10.09.2013 Views

Magiska möten - Äventyrsresor

Magiska möten - Äventyrsresor

Magiska möten - Äventyrsresor

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

VENTYRS<br />

<strong>Magiska</strong> <strong>möten</strong><br />

De dimhöljda bergens gorillor<br />

Havsisens konung – isbjörnen<br />

Reserapporter<br />

från Äventyrare<br />

◆ Isbrytarexpedition<br />

till Franz Josef Land<br />

◆ Städexpedition upp till 8 750 meter<br />

◆ Öarna bortom horisonten<br />

Stora upplevelSer i Små grupper Sedan 1984<br />

#2/2011<br />

Vart går din<br />

nästa drömresa?<br />

Costa rica<br />

› Regnskogsäventyr på ekolodge<br />

Kamtjatka<br />

› Bland vulkaner och björnar<br />

Kina<br />

› På pandaexpedition<br />

indien<br />

› Tigersafari i maharadjans land<br />

1


ÄVENTYRS<br />

RESOR<br />

Följ med Staffan Ulfstrand till öarna bortom horisonten<br />

– Galápagos. Här kommer djurlivet extremt nära och<br />

»arternas uppkomst« blir plötsligt begripligt. Staffans<br />

berättelse är som vanligt full av anekdoter som spänner<br />

från öarnas upptäckare på 1500-talet till dagens<br />

finkforskare. Läs och njut!<br />

2 3<br />

8<br />

18<br />

26<br />

30<br />

42<br />

48<br />

57<br />

59<br />

Vad händer med isbjörnen när världens isar smälter? Vad<br />

står högst upp på isbjörnens meny? Läs Tom Arnboms rapport<br />

om havsisens konung som lever på gränsen till det omöjliga.<br />

Från idé till verklighet. Världens högsta berg är nedskräpat av<br />

syrgastuber, tältrester, plastflaskor och allt annat som bergsklättrare<br />

och turister har lämnat efter sig. Men nu är det förändring på<br />

gång. Vi följde starten av städexpeditionen Saving Mount Everest.<br />

Franz Josef Land är ett orört och storslaget landskap där<br />

mycket få människor har satt sin fot sedan det upptäcktes<br />

1873. Följ med <strong>Äventyrsresor</strong>s medarbetare Peter Hunger<br />

på sommarens expedition till isbjörnarnas och valrossarnas<br />

rike, ombord på isbrytaren Kapitan Dranitsyn.<br />

På naturens villkor. Den prisbelönta regnskogslodgen Lapa<br />

Rios i Costa Rica erbjuder en alltmer sällsynt lyx. Här kan<br />

du glömma internetuppkoppling och iPod och istället njuta<br />

av regnskogens ljud och spana efter dess skygga invånare.<br />

Besök hos familjen Gorilla. Sällan har en värdfamilj<br />

varit så ointresserad av sina besökare som bergsgorillorna<br />

i Uganda. Med delar av sin egen familj möter Rolf<br />

Fällström en storfamilj med små busiga ungar, tuffa<br />

tonåringar, ömma mödrar och ansvarstagande fäder.<br />

Inte helt olik hans egen där hemma.<br />

Svenska Petra Wadströms soldrivna uppfinning<br />

underlättar livet för tusentals fattiga familjer i Afrika<br />

och Asien.<br />

#2/2011<br />

Hitta din resa. Soluppgång vid Machu Picchu eller<br />

vandring till Base Camp i Nepal? Safari i Botswana eller<br />

tigersafari i Indien? Här presenteras våra resor i korthet.<br />

Mer information finns på www.aventyrsresor.se.


ÄVENTYRS<br />

Peter Sund, vd <strong>Äventyrsresor</strong>.<br />

LäS ockSå professor Staffan Ulfstrands<br />

artikel om Galápagos, en av de mest<br />

fascinerande platserna på jorden.<br />

ÄVENTYRS<br />

gES uT aV<br />

ÄVENTYRSRESOR ab<br />

REdakTiON<br />

Kerstin Swanvall<br />

Peter Sund<br />

Monika Lykvist<br />

Peter Hunger<br />

Håkan Tranér<br />

Anne Stenskog<br />

John Hellervik<br />

FOTO<br />

Anne Stenskog<br />

Håkan Tranér<br />

Johan Sjögren<br />

Kerstin Swanvall<br />

Michael Martin<br />

Monika Lykvist<br />

Pelle Mellqvist<br />

Peter Hunger<br />

Peter Sund<br />

Rolf Fällström<br />

Staffan Widstrand<br />

Therese Edlund<br />

Lapa Rios<br />

iStockphoto<br />

WWF<br />

<strong>Äventyrsresor</strong>s arkiv<br />

SkRibENTER<br />

i dETTa NR<br />

Anna Michélsen<br />

Peter Hunger<br />

Peter Sund<br />

Rolf Fällström<br />

Staffan Ulfstrand<br />

Tom Arnbom<br />

kaRTOR<br />

Martin Gradén,<br />

Gradén Grafik<br />

FORm/pROdukTiON<br />

Martin Zetterquist,<br />

Formalix AB<br />

TRYck<br />

Sörmlands Grafiska AB<br />

RESOR<br />

© <strong>Äventyrsresor</strong> AB 2011<br />

#2/2011<br />

4 5<br />

RESOR<br />

ROVdjuR bERöR<br />

Mina två döttrar vill alltid höra en saga innan de går till sängs och vi har nu snart<br />

plöjt igenom de flesta barnboksklassikerna. Därför var det inte konstigt att de såg oroliga<br />

ut när jag berättade att jag skulle åka till Finland och titta på vargar och björnar. I nästan<br />

alla sagobeskrivningar av våra skogars rovdjur framställs de som farliga och otäcka. Jag<br />

påminde om sången Björnen sover och att allt skulle gå bra bara jag var varlig ...<br />

Tillsammans med mina kollegor besökte jag Lassis vildmarkscamp djupt inne i<br />

de finska skogarna på gränsen till Ryssland. Lassi har sedan 1970-talet kämpat för att<br />

vi ska få uppleva storartade <strong>möten</strong> med de stora rovdjuren och hans camp har idag ett<br />

både världsomspännande och mycket gott rykte.<br />

När jag sitter i gömslet och ser solen gå upp tänker jag mycket på hur trångsynt<br />

debatten hemma i Sverige har blivit kring dessa djur. Visst är det märkligt att man som<br />

naturfotograf har sämre rättigheter än en jägare. Självklart ska vi ha jakt, men nog skulle<br />

vi samtidigt kunna skapa möjligheter för entreprenörer att bygga upp verksamheter<br />

som på sikt skulle sätta vårt egen vildmark på kartan för naturälskare världen över.<br />

På <strong>Äventyrsresor</strong> har vi en policy att minst en från kontoret ska ha varit på de<br />

resor vi säljer. Det är helt avgörande för att upprätthålla den kvalitet och kontroll som<br />

krävs för att arrangera unika och upplevelserika expeditioner. Ibland gör vi dessa<br />

jungfruresor tillsammans med våra allra mest nyfikna resenärer, som nu i juli då vi<br />

genomförde en pionjärexpedition till Franz Josef Land, Eurasiens nordligaste punkt.<br />

Läs mer om denna storartade arkipelag i min kollega Peter Hungers artikel och i<br />

Tom Arnboms text om isbjörnen. Tom är docent i zoologisk ekologi och arbetar med<br />

Arktis frågor på Världsnaturfonden.<br />

Nära och äkta <strong>möten</strong> med vilda djur i sin naturliga miljö berör och förändrar dig.<br />

Det är svårt, för att inte säga omöjligt, att förhålla sig oberörd till de öden som ibland<br />

drabbar vårt känsliga ekosystem.<br />

Detta är <strong>Äventyrsresor</strong>s drivkraft. Genom att fler besöker och upplever unika<br />

miljöer ökar också viljan att bevara. Och inte minst skapas viktiga inkomstkällor<br />

för de människor som bor i dessa områden. På detta sätt kan vi alla vara varliga.<br />

Då är inte ens björnen farlig längre. Trevlig läsning och hoppas vi ses på någon<br />

expedition framöver!<br />

Peter Sund, vd <strong>Äventyrsresor</strong><br />

redaktionen@aventyrsresor.se<br />

341 078<br />

TRYCKSAK


ÄVENTYR<br />

vägplaner genom Serengeti stoppade<br />

PlanErna på att bygga en asfalterad väg genom Serengeti, Afrikas<br />

mest berömda nationalpark, har enligt UNESCO övergivits av<br />

Tanzanias regering. Det här är åtminstone en halv seger för internationellt<br />

naturskydd och ekoturism, även om det i dagsläget är<br />

oklart om hur framtida vägar kommer att dras i västra Tanzania.<br />

I höstas protesterade 40 svenska reseföretag tillsammans<br />

med Ekoturismföreningen och Världsnaturfonden WWF mot planerna<br />

på en asfalterad väg genom Serengeti. Planer som inte bara<br />

hotade att skära av vandringsrutterna för miljontals gnuer och<br />

zebror, utan också dramatiskt minska Tanzanias turismintäkter.<br />

Det var i en skrivelse till UNESCO i juni som Tanzanias<br />

regering berättade att man har skrinlagt sina planera på att bygga<br />

en asfalterad väg genom de norra delarna av Serengeti. Däremot<br />

är det oklart om dagens befintliga safariväg kommer att utökas,<br />

uppgraderas till en grusväg och eventuellt även öppnas för annan<br />

trafik än turism och naturskydd.<br />

Forskare på Madagaskar har upptäckt<br />

drygt 600 arter, varav 41 däggdjur<br />

s edan 1999, enligt en ny WWF-rapport.<br />

En tarzan-kameleont med platt näsa<br />

och en liten rödbrun muslemur finns<br />

bland nyupptäckterna.<br />

Mellan 1999 och 2010 har totalt 615<br />

arter upptäckts, vilket i snitt betyder en<br />

ny art per vecka. Fynden omfattar 385<br />

växter, 42 ryggradslösa djur, 17 fiskar, 69<br />

groddjur, 61 reptiler och 40 däggdjur<br />

enligt WWF-rapporten Treasure Island.<br />

I den har WWF ställt samman vetenskapliga<br />

upptäckter som gjorts av biologisk<br />

mångfald under ett decennium på<br />

världens fjärde största ö. 80 procent av<br />

arterna på Madagaskar lever enbart här.<br />

– Den här rapporten är ännu ett bevis<br />

på hur unika och oersättliga de olika<br />

KÄlla: eKotUrISmförenInGen<br />

Eldorado med nya<br />

arter på madagaskar<br />

ekosystemen på Madagaskar är med sin<br />

mångfald av olika arter. Men den är också<br />

en dramatisk påminnelse om de ökande<br />

hoten mot denna känsliga miljö, säger<br />

Allan Carlson, expert på tropisk naturvård<br />

på Världsnaturfonden WWF i Sverige.<br />

Bland nyupptäckterna finns Tarzankameleonten,<br />

en 13 centimeter lång reptil<br />

som fått sitt namn av djungelhjälten<br />

och blivit ett hopp för ökat skogsskydd.<br />

En annan karismatisk nyupptäckt är den<br />

lilla rödbruna muslemuren, en av världens<br />

minsta primater. Den väger bara<br />

30 gram och liknar en av karaktärerna i<br />

storfilmen Madagaskar.<br />

En annan spektakulär upptäckt är<br />

den magnifika Tahinapalmen, som<br />

upptäcktes på västra delen av ön och kan<br />

bli 18 meter hög. Palmen har en jättelik<br />

…i korta draG…<br />

Hur mycket sover djur?<br />

Hur längE olika djurarter sover varierar väldigt. Ett lejon<br />

sover till exempel längre tid än en hund, men inte lika<br />

länge som en fladdermus.<br />

Livet är hårt, och däggdjur behöver sin sömn. Men<br />

varför behöver en jordekorre 15 timmar, när giraffen klarar<br />

sig med 4,5 timmar?<br />

Det kan ha något att göra med hur de olika djuren har<br />

anpassat sig för att kunna spara energi och leva i säkerhet,<br />

berättar Jerome Siegel, som är sömnforskare vid UCLA i USA.<br />

Elefanter sover bara drygt tre timmar per dygn.<br />

»När man är så stor måste man äta det mesta av tiden«,<br />

säger Jerome Siegel. För fladdermusen Eptesicus fuscus är<br />

det å andra sidan mer ändamålsenligt att förbruka energi<br />

endast de få timmar på natten då de insekter som den jagar<br />

är aktiva.<br />

Djur som sover i gömställen sover ofta längre och<br />

djupare än de som alltid är på sin vakt.<br />

Vissa kan dock sova när och var de vill: »Vem stör ett<br />

sovande lejon?« frågar Jerome Siegel.<br />

KÄlla: natIonal GeoGraphIc<br />

blomställning i mitten av kronan men<br />

sedan den blommat och gett frukt kollapsar<br />

den och dör.<br />

Många av de spännande och färgstarka<br />

varelserna lever idag under stark<br />

press. Madagaskars unika livsmiljöer står<br />

inför många hot där avskogningen är ett<br />

av de allvarligaste. Ön har redan förlorat<br />

90 procent av sin ursprungliga skog.<br />

WWF, som arbetat på Madagaskar<br />

i 47 år, har som mål att få till stånd ett<br />

representativt nätverk av skyddade områden<br />

och att främja en hållbar försörjning<br />

för lokalbefolkningen.<br />

– Ett starkare skydd av skogen och<br />

en mer hållbar konsumtion av timmer<br />

är viktigt för framtiden, säger Allan<br />

Carlson.<br />

KÄlla: wwf.Se<br />

Schimpansungar leker mor och barn<br />

BEtEEndEBiologEr vid Harvard University har upptäckt att unga<br />

schimpanshonor i Kibale National Park i Uganda använder pinnar<br />

som ett slags dockor.<br />

Medan schimpanshannar mest använder pinnarna till att<br />

undersöka saker, leka och skrämma andra med, håller och vaggar<br />

schimpanshonorna ofta pinnarna på ett sätt som ger en bild av<br />

schimpansmammans omsorg om en unge.<br />

Hos schimpanser är det nästan alltid honorna som bär på<br />

ungarna. Därför tror forskarna att pinnbärandet kan vara en docklek,<br />

där unga honor övar på att bli mammor.<br />

Användandet av pinnar som dockor har inte setts hos andra<br />

schimpanser, så traditionen har enligt forskarna uppstått i just<br />

detta schimpanssamhälle i parken. Ungarna lär sig leken av varandra,<br />

utan att de vuxna är inblandade.<br />

KÄlla: IllUStrerad VetenSKap<br />

ArrivalGuides släpper<br />

iPhone-app<br />

arrivalguidES, världsledande leverantör<br />

av destinationsguider online och i pdfformat,<br />

har nu lanserat en unik iPhone/<br />

iPad-app med fler än 400 gratis guider.<br />

Det göteborgsbaserade företaget<br />

ArrivalGuides har sedan starten 2005<br />

byggt upp ett bibliotek av över 400<br />

destinationsguider. Dessa finns tillgängliga<br />

för gratis nedladdning över hela världen genom<br />

ArrivalGuides partnernätverk av ledande reseaktörer såsom<br />

SAS, Ryanair, Airberlin, Continental Airlines, Resia, Flybe,<br />

VIA Tours, Expressen, etc. Fler än 15 miljoner resenärer använder<br />

varje år destinationsguiderna för att bli inspirerade<br />

och få hjälp att planera sin resa.<br />

– Med vår nya app ger vi resenärer över hela världen ett<br />

nytt sätt att använda vårt material till sin resa. Användaren<br />

har också möjlighet att ladda ner guiderna i offline-läge för<br />

att slippa skyhöga roamingavgifter, säger Magnus Aideborn,<br />

vd för ArrivalGuides.<br />

Guiderna finns tillgängliga på svenska och engelska och<br />

uppdateras regelbundet i samarbete med de officiella turistbyråerna<br />

och lokala journalister. Nya spännande destinationer<br />

tillkommer varje månad.<br />

KÄlla: arrIValGUIdeS<br />

#2/2011<br />

knölig havsjätte överlevde rovjakt<br />

KnölvalEn var mycket nära att bli utrotad. När den fridlystes<br />

1966 fanns bara 5 000 valar kvar. Men i dag är arten<br />

inte längre hotad. Valskådarnas favorit kan återigen ses i<br />

alla världshav.<br />

Återhämtningen efter fridlysningen gick långsamt,<br />

mycket beroende på en utbredd illegal jakt. Sovjetiska biologer<br />

har dokumenterat att landets fiskeflotta tjuvjagade hela<br />

46 000 knölvalar mellan 1947 och 1973. Men i dag finns<br />

det minst 80 000 knölvalar i våra hav, och för två år sedan<br />

togs arten bort från Internationella naturvårdsunionens<br />

rödlista över hotade arter.<br />

Knölvalen blir ungefär 15 meter lång och väger strax<br />

över 30 ton. Den är känd för sin sång och för sina spektakulära<br />

hopp. Olika knölvalspopulationer har sina bestämda<br />

årliga migrationsrutter mellan polartrakternas fiskrika vatten<br />

och tropikernas varmare hav där själva parningen och<br />

kalvningen äger rum.<br />

Under migrationen följer de kusterna, vilket gör att det<br />

är relativt lätt att få se dessa magnifika djur.<br />

KÄlla: forSKnInG och framSteG<br />

du tittar och National<br />

geographics donerar!<br />

SE national gEograPHicS trailEr för filmen »the Last Lions« på<br />

Youtube. För varje visning donerar national Geographic uSd<br />

0,10 till »cause an up roar«, ett projektet för att bevara de stora<br />

kattdjuren i Botswana.<br />

Se trailern och dela den med vänner och bekanta. taket för<br />

donationen är uSd 100 000.<br />

6 7


galápagos<br />

– öarna bortom<br />

horisonten<br />

Mitt ute i Stilla havet ligger de vulkaniska galápagosöarna. under<br />

båtresorna mellan öarna har man sällskap med glada delfingäng,<br />

på stranden vimlar det av maffiga sjölejon, och många av fåglarna<br />

på öarna är så orädda att de kommer ner på frukostbordet och tar<br />

för sig av smulorna. <br />

text Staffan ulfStrand<br />

8 9


» ... dricksvattnet var så gott som slut, och biskopen<br />

hade för säkerhets skull skrivit en nekrolog över<br />

sig själv i sin dagbok – när utkiken i mastkorgen<br />

plötsligt hojtade att han såg en ö vid horisonten.«<br />

<br />

En dag år 1535 kom en båt drivande med<br />

ekvatorialströmmen västerut i Stilla oceanen.<br />

Ombord fanns förutom besättningen också den<br />

spanske biskop som hade tillsyn över de kristna<br />

kolonisatörerna i Sydamerika jämte några av<br />

hans medhjälpare. Vinden hade mojnat, så<br />

båten drev hjälplöst med strömmen, dricksvattnet<br />

var så gott som slut, och biskopen hade för<br />

säkerhets skull skrivit en nekrolog över sig själv<br />

i sin dagbok – när utkiken i mastkorgen plötsligt<br />

hojtade att han såg en ö vid horisonten. Vilken<br />

otrolig tur, särskilt som det visade sig vara en<br />

av de Galápagosöar som faktiskt har en eller<br />

annan liten bäck med drickbart sötvatten. I sin<br />

rapport till sin uppdragsgivare, kung Carlos V av<br />

Spanien, berättar den gode biskopen om vissa<br />

iakttagelser han gjort under sitt ofrivilliga besök<br />

på de okända öarna. Bland annat nämner han de<br />

jättestora landsköldpaddor som han sett på vissa<br />

av öarna men också fåglarnas otroliga oräddhet<br />

– som naturligtvis stod dem dyrt när de hungriga<br />

sjömännen gick i land för att proviantera.<br />

Sålunda var öarna »upptäckta«, men därefter<br />

vidtog en lång period då ganska lite hände<br />

på dem. Pirater steg i land då och då, liksom<br />

valfångare på väg till eller från de sydliga oceanerna,<br />

inte minst för att lasta ombord sköldpaddor<br />

som nämligen länge kunde hållas levande<br />

på skeppen och därigenom tjäna som föda för<br />

sjömännen. Man släppte också i land getter och<br />

andra husdjur som en födoresurs vid framtida<br />

besök. Oavsiktligt kom de därvid också att »berika«<br />

öarnas djurvärld med skeppsråttor med sin sedvanligt<br />

goda förökningsförmåga – och skadliga<br />

inverkan på den befintliga faunan.<br />

avlägSna – SannErligEn! Galápagosöarna<br />

ligger mitt på ekvatorn och ungefär tusen<br />

kilo meter rakt västerut från Ecuador. Antalet<br />

öar beror på hur man definierar »ö«, men man<br />

brukar räkna med ett knappt tjogtal. Den största,<br />

Isabela, har en yta på 4 600 kvkm, att jämföra<br />

med Gotlands dryga 3 000. På den ön finns<br />

också det högsta berget, ungefär 1 700 m.<br />

Öarna är vulkaniska och stiger och sjunker<br />

samt rör sig österut med en hastighet av några<br />

centimeter om året. De äldsta av de nuvarande<br />

öarna har existerat i drygt 3 miljoner år. I geologiskt<br />

perspektiv är de alltså unga.<br />

Galápagosöarnas politiska tillhörighet var<br />

länge diffus. Av gammal vana ansåg britterna en<br />

tid att öarna var deras och avlönade faktiskt en<br />

»guvernör« för att markera detta faktum. Nuförtiden<br />

är de en del av Ecuador. Till allra största<br />

delen utgör de ett »världsarv« tillskapat för att<br />

så vitt möjligt bevara deras synnerligen speciella<br />

fauna och flora. Just deras natur är vad som givit<br />

dem den världsberömmelse, som också betingas<br />

av ett historiskt besök av en naturforskare med<br />

omvälvande idéer: Charles Darwin.<br />

år 1831 var Darwin 22 år. Han hade studerat<br />

medicin vid universitetet i Edinburgh men hoppat<br />

av, bland annat därför att han fann kirurgi<br />

utan bedövning outhärdligt, och därefter hade<br />

han utan entusiasm och utan ansträngning av -<br />

lagt en teologie kandidatexamen vid Cambridge<br />

University. Men vad skulle han nu hitta på?<br />

Den frågan fick ett snabbt svar genom att<br />

han på hösten 1831 fick en inbjudan att följa<br />

med på HMS »The Beagle«, som skulle ut på en<br />

världsomsegling med syfte att sjökartera vissa<br />

dåligt kända kustområden i Sydamerika. Imperiet<br />

expanderade, makten var havsburen, och<br />

<br />

flottan krävde bättre sjökort. Kaptenen, Robert<br />

Fitzroy, tillhörig en ätt i utkanten av kungafamiljen,<br />

ansåg sig rakt inte kunna umgås<br />

med besättningen utan måste ha med<br />

på färden en person av tillnärmelsevis hans<br />

egen samhällsklass att prata med. Tack vare<br />

rekommendationer från vissa professorer<br />

i Cambridge blev Charles Darwin den som<br />

inbjöds, dels som »kaptenskonversatör«, dels<br />

som »naturalist«, dvs en person med uppdrag<br />

att samla växter, djur och mineralier på de<br />

ställen där båten längre tid låg i hamn. Med sitt<br />

brinnande intresse för vad vi idag skulle kalla<br />

»fältbiologi« såg Charles denna inbjudan som<br />

en skänk från ovan och tvekade inte att tacka ja.<br />

Resan var långt ifrån kostnadsfri, men Charles<br />

pappa var stenrik och pengar var aldrig något<br />

problem i den familjen.<br />

För att göra en lång historia kort: strax efter<br />

jul 1831 seglade »The Beagle« iväg, ägnade sig åt<br />

detaljerad sjökartering runt Sydamerikas sydspets<br />

och seglade därefter upp längs västkusten<br />

för att så småningom sätta kurs mot Galápagosöarna<br />

långt där ute i Stilla oceanen. Den 15 september<br />

1835 nådde de fram till detta etappmål.<br />

Under sina fem veckor i Galápagosarkipelagen<br />

landsteg Darwin och hans betjänt på fem<br />

av öarna och samlade, iakttog och noterade ...<br />

Liksom många andra 1800-talsnaturalister<br />

skrev Darwin en synnerligen detaljrik dagbok,<br />

där man dag för dag kan följa hans göranden<br />

och låtanden, och liksom Carl von Linné var<br />

han både en lysande skribent och en fenomenal<br />

observatör, så än i denna dag är hans resedagbok<br />

fascinerande läsning.<br />

Här finns inte plats att redogöra för allt som<br />

Darwin upplevde under sin tid på Galápagos,<br />

men så mycket måste sägas att vad han såg och<br />

samlade under de veckorna hade stort inflytande<br />

på hans gryende funderingar kring vad som på<br />

den tiden ofta omtalades som »mysteriernas<br />

mysterium«: hur uppkommer nya arter, och<br />

hur får de sina olika egenskaper som gör dem<br />

livsdugliga i de mest skilda miljöer? Är livet på<br />

10 11<br />

jane GoodaLL<br />

och flint.


jorden verkligen en produkt av en gudomlig skapelseakt,<br />

och är arterna faktiskt oföränderliga?<br />

Till de djur som under Galápagosbesöket i<br />

särskilt hög grad fångade Darwins uppmärksamhet<br />

hörde jättesköldpaddorna. När han besökte<br />

den brittiske »guvernören«, berättade denne att<br />

dessa djur faktiskt såg lite olika ut på de olika<br />

öarna. I sin trädgård hade han en samling sköldpaddsskal,<br />

och han visade Darwin hur man på<br />

deras form kunde se vilken ö de kom från. Hm,<br />

sa antagligen Darwin, egendomligt: inte identiska<br />

men snarlika – månne det gått så till att en<br />

enda form en gång kommit till öarna, drivande<br />

med strömmarna från Sydamerika, och därefter<br />

givit upphov till olika former på de olika öarna?<br />

Samma mönster såg han hos två fågelgrupper,<br />

härmtrastarna och de som så småningom<br />

skulle komma att kallas darwinfinkar. Snarlika<br />

men inte identiska på de olika öarna – undras<br />

om jag inte börjar ana lösningen på »mysteriernas<br />

mysterium«, skriver han i sin dagbok och<br />

tillfogar att i isolerade övärldar har en biolog<br />

mycket att hämta.<br />

»rEStEn är HiStoria«, som man brukar säga.<br />

Åren efter hemkomsten funderade och funderade<br />

han, diskuterade med kolleger i London,<br />

läste och lyssnade ... Och så pang: 1859 utkom<br />

hans storverk, »Om arternas uppkomst«, och<br />

därefter har världen inte varit sig lik. I denna<br />

bok jämte efterföljaren »Människans härkomst«<br />

(1871) lägger han fram en fortfarande hållbar<br />

förklaring till hur arter uppstår och får sina<br />

specifika anpassningar, nämligen genom naturligt<br />

urval. Människan har utvecklats och fått<br />

sina drag genom exakt samma process som alla<br />

andra djurarter: ojämlik fortplantningsframgång<br />

för individer med olika arvsanlag.<br />

Och visst hade jättesköldpaddorna, härmtrastarna<br />

och darwinfinkarna på Galápagos just<br />

den historia som Darwin misstänkte: ur en enda<br />

ditkommen art utvecklades alla de nu befintliga<br />

arterna med var sina anpassningar.<br />

dEt är MEd En KänSla av overklighet man stiger<br />

i land på Galápagos. Man är verkligen »långt<br />

borta«! För att uppleva dessa mirakulösa öar<br />

färdas man runt på ett kryssningsfartyg (ju<br />

mindre, desto bättre) och stiger i land på den<br />

ena ön efter den andra. Även de ibland långa<br />

sjöresorna är fulla av händelser. Ur mitt förråd<br />

av Galápagos minnen dyker det upp oförglömligheter<br />

som exempelvis en flock av hundratals<br />

mantor, jätterockor som simmade alldeles under<br />

havsytan så att bara de två »vingspetsarna« stack<br />

upp. Först kunde jag överhuvudtaget inte förstå<br />

» ... över alltihopa svävade fregattfåglar,<br />

lättare än luft, och långt borta såg vi<br />

skymten av en kaskelot – passande nog<br />

eftersom vår båt just hette ›Cachalote‹.«<br />

12 13<br />

<br />

vad det var jag såg, men så girade kapten så att<br />

vi kunde betrakta dem på närhåll. Mycket ofta<br />

simmade de parvis och alldeles under ytan:<br />

rörde det sig om något slags parningsbeteende?<br />

Vårt koxande avbröts av att någon ropade »titta<br />

– en hammarhuvudhaj«. Och över alltihopa svävade<br />

fregattfåglar, lättare än luft, och långt borta<br />

såg vi skymten av en kaskelot – passande nog<br />

eftersom vår båt just hette »Cachalote«.<br />

Vid ett annat tillfälle krusades den lugna<br />

havsytan av tusentals fåglar, pyttesmå, som guppade<br />

på ytan. Det tog en stund innan vi fattade<br />

att det var nordamerikanska simsnäppor som<br />

tillbringar sin vinter mitt ute på oceanen. Rätt<br />

som det var kom en labb – art obestämd! – och<br />

högg en simsnäppa, bjöd den på en sista resa<br />

och slök den hel och hållen högt uppe i luften<br />

över vår lilla båt.<br />

En fridfull aftonstund satt vi i vår båt utanför<br />

en brant klippstrand och njöt av åsynen av två<br />

par galápagospingviner på en hylla. Plötsligt fick<br />

hanen i det ena paret en idé: han gav sin hona<br />

en vänlig klapp i ryggen, hon la sig på magen,<br />

han hoppade upp på henne och uträttade sitt<br />

ärende – det tog bara några sekunder. Hanen<br />

i det andra paret tittade på och verkade tänka<br />

att det där såg ju trevligt ut, så han och hans<br />

hona upprepade manövern. Sedan vankade de<br />

två pingvinparen in i en liten grotta där de väl<br />

tänkte tillbringa natten. Galápagospingvinen är<br />

den enda pingvinart som finns så långt norrut<br />

som vid ekvatorn.<br />

SEdan 1973 ägnar sig forskarparet Peter och<br />

Rosemary Grant, båda professorer på det framstående<br />

Princeton University, åt att på Galápagosöarna<br />

utforska de 15 darwinfink arternas intressanta<br />

liv och leverne, och det kan med fog hävdas<br />

att deras forskning så nära det överhuvudtaget är<br />

möjligt följer den biologiska utvecklingsprocessen<br />

(evolutionen) i realtid. Öarna har från år till<br />

år starkt växlande väderlek. Vissa s k El Nino-år


» Mörkrets demoner‹ – så kallade Darwin dem!<br />

Som den enda bland världens alla ödlearter<br />

hämtar havsleguanen all sin föda ur havet.«<br />

<br />

regnar det alldeles omåttligt, medan det knappt<br />

faller en droppe andra år. Dessa variationer<br />

påverkar naturligtvis växtligheten, vars fröproduktion<br />

är livsviktig för darwinfinkarna. Regniga<br />

år är det gott om vissa typer av frön, torra år är<br />

det däremot andra växtarter som är produktiva,<br />

vilket betyder att fröätare som finkarna utsätts<br />

för enorma årliga variationer i tillgången på<br />

föda. Tack vare denna klimatdramatik har paret<br />

Grant och deras medarbetare kunnat iaktta hur<br />

de skiftande näringsbetingelserna sållar bland<br />

individer med olika form och storlek på näbben,<br />

vilket leder till ärftliga förändringar i beståndet:<br />

det pågår en s k mikroevolutionär process som<br />

rättar fåglarnas »näbb efter matsäck«.<br />

Forskningen på Galápagos underlättas av<br />

fåglarnas otroliga oräddhet. Utan att be om tillstånd<br />

dunsar finkarna ner på frukostbordet och<br />

tar för sig från ens tallrik. Riggar man upp en<br />

presenning som regnskydd över sitt arbets- eller<br />

matbord, nog kommer det ett antal hägrar och<br />

ställer sig som kandelabrar på bordet – skönt att<br />

skyla sig från regnet! Ligger en jorduggla och<br />

ruvar på stigen där du kommer traskande, inte<br />

flyttar den på sig. En galápagosvråk – närbesläktad<br />

med vår ormvråk – tittar nyfiket på dig från<br />

en gren en meter över ditt huvud. Makalöst!<br />

Inte bara fåglarna utan också reptilerna<br />

är särdeles spännande på dessa öar. Det finns<br />

fyra ormarter, alla ogiftiga. Det finns en hel rad<br />

småväxta ödlor, som inte gör mycket väsen av<br />

sig. Men därtill finns det tre rejält storväxta ödlearter:<br />

två landleguaner, som kan bli meterlånga<br />

och väga upp till 15 kg, och en havsleguan, som<br />

också den kan bli meterlång. Havsleguanen har<br />

ett nästan spöklikt utseende, är övervägande<br />

svart, har stor bred mun och ett dystert och elakt<br />

ansiktsuttryck. »Mörkrets demoner« – så kallade<br />

Darwin dem! Som den enda bland världens alla<br />

ödlearter hämtar havsleguanen all sin föda ur<br />

havet, nämligen bottenlevande grönalger som<br />

den dyker ner till och betar av.<br />

På flera av öarna finns stora kolonier av två<br />

sälarter: galápagossjölejonet och galápagosöronsälen.<br />

Speciellt den förstnämnda är mycket talrik.<br />

Det är en häftig upplevelse att bada, snorkla<br />

eller dyka och plötsligt befinna sig i sällskap<br />

med ett antal väldiga sjölejon, nyfikna men utan<br />

onda avsikter. Hajar är det gott om kring vissa<br />

öar, liksom rockor. Härliga syner erbjuder stimmen<br />

av flasknosdelfiner: inga däggdjur ser så<br />

ohämmat nöjda och lyckliga ut som delfiner ...<br />

udda MänniSKor har vid olika tillfällen slagit<br />

sig ner på en eller annan av öarna och försökt<br />

livnära sig av vad marken och havet ger. Det<br />

märkligaste exemplet är nog följande. Till ön<br />

Floreana kom i början av 1930-talet några tyska<br />

familjer med »grönvågig« inställning. Med<br />

ofattbar energi och uthållighet lyckades de få<br />

igång ett antal odlingar som gav dem en dräglig<br />

bärgning. Men efter några år dök en »orm«<br />

upp i detta paradis. Till ön anlände en märklig<br />

kvinna av ungersk börd och självutnämnd baronessa,<br />

och hennes huvudsakliga bagage bestod<br />

av två unga älskare. Den oväntade och oönskade<br />

ankomsten av denna trio utgjorde upptakten till<br />

ett flerårigt drama med mystiska försvinnanden<br />

och (misstänkta) giftmord. År 1987 kom jag till<br />

Floreana och bjöds med mitt ressällskap in till<br />

<br />

<br />

14 15


» ... efter en stund gick det upp<br />

för oss att hon hade varit den<br />

huvudmisstänkta vad beträffar<br />

giftmorden.«<br />

en gammal dam vid namn Margaret Wittmer,<br />

vithårig och älskvärd; efter en stund gick det upp<br />

för oss att hon hade varit den huvudmisstänkta<br />

vad beträffar giftmorden. Min rudimentära<br />

skoltyska kom mig väl till pass, för Frau Wittmer<br />

var fortfarande i huvudsak tyskspråkig och<br />

gillade besökare som hon kunde prata lite tyska<br />

med. Omgiven av barnbarn och barnbarnsbarn<br />

ville hon bjuda oss på egenhändigt framställd<br />

apelsinlikör – något som vi med tanke på de där<br />

misstänkta giftmorden accepterade först efter<br />

viss tvekan. Nåväl, »you only live twice«, tänkte<br />

vi och skålade och måste erkänna att läckrare<br />

dryck hade vi sällan smakat, och faktum är att<br />

alla mådde vi ännu bättre efter än före drinkarna.<br />

Några år efter detta för oss oförglömliga besök<br />

gick Margaret Wittmer bort, 96 år gammal.<br />

Hur SEr FraMtidEn ut för Galápagos? Bättre,<br />

skulle jag vilja påstå, än på många platser, och<br />

Internationella Naturvårdsunionen har nyligen<br />

16<br />

galáPagoS – läStiPS<br />

Vill du veta mer om Galápagos, om evolution i<br />

realtid och om charles darwins besök på öarna<br />

för 176 år sedan? här kommer lite lästips.<br />

➤ först och främst rekommenderas darwins<br />

egen reseskildring som finns utgiven i<br />

otaliga upplagor. till exempel:<br />

Darwin, Ch – The Voyage of the Beagle.<br />

Wordsworth Classics of World Literature,<br />

1997.<br />

➤ en utmärkt fälthandbok som omfattar hela<br />

faunan är:<br />

Fitter, J. m fl. – Wildlife of the Galápagos.<br />

Safari Guides, Collins, 2000.<br />

sänkt »hotnivån« för denna fascinerande övärld.<br />

Ecuadors politiker inser turismens ekonomiska<br />

betydelse men har att kämpa mot dels många<br />

fastlandsecuadorianers fullt förståeliga längtan<br />

att fly från överbefolkade kuststäder, dels kraven<br />

från fiskerinäringen som hämtar upp allsköns<br />

produkter ur havet runt öarna, inklusive sjögurkor<br />

som till ofattbara priser kan säljas till Kina<br />

för pseudomedicinsk användning. Med internationell<br />

uppbackning arbetar de ecuadorianska<br />

myndigheterna energiskt för att bevara detta<br />

Världsarv. Exempelvis har man på vissa av öarna<br />

med framgång bekämpat de introducerade<br />

»husdjuren« alltifrån getter till råttor.<br />

SoM BlandarEn odödligt PåPEKat »är det<br />

svårt att sia, särskilt om framtiden«. Det gäller<br />

i högsta grad för Galápagosöarna. Än är de i<br />

stort sett ofördärvade och erbjuder besökaren<br />

någonting så oförglömligt som ett besök –<br />

bortom horisonten.<br />

➤ Staffan har själv skrivit en bok om darwin,<br />

där ett av kapitlen handlar om hans besök<br />

på Galápagos:<br />

Ulfstrand, S. – Darwins idé. Den bästa<br />

idé någon någonsin haft och hur den<br />

fungerar idag. Symposion, 2008.<br />

➤ riklig information om öarna alltifrån deras<br />

uppkomst och geologiska egenskaper<br />

till deras insektsfauna och mänskliga<br />

kolonisation finns i:<br />

Jackson, M. H. – Galápagos. A Natural<br />

History Guide. University of Calgary<br />

Press, 1990.<br />

StaFFan uLFStrand är professor<br />

emeritus i zooekologi vid Uppsala<br />

universitet. till de frågor som han<br />

ägnat sig åt att studera hör hur<br />

olika djurarter fått sina specifika<br />

utseenden och beteenden – frågor<br />

där svaren måste sökas i darwinsk<br />

evolutionsbiologi. förutom ett<br />

stort antal resor till östra och<br />

södra afrika, bland annat som<br />

reseledare för <strong>Äventyrsresor</strong>, har<br />

han också gjort ett antal besök på<br />

Galápagosöarna för att lära känna<br />

deras unika djurliv. första gången<br />

arbetade han som »fältassistent« åt<br />

forskarparet peter och rosemary<br />

Grant, som idag är världsberömda<br />

inom biologin genom sin<br />

forskning över anpassning och<br />

artbildning hos de finkar som<br />

nuförtiden kallas just darwinfinkar.<br />

➤ de två forskare som i snart 40 år studerat<br />

darwinfinkarnas biologi har nyligen<br />

skrivit en utomordentligt intressant och<br />

lättillgänglig bok om sina resultat och<br />

slutsatser:<br />

Grant, P. R. & B. R. – How and Why Species<br />

Multiply. The Radiation of Darwin´s<br />

Finches. Princeton University Press, 2008.<br />

➤ till slut en fruktansvärt spännande<br />

»kriminalroman« om de mystiska<br />

händelserna som utspelades på floreana:<br />

Treherne, J. – The Galápagos Affair. Triad<br />

NUMMER 5 SEPTEMBER 2011<br />

populärkultur och språkstudier » tyska » imitatörer » indonesiska » lolita ray<br />

VETENSKAP är<br />

också ett ÄVENTYR<br />

Går det att älska tyska?<br />

Ja natürlich!<br />

INGEN<br />

TALAR<br />

SVENSKA<br />

i en ordklass för sig!<br />

september 2011 pris 75 kr<br />

(€ 9,10, 85 nok)<br />

MANGA<br />

DATASPEL<br />

FILM & TV<br />

Japanska serier och amerikanska<br />

filmer gör språk populärt<br />

– men lär man sig nåt?<br />

<br />

Planetbanornas gåta löst? Självkännedom kan skada Så fungerar framtidens 3D<br />

FORSKNING<br />

FRAMSTEG<br />

&<br />

Välj din<br />

favorit!<br />

<br />

7 388074 407509<br />

<br />

INTERPRESS 2561-05<br />

Tre tidningar för dig som vill<br />

veta hur världen, människan<br />

och språket fungerar.<br />

Grafton Books, 1987. www.bratidskrifter.se<br />

INTERPRESS 2561-05<br />

PLUS<br />

Så skapades<br />

indonesiskan<br />

Dialekten gör<br />

imitatören<br />

Bagare och<br />

andra sedlar<br />

Lolita Ray om<br />

tysta repliker<br />

7 388256 107500 • RETURVECKA V 41<br />

7 388256 107500<br />

Kohjärnan<br />

kopplas upp<br />

Elektroder på pannan<br />

mäter om mjölkkorna<br />

hinner sova ordentligt<br />

RETURVECKA v 41<br />

Neurologi<br />

Elektriska stötar<br />

kan ge snabbare<br />

inlärning<br />

Fysik<br />

<br />

Nr 6 augusti 2011<br />

Pris 75kr<br />

[€ 9.10, NOK 85]<br />

Korruption dödar<br />

Kemiskt krig<br />

mellan växter<br />

och insekter<br />

<br />

Jag<br />

trodde<br />

att han<br />

ville<br />

Så ska rymdpartiklarna<br />

fångas<br />

i Antarktis<br />

nr 3 maJ 2011<br />

Johanna kolJonen implantat i hJärnan robotar Drömmar Depressioner och inflammationer<br />

Du och ditt ex–vad händer sedan?<br />

för dig som tänker<br />

maj 2011<br />

68 kr (€7,60, 76 nok)<br />

Hjärnkoll<br />

implantaten tar<br />

kommandot<br />

kusligt!<br />

se upp för<br />

mänskliga<br />

robotar<br />

Arkeologi<br />

Spjutspetsarna som<br />

bröt mönstret för<br />

85 000 år sedan<br />

Johanna Koljonen<br />

om att också tjejer<br />

kan ha svårt att ta ett nej<br />

Succé!<br />

Över 120 000<br />

läsare!<br />

Plus<br />

Jenny<br />

Jägerfeld<br />

Per naroskin<br />

Sigmund Freud<br />

INTERPRESS 7447-03<br />

interPreSS 7447-03<br />

7 388744 706802<br />

7 388744 706802 returvecka v 30<br />

RETURVECKA v 30<br />

Drömtydning<br />

terapeuterna<br />

oense om<br />

drömmarna<br />

Skärp er,<br />

pojkföräldrar<br />

Uppfostran gör<br />

dem brottsliga


ISbJÖRnen<br />

– lever på gränsen till det omöjliga<br />

På vintern i Arktis kan lufttemperaturen falla ned<br />

under minus 40 grader, det är mörkt dygnet<br />

runt och en snål kall vind viner över det öppna<br />

landskapet, men isbjörnarna klarar det. Detta vita<br />

rovdjur utvecklades från brunbjörnar som tog<br />

steget ut på havsisen för mer än 100 000 år sedan.<br />

text tom arnbom<br />

Dessa brunbjörnar blev med tiden vita till färgen<br />

eftersom det är en bra kamoflagefärg för att<br />

inte deras byten skall upptäcka dem. Isbjörnens<br />

kropp är relativt rund och öronen små för att<br />

inte förlora för mycket värme i det kalla klimatet.<br />

Fötterna är ovanligt stora och fungerar som<br />

snöskor för att inte sjunka ned i snön eller braka<br />

igenom havsisen.<br />

Pälsens hårstrån är ihåliga vilket medför att<br />

värmen kan behållas bättre. De ihåliga håren<br />

hjälper sannolikt även till så att isbjörnarna<br />

flyter bättre i vattnet. Under den tjocka vita pälsen<br />

finns den svarta huden. Den svarta färgen<br />

betyder att isbjörnens kan dra åt sig värme bättre<br />

än om den var vit. För att klara vintern och<br />

längre perioder utan mat bygger isbjörnen upp<br />

ett tjockt lager fett. Fettet innehåller inte bara<br />

energi utan också mycket vatten, därför behöver<br />

inte isbjörnen dricka när den ligger i idet. Detta<br />

fantastiska rovdjur är helt enkelt byggd till ett liv,<br />

där få andra djur klarar av att överleva.<br />

Fantastisk jägare<br />

Isbjörnen äter nästan bara kött. Brunbjörnen<br />

däremot äter mest myror, bär, gräs, kadaver och<br />

enstaka älgkalvar och är snarare en växtätare<br />

än en köttätare. Isbjörnen är en urusel jägare<br />

på land, men ute på havsisen är det ett effektivt<br />

rovdjur. Högst upp på menyn står vikarsäl och<br />

storsäl. Isbjörnen kan sitta stilla i timmar på<br />

isen, intill en säls andningshål och vänta ut<br />

den. Till slut kommer sälen fram för att ta ett<br />

djupt andetag och då slår björnen blixtsnabbt<br />

till. Vid sällsynta tillfällen kan isbjörnen även<br />

fånga vitvalar intill iskanten och dra upp dem ur<br />

vattnet innan de dödas. En vitval kan väga mer<br />

än 1 000 kg.<br />

Ett annat sätt att fånga säl är att simma mellan<br />

olika isflak tills isbjörnen ser en säl som<br />

vilar. Sakta simmar björnen närmare sälen och<br />

när isbjörnen är tillräckligt kommer den med<br />

full kraft farande upp ur vattnet och fångar<br />

sälen.<br />

Isbjörnshonor kommer ut ur idet på våren<br />

ungefär samtidigt som när vikarsälarna föder<br />

sina ungar i hålor nere i snön. Isbjörnar känner<br />

på doften var sälkutarna finns och när de är rakt<br />

ovanför hålan där sälkuten ligger gömd så slår<br />

isbjörnen hål på snötaket och försöker fånga<br />

kuten innan den försvinner ner genom andningshålet<br />

i isen.<br />

endast honan går i ide<br />

Hos isbjörnarna är det endast honor som går in<br />

i idet under vintern. Vuxna hannar stannar ute<br />

året runt. Det är i oktober och november som de<br />

dräktiga honorna går in i idet. Idet ligger ofta i<br />

en snöslänt där hon kan gräva sig ned. Där inne<br />

tillbringar hon ungefär 5–6 månader, utan att<br />

äta eller dricka. Honan föder ungarna vid nyår<br />

18 19


och därefter ger dem di i flera månader under<br />

den tiden lever mamman av det kroppsfett hon<br />

lyckats lägga upp under sommaren och hösten.<br />

de kommer att överleva<br />

Fram till 2050 kommer sommarisen i Arktis<br />

minska drastiskt och kanske helt försvinna,<br />

vinterisens utbredning kommer däremot påverkas<br />

mindre. När havsisen försvinner påverkar<br />

det isbjörnen och deras byte, sälarna. Forskare<br />

förutspår att 60 % av isbjörnarna kommer att<br />

vara borta redan runt 2050. Hårdast kommer<br />

Svalbard, Hudson Bay i Kanada och ryska Arktis<br />

att drabbas. När isarna smälter av tidigare på<br />

våren hinner inte alla isbjörnarna med ut på<br />

havsisen där vikarsälar föder sina kutar. När<br />

sommarisen försvinner blir isbjörnarna tvungna<br />

att antingen stanna kvar på land eller följa efter<br />

på havsisen när den drar sig längre upp mot<br />

polen. Ett allvarligt problem för isbjörnarna är<br />

när honorna ska iland och gå i ide för att föda<br />

ungarna. När vinterisen inte hinner frysa till<br />

så måste isbjörnshonor föda ute på havsisen,<br />

och där ute är dödligheten för nyfödda ungar<br />

stor. De två områden där isbjörnarna kommer<br />

att klara sig bäst är på Östgrönland och i norra<br />

Kanada. Anledningen är att vattenströmmar<br />

för med sig havsis till Östgrönland som bildats<br />

på annan plats och i norra Kanada bildas det<br />

is mellan de arktiska öarna som medför att<br />

isbjörnens jaktmarker kommer att finnas kvar<br />

där. Antalet isbjörnar runt om i Arktis förväntas<br />

minska kraftigt och försvinna helt från många<br />

områden om redan 45 år. Ett skrämmande scenario.<br />

Isbjörnen har under hundratusentals år<br />

förändrat sin kropp och beteende för att kunna<br />

klara ett liv på gränsen till det omöjliga, men om<br />

vi inte gör något åt klimatförändringarna går de<br />

en dyster framtid till mötes.<br />

tom arnBom är docent i<br />

zoologisk ekologi och arbetar<br />

med arktisfrågor på Världsnaturfonden.<br />

han har forskat på<br />

både valar och sälar och besökt<br />

polarområdena ett tiotal gånger.<br />

han har tidigare även arbetat<br />

på miljödepartementet, varit<br />

redaktör på barnprogrammet<br />

Myror i Brallan och ansvarig för<br />

flera internationella naturfilmer.<br />

Hjälp oss rädda<br />

de starkaste<br />

Djurrikets kungar och drottningar behöver hjälp. Trots att de är både starka och listiga<br />

har de ingen chans emot ett skarpladdat gevär. I femtio år har vi arbetat med att<br />

förhindra dödandet i skyddade områden runt om i världen. För att sätta stopp för den<br />

avancerade tjuvjakten arbetar vi med myndigheter för att både skärpa lagarna och få<br />

dem att tillämpas. Vi jobbar också för att efterfrågan på olagliga produkter ska minska.<br />

Se vad du själv kan göra för att rädda de jagade djuren på wwf.se<br />

20 21<br />

STÖD WWF<br />

Black Rhinoceros, Swaziland. © NaturePL.com / Andy Rouse / WWF


ÄVENTYR<br />

Ladda ud:s reseapp ud Resklar<br />

i mobilen<br />

ud rESKlar, Utrikesdepartementets<br />

rese-app, ger dig aktuell information<br />

och konkreta tips inför din utlandsresa.<br />

Här hittar du bland annat telefonnummer<br />

till svenska ambassader i landet du<br />

ska resa till. Du får också information om<br />

hälsa, vaccinationer och säkerhetsläge<br />

relaterat till ditt aktuella resmål. Appen är<br />

gratis att ladda ner, och fungerar ännu<br />

så länge endast i vissa smartphones (iPhones).<br />

UD Resklar är sammansatt av en mängd informationsflöden<br />

från i första hand Utrikesdepartementets webbplats<br />

och Sveriges ambassader. Utrikespolitiska Institutet och<br />

landstingens och regionernas gemensamma webbplats för<br />

råd om vård bidrar med mer fakta om länderna respektive<br />

information om hälsa och vaccinationer.<br />

Informationen lagras i telefonen så att du kan läsa den<br />

även om du inte har någon internetuppkoppling. När du är<br />

utomlands hämtas uppdaterad information automatiskt då<br />

du befinner dig vid ett trådlöst nätverk (t ex på hotell). Om<br />

du endast har tillgång till uppkoppling via mobilnätet och<br />

vill läsa om ett land som inte lagrats i förväg, blir du tillfrågad<br />

om du vill tillåta hämtningen. Detta för att inte dina så<br />

kallade roaming-avgifter ska skena iväg på mobilräkningen.<br />

Läs mer om appen på www.UD.se/resklar eller i Appstore.<br />

KÄlla: Ud<br />

Himalayas glaciärer växer<br />

Den globala uppvärmningen får många av världens glaciärer<br />

att smälta men inte i Himalaya, visar nya undersökningar.<br />

Forskare vid universitetet i Potsdam i Tyskland och<br />

University of California i USA har analyserat åtta års satellitbilder<br />

av 286 glaciärer i Himalaya. Man kan nu sammanfatta<br />

att vissa av glaciärerna mår så bra att de till och med<br />

växer. Det är särskilt glaciärerna i Karakorumregionen, som<br />

innehåller cirka hälften av Himalayas frusna vattenreserver.<br />

Här är 58 procent av glaciärerna antingen stabila eller växer<br />

med i genomsnitt 8–12 meter om året.<br />

Den mest sannolika förklaringen på fenomenet är effektiv<br />

isolering, anser forskarna. De stabila och växande glaciärerna<br />

är nämligen täckta av sten och grus, som har fallit ned över<br />

dem från högre liggande bergssidor. Stentäcket innebär att<br />

solens strålar och den varma luften inte kan nå glaciärisen.<br />

KÄlla: natIonal GeoGraphIc<br />

…i korta draG…<br />

Havens regnskog behöver skydd<br />

världEnS KorallrEv är livsviktiga för havets invånare<br />

och människorna i dess närhet. Men överfiske,<br />

utsläpp, klimatförändringar och exploatering av kustområden<br />

innebär ett allvarligt hot mot korallerna. Om<br />

ingenting görs riskerar nästan samtliga av världens<br />

rev att vara hotade av mänsklig aktivitet år 2050.<br />

Skyddar fisk och livnär människor<br />

Korallrev är inte bara en fascinerande och vacker värld<br />

i sig. De är också livsviktiga miljöer för annat marint<br />

liv. 25 procent av allt liv i havet inklusive 4 000<br />

fiskarter är knutna till korallreven. I reven finns gott<br />

om mat och platser att gömma sig, därför fungerar de<br />

som uppväxtplats och skydd för många fiskarter.<br />

Effekterna av förstörda rev slår inte bara hårt mot<br />

djur och växter. De drabbar även människor. Mer<br />

än 275 miljoner människor lever i direkt anslutning<br />

till korallrev. Många småskaliga fiskare i framförallt<br />

fattiga länder är beroende av fisken som lever bland<br />

korallerna. Många länder är också beroende av de<br />

inkomster från turism som friska korallrev ger.<br />

korallreven är havens regnskog<br />

Det finns många hundra olika arter korall, i alla möjliga<br />

färger och former. Reven är kalkstrukturer som<br />

bildats av miljarder små koralldjur som bygger kalkskal<br />

och bildar kolonier. Det är bara det översta lagret<br />

på korallrevet som lever, resten är kalk som lades ner<br />

av för länge seden döda koralldjur.<br />

Korallkolonier kan vara runda, platta, bladformade<br />

och hornformade. En del kan bli 1 000 år gamla.<br />

Koralldjuren lever i symbios med alger som kallas<br />

zooxantheller. De ger näring till korallerna genom<br />

fotosyntes. Det är också zooxanthellerna som ger<br />

korallerna deras fantastiska färger. Men när vattentemperaturen<br />

höjs lämnar algerna korallerna som får<br />

svårt att överleva. Korallerna står kvar, helt kritvita och<br />

är mycket sårbara. Snart tar andra mer tåliga växter<br />

och kolonibildande djur över och den mångfald av<br />

fiskar och ryggradslösa djur som en gång funnits i<br />

korallreven minskar.<br />

KÄlla: natUrSKyddSförenInGen.<br />

Fakta om Hippopotamus amphibius<br />

FlodHäStar är stora djur och kan bli upp<br />

till fem meter långa och cirka 1,5 meter<br />

höga och väga mellan 2 700–4 500 kilo.<br />

Av landdjuren är den enbart elefanterna<br />

som är större och den vita noshörningen<br />

som kan komma upp i liknande storlek.<br />

För att trivas behöver flodhästen tillgång<br />

afrikas stora kattdjur<br />

Hur går det för afrikas tre största<br />

kattdjur? Här följer en sammanfattning<br />

av det aktuella läget.<br />

geparder hotas<br />

gEPardEr förekommer<br />

i låga tätheter.<br />

Som exempel kan<br />

nämnas att det i<br />

Serengeti som är<br />

ca 14 000 kvadrat<br />

km stort så<br />

finns det bara ca<br />

275 geparder. Där<br />

finns gott om bytesdjur men även en<br />

hård konkurrens från lejon och fläckiga<br />

hyenor. Geparder behöver stora områden<br />

med rikligt med bytesdjur.<br />

I Namibia som fortfarande har ett<br />

stort bestånd geparder (ca 2 500), lever<br />

de även utanför de skyddade områdena.<br />

Där finns liten konkurrens från lejon och<br />

hyenor men de vilda bytesdjuren är få<br />

och det blir lätt konflikter med boskapsägare.<br />

Nu byggs system ut där man flyttar<br />

geparder istället för att man skjuter dem<br />

och förhoppningen är att Namibia skall<br />

visa vägen för artens överlevnad. Antalet<br />

är svårt att uppskatta men numera anses<br />

stammen ligga på ca 10 000 djur i hela<br />

Afrika samt ett fåtal individer i Iran.<br />

till vatten och gräs. Tidigare fanns<br />

flodhästen i större delar av Afrika, söder<br />

om Sahara. Idag finns de fläckvis vid<br />

flodsystem, träsk och större sjöar, främst<br />

i nationalparker. Flodhästen lever i<br />

flockar på upp emot ett tjugotal individer.<br />

Normalt består en flock av en äldre hane,<br />

många honor och några ungdjur. Den<br />

trivs bäst i vattendrag där temperaturen<br />

är 18–35° Celsius. I närheten av vattendragen<br />

skall det finnas gräs de kan beta.<br />

En vuxen flodhäst betar cirka 50 kilo<br />

växter per dag.<br />

Hannarna håller revir och markerar<br />

ut det med sin avföring. Det är inte<br />

ovanligt med revirstrider som kan leda<br />

till döden för en av hannarna.<br />

Flodhästen är dräktig i åtta månader<br />

och föder normalt en unge, mer sällsynt<br />

Leoparden en<br />

överlevare<br />

i dESSa tidEr med<br />

många larmrapporter<br />

är det glädjande<br />

att det kan finnas<br />

hela 700 000 leoparder<br />

i Afrika söder<br />

om Sahara. Merparten av dessa tros<br />

finnas i Centralafrikas skogar. Antalet<br />

är en uppskattning som dock kritiserats<br />

av flera forskare som menar att tätheten<br />

av leoparder i de tropiska skogarna inte<br />

kan vara lika hög som i savannområdena.<br />

Tätheten av bytesdjur som finns i<br />

skogarna är lägre än i savannsystem som<br />

exempelvis Serengeti.<br />

Nu försvinner tropisk skog genom<br />

skövling för timmer och odlingar främst<br />

i Västafrika, men även i Centralafrika.<br />

Handeln med bushmeat är ett hot<br />

även mot denna art då leopardens bytesdjur<br />

minskat drastiskt genom för hård<br />

jakt. Leoparder studeras i regnskogen<br />

bland annat i Gabon och forskning där<br />

kan ge svar på hur många leoparder det<br />

egentligen finns i Afrikas skogar. Senare<br />

tids forskning har visat att leoparder<br />

även överlever och klarar sig bra nära<br />

större städer i Afrika.<br />

#2/2011<br />

två. När honan ska föda går hon ner i<br />

vattnet och kommer enbart upp till ytan<br />

för att andas. Ungen väger vid födseln<br />

30–50 kilo och kan gå nästan direkt efter<br />

födseln. Ungen stannar tillsammans<br />

med mamman i sju år innan de ger sig<br />

iväg för att hitta en ny flock. En flodhäst<br />

blir könsmogen vid sju års ålder men<br />

parar sig i regel först vid tjugo års ålder.<br />

Varje år dödas det fler människor av<br />

flodhästar än av både lejon och krokodiler.<br />

Den är farlig för alla den som<br />

befinner sig i vattnet t ex fiskar eller som<br />

kommer i vägen för den när den vill ta<br />

sig ned till vattnet på kvällar och mornar.<br />

Flodhästen är i dagsläget inte hotad även<br />

om jakt förekommer för köttet samt<br />

betarnas skull, samt där de kommer i<br />

konflikt med människor.<br />

Lejonet behöver<br />

skyddade<br />

områden<br />

lEjon klarar sig bra<br />

endast i några av<br />

nationalparkerna<br />

Vad få känner<br />

till är att det idag<br />

endast finns ca<br />

25 000–40 000<br />

vilda lejon i Afrika. Av dessa lever ca<br />

hälften i sex skyddade områden. Dessa<br />

stora nationalparker och reservat är<br />

Serengeti norra Tanzania, Tsavo i Kenya,<br />

Selousreservatet samt Ruaha National<br />

Park i södra Tanzania, Okavango i<br />

Botswana samt Kruger National Park i<br />

Sydafrika. För artens fortlevnad är det<br />

viktigt att dessa stora områden skyddas<br />

för alltid.<br />

På senare tid har stora resurser från<br />

bland annat WWF lagts på områden<br />

som Selous. Reservatet har en avgörande<br />

betydelse inte bara för lejon utan även<br />

för bland annat vildhundar och elefanter.<br />

Selous stora ekosystem skapar även ett<br />

bättre klimat för människor i området<br />

och de viktiga floderna i ett relativt orört<br />

system är en viktig vattenresurs.<br />

22 23<br />

KÄlla: wwf


uTRuSTNiNgSTipS<br />

Tipsen<br />

kommer från<br />

<strong>Äventyrsresor</strong>s<br />

samarbetspartner<br />

naturkompaniet.<br />

du som bokar en resa<br />

med <strong>Äventyrsresor</strong> får<br />

ett utrustningsbidrag på<br />

10% hos naturkompaniet.<br />

rabatten gäller hela<br />

sortimentet vid ett<br />

köptillfälle.<br />

lS Sweetheart<br />

IcebreaKer<br />

Långärmad tröja som bör bäras<br />

närmast kroppen. Tunn och varm<br />

med olika tryck för varje färg.<br />

S­l, 170 G, 100% merInoUll, 150 G/m2 Pris: 599:–<br />

KSo<br />

fIVefInGerS<br />

Ventilerande, mångsidig version av sko med individuella<br />

tår. Modellen har ett band som löper runt<br />

vristen och fästs med kardborre. Tvättbar i maskin<br />

och snabbtorkande.<br />

Stl 40­46, 161 G (StycK),<br />

polyamId och meSh, VIbram<br />

Pris: 1 299:–<br />

Mt labyrinth cap<br />

tIerra<br />

Keps med tryck av ett berg<br />

framtill. Justerbar bak.<br />

one SIze<br />

Pris: 249:–<br />

Packbags 20x30<br />

fjÄllrÄVen<br />

Smarta olikfärgade<br />

packpåsar som håller<br />

ordning i ryggsäcken.<br />

Stängs med snöre<br />

och dragskolås. Säljs i<br />

förpackningar om fem<br />

stycken i olika färger.<br />

Pris: 249:–<br />

tech t lite ridge<br />

IcebreaKer<br />

Skön t-shirt i merinoull med bergsmotiv<br />

på framsidan. Mycket luftig<br />

och behaglig att träna i.<br />

S­xl, 165 G, 100% merInoUll, 150 G/m2 Pris: 599:–<br />

…För äVentyret…<br />

drifter Xcr<br />

hanwaG<br />

Sofistikerad, låg<br />

sport- och promenadsko<br />

med progressiv<br />

design tillverkad i<br />

en mycket slitstark<br />

konstruktion. Grovmönstrad<br />

Vibramsula<br />

som upplevs lätt på foten.<br />

385 G, SportVeloUr, meSh, Gore­tex, VIbram planet<br />

Pris: 1 499:–<br />

comfort Pillow M<br />

exped<br />

Självuppblåsande kudde<br />

med skumfyllning som<br />

ger bra stöd för både<br />

huvudet och åt rygg.<br />

Skön komfort även i<br />

kallare förhållanden då<br />

den isolerar från markkyla. Reparationskit och<br />

förvaringspåse medföljer.<br />

170 G polyeSter, 10x17 cm, 38x27x11 cm<br />

Pris: 399:–<br />

Karl Zip off trousers<br />

fjÄllrÄVen<br />

Byxa i borstad G-1000 med<br />

zip off-ben, rålängd och<br />

förböjda knän. Normal i<br />

passform och midja.<br />

Stl 46­56, 591 G, G­1000 SIlent<br />

= 65% polyeSter, 35% borStad<br />

bomUll<br />

Pris: 1 299:–<br />

Poncho<br />

fjÄllrÄVen<br />

Pålitligt och<br />

mångsidigt plagg<br />

med tumgrepp.<br />

Tryckknappar i<br />

sidorna.<br />

391 G, 100%<br />

polyamId<br />

Pris: 899:–<br />

inspire Portable Power device<br />

brUnton<br />

Batteri för mobil och andra elektroniska<br />

apparater. Laddas upp en gång och räcker<br />

till flera laddningar av bärbara enheter.<br />

Smidig att bära med sig.<br />

205 G, 5 V, 8,9x1,9x9,5 cm<br />

Pris: 599:–<br />

Friluft 35<br />

fjÄllrÄVen<br />

Lätt och slitstark dagsturssäck<br />

med hög bärkomfort. Huvudfack<br />

och flera utvändiga fickor,<br />

bland annat på höftbältet.<br />

1 290 G, 100 d nylon rIpStop,<br />

69x39x28 cm, 35 l<br />

Pris: 1 399:–<br />

Whitehorn Female coat<br />

tIerra<br />

Längre skaljacka som tål<br />

både vind och väta. Justerbar<br />

huva, två dubbla fickor med<br />

lock respektive dragkedja.<br />

S­xl, 563 G,<br />

2­laGerS Gore­tex<br />

performance Shell<br />

Pris: 2 999:–<br />

Solaris uSB 3<br />

brUnton<br />

Alla fördelar med en flexibel Solaris solpanel<br />

(hög effekt, lättburen lättfilm, tålig) men med kapacitet<br />

för USB-laddning av mindre elektroniska apparater.<br />

142 G, 3 w, Stl I fodral 23x13x3,8 cm, VerKlIG Stl 47x23 cm<br />

Pris: 1 499:–<br />

varg Shirt<br />

fjÄllrÄVen<br />

Skön herrskjorta med smal<br />

passform i mjuk bomullsflanell.<br />

Button down-krage,<br />

bröstficka och säkerhetsficka<br />

i sidsöm.<br />

100% bomUll, Stl m­xl<br />

Pris: 799:–<br />

ulla Shirt<br />

fjÄllrÄVen<br />

Långärmad damskjorta med<br />

normal passform i sval bambublandning.<br />

Dold säkerhetsficka<br />

i vänster sidsöm.<br />

46% VIScoSe aV bambU, 35%<br />

polyeSter, 19% cotton, dam<br />

Stl 3xS, xS, S, m, l, xl<br />

Pris: 799:–<br />

24<br />

25


Från EvErESt BaSE caMP ner till Lukla<br />

fraktades soporna i svenska Big Bagpåsar.<br />

Wongchu Sherpa till höger.<br />

turiSter ocH LokaLBeFoLkninG hjälptes åt med städningen<br />

på de lägre höjderna. många människor har också varit<br />

engagerade i organisationen av det stora städprojektet.<br />

SaViNg mOuNT EVEREST 2011/2012<br />

Vi har tidigare skrivit om den karismatiske bergsguiden Wongchu<br />

Sherpa, <strong>Äventyrsresor</strong>s samarbetspartner i Nepal, och hans lovvärda<br />

städprojekt på Mount Everest. I våras genomfördes den första fasen<br />

av Saving Mount Everest 2011/2012 och över 8 ton avfall i form av<br />

syrgastuber, tält, klätterutrustning med mera forslades bort. För att<br />

stödja projektet ordnade <strong>Äventyrsresor</strong> samtidigt en supportresa.<br />

Mia Gefvert Sund var en av deltagarna.<br />

På vilket sätt kunde ni följa städprojektet?<br />

– Vi vandrade från Lukla hela vägen upp till<br />

Everest Base Camp och på slutet kom städexpeditionen<br />

ifatt oss. Totalt var det cirka 30 klättrare,<br />

guider och bärare som hade blivit utvalda<br />

för uppdraget där uppe. De hade Everest Base<br />

Camp som bas, alltså på 5 360 meters höjd, och<br />

skulle städa bergssidorna och vandringslederna.<br />

De jobbade ända upp till South Summit på<br />

8 750 meters höjd.<br />

Hur bidrog ni till arbetet?<br />

– Längs vandringsleden finns sopkorgar uppställda<br />

och vi stannade titt som tätt för att laga<br />

de som gått sönder. I korgarna slängde vi också<br />

de plastflaskor, skräp och gamla rep som vi hittade<br />

längs vägen, men där vi gick var det ändå<br />

ganska rent.<br />

Vi drog också vårt strå till stacken genom att<br />

inte dricka vatten på flaska. I stället ingick det<br />

kokat vatten morgon och kväll som vi fyllde våra<br />

egna flaskor med. Och om vi köpte förpackningar<br />

med exempelvis snacks så tog vi med skräpet<br />

hem. Vi donerade också 300 dollar per person<br />

direkt till projektet.<br />

äventyrsresors samarbetspartner Wongchu<br />

Sherpa är initiativtagare till projektet Saving<br />

mount everest. Hur arbetar han?<br />

– Han är grundare och ordförande för Everest<br />

Summiteers Association, en välgörenhetsorganisation<br />

som bland annat verkar för att sprida<br />

information om Mount Everest. De stödjer också<br />

lokala sherpafamiljer som förlorat anhöriga på<br />

berget. Som en viktig del av projektet förhandlar<br />

Wongchu med Nepals regering för att få till<br />

stånd miljölagar som reglerar alla klätter- och<br />

vandringsexpeditioner på Mount Everest. Men<br />

det är svårt att komma till beslut, speciellt som<br />

Nepal drivs av en koalitionsregering bestående<br />

av 22 olika partier. Hela sop- och återvinningsfrågan<br />

är komplex och korruptionen är utbredd<br />

bland tjänstemän och politiker.<br />

det är ju en sak att inte skräpa ner, men hur<br />

löser nepaleserna återvinningen på berget?<br />

– Man arbetar för att bygga upp ett hållbart återvinningssystem<br />

längs hela Everestleden. Hur<br />

det ska gå till diskuterade vi med Anton Zuser,<br />

en återvinningsexpert från Österrike som var<br />

där för att analysera läget inför det kommande<br />

sophanteringssystemet. Han berättade att det<br />

faktiskt inte är så illa som man kanske skulle<br />

kunna tro. Det finns en begynnande medvetenhet<br />

hos lokalbefolkningen och det skräp som<br />

samlas ihop sorteras. Djuren får matresterna,<br />

plast och papper bränns och glas och metall<br />

grävs ner. Men på sikt måste man förstås hitta<br />

en bättre lösning eftersom sopor bara kan fraktas<br />

därifrån med flyg.<br />

Vår grupp träffade också representanter för<br />

Eco Himal som tillsammans med Everest Summiteers<br />

Association är den organisation som<br />

ansvarar för att driva projektet vidare, bland<br />

annat genom att utbilda lokalbefolkningen.<br />

Hur kan man hjälpa till själv om man vill<br />

engagera sig och ta sitt ansvar?<br />

– Först och främst ska man resa dit, eftersom<br />

turismen ger viktiga inkomster till landet. Sen<br />

ska man välja en researrangör som har ett hållbart<br />

förhållningssätt och gärna kolla vem eller<br />

vilka organisationer som de samarbetar med<br />

på det lokala planet. Har de till exempel regler<br />

för hur tungt en sherpa får bära? Råder de sina<br />

turister att inte köpa vatten på flaska?<br />

mia GeFvert Sund deltog i<br />

<strong>Äventyrsresor</strong>s supportresa till<br />

nepal våren 2011.<br />

Stöd till<br />

utBildning<br />

den vinst som resan genererade<br />

skänkte <strong>Äventyrsresor</strong> till<br />

byskolan i chyangba, wongchu<br />

Sherpas hemby. lärarlönerna<br />

i chyangba finansieras helt av<br />

wongchu Sherpas företag peak<br />

promotion, <strong>Äventyrsresor</strong>s samarbetspartner<br />

i nepal.<br />

27


Hej alla glada!<br />

Det kändes lite konstigt att packa ner<br />

fleecetröja och goretexjacka för en resa mitt<br />

i sommaren, men vi saknar inte värmen över<br />

huvud taget. Vi har det helt fantastiskt här<br />

uppe i norr! Kalvande glaciärer, mängder av<br />

sjöfågel, valross och inte minst isbjörnar, är<br />

lite av det vi upplevt så här långt.<br />

Hoppas ni har det bra hemma på kontoret<br />

=)<br />

Vi syns om någon vecka<br />

Hälsningar<br />

Håkan<br />

Svalbard<br />

All kompisarna på<br />

<strong>Äventyrsresor</strong><br />

Tulegatan 39<br />

113 53 Stockholm<br />

Sweden<br />

Hälsningar från<br />

våra medarbetare<br />

vi på äventyrsresor känner våra destinationer<br />

väl och vi är insatta i detaljerna som gäller för<br />

just »din resa«. Här är några hälsningar från<br />

kollegorna på resande fot.<br />

Hej,<br />

Skickar en hälsning från Himalaya! Tillsammans med min far, en<br />

väninna och ett gäng sjungande nepaleser vandrar vi längst stigar<br />

skuggade av blommande Rhododendron. I fjärran skymtar vi snöklädda<br />

bergs toppar. Genom vår guide Tendi Sherpa kommer vi lätt i samspråk med<br />

barn och vuxna i byarna vi besöker. De är ofta nyfikna på våra kameror,<br />

och tycker om att se bilden av sig själva i kamerans display.<br />

Igår träffade vi en mor, morföräldrar och ett par barn som hade<br />

lämnat mannen i familjen i en grotta längre upp i bergen. Där skulle<br />

han meditera i tre år, tre månader och tre dagar. Genom detta hoppas<br />

familjen att han skulle återfödas till ett bättre liv nästa gång.<br />

Nepal är fantastiskt, och den allra största behållningen av resan så<br />

här långt är mötet med nepaleserna och deras traditioner och kultur.<br />

Imorgon vandrar vi vidare mot högre höjder!<br />

Hälsningar Monika<br />

Hej på er!<br />

Här kommer en hälsning från Brasilien!<br />

I morse sadlade vi våra hästar för att spana efter djur.<br />

Stora vattensamlingar hade bildats men våra hästar tog<br />

sig fram smidigt och vi kom nära capybarorna som låg<br />

där och mös i en stor hög.<br />

Min förhoppning var givetvis att vi skulle få en skymt<br />

av en jaguar, men det gjorde vi inte. Men vi såg spår av en<br />

och det var enormt spännande! Tänk att det några timmar<br />

innan vi var här gick en jaguar här!<br />

Snart bär det av till sambans huvudstan Rio och lite<br />

sightseeing, sockertoppen och Jesus statyn känns som<br />

två absoluta måsten. Avslutningsvis blir det ett besök på<br />

den tidigare fängelseön Ilha Grande.<br />

Ha det gott! Hälsningar Kerstin<br />

Ruaha 10 nov 2010<br />

Kul upplevelse i går! Kom först av alla till<br />

eftermiddagsfikat (före game-driven) och satt<br />

ensam på terrassen. Slötittade på en grupp<br />

sebramanguster som kom förbi på andra sidan<br />

floden. Plötsligt grävde en av dem upp en stor<br />

mussla (ur flodbädden) och då var det inte<br />

slötittade längre. Mangusten kilade iväg till en<br />

sten med en någorlunda lodrät sida, ställde sig med<br />

baken mot stenen med musslan i framtassarna och<br />

gjorde ett litet skutt samtidigt som den kastade<br />

musslan under sig mot stenen. Användning av<br />

redskap alltså! Jag hade aldrig förut sett detta,<br />

bara hört ljudet inifrån täta snår. Irriterande att<br />

vara ensam men innan mangusten hade fått sönder<br />

musslan dök Elisabeth och Göran upp. De fick<br />

också se beteendet (tom i tubkikaren) och i dag på<br />

morgonen fick fler i gruppen göra det. Allt väl så<br />

här långt Anders Bjärvall<br />

Kollegorna<br />

<strong>Äventyrsresor</strong> AB<br />

Tulegatan 39<br />

113 53 Stockholm<br />

Sweden, Europe<br />

Kollegorna<br />

<strong>Äventyrsresor</strong> AB<br />

Tulegatan 39<br />

113 53 Stockholm<br />

Sweden, Europe<br />

28 29


Möten och upplevelser<br />

i »Höga Arktis«<br />

isbjörnar, valrossar och stora stenkulor, mäktiga <strong>möten</strong> på isarna och<br />

öarna i Franz josef Land, Eurasiens nordligaste arkipelag.<br />

Peter HunGer är producent på<br />

<strong>Äventyrsresor</strong>, med ett långvarigt<br />

intresse för arktis och afrikas<br />

natur och djurliv.<br />

Motorerna sänker varvtalet efter ett par dygns gång över Barents<br />

hav, alla passagerare lystrar och strax kommer utropet över<br />

isbrytarens högtalare, »Isbjörnar på isflak på vänster sida«. Allmän<br />

kalabalik utbryter, iväg till hytterna efter kameror och kikare.<br />

text peter hUnGer<br />

Under tiden glider vår isbrytare långsamt närmare<br />

och närmare en isbjörnsmamma och hennes<br />

två ungar. De strosar runt på det lilla flaket<br />

på det öppna havet, men ingen vill lämna det<br />

utan ungarna kryper in i tryggheten under mor<br />

och tar sig en slurk mjölk i stället.<br />

Alla passagerare söker sig nedåt till promenaddäcket<br />

för att få bästa bildvinkel och komma<br />

så nära det går, kameror smattrar i kapp och<br />

ahh, ohh och en massa utrop med »så gulliga de<br />

är« hörs på flera olika språk.<br />

Det blev en oväntad start på vår färd mot<br />

den avlägsna och svårtillgängliga ögruppen som<br />

upptäcktes först på senare delen av 1800-talet.<br />

Ett par timmar senare glider vi in i drivisen<br />

på sydvästra Franz Josef Land vid Bell Island,<br />

omgivna av de karakteristiska höga, svarta<br />

lavatäckta taffelbergen. Ögruppen bjuder på<br />

mängder av fotomotiv på högarktiskt landskap,<br />

och ligger så nära Nordpolen man kan komma<br />

från den Eurasiska sidan. Fridtjof Nansen och<br />

andra upptäcktsresande gjorde olika försök att<br />

nå nordpolen vilka slutade med att de hamnade<br />

på Franz Josef Land. De övervintrade med stora<br />

umbäranden i små kojor och provisoriska skydd<br />

i polarmörkret.<br />

En av våra landstigningar blir just på Cape<br />

Norway. Där ser vi den lilla grop i marken med<br />

en stock som nock över, där Fridtjof Nansen och<br />

Hjalmar Johansen delade sovsäck för att hålla<br />

värmen, en hel vinter under en stock klädd med<br />

valrosskinn 1895–96. De levde på isbjörnskött<br />

och efter några månader »lade de till och med<br />

bort titlarna« och dessutom »på hullet« … Men<br />

de överlevde och kunde till slut komma hem<br />

med Frederick Jacksons segelfartyg. Flera andra<br />

upptäcktsresande fick sina fartyg krossade av<br />

isen och var tvungna att ta sig söderut till Novaja<br />

Zemlja till fots med slädar över havsisarna<br />

under stora umbäranden. Den österrikiska<br />

Payer-Weyprechtexpeditionen som officiellt upptäckte<br />

öarna med segelfartyget Tegetoff, slutade<br />

bland annat på det viset, men alla utom en deltagare<br />

överlevde trots allt.<br />

30 31


isbjörnarnas och valrossarnas rike<br />

Detta är isbjörnarnas och valrossarnas rike, här<br />

på havsisen och drivisarna är de i sitt rätta element.<br />

De följande dagarna bjuder på glaciärer,<br />

isvidder, bergiga öar och nära besök invid höga<br />

fågelberg. Vår stora isbrytare Kapitan Dranitsyn<br />

lade sig så nära en klippa att de i fören kunde ta<br />

på berget med handen. I branten häckade spetsbergsgrisslor,<br />

tretåiga måsar och alkekungar<br />

i tiotusentusental, och runt om lever vittrutar<br />

och labbar som parasiterade på dessa. På kvällen<br />

fick vi användning för vår helikopter som<br />

flög alla deltagare i skytteltrafik till Tichaja Bay,<br />

en välbevarad men övergiven polarforskningsstation.<br />

Den starka strömmen med drivande<br />

packis hindrade nämligen våra zodiaker från att<br />

ta sig fram till land. Det var som en liten spökstad<br />

med snödrivor inne i husen, här mötte vi<br />

de enda andra människorna på hela resan, två<br />

ryska vakter som bodde i en liten stuga. I övrigt<br />

mötte vi inte några andra fartyg och hörde bara<br />

ett enda flygplan på ett tiotal dagar – bara det<br />

en ovanlig upplevelse till och med här uppe i<br />

Arktis.<br />

Andra dagar bjöd på bländande solsken när<br />

isbrytaren som genom smör skar fram genom<br />

fjordarnas snötäckta isar. Här låg vikar- och<br />

storsälar som svarta prickar invid sina dykhål<br />

runt om, alltid med ett vakande öga mot hung-<br />

riga isbjörnar som är ute på jakt. På isflaken<br />

och längs iskanterna vilade grupper med valrossar<br />

med allt från enstaka djur, ofta mammor<br />

med sin unge, till stora flockar. En kväll med<br />

strålande sol, dimbankar och hägringar över<br />

det spegelblanka havet satte vi av med alla fem<br />

zodiaker mot en stor flock på 40–50 valrossar.<br />

När vi kommer fram möts vi av ett 20-tal jättelika<br />

valrossar som simmar mot båtarna i full<br />

fart, tvärvänder med kaskader av vatten som<br />

stänker och skummar för att sen simma bort<br />

igen, en imponerande uppvisning. Resten av<br />

flocken ligger lojt kvar på flaket när vi kommer<br />

puttrande efter varandra i zodiakerna, så att vi<br />

ska kunna ta bilder på hyggligt avstånd. Temperaturen<br />

sjunker ned mot nollan och lite frusna<br />

sätter vi av tillbaka mot isbrytaren, bara för att<br />

finna att några valrossar som ligger på ett isflak<br />

nästan rakt under isbrytarens akter – och bjuder<br />

på det bästa fototillfället.<br />

mäktiga stenkulor<br />

En av de märkligare upplevelserna på kryssningen<br />

är de stora stenkulorna på Champ Island.<br />

Den största är närmare tre meter i diameter och<br />

här finns många nästan perfekt runda kulor på<br />

upp emot en meter. De bildas i avlagringarna<br />

på havets botten i en långsam process, med<br />

någon millimeters tillväxt per årtusende, så det <br />

32 33


har krävts miljontals år för de största. Mineralet<br />

Markasit (FeS2) växer till i syrefri miljö, runt en<br />

kärna av organiskt material som ett snäckskal<br />

eller fiskben. Därefter har havsbottnen med<br />

tiden skjutit i höjden och här på en sluttning<br />

har de sedan eroderat fram ur sedimenten och<br />

lyfts fram av tjälskjutningen. Kloten ligger på<br />

marken som märkliga leksaker för jättar och<br />

som kommit nedfallande från himlen. De återfinns<br />

bara Champ Island och på en plats i Nya<br />

Zeeland. Några leksugna deltagare passar på att<br />

åka rutschkana på snön nedför en sluttning och<br />

vi övriga tar massor av bilder med varandra som<br />

måttstock invid de stora kulorna.<br />

magiska dagar med isbjörnar och gnistrande is<br />

Resans höjdpunkt var nog i alla fall när isbrytaren<br />

visade musklerna och gled som en kniv<br />

genom den tjocka släta isvidden i ett sund och<br />

parkerade. Sen bjöds vi på ett magiskt dygn,<br />

med nyfikna isbjörnar som kom vandrande<br />

över isen, sniffande och snokande runt fartyget.<br />

Först blev det svårt att hitta en glugg bland alla<br />

nyfikna fotografer som trängdes, men efterhand<br />

vande vi oss att ha sällskap av två-tre björnar<br />

som lufsande runt isbrytaren, sov på isen under<br />

bogen eller stod på bakbenen för att komma närmare<br />

och dra in doften av oss ombord. Kvällen<br />

fortsatte med barbecueafton på fördäck. Vodka<br />

serverades friskt av ett par bartendrar, det osade<br />

om grillarna och musiken flödade ur högtalarna,<br />

besättningen showade och det dansades friskt<br />

på däck mellan maträtterna. När alla började<br />

troppa av klarnade det upp och blev ett magiskt,<br />

gnistrande dygn här uppe i midnattsolens land.<br />

Något dygn innan hade vi varit ända uppe på<br />

81,12, så solen stod högt även på natten. Nästa<br />

morgon fortsatte det likadant, vi fortsatte att<br />

plöja genom den grova isen och packisen, på<br />

ett sätt som bara en isbrytare kan. Deltagarna<br />

solade och fotograferade vilt de omgivande dimmiga<br />

glaciärväggarna – vi bjöds något av den<br />

ultimata arktiska upplevelsen – med sol, is och<br />

snö i alla former, dimbankar och knallblå himmel.<br />

Vi följde ett par isbjörnar genom isarna,<br />

tills alla tröttnade på att ta bilder. Därefter fortsatte<br />

vi ut på havet längs med höga svarta berg<br />

till Cape Tegetoff med ett par märkliga höga<br />

konformiga klippor på stranden. Här växlade<br />

landskapet om med gröna mossbeväxta hedar<br />

och höga svarta bergbranter, i kontrast till den<br />

vita värld vi nyss lämnat. Här fick de som ville<br />

äntligen tillfälle att sträcka på benen, under<br />

tillsyn av utposterade vakter med gevär. Det var<br />

skönt att ge sig ut på vandrig för att bestiga en<br />

bergskam där vi rastade under tystnad och bara<br />

njöt av stillheten och utsikten över hav, berg och<br />

öar. Till allas glädje åkte vi sen tillbaka in i de<br />

isbelagda sunden till isbjörnarnas rike följande<br />

dag. I sundet visade sig kort ett par knölvalar i<br />

en vak innan vi gick in genom isarna i sundet<br />

och låg där ytterligare en natt.<br />

avslutande flygtur<br />

Vår vistelse avslutades med att alla fick flyga<br />

helikopter över isen och fotografera omgivningarna<br />

och isbrytaren från luften. På kvällen gick<br />

vi ut i öppen sjö och lade ankar. Några modiga<br />

fick prova på att hoppa i havets nollgradiga<br />

vatten med en säkerhetslina om magen … en<br />

smärre köldchock, men vi belönades med ett<br />

glas vodka och bastu efteråt. Sen var det bara<br />

att styra kosan åter mot Murmansk, färden upp<br />

till Franz Josef Land och ner igen tar ett par<br />

dygn i anspråk men vi underhölls som vanligt<br />

under resan med föredrag om geografi, upptäckarhistoria,<br />

flora och djurliv. Men den långa<br />

färden över havet förstärker bara upplevelsen av<br />

att Franz Josef Land ligger så avlägset i »Höga<br />

Arktis«.<br />

34 35


ÄVENTYR<br />

36<br />

Hajar äter gris på havets botten<br />

Hajar är uppenbarligen beredda att gå väldigt långt<br />

för en måltid, även om de måste ned på havets botten.<br />

Forskare vid University of Victoria i Kanada råkade ut<br />

för en överraskning, när de höll på att undersöka de<br />

processer som påverkar nedbrytningen av lik i havet.<br />

I försöket använde forskarna en död gris, eftersom<br />

grisar anatomiskt sett liknar människor. Grisen sänktes<br />

ned på nästan 300 meters djup, men det syrefattiga<br />

vattnet avskräckte inte hajarna från erbjudandet<br />

om gratis middag.<br />

…i korta draG…<br />

isbjörn simmade 687 kilometer i ett sträck<br />

En iSBjörnSHona har slagit alla rekord<br />

genom att simma nio dagar i sträck och<br />

tillryggalägga 687 kilometer i vattnet,<br />

visar en ny undersökning.<br />

rovdjuret genomförde sin historiska<br />

resa i Beauforthavet, där havsisen krymper<br />

på grund av global uppvärmning,<br />

vilket tvingar björnhonor att simma allt<br />

längre för att nå land.<br />

ungen till den maratonsimmande<br />

björnen dog någonstans mellan den<br />

plats där simturen började och den plats<br />

KÄlla: natIonal GeoGraphIc<br />

Biffdjur tar över i Amazonas<br />

där forskarna på nytt observerade mamman<br />

på land. isbjörnen miste dessutom<br />

22 procent av sin kroppsvikt.<br />

»vi är ganska säkra på att dessa djur inte<br />

behövde simma så långt tidigare, för det<br />

har inte särskilt ofta i isbjörnens utvecklingshistoria<br />

funnits 687 kilometer långa<br />

sträckor med öppet vatten«, säger Steven<br />

amstrup, som är forskningschef hos miljögruppen<br />

Polar Bears international och en<br />

av personerna bakom undersökningen.<br />

KÄlla: natIonal GeoGraphIc<br />

Nordostpassagen ny fraktväg<br />

dEn 30 auguSti passerade det »Suezmax« klassade tankfartyget<br />

Vladimir Tikhonov Cape Dezhnev och därmed<br />

avslutade hon sin transit längs Nordostpassagen – den<br />

svåraste delen av den högarktiska farleden från Europa<br />

till Asien. Vladimir Tikhonov har en fraktkapacitet på<br />

över 120,000 ton gaskondensat. Detta är första gången<br />

ett fartyg av denna storlek på över 160,000 dödviktston<br />

(isklass 1A) transporterat en full last genom hela Nordostpassagen.<br />

Fartyget eskorterades av världens två kraftigaste<br />

atomisbrytare »50 let Pobedy« och »Yamal«.<br />

KÄlla: the marItIme execUtIVe<br />

allt färre myggor<br />

MalariaMyggorna har blivit sällsynta<br />

i många områden i Afrika de senaste<br />

åren. Den överraskade slutsatsen drar<br />

danska och tanzaniska forskare i en<br />

ny studie som publiceras i tidskriften<br />

Malaria Journal. Orsaken är okänd,<br />

men forskarna misstänker att myggorna<br />

drabbas av någon from av sjukdom.<br />

KÄlla: tt<br />

BraSilia. Boskap betar nu gräs på 62 procent av den yta som skövlats i Amazonas regnskog,<br />

medan fem procent används för åkerbruk, visar en studie som Brasiliens regeringen beställt.<br />

Och på varje hektar gräsyta lever i genomsnitt ett kreatur. Det återstående kalhygget ligger<br />

övergivet och får återväxa på egen hand. Studien är en analys av satellitbilder.<br />

KÄlla: tt­afp<br />

Näst sämst i skogen<br />

undEr FlEra år har Naturskyddsföreningen<br />

kartlagt skogsnäringens bristfälliga hänsyn<br />

vid avverkningar. Trots att man både dokumenterat<br />

och anmält brott mot certifiering<br />

och generella hänsynsregler har det endast<br />

skett marginella förändringar till det bättre.<br />

Lena Gustafsson, professor vid SLU, har<br />

presenterat en ännu opublicerad undersökning<br />

som visar att Sverige är näst sämst på<br />

naturhänsyn bland flera undersökta länder.<br />

Studien visar att bland de granskade<br />

länderna ligger de nordiska länderna i botten.<br />

Bara Finland är sämre än Sverige på<br />

naturhänsyn. Enligt Lena Gustafsson tar<br />

Finland endast 1 procent naturhänsyn vid<br />

avverkningar i form av kvarlämnade träd<br />

på hygget, medan Sverige ligger på mellan<br />

3–5 procent. Detta står i stark kontrast till<br />

exempelvis Tasmanien i Australien med<br />

30 procent samt delar av Nordamerika där<br />

privatskogsbruket lämnar 15 procent hänsyn<br />

vid avverkningar.<br />

KÄlla: natUrSKyddSforenInGen.Se<br />

Slutet hotande nära för den märkliga skedsnäppan<br />

(EurynorHyncHuS PygMEuS) I juni och<br />

juli genomförde Heritage Expeditions och<br />

BirdLife Preventing Extinctions Program<br />

en räddningsoperation för att som en sista<br />

nödåtgärd samla in ägg från denna snabbt<br />

försvinnande lilla vadarfågel, stor som en<br />

stare. Den har en märklig näbb som en liten<br />

sked, därav namnet. Man lyckades samla in<br />

20 ägg på Tjuktjerhalvöns kust i Nordöstra<br />

Sibirien, varav 17 sen kläcktes. Det är bråttom,<br />

arten beräknas nu vara nere i kanske<br />

bara 120 häckande par, en minskning från<br />

flera tusen par på kort tid, beståndet minskar<br />

med uppskattningsvis 25 procent per år.<br />

Ungarna transporterades till zoo i Moskva för<br />

karantän och ska sen vidare till ett uppföd-<br />

Ny bok av Henrik Ekman<br />

– Vår sanna natur<br />

HEnriK EKManS fängslande texter väver<br />

samman naturgeografi, ekologi och naturvårdshistoria.<br />

Med sin breda kunskap och<br />

mångåriga erfarenhet är han en lysande<br />

ciceron.<br />

Naturfotografernas främsta ambition är<br />

att visa upp det märkliga och skyddsvärda<br />

i vår natur. Och att göra det på ett äkta sätt,<br />

som inte äventyrar de naturvärden som<br />

bilderna vill värna. Samtliga foton i boken<br />

är tagna inom Sveriges gränser och har<br />

inte manipulerats i något bildredigeringsprogram.<br />

Vår sanna natur är inte bara ett magnifikt<br />

bildverk, utan även en bok som du<br />

kommer vilja läsa.<br />

ningscenter i England. Därefter hoppas man<br />

kunna starta ett uppfödningsprogram för att<br />

rädda arten. Normalt dör de flesta av ungarna<br />

under sitt första levnadsår. Anledningen<br />

till den katastrofala utvecklingen är främst<br />

att skedsnäppan förlorat sina rastplatser på<br />

flyttningsvägen till Sydostasien och övervintringslokalerna<br />

i Bengaliska vikens tidvattenlaguner.<br />

Samt på grund av mycket hårt<br />

jakttryck med nätfångst av vadare för avsalu i<br />

Myanmar/Burma. Den som vill veta mer eller<br />

donera pengar kan gå in på BirdLife International:<br />

www.birdlife.org/extinction. Heritage<br />

Expeditions med den naturvårdsengagerade<br />

ägaren Rodney Russ är de som genomför vår<br />

kryssning till Wrangelön i Fjärran Arktis.<br />

– – – – – – – – – –<br />

Valhajens<br />

storlek mäts<br />

exakt med<br />

laserkamera<br />

dEn gigantiSKa valHajEn<br />

(Rhincodon typus) är den<br />

största av alla fiskar. Med<br />

gängse mätmetoder har<br />

man uppskattat att den kan<br />

bli upp till 20 meter lång.<br />

Dessa metoder har<br />

dock varit behäftade med<br />

betydande osäkerhet, då<br />

de bland annat bestått i att<br />

erfarna forskare uppskattat<br />

storleken utifrån foton<br />

eller genom att dyka med<br />

hajarna.<br />

Mätosäkerheten kan<br />

nu vara ett minne blott, då<br />

forskare vid bland annat<br />

University of Queensland<br />

i Australien har utvecklat<br />

en ny metod för att mäta<br />

längden av de enorma djuren.<br />

Metoden, som kallas<br />

laserfotogrammetri, bygger<br />

på ett kamerasystem, som<br />

består av två gröna laserpekpinnar<br />

som är monterade<br />

med exakt 50 centimeters<br />

avstånd på en metallskena,<br />

med en undervattenskamera<br />

mellan.<br />

En dykare simmar<br />

sedan på ett avstånd av<br />

cirka fem meter från en fritt<br />

simmande valhaj och tar en<br />

bild av en del av valhajen,<br />

på vilken det har satts två<br />

gröna laserprickar.<br />

Genom att ta flera överlappande<br />

fotografier av hela<br />

valhajen har man till sist<br />

en mycket exakt mätning<br />

av längden, då de gröna<br />

prickarna användas som<br />

måttstock.<br />

KÄlla: IllUStrerad VetenSKap<br />

– – – – – – – – – –<br />

37


dEt KoM Ett BrEv<br />

till rEdaKtionEn…<br />

I det senaste numret av vårt magasin skrev vi om Otto<br />

Nordenskjölds äventyrliga expedition till Antarktis. Det<br />

resulterade i ett brev från Eva Marie Widmark, barnbarnsbarn<br />

till kapten C.A. Larsen, den erfarne sydpolsfararen som förde<br />

befälet på Nordenskjölds Antarktis-expedition.<br />

Hej eva marie, träffade du själv någonsin din<br />

farmors far?<br />

– Nej, det gjorde jag tyvärr inte, men de många<br />

anekdoterna från hans liv lever förstås kvar<br />

inom familjen. Det ni inte nämnde i er artikel<br />

var ju till exempel hur det gick till när<br />

den argentinska korvetten Uruguay räddade<br />

Nordenskjöld och hans mannar samt C.A. Larsen<br />

och hans besättning efter övervintringen när<br />

skeppet Antarctic hade gått till botten.<br />

På återfärden mot Buenos Aires råkade de<br />

ut för en hiskelig storm. Då bad den argentinske<br />

marinkaptenen Julian Irizar att Larsen skulle ta<br />

över rodret. Det gjorde han på villkoret att han<br />

fick ha enbart sitt eget manskap på däck. Med en<br />

häftig gir rätade Larsen upp båten och fick på så<br />

sätt loss den brutna masten, som höll på att dra<br />

korvetten i djupet. Detta har det inte skrivits om<br />

eftersom Irizar begick grovt tjänstefel och kunde<br />

ha hamnat i militärdomstol för att ha överlämnat<br />

ett statligt fartyg i främmande makts händer.<br />

är det något annat vi borde ha skrivit i artikeln?<br />

– En sak som än idag har konsekvenser är att<br />

Argentina gör anspråk på en sektor i Antarktis.<br />

Det beror på den argentinske löjtnanten Sobral<br />

som var med på Nordenskjölds expedition. I<br />

historieböckerna heter det att han var Argentinas<br />

representant på expeditionen, och det tack<br />

vare att Larsen tog med honom i utbyte mot kol<br />

till fartyget.<br />

vad vet du om din farmors far som person?<br />

– Vetgirig, bestämd, hjälpsam och barnkär.<br />

Djupt troende och oerhört duktig och erfaren<br />

som skeppare. Jag har träffat sjömän som har<br />

seglat med honom. Larsen kände ett stort socialt<br />

ansvar för de som arbetade med honom och<br />

införde till exempel 1908 en sorts pensionsfond<br />

för sjömanshustrur.<br />

Hur har det här släktskapet påverkat ditt eget liv?<br />

– Polarområdena och dess pionjärer har fascinerat<br />

mig sedan barnsben. Tänk att ge sig iväg<br />

på sådana äventyrliga uppdrag utan kartor och<br />

de hjälpmedel vi har idag. Vilka risker de tog.<br />

C.A. Larsens foton från Sydgeorgien i början av<br />

1900-talet inspirerade mig att studera paleontologi.<br />

Flera av min farmor Noras syskon fortsatte<br />

på upptäckarbanan, vilket har fört mig till<br />

många olika platser i världen där jag har kunna<br />

utöva mitt intresse för fotografi.<br />

Nu är jag precis på väg till Tanzania för att<br />

vikariera som hotellmanager på Ndutu Safari<br />

Lodge, en fantastisk plats i Ngorongoro Conservation<br />

Area på gränsen till Serengetis N.P. Efter<br />

det ska jag till Paris och min fotoutställning med<br />

djur- och naturbilder på Carrousel du Louvre.<br />

eWa marie och resterna av den<br />

hydda där j.G anderson m fl<br />

övervintrade innan de tog sig till<br />

Snow hill 1903.<br />

eWa marie<br />

Widmark<br />

c.a. LarSen pryder frimärken<br />

i »british antarctic territory«.<br />

c.a LarSen till vänster, tillsammans<br />

med otto nordenskjöld till höger och<br />

troligen S. duse i mitten.<br />

Johan Skullman kommer att hjälpa dig hantera<br />

situationer du aldrig befunnit dig i.<br />

Med 30 års yrkeserfarenhet av uteliv i olika<br />

klimat finns det få personer som kan mäta sig<br />

med vår utrustnings- och friluftsexperts<br />

färdigheter.<br />

Fjällräven Polar startar i Signaldalen (a)<br />

vid Norges ishavskust och målgången ligger<br />

i svenska Jukkasjärvi (b), 330 kilometer<br />

söderut.<br />

Din bästa kompis under fyra dygn.<br />

Kenth Fjellborg, en av Sveriges mest<br />

meriterade hundspannsförare kommer att<br />

visa dig hur du styr hans älsklingshundar<br />

genom den vilda arktiska tundran.<br />

vill du uppleva<br />

en av Europas sista<br />

vildmarker tillsammans<br />

med oss? Med<br />

rätt utrustning och rätt<br />

kunskaper kan fler uppleva<br />

den fantastiska naturen norr<br />

om Polcirkeln.<br />

38 39<br />

a<br />

b<br />

Vi guidar dig<br />

Under Fjällräven Polar visar vi hur<br />

man kan njuta i vinterkylan och hitta<br />

rätt väg genom vildmarken.<br />

Din uppgift blir att köra ett hundspann<br />

genom hisnande natur i ett till<br />

synes ogästvänligt vinterlandskap.<br />

Du navigerar själv dina hundar<br />

Sökes:<br />

Glada amatörer<br />

Finnes:<br />

Ett 330 kilometer<br />

långt äventyr norr om<br />

Polcirkeln<br />

Se filmen om Fjällräven Polar på wwwfjallraven.se<br />

och övernattar i<br />

tält eller under<br />

bar himmel, med<br />

hundar och norrsken<br />

som sällskap.<br />

Under hela färden<br />

finns vi till hands för att<br />

guida och dela med oss av kunskaper<br />

om hur uteliv kan vara både behagligt<br />

och säkert även under vintern.<br />

Deltagarna både röstas fram och<br />

handplockas och om du blir antagen<br />

väntar fyra äventyrliga dygn, tvärs<br />

över arktisk tundra.<br />

Du får uppleva storslagna och<br />

unika miljöer, du får lära dig massor<br />

om friluftsliv (och kanske om dig<br />

själv?) och du kommer att få minnen<br />

och vänner för livet.<br />

Ansök på vår hemsida<br />

Gå in på vår hemsida www.fjallraven.se<br />

och övertyga oss och svenska<br />

folket varför just du ska få följa med.<br />

Här kan du även se en kortare<br />

film om Fjällräven Polar.<br />

Har du inte har tid att följa med<br />

detta år är du välkommen att titta<br />

på andras ansökningar och rösta<br />

fram vem du tycker ska få åka på<br />

sit livs äventyr.<br />

Hoppas vi ses i Signaldalen i april.


TÄVLiNg<br />

1:a<br />

tacK För alla Bidrag till vår tävling!<br />

Vi gratulerar lisbeth ekberg tjälldin<br />

som får första pris med sin bild av<br />

isbjörnen på wrangelön. lisbeth<br />

får ett signerat exemplar av Staffan<br />

widstrands bok Det vilda Europa.<br />

iSbjöRNEN FRåN<br />

WRaNgEL iSLaNd<br />

EFtEr FlEra tiMMar ute på tundran observerade jag en<br />

liten rörlig vit prick vid havet. den lilla pricken blev allt större<br />

och visade sig vara en nyfiken isbjörn som långsamt och<br />

majestätiskt vandrade mot oss.<br />

för att inte störa blev vi tillsagda att sätta oss ner på tundran<br />

och invänta isbjörnens besök. nikita som är isbjörnsexpert stod<br />

redo med en liten åra i handen och rangern nikolaj stod bredvid.<br />

när isbjörnen var 50 meter ifrån oss tog nikita ett litet försiktigt<br />

steg framåt och isbjörnen stannade genast. den var nybadad och<br />

tittade nyfiket på oss, hade vittring på oss, vände sig om och tog<br />

några graciösa steg bort från oss. han stannade sedan upp och<br />

observerade oss en liten stund, varefter han på nytt vände sig om<br />

och sakta började vandra bortöver, tittade på oss ännu en gång<br />

och lade sig ner på tundran för en liten isbjörnslur. Vi var helt<br />

tagna av det magiska ögonblicket och de flesta av oss hade tårar<br />

i ögonen. efter en halvtimme steg han upp, gav oss en sista blick<br />

som för att ta farväl. Isbjörnen syntes bli mindre och mindre allteftersom<br />

han vandrade uppför tundran mot bergsluttningarna. han<br />

var verkligen the King of the east artic Sea.«<br />

polarÄVentyraren,<br />

lISbeth eKberG tjÄlldIn<br />

…med ditt äVentyr…<br />

2:a<br />

andra PriS,<br />

en Fjällräven Kånken, får<br />

heléne Gebele för sin bild på<br />

Bergsgorillahannen<br />

i rwanda<br />

Gryningsljuset silade genom den täta vegetationen.<br />

Vandringen upp längs det dimhöljda Virungabergets<br />

daggvåta sluttningar fortsatte genom taggbuskar och brännnässlor.<br />

Plötsligt fanns de bara där. Rakt framför oss. En grupp<br />

om tjugo individer av de vackra bergsgorillorna. En stor<br />

hanne strök förbi, alldeles bakom oss. Några ungar lekte i<br />

en glänta. Genom kameralinsen kunde vi på nära håll följa<br />

familjens morgonbestyr.<br />

Bilden föreställer en bergsgorillahanne som tuggar i sig<br />

blad samtidigt som han nyfiket följer oss med blicken.«<br />

3:a<br />

Galapagosarkipelagen<br />

vimlar av orädda<br />

djur. Här fångade<br />

jag på nära håll<br />

en leguan som ser<br />

ut att gilla att bli<br />

fotograferad!«<br />

trEdjE PriS,<br />

en keps från Tierra, får<br />

trygve botnen för sin bild på<br />

den glada leguanen<br />

NY TÄVLiNg …#2/2011…<br />

lös vårt<br />

äventyrskorsord!<br />

1:a pris<br />

40 41<br />

MÅNGEN ART PÅ<br />

GALAPAGOS FINNS<br />

BARAJUST DÄR OCH ÄR<br />

ALLTSÅ, JA VADÅ?<br />

MÄTER<br />

AVSTÅND<br />

I VATTEN<br />

BE-<br />

SÖKTE<br />

GALA-<br />

PAGOS-<br />

ÖARNA<br />

1835<br />

SJÄLV-<br />

RÅDIG<br />

ÄR VÄL<br />

INTE<br />

CAMOR-<br />

RANS<br />

METO-<br />

DER<br />

BENJA-<br />

MIN I<br />

JULETID<br />

KÖR-<br />

SVEN<br />

SOM HAR<br />

MYCKET<br />

C<br />

HAR<br />

LASS-<br />

GÅRD<br />

OCH BRA-<br />

NAGH<br />

GJORT<br />

SPELADE<br />

MYGGAN<br />

ERICSON?<br />

DAGS-<br />

MEJA<br />

STRUT<br />

FÖR<br />

NÖT?<br />

GLAS-<br />

KLAR<br />

TÄTORT<br />

STILL-<br />

HET<br />

PRYGEL<br />

MITT<br />

I LOIR<br />

ALASKA-<br />

GRANNE<br />

IMPER-<br />

IERNA<br />

DRAG<br />

DEN BERGART<br />

SOM BYGGER UPP<br />

GALAPAGOSÖARNA<br />

Konstruktör: Lena Holmlund<br />

SPEXAR<br />

I GALA-<br />

PAGOS<br />

VATTEN<br />

SPARKADE<br />

SEMESTER-<br />

SVÄNG<br />

UNDER-<br />

HÅLLER<br />

BUKTORT<br />

I HALLAND<br />

HEDER<br />

MÄN<br />

SOM<br />

KÖR<br />

SKURK<br />

SOM<br />

VINTER-<br />

VÄGAR<br />

SOM<br />

VISST<br />

TÄCKE<br />

NOBEL<br />

DES-<br />

MOND<br />

ÄR GALA-<br />

PAGOS<br />

KLIMAT<br />

FRISKT<br />

BOLAG<br />

MED<br />

EWING<br />

KÅKAR<br />

ALL-<br />

ÄTARE<br />

LENA<br />

I S/Y<br />

GLÄDJEN<br />

HÅLL<br />

SJÖ-<br />

VETEN-<br />

SKAP<br />

DEFEKT-<br />

ERNA<br />

ÖRTIG<br />

ALPERT<br />

DET<br />

LÄGSTA<br />

MÖJLIGA<br />

RÖRLIGA<br />

HADE<br />

PETMOJ<br />

HAL<br />

SAK FÖR<br />

FAGER<br />

OBE-<br />

KANT<br />

GJORDE<br />

FÖRKYLD<br />

SÄRATS<br />

MED-<br />

ARBET-<br />

ARNA<br />

EN<br />

DOMI-<br />

NIQUE<br />

ETT-<br />

ÅRIG<br />

HÄST<br />

STAD PÅ<br />

HONSHU<br />

I JAPAN<br />

HAR FIS-<br />

FÖRNÄM I<br />

MAGEN?<br />

MÅLA<br />

MEN EJ<br />

TÄCKA<br />

DOMES-<br />

TICERAD<br />

SISU<br />

KYRKO-<br />

VISA<br />

IDKADE<br />

KORAT<br />

HALV-<br />

APA<br />

STYCKE<br />

FÖR TVÅ<br />

TORSO<br />

WRET-<br />

MAN<br />

HUM<br />

VAX-<br />

FIGUR?<br />

GÖR<br />

VÄNNER<br />

UPP I<br />

VÄXTSAFT<br />

JUNIOR<br />

VINKY-<br />

PARE<br />

FILKA-<br />

TALOG<br />

BABA<br />

ORKAR<br />

ÄR HON<br />

SOM TAR<br />

ÅRTAG<br />

VI I<br />

ROM<br />

KVINNA<br />

KORS-<br />

NING<br />

GJORDE<br />

ONKEL I<br />

POOL?<br />

LIGGER 1 000<br />

KM ÖSTER OM<br />

GALAPAGOS<br />

VILL<br />

INTERN<br />

MÄTA UPP<br />

AD ACTA<br />

FÖRSES<br />

MED<br />

STOPPNING<br />

STAD<br />

I SYD-<br />

VÄSTRA<br />

FRANKRIKE<br />

YTT-<br />

RADE<br />

SPETS ÄMNE<br />

ÄR 96 %<br />

AV GALA-<br />

PAGOS<br />

LANDYTA<br />

BURK-<br />

FUNK-<br />

TION<br />

LEMUR-<br />

KRYSS<br />

2011<br />

2:a pris<br />

3:e pris<br />

var MEd ocH tävla oM<br />

1:a Pris Staffan Ulfstrands signerade<br />

bok »darwins idé – den<br />

bästa idé någon någonsin<br />

haft och hur den fungerar<br />

idag« samt ett presentkort på<br />

naturkompaniet på 500 kr<br />

2:a Pris presentkort på 500 kr<br />

3:e Pris presentkort på 300 kr<br />

om du kommit fram till rätt lösning så bildas två ord<br />

i de gröna rutorna. Skicka in dessa till redaktionen@<br />

aventyrsresor.se, eller posta till <strong>Äventyrsresor</strong>, box 19573,<br />

104 32 Stockholm. märk kuvertet med »tävlingen«.<br />

vi vill ha ditt bidrag senast den 10 januari 2012!<br />

Vinnarna publiceras på <strong>Äventyrsresor</strong>s hemsida.


HavSnära. Lapas rios ligger<br />

cirka 100 meter över havet. att<br />

promenera ner till stranden tar cirka<br />

sju minuter och tillbaka närmare en<br />

kvart eftersom det är ganska brant.<br />

Vildmarksäventyr<br />

i en klass för sig<br />

Glöm internetuppkoppling, luftkonditionering och solstolar på<br />

stranden. På regnskogslodgen Lapa Rios i Costa Rica erbjuds i<br />

stället en allt mer sällsynt lyx av fullkomlig avkoppling och naturnära<br />

upplevelser.<br />

Lapas Rios är en ekolodge i dess rätta bemärkelse.<br />

I ett privat naturreservat på den sydligaste<br />

spetsen av Osahalvön, där Golfo Dulce möter<br />

Stilla Havet, breder denna prisbelönta anläggning<br />

ut sig. Här finns 16 fristående bungalows<br />

utspridda i en dal av grön djungel med utsikt<br />

över det djupblåa havet. Reservatet gränsar till<br />

nationalparken Corcovado och utgör en viktig<br />

korridor för de vilda djuren.<br />

– Helt medvetet finns här ingen luftkonditio-<br />

nering att slå på, ingen tv och inte ens ett eluttag<br />

att ansluta en dator eller iPod till, säger Karen<br />

Lewis som tillsammans med sin man John äger<br />

Lapa Rios. Här upplever våra gäster något annat,<br />

något ursprungligt. Dygnet runt. De vaggas till<br />

sömns av brisen som drar genom träden på<br />

kvällen och väcks kanske av några vrålapor som<br />

har kalas när solens strålar åter tränger genom<br />

lövverket. Denna känsla är något vi alla borde<br />

uppleva oftare.<br />

när LaPa rioS äGare, Karen<br />

och john lewis från minnesota,<br />

först kom till platsen möttes de av<br />

ett antal röda aror (kallas »lapa«<br />

i costa rica och på engelska<br />

»Scarlet macaw«) som flög i en<br />

formation liknade en flod (»rio«<br />

på spanska). därav namnet lapa<br />

rios.<br />

anne besökte lapa rios i<br />

februari i år<br />

ring gärna henne om du är<br />

intresserad av att resa till<br />

costa rica med <strong>Äventyrsresor</strong>.<br />

Tillsammans med lokalbefolkningen har de<br />

skapat en förebild för hur alla ekoturismprojekt<br />

borde utformas. För detta har de belönats med<br />

många utmärkelser för anläggningens sociala<br />

och miljömässiga kvalitet. Lapa Rios presenteras<br />

ofta som pionjärer inom hållbar turism.<br />

– Vi erbjuder inte »Manhattan delux« eller<br />

»Parislyx«, säger Karen Lewis. Vi är i regnskogen<br />

och erbjuder »Vildmarksäventyr delux«. Vi<br />

gör allt vi kan för att bevara den naturliga miljön<br />

och låta regnskogen och dess invånare komma<br />

så nära våra gäster som möjligt, med bibehållen<br />

säkerhet förstås.<br />

Till Lapas Rios kommer man för att bo i<br />

hjärtat av djungeln och för att uppleva en osedvanligt<br />

hög artrikedom av fåglar, apor, leguaner,<br />

sengångar med mera. Lodgens naturguider har<br />

mycket att berätta om de värdefulla medicinalväxter<br />

som regnskogen rymmer. I gryningen<br />

leder de exkursioner på djungelstigarna för<br />

att titta på exotiska fåglar. Med blotta ögat och<br />

genom kikare spanas det efter tukaner, skimrande<br />

kolibrier och flockar av grön-röda papegojor<br />

som kommer för att äta av den mineralrika jor-<br />

den i regnskogens lersluttningar. Under kvällstid<br />

finns möjlighet att uppleva en spännande<br />

nattsafari med regnskogens alla ljud och dofter<br />

i månskenet.<br />

I området kring lodgen finns också möjlighet<br />

att utmana sig själv med ett flertal andra<br />

aktiviteter, som att lära sig surfa vid den närbelägna<br />

stranden, paddla havskajak eller prova<br />

de costaricanska specialiteterna Canopy tour<br />

– att åka i sele på vajrar mellan trädtopparna –<br />

eller Waterfall rapelling – att fira sig med linor<br />

genom vattenfall djupt inne i djungeln.<br />

Som ett led i Lapas Rios medvetna samhällsansvar<br />

kommer alla medarbetare och naturguider<br />

från de närbelägna byarna. Det ger en<br />

välbehövlig extrainkomst till familjerna och på<br />

ekolodgen har de också möjlighet att förbättra<br />

sin engelska, turisternas språk nummer ett.<br />

I den välrenommerade restaurangen bjuds<br />

i hög grad ekologiska råvaror med fokus på<br />

färsk frukt och grönsaker, närodlad kyckling och<br />

kött samt lokalt fångad fisk. Här finns även ett<br />

utkikstorn som gör det möjligt att se ut över hela<br />

det costaricanska paradiset.<br />

Frågor ocH Svar MEd annE StEnSKog Från ävEntyrSrESor<br />

vEM SKullE du rEKoMMEndEra laPa rioS till?<br />

eftersom jag reste med min dotter så kan jag varmt rekommendera<br />

lodgen för dig som reser med barn. det är också en plats<br />

för den djur­ och naturintresserade då lapa rios ligger i en<br />

oexploaterad del av costa rica, och tack vare detta så finns det<br />

chans att få se jaguar och många andra spännande djur som<br />

normalt är mycket skygga. Vill du ligga i hängmattan och njuta<br />

av ljuden från regnskogen? – ja, då har du också hittat rätt!<br />

vad SKiljEr dEnna lodgE Från andra i coSta rica?<br />

den här lodgen har högre standard än våra andra lodger, varje<br />

bungalow har en egen veranda och du bor mitt ute i regnskogen.<br />

poolområdet har en makalös utsikt över hav och regnskog.<br />

personalen på lapa rios är uppvuxna i området och har en<br />

enorm kunskap om regnskogens ekologi. de visar oss gärna<br />

sina egna pärlor, som gömda vattenfall och hemliga stigar.<br />

Bara vara. alla bungalows har en stor veranda mot regnskogen och med utsikt över havet.<br />

de har även dusch både ute och inne. Gästerna uppmanas använda anläggningens biologiskt<br />

nedbrytningsbara schampo och tvål, för att åstadkomma minsta möjliga miljöpåverkan.<br />

Hur var dEt att rESa MEd Barn i coSta<br />

rica?<br />

Underbart! alla vi mötte var enormt tillmötesgående och<br />

deras genuina intresse för barn gick inte att ta miste på.<br />

de transporter vi gjorde var smidiga och fordonen kändes<br />

säkra. maten var mycket varierad och »barnvänlig«.<br />

vilKEn PEriod rEKoMMEndErar du att<br />

Man BESöKEr landEt?<br />

jag skulle rekommendera »torrperioden« som sträcker<br />

sig från november – april, regn förekommer även<br />

under denna period men då kommer det oftast under<br />

eftermiddagen medan förmiddagarna är klara. regnperioden<br />

»den gröna perioden« inträffar mellan maj–<br />

oktober, då är det också vackert att åka dit även om det<br />

regnar lite mer.<br />

42 43


PLUS 8<br />

PRENUMERERA PÅ OUTSIDE NU! FÅ 8 EXTRA SIDOR!<br />

8 sidor extra!<br />

Som prenumerant på Outside blir du extra väl omhändertagen.<br />

I varje nummer får du en extra featureartikel. Outside<br />

fi nns nämligen i två versioner: en ordinarie som du hittar i<br />

butiken; en tjockare specialutgåva med åtta extra sidor för<br />

alla prenumeranter – utan extra kostnad.<br />

Valet känns lätt.<br />

SPECIALERBJUDANDE<br />

Halvår (6 nr) 296:-<br />

Beställ på www.outsideonline.se<br />

DIN GUIDE TILL<br />

ÄVENTYRET<br />

Outside är månadsmagasinet som hyllar de<br />

mest intressanta platserna runt om i världen, och<br />

stunderna som vi alla har upplevt eller drömmer<br />

om att vara med om. Varje månad inspirerar vi<br />

dig till att leva ett rikare och mer komplett liv genom<br />

vår året runt-bevakning av aktiviteter som<br />

vandring, cykling, skidåkning, paddling, äventyrsresor,<br />

prylar och utrustning, tränings- och<br />

hälsotips. Alltid med den goda historien och de<br />

fantastiska bilderna i centrum.<br />

ÄVENTYR<br />

Forskarlarm:<br />

Jättekrabba slår ut allt<br />

djurliv i Antarktis<br />

ForSKarE har tidigare varnat för att<br />

kungskrabbor skulle ta över och slå ut<br />

ekosystemen i antarktis allt varmare vatten<br />

de närmaste hundra åren. En nytagen<br />

video visar emellertid att jättekrabban<br />

redan invaderat området.<br />

Enorma krabbor, över en meter stora,<br />

har invaderat djupen kring sydpolen.<br />

Jättekrabban, eller kungskrabban, har<br />

slagit ut allt lokalt djurliv och hotar nu att<br />

helt förstöra de ekosystem som utvecklats<br />

under 14 miljoner år. Det rapporterar<br />

New Scientist.<br />

För tre år sedan förutspådde forskarna<br />

att de djupa vattnen i den södra<br />

oceanen skulle invaderas av kungskrabbor<br />

då vattnens temperaturer ökade. Då<br />

trodde forskarna emellertid att det skulle<br />

ta uppemot 100 år innan invasionen var<br />

fullskalig.<br />

Nu visar emellertid en ny video som<br />

tagits av en fjärrstyrd ubåt att mer än en<br />

miljon krabbor av arten Neolithodes Yaldwyni<br />

redan koloniserat en stor hålighet i<br />

Antarktis kontinentalsockel. Videon visar<br />

hur krabborna förstör känsliga sediment<br />

på botten vilket i sin tur slår ut habitaten<br />

för andra arter som lever där. Kungskrabban<br />

är också känd för sin enorma aptit<br />

och ett antal undervattensväxter har helt<br />

försvunnit från de områden som krabborna<br />

invaderat. Kungskrabborna äter<br />

också gärna sjöstjärnor, som tills nu stått<br />

för en viktig basföda för många av de<br />

större djuren som lever i antarktis vatten.<br />

Området där krabborna filmats ligger<br />

mellan 1 400 och 950 meter och vattnet<br />

där håller vanligtvis en temperatur på<br />

1,2 grader celsius – vilket är för kallt för<br />

kungskrabban. Det senaste åren har<br />

temperaturen emellertid ökat till 1,47<br />

grader – vilket tycks vara tillräckligt för<br />

att kungskrabborna ska frodas.<br />

aV jon röhne,<br />

mIljoaKtUellt.IdG.Se<br />

Evolutionen är två gånger<br />

snabbare i tropikerna<br />

troPiSKa artEr utvecklas dubbelt så snabbt<br />

som arter i tempererade områden, enligt studier<br />

publicerade i Proceedings of the National Academy<br />

of Sciences (PNAS).<br />

Studien som jämför genetiken hos 45 vanliga<br />

tropiska växter med motsvarande från kallare<br />

områden, antar att evolutionen har en högre<br />

hastighet i varmare klimat, antingen på grund<br />

av högre ämnesomsättning, som leder till mer<br />

genetisk mutation eller kortare generationsväxlingar.<br />

Studien kan förklara varför tropikerna<br />

innehåller en sådan rikedom på arter säger en<br />

av författarna, Shane Wright, växtgenetiker vid<br />

Auckland universitet i Nya Zeeland.<br />

Indiens tigrar ökar i antal<br />

indiEnS tigErPoPulation har ökat med<br />

225 individer till 1 706 sedan 2007, då<br />

den senaste beräkningen gjordes. Då beräknades<br />

antalet tigrar till 1 411 individer.<br />

Detta meddelades på The International<br />

Tiger Conservation Conference i New<br />

Delhi i mars 2011.<br />

Regeringens beräknade antal tigrar<br />

har dock med ett tigerreservat, som inte<br />

var med 2007, nämligen Sundarbans,<br />

som hyste 70 tigrar.<br />

Tjuvjakt för att få kroppsdelar till<br />

traditionell medicin, olaglig handel och<br />

förstörelse av tigerns habitat, har minskat<br />

antalet tigrar i världen till totalt 3 200.<br />

Indien har idag hälften av dessa tigrar.<br />

…i korta draG…<br />

KÄlla: earth tImeS<br />

delfiner jagar<br />

fiskar gömda<br />

i snäckor<br />

norMalt är det en förnuftig<br />

taktik för en fisk att gömma sig i<br />

ett tomt snäckskal, när en hungrig<br />

delfin är på jakt efter föda.<br />

Taktiken duger dock inte längre<br />

för fiskar, som lever i Shark Bay<br />

i den australiska delstaten Western<br />

Australia. Där har nämligen<br />

en grupp delfiner lärt sig att<br />

tömma snäckor på fisk genom<br />

att frakta upp snäckan till ytan<br />

och tvinga ut fisken.<br />

Det är forskare från Schweiz<br />

och Australien som har upptäckt<br />

delfinernas beteende, och det<br />

beskrivs som helt spektakulärt.<br />

På havsbottnen sticker<br />

delfinerna in nosen i snäckans<br />

öppning och blockerar därmed<br />

mynningen, så att fisken inte<br />

kan komma ut. Uppe vid ytan<br />

skakar delfinen snäckan tills<br />

fisken ramlar ut och därmed blir<br />

ett lätt byte. Ett sådant beteende<br />

har man tidigare aldrig sett hos<br />

delfiner. Kanske har delfinerna<br />

lärt sig tekniken, eftersom de<br />

försökt att äta snäckan inne i<br />

skalet.<br />

KÄlla: IllUStrerad VetenSKap<br />

44 45


ÄVENTYR<br />

…i korta draG…<br />

det mest smärtsamma insektsgiftet<br />

i coSta rica kallar man dem Hormigas bala – Bullet ants (Paraponera clavata) – på grund av<br />

den intensiva smärtan som sticket medför som de stora myrorna utdelar och som klassas som<br />

det mest smärtsamma i världen. Arten finns även i Brasilien, där myrorna används vid invigningsriter<br />

av ursprungsbefolkningen. Myrorna vävs in i handskar med gaddarna på insidan.<br />

Den som ska invigas får bära handskarna i 10 minuter och visa att han klarar av smärtan.<br />

Framtiden för Asiens ormar står på spel<br />

Ett 60-tal EXPErtEr som representerade 20 regeringar och internationella<br />

och nationella organisationer möttes i Guangzhou i China i april i år för att<br />

diskutera handeln med ormar.<br />

Asiens ormar används lokalt och i angränsande länder som mat och<br />

traditionell medicin och deras skinn utnyttjas till läder och accessoarer i<br />

europeiska och amerikanska boutiquer.<br />

Populationerna av somliga ormarter har minskat betydligt genom en<br />

kombination av ohållbart utnyttjande och förlust av deras naturliga miljöer.<br />

Rekommendationerna som kom ut av detta möte var att utnyttjandet<br />

skall vara hållbart och att experter skall kunna anvisa begränsningar i<br />

handeln med hotade arter.<br />

KÄlla: traffIc<br />

Planer på att återinföra gepard i Indien<br />

indiEnS gEPardEr av den asiatiska underarten utrotades på 1960-talet. Ett internationellt<br />

möte i Indien av gepardexperter har nu ansett att en reintroduktion<br />

av gepard är realistisk.<br />

Planen är att återinföra arten och göra den till »ett flaggskepp« för savannerna,<br />

som idag saknar en framstående art som man kan bygga ett bevarandeprojekt<br />

på.<br />

Sju platser i fyra delstater – Rajasthan, Madhya Pradesh, Gujarat och<br />

Chhattisgarh – har utsetts som potentiella hem för geparden. Indien kommer<br />

att importera geparder från Afrika, då de asiatiska geparderna i Iran är färre än<br />

100 till antalet. Genetiska studier har visat att skillnaden mellan de afrikanska<br />

och asiatiska geparderna är mycket liten.<br />

KÄlla: wIld world – natUral hIStory from aroUnd the world<br />

Viltolyckorna i<br />

Sverige minskar<br />

En SKarP nEdgång i antalet viltolyckor har<br />

rapporterats och innefattar vildsvin, rådjur,<br />

älg och andra hjortdjur. nära 3 500 färre<br />

olyckor har rapporterats in för det första<br />

halvåret. (totalt inrapporterade till och<br />

med 5 september 2011: 23 573 olyckor)<br />

i norr är olyckor med renar fortfarande<br />

vanliga – men då renar anses vara tamdjur,<br />

registreras dessa inte som viltolyckor.<br />

KÄlla: SVt play<br />

KÄlla: wIld world – natUral hIStory from aroUnd the world<br />

afrikas lejon kan<br />

vara två underarter<br />

dEt är Stora SKillnadEr mellan lejon<br />

från Väst- och Centralafrika jämfört med<br />

de i öster och söder på kontinenten,<br />

enligt en ny studie. Studien grundar sig<br />

på analys av DNA i mitokondrierna och<br />

inkluderar afrikanska och indiska lejon,<br />

liksom DNA-sekvenser från utdöda<br />

lejon, som atlaslejonet i Marocko.<br />

Märkligt nog tycks lejon från Västoch<br />

Centralafrika vara mer besläktade<br />

med de indiska lejonen, än de som lever<br />

i östra och södra Afrika. Deras utseende<br />

och levnadssätt påminner också mycket<br />

om de indiska lejonen, liksom kraniets<br />

utseende.<br />

En av förklaringarna till likheten<br />

med de indiska lejonen, är att svår torka<br />

för 18000–40000 år sedan lokalt utrotade<br />

lejonen i västra och centrala Afrika.<br />

När området åter koloniserades, var det<br />

lejon från Mellanöstern, det vill sägas<br />

asiatiska lejon, som vandrade ner till<br />

Afrikas västra och centrala delar.<br />

KÄlla: wIldlIfe extra.com<br />

Hanwag Tatra GTX<br />

Rejäl, modern vandringskänga med en sula som<br />

förebygger trötthet. Tillverkad i slitstarkt läder. För<br />

vandring med eller utan tung packning. 2 499:-<br />

Patagonia Scree Shield<br />

Nätt vandringssko eller fritidssko för en aktiv<br />

vardag. Läder ovantill, rejäl snörning och grov sula<br />

som greppar bra i både snö, lera och ängsmark.<br />

1 299:-<br />

Hos oss hittar<br />

du sandaler<br />

året runt<br />

TÄNK PÅ FÖTTERNA<br />

Hanwag Banks<br />

Favoritkänga från Hanwag med Gore-Tex och<br />

snörning långt fram på tån för optimal passform.<br />

Passar för vandring med lätt packning. 1 999:-<br />

Salomon XA Pro 3D Ultra GTX<br />

Utan tvekan favoritskon för terränglöpare!<br />

Vatten- och vindtät, stabil sula och snabb åtsnörning.<br />

Fungerar utmärkt året runt. 1 499:-<br />

Teva Terra Fi 3<br />

Sandal skapad för aktivt liv på land och i vatten.<br />

Tevas patenterade remsystem är fullt justerbart<br />

e e er bärarens fot. 899:-<br />

Smartwool Hiking System Light 2-pack<br />

Strumppaket framtaget av Naturkompaniet<br />

tillsammans med Smartwool. En Hiking Liner och<br />

en Hiking Light Crew. 299:-<br />

Smartwool PHD Outdoor Light Crew<br />

Det här är en lite tunnare socka för uteliv.<br />

Dubbelstickning på häl och tådel för högre<br />

slitstyrka och skönare dämpning i skon. 229:-<br />

gävle | göteborg | halmstad | haparanda | helsingborg | jönköping | karlstad | kristianstad | linköping | luleå | lund<br />

malmö | nacka | norrköping | stockholm | sundsvall | uppsala | västerås | örebro | örnsköldsvik | östersund<br />

www.naturkompaniet.se<br />

46 47


Hemma hos bergs<br />

gorillorna<br />

<br />

48 49


De dimhöljda bergen. Bara orden lockar. Där lever de,<br />

berggorillorna. Världens största människoapa. Och samtidigt<br />

en av världens mest hotade djurarter. Deras hem är det höga<br />

bergsområdet i Ugandas sydvästra hörn, mitt i Afrika. Ett<br />

högland som inte är större än halva Öland och täcks av en<br />

svårgenomtränglig regnskog. Äntligen är vi på väg att få träffa dem.<br />

text och foto: rolf fÄllStröm<br />

<br />

ett mÖte med en helt vanlig<br />

bergsgorillafamilj väntar. där 3­årige<br />

barnet mubwindi gillar att klättra i<br />

träd. medan mamman ruhara och<br />

de övriga vuxna hellre håller sig på<br />

marken bland alla mumsiga växter.<br />

» Där i de dimhöljda bergen lever<br />

den starkt utrotningshotade<br />

människoapan.«<br />

»Ni har tur, ni ska få träffa en stor familj med<br />

tretton bergsgorillor.«<br />

Orden kommer från vår lugne, ständigt leende<br />

ugandiske chaufför Robert. Vi åker i en minibuss<br />

på smala, branta och gropiga bergsvägar<br />

och är glada över att ha just Robert vid ratten.<br />

Utsikten över de grönskande dalarna är vidunderlig.<br />

Vi möter några enstaka mindre lastfordon,<br />

som alla ser ut att ha fått slita ont i många<br />

decennier på bergsvägarna. De är fullpackade<br />

med nyskördade teblad, grönsaker, bananer eller<br />

»Irish potatoes«, det vi helt enkelt kallar potatis.<br />

I några fall är flaken fyllda med människor som<br />

står upp och sjunger och skrattar.<br />

BErgSoMrådEt vi Klättrar upp genom heter<br />

Bwindi och ligger i sydvästra Uganda. I dess<br />

inre djupa regnskogar bor bergsgorillorna. Där<br />

i de dimhöljda bergen lever den starkt utrotningshotade<br />

människoapan, hårt drabbad av<br />

människans utbredning och illegala jakt. Bergsgorillornas<br />

högland är på kartan bara en liten<br />

prick, mitt i Afrika, men det sträcker sig över<br />

gränserna till tre länder, Uganda, Rwanda och<br />

Demokratiska republiken Kongo (DRK). Den<br />

senaste räkningen visade för första gången att<br />

antalet bergsgorillor ökar något, tack vare nationalparkernas<br />

goda arbete och stödet från internationella<br />

organ samt intäkterna från turism.<br />

Vi börjar mer och mer inse att det verkligen<br />

är en familj vi ska få besöka. Bergsgorillorna<br />

lever i familjer på mellan 5–15 medlemmar. Ett<br />

antal av dessa gorillafamiljer har genom nationalparkernas<br />

arbete blivit habituerade, så att en<br />

strängt reglerad turism har kunnat byggas upp.<br />

Habituering innebär att gorillorna successivt blir<br />

så vana vid människor att de inte längre reagerar<br />

på deras närvaro. Under två år tid genomförs<br />

denna habituering av djurvårdare vid nationalparkerna,<br />

först därefter tillåts små grupper av<br />

turister. Men gorillorna är på intet sätt vare sig<br />

tama eller instängda, utan lever vilt i sin naturliga<br />

miljö.<br />

Vi närmar oss byn Ruhija, utgångspunkten<br />

för att finna gorillafamiljen Bitukura som vi<br />

ska få besöka. Varje habituerad familj och alla<br />

familjemedlemmar har ett namn med särskild<br />

betydelse. Bitukura betyder »röd« på Rukiga, det<br />

lokala språk som man talar i sydvästra Uganda.<br />

Familjen fick namnet efter Bitukurafloden, som<br />

rinner mitt i det område de håller sig inom.<br />

Vi som står för besöket är jag, min fru Nina,<br />

vår dotter Linnea och hennes kompis Sara.<br />

Ingen av oss har varit med om något liknande<br />

förut. Känslor och tankar far runt. Äntligen ska<br />

vi få möta vilda bergsgorillor. Men hur farliga är<br />

de egentligen? Kommer vi överhuvudtaget få se<br />

dem? Hur tuff blir vandringen?<br />

tidigt näSta Morgon vaknar vi. Idag är det<br />

dags. Vi kikar ut från vår lodge, högt uppe på<br />

ett berg. Runtom oss breder regnskogen ut sig.<br />

50 51


Morgondiset klär de gröna bergen i en tunn<br />

dimslöja. I fjärran, kanske fyra-fem mil bort,<br />

skymtar vulkantopparna i Virungabergens<br />

nationalparker som ligger precis där Uganda-<br />

Rwanda-DRK möts.<br />

Nästan andäktiga samlas vi vid startpunkten.<br />

Nationalparkens guide Obed går igenom<br />

reglerna. Rör ej gorillorna, för deras skull, säger<br />

han. Självklart förstår vi hur rätt han har. Smittor<br />

överförda från människor är ett stort hot för<br />

dem. Men i vår tankevärld snurrar snarare frågor<br />

som vad vi gör om gorillorna attackerar oss?<br />

Tidigare hade vi knappast tänkt tanken att det är<br />

vi som är de farliga för dem. Här gäller det att<br />

vara fri från förkylningar.<br />

Jag drar mig till minnes ett citat jag läst<br />

från »Menniskan«, skriven 1889 av N. Lilja om<br />

gorillor, världens största levande människoapa:<br />

»Lefver i hopar, är vild och angriper menniskor<br />

som oroar henne, kan med ett bett tillplatta en<br />

bösspipa.«<br />

Skakar snabbt av mig dessa ord som gammal<br />

vidskepelse och kollar än en gång dagspackningen<br />

med lunch och mycket vatten före<br />

vår avfärd. Med på vår gorillaexpedition tillkommer<br />

ytterligare fyra resenärer samt guider och<br />

trackers. Större grupp än så är inte tillåten av<br />

nationalparken. Alla vi resenärer anlitar dessutom<br />

lokala bärare. Ingen kan säga hur långt<br />

vi måste gå för att finna gorillorna, allt mellan<br />

1–5 timmar i vardera riktning är vanligt, genom<br />

regnskog i minst sagt kuperad terräng. Men<br />

framförallt får vi höra att invånarna i den fattiga<br />

lokalbefolkning erbjuds möjligheten en gång<br />

per månad vara tillgänglig som bärare åt turister<br />

och de hundralappar vi betalar är oerhört viktiga<br />

inkomster för dem. Senare kunde vi konstatera<br />

att det i värmen och på de hala stigarna var ett<br />

klokt beslut.<br />

Efter bara några hundra meter lämnar våra<br />

trackers vägarna och banar väg med sina machetas<br />

rakt genom den höga vegetationen. Spända<br />

traskar vi efter. Det kanske mest fascinerande är<br />

alla ljud. Hela tiden susar, visslar och väser det<br />

från regnskogens alla smådjur och fåglar.<br />

Spraket från vår guides walkie talkie tillsammans<br />

med alla våra »ohh«, »aha« och smånervösa<br />

skratt kompletterar ljudbilden. Obed har<br />

hela tiden kontakt med den grupp trackers som<br />

gav sig ut innan vi hade lämnat våra bekväma<br />

sängar. De spårar varje dag upp gorillafamiljen.<br />

Gorillorna byter sovställe varje natt och med<br />

utgångspunkt från deras senaste bo söker parkarbetarna<br />

upp den plats som gorillafamiljen valt<br />

att tillbringa just denna dag.<br />

Både först och sist i gruppen går en tracker<br />

med stabil bössa över bröstet. Idag vet forskarna<br />

och även vi att gorillor inte är aggressiva och<br />

heller inget hot mot människor. Största faran för<br />

oss är snarare skygga leoparder eller framförallt<br />

de små skogselefanterna som också lever här i<br />

regnskogarna och som inte skulle vika undan<br />

om människor kom i deras väg. Längst bak går<br />

trackern Fred. Han är den äldste av alla nationalparkarbetarna<br />

och går med bister min och håller<br />

noggrann koll på gruppen. Enda gången han skiner<br />

upp i ett leende är när jag berättar för honom<br />

att hans namn betyder »Peace« på svenska.<br />

» Ömheten mellan mor och son är total.<br />

Det känns tydligt att vi har fått komma<br />

inom familjens privata väggar.«<br />

PlötSligt Stannar guidEn oBEd. Vi är framme.<br />

I buskagen nedanför slänten finns större delen<br />

av familjen samlad berättar han. Vi får tillfälligt<br />

säga hej då till våra bärare. Gruppen som ska<br />

möta gorillorna får inte vara för stor.<br />

Med stegrande puls hasar vi nerför slänten<br />

på den fuktiga nyhuggna stigen. »Där«, viskar<br />

någon. Nedanför oss, kanske tio meter bort,<br />

sticker ett stort svart huvud upp i den höga vegetationen.<br />

En mäktig hanne tittar upp, stirrar ett<br />

ögonblick lätt ointresserat på oss och fortsätter<br />

sedan mumsa på de saftiga bladen.<br />

Det är den 30-årige ledarhannen Ndahura.<br />

På hans 200 kilos mäktiga kropp ser vi tydligt<br />

silverbandet på den breda ryggtavlan. Silverryg-<br />

På väG, nina fällström spanar<br />

ivrigt. men bergsgorillorna låter<br />

sig inte störas av människorna.<br />

ovan kopplar barnet mubwindi<br />

av, trycker sig nära tonåringen<br />

obia och lägger sin lilla hand på<br />

hans bröst.<br />

Genom tät reGnSkoG i bwindis<br />

svårgenomträngliga nationalpark.<br />

linnea fällström och de övriga<br />

i expeditionen vandrar i brant<br />

terräng på hala stigar för att finna<br />

bergsgorillafamiljen.<br />

gen särskiljer normalt familjens ledarhanne.<br />

Men denna familj är lite annorlunda. I familjen<br />

Bitukura finns faktiskt ytterligare tre silverryggar.<br />

Två av dem är äldre än ledarhannen, den<br />

38 år gamle och före detta ledaren Karamuzi,<br />

36-årige Rukumu samt den drygt 20-årige<br />

Rukara. Lite förvånande klarar alla fyra hannar<br />

att samsas och förre ledaren accepterar sin nya<br />

underordnade roll. Faktaböckerna säger att vilda<br />

bergsgorillor blir maximalt 30–35 år, så det ingår<br />

kanske en sällsynt human äldreomsorg i den<br />

här familjen för gamlingar som lever på övertid.<br />

Namnet som ledaren har fått, Ndahura, betyder<br />

»envis/oförskämd«. Under habitueringen<br />

brukade han ofta utmana och vara aggressiv<br />

mot djurskötarna, vilket de först senare insåg<br />

berodde på att han var på väg att ta över ledarrollen<br />

och vaktade över sin familj.<br />

till HögEr oM ndaHura, kanske 6–7 meter<br />

uppför en slänt, upptäcker vi fler i gorillafamiljen.<br />

Där i grönskan sitter honan Kamuga med<br />

sin 4-årige son Kadoga. Båda tittar lite nyfiket på<br />

vår lilla grupp av människor, modern till synes<br />

extra eftertänksamt. Sedan struntar de i oss.<br />

Kamuga lutar sig över sin lilla son, lägger armen<br />

om honom, böjer sig närmare, lägger kinden<br />

mot hans bröst och pussar ömt. Börjar plocka lite<br />

insekter i pälsen, kanske kliar det. Unge Kadoga<br />

håller sig lugn ett tag och ligger bara och njuter.<br />

Ömheten mellan mor och son är total. Det känns<br />

tydligt att vi har fått komma inom familjens<br />

privata väggar och kan på nära håll följa deras<br />

omsorg om varandra, utan att de bryr sig om att<br />

de är iakttagna. Snart tröttnar ungen och går iväg<br />

och leker, modern lunkar en bit bort från oss upp<br />

i ett buskage för att sätta sig och äta.<br />

Helt nära oss tar istället Ruhara plats med<br />

sin 3-årige son Mubwindi. Jag kan tycka att djurvårdarna<br />

var lite fräcka när de namngav Ruhara,<br />

eftersom det betyder det något okvinnliga<br />

»flintskallig«. Anledning är att hon har ovanligt<br />

lite hår på pannan. Sonens namn har lika krass<br />

betydelse, det kommer från att han föddes i ett<br />

träskområde som heter Mubwindi. Men där de<br />

ligger och kelar, kramas och pillar på varandra<br />

är de fullständigt obekymrade av människornas<br />

påfund.<br />

Plötsligt kommer den andra ungen Kadago<br />

utrullande ur ett buskage. Barnen börjar busa<br />

och brottas medan mammorna lojt tittar på<br />

och sedan övergår till sin gröna måltid istället.<br />

Ledarhannen Ndahura kommer hastigt upp dit<br />

för att se vad som försiggår. Hans »fru« Ruhara<br />

lägger lugnande sin arm om honom. Säger kanske<br />

något om att de bara leker, inget allvarligt.<br />

Börjar sedan smeka honom över ryggen och<br />

rumpan, vilket får Ndahura att stanna upp.<br />

Han verkar tycka att småbarnens bråk inte<br />

är så viktigt längre.<br />

<br />

52 53


» Kanske inbillar jag mig, men<br />

jag kan nästan ana ett leende.«<br />

<br />

Så Här Fortgår gorillafamiljens vardag. Lille<br />

Mubwindi klättrar upp i ett träd på ett lugnt<br />

och behärskat sätt. Däruppe spanar han runt<br />

och käkar lite löv. Samtidigt står, sitter och ligger<br />

vi i gräset med saliga leenden och betraktar<br />

skådespelet, bara några meter från de många<br />

gorillorna.<br />

Tonåringen Obia reser sig plötsligt. Han är<br />

nästan lika stor som de fullvuxna och har rykte<br />

om sig att han gillar att busa lite med besökarna,<br />

som i hans ögon måste uppfattas som en slags<br />

lustiga kusiner med tyger på kroppen. Han<br />

namn betyder »välkommen«, för att han var den<br />

nyfikne som alltid brukade välkomna människorna<br />

under habitueringen. Nu tar Obia några<br />

snabba spång alldeles nedanför oss, i riktning<br />

mot trackern Jimmy, som han säkert känner<br />

igen väl sedan många tidigare besök. Några<br />

meter framför Jimmy, som lite oroligt famlar<br />

efter sin kniv, avbryter han sin rusning och kastar<br />

sig istället åt sidan och rullar nedför slänten<br />

in i ett buskage. Där kikar han upp med en stor<br />

lövruska i munnen och tittar mot den lätt skakade<br />

Jimmy. Kanske inbillar jag mig, men jag kan<br />

nästan ana ett leende. Han vrider även huvudet<br />

lite mot oss, som för att betrakta publiken efter<br />

en föreställning. Vi som hade hoppat till, riktat<br />

kameror i skyn i försök att snabbt backa och nu<br />

försöker få ner pulsen i normal rytm.<br />

Sällan Har vi SEtt en så harmonisk och kärvänlig<br />

familj. De gosar och busar med varandra.<br />

Kliar sig, mumsar lite löv och tar sedan en vilopaus.<br />

Strax bakom en buske ser vi den något blygare<br />

honan Betina lägga sig ner. Tätt tätt ligger<br />

hon där tillsammans med flera familjemedlemmar<br />

och dåsar, med armarna om varandra, tills<br />

de blir mer hungriga.<br />

Efter en timme säger Obed att det är dags.<br />

Nu måste vi lämna familjen Bitukura i fred.<br />

Uppfyllda till brädden med känslor från detta<br />

möte tar vi viskande hej då och påbörjar den<br />

nära två timmar långa vandringen tillbaka<br />

genom den djupa regnskogen.<br />

Nu vandrar vi genom den täta vegetationen<br />

med helt nya tankar, med vetskapen om att<br />

deras familjeliv inte skiljer sig så mycket från<br />

vårt. Kanske största skillnaden är att de förstår<br />

att njuta av livet. Vi, deras kusiner med all vår<br />

intelligens och strävsamma livsföring verkar<br />

inte ha något att tillföra dem. Vi får snarare<br />

vara lyckliga med vetskapen om att våra besök<br />

i nationalparken faktiskt ökar möjligheten för<br />

bergsgorillorna att få fortsätta leva någorlunda i<br />

fred från oss människor.<br />

oBia är bitukurafamiljens skojare. en tonåring som gärna busar lite med de besökande människorna.<br />

plötsligt ser vi hur det glimtar till i hans ögon och han reser sig hastigt. tar några snabba steg i riktning mot<br />

oss. Vi hinner knappt reagera, någon riktar kameran i skyn och ropar till. obia joggar med sin 150 kilo<br />

smidiga kropp alldeles nedanför oss. precis framför trackern jimmy kastar sig obia lekfullt åt sidan och rullar<br />

ner i grönskan. jimmy, överraskad av obias bustrick, tittar in under vegetationen för att se vart gorillahannen<br />

tog vägen. då kikar obia upp och mumsar oskyldigt på ett blad.<br />

FaKta oM<br />

BErgSgorillor<br />

Världens största levande människoapa,<br />

underart till östliga gorillan. blir 30–35 år,<br />

hannen upp till 180 cm lång och kan väga<br />

över 200 kg, honan hälften så tung och ca<br />

150 cm lång.<br />

lever: I regnskogarna i två olika bergsområden<br />

som bildar gräns mellan Uganda,<br />

rwanda och demokratiska republiken<br />

Kongo (drK). I bwindi Impenetrable national<br />

park i Uganda ligger det ena området. I<br />

Virungabergen finns tre sammanhängande<br />

nationalparker som spänner över gränsen<br />

mellan de tre länderna. tillsammans täcker<br />

dessa bergsgorillaområden en yta som inte<br />

är större än halva öland.<br />

antal: totalt 840 gorillor efter senaste<br />

räkningen i Virungabergen i år, en ökning<br />

från 780 året innan. av dessa är totalt ca<br />

300 gorillor habituerade, fördelade till 23<br />

olika familjer. I september 2011 genomförs<br />

ny räkning i Ugandas nationalpark bwindi,<br />

den första sedan 2006, vilken förhoppningsvis<br />

kommer visa att antalet bergsgorillor<br />

fortsätter att öka.<br />

Habituerade familjer: I Uganda<br />

finns tio familjer som genom habituering<br />

blivit vana vid att människor besöker dem:<br />

bitukura och orozogo i ruhija. rushegura,<br />

mubare och habinyaja i buhomosektorn.<br />

nshongi, mishaya och Kahunje i nshongisektorn.<br />

Samtliga dessa sektorer ligger i<br />

bwindi nationalpark. tionde familjen,<br />

nyakagezi, lever i mgahinga nationalpark<br />

vid Virungabergen och sägs ha flyttat över<br />

gränsen till rwanda för tillfället.<br />

i rwanda finns sju familjer: Susa,<br />

Sabyinyo, amahoro, Kwitonda, omubano,<br />

hirwa och Group 13.<br />

I drK är sex familjer habituerade:<br />

rugendo, mapuwa, lulengo, Kabarizi,<br />

humba och munyaga.<br />

Hot: Skogsskövling och illegal jakt har<br />

gjort att denna art räknas till en av världens<br />

mest hotade djur. för att rädda bergsgorillan<br />

startades 1991 det internationella gorillaprogrammet<br />

(IGcp) som är ett samarbete<br />

mellan african wildlife foundation, fauna<br />

flora International och wwf.<br />

artikeLFÖrFattaren rolf fällström tillsammans<br />

med sin fru nina. de står vid lodgen i ruhija, med<br />

hela den vidunderliga vyn av de dimhöljda bergen i<br />

bakgrunden där bergsgorillorna lever.<br />

54 55


100 % TRYGGHET<br />

– JORDEN RUNT<br />

När du reser ut i världen ska tiden användas till att se<br />

världen från nya vinklar, uppleva nya äventyr och leva<br />

livet. Men om något oförutsett händer och det som inte<br />

ska inträffa inträffar, är det viktigt att du får snabb och<br />

professionell hjälp.<br />

Vi har kunskap om världen du reser i och en egen 24 h<br />

alarmcentral som hjälper dig oavsett vilka breddgrader<br />

du befinner dig på.<br />

En resa innebär en investering i både tid och pengar.<br />

Med våra försäkringar kan du försäkra din semester och<br />

känna dig trygg, så att du kan uppleva världen fullt ut.<br />

Därför ska du njuta av din resa och låta oss ta hand om<br />

resten.<br />

Vi erbjuder flexibla produkter. Kontakta oss gärna så<br />

hjälper vi dig att hitta den försäkring som passar just dig.<br />

Har du frågor eller vill teckna försäkring, kontakta din<br />

resebyrå eller ring oss på 08-615 28 00.<br />

Du hittar även information på www.gouda-rf.se<br />

Säkerhet över alla gränser<br />

I Noras liv brukade det mesta kretsa runt att köpa, samla<br />

ved och koka vatten. Flera gånger i månaden fick hon<br />

ta sina magsjuka barn till sjukstugan. Men sedan hon<br />

började använda SOLVATTEN ® har allting blivit bättre.<br />

-Våra liv har förändrats helt, vi har inte varit hos doktorn<br />

på över ett år och vi har sparat mycket pengar!<br />

Vill du vara med och hjälpa fler utsatta människor att få<br />

tillgång till Solvatten? Bidra med en insättning till AMREF*,<br />

PG-Konto 9002429. Märk insättning med “Solvatten”.<br />

*) AMREF är en ideell organisation som driver biståndsprojekt inom<br />

hälso-området med syfte att bekämpa fattigdom.<br />

.<br />

www.amref.se<br />

®<br />

SOLVATTEN<br />

Solar Safe Water System<br />

www.solvatten.se<br />

Källa:Solvatten<br />

SOLdRiVEN uppFiNNiNg<br />

RÄddaR LiV<br />

Petra Wadström är konstnär, designer och uppfinnare.<br />

Hennes mest kända innovation är vattenrenaren<br />

Solvatten som drivs enbart av solens strålar.<br />

För drygt tio år sedan bodde Petra Wadström i<br />

det soliga Australien. Hon började fundera på<br />

varför vi inte tar till vara mer av solens energi.<br />

Efter en resa i Indonesien hon fick idén att<br />

utveckla en praktisk produkt som kunde drivas<br />

av solens strålar – en vattenrenare som var billig<br />

och enkel att använda.<br />

– Mitt mål har varit att förenkla vardagen för<br />

alla de människor som inte har tillgång till rent<br />

vatten, säger Petra Wadström.<br />

Solvatten är en enkel lösning på ett stort globalt<br />

problem. Rent vatten är en bristvara i stora<br />

delar av världen, vilket framförallt resulterar i<br />

ett hårt arbete för många kvinnor som måste<br />

gå lång väg för att hämta vatten. Det är också<br />

främst kvinnor och barn som samlar ved för att<br />

kunna värma vattnet så att det går att dricka. Solvatten<br />

bidrar till att minska kvinnornas arbetsbelastning<br />

och spar den skog som annars skulle ha<br />

eldats upp för att värma vatten.<br />

– Brist på rent vatten leder till att närmare<br />

2 miljoner människor världen över varje år dör<br />

på grund av diarrésjukdomar. Det positiva är att<br />

det finns gott om sol i de länder där produkten<br />

behövs som mest, säger hon.<br />

enkel och billig uppfinning<br />

Solvatten bygger på en innovativ kombination<br />

av mekaniskt filter, pastörisering och UV-sterilisering.<br />

En Solvattenbehållare kan producera<br />

20–30 liter rent vatten per dygn.<br />

Man fyller behållaren och lägger den i solen,<br />

efter 2–6 timmar visar en indikator att vattnet är<br />

drickbart.<br />

Solvatten kan också användas till att värma<br />

vatten för exempelvis matlagning.<br />

Det tog fem år efter det att tankarna i Australien<br />

väcktes tills dess att de första skisserna<br />

på vattenrenaren fanns klara. Därefter följde ett<br />

omfattande testarbete med prototyper hos fattiga<br />

familjer i Asien och Afrika. Efter ytterligare<br />

sex år var vattenrenaren färdig att börja serietillverkas.<br />

Utan stöd av hjälporganisationer och privata<br />

bidragsgivare hade utvecklingen inte varit möjlig.<br />

Och nu behövs mer pengar för att tillverka<br />

och distribuera Solvatten till de många behövande.<br />

Privatpersoner och företag är välkomna att ta<br />

direktkontakt med Solvatten.<br />

Läs mer på www.solvatten.se<br />

uPPFinninGen SoLvatten består<br />

av en tudelad plastdunk som viks<br />

upp som en bok och som på några<br />

timmar kan rena vatten så att det<br />

blir drickbart, förutsatt att solen<br />

finns där. biståndsorganisationer<br />

och fn­organ är Solvattens främsta<br />

kunder. en vattenrenare kostar cirka<br />

730 kronor.<br />

SoLvatten de senaste åren har<br />

petra wadström fått en rad fina<br />

utmärkelser för sin uppfinning<br />

Solvatten, bland annat<br />

Änglamarkspriset 2011, wwf<br />

climate Solver 2009 samt<br />

Skapa priset och<br />

miljöInnovations priset 2008.<br />

56 57


58<br />

HJÄLP TILL DU OCKSÅ!<br />

Många djur är utsatta och behöver din hjälp! Via Kolmårdens Insamlingsstiftelse<br />

kan du enkelt bli fadder och ge ett litet bidrag varje månad.<br />

RÄDDA<br />

GORILLAN<br />

SMS:a START<br />

GORILLA till 72909<br />

så blir du Gorillafadder<br />

och ger 30 kr i månaden.<br />

Tack för ditt bidrag!<br />

Mer information om SMS-gåvor och alla bevarandeprojekt Kolmårdens<br />

Insamlingsstiftelse stödjer hittar du på www.stiftelsenkolmarden.se.<br />

Kolmårdens Insamlingsstiftelse stödjer en långsiktig och<br />

utvecklande naturvård. Pengar från organisationer, företag,<br />

Kolmårdens besökare och andra privatpersoner fördelas till<br />

olika bevarandeprojekt för att rädda världens djur.<br />

För mer information: www.stiftelsenkolmarden.se<br />

RÄDDA<br />

TIGERN<br />

SMS:a START<br />

TIGER till 72909<br />

så blir du Tigerfadder<br />

och ger 30 kr i månaden.<br />

Tack för ditt bidrag!<br />

zebran - årets djur 2011<br />

SMS:a START ZEBRA till 72909 så blir du Zebrafadder<br />

och ger 30 kr i månaden. Tack för ditt bidrag!<br />

VåRa RESOR<br />

<strong>Äventyrsresor</strong>s färdledare<br />

Vi reser alltid i små grupper och vi lägger stor vikt vid att engagera kunniga<br />

färdledare. De är antingen lokalt förankrade eller svenska specialister som<br />

reser med gruppen. Oftast är de yrkesverksamma inom sina områden, vi<br />

har allt från biologer, geologer, glaciologer till naturfotografer som arbetar<br />

med oss. De gör det för att de älskar det de gör och det märks!<br />

Privat grupp<br />

Tänk att få skräddarsy ditt livs äventyr tillsammans med ett proffs. Med oss är det möjligt.<br />

Är ni minst fyra personer, en stor familj med barn och barnbarn eller ett gäng kompisar, så<br />

tar vi fram ett reseförslag baserat på era önskemål, våra specialistkunskaper och de destinationer<br />

som finns i vårt utbud. Vi kan till och med ordna så att ni får en egen färdledare.<br />

Kontakta oss så berättar vi mer. Telefon 08-5560 6900, eller resor@aventyrsresor.se.<br />

…en öVerSikt…<br />

På följande sidor hittar du ett urval av våra resor.<br />

Fullständigt reseutbud och senaste information hittar<br />

du på www.aventyrsresor.se. Välkommen!<br />

Flexibelt resande<br />

De flesta av våra resor har veckovisa avgångar, ibland oftare än<br />

så. Det innebär att du kan välja avresedatum så att det passar<br />

dina önskemål. Du kan även kombinera din resa med andra<br />

resor, om du t ex bestiger Kilimanjaro kan du välja till både<br />

safari och strandvistelse på Zanzibar eller ön Lazy Lagoon.<br />

<strong>Äventyrsresor</strong>s hemsida<br />

På vår hemsida hittar du all information om våra resor. För att enkelt hitta den resa du är intresserad av så<br />

använder du resans webbKOD, som du hittar i förteckningen på följande sidor. Skriv in koden i sökrutan på vår<br />

hemsida så kommer du direkt till resan. På vår hemsida har vi också samlat reseberättelser och bloggar som är<br />

skrivna av oss, våra färdledare och även av våra resenärer. Vi hoppas att de ska vara en inspiration till din nästa<br />

resa. Vi vill gärna fylla på med nya berättelser, så bidra gärna. Maila redaktionen@aventyrsresor.se.<br />

<strong>Äventyrsresor</strong>s nyhetsbrev<br />

Vill du ha information om våra nya resor? Anmäl dig<br />

till vårt nyhetsbrev via vår hemsida. Där får du också<br />

uppdateringar om aktuella reskvällar och föredrag samt<br />

om andra events och tävlingar.<br />

Sidorna 60–65<br />

59


VåRa RESOR ExpEdition aFRika<br />

AFriKA Botswana<br />

botswana & zambia<br />

SaFari i liten grupp. Vi färdas i öppna bilar genom<br />

okavango, Savuti, moremi, chobeparkerna och<br />

avslutar med Victoriafallen. FaKta<br />

AFriKA kenya<br />

Storviltsafari i massajernas rike<br />

BEKväM SaFari i Kenyas viltrikaste område<br />

masai mara. Vår tältcamp är byggd i bästa<br />

hemingwaystil. FaKta<br />

AFriKA sydafrika<br />

från vinprovning till storviltsafari<br />

rundrESa i regnbågsnationen Sydafrika, med<br />

storslagen natur och färgstarka kulturer. Vi besöker<br />

Krügerparken och Kapstaden. FaKta<br />

AFriKA tanzania<br />

ruaha – stort, vilt och vackert<br />

StorSlagEn StorviltSaFari som på<br />

hemingways tid, avslutad med sol och bad på en<br />

ö i Indiska oceanen. FaKta<br />

AFriKA tanzania<br />

Selous och ruaha – tanzania<br />

EXKluSiv SaFari i viltrika Selous och ruaha, med<br />

sol och bad på en ö i Indiska oceanen.<br />

AFriKA tanzania<br />

Världens viltrikaste savanner<br />

dEn KlaSSiSKa SaFarivEcKan, med Serengetis<br />

vida savanner, ngorongorokratern, lake manyara<br />

och tarangire. FaKta<br />

AFriKA malawi<br />

malawisjön – simma med ciklider<br />

SoM att SiMMa i ett akvarium – kristallklart vatten<br />

med färggranna fiskar. Vi bor på en ö i malawisjön.<br />

resan börjar med storviltsafari bland elefanter,<br />

flodhästar, leopard och vackra sabelantiloper.<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

rESlängd: 16 dagar<br />

avrESor: 2­3 ggr /mån, maj­dec<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 29 900 kr<br />

rESEKod: boS<br />

rESlängd: 6 dagar<br />

avrESor: juni–mars<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 19 900 kr<br />

rESEKod: Kem<br />

rESlängd: 19 dagar<br />

avrESor: ca 2 avgångar varje månad<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 28 300 kr<br />

rESEKod: Syr<br />

rESlängd: 13 dagar<br />

avrESor: juni–februari<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 35 800 kr<br />

rESEKod: tap<br />

rESlängd: 13 dagar<br />

avrESor: juni–februari<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 34 800 kr<br />

rESEKod: tax<br />

rESlängd: 10 dagar<br />

avrESor: juni–mars<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 26 900 kr<br />

rESEKod: taS<br />

rESlängd: 12 dagar<br />

avrESor: Varje dag året om<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 39 900 kr vid 4 deltagare.<br />

barn 7­11 år: från 33 900 kr<br />

rESEKod: maI<br />

AFriKA uganda<br />

till dimhöljda bergens gorillor<br />

rESlängd:<br />

avrESor:<br />

10 dagar<br />

juni–mars<br />

gEnoM dEt gröna uganda, med bwindi,<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

Queen elizabethparken och Victoriasjön.<br />

rESanS PriS: från 45 900 kr<br />

höjdpunkten är besöket hos gorillaflocken.<br />

rESEKod: UGG<br />

ny rESa: Expedition till ugandas gorillor och schimpanser med anders Haglund den 12–25 nov 2012. Vi besöker<br />

nationalparkerna bwindi, Kibale, Qeen elisabeth och murchison falls med sinsemellan helt olika djurliv och landskapstyper.<br />

pris från 59 800 kr. 14 dagar.<br />

för mer information se www.aventyrsresor.se.<br />

för att komma direkt till resan, ange resekod t ex www.aventyrsresor.se/UGG<br />

FaKta<br />

VåRa RESOR<br />

näSaPor i BorneoS reGnSkoG<br />

ASien ryssland<br />

björnar och väldiga vulkaner<br />

EXPEdition till Kamtjatkas orörda vildmarker<br />

med vulkantoppar, gnistrande glaciärer och nära<br />

<strong>möten</strong> med Kamtjatkabjörnar. FaKta<br />

ASien Vietnam<br />

orörda Vietnam<br />

rundrESa genom norra Vietnams landsbygd,<br />

med fokus på <strong>möten</strong> med människor och<br />

spännande matkultur. avslutning med strandliv på<br />

ön phu Quoc eller whale Island.<br />

ASien malaysia<br />

borneos djur och natur<br />

rundrESa i regnskogens borneo bland<br />

orangutanger och sköldpaddor. Kombinera med<br />

avslutning på någon av borneos paradisstränder.<br />

ASien malaysia<br />

borneo med bestigning av<br />

mt Kinabalu<br />

KoMBinEra BESöKEt hos näsapor och<br />

sköldpaddor med bergsbestigning av borneos<br />

högsta berg, 4 095 meter.<br />

ASien indien<br />

tigersafari i maharadjans land<br />

rundrESa till några av Indiens mest djurrika<br />

nationalparker och besök i »Gyllene triangeln«<br />

med sevärdheterna taj mahal, fathepur Sikri,<br />

amber fort och jaipur.<br />

ASien indien<br />

djungelbokens värld<br />

På vår KunSKaPSrESa med zoologen Stefan<br />

jonsson besöker vi Indiens bästa tigerreservat,<br />

pench, Kanha, bandhavgarh, dudhwa och<br />

corbett, för att möta asiens »big five«.<br />

ASien kina<br />

pandaexpedition i Qinlingbergen<br />

rundrESa MEd ForSKning & FraMStEg för att<br />

besöka orörd natur och stå öga mot öga med vilda<br />

pandor. Vi besöker även terrakottaarmén och<br />

Kinesiska muren.<br />

för mer information se www.aventyrsresor.se.<br />

för att komma direkt till resan, ange resekod t ex www.aventyrsresor.se/Ind<br />

rESlängd: 11 dagar<br />

avrESor: 4­14 augusti 2012<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 46 800 kr<br />

rESEKod: ryf<br />

60 61<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

ExpEdition aSiEN<br />

rESlängd: 10­13 dagar<br />

avrESor: Varje dag året om<br />

FärdlEdning: lokal engelsktalande guide<br />

rESanS PriS: från 19 900 kr, barn fr 15 900 kr<br />

rESEKod: VId<br />

rESlängd: 11 dagar<br />

avrESor: Varje dag året om<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 26 500 kr<br />

rESEKod: myb<br />

rESlängd: 12 dagar<br />

avrESor: Varje dag året om<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 29 500 kr<br />

rESEKod: myK<br />

rESlängd: 12 dagar<br />

avrESor: okt­mar<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 23 900 kr<br />

rESEKod: Int<br />

rESlängd: 16 dagar<br />

avrESor: 19 feb–5 mar 2012<br />

FärdlEdning: Stefan jonsson samt lokala<br />

engelsk talande naturguider<br />

rESanS PriS: från 38 800 kr<br />

rESEKod: Ind<br />

rESlängd: 14 dagar<br />

avrESor: 13–26 april 2012<br />

FärdlEdning: Kunnig svensk guide och lokala<br />

färdledare<br />

rESanS PriS: från 43 800 kr<br />

rESEKod: KIp


VåRa RESOR<br />

tuPPLur På GaLaPaGoS<br />

cenTrALAMeriKA costa rica<br />

det Gröna paradiset<br />

rundrESa genom orörd regnskog, förbi aktiva<br />

vulkaner, till monteverdes molnskog, avslutning<br />

med sol och bad på playa carrillo.<br />

cenTrALAMeriKA costa rica<br />

costa rica deluxe<br />

rundrESa i costa rica med avslutning på exklusiv<br />

ekolodge i privat naturreservat. Vi besöker även<br />

grönskande kaffeplantage och molnregnskogen. FaKta<br />

SyDAMeriKA Venezuela<br />

jaguarer, ozeloter & anakondor<br />

rundrESa till Venezuelas djurliv på slätterna<br />

i los llanos och bland fjärilar och kolibris i<br />

molnregnskogen palmichal.<br />

SyDAMeriKA Brasilien<br />

Safari i brasilien<br />

På SPaning efter jaguar i på pantanals storslagna<br />

slätter. Vi upplever det fantastiska djurlivet från<br />

vår safaribil eller hästryggen och avslutar med<br />

pulserande storstaden rio de janeiro.<br />

SyDAMeriKA peru<br />

Klassiska peru<br />

rundrESa i peru med Inkafolkets forna huvudstad<br />

cusco, Urubambadalen och machu picchu.<br />

Kombineras med fördel med besök vid titicacasjön<br />

och amazonas.<br />

SyDAMeriKA ecuador<br />

Galapagos – de förtrollade öarna<br />

intEnSiv KrySSning till det bästa av Galapagos,<br />

kombineras med fördel med våra tilläggsresor till<br />

machu picchu, amazonas eller Karibien.<br />

SyDAMeriKA ecuador<br />

Äventyr i amazonas regnskog<br />

tilläggSrESa för dig som vill uppleva amazonas<br />

fantastiska regnskog i kombination med din<br />

Galapagoskryssning. FaKta<br />

ExpEdiTiON CEntral/SydamErika<br />

för mer information se www.aventyrsresor.se.<br />

för att komma direkt till resan, ange resekod t ex www.aventyrsresor.se/ecl<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

rESlängd: 15 dagar<br />

avrESor: Varje dag året om<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 29 900 kr,<br />

barn 0–11 år 19 900 kr<br />

rESEKod: coG<br />

rESlängd: 13 dagar<br />

avrESor: Varje dag året om<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 37 900 kr<br />

rESEKod: cod<br />

rESlängd: 11 dagar<br />

avrESor: 16–26 feb 2012<br />

FärdlEdning: Svensk biolog john<br />

Kvarnbäck & anders haglund<br />

rESanS PriS: från 37 900 kr<br />

rESEKod: Ver<br />

rESlängd: 12 dagar<br />

avrESor: maj till okt<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 37 900 kr<br />

rESEKod: brp<br />

rESlängd: 7 dagar<br />

avrESor: april–nov<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 22 900 kr<br />

rESEKod: pec<br />

rESlängd: 10 dagar, 6 dagars kryssning<br />

avrESor: Varje dag året om, kryssningen<br />

startar måndagar<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 35 900 kr<br />

rESEKod: ecl<br />

rESlängd: 5 dagar<br />

avrESor: Varje dag året om<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 8 500 kr<br />

rESEKod: ecl<br />

VåRa RESOR ExpEdiTiONSkrySSningar<br />

ArKTiS ryssland<br />

mot wrangelön<br />

i nordöStra SiBiriEnS svårtillgängliga<br />

polarområden. Isbjörnar, valar och mängder av<br />

fåglar.<br />

ArKTiS ryssland<br />

Isbrytarexpedition franz josef land<br />

PolarEXPEdition till eurasiens nordligaste utpost,<br />

82° nord, endast 90 mil från nordpolen. Vi kryssar<br />

över barents hav för att nå denna spektakulära plats. FaKta<br />

SyDAMeriKA ecuador – galapagos<br />

Galapagos – de förtrollade öarna<br />

intEnSiv KrySSning till det bästa av Galapagos,<br />

kombineras med fördel med våra tilläggsresor till<br />

t ex machu picchu, amazonas och Karibien. FaKta<br />

SyDAMeriKA ecuador – galapagos<br />

Galapagos och amazonas<br />

naturKrySSning genom Galapagos övärld i privat<br />

segelfartyg för max 16 personer, kombinerat med<br />

exkursioner i amazonas.<br />

SyDAMeriKA ecuador – galapagos<br />

Kryssning med m/S cachalote<br />

KrySSning till Galapagos mest orörda vikar,<br />

ombord på charmiga segelfartyget m/S<br />

cachalote. nära djur<strong>möten</strong>, gott om tid för<br />

fotografering och snorkling.<br />

SyDAMeriKA ecuador – galapagos<br />

Kryssning med m/y beluga<br />

FantaStiSK naturKrySSning med åtta dagar<br />

ombord på förstklassiga m/y beluga. nära<br />

djur<strong>möten</strong> och bekvämt boende. liten grupp,<br />

max 16 personer ombord.<br />

AnTArKTiS antarktis<br />

antarktis<br />

till antarKtiSKa Halvön färdas vi över drakesundet.<br />

på kryssningen möter vi mängder av<br />

albatrosser, pingviner, valar, sälar och storslagna<br />

landskap.<br />

62 63<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

rESlängd: 16 dagar<br />

avrESor: 24 juli–8 aug 2012<br />

FärdlEdning: Kunniga engelsktalande<br />

färdledare<br />

rESanS PriS: från 77 900 kr<br />

rESEKod: ryw<br />

rESlängd: 13 dagar<br />

avrESor: 17–29 juli 2012<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 89 900<br />

rESEKod: ryl<br />

rESlängd: 10 dagar, 6 dagars kryssning<br />

avrESor: Valfri avresedag<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 35 900 kr<br />

rESEKod: ecl<br />

rESlängd: 16 dagar<br />

avrESor: 17 feb–3 mar, 2­17 nov 2012<br />

FärdlEdning: Svensk biolog, anders elmfors<br />

och lokal naturguide<br />

rESanS PriS: från 54 900 kr<br />

rESEKod: ecp<br />

rESlängd: 12 dagar<br />

avrESor: måndagar året om<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 37 900 kr<br />

rESEKod: ecc<br />

rESlängd: 12 dagar<br />

avrESor: onsdagar året om<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 45 900 kr<br />

rESEKod: ecb<br />

rESlängd: 19 dagar<br />

avrESor: 26 nov 2012<br />

FärdlEdning: Svensk naturguide<br />

rESanS PriS: prel fr 69 900 kr<br />

rESEKod: anj<br />

ArKTiS sValBard<br />

Svalbard – arktis pärla<br />

rESlängd:<br />

avrESor:<br />

9 dagar<br />

fasta avgångar juli–augusti 2012<br />

vi rESEr till SvalBard för att upptäcka dess<br />

praktfulla västkust och rika djurliv. Vi färdas med<br />

ett modernt fartyg och tar oss snabbt iland med<br />

säkra gummibåtar.<br />

för mer information se www.aventyrsresor.se.<br />

FärdlEdning:<br />

rESanS PriS:<br />

rESEKod:<br />

Skandinaviska och engelsktalande<br />

färdledare ombord<br />

från 22 900 kr<br />

SVh<br />

för att komma direkt till resan, ange resekod t ex www.aventyrsresor.se/Ind<br />

FaKta


VåRa RESOR FamiLjEExpEditionEr<br />

AFriKA tanzania<br />

familjeexpedition ruaha<br />

KlaSSiSK SaFari i ruaha som avslutas med sol<br />

och bad på lazy lagoon. Se mängder av elefanter<br />

på savannen direkt utanför terassen.<br />

AFriKA tanzania<br />

Serengeti och ngorongoro<br />

SaFari till Serengeti, ngorongoro och lake<br />

manyara, med två nätter i hjärtat av Serengeti.<br />

Kombinera gärna med zanzibar.<br />

AFriKA tanzania<br />

familjeexpedition i Serengeti<br />

dEn KlaSSiSKa SaFarivEcKan med Serengetis<br />

vida savanner, ngorongorokratern, lake manyara<br />

och tarangire.<br />

ASien malaysia<br />

familjeexpedition borneo<br />

rundrESa i regnskogens borneo. Vandra på<br />

hängbroar mellan trädtopparna, se orangutanger i<br />

frihet och besök havssköldpaddornas ö Selingan.<br />

SyDAMeriKA kariBien<br />

familjeexpedition tobago<br />

SnorKling ocH FiSKE på Karibiska tobago.<br />

exklusivt boende och gott om tid för strandliv och<br />

avkoppling. Kakaoplantager, oljefats musik, kreolsk<br />

matkultur och fantastiska stränder.<br />

cenTrALAMeriKA costa rica<br />

familjeexpedition costa rica<br />

rEgnSKogSEXKurSionEr i tortugero nationalpark,<br />

kurbad och vandringar vid vulkanen arenal. Vi<br />

avslutar med strandliv, surfing och snorkling vid<br />

Stilla havet.<br />

ASien Vietnam<br />

orörda Vietnam<br />

rundrESa ocH cyKling genom norra Vietnams<br />

landsbygd, med fokus på <strong>möten</strong> med människor<br />

och spännande matkultur. avslutning med<br />

strandliv på ön phu Quoc.<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

rESlängd: 12 dagar inkl 5 dagar sol & bad<br />

avrESor: juni–feb, samt 28 dec 2011<br />

(se resekod taj)<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 35 800 kr, barn fr 25 000 kr<br />

rESEKod: tap<br />

rESlängd: 8 dagar<br />

avrESor: Varje dag jun–mar<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: fr 18 900 kr vid 4 deltagare. barn<br />

t o m 11 år i extra säng 14 900 kr.<br />

rESEKod: taI<br />

rESlängd: 10 dagar<br />

avrESor: jun–mar samt 22 dec 2011,<br />

(se reskod taQ)<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 26 900 kr, barn t o m 11 år i<br />

extra säng 19 400 kr.<br />

rESEKod: taS<br />

rESlängd: 11 dagar inkl 2 dagar sol & bad<br />

avrESor: Varje dag året om samt 22 dec<br />

2011 (se resekod myj)<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 26 500 kr, barn fr 19 500 kr<br />

rESEKod: myb<br />

rESlängd: 16 dagar inkl 8 dagar sol & bad<br />

avrESor: på förfrågan<br />

FärdlEdning: lokal engelsktalande guide<br />

rESanS PriS: från 33 500 kr,<br />

barn upp till 11 år 31 500 kr<br />

rESEKod: tob<br />

rESlängd: 10 dagar inkl 2 dagar sol & bad<br />

avrESor: Varje dag året om samt 26 dec<br />

2011 (se resekod coj)<br />

FärdlEdning: engelsktalande naturguider<br />

rESanS PriS: från 19 900 kr vuxen,<br />

barn upp till 11 år 14 900 kr<br />

rESEKod: coh<br />

rESlängd: 10­13 dagar<br />

avrESor: Varje dag året om,<br />

FärdlEdning: lokal engelsktalande guide<br />

rESanS PriS: fr 19 900 kr, barn t 11 år 15 900 kr<br />

rESEKod: VId<br />

eLeFantmÖte i ruaHa HimaLaYa Som BäSt<br />

för mer information se www.aventyrsresor.se.<br />

för att komma direkt till resan, ange resekod t ex www.aventyrsresor.se/Ind<br />

VåRa RESOR ExpEdition VaNdRiNg<br />

SyDAMeriKA chile<br />

patagonien i upptäckarnas fotspår<br />

vandringSrESa i chile med bekvämt boende<br />

mitt i storslagna torres del paine. Kombinera med<br />

strandliv och god mat vid kusten utanför Santiago<br />

del chile.<br />

ASien nepal<br />

I Sherpafolkets land<br />

PErSonlig vandringSrESa i Solukumbu, söder<br />

om mt everest. Vi bestiger toppen av pikey peak<br />

4 060 m ö h och hälsar på i vår Sherpaguides<br />

hemby chyangba.<br />

ASien nepal<br />

Världens mäktigaste utsikt<br />

vandringSrESa till legendariska everest<br />

base camp med bestigning av Kala pathar,<br />

5 545 m ö h. Kulturupplevelser i Kathmandu ingår. FaKta<br />

AFriKA tanzania<br />

Soluppgång på Kilimanjaros topp<br />

toPPBEStigning av afrikas högsta berg, via<br />

marangurutten. Vi bor i små hyttor och bär endast<br />

vår dagspackning på vår väg mot toppen, på 5 895<br />

meters höjd.<br />

AFriKA tanzania<br />

Vandring mot afrikas tak<br />

toPPBEStigning av Kilimanjaro, via den något<br />

tuffare machame­leden där vi bor i tält. Vi tar<br />

sedan mweka­leden ner till lägre höjder igen. FaKta<br />

SyDAMeriKA peru<br />

Inkafolkets magiska platser<br />

rundrESa i peruanska anderna<br />

inklusive vandring på klasiska inkaleden till<br />

machu picchu, hantverksmarknader, cusco och<br />

Urubambadalen.<br />

ASien malaysia<br />

borneos djur & natur med<br />

bestigning av mt Kinabalu<br />

KoMBinEra BESöKEt hos näsapor och<br />

sköldpaddor med bestigning av borneos<br />

högsta berg, 4 095 meter.<br />

för mer information se www.aventyrsresor.se.<br />

för att komma direkt till resan, ange resekod t ex www.aventyrsresor.se/Ind<br />

64 65<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

FaKta<br />

rESlängd: 11 dagar<br />

avrESor: okt–maj<br />

FärdlEdning: lokala vandringsguider<br />

rESanS PriS: från 38 900 kr<br />

rESEKod: chG<br />

rESlängd: 17 dagar<br />

avrESor: 26 okt–11 nov 2012<br />

FärdlEdning: lokala vandringsguider<br />

rESanS PriS: från 29 000 kr<br />

rESEKod: net<br />

rESlängd: 20 dagar<br />

avrESor: feb–apr, okt–nov<br />

FärdlEdning: lokala vandringsguider<br />

rESanS PriS: från 24 900 kr<br />

rESEKod: neG<br />

rESlängd: 9–10 dagar<br />

avrESor: juni–mars<br />

FärdlEdning: lokala vandringsguider<br />

rESanS PriS: från 17 900 kr<br />

rESEKod: tam<br />

rESlängd: 10 dagar<br />

avrESor: juni–mars<br />

FärdlEdning: lokala vandringsguider<br />

rESanS PriS: från 19 900 kr<br />

rESEKod: taK<br />

rESlängd: 12 dagar<br />

avrESor: april–november<br />

FärdlEdning: lokala vandringsguider<br />

rESanS PriS: från 29 900 kr<br />

rESEKod: ped<br />

rESlängd: 12 dagar<br />

avrESor: Varje dag året om<br />

FärdlEdning: lokala vandringsguider<br />

rESanS PriS: från 29 500 kr<br />

rESEKod: myK


tidiG morGon i BotSWana.<br />

NÄSTa NR<br />

i nästa nummer<br />

får du läsa om<br />

gnuer<br />

StaFFan ulFStrand skriver om gnuernas vandring:<br />

»Som en armé i gamla tider marscherar de fram i<br />

ändlösa rader, hundratusentals gnuer på Serengetis<br />

vidder, på flykt från sinande vattenhål och brända<br />

betesmarker och på väg mot friskt vatten och grönt<br />

gräs. Ingen annanstans på vår jord kan man få<br />

uppleva en lika fantastisk storviltupplevelse som<br />

gnuvandringen.«<br />

Svalbard<br />

ävEntyrSrESorS HåKan tranér (till höger) berättar om<br />

sin resa i Andrées fotspår runt Svalbardarkipelagen.


Expedition Drömresa<br />

VAD DRÖMMER DU OM att få uppleva under din nästa resa?<br />

Att vandra längs den legendariska INKALEDEN och uppleva morgonsolen<br />

gå upp över inkafolkets mytomspunna ruinstad MACHU PICCHU.<br />

Att färdas genom RUAHAS STORSLAGNA STORVILTSPARK och känna<br />

den intensiva närkontakten med impala, zebra, giraff och tusentals elefanter,<br />

och studera en lejonflock vid sitt nyslagna byte.<br />

Att vakna i COSTA RICAS REGNSKOG till vrålapornas högljudda<br />

morgonkonsert och sedan upptäcka alla märkliga kräldjur och växter,<br />

sengångare och färggranna fåglar som bara finns i detta tropiska paradis.<br />

Att kryssa runt GALAPAGOSÖARNA, stå öga mot öga med en<br />

jättesköldpadda, och snorkla med lekande sjölejon.<br />

Att färdas längs KINABATANGAN FLODEN på BORNEO och spana efter<br />

vilda orangutanger, näsapor, pygméelefanter<br />

och den exotiska näshornsfågeln.<br />

Att få vandra bland Himalayas snöklädda<br />

Fånga drömmen!<br />

Välkommen att kontakta oss<br />

på telefon 08-5560 69 00 eller<br />

besök vårt kontor på Tulegatan<br />

i Stockholm.<br />

Resepresentationer och<br />

erbjudanden hittar du på vår<br />

hemsida www.aventyrsresor.se.<br />

bergstoppar och nå det legendariska EVEREST<br />

BASE CAMP i Nepal eller att tidig morgon<br />

bestiga och möta solen på toppen av Afrikas<br />

högsta berg KILIMANJARO.<br />

Att sitta tyst, tyst någon meter från<br />

tumlande ungar och den enorma silver ryggshannen<br />

i bergsgorillefamiljen i UGANDA.<br />

VILL DU FORTSÄTTA<br />

ATT PRENUMERERA<br />

PÅ VÅRT MAGASIN?<br />

– RING OSS ELLER BESÖK<br />

WWW.AVENTYRSRESOR.SE<br />

ÄVENTYRS<br />

ÄVENTYRS RESOR #2/2011<br />

<strong>Magiska</strong> <strong>möten</strong><br />

De dimhöljda bergens gorillor<br />

Havsisens konung – isbjörnen<br />

Reserapporter<br />

från Äventyrare<br />

◆ Isbrytarexpedition<br />

till Franz Josef Land<br />

◆ Städexpedition upp till 8 750 meter<br />

◆ Öarna bortom horisonten<br />

STORA UPPLEVELSER I SMÅ GRUPPER SEDAN 1984<br />

#2/2011<br />

VART GÅR DIN<br />

NÄSTA DRÖMRESA?<br />

Costa Rica<br />

Kamtjatka<br />

Kina<br />

Indien<br />

› Regnskogsäventyr på ekolodge<br />

› Bland vulkaner och björnar<br />

› På pandaexpedition<br />

› Tigersafari i maharadjans land<br />

STORA UPPLEVELSER I SMÅ GRUPPER SEDAN 1984<br />

Tulegatan 39, Box 19573, 104 32 Stockholm<br />

Tel 08­5560 69 00<br />

1

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!