovanligt<br />

med krinolin med en diameter<br />

på 180 centimeter.<br />

Det finns teorier om att<br />

1800-talets krinolin hade<br />

samma betydelse för<br />

kvinnor som 1980-talets<br />

”power dressing”.<br />

30<br />

Det var ett sätt att ta plats<br />

i en mansdominerad värld<br />

och att vidden på krinolinen<br />

innebar status.<br />

Krinolinen kom dock snart<br />

att förändras till en halvkrinolin<br />

då man började drapera<br />

kjolarna bakåt och 1870 introduceras<br />

turnyren. Illusionen<br />

om en yppig bakdel blir<br />

enormt populär och vissa historiker<br />

menar att inspirationen<br />

kommer från det fysiska<br />

tillstånd som kallas steatopygi<br />

(fett gump) som är vanligt<br />

i vissa afrikanska stammar.<br />

Krinolinen och turnyrens popularitet<br />

sammanfaller med<br />

européernas strävan efter att<br />

kolonisera Afrika.<br />

Modeskifte vid nytt sekel<br />

Vid sekelskiftet försvinner<br />

turnyren och de väldiga puffärmarna<br />

blir populära igen<br />

tillsammans med väldiga<br />

hattar, rika med utsmyckningar<br />

för att förlänga siluetten.<br />

Kvinnans befrielse från<br />

otympliga underkjolar, hårt<br />

åtsnörda korsetter och väldiga<br />

klänningar tar sin början<br />

på 1920-talet och 1925 börjar<br />

kvinnor för första gången<br />

visa knäna. Modeskaparen<br />

Paul Poiret styr kvinnomodet<br />

från Paris och anses vara<br />

mannen som befriade kvinnorna<br />

från korsetten samtidigt<br />

som han även introducerar<br />

kvinnorna för den<br />

obekväma ”snubbelkjolen”<br />

som med sin figurnära utformning<br />

hindrade kvinnor<br />

från att kunna ta långa steg.<br />

Poirets design kännetecknas<br />

av lyx och överflöd i starka<br />

färger.<br />

Under första världskri-

get stänger Poiret tillfälligt<br />

ner och när han återvänder<br />

till Paris år 1919 upptäcker<br />

han att hans tidigare kunder<br />

nu har vänt sig till Gabrielle<br />

”Coco” Chanel som har introducerat<br />

kvinnorna för en ny<br />

look bestående av bekväma<br />

och lediga kläder. Långbyxor,<br />

löst sittande blusar och lågskor<br />

blir på modet och 1944<br />

dör Paul Poiret, bortglömd<br />

och barskrapad.<br />

1947 visar Christian Dior<br />

upp en look som påminner<br />

mycket om 1800-talet med<br />

vida kjolar och hårt snörda<br />

midjor och även om ”the new<br />

look” åtnöjt stor popularitet<br />

så återvände aldrig krinoliner<br />

eller korsetter till modet<br />

utan istället började det<br />

kvinnliga och manliga modet<br />

återigen smälta samman.<br />

Av Isabelle Swahn<br />

31<br />

KrOPP & SjäL<br />

Chanel – kvinnornas befriare<br />

Coco Chanel, född Gabrielle Bonheur, 1883-1971, var en fransk<br />

modeskapare som anses ha revolutionerat modet med bekväma<br />

och lediga plagg för kvinnor. Hon introducerade en sportigare look<br />

för kvinnor och gjorde det även populärt att vara solbränd. Chanel<br />

startade sin karriär med att driva en modistbutik med en design<br />

som skilde sig mycket från det övriga modet i europa genom att<br />

Chanels hattar var enkla utan extravaganta detaljer. Chanel grundade<br />

sitt eget modehus 1910 på rue Cambon i Paris och efter<br />

första världskriget tog hon över rollen som den främsta modeskaparen<br />

från Paul Poiret. Chanel designade bland annat ”den lilla<br />

svarta”, den quiltade väskan 2.55 och gjorde tweedtyget populärt<br />

genom sina klassiska dräkter. Parfymen Chanel no. 5 lanserades<br />

1921 är än idag en mycket populär doft och förknippas ofta med<br />

Marilyn Monroe. 1953 fick Monroe frågan om vad hon hade på sig<br />

när hon sov och svarade att hon ”bar två droppar Chanel no. 5”.

KrOPP & SjäL<br />

Att glasögon av tradition förknippas med en intellektuell karaktär är<br />

ingen slump. Historiskt har de alltid kopplats till läsande. De uppfanns av munkarna<br />

på 1200-talet för att fylla deras behov att läsa.<br />

Till Sverige nådde glasögonen<br />

förmodligen ett par hundra år<br />

senare. På fresker från 1400-<br />

och 1500-talen kan tidiga varianter<br />

av glasögon skönjas.<br />

Ulf Hamilton, intendent på<br />

Nordiska museet med ansvar<br />

för museets glasögonsamling<br />

förklarar att glasögonen på<br />

den tiden endast var för vissa<br />

grupper i samhället.<br />

– Adel, rika och vetenskapsmän<br />

var de som hade<br />

behov av att läsa och som<br />

också hade råd. Lite senare<br />

Glasögon<br />

– för att se och se rätt ut<br />

kunde glasögon förekomma<br />

hos vanligt folk, men det var<br />

sällsynt.<br />

Glasögon var länge en indikation<br />

på klass och beläsenhet<br />

och modellerna skiftade<br />

efter användarens plånbok.<br />

På 1800-talet såldes glasögon<br />

av kringresande försäljare<br />

och det var kunden själv som<br />

fick avgöra styrkan på linserna.<br />

Funktionen var viktigast<br />

till långt in på 1900-talet. Armén<br />

skapade enkla, funktionella<br />

glasögon med helt run-<br />

32<br />

da linser infattade i stål med<br />

bågar runt öronen.<br />

Status eller gissel<br />

För vissa var de extra ögonen<br />

status, för andra kanske<br />

de mer var ett gissel. Ulf Hamilton<br />

minns sin klass från<br />

1950-talets folkskola där endast<br />

en pojke hade glasögon.<br />

– Han fick snabbt namnet<br />

glasögonorm och en stämpel<br />

att vara lite förläst.<br />

Kopplingen till läsandet<br />

var ett faktum och modeller-

Fakta<br />

På 1500-talet satt linserna monterade i ben, metall eller läder med<br />

ett uppochnervänt V mellan, skalmar saknades. För att skapa stabilitet<br />

på olikformade näsor prövades bland annat med sidenband<br />

som kunde träs runt örat eller tyngas ner med små tyngder.<br />

1730 satte en optiker för första gången på stela sidodelar som<br />

vilade på öronen.<br />

Monokeln utvecklades på 1700-talet och blev mycket populär på<br />

1800-talet. efter första världskriget avtog populariteten kanske beroende<br />

på att monokeln förknippades med tysk militär.<br />

na var begränsade. 1950 såg<br />

glasögon för män och kvinnor<br />

likadana ut. Manliga och<br />

kvinnliga varianter kom senare<br />

i takt med att marknaden<br />

växte och glasögon blev<br />

mer utbrett. Folkliga blev de<br />

först på 1960- och 70-talen.<br />

Förmodligen som en följd av<br />

insikten att synfel var väldigt<br />

vanligt. När glasögon blev<br />

brukligare såg kommersiella<br />

krafter potentialen och möjligheten<br />

att tjäna pengar.<br />

– Intresset att använda<br />

glasögon som modedetalj tog<br />

fart. Idag har alla modeskapare<br />

av rang en egen glasögonmodell.<br />

Gamla som modepryl<br />

Även om modebarometern för<br />

glasögon visar på högtryck<br />

nu, är modet ingalunda nytt.<br />

Ulf Hamilton förklarar att<br />

redan på 1700- och 1800-talen<br />

fanns linser i runda, ovala<br />

och fyrkantiga former för<br />

att passa klädedräkt och frisyr.<br />

Damernas lornjette, som<br />

de höll framför ögonen när de<br />

var på teater, läste eller sydde,<br />

var förmodligen också modeinfluerad.<br />

Idag följer glasögon modet<br />

och önskad image. En del har<br />

fönsterglas i bågarna för att<br />

komma åt stileffekten. Politiker<br />

och andra offentliga<br />

personer låter gärna en stylist<br />

arrangera stilen för att<br />

framstå som trevliga och förtroendeingivande.<br />

Ett par<br />

glasögon av rätt modell är<br />

användbart för att förstärka<br />

en seriös image.<br />

Frågan är hur glasögonens<br />

framtid ser ut. Ulf Hamilton<br />

konstaterar att vi använder<br />

linser i hög grad idag och att<br />

ögonoperationer blir allt vanligare.<br />

– I takt med att kvaliteten<br />

på operationerna blir högre<br />

är det möjligt att alla om<br />

hundra år har perfekt syn.<br />

Då skulle glasögon finnas<br />

kvar enbart som smycke, accessoir<br />

och karaktärsskapande<br />

prydnad.<br />

Av Eva Wase<br />

Källa: www.medocular.se<br />

33<br />

KrOPP & SjäL<br />

Solglasögon<br />

När solglasögonen lanserades<br />

kommersiellt 1929<br />

var det främst som solskydd.Optiktillverkaren<br />

Bausch&Lomb fick<br />

i uppdrag av amerikanska<br />

militären att ta fram<br />

en produkt som hindrade<br />

solbländning som var ett<br />

problem för piloterna. Resultatet<br />

blev de numera<br />

klassiska Ray-Ban, som<br />

snabbt blev populära även<br />

bland civila.<br />

Solglasögonen fick raskt<br />

ytterligare en roll, som<br />

stilförstärkare. Skådespelare<br />

och artister tycks alltid<br />

ha insett potentialen<br />

i solglasögon för att få en<br />

glamorös touche på stilen,<br />

eller varför inte skapa lite<br />

mystik kring sin person.<br />

Kanske ger de mörka attributen<br />

även en tillflykt<br />

bort från nyfikna blickar<br />

och rampljus.<br />

Sedan 1930-talet är solglasögon<br />

en självklar detalj,<br />

både som solskydd och<br />

som stilförstärkare. Modellerna<br />

har följt modet. Vi<br />

har sett små runda likväl<br />

som svulstiga med strass<br />

eller markant fyrkantiga.<br />

Idag säger valet av solglasögonen<br />

en hel del om<br />

vem du är, eller vill vara.<br />

I takt med tunnare ozonlager<br />

och starkare solstrålar<br />

är stora mörka, välvda<br />

jämns med ansiktet, ett<br />

säkert kort.

KrOPP & SjäL<br />

Alfred Nobel<br />

– världens kändaste stockholmare<br />

Staden var Paris och året 1895 när Alfred Bernhard Nobel skrev sitt sista och slutgiltiga<br />

testamente. Nästföljande år dog han, 63 år gammal, i sitt hem i San Remo i Italien. Under<br />

sitt liv patenterade Alfred Nobel en rad uppfinningar, skrev poesi och pjäser, startade och<br />

drev flera företag och flyttade mellan bostadsorter runtom i Europa. 1867 tog han patent på<br />

det han skulle komma att bli mest känd för, sprängmedlet dynamit.<br />

Nobels kändaste upptäckt<br />

var dynamiten men han kom<br />

inte enbart att bli ihågkommen<br />

för denna, utan också på<br />

grund av det testamente han<br />

författade i Frankrike ett år<br />

före sin död. Där slog Alfred<br />

Nobel fast att en del av den<br />

förmögenhet han under sitt<br />

liv tjänat ihop skulle bli ett<br />

årligen utdelat pris till dem<br />

som, skriver han i testamentet,<br />

”hafva gjort menskligheten<br />

den största nytta” .<br />

Varje år delas fem priser ut<br />

i Alfred Nobels namn, ett vardera<br />

till de mest framstående<br />

inom de vetenskapliga ämnena<br />

fysik, kemi och medicin,<br />

men också till prominenta<br />

inom litteratur och fredsskapande<br />

åtgärder. (Priset i ekonomi<br />

är instiftat av Sveriges<br />

Riksbank till Alfred Nobels<br />

minne. Delas ut sedan 1968.)<br />

Alfred Nobel härstammar<br />

från den på 1600-talet aktiva<br />

och betydande vetenskapsmannen<br />

Olof Rudbeck, bland<br />

annat känd för att ha upptäckt<br />

lymfsystemet i kroppen.<br />

Alfreds far var ingenjören<br />

och uppfinnaren Immanuel<br />

Nobel som i sitt arbete som<br />

brobyggare experimenterade<br />

med sprängningstekniker. Alfred<br />

Nobel föds 1833 i Stockholm,<br />

samma år som hans far<br />

tvingas i konkurs. Några fattiga<br />

år följer med snart vänder<br />

lyckan och 1842 flyttar<br />

familjen till S:t Petersburg.<br />

Därifrån börjar Alfred Nobel<br />

ett tiotal år senare resa runt<br />

i Europa och USA.<br />

Många patent<br />

I Paris möter den unge Nobel<br />

den man som upptäckt det explosiva<br />

ämnet nitroglycerin,<br />

och 1862, närmare 30 år gammal,<br />

börjar Alfred experimentera<br />

med ämnet. Resultatet<br />

blir ett flertal uppfinningar<br />

som Alfred Nobel tar patent<br />

på, bland annat spränggummi,<br />

spränggelatin och ballastit,<br />

ett röksvagt krut, samt<br />

såklart dynamit, hans mest<br />

kända och viktigaste upptäckt.<br />

1866, 33 år gammal,<br />

uppfann Alfred Nobel dynamiten,<br />

detta sprängmedel<br />

av nitroglycerin och kiselgur<br />

som var extra användbart<br />

i allt från krig till byggen<br />

34<br />

då det är stöttåligt och kunde<br />

fraktas långa svåra sträckor<br />

utan att detonera.<br />

De första Nobelpriserna<br />

delades ut 1901. Bland<br />

det årets vinnare återfinns<br />

Wilhelm Conrad Röntgen<br />

som mottar fysikpriset<br />

för sin upptäckt av strålarna<br />

som döptes efter honom,<br />

och fredspriset delas mellan<br />

Röda Korsets grundare Jean<br />

Henry Dunant och Frédéric<br />

Passy som grundade Frankrikes<br />

första fredsrörelse. Alla<br />

var män. Den första kvinnliga<br />

Nobelpristagaren vann<br />

fredspriset 1905. Hon hette<br />

Berta von Suttner och var Alfred<br />

Nobels sekreterare på<br />

1870-talet. Vissa påstår att<br />

det är hennes åsikter och in-

Alfred Berhard Nobel/Nordic Photo<br />

fluenser om fredsarbete som<br />

direkt orsakade Alfred Nobel<br />

att instifta fredspriset.<br />

Kontroversiellt<br />

fredspristagare<br />

Nobelprisen har delats ut<br />

på Alfred Nobels dödsdag,<br />

10 december, sedan denna<br />

1901 års första omgång, och<br />

via Selma Lagerlöf (litteratur<br />

1909), Marie Curie (kemi<br />

1911), Albert Einstein (fysik<br />

1921), Ernest Hemingway<br />

(litteratur 1954), Moder<br />

Teresa (fred 1979) och<br />

organisationer som Läkare<br />

Utan Gränser (fred 1999),<br />

Röda Korset (fred bland annat<br />

1963) och FN (fred 2001)<br />

har nya upptäckter, arbete<br />

för fred och banbrytande litteratur<br />

belönats och hedrats i<br />

över ett sekel.<br />

Alfred Nobel levde för över<br />

ett århundrade sedan, men<br />

ändå känner de flesta till<br />

hans namn. Hans förmögenhet<br />

har legat till grund för<br />

att viktiga insatser har lyfts<br />

fram och givits erkännande.<br />

Dessutom, vilket kan exem-<br />

35<br />

Nobelmuseet<br />

på Stortorget 2,<br />

Gamla Stan<br />

KrOPP & SjäL<br />

Öppettider vinter (22 sept-16<br />

maj 2010): tisd11-20, onsdsönd11-17<br />

Måndagar stängt.<br />

Utställningar: Museets stora<br />

utställning i höst handlar om<br />

Galileo Galilei och hans betydelse<br />

för den moderna vetenskapen.<br />

ett av Galileis originalteleskop<br />

visas vilket enligt<br />

nobelmuseets utställningschef<br />

olov amelin är ”det är<br />

det närmaste man kommer<br />

en motsvarighet till Mona Lisa<br />

inom vetenskapshistorien!”.<br />

en mindre utställning om<br />

selma Lagerlöf, nobelpristagare<br />

i litteratur 1909, finns<br />

också på nobelmuseet i höst.<br />

Utifrån verket Gösta Berlings<br />

saga fokuseras på selmas liv,<br />

inspiration, och det för hundra<br />

år sedan vunna nobelpriset.<br />

Citat ur Gösta Berlings saga<br />

varvas med fotografier på selma<br />

Lagerlöf och texter av Lagerlöf-forskaren<br />

anna nordlund.<br />

plifieras med det omdiskuterade<br />

utnämnandet av USA:s<br />

president Barack Obama som<br />

årets fredspristagare, bidrar<br />

priset till en debatt om värdet<br />

av olika insatser som kanske<br />

hjälper till att motivera morgondagens<br />

Nobelpristagare.<br />

Vi kan bara hoppas att det<br />

var så Alfred Nobel ville ha<br />

det då han för 114 år sedan<br />

författade sitt sista och slutgiltiga<br />

testamente. Klart är i<br />

alla fall att han är och förblir<br />

ihågkommen.<br />

Av Lisa Lindqvist

KrOPP & SjäL<br />

Var inte rädd<br />

för konflikter!<br />

Konflikt är måhända ett ord vi förknippar med något obekvämt och jobbigt,<br />

som vi helst undviker. I sådana fall är det dags att tänka om. Konflikter kan ofta vara<br />

sunda. De ger oss möjlighet att komma närmre varandra och är tecken på att vi bryr<br />

oss om och tycker något är viktigt.<br />

– I den grupp som inte har<br />

konflikter är det alltid någon<br />

som har fått betala ett pris,<br />

säger Klaus Engell-Nielsen<br />

och citerar filosofen Foucault.<br />

Klaus Engell-Nielsen är lä-<br />

rare och konsult inom konflikthantering,<br />

med rötterna<br />

i fredsrörelsen och dessutom<br />

en av initiativtagarna till<br />

Centrum för Konflikthantering,<br />

36<br />

Han förklarar att det inte<br />

är konflikten i sig som är problemet<br />

utan hur vi hanterar,<br />

eller undviker att hantera,<br />

olika konflikter.<br />

– Själva konflikten för oss

”Vrede, hat och avundsjuka – dessa gör det omöjligt för oss<br />

samman om vi löser den på<br />

ett konstruktivt sätt. Det viktiga<br />

är att se till parternas<br />

grundläggande behov. Konflikten<br />

är ofta ett tecken på<br />

att vi bryr oss och tycker att<br />

något är viktigt.<br />

Konstruktiv lösning<br />

Han menar att konflikträdslan<br />

och bristen på förmåga<br />

att lösa konflikter hämmar<br />

oss. Hans övertygelse är att<br />

världen skulle bli fredligare<br />

och människor skulle må<br />

bättre om vi hade större kunskap<br />

om hur vi kan lösa dem<br />

på konstruktiva sätt.<br />

– Konflikter är mänskliga.<br />

Vi är olika och tycker olika,<br />

vilket är sunt. Det är en del<br />

av att vara olika individer.<br />

Även om han ogärna generaliserar<br />

ser han att svenskar<br />

många gånger är alldeles<br />

för konflikträdda, vilket kan<br />

få väldigt tråkiga följder. Att<br />

inte hantera konflikter kan i<br />

värsta fall leda till depressioner,<br />

sjukskrivningar och separationer.<br />

Varför är vi då så rädda<br />

för konflikter? Klaus Engell-<br />

Nielsen tror att det bottnar<br />

i att vi har ett behov av att<br />

vara omtyckta.<br />

Det är normalt med ett<br />

visst mått av konflikträdsla.<br />

Utmaningen är att trots<br />

rädslan, som till 80 procent<br />

inte är realistisk, ta tag i<br />

konflikten. Svensk konflikträdsla<br />

sitter emellertid djupare<br />

än så. Vi kan gå långt<br />

för att undgå att få upp en<br />

konflikt till ytan. Vi är rädda<br />

för att relationen ska gå<br />

sönder bara för att vi har en<br />

konflikt, men istället kan<br />

konflikten fördjupa relationen.<br />

För litet erfarenhet<br />

Han tillägger att vi kanske<br />

ibland är rädda med rätta eftersom<br />

vi har så lite erfarenhet<br />

av att lösa konflikter, vilket<br />

gör att vi är rätt dåliga<br />

på att hantera dem konstruktivt.<br />

På frågan vad vi bör tänka<br />

på i en konflikt delar han<br />

med sig av råd för konfliktlösning.<br />

– Först och främst prata<br />

med personen du inte är<br />

överens med. Prata inte om<br />

personen, det förvärrar bara<br />

37<br />

KrOPP & SjäL<br />

att uppnå frid. Genom medkänsla och kärlek kan vi lösa många problem<br />

och erfara sann glädje och frid.”<br />

Dalai Lama<br />

konflikten. Säg vad du känner,<br />

vill och behöver. Lyssna<br />

sedan till vad den andra<br />

vill, känner och behöver. Hitta<br />

slutligen en lösning som<br />

ni båda är nöjda med utifrån<br />

vilka behov ni har.<br />

Han varnar för kompro-<br />

Klaus Engell-Nielsen är lärare<br />

och konsult inom konflikthantering,<br />

med rötterna i fredsrörelsen<br />

och dessutom en av initiativtagarna<br />

till Centrum för<br />

Konflikthantering,

äTBarT<br />

misser, vilket bara ger två till<br />

hälften missnöjda personer.<br />

Båda ska vara nöjda vilket<br />

inte är detsamma som att få<br />

sin vilja igenom utifrån vad<br />

var och en först ville.<br />

En konkret situation kan<br />

vara att en person vill ha<br />

fönstret öppet och en annan<br />

vill ha stängt. Vad det handlar<br />

om är att en vill ha varmt<br />

och en annan vill ha frisk<br />

luft. En kompromiss är att ha<br />

fönstret lite öppet, eller öppet<br />

en liten stund. En bättre lösning<br />

kanske är att den som<br />

vill ha varmt sveper in sig i<br />

en filt, eller att den som vill<br />

ha frisk luft går ut på balkongen<br />

en stund. Det gäller<br />

att distansera sig och titta på<br />

behovet.<br />

Tolerans kommer med åren<br />

Nu vet vi att konflikter är<br />

mänskligt, frågan är om vi<br />

blir bättre konfliktlösare med<br />

åren. Det tror Klaus Engell-<br />

Nielsen.<br />

– Ja, jag tror att vi lär oss<br />

tolerans inför olikheter i takt<br />

med att vi upplever livet. Livet<br />

ger förhoppningsvis lite<br />

livsvisdom. Med åren kommer<br />

emellertid också andra<br />

parametrar som förändringar<br />

i hjärnan, sjukdomar och<br />

smärta, och då är det inte alltid<br />

lika lätt att vara generös<br />

när vi krockar med andra.<br />

Han förklarar att livserfarenhet<br />

till trots måste vi ha<br />

förståelse för att vi kan hamna<br />

i dåliga konflikter även<br />

när vi är äldre. Då är det viktigt<br />

att vara barmhärtig både<br />

mot sig själv och den vi är i<br />

konflikt med.<br />

Av Eva Wase<br />

Tips för god konfliktlösning<br />

• Prata med personen du inte är överens med. Prata inte om den<br />

personen med andra, det förvärrar snabbt konflikten. inga konflikter<br />

löser sig utan kommunikation.<br />

• säg vad du känner, vill och behöver. Lyssna och ta reda på vad<br />

den andra vill, känner och behöver.<br />

• Hitta ett sätt tillsammans så att ni båda får som ni vill, en så kalllad<br />

vinna-vinna lösning. en förutsättning är att titta på behovet.<br />

kanske kan jag inte få precis det jag först vill men ändå få mitt<br />

behov tillfredsställt.<br />

• Undvik kompromisser, det ger två till hälften missnöjda personer<br />

och ingen helt nöjd. Bättre att hitta en vinna-vinna lösning.<br />

• du behöver inte vara vän med alla men du bör bemöta alla på ett<br />

anständigt sätt. tänk på hur du vill att relationen ska vara efter<br />

konflikten, och offra inte relationen på grund av att du måste få<br />

som du vill. ibland kan vi komma överens om att inte se på saker<br />

på samma sätt.<br />

• Visa omsorg om den du har en konflikt med. tala om att du respekterar<br />

och tycker om personen men att du inte håller med. det<br />

kan vara svårt men är väldigt effektivt för att undvika negativa<br />

följder av konflikten.<br />

38

stockholm värd för<br />

eaHsa-konferens<br />

Konferensen äger rum<br />

kl 13.00 den 27 maj till kl 12.00<br />

den 28 maj.<br />

Programmet är ännu inte<br />

fastställt. I samband med<br />

konferensen finns möjlighet till<br />

studiebesök inom tre områden;<br />

Boende & teknik, Seniorbostäder,<br />

Vård- och omsorgsboende.<br />

Studieresorna erbjuds både<br />

26 maj 13.00-17.00 och<br />

27 maj 8.00-12.00.<br />

39<br />

äTBarT<br />

27-28 maj 2010 samlas Europas representanter för<br />

företag och organisationer som alla är verksamma<br />

inom någon del av omsorgsbranschen, för en tvådagarskonferens<br />

i Stockholm.<br />

EAHSA (European Association of Homes and<br />

Services) är den europeiska motsvarigheten till<br />

IAHSA vars mål är att öka livskvalitéten för äldre<br />

genom utbyte av forskning, information, idéer och<br />

produkter. Medlemmarna kommer från över 30<br />

länder och återfinns inom både fastighetsbolag,<br />

vårdgivare och bolag för utrustning och teknik.<br />

<strong>Micasa</strong> Fastigheter kommer att organisera 2010 års europeiska konferens.<br />

EAHSA-konferensen är öppen även för icke-medlemmar.<br />

Vill du ha en inbjudan när programmet är klart, maila eahsa@micasa.se<br />

<strong>Micasa</strong> Fastigheter i Stockholm AB, dotterbolag till Stockholms Stadshus AB,<br />

är ett fastighetsbolag som äger och förvaltar Stockholms stads omsorgsfastigheter.<br />

Vår affärsidé är att erbjuda ett attraktivt och anpassat boende för människor<br />

i Stockholms stad i behov av stöd och trygghet.

KuLTurFönSTrET<br />

Aktuella<br />

böcker i bokdiskarna<br />

Nedanstående böcker kanske inte är precis nya men de är rykande aktuella.<br />

• En bok att läsa för att<br />

längta bort över haven.<br />

Raga av J M G Le Clézio<br />

Nobelpristagare 2008. I berättelsen<br />

väver han samman<br />

fantasi och verklighet och<br />

skildrar hur den gamla kulturen<br />

på ögruppen Vanuatu<br />

i Stilla havet varit nära att<br />

ödeläggas av seklers kolonialism<br />

och våra dagars globalisering.<br />

Fantastiska beskrivningar<br />

av hur samhällen<br />

lever, blomstrar och sedan<br />

förstörs av kolonialism. Människornas<br />

historier, äventyr<br />

och resor beskriver han<br />

mycket levande. Det doftar<br />

hav, frodig grönska och man<br />

vill inte att det ska behöva<br />

förändras.<br />

• En annan tid och en annan<br />

plats. Trots att det är nutid<br />

och Norge upplevde jag det<br />

som annorlunda, men läsvärt.<br />

Berlinerpopplarna och<br />

Eremitkräftorna av Anne<br />

B Ragde. På släktgården<br />

Neshov utanför Trondheim<br />

samlas tre bröder vid sin<br />

mors dödsbädd. Det är äldste<br />

brodern Tor, som i alla år<br />

bott kvar och skött gården.<br />

Margido, begravningsentreprenören,<br />

en korrekt och<br />

plikttrogen man som möter<br />

omvärlden med sträng självbehärskning.<br />

Och så den<br />

yngste brodern Erlend, han<br />

som stöttes bort från familjen<br />

på grund av sin homosexualitet.<br />

Numera lever han det<br />

goda livet i Köpenhamn. Tjugo<br />

år har gått sedan bröder-<br />

40<br />

na sågs senast. Tjugo år sedan<br />

modern styrde deras liv<br />

med järnhand. Nu överraskar<br />

Tor familjen genom att<br />

presentera sin okända vuxna<br />

dotter Torunn.<br />

Det är två stillsamma<br />

böcker som ändå är väldigt<br />

medryckande, man kan inte<br />

sluta läsa. Bra skildringar av<br />

olika världar och mycket ömsint<br />

beskrivet när dessa världar<br />

möts. Berättade på ett<br />

sätt som fick mig att känna<br />

mig som en del av den udda<br />

familjen. Nu väntar jag på<br />

att del tre, Vila på gröna<br />

ängar, ska komma i pocket.<br />

Då köper jag den på en gång!<br />

• En dagsaktuell bok trots<br />

att den skrevs 1995. Min far<br />

hade en dröm av Barack<br />

Obama. Tänk att historien

om hur Barack Obama växte<br />

upp på Hawaii och i Indonesien,<br />

hans studier och åren<br />

i Chicago kan vara så spännande<br />

och så lättläst! En bok<br />

som gör att man förstår att<br />

han har kämpat för att bli<br />

president.<br />

Han berättar personligt<br />

om sin uppväxt i ett USA<br />

som fortfarande präglades av<br />

raslagar. Faderns död får honom<br />

att reflektera över sitt<br />

liv och vad som gjort honom<br />

till den han är. Han reser till<br />

Kenya för att möta den afrikanska<br />

delen av sin familj<br />

och han beskriver med inlevelse<br />

om alla möten med<br />

släktingarna och vad de berättar<br />

om hans far.<br />

Boken fick mig att förstå<br />

hur stort det är att en svart<br />

man är USA:s president. Det<br />

var verkligen en dröm.<br />

• Ytterligare en aktuell bok<br />

eftersom den FN-stödda tribunalen,<br />

som åtalat Charles<br />

Taylor för krigsbrott, har sitt<br />

säte i Sierra Leone.<br />

Lång väg hem: en barnsoldats<br />

berättelse av Ishmael<br />

Beah.<br />

Det blodiga diamantkriget<br />

i Sierra Leone beskrivet av<br />

en barnsoldat. Ishmael Beah<br />

var tolv år när han tvångsrekryterades<br />

till regeringsarmén.<br />

Där blir han kvar i tre<br />

år som fruktad barnsoldat<br />

tills han mot betalning blir<br />

utlöst av en UNICEF-representant.<br />

Tillsammans med<br />

några andra unga pojkar<br />

skickas han till ett rehabiliteringscenter<br />

för att avprogrammeras.<br />

I Ishmael Beahs fall lyckas<br />

det och han återfår sin tilllit<br />

till andra människor. Boken<br />

är en stark och omskakande<br />

skildring av ett barn<br />

som dras in i ett krig och<br />

tvingas välja sida. Allt är inte<br />

bara svart, den slutar relativt<br />

ljust. Det är en bok som gav<br />

mig mycket att tänka på.<br />

• Till sist en riktigt aktuell<br />

bok som har fått mig att börja<br />

baka bröd. Inte illa.<br />

Den hemlige kocken: det<br />

okända fusket med maten<br />

på din tallrik av journalisten<br />

Mats-Eric Nilsson i boken<br />

går han igenom hur stora<br />

delar av vår mat tillverkas.<br />

41<br />

KuLTurFönSTrET<br />

Varför färdigmat och halvfabrikat<br />

blir så smaklöst att<br />

man måste tillsätta konstgjord<br />

smak och konsistensgivare<br />

(tar man bort det mesta<br />

fettet från råvarorna förändras<br />

strukturen så mycket att<br />

konsistensgivare måste användas<br />

för att maten ska hålla<br />

ihop). Han beskriver industrimatens<br />

moderna historia<br />

och han avslöjar inte bara<br />

skräpmaten utan även vilka<br />

andra sätt det finns att luras<br />

med maten. Bland annat att<br />

mycket av det bröd vi köper<br />

innehåller tillsatser för att<br />

vara mjukt länge och för att<br />

det ska innehålla mycket luft<br />

så att vi tror att det är mycket<br />

bröd vi köper! Allt som författaren<br />

tar upp är inte ”farligt”<br />

i den bemärkelse att det<br />

är giftigt, men man kan ifrågasätta<br />

varför det behövs?<br />

Boken innehåller även en lista<br />

med alla E-nummer, 320<br />

stycken.<br />

Nu är det ju absolut inte så<br />

att alla E-nummer är farliga<br />

och onödiga, men efter att ha<br />

läst boken kan man göra sina<br />

egna val av mat. Jag fick mig<br />

en ordentlig tankeställare<br />

och handlar idag helt annorlunda<br />

än tidigare. Mitt val<br />

har bland annat varit att jag<br />

nu bakar allt matbröd själv.<br />

Då vet jag vad det innehåller:<br />

surdeg, mjöl, vatten, olika<br />

fröer och korn och salt, kanske<br />

russin och nötter.<br />

Av Cari Busin

KOrSOrd<br />

Korsordstävling<br />

Lös korsordet och skicka in det till<br />

<strong>Micasa</strong> Fastigheter, att: Maria Ehn-Notrica, Box 17211, 104 62 Stockholm.<br />

De tre första som skickar in rätt svar får gåstavar i pris.<br />

Glöm inte att skriva ned din adress så att vi vet vart vi ska skicka priserna.<br />

42

Är du nöjd med<br />

din hemtjänst?<br />

Med kundvalsmodellen väljer du själv vem som ska stå för dina hemtjänstinsatser.<br />

Kostnaden för din hemtjänst är densamma oavsett vilken utförare du väljer.<br />

Hos oss får du hjälp av få personer och vi kommer på utsatt tid.<br />

Hos oss är det du som står i fokus.<br />

Om du inte har hemtjänst i dag, men ändå behöver hjälp i hemmet, kan du<br />

anlita oss för hushållsnära tjänster – exempelvis städning och fönsterputsning.<br />

Ring oss om du har frågor om hemtjänst: 020-55 44 30.<br />

43<br />

www.attendo.se

Returadress:<br />

<strong>Micasa</strong> Fastigheter<br />

Box 17211, 104 62 stockholm<br />

God Jul<br />

önskar<br />

<strong>Micasa</strong><br />

B<br />

sverige<br />

Porto<br />

betalt

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!