Läs biolog Tomas Carlbergs berättelse från Svd ... - Äventyrsresor

Reseberättelse från Ecuador och Galápagos
7–17 mars 2012
Amerikansk gråhäger, brun pelikan och havsleguan.
1

Kära Äventyrsresenärer, här följer mina minnesanteckningar; utvalda fragment bland våra
upplevelser blandat med lite historia och fakta. Tillsammans med fotografierna hoppas jag att
berättelsen ger en god bild av resan. Mot slutet finns en artlista över de däggdjur och fåglar vi såg
liksom ett urval av fiskar, växter och övriga organismer.
Hälsningar till alla från er färdledare, Tomas Carlberg.
7 mars, onsdag. Till Quito via Amsterdam
Elva förväntansfulla Äventyrsresenärer och en dito färdledare samlades på Arlanda flygplats tidigt på
morgonen för att flyga med KLM till Amsterdam och därefter till Ecuadors huvudstad Quito. Den
långa flygresan över Atlanten gick i ett huj. Klockan 16 lokal tid landade vi i Quito, som ligger på
2 850 meters höjd. Här var det svalt och skönt. Vi mötte vår lokalguide Esteban Romero och
växlade 20 USD till mynt. Bussresan till vårt hotell Las Palmeras Inn nära Otavalo tog ca två timmar.
Under vägen fick vi lära oss lite om livet i Quito och njuta av landskapet utmed vulkanavenyn och
Västkordiljäran. Här odlas bland annat majs, sockerrör och bönor. Det var ganska kallt på
hotellrummen, men de flesta hade fått en värmande brasa på rummet och en varmvattenskudde att
ta med i sängen.
***
Monica frågade mig om jag hört talas om en ny sköldpadda som upptäckts på Galápagos. ”Näää, det
hade jag ingen aning om” (och, visade det sig, inte heller vår lokalguide på Galápagos David Faèz;
men några av er andra i gruppen hade läst nyheten i svenska medier). Först när jag kommit hem
kunde jag ta reda på fakta, och följande skickade jag i mail till er:
”Till Monica (som naturligtvis hade rätt!) och övriga intresserade kan jag rapportera om att jag nu
lyckats reda ut världsnyheten om den nya sköldpaddan på Galápagos! I korta drag är det så att
forskare med hjälp av DNA-teknik lyckats avslöja att några exemplar av den art av jättesköldpadda
som fanns (men ”utrotades”) på Floreana för 150 år sedan tycks finnas kvar på en vulkan på Isabela!
Skälet till att den lyckats överleva (=dess unika genuppsättning) är att valfångare, pirater och andra
som härjade i Galápagos farvatten under 1800-talet kan ha flyttat sköldpaddor mellan olika öar – den
här arten ska då alltså ha levt incognito i över 150 år, medan vetenskapssamhället trott att den varit
utdöd. Den som vill läsa mer om detta kan söka mer information på nätet.”
8 mars, torsdag. Quito till Otavalo
Tempot på resan var ganska högt redan från början. Före och efter frukost njöt vi av den fina
hotellträdgården och kunde bland annat se violettörad kolibri (Sparkling Violetear), morgonsparv
(Rufous-collared Sparrow) samt en lama som Anders förtjust berättade om. I fjärran såg vi den
snöklädda vulkanen Cotacachi, som är 4 939 m hög. I närheten finns också bl.a. vulkanen Imbabura
(4 630 m ö.h., senaste utbrott ca 14 000 år sedan), som spelar en viktig roll i den lokala kulturen och
ingår i ett andligt sammanhang med omgivningen. Berget personifieras ibland som Taita Imbabura,
eller ”Pappa Imbabura”. En lokal legend talar om att Imbabura en gång i tiden vann Cotacachis
kärlek, och att hon då blev hans hustru. När Cotacachi (bild sid. 3) är snöklätt på morgonen sägs det
2
F

att Imbabura har varit med henne under
natten. Inte lika romantisk är legenden om att
det är Imbabura som ”pissar” när det regnar i
omgivningarna kring Otavalo.
Vårt första stopp var i Peguche, där vi besökte
en musikalisk familj och gruppen Al Grupo
Nanda Manachi, en av de bästa i Ecuador. Vi
fick smakprov på ecuadoriansk musik och fick
se hur skickliga de är på att tillverka en flöjt på
bara några minuter (vi minns också den söta
japansk-ecuadorianska lilla flickan som var
med och sjöng). Det finns en väldigt trevlig
video på Youtube med denna grupp, filmad
just i det rum vi besökte, se:
www.youtube.com/watch?v=Q57Q6YPW1ig
Den lokala frukt- och grönsaksmarknaden i
Otavalo var spännande med exotiska frukter
och kortväxta, välklädda Otavaloindianer; här
gällde det att glo med finess, lokalbefolkningen
gillar inte att bli uttittad och fotograferad. Här
växte spansk mossa på telefonledningarna, och
som svenska ”vänner av ordning” förundrades
vi över hur dragningarna av stadens alla elledningar
”överhuvudtaget var möjliga – hur
kunde de fungera?” På marknaden Plaza de Ponchos köpte bl.a. Monica en fin, värmande poncho.
Före lunch hann vi också med en kortare vandring vid sjön Cuicocha. Här sågs stortrast (Great
Thrush, lik vår koltrast) och bland växterna kan nämnas Puya aequatorialis (familjen Bromeliaceae,
ananasväxter, bild nedan) som är endemisk för Ecuador samt passionsfrukt.
Lunchen intogs i byn Cotacachi, som ligger i en grön bördig dalgång mellan vulkanerna Imbabura
och Cotacachi i Anderna. Här finns bl.a. en
omfattande läderindustri. Byn har blivit allt
mer populär och många utvandrade
utlänningar har flyttat hit, inte minst på
grund av det behagliga klimatet som råder
året runt. De andinska högländerna i
Ecuador är hemvist för flera inhemska
folkgrupper som talar olika dialekter av
Quechua, och de har lyckats bevara mycket
av sin traditionella livsstil. Här hör man lika
mycket Quechua som spanska på
marknader och gator, och traditionella
klädstilar är vanliga; ett vant öga kan avgöra
3

vilken folkgrupp och status en person har genom att titta på färgen på deras hatt eller broderiet på
deras blus. Här finns också en rik tradition med shamaner, men det var inget vi hann med att
undersöka närmare under vårt korta besök.
***
Bussresan tillbaka till Quito tog flera timmar. Trafiken var tät under den Internationella
kvinnodagen. Protester i Quito, många människor var i rörelse. Poliser i varje gathörn. Vi tvingades
korta ned vår stadsrundtur en smula, men den kändes ändå mycket spännande och händelserik. Vi
vandrade runt i gamla stan (Quito Old Town, grundad 1534) och såg bl.a. Plaza San Francisco (bild
nedan) och Monasterio de San Francisco, och på Plaza de la Independencia överraskades vi av att
självaste presidenten – Rafael Correa – sjöng och uppträdde på en scen. Ecuadors president är född
1963 och är partiledare för regeringspartiet Alianza PAIS. Han har en doktorsexamen i ekonomi från
University of Illinois och beskriver sig själv som kristen socialist. Han har arbetat mycket för att
minska fattigdom och det han kallar ekonomisk enfald. År 2008 förklarade han Ecuadors statsskuld
ogiltig, med hänvisning till att pengarna lånades under korrupta militärregimer. Vår lokalguide i
Quito hyllade honom, medan vår lokalguide i
det finansiella centrumet Guayaquil inte var
lika imponerad.
4
På kvällen checkade vi in på hotell Café
Cultura och fick sedan lyssna på Marcela
Blomberg som höll ett charmigt föredrag om
sin pappa, äventyraren och resenären Rolf
Blomberg, som mot slutet av sitt liv levde i
Ecuador. Efter en lång dag somnade alla sött.
9 mars, fredag. Quito till Puerto Ayora,
Galápagos
Vi lämnade Quito och flög via hamnstaden Guayaquil till Baltra på Galápagos, totalt ca tre timmars
resa. Från flygplanet såg vi de snöklädda vulkanerna Chimborazo (6 267 meter högt och Ecuadors
högsta berg) och Cotopaxi (5 897 m). Kring Guayaquil var det omfattande översvämningar på grund
av ihållande regn, vilket naturligtvis ställt till stora problem för lokalbefolkningen där.
Värmen omfamnade oss som ett våtvarmt omslag på Galápagos efter landning på den gamla
militärbasen på Baltra. Efter en stunds logistiska övningar bordade vi bussen med hjälp av vår
lokalguide David Paèz, som var med oss hela veckan. I sundet mellan Baltra och Santa Cruz såg vi
våra första galápagosfåglar: blåfotade sulor, noddytärnor, fregattfåglar och galápagosliror. Äntligen
var vi här på denna mytomspunna plats – Galápagos – de ”förtrollade öarna” där Charles Darwin
lade grunden för den moderna evolutionsläran och insikten om hur arter utvecklas.
När jag var här första gången, 1987, färdades jag längs samma väg och delvis samma öar. Vägarna på
Santa Cruz var då i dåligt skick, skumpiga, och totalt levde ca 5 000 människor på Galápagos. Nu var
vägarna i mycket gott skick, och idag lever ca 30 00 människor här. Även antalet turister har ökat;
från ca 50 000 som det talades om på den tiden till 170 000 idag (jag har hört siffran 100 000, men

David nämnde siffran 170 000!). Den största skillnaden jag noterade är att Puerto Ayora på Santa
Cruz expanderat och moderniserats samt ett betydligt större antal båtar i området. I övrigt känns det
som ”tiden stått stilla” på Galápagos, vars liv liknats vid ”urtid i nutid”. I själva verket är det ju dock
så att Galápagosöarna är en starkt föränderlig värld, åtminstone på lång sikt utvecklas allt mot nya
former och på riktigt lång sikt kommer ingenting att vara sig likt… Och det är de vulkaniska
krafterna som är de starkaste drivkrafterna i denna förändringsprocess. Övärlden har byggts upp
under de senaste tre till sju årmiljonerna – i ett geologiskt perspektiv är således ögruppen ”ung” –
vilket ger forskarna unika möjligheter att studera livets drivkrafter och arternas utvecklingshistoria.
***
5
Vi fick nog alla olika intryck
av första mötet med
Galápagos. När Charles
Darwin under sin
världsomsegling med
fartyget Beagle den 15
september 1835 nådde
Chatham Island (som nu
heter Isla San Cristóbal)
skrev han i sin dagbok:
”Lavablocken är porösa
som slagg och rödaktiga till
färgen. De förkrympta
träden ser livlösa ut. De
svarta klipporna blir
ugnsheta av den vertikala
solstrålningen, och luften
känns kvav och tryckande.
Växterna luktar illa.
Landskapet ser ut som man kan föreställa sig att odlade delar av helvetet skulle te sig.”
Havsleguanerna (bild ovan) kallade han för ”mörkrets demoner”, och växterna hade ”små och fula
blommor som snarare för tanken till arktiska än till tropiska trakter.”
För övrigt skrev Charles Darwin i sin självbiografi (1876) att han minns att han blev ytterst förvånad
när han ”förstod att det finns gentlemän som inte är ornitologer.”
***
Ett av våra första stopp utmed vägen var vid ett par så kallade tvillinghål, resultatet av lava som
kollapsat och bildat stora hål (engelska lava tubes). Dessa kratrar kan liknas vid trädens årsringar och
visar öns vulkaniska historia genom lager efter lager. Här såg vi bland annat träd i släktet Scalesia,
växternas motsvarighet till Darwinfinkarna; det finns sju endemiska släkten av Scalesia och 14 arter
på Galápagos. På Santa Cruz såg vi våra första Santa Cruz-jättesköldpaddor (bild på nästa sida, foto
David), ett av de mest förunderliga djur vi såg under resan och som inte lämnade någon oberörd. Vi

gjorde också en vandring ner i underjorden, ner i ett ”lavarör”, och då var våra ficklampor bra att ha.
Vid en bondgård i höglandet lånade vi gummistövlar och vandrade bland inhemska giftäppelträd och
såg fler jättesköldpaddor. Minnesvärt är också vårt första möte med en stor havsleguan som låg och
dåsade på gatan i Puerto Ayora. Vi såg många för oss nya arter, bland annat knappmangrove,
flamträd och kaktusfink.
Det var varmt men spännande under vårt besök på Charles Darwins forskningsstation i Puerto
Ayora. Vi beundrade fler jättesköldpaddor och uppfödningen av dessa samt fick se kändisen
Lonesome George – han såg verkligen gammal och trött ut! Han är den sista av sin art från ön Pinta;
vem vet, kanske han är 150 år gammal! Vi fick lära oss mycket om dessa fascinerande
jättesköldpaddors liv samt höra om alla misslyckade försök att få gamle George att para sig med
någon närstående artfrände. Uppfödningen av jättesköldpaddor syftar till att låta dem växa sig
tillräckligt stora så att de klarar sig från att bli uppätna av råttor och andra predatorer. På
Galápagosöarna har införda djur som råttor, hundar, katter och getter ställt till enorma skador på
vegetation och inhemska arter som inte klarat av konkurrensen.
Efter besöket på forskningsstationen strövade vi enskilt eller i små grupper genom Puerto Ayora ner
till hamnpiren och vår väntande båt M/Y Beluga (bild på nästa sida).
***
6

7
10 mars, lördag. Floreana
Mot Floreana. Wow! Vilken
känsla att vakna upp på en
båt i Gálapagos övärld, och
oj så många nya intryck:
sjölejon som lagt sig för att
sova på båtar, lättfotade
Sally-krabbor, spökkrabbor,
galápagossoppsköldpaddor
och kluster med
saltspottande,
skräckinjagande
havsleguaner. Dagens
snorkling blev (visade det
sig senare) kanske den bästa vi fick uppleva under hela resan. I strömt, kristallklart vatten mellan två
öar häpnade vi över havets mångfald; nästan direkt när vi hoppat i vattnet från våra jollar (dinghybåtar)
simmade ett par revhajar förbi (White-tipped Reef Shark). Vi såg också Marbled Ray (en
rocka), galápagossoppsköldpaddor och alla fiskar som bjöd in oss till en tropisk färgfest.
Den anrika ön Floreana gjorde ingen besviken. Efter sedvanlig landning med våra jollar gjorde vi oss
redo för en promenad på ön. Vi nådde småningom en paradisisk strand som dock visade sig vara full
med ilandflutet skräp. Med gemensamma krafter samlade vi två fulla kassar med plast och annat
skräp. I bränningarna såg vi ett tiotal galápagossoppsköldpaddor som kanske funderade på att bege
sig upp i den fina sanden för att lägga ägg.
Även på Floreana gick vi ner i en lavatub; på bilden på nästa sida är det bl.a. Anders och Marianne
som är på väg ner i underjorden. Vi gjorde också ett besök vid den berömda Post Office Bay, där vi
kunde posta våra ofrankerade vykort (jag vet att några av era postade kort nådde adressaten redan
efter några veckor!). Några av oss tog med post som hade adresserats till Sverige. Valjägare satte
redan år 1792 upp en postlåda i Post Office Bay, som nu är en känd turistattraktion. Bromsarna som
bet oss på stranden var en endemisk art (Tabanus vittiger), men det hindrade oss inte från att slå ihjäl
dem.
På Floreana såg vi fjärilarna Galápagos Blue Butterfly och Sulphur Butterfly. Trots att Charles Darwin var
den förste att samla insekter på Galápagos nämnde han märkligt nog inga dagfjärilar. Liksom andra
organismer kom landlevande evertebrater (ryggradslösa djur) till Galápagos med hjälp av olika
spridningsmekanismer: genom att aktivt flyga, passiv drift och transport med t.ex. oceaniska
strömmar som kom till öarna från Sydamerika. Det exakta antalet landlevande evertebrater på
Galápagos är okänt. För tio år sedan hade knappt 2 300 arter rapporterats, men nya arter rapporteras
regelbundet. Över hälften (51,7 %) av dessa är endemiska, dvs. finns bara på Galápagos. Bland de
största hoten mot landlevande evertebrater på Galápagos är introducerade arter. Fram till 2007 hade
490 insektsarter och drygt 50 andra landlevande evertebrater rapporterats som introducerade. Många
av dessa är s.k. invasiva arter, som den lilla eldmyran Wasmannia auropunctata och den större eldmyran
Solenopsis geminata – två arter som allvarligt har skadat den inhemska faunan. Andra skadedjur som
kommit in är t.ex. getingarna Brachygastra lecheguana och Polistes versicolor (Yellow Paper Wasp som vi

8
såg på några
ställen),
citrussköldlusen
Icerya purchasi
och den
parasitiska
flugan Philornis
downsi som
infekterar fåglar.
Fyra av de
tretton större
öarna i
arkipelagen är
bebodda, och
av dem är det
Floreana som
har den mest
dramatiska
historien. Det är
en bergig
vulkanö med
svarta lavaklippor som inramar idylliska sjörövarvikar med vit sand. Långt efter det att sjörövare
härjade i de omgivande farvattnen hade Floreana en märklig dragningskraft på äventyrslystna och
bisarra människor. Hit kom t.ex. ett par hundra förhoppningsfulla norrmän på 1920-talet, och drygt
tio år senare slog sig den paranta baronessan Eloise Wagner-Bosquet ner här tillsammans med två
livvakter som samtidigt fungerade som älskare. Hon bar svarta glasögon, hade en pistol instucken i
bältet och förklarade sig vara Floreanas härskarinna. Hela dramat slutade i en mardröm då en av
livvakterna påträffades ihjälsvulten och mumifierad och baronessan försvunnit ut i tomma intet med
den andre älskaren, oklart vart de tog vägen…
***
Före middagen serverades välkomstdrink och vi skålade med kaptenen. Därefter åt vi en av många
delikata och generösa måltider ombord på Beluga. Vi blev mycket väl omhändertagna av George och
övrig personal i besättningen.
11 mars, söndag. Puerto Villamil, Isabela
Vår båt stävade mot södra delen av Isabela – ön som är större än Gotland – och vi nådde
småningom den mysiga byn Puerto Villamil, ett av de större bostadsområdena i övärlden med egen
flygplats. Nattens båttur var den gungigaste under veckan, inte minst i färdledarens hytt högst upp
(höll nästan på att rulla ur kojen…). På 1800-talet härbärgerade man brottslingar i Puerto Villamil.

9
En av dagens höjdpunkter blev
morgonturen med våra jollar. I
hamnen såg vi bland annat
galápagospingviner (bild t.v.) och
galápagossjölejon. Det var svårt att
motstå frestelsen att klappa
sjölejonen, men reglerna är
stenhårda: se, men inte röra!
En buss tog oss på skumpiga
vägar upp i höglandet mot en
imposant vulkankrater: Caldera
Sierra Negra – dagens andra
höjdpunkt på 1 500 meters höjd.
Några av oss sneglade nog
fundersamt mot ett gäng hästar
som fanns vid startpunkten för vår
vandring upp mot kraterkanten,
men det blev till att gå för vår del.
Ett fint regn föll, och det var
dimmigt – skulle vi bara få tänka
oss hur denna en av världens
största kratrar (vid sidan av
Ngorongoro i Tanzania) såg ut?
Vår tur fortsatte och dimman
lättade småningom varvid utsikten
blev förförisk och dramatisk när den jättelika kraterns lavafält trädde fram ur dimslöjorna (kratern
mäter 10 x 9 kilometer). I området hade en vulkan ett utbrott år 2005. Under vägen tillbaka mot
Puerto Villamil såg vi bl.a. en röd, vacker hane av rubintyrann (en flugsnappare) och sex karibiska
flamingoer. Vi såg också trädet Silk-cotton Tree (Ceiba pentandra) med kraftiga plankrötter. Åter i
Puerto Villamil besökte vi ännu en uppfödningsstation för jättesköldpaddor, och senare på
eftermiddagen blev det tid för egna strövtåg i byn och då smakade en iskall öl bra. Lotta fick äntligen
datorkontakt med Inter-nätet, och Lotta och Hasse fick dessutom en (ofrivillig) extra rundtur bland
byns vindlande och tydligen svårnavigerade vägnät…
12 mars, måndag. Punta Moreno och Elizabeth Bay, Isabela
Nattlig båtresa från Puerto Villamil till Punta Moreno, Isabela. Som vanligt en underbar morgontur
med jollarna, då vi bl.a. såg våra första vinglösa skarvar. De charmiga sjölejonen lekte kring båtarna.
Senare vandrade vi på lavafält omgivna av vulkanerna Cerro Azul, Sierra Negra och Alcedo; vi fick
lära oss att den vulkan som var högst var yngst, med tiden nöts de ner… Det är inte ofta som ett
gräs väcker uppmärksamhet, men nu fascinerades vi över Cyperus andersonii som vi döpte till

Anderssons gräs och vars namn hedrar en svensk botanist. Vi fick också höra skräckinjagande
historier om hur farligt det kan vara att ge sig ut på långa vandringar över lavafälten, inte minst om
man är ensam…
Mitt på (den varma) dagen ägnade vi oss åt att spana från båten, sola, vila/sova och äta lunch.
Färden gick vidare mot Elizabeth Bay. Vi snorklade, men med magert resultat på grund av grumligt
vatten. David såg dock en sjöhäst.
***
Ljuvlig eftermiddags- och kvällstur (bild på nästa sida) med våra jollar i mangrovekanalerna i
Elizabeth Bay. Vi såg rockor (Spotted Eagle Ray), den endemiska fisken Galápagos Mullet, flera fina
galápagossoppsköldpaddor (bild nedan), röd mangrove extremt stor som ett träd samt många fina
fåglar.
Middagen var som vanligt excellent och serverades av en för dagen förkyld men ändå leende
George. På kvällen visade David dagens fotografier på oss och gick omsorgsfullt igenom
morgondagens (som vanligt) digra program. Vi såg på en välgjord BBC-film om Galápagos.
10

13 mars, tisdag. Urvina Bay och Tagus Cove, Isabela
Vi fortsatte att beta av lokaler på Isabela. Som medpassagerare på vår båt hade vi ett par lavatrutar,
en endemisk art och en av världens sällsyntaste måsfåglar. Vi landade med jollarna i Urvina Bay.
Ibland var våra landstigningar av s.k. blöt typ, och hade man då otur kunde man bli rejält blöt om
byxorna och förstöra sin kamera på köpet… Alternativen var barfotalandning på stranden eller att
gå iland torrskodd på en pir. Under en härlig vandring såg vi 12 Alcedo-jättesköldpaddor (Geochelone
vandenburgi) – se bild nedan – och våra första landleguaner, fyra stycken, liksom blommande (gula
blommor, bild sid. 12, foto: David) Darwin’s Cotton och den endemiska gräshoppan Large Painted
Locust. Vi delade vandringsleden med 100-talet amerikaner, varav några gick rakt över
soppsköldpaddornas bon i sanddynerna trots att de blivit tillsagda.
11

12
År 1954 reste sig landytan i
detta område upp till tio
meter på vissa ställen, och
40 år senare höjdes landytan
ytterligare 90 cm, vilket har
resulterat i att man idag på
land hittar marina rester i
form av t.ex. snäckskal och
rester av sjöborrar.
Vi fick oss ett skönt bad,
men snorklingen var åter
igen dålig på grund av
grumligt vatten. Såg dock en
gul sjöstjärna och det var
häftigt att ha ett par
spelande vinglösa skarvar
intill oss i vattnet.
Eftermiddagens jolletur var
givande med fina upplevelser av bruna noddytärnor, galápagospingviner, galápagossvalor och fler
sjölejon. Havsleguanerna här är bland de största man finner på öarna.
Vid Tagus Cove var det dags för ännu en spännande vandring. Här fanns graffiti från 1836 och
senare ristat i klippan (bild nedan), och vi förundrades över målad graffiti högt upp i bergssidan –
hur 17 hade klottrarna kommit upp dit? Vandringen gick upp till Darwinsjön (bild på nästa sida)
med fin utsikt över norra Isabela och flera vulkankratrar. Ligger sjön över eller under (eller i linje
med) havsnivån – det var frågan.

14 mars, onsdag. Fernandina och Punta Vicente Roca
Dimmig morgon som omväxling. Kort båttur i Bolivarkanalen i riktning mot Fernandina.
Ilandstigning på den västliga utposten Fernandina på morgonen, närmare bestämt vid Punta
Espinosa, där havsleguanerna låg huller om buller framför våra fötter. Här var särdeles vackert – se
gruppbild sid. 15, foto: David) där vi skred fram på lättvandrade lavafält, och vi såg bland mycket
annat galápagosvråk, flera olika vadararter och ett valskelett. Galápagosvråken är polyandrisk, och
varje hona kan ha upp till fem hanar som hjälps åt med att ruva äggen och mata ungarna.
Snorklingen på förmiddagen var återigen sisådär, men vi såg bl.a. galápagossoppsköldpaddor. Efter
lunch och vila var snorklingen betydligt bättre vid Punta Vicente Roca, där det fanns fler
soppsköldpaddor och ett stort gäng (ca 25) med läckert guldfärgade rockor (Golden Cownose Ray)
som vi snorklade i kapp med. Under jolleturen såg vi våra första galápagospälssälar. De är liksom
galápagossjölejonen sea lions (sjölejon) och inte äkta sälar. Pälssälarna skiljs lätt från sjölejonen genom
att de är mindre, har större ögon (för att de främst jagar på natten) och kortare nos, vilket gör att
pälssälens huvud påminner om en björn, därav det vetenskapliga släktnamnet Arctocephalus; Arcto =
björn, cephalus = huvud. Pälssälarna jagades under 1800-talet till utrotningens brant på grund av deras
värdefulla päls. Idag är de till och med vanligare än för 35 år sedan.
13

15 mars, torsdag. Santiago och Bartolomé
***
14
Strax före
skymningen
passerade vi
ekvatorn;
högtidligt bjöds
vi in till
kommandobryg
gan, kaptenens
hytt, där vi
skålade i
champagne. Åt
dem som så
önskade
stämplade
båtens kapten
(Santiago) intyg
på att vi
passerat
ekvatorn.
Morgontur till Santiago. Puh, här var det extra varmt, och därför extra skönt med ett bad. På
Santiago såg vi ett 15-tal galápagospälssälar (bild sid. 15), några amerikanska strandskator (endemisk
underart men klart fulare än våra svenska strandskator!) samt ett tiotal galápagosduvor. Duvorna är
orädda men ändå relativt skygga, eftersom de jagats för länge sedan. Vi studerade också kaktusen
Prickly Pear (Opuntia) och dess anpassningar för att undvika att bli uppäten av t.ex. landleguaner.
Ute över havet kunde några av oss se svartvita mantor som hoppade högt upp ur vattnet, gjorde
volter och landade med ett plask.

Efter lunch
gjorde vi en
mycket fin
snorkling vid
Bartolomé, och
såg bl.a. rockan
Diamond Ray,
revhaj,
sjöstjärnor,
sjögurkor och
många
färggranna
fiskar. På
eftermiddagen
vandrade vi 375
trappsteg upp
till en
utsiktsplats på
Bartolomé för
att se Pinnacle
Rock (bild t.v.).
I denna
näringsfattiga miljö är det nästan bara lavakaktusar och lavaödlor som kunnat bosätta sig.
På kvällen sedvanlig god middag, bildvisning och genomgång av morgondagens program, men
denna kväll var det tyvärr även dags för farewell cocktail med vår besättning.
15
16 mars, fredag. Seymor till
Guayaquil
Vår sista dag på Galápagos
gjorde vi en morgonutflykt (kl.
6–7) på Seymour, där fågellivet
var rikt. Här såg vi vackra
svalstjärtade måsar (även de
söker föda på natten) samt
spelglada fregattfåglar med
illröda, uppblåsta bröstpåsar och
blåfotade sulor. Jag frågade
några av er vilka upplevelser
som ni uppskattat allra mest
under vistelsen på Galápagos.
Gemensamt för alla svar var
upplevelser under stilla stunder
då ni känt att ni varit ensamma
och nära något av de orädda

djuren, kanske ett sjölejon, en jättesköldpadda eller en blåfotad sula. Monica berättade lyriskt om
sina högtidsstunder då hon valt att inte följa med gruppen på vandring, utan istället följt med någon
av våra underbara jolleförare och ensam med honom i nutid kommit nära en högst fascinerande och
gåtfull urtid, i ett paradis som vi alla hoppas ska kunna bevaras så intakt som möjligt åt kommande
generationer.
Tid för att smälta alla nya intryck. Ensam med naturen. (foto: David)
Tillbaka till M/Y Beluga för att packa och äta frukost. Sedan påbörjades den långa hemresan som,
om vi räknar från båten, tog ca 30 timmar. I den gigantiska hamnstaden Guayaquil (bild sid. 17) fick
vi en timmes förnämlig stadsrundtur. På grund av en incident i Quito blev vår ”KLM-kärra” över
sex timmar försenad. Väl i Amsterdam hade vi tur och hann precis springa till flyget som tog oss till
Stockholm. Vid midnatt klev jag över tröskeln hemma, trött men glad och säker på att vi alla haft en
sagolik semester tillsammans.
16

Färdledare och foto (om inte annat anges): Tomas Carlberg
Artlista Galápagos med Äventyrsresor 9–16 mars 2012
FÅGLAR. Totalt noterades 53 fågelarter på Galápagos.
Blåvingad årta (Blue-winged Teal) Anas discors
2 hanar Puerto Villamil, Isabela 11/3, 1 par Punta Moreno 12/3.
Bahamaand (White-cheeked Pintail) Anas bahamensis
1 Santa Cruz 9/3, hona + 5 juv. Puerto Villamil, Isabela 11/3.
Galápagospingvin (Galápagos Penguin) Spheniscus mendiculus
Endemisk. 10 P. Villamil 11/3, 10 P. Moreno 12/3, 10 Elizabeth Bay 12/3, 10 Tagus Cove 13/3, 10
Punta Vicente Roca 14/3, 5 Bartolomé 15/3.
Galápagoslira (Galápagos Shearwater) Puffinus subalaris
Endemisk. Lokalt vanlig till havs och sedd dagligen, t.ex. 500 ex utanför Fernandina 14/3.
17

Galápagospetrell (Galápagos Petrel) Pterodroma phaeopygia
Endemisk. 1 Elizabeth Bay 12/3, 1 utanför Punta Vicente Roca 14/3.
Vitbukad stormsvala (White-vented Storm Petrel) Oceanites gracilis
Lokalt ganska vanlig till havs och sedd nästan dagligen.
Vitgumpad stormsvala (Wedge-rumped Storm Petrel) Oceanodroma tethys
Spridda sällskap sedda till havs, bl.a. utanför Punta Vicente Roca 14/3.
Oceanlöpare (Band-rumped Storm Petrel) Oceanodroma castro
Spridda sällskap sedda dagligen till havs.
Karibisk flamingo (American Flamingo) Phoenicopterus ruber
4 Floreana 10/3, 6 Puerto Villamil, Isabela 11/3, 2 Punta Moreno 12/3.
Rödnäbbad tropikfågel (Red-billed Tropicbird) Phaethon aethereus
1 förbiflygande utanför Elizabeth Bay 12/3.
Amerikansk gråhäger (Great Blue Heron) Ardea herodias
1 Floreana 10/3, 1 Elizabeth Bay 12/3, 1 Tagus Cove 13/3, 1 Fernandina 14/3.
Ägretthäger (Great Egret) Casmerodius albus
1 Punta Moreno 12/3.
18

Kohäger (Cattle Egret) Bubulcus ibis
Allmän Santa Cruz 9/3, 10 Floreana 10/3, 10 Puerto Villamil, Isabela 11/3.
Mangrovehäger (Striated Heron) Butorides striata
1 ungfågel Elizabeth Bay 12/3.
Galápagoshäger (Lava Heron) Butorides sundevalli
Endemisk. 4 Floreana 10/3, 2 P. Villamil 11/3, 2 Elizabeth Bay 12/3, 2 Fernandina 14/3, 4
Bartolomé 15/3, 2 Santiago 15/3, 2 Seymour 16/3.
Brun pelican (Brown Pelican) Pelecanus occidentalis
Allmän, sedd dagligen.
Praktfregattfågel (Magnificent Frigatebird) Fregata magnificens
Lokalt allmän, sedd dagligen.
Större fregattfågel (Great Frigatebird) Fregata minor
Sedd på flera ställen, ibland långt ut till havs.
Nazcasula (Nazca Booby) Sula granti
10 Floreana 10/3, 15 Punta Vicente Roca 14/3, 10 Santiago 15/3.
Blåfotad sula (Blue-footed Booby) Sula nebouxii
Allmän, sedd dagligen.
19

Galápagosskarv (Flightless Cormorant) Phalacrocorax harrisi
Endemisk. 25 Punta Moreno 12/3, 20 Elizabeth Bay 12/3, 25 Tagus Cove 13/3, 25 Fernandina
14/3, 35 Punta Vicente Roca 14/3.
Galápagosvråk (Galápagos Hawk) Buteo galapagoensis
Endemisk. 4 Urvina Bay 13/3, 1 Tagus Cove 13/3, 2 Fernandina 14/3, 1 Punta Vicente Roca 14/3,
2 Santiago 15/3.
Rörhöna (Common Moorhen) Gallinula chloropus
2 Puerto Villamil 11/3, 4 Punta Moreno 12/3.
Kustpipare (Grey Plover) Pluvialis squatarola
1 Floreana 10/3, 2 Fernandina 14/3.
Amerikansk styltlöpare (Black-necked Stilt) Himantopus mexicanus
2 P. Villamil 11/3.
Amerikansk strandskata (American Oystercatcher) Haematopus palliates
2 Fernandina 14/3, 4 Santiago 15/3, 1 Seymour 16/3.
Flikstrandpipare (Semipalmated Plover) Charadrius semipalmatus
10 Floreana 10/3, 2 P. Villamil 11/3, 15 Fernandina 14/3, 6 Santiago 15/3, 2 Seymour 16/3.
Småspov (Whimbrel) Numenius phaeopus
5 Floreana 10/3, 2 P. Villamil 11/3, 1 P. Moreno 12/3, 1 Elizabeth Bay 12/3, 3 Fernandina 14/3, 5
Santiago 15/3.
Amerikansk gråsnäppa (Wandering Tattler) Heteroscelus incanus
1 P. Villamil 11/3, 2 Fernandina 14/3, 2 Punta Vicente Roca 14/3, 2 Santiago 15/3.
20

Sandlöpare (Sanderling) Calidris alba
3 Floreana 10/3, 10 Santiago 15/3, 1 Seymour 16/3.
Dvärgsnäppa (Least Sandpiper) Calidris minutilla
4 Floreana 10/3.
Roskarl (Ruddy Turnstone) Arenaria interpres
5 Floreana 10/3, 5 P. Villamil 11/3, 1 P. Moreno 12/3, 15 Fernandina 14/3, 10 Santiago 15/3, 2
Seymour 16/3.
Brun noddy (Brown Noddy) Anous stolidus
20 Baltra 9/3, 20 Floreana 10/3, allmän 11/3, 2 P. Moreno 12/3, 25 Tagus Cove 13/3, allmän Punta
Vicente Roca 14/3, allmän 15/3 & 16/3.
Kungstärna (Royal Tern) Sterna maxima
2 Puerto Villamil 11/3.
Sotvingad mås (Laughing Gull) Larus atricilla
2 Elizabeth Bay 12/3
Svalstjärtad mås (Swallow-tailed Gull) Creagrus furcatus
Endemisk. 1 Floreana 10/3, 4 Bartolomé 15/3, 20 Seymour 16/3 (mest adulta, enstaka ungfåglar).
21

Präriemås (Franklin’s Gull) Larus pipixcan
4 Santa Cruz 9/3, 7 Floreana 10/3, enstaka 11/3.
Lavatrut (Lava Gull) Larus fuliginosus
Endemisk. 10 P. Villamil 11/3, 1 Urvina Bay 13/3, 2 Tagus Cove 13/3.
Galápagosduva (Galápagos Dove) Zenaida galapagoensis
Endemisk. 1 Fernandina 14/3, 10 Santiago 15/3, 2 Seymour 16/3.
Mörknäbbad regngök (Dark-billed Cuckoo) Coccyzus melacoryphus
1 Elizabeth Bay 12/3, 1 Urvina Bay 13/3.
Slätnäbbad ani (Smooth-billed Ani) Crotophaga ani
Allmän Santa Cruz 9/3, 1 Floreana 10/3, 5 P. Villamil 11/3, 1 Elizabeth Bay 12/3, 1 Tagus Cove
13/3.
Rubintyrann (Vermilion Flycatcher) Pyrocephalus rubinus
2 par P. Villamil/Sierra Negra 11/3.
Galápagostopptyrann (Galápagos Flycatcher) Myiarchus magnirostris
Endemisk. 2 S. Cruz 9/3, 8 Floreana 10/3, 1 Urvina Bay 13/3, 4 Tagus Cove 13/3.
Gul skogssångare (American Yellow Warbler) Setophaga petechia aureola
(aureola endemisk underart). Allmän och sedd dagligen. På bilden nedan en ungfågel.
22

Galápagosstorsvala (Galápagos Martin) Progne modesta
Endemisk. 3 Elizabeth Bay 12/3, 8 Tagus Cove 13/3.
Galápagoshärmtrast (Galápagos Mockingbird) Mimus parvulus
Endemisk. 15 Santa Cruz 9/3, 5 P. Villamil 11/3, 1 Elizabeth Bay 12/3, 2 Urvina Bay 13/3, 5 Tagus
Cove 13/3, allmän Santiago 15/3, 5 Seymour 16/3.
Darwinfink (Medium Ground-Finch) Geospiza fortis
Endemisk. Allmän och sedd nästan dagligen.
Mindre Darwinfink (Small Ground-Finch) Geospiza fuliginosa
Endemisk. Allmän och sedd nästan dagligen.
Kaktusfink (Common Cactus-Finch) Geospiza scandens
Endemisk. 4 Santa Cruz 9/3, 1 Puerto Villamil 11/3, 1 Baltra 16/3.
Tjocknäbbad trädfink (Vegetarian Finch) Platyspiza crassirostris
Endemisk. 1 Tagus Cove 13/3.
Mindre trädfink (Small Tree-Finch) Camarhynchus parvulus
Endemisk. 1 hane Urvina Bay 13/3, 2 Tagus Cove 13/3.
Spettfink (Woodpecker Finch) Camarhynchus pallidus
Endemisk. 1 Sierra Negra, Isabela 11/3.
Drillfink (Warbler Finch) Certhidea olivacea
Endemisk. Allmän Sierra Negra, Isabela 11/3.
DÄGGDJUR
Galápagossjölejon (Galápagos Sea Lion) Zalophus wollebacki
Endemisk: Allmän, sedd dagligen.
Galápagospälssäl (Galápagos Fur Seal) Arctocephalus galapagoensis
Endemisk. 15 Punta Vicente Roca 14/3, 15 Santiago 15/3.
Flasknosdelfin (Bottlenose Dolphin) Tursiops truncatus
Minst 50 flasknosdelfiner (öresvin), förmodligen fler, följde länge vår båt mellan Santiago och Bartolomé
15/3. De lockades mot båten av Davids visslingar.
23

REPTILER
Galápagossoppsköldpadda (Galápagos Green Turtle) Chelonia mydas agassisi
10 Floreana 10/3, 20 Elizabeth Bay 12/3, 1 Urvina Bay 12/3, 15 Tagus Cove 13/3, allmän Fernandina 14/3,
allmän Punta Vicente Roca 14/3.
Santa Cruz-jättesköldpadda (Santa Cruz Giant Tortoise) Geochelone nigrita
Endemisk. 7 Santa Cruz 9/3.
Acedo-jättesköldpadda (Acedo Giant Tortoise) Geochelone vandenburgi
Endemisk. 12 Urvina Bay, Isabela 13/3.
Galápagoslavaödla (Galápagos Lava Lizard) Microlophus albemarlensis
Endemisk. Allmän Santa Cruz 9/3, 10 P. Villamil 11/3, 3 Urvina Bay 13/3, 3 Tagus Cove 13/3, Fernandina
14/3, Santiago & Bartolomé 15/3.
Floreanalavaödla (Floreana Lava Lizard) Microlophus grayi
Endemisk. Sedd på Floreana 10/3.
Havsleguan (Marine Iguana) Amblyrhynchus cristatus
Endemisk. Sedd dagligen, allmän. En individ sågs flera hundra meter från havet vilket är ovanligt, Urvina Bay
13/3.
Landleguan (Land Iguana) Conolophus subcristatus
Endemisk. 4 Urvina Bay 13/3, 2 Tagus Cove 13/3, 10 Seymour 16/3.
Kallas ibland drushuvudödla.
24

BROSKFISKAR
Manta Ray Aetobatus narinari
2 Santiago 15/3
Spotted Eagle Ray Aetobatus narinari
10 Elizabeth Bay 12/3
Diamond Stingray (Whiptail Stingray) Dasyatis brevis
1 Bartolomé 15/3.
Golden Cownose Ray (Golden Cow Ray) Rhinoptera steindachneri
25 Punta Vicente Roca 14/3.
Marbled Ray (Black Spotted Stingray) Taeniura meyeni
1 Floreana 10/3.
Whitetip Reef Shark Triaenodon obesus
2 Floreana 10/3, 1 Fernandina 14/3, 1 Bartolomé 15/3.
EGENTLIGA BENFISKAR
Under våra snorklingsturer såg vi många mer eller mindre vackra fiskar som inte artbestämdes. Nedan listas
några av de artbestämda fiskar som de flesta såg under snorkling eller utflykter med jollarna).
Yellowtailed Surgeonfish Prionurus laticlavius
Spinster Wrasse Halichoeres nicholsi
Galápagos Mullet Mugil galapagensis
“Yellowtail morph”
Mexican Hogfish Bodianus diplotaenia
King Angelfish Holocanthus passer
Panama Sergeant Major Abudefduf troschelii
Azure Parrotfish Scarus compressus
Bumphead Parrotfish Bolbometopon muricatum
25

Ocean Sunfish Mola mola
1 sågs från Beluga utanför Punta Vicente Roca 14/3.
Klumpfisk, som den heter på svenska, är världens tyngsta strålfeniga fisk.
DAGFJÄRILAR
Galápagos Blue Butterfly Leptotes parrhasioides
Endemisk. Sågs på Santa Cruz, Floreana, Isabela.
Large-tailed Skipper Urbanus galapagensis
Endemisk. Sågs på Santa Cruz, Floreana, Isabela, Fernandina.
Monarch Butterfly Danaus plexippus megalippe
Sågs på Santa Cruz.
Galápagos Silver Fritillary Agraulis vanilla galapagensis
Endemisk. Sågs på Santiago.
Sulphur Butterfly Phoebis sennae marcellina
Allmän och sedd på flera öar.
Queen Butterfly Danaus gilippus thersippus
Sågs på Santa Cruz, Urvina Bay, Santiago.
26

KÄRLVÄXTER
Knappmangrove Conocarpus erectus
Nedan listas bara ett litet urval av alla kärlväxter vi såg och artbestämde.
Silk-cotton Tree Ceiba pentandra
Incense Tree (palo santo) Bursera graveolens
Jerusalem Thorn Parkinsonia aculeata
Flame Tree Erythrina velutina
Button Mangrove Conocarpus erectus
Poison Apple Hippomane mancinella
27

Black Mangrove Avicennia germinans
White Mangrove Laguncularia racemosa
Red Mangrove Rhizophora mangle
Longhaired Scalesia Scalesia villosa
Radiate-headed Scalesia Scalesia affinis
Angel’s Trumpet Brugmansia candida
Darwin’s Cotton Gossypium darwinii
Common Oleander Nerium oleander
Andersson’s Sedge Cyperus anderssonii
Lava Cactus Brachycereus nesioticus
Candelabra Cactus Jasminocereus thouarsii
Opuntia sp.
ÖVRIGA DJUR
Neoscona oaxacensis (en hjulspindel i familjen Araneidae)
Sedd bl.a. vid Urvina Bay, Isabela 13/3.
28

Large Painted Locust Schistocerca melanocera
Sedd på några öar. Endemisk gräshoppa.
Sally Light-foot Crab Grapsus grapsus
Allmän
Spökkrabba Ocypode gandichandii
Enstaka sedda.
Sjögurkor Holothurioidea sp.
Ett par arter sedda under snorkling.
Galápagossjölejon på Fernandina med vulkanen La Cumbre i bakgrunden.
29