22.09.2013 Views

Drivkraft skissupplägg - Etablering Utomlands

Drivkraft skissupplägg - Etablering Utomlands

Drivkraft skissupplägg - Etablering Utomlands

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

EN TIDNING OM HUR IDÉER BLIR FÖRETAG NUMMER 2 • 2005<br />

AnnaOmstedt Lindgren<br />

FRÅN TOKYO<br />

TILL TASTELINE<br />

Dags att se<br />

entreprenören<br />

med nya ögon<br />

4<br />

Kvalité gör<br />

Max succé<br />

4<br />

GODA RÅD<br />

NÄR DU SKA<br />

STARTA FÖRETAG<br />

Electrolux – med<br />

örat mot marken<br />

INSPIRATION FRÅN DRIVHUSET, VENTURE CUP, UNG FÖRETAGSAMHET OCH HANDELSHÖGSKOLAN I GÖTEBORG


Attraktionskraft;<br />

I en jämförelse mellan 28 länder, av hur många<br />

nya företag som startas, kommer Sverige på 21:a plats.<br />

Sverige måste bli ett mer attraktivt land<br />

att starta, driva och utveckla företag i.<br />

Trots att attityden till företagande har<br />

blivit mer positiv och trots att många unga<br />

kan tänka sig att starta företag, så är det<br />

i dag bara hälften så många egenföretagare<br />

i Sverige som i början på 1960-talet.<br />

De allra flesta är överens om att Sverige<br />

behöver fler företag och investeringar<br />

för att jobben ska bli fler och<br />

resurserna till att betala välfärden ska<br />

öka. Detta måste omsättas i konkret<br />

handling. Nu behövs åtgärder som gör<br />

det mer attraktivt att starta nya företag<br />

och göra nya investeringar i Sverige.<br />

Svenskt Näringsliv har tillsatt en Kris-<br />

och framtidskommission som under våren<br />

2006 kommer att presentera förslag som<br />

kan göra Sverige till ett mer attraktivt land<br />

att starta, driva och utveckla företag i.<br />

Bara genom fler och växande företag kan nya<br />

riktiga jobb bli verklighet. Följ kommissionens<br />

arbete på www.svensktnaringsliv.se<br />

30 procent av befolkningen jobbar i privata företag. Dessa företag bidrar med 80 procent av BNP.<br />

Om vi får fl er företag, och om fl er företag får möjlighet att växa, skapas nya jobb i företagen. Det gynnar oss alla.


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

12<br />

16<br />

Vad är <strong>Drivkraft</strong>?<br />

<strong>Drivkraft</strong> är en tidning som vill uppmuntra till entreprenörskap. <strong>Drivkraft</strong> ger beslutsfattare<br />

inom näringsliv och politik goda argument för att satsa mer resurser på unga människors<br />

innovationer och affärsidéer. <strong>Drivkraft</strong> vill också ge dig, som är eller vill bli entreprenör,<br />

inspiration och kraft att driva dina idéer vidare.<br />

Tidningen är skapad i samarbete mellan Drivhuset, Ung Företagsamhet,<br />

Handelshögskolan i Göteborg, Venture Cup och Blackboard AB.<br />

<strong>Drivkraft</strong> distribueras med Dagens Industri 24 oktober 2005 och i nätverk<br />

för entreprenörskap.<br />

6<br />

13<br />

”Vårt mål är att bli, inte världens största,<br />

men världens bästa fast food-kedja!”<br />

<strong>Drivkraft</strong> 2005<br />

INNEHÅLL<br />

NORRLÄNDSK PANNBIFF 6<br />

Historien om hur Max växt från lokal<br />

grill till nationell hamburgerkedja.<br />

TIPS TILL UPPSTARTEN 8<br />

Gunvor Engström vd på Företagarna ger<br />

tips till dig som vill starta och driva företag.<br />

KREATIV FINANSIERING 12<br />

Lär känna begreppet “Bootstrapping”<br />

och låt kunden finansiera din utveckling.<br />

FRÅN TOKYO TILL TASTELINE 13<br />

Anna Omstedt Lindgrens Tasteline<br />

överlevde it-kraschen.<br />

SVENSKT FÖRETAGSKLIMAT 16<br />

Hur står sig Sverige som entreprenörsland<br />

i ett globalt perspektiv?<br />

+PLUS<br />

Nyföretagare berättar 10<br />

Modellen för entreprenörskap 17<br />

Studenter positiva till entreprenörskap 17<br />

Med idéer som drivkraft 18-26<br />

En produktion från<br />

BLACKBOARDAB<br />

Telefon 08-545 11 555<br />

www.blackboard.se<br />

Redaktör Annika Blom<br />

Skribenter Rony Lutz,<br />

Catharina Malmfors,<br />

Annika Wihlborg.<br />

Foto Ulf Isacson,<br />

Katrin Svensson,<br />

Alexander Ruas,<br />

Mats Samuelsson<br />

Illustration Terese Öman<br />

Tryck VTT Grafiska<br />

drivkraft 3


VI SPRIDER TRYGGHET I MÅNGA SVENSKA LANDSKAP.<br />

Något av det sämsta som kan hända ditt företag är förmodligen<br />

om verksamheten plötsligt skulle stanna. En<br />

försäkring kan aldrig eliminera den risken. Men med våra<br />

försäkringar behöver ditt företag inte förlora pengar<br />

när stoppet väl inträffar. På Trygg-Hansa har vi lång<br />

erfarenhet av att hjälpa både små och stora företag med<br />

bra försäkringslösningar – vi är övertygade om att vi kan<br />

hjälpa dig också. Om något trots allt skulle hända kan<br />

du vara lugn. Åttiofyra procent av våra kunder är nöjda<br />

med vår skadehantering<br />

Så slå en signal och låt oss skapa en tryggare vardag<br />

för dig och ditt företag. Och för dina medarbetare.<br />

Vi hjälper företag med försäkringsskydd, skadeförebyggande råd och sjukvårdsförsäkringar.<br />

Ring oss på 077-11 11 700, gå in på www.trygghansa.se eller ta kontakt med din försäkringsmäklare.


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

DAGS ATT SE<br />

ENTREPRENÖREN<br />

MED NYA ÖGON<br />

INTRESSET FÖR ATT STARTA EGET ÖKAR och<br />

formerna för att stödja entreprenörer förbättras<br />

hela tiden. Det är glädjande. Men det<br />

finns en hämsko i utvecklingen och det är att<br />

stödet till nya affärsidéer inte ökar alls.<br />

Därför kan vi inte se en större bredd och<br />

mångfald bland de nya bolagen. Allt fler<br />

entreprenörer har idéer som baseras på<br />

konceptualisering av tjänster, men deras<br />

idéer bedöms ändå utifrån traditionella<br />

modeller som är grundade på tekniska kriterier<br />

och graden av skyddbarhet genom till<br />

exempel patent. Det sker dagligen trots att<br />

småföretag inom kunskaps- och tjänste-<br />

sektorn står för en större andel av den<br />

svenska tillväxten. Vår uppfattning är att<br />

såväl de statliga som de privata aktörer,<br />

som idag står för majoriteten av stödstrukturer<br />

och finansiering av nya affärsidéer,<br />

har fastnat i förlegade föreställningar om<br />

vad som fungerar och hur satsningar på nya<br />

företag bör gå till. Sverige är visserligen<br />

ledande när det gäller teknik och det finns<br />

många bra företag på det området. Men<br />

eftersom tjänsteföretag är oerhört viktiga för<br />

tillväxten måste idéer på det området börja<br />

premieras.<br />

Därför är det dags att se bortom de traditionella<br />

bedömningsgrunderna som baserar<br />

sig på hållningen att det bara är teknik som<br />

gäller. De nya affärsidéerna inom kunskapsoch<br />

tjänstesektorn kräver ett nytt sätt att tänka.<br />

Satsa på mångfalden och se alla de<br />

möjligheter som finns! Att tänka ”pengar”<br />

och ”riskkapital” är inte nödvändigt för den<br />

“Därför är det dags att se bortom de traditionella<br />

bedömningsgrunderna som baserar sig på<br />

hållningen att det bara är teknik som gäller.”<br />

som vill utveckla sin affärsidé. Det finns så<br />

många andra lösningar. Detta nummer av<br />

<strong>Drivkraft</strong> har tagit fasta på sådana nya<br />

kreativa sätt att finansiera affärsidéer.<br />

Lär dig tänka aktiv kundfinansiering och<br />

bootstrapping till exempel. Läs <strong>Drivkraft</strong><br />

och låt dig inspireras!<br />

Karolina Palmér, Ung Företagsamhet, karolina.palmer@ungforetagsamhet.se<br />

Robert Orbelin, Handelshögskolans Entreprenörsutbildning, robert.orbelin@handels.gu.se<br />

Louise Öberg, Venture Cup, louise.oberg@venturecup.se<br />

Mariah ben Salem, Drivhuset, mariah.bensalem@drivhuset.se<br />

Ledare<br />

drivkraft 5


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

Framgångssaga<br />

Christoffer Bergfors, till vänster i bild, är Max hamburgerrestaurangers<br />

operativa chef. Brorsan Richard Bergfors är vd.<br />

6 drivkraft<br />

Vad man kan göra med<br />

NORRLÄNDSK<br />

PANNBIFF<br />

Vilken typ av liv vill jag ha? Den frågan ställde sig Curt Bergfors redan i yngre<br />

tonåren. Han definierade tre möjliga val: Att satsa på vanligt familjeliv och bli en<br />

så kallad ”Svensson”. Att leva ett bohemliv med lite planer och mycket resor. Eller<br />

att bli egen företagare och få friheten att göra det han ville. Curt Bergfors satsade<br />

på val nummer tre och resten är historia. I dag drivs hans livsverk, Max hamburger-<br />

restauranger AB, av sönerna Richard och Christoffer. TEXT CATHARINA MALMFORS FOTO ULF ISACSON


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

15 år gammal klev Curt<br />

FRAMGÅNGSSAGA<br />

Bergfors på tåget till<br />

Stockholm. Han hade fått jobb på posten på<br />

Lidingö.<br />

Den storstadssuktande Gällivarebon var<br />

hjärtligt trött på smeknamnen ”Curre” och<br />

”Kuben”. På väg till sitt nya liv funderade han<br />

därför ut ett nytt namn – han skulle kalla sig<br />

Max. Det självtagna smeknamnet fick dock<br />

inget fäste.<br />

Curt skaffade sig snart ett extrajobb i<br />

Presto Grillen på Lidingö. Och det var där i<br />

hettan och matoset som idén föddes – han<br />

skulle åka hem till Gällivare i norra Lappland<br />

och öppna ett gatukök. Det kunde vara vägen<br />

till den oberoende och fria livsstil som han<br />

strävade efter!<br />

Starten var ett gatukök i Gällivare<br />

1968, när Curt var 19 år, öppnade han X-grillen<br />

tillsammans med sin blivande hustru<br />

Britta. Företaget finansierades dels med sparkapital,<br />

dels med banklån. Det här var fem år<br />

innan McDonald’s gjorde entré i Sverige och<br />

platt, stekt kött kallades fortfarande pannbiff.<br />

Två år senare öppnade paret ett nytt gatukök<br />

i Skellefteå. Och det var nu som företaget<br />

döptes om till Max. Den tredje restaurangen<br />

öppnades i Luleå, där företaget har sitt<br />

huvudkontor än i dag.<br />

Företaget gick bra redan från början. Men<br />

trots att pengar kom in, så levde de väldigt<br />

sparsamt den första tiden. Ett exempel på deras<br />

sparsamhet är att de väntade med att köpa<br />

säng. I stället sov de på en madrass på golvet.<br />

Nyetableringarna i Norrland fortsatte under<br />

hela 70-talet. Curt Bergfors hade nu en skön<br />

säng och behövde inte längre vända burgare<br />

utan kunde koncentrera sig på att leda företaget.<br />

Samma decennium föddes sönerna<br />

Richard och Christoffer, som driver företaget<br />

sedan tre år tillbaka.<br />

– Vi är mer eller mindre uppfödda på hamburgare<br />

och har jobbat extra i företaget sedan<br />

vi var 10-12 år, berättar lillebror Christoffer<br />

Bergfors, numera företagets operativa chef.<br />

Konkurrerade ut McDonald’s<br />

Under 80-talet startade Curt Bergfors en rad<br />

andra verksamheter under varumärket Max,<br />

bland annat hotell, solarium, videobutiker och<br />

bensinstationer.<br />

– När vi var små och bodde i Luleå var<br />

halva huset hem och halva huset kontor. Det<br />

gjorde att vi träffade pappa mycket trots att<br />

han arbetade hårt. Vi var ofta på restaurangerna<br />

och åt med kompisar eller på hotellen<br />

och lekte, berättar storebror Richard Bergfors,<br />

tillika företagets vd.<br />

Fram till 1990 fanns de flesta Max hambur-<br />

gerrestauranger norr om Gävle och lojaliteten<br />

bland norrlänningarna var så stor att konkurrenten<br />

McDonald’s fick problem.<br />

– Max köpte två restauranger från<br />

McDonald’s i början av 90-talet, en i Luleå och<br />

en i Umeå. De lyckades helt enkelt inte få lönsamhet<br />

i verksamheten, berättar Richard.<br />

1999 blev Max ett renodlat<br />

hamburgerföretag.<br />

– Det var ett beslut som familjen och styrelsen<br />

tog för att vi skulle kunna koncentrera oss<br />

på kärnverksamheten. Visserligen gick även<br />

de övriga verksamheterna med vinst, men<br />

det var i Max som jag och Christoffer såg<br />

framtiden, berättar Richard.<br />

Framgångssaga<br />

Under 90-talet vandrade restaurangkedjan<br />

söderut. I dag är Max rikstäckande, med 40<br />

restauranger från Boden i norr till Lund i<br />

söder. Det är en lyckad satsning – Max har<br />

gått med vinst varje år sedan starten. Vilket<br />

“När vi var små och bodde i Luleå var<br />

halva huset hem och halva huset kontor.”<br />

är egentligen framgångsreceptet?<br />

Tummar inte på kvaliteten<br />

– Pappa har alltid varit väldigt kvalitetsmedveten.<br />

Hans syn är att man antingen gör<br />

saker som man kan stå för, eller så får det<br />

vara, berättar Christoffer.<br />

Och det verkar som om satsningen på kvalitet<br />

har nått fram till kunderna. De senaste<br />

årens hälsodebatter har fått vissa konkurrenter<br />

att vända burgare i motvind. Men för Max<br />

går det bättre än någonsin.<br />

– Vi har alltid haft svenskt kött i våra hamburgare,<br />

vilket gynnade oss när galna-ko-sjukan<br />

bröt ut i Europa.<br />

drivkraft 7


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

BRÖDERNA MAX<br />

5 TIPS<br />

TILL FÖRETAGARE<br />

1. Du måste ha en passion för<br />

produkten eller tjänsten. Älska<br />

det du säljer eller gör! Om du inte<br />

gör det, bör du kanske satsa på<br />

något annat.<br />

2. Lev efter devisen “Chefen<br />

först”. Du kan inte förvänta dig<br />

att dina anställda ska agera på<br />

ett visst sätt om du själv agerar<br />

på ett annat. Sätt goda exempel<br />

och ha samma regler för alla.<br />

3. Lär dig företaget och din<br />

produkt eller tjänst från grunden.<br />

Du måste inte vara expert<br />

på allt, men du bör ha en bra<br />

kunskap om alla områden.<br />

Spendera tid ute på ”golvet”<br />

bland dina anställda, både för att<br />

lära dig själv och för att inspirera<br />

personalen.<br />

4. Rent samvete är den bästa<br />

huvudkudden. Håll dig en bra bit<br />

in på rätt sida av lagen och etiken.<br />

5. Att jobba ska vara kul! Skaffa<br />

ett team med medarbetare som<br />

kan ha kul tillsammans och som<br />

kan gå över eld och vatten tillsammans.<br />

Jobbet är en oerhört<br />

stor del av livet. Om du inte har<br />

kul kastar du bort det.<br />

8 drivkraft<br />

Framgångssaga<br />

Vi är mer eller mindre uppfödda på hamburgare<br />

säger bröderna Richard och Christoffer Bergfors.<br />

Och så introducerade vi nyckelhålsmärkta<br />

menyer ett bra tag innanfett- och sockerdebatten<br />

tog fart på allvar, berättar Richard.<br />

Rikstäckande kedja med<br />

norrländsk själ<br />

Pappa Curt har fortfarande ett finger med i<br />

spelet, som bolagets styrelseordförande. Men<br />

nu är det Richard och Christoffer som håller i<br />

kompassen.<br />

10 nedslag i<br />

HISTORIEN OM MAX<br />

1968 Curt Bergfors, 19 år,<br />

öppnar en grillkiosk i Gällivare.<br />

Den döps till X-grillen, eftersom UNO<br />

X-stationen ligger vägg i vägg.<br />

1970 Företaget expanderar<br />

med restaurang i Skellefteå och<br />

döps till Max efter ägarens självtagna<br />

smeknamn.<br />

1982 Max öppnar Sveriges<br />

största solarium med 20 solbäddar,<br />

bastu, pool och gym. Frank<br />

Andersson inviger!<br />

1984 Max och McDonald’s i<br />

namnstrid om ordet Big Max.<br />

Tingsrätten dömer till Max fördel.<br />

McDonald’s överklagar och vinner i<br />

– Pappa har aldrig haft några ambitioner att<br />

göra företaget så stort som möjligt. Hans mål<br />

var att komma upp i en viss volym, för att nå<br />

ekonomiskt oberoende och frihet att göra det<br />

han tyckte var kul. Det har varit hans drivkraft i<br />

alla år, säger Richard.<br />

<strong>Drivkraft</strong>en för Christoffer och Richard<br />

Bergfors är att utveckla företaget och en dag<br />

kunna lämna ifrån sig något ännu bättre, kanske<br />

till lillebror Wilhelm som i dag är sju år.<br />

Hovrätten. En förlikning uppnås mellan<br />

Max och McDonald’s och Big Max<br />

döps om till BIG.<br />

1990 Max sätter 50-talsprägel<br />

på restaurangernas interiör – neon,<br />

rostfritt och glas.<br />

1999 Max avvecklar hotellen<br />

och satsar fullt ut på hamburgerverksamheten.<br />

2001 Max blir rikstäckande.<br />

Åtta restauranger öppnas i Bollnäs,<br />

Vårby (Stockholm), Västerås, Örebro<br />

(rest. nr 2), Jönköping (rest. nr 2),<br />

Norrköping, Karlskrona och Lund.<br />

2002 Richard och Christoffer<br />

Bergfors tar över familjeföretaget.<br />

2005 Max är i dag rikstäckande,<br />

med 40 restauranger från<br />

Lund i söder till Boden i norr.<br />

Brödernas strategi är att expandera ytterligare<br />

– 25 restauranger kommer att öppna de kommande<br />

30 månaderna.<br />

– Det är otroligt kul att få chansen att jobba i<br />

det här företaget. Vårt mål är att bli, inte världens<br />

största, men världens bästa fast foodkedja!<br />

säger Christoffer.<br />

– Trots expansionen finns den norrländska<br />

själen kvar i både familjen och bolaget, tillägger<br />

Richard Bergfors. På stockholmska.<br />

2008 Målet är att ha öppnat<br />

ytterligare 25 restauranger, eventuellt<br />

ett par utanför Sveriges gränser.


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

Gunvor Engström är<br />

FINANSIERING<br />

vd för Företagarna, en<br />

intresseorganisation som verkar för att skapa<br />

bättre förutsättningar för att starta, driva,<br />

utveckla och äga företag i Sverige.<br />

– Jag tror att varje lands utveckling är<br />

beroende av att människors idéer, lust och<br />

skaparkraft får utrymme. Alldeles för många<br />

har pressats in i de stora organisationerna<br />

under allt för lång tid.<br />

Gunvor Engström uppmanar människor<br />

att inte lägga sina liv i händerna på andra.<br />

– I stället för att fundera på var du ska<br />

börja jobba, borde du fundera på vad du<br />

kan skapa utifrån ditt eget huvud. Vad brinner<br />

du för? Vad gör dig lycklig? När du ska<br />

starta företag bör du utgå från dina egna<br />

Startfinansiering<br />

TIPS TILL DIG SOM<br />

VILL DRIVA FÖRETAG<br />

Alla våra storbolag började som en god idé i ett gott huvud.<br />

Sandvik grundades av Göran Fredrik Göransson, LM Ericsson av<br />

Lars Magnus Ericsson, H&M av Erling Persson… Entreprenörerna<br />

är motorn i samhällets utveckling! Gunvor Engström, vd på<br />

Företagarna, kommer med kloka råd till dig som vill förverkliga<br />

dina idéer och starta eget. TEXT CATHARINA MALMFORS FOTO ULF ISACSON<br />

intressen snarare än marknadens behov. Det<br />

tror jag är en förutsättning för att lyckas.<br />

Nästa steg är att omge sig med<br />

erfarna människor.<br />

– Skaffa dig ett bollplank som har varit<br />

med ett tag, så att du slipper göra de vanligaste<br />

misstagen. Det är helt okej att ta kontakt<br />

med någon du inte känner. De flesta<br />

tycker bara det är roligt att få dela med sig<br />

av sina erfarenheter. Skaffa dig även en bra<br />

revisor eller någon annan som sköter ekonomin.<br />

Det är viktigt att det blir rätt från början.<br />

Bli vän med banken<br />

En anledning till att många skyggar för<br />

livet som egenföretagare är att det kostar<br />

HANDELS-<br />

HÖGSKOLANS<br />

ENTREPRENÖRS-<br />

UTBILDNING I<br />

GÖTEBORG<br />

Handelshögskolans Entreprenörsutbildning<br />

i Göteborg är en ettårig<br />

breddningsmagister med plats för<br />

15 studenter. Studenterna jobbar<br />

med skarpa affärsidéer som kommer<br />

från näringslivet, privata uppfinnare,<br />

forskare och ibland även<br />

från studenterna själva. Målet är<br />

kommersialisering av idéerna.<br />

SAMARBETE MELLAN<br />

STUDENTER OCH IDÉ-<br />

GIVARE<br />

Varje år får Entreprenörsutbildningen<br />

in 50-80 idéer att ta ställning till. Ett<br />

engagerat team av kursledning och<br />

väletablerade entreprenörer i Göteborg<br />

sållar fram upp till 20 idéer och låter<br />

sedan studenterna göra så kallade<br />

feasabilitystudies om vilka förutsättningar<br />

idéerna har att kommersialiseras.<br />

I nästa steg väljer studenterna<br />

och kursledningen ut 8-10 av idéerna.<br />

Idégivarna bjuds in och efter deras<br />

presentationer går fem affärsidéer<br />

vidare. Studenterna får jobba i projektgrupper<br />

om tre personer och tilldelas<br />

en affärsidé som de under året ska<br />

driva mot kommersialisering. Genom<br />

utbildningen får studenterna utveckla<br />

sin entreprenöriella förmåga och<br />

idégivarna får en möjlighet att förverkliga<br />

sina idéer.<br />

TILLVÄXTFAS TAR VID<br />

EFTER KOMMERSIALI-<br />

SERING<br />

Entreprenörsutbildningen har funnits<br />

sedan 2000 och flertalet av idéerna<br />

som kommersialiserats via utbildningen<br />

har utvecklats till företag och<br />

nya affärsområden. Målsättningen är<br />

att minst tre av fem projekt per år går<br />

vidare i en så kallad Tillväxtfas som<br />

är en av privat- och offentligt kapital<br />

finansierad förinkubator där bolagisering<br />

och initiala intäkter ska genereras<br />

under sex till nio månader.<br />

NYFIKEN PÅ UTBILD-<br />

NINGEN & UPPLÄGG?<br />

Om du vill gå utbildningen eller har<br />

en affärsidé som du vill få hjälp att<br />

kommersialisera – gå in på<br />

www.entreprenorsutbildningen.nu<br />

så hittar du mer information.<br />

Handelshögskolans Entreprenörsutbildning<br />

är en av samarbetspartnerna<br />

bakom tidningen <strong>Drivkraft</strong>.<br />

drivkraft 9


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

VENTURE<br />

CUP<br />

Venture Cup hjälper människor<br />

att utveckla sina idéer för att<br />

stimulera nyföretagande, öka<br />

det entreprenöriella lärandet<br />

och skapa nya tillväxtföretag.<br />

TÄVLING I TRE STEG<br />

Venture Cup är en affärsplantävling<br />

som riktar sig till alla som vill förverkliga<br />

en affärsidé. Varje år medverkar<br />

cirka 1000 idéer under tävlingsperioden<br />

som startar i oktober<br />

och avslutas i maj. Tävlingen är<br />

indelad i tre steg där idén utvecklas<br />

från affärsidé till en komplett<br />

affärsplan. Efter varje steg finns<br />

möjligheter att vinna konsulttjänster<br />

och pengar. Svenska Venture Cup<br />

delar årligen ut 2,2 miljoner kronor<br />

till vinnare. Det sker ingen utslagning<br />

mellan stegen och de som<br />

deltar i tävlingen får skriftlig,<br />

konstruktiv feedback av en jury.<br />

Fullständig sekretess lyder under<br />

Venture Cup, det är kostnadsfritt<br />

att delta, öppet för alla och det<br />

krävs inga förkunskaper.<br />

ERBJUDER<br />

UTBILDNING,<br />

HANDLEDNING<br />

OCH INSPIRATION<br />

Venture Cup är mer än bara en<br />

tävling. Alla intresserade kan kostnadsfritt<br />

delta i en utbildningsserie,<br />

få handledning av personer från<br />

näringslivet och få feedback från<br />

en jury bestående av riskkapitalister,<br />

entreprenörer, VDs, företagsledare<br />

och affärsutvecklare. Under tävlingsåret<br />

anordnar Venture Cup<br />

spännande prisutdelningar med<br />

kända entreprenörer och profiler<br />

från näringslivet. Venture Cup säljer<br />

också en uppskattad handbok i<br />

affärsplanering till självkostnadspris.<br />

Den är utvecklad av McKinsey<br />

& Company och innehåller bland<br />

annat exempel på en affärsplan,<br />

checklistor samt tips & råd.<br />

KONTAKT<br />

Hör gärna av dig på www.venturecup.se<br />

eller kontakta Venture Cup<br />

i din region:<br />

Region väst<br />

vast@venturecup.se<br />

Region öst<br />

ost@venturecup.se<br />

Region nord<br />

nord@venturecup.se<br />

VentureCup är en av samarbetspartnerna<br />

bakom tidningen <strong>Drivkraft</strong>.<br />

10 drivkraft<br />

Startfinansiering<br />

pengar – pengar som kan gå förlorade om<br />

affärsidén inte håller.<br />

– De allra flesta företag startar med små<br />

medel som antingen är egna besparingar<br />

eller banklån. Att söka riskkapital är ingenting<br />

man gör från början, såvida inte idén är<br />

väldigt hi-tech och så dyr att utveckla att den<br />

inte kan finansieras på annat sätt.<br />

Så visst är det en ekonomisk risk att starta<br />

eget.<br />

– Mitt råd är att du skapar en så bra kon-<br />

TEXT CATHARINA MALMFORS<br />

HUR KOM DU IGÅNG MED FÖR<br />

Uppfinnaren Bengt-Sture<br />

Ershag, 51 år, i Piteå har<br />

utvecklat Carbonating by<br />

Forced Convection (CFC).<br />

Det är ett system som<br />

används för att återvinna<br />

bildäck.<br />

1. Jag fick framför allt stöd från<br />

Handelshögskolan i Göteborg<br />

och deras entreprenörsutbildning.<br />

Efter en kontakt med Ola Ekman,<br />

som är idéansvarig på utbildningen, fick några universitetsstuderande<br />

ta sig an min idé. På två månader gjorde de en mycket bra affärsplan<br />

och presenterade idén för olika aktörer. Ett antal större företag<br />

visade intresse för systemet och vi fick in nödvändigt riskkapital.<br />

2. Mitt kapital var begränsat och det tog mig flera år att komma<br />

igång. Det var först när jag kom i kontakt med Handelshögskolan<br />

som idén kunde förverkligas.<br />

3. I England har det uppförts en pilotanläggning som visar att systemet<br />

fungerar över förväntan. Så där ska det nu byggas en fullskalig<br />

anläggning för 30 000 ton uttjänta bildäck per år! Vi håller även på<br />

att förhandla med ett företag för hela USA-marknaden. Framtiden<br />

ser mycket positiv ut och vi söker finansiärer för att möjliggöra vår<br />

satsning framåt.<br />

takt som möjligt med banken. Se inte banken<br />

som en fiende! Bankkontakter är också människor.<br />

Men den viktigaste motparten för den<br />

egna företagaren är ändå kunden.<br />

– Ägna inte allt för mycket tid år att finjustera<br />

affärsplanen. Skaffa dig i stället en kund<br />

så snart som möjligt, så ni kan utveckla din<br />

affärsidé tillsammans. Det är bra om din första<br />

kund är en person du känner från tidigare.<br />

Den tröskel som nyföretagare brukar ha<br />

svårast att ta sig över är säljtröskeln. Många<br />

känner ett obehag inför att övertyga kunderna<br />

att köpa, något som Gunvor Engström tror<br />

är delvis kulturellt betingat.<br />

– Här i Sverige är det lite fult att vara<br />

kommersiell. Vi vill vara väldigt intellektuella,<br />

forska och vara på någon slags högre nivå.<br />

Många människor förknippar säljare med<br />

nidbilden av en ohyfsad dammsugarförsäljare.<br />

Men som egenföretagare måste man lära<br />

sig att sälja. Man måste lära sig att ta kontakt<br />

Minna Hakala, 27 år,<br />

har öppnat en modebutik<br />

i Mollösund på<br />

Orust. Där säljer hon<br />

dam- och herrkläder<br />

till ortens cirka 400<br />

året-runt-boende samt<br />

de 3 000 sommargästerna.<br />

1. Mest stöd och råd fick jag<br />

från Mariah ben Salem som<br />

jobbar på Drivhuset i Göteborg. Under vårt första möte hjälpte<br />

hon mig att fylla i f-skattsedeln. Efter det ringde jag henne så<br />

snart det dök upp några frågor, hon fanns alltid till hands. Genom<br />

Drivhuset fick jag även möjlighet att gå en bokslutskurs på<br />

Handelshögskolan i Göteborg.<br />

2. Jag hade dålig koll på vad som egentligen krävdes av mig och<br />

i vilken ordning jag skulle genomföra sakerna. Ett exempel på en<br />

svårighet var att fixa bygglov för att sätta upp skyltar och göra om<br />

sjöboden jag hade hyrt till butiksverksamhet.<br />

3. Jag öppnade butiken i juni i år och hittills har det gått ganska<br />

bra. Men jag gjorde ett misstag när jag nästan bara tog in märkeskläder.<br />

Kundkretsen består nämligen till stor del av barnfamiljer som<br />

vill ha lite billigare familjelivskläder. Så nu ser jag över sortimentet.


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

med människor, lyssna på kunden och sedan<br />

lägga fram sina argument.<br />

Mer jobb, mindre sjukdom<br />

Gunvor Engström uppmanar alla som funderar<br />

på att starta företag att inte vänta för länge.<br />

– Jag träffar många i medelåldern som funderar<br />

på att starta eget, men som inte är villiga<br />

att lämna sin karriär och höga lön för en osäker<br />

tillvaro. Unga människor är ofta modigare.<br />

De har helt enkelt inte lika mycket att förlora.<br />

ETAGET?<br />

Gunvor Engström menar att risken ändå<br />

är värd att ta. Statistik visar nämligen att en<br />

egenföretagare är mindre sjuk och är gladare<br />

på arbetet, trots att egenföretagare jobbar i<br />

genomsnitt tio timmar mer i veckan än personer<br />

som är anställda.<br />

– Det är viktigt att våga testa olika saker<br />

och tillåta sig själv att misslyckas. Du kan<br />

alltid prova igen eller prova någonting annat.<br />

De val du gör i arbetslivet är inga val för<br />

resten av livet.<br />

Christian Sjöberg, 28 år,<br />

i Göteborg driver<br />

NetClean, ett företag<br />

med tio anställda. Affärsidén<br />

är att erbjuda ett<br />

komplett skydd mot<br />

barnpornografiska bilder<br />

på nätet.<br />

1. Vi fick hjälp från ALMI, Venture<br />

Cup och människor runt omkring<br />

oss som kom med goda råd. Visst<br />

har vi jobbat hårt, men i och med att vi jobbar med något som är bra<br />

för samhället så blir det så mycket enklare att få stöd och finansiering.<br />

En av våra aktieägare sa faktiskt en gång att ”Jag tror på det ni gör<br />

och att ni kommer att lyckas, men skulle ni inte göra det så har pengarna<br />

gått till något bra”.<br />

2. Att allt ska genomföras samtidigt av väldigt få personer med väldigt<br />

lite resurser. Produkten ska utvecklas, finansiering ska hittas, marknaden<br />

ska utvärderas, produkten ska säljas och rutiner ska byggas.<br />

Samtidigt är det ju det som är så roligt med att starta eget.<br />

3. NetClean, som framför allt riktar sig till företag, kommuner, skolor<br />

och diverse organisationer, ska nu lanseras i Sverige. Samtidigt tar vi<br />

emot intresseförfrågningar från andra länder om att sälja och distribuera<br />

produkten. Och så håller vi på att utveckla nya produktidéer.<br />

Startfinansiering<br />

GUNVOR ENGSTRÖM<br />

Jobbar som: vd för Företagarna sedan 2002<br />

Uppväxt: Föräldrarna var missionärer och Gunvor<br />

Engström är uppvuxen i Indien, hennes första<br />

språk var hindi. Hon kom till Sverige som åttaåring.<br />

Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i<br />

Stockholm, examen 1973<br />

Karriär: Egenföretagare, vd för Tjänsteförbundet,<br />

chef för näringslivsenheten på Näringsdepartementet,<br />

bland annat.<br />

1. Varifrån fick du stöd, råd och hjälp med finansieringen?<br />

2. Vad var utmaningen med att starta eget?<br />

3. Vilket är nästa steg för dig och ditt företag?<br />

Therese Albrechtson,<br />

20 år, i Göteborg driver<br />

Bodyguard Säkerhetsprodukter<br />

G AB.<br />

Företaget säljer självförsvarssprayer<br />

som<br />

färgar och tillfälligt<br />

förblindar angriparen.<br />

1. Jag startade företaget på<br />

gymnasiet, genom Ung Företagsamhet.<br />

Jag har även lärt mig en<br />

del om företagande genom Drivhuset. Men det var först i april i år<br />

som jag började satsa på heltid. Hjälp med finansiering och avtalsskrivningar<br />

fick jag av släkten, framför allt min morbror som jobbar<br />

på Setterwalls advokatbyrå.<br />

2. Det knepigaste kanske har varit att fylla i alla papper när man<br />

startar aktiebolag. Och att hålla koll på när och var skatter och andra<br />

avgifter ska betalas in. Men man får aldrig glömma att det är problemen<br />

och misstagen som gör att man lär sig och kommer vidare.<br />

3. Nästa och nuvarande steg är att få ut produkterna på marknaden.<br />

Dels försöker jag få in sprayen i olika butiker och kedjor i Sverige<br />

med hjälp av mina säljare. Dels jobbar jag för att kunna sälja sprayerna<br />

utanför Sverige. En marknad jag redan har lyckats komma in<br />

på är Norge.<br />

UNG<br />

FÖRETAG-<br />

SAMHET<br />

Ung Företagsamhet har ett<br />

utbildningskoncept på 300 av<br />

landets 600 gymnasieskolor.<br />

Programmet riktar sig till ungdomar<br />

mellan 16 och 20 år som vill<br />

prova på att driva ett eget företag.<br />

Förutom kunskaper om företagande<br />

och kreativitet får ungdomarna<br />

kontakter inom<br />

näringslivet och erfarenhet av<br />

olika ansvarsområden i ett företag.<br />

Att driva UF företag innebär<br />

att under ett år starta, driva och<br />

avveckla ett riktigt företag.<br />

Målet för Ung Företagsamhet är<br />

att Sverige ska få fler företagare och<br />

företagsamma medborgare. Genom<br />

sitt arbete vill organisationen stimulera<br />

ungdomars kreativitet och<br />

entreprenörsanda, öka förståelsen<br />

för vikten av entreprenörskap och<br />

ge dem insikt i företagandets villkor<br />

och drivkrafter.<br />

ENGAGEMANG I<br />

HELA LANDET<br />

Ung Företagsamhet är organiserat<br />

utifrån ett förbund med 24 regioner<br />

och finns i Sveriges samtliga län.<br />

Över 10 000 ungdomar driver UFföretag<br />

varje år. Ung Företagsamhet<br />

har 1000 gymnasielärare och 2 500<br />

rådgivare från näringslivet som<br />

engagerar sig i ungdomars företagande<br />

runt om i landet.<br />

KONTAKT<br />

www.ungforetagsamhet.se. Där kan<br />

du klicka dig fram till kontakter i<br />

din region.<br />

UNG<br />

FÖRETAGSAMHET<br />

GER RESULTAT<br />

Ung Företagsamhet kan påvisa att<br />

träning av företagsamhet ger resultat.<br />

2002 genomfördes en undersökning<br />

som visade att arbetslösheten<br />

bland före detta UF-ungdomar är<br />

lägre än genomsnittet. Dessutom<br />

har, bland dem som var 29 år eller<br />

äldre i undersökningen, 20 procent<br />

startat egna företag och därigenom<br />

genererat 12 500 arbetstillfällen!<br />

Ung Företagsamhet är en av<br />

samarbetspartnerna bakom<br />

tidningen <strong>Drivkraft</strong>.<br />

drivkraft 11


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

DRIVHUSET<br />

Drivhuset verkar på nio högskole-<br />

och universitetsorter i Sverige<br />

för att inspirera, stötta och aktivera<br />

studenter till att starta<br />

företag eller driva egna projekt.<br />

ALLA STUDENTER<br />

ÄR VÄLKOMNA!<br />

Drivhuset arbetar för att studenter,<br />

oavsett utbildning eller bransch,<br />

ska våga förverkliga sina idéer.<br />

Målet är att kvinnor och män med<br />

olika etnisk bakgrund och i olika<br />

åldrar ska våga ta steget från en<br />

dröm till verklighet.<br />

UTBILDNINGAR,<br />

VÄGLEDNING OCH<br />

INSPIRATION<br />

Genom Drivhuset kan studenter få<br />

individuell coaching och diplomerade<br />

kurser i till exempel projektledning,<br />

bokslut, sälj eller starta eget.<br />

Drivhuset erbjuder också starta<br />

eget-paket och arrangerar workshops,<br />

idétävlingar och föreläsningar<br />

med kända och okända inspiratörer.<br />

Flera gånger per år arrangeras<br />

mötesplatser där studenter, företagare<br />

och organisationer kan träffas och<br />

utbyta idéer och erfarenheter. Alla<br />

Drivhusets tjänster är kostnadsfria.<br />

KONTAKTA DITT<br />

LOKALA DRIVHUS<br />

Kontakta Drivhuset, om du har en<br />

god idé och söker samarbete, på<br />

www.drivhuset.se och klicka på<br />

ditt lokala Drivhus. Där kan du<br />

också se de lokala kalendarierna.<br />

Drivhuset finns i Malmö, Kalmar,<br />

Växjö, Göteborg,Trollhättan, Karlstad,<br />

Gävle, Örebro och Uppsala.<br />

Drivhuset är en av samarbetspartnerna<br />

bakom tidningen <strong>Drivkraft</strong>.<br />

VAD ÄR<br />

FINANSIELL<br />

BOOTSTRAPPING?<br />

Begreppet myntades i USA och<br />

handlar om att ”sko sig” på<br />

alternativa finansieringssätt<br />

som nyföretagare.<br />

Finansiell Bootstrapping innebär att<br />

företagare kan få tillgång till nödvändiga<br />

resurser på ett sätt som<br />

minimerar och/eller helt eliminerar<br />

behovet av externa finansiella medel.<br />

12 drivkraft<br />

Startfinansiering<br />

”Sälj visionen först, köp sedan. Håll nere kostnad<br />

och risk genom att hitta kreativa vägar<br />

till resurserna.” Det säger Joakim Winborg,<br />

Ekonomie Doktor vid Högskolan i Halmstad, och<br />

Henrik Essunger på ESPIRA Inkubator i Borås.<br />

KREATIV FINANSIERING<br />

AV NYSTARTADE FÖRETAG<br />

En nyföretagare utan finansiering måste tänka i kreativa banor. Genom att till exempel<br />

samarbeta med en kund kan nyföretagaren skaffa utrustning, kompetens, lokal och<br />

andra resurser på alternativa vägar. Det menar Henrik Essunger och Joakim Winborg<br />

som båda arbetar med finansiering av företag i startfasen. TEXT RONY LUTZ FOTO KATRIN SVENSSON<br />

Flera studier bekräftar<br />

FINANSIERING<br />

att ett nystartat företag<br />

kan klara sin utveckling utan större summor<br />

externt kapital. Och utan att ha någon egen<br />

vinst att ta av. Joakim Winborg berättar att<br />

detta inom forskningen går under benämningen<br />

”Finansiell Bootstrapping”. Det handlar<br />

om att få nya företag på fötter genom att hitta<br />

alternativa vägar till de resurser som behövs.<br />

Exempelvis genom att bjuda in tilltänkta<br />

kunder till dans kring resursfördelningen.<br />

– Anta att ditt företag ska göra affärer med<br />

det nystartade företaget. Som ”viktig” kund<br />

låter ni nystartarna sitta under ert tak en tid.<br />

De får låna lokalyta och den utrustning de<br />

behöver, för en liten eller ingen peng. I gengäld<br />

kan ditt företag komma med en specifik<br />

önskelista på produkten de tar fram. På så<br />

vis kan det nystartade företaget krympa<br />

tiden och kostnaden för produktutveckling till<br />

ett minimum. Poängen är också att ni får en<br />

optimerad produkt och dessutom förtur till<br />

senare versioner, säger Joakim Winborg.<br />

En win-win situation<br />

– Som nyföretagare är det oerhört värdefullt<br />

att att få en tydlig kravspecifikation från<br />

en eller flera krävande kunder. Det kan spara<br />

in månader av arbete. Det måste också kännas<br />

bekvämt för nyföretagaren att ställa viktiga<br />

frågor till er, säger Henrik Essunger.<br />

– Genom en strategisk allians mellan ditt<br />

företag och det nystartade kan ni också<br />

byta värdefull kunskap som skapar en “winwin”-situation.<br />

Det gäller bara att reglera<br />

vem som gör vad, vem som äger rättigheterna<br />

och att förbereda ömsesidig ”exit”, säger<br />

Joakim Winborg.<br />

För nyföretagaren finns givetvis många<br />

poänger med att jobba så här. När han eller<br />

hon bara äger en mindre del av företagets<br />

resurser och inte behöver bekosta hela<br />

utvecklingen själv blir företaget inte lika<br />

ekonomiskt sårbart.<br />

– Han eller hon blir inte heller ”slav under<br />

kapitalet” utan får en möjlighet att forma<br />

affärsidén innan finansiärerna kommer in i<br />

bilden. Det innebär också att tiden kan läggas<br />

på att sälja visionen, marknadsföra produkten<br />

och andra aktiviteter. Istället för att lägga den<br />

energin på kontakter med finansiärer, säger<br />

Joakim Winborg.<br />

– Det handlar egentligen mest om förtroendebyggande<br />

och säljförmåga. Att våga<br />

ta för sig och fråga kunden om det man<br />

behöver, samt våga föra diskussionen till<br />

avslut och påskrivna kontrakt, menar<br />

Henrik Essunger lite provokativt.<br />

Den positiva effekten<br />

Joakim Winborg konfronterades med<br />

”Finansiell Bootstrapping” första gången<br />

1996 och såg förtjänsterna direkt. Det<br />

intrycket förstärktes när han tillsammans<br />

med en forskarkollega satte 250 företag<br />

under lupp. I den undersökningen studerades<br />

30 alternativa metoder att sätta fart på<br />

nyföretagen. Och fem olika grupper av företagare<br />

med fem olika sätt att använda<br />

”Bootstrapping” jämfördes. En av slutsatserna<br />

var att många av de mest framgångsrika<br />

företagen lånade utrustning av varandra<br />

under avsevärd tid och samordnade inköp<br />

och logistik. Dessa företag visade en mycket<br />

hög vinstmarginal och påfallande många i<br />

”vinnargruppen” fanns på orter med mindre<br />

än 25 000 invånare.<br />

VAD KAN DU SOM INVESTE-<br />

RARE GÖRA FÖR FÖRETAG<br />

I STARTFASEN?<br />

Rent övergripande att dela med sig av sitt<br />

nätverk och sina resurser till nyföretagare.<br />

Mer konkret kan det handla om att:<br />

• Agera länk till första kunden och<br />

samarbetspartners<br />

• Hjälpa till att hitta kreativa marknadsföringslösningar<br />

• Hjälpa till att hitta kreativa distributionslösningar<br />

• Agera mentor och bistå med kompetens<br />

utan ersättningskrav<br />

• Låna ut utrustning och lokalyta


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

Anna Omstedt Lindgren<br />

FRÅN TOKYO<br />

TILL TASTELINE<br />

Hon är uppvuxen i Japan och har pluggat på Handelshögskolan<br />

i Stockholm. Att pröva lyckan som konsult i Tokyo föll sig därför<br />

naturligt. Men genombrottet i karriären kom när hon återvände<br />

till Sverige och satsade på matinspiration på nätet. Möt Anna<br />

Omstedt Lindgren, vd på Tasteline.<br />

TEXT CATHARINA MALMFORS FOTO ALEXANDER RUAS<br />

Internetsatsning<br />

Stort tack till:<br />

Hasseludden Yasuragi<br />

www.yasuragi.com<br />

Jenny Hellström<br />

www.jennyhellstrom.com<br />

drivkraft 13


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

Internetsatsning<br />

År 1999 talade alla om<br />

INTERNETSATSNING<br />

Internet. Handelsstudenterna<br />

Anders Örbom och Andreas Lee<br />

startade tasteline.com, en inspirationssajt för<br />

mat och dryck. Affärsidén var att företag, mot<br />

betalning, fick ha sina produkter i recepten.<br />

Men varken Anders eller Andreas kände sig<br />

manad att sätt sig på vd-stolen. Så de tillfrågade<br />

en kursare – Anna Omstedt.<br />

– Jag gillar mat och dryck och tyckte det lät<br />

som en spännande idé. Dessutom är jag<br />

ganska impulsiv, så jag bestämde mig för att<br />

hänga på, säger Anna.<br />

Det internationella mediebolaget Clear<br />

Channel fick aktier i Tasteline i utbyte mot lån<br />

och traditionellt reklamutrymme.<br />

– Clear Channel gav oss en annonskampanj<br />

som hette duga. Tasteline syntes på varenda<br />

utomhustavla! Vi köpte datorer, skaffade lokal<br />

och anställde personal. Sedan sprang vi mellan<br />

riskkapitalisterna och presenterade oss.<br />

Det var en galen, men väldigt rolig tid,<br />

berättar Anna.<br />

Tuffare tider<br />

Våren 2000 fick Tasteline in nytt kapital, från<br />

Catella och interIKEA. Ett halvår senare<br />

sprack IT-bubblan.<br />

– Vi åkte till New York för att träffa våra stora<br />

idolföretag food.com och starchefs.com. De<br />

berättade att marknaden inte var redo och att<br />

de höll på att gå i putten. Och så frågade de<br />

om vi var intresserade av att köpa dem. Vi<br />

förstod ingenting, det var ju de som skulle<br />

köpa oss, säger Anna och skrattar.<br />

Anna och hennes kollegor åkte hem till<br />

Stockholm med svansen mellan benen. I samråd<br />

med investerarna bestämde de att lägga<br />

ner alla långtgående planer på etableringar<br />

utomlands och i stället dra åt svångremmen.<br />

Det var nu som kampen för överlevnad började.<br />

– 2001 var ett urjobbigt år. Våra pärmar<br />

med samarbetspartners var rena gravplatserna<br />

– boo.com, dressmart.com, msfreckles.com…<br />

Alla försvann!<br />

Tasteline hade fortfarande pengar i kassan,<br />

men snålade ordentligt.<br />

– Alla personer hade, och har till viss del<br />

även i dag, flera roller. Ad:n fotograferade alla<br />

14 drivkraft<br />

recept, redigerade alla bilder, lade upp allt på<br />

nätet och formgav alla trycksaker. Jag var vd,<br />

säljare och kaffekokare. När vi anordnade<br />

personalaktiviteter åkte vi ut till någons lantställe<br />

och lagade maten själva. Vi hade en riktig<br />

Kampradfilosofi i företaget.<br />

Uppköpta av Svenska Dagbladet<br />

Uppförsbacken fortsatte och 2002 bestämde<br />

sig Anders och Andreas för att lämna Tasteline<br />

och satsa på ett nytt projekt. Anna avböjde<br />

erbjudandet om att följa med.<br />

– Jag vet inte hur många gånger jag tänkte<br />

att ”nu skiter jag i det här, jag orkar inte längre”.<br />

Samtidigt kände jag så starkt att kunderna<br />

fanns där. För besökarna hade vi! När företaget<br />

gick som sämst hade vi 150 000 unika<br />

“Jag gillar mat och dryck och tyckte<br />

det lät som en spännande idé”<br />

besökare varje månad och jag var övertygad<br />

om att det var uthållighet som gällde.<br />

Och det visade sig stämma. 2003 gjorde<br />

Tasteline nollresultat och 2004 slutade på<br />

plus. I mars i år köptes företaget upp av<br />

Svenska Dagbladet, vilket har öppnat upp<br />

för nya marknader och medier.<br />

– Att ringa chefredaktören för Svenskan är<br />

det bästa jag har gjort i min karriär. Vid sidan<br />

av att hoppa på Tasteline förstås.<br />

För tittar man i backspegeln så förstår man<br />

att Tasteline inte var en satsning som låg i<br />

tiden. 1999 var investment banker och<br />

management konsult de hetaste yrkesvalen på<br />

Handelshögskolan i Stockholm. Att syssla med<br />

företagande på Internet ansågs nästan suspekt.<br />

– Men jag var inte intresserad av att bli<br />

banker eller konsult. Dessutom hade jag<br />

redan provat på att jobba som konsult, när jag<br />

bodde i Japan.<br />

Konsult i Japan<br />

Och så kommer vi in på ett tidigare kapitel i<br />

Annas liv – åren i öster.<br />

– Jag har bott i Japan i åtta år, sex år som<br />

barn och två år som vuxen. Sist jag bodde<br />

där var jag 24 år och pluggade på ett universitet<br />

i Tokyo. Då var jag helt inne på att satsa<br />

på en karriär som kombinerade ekonomi och<br />

Japan. Jag startade upp en verksamhet som<br />

handlade om att hjälpa svenska företag att<br />

etablera sig på den japanska marknaden.<br />

Men Anna lade snart ner de planerna.<br />

– I Japan är kvinnan underordnad mannen.<br />

Jag kan ju språket och de kulturella koderna<br />

och visste att jag skulle vara ”petite” och hålla<br />

handen för munnen när jag pratade. Men jag<br />

klarade inte av att anpassa mig till det japanska<br />

sättet. Det var helt enkelt inte jag.<br />

Men det har inte fått Annas hjärta att sluta<br />

slå för Japan.<br />

– Jag älskar Japan! Det är ett fantastiskt land<br />

som har otroligt mycket att erbjuda, inte minst<br />

på matsidan. Mina år i Japan har framför allt<br />

lärt mig att förstå och uppskatta kulturella<br />

skillnader. I Japan går det nästan inte en dag<br />

utan att man fascineras över något som är nytt<br />

och udda ur ett svenskt perspektiv. Jag<br />

utvecklade även mitt tålamod. För trots att jag<br />

kan flytande japanska, så gjorde de kulturella<br />

skillnaderna att det ibland tog lite tid att<br />

göra sig förstådd.<br />

I stället för en karriär i Tokyo så blev det<br />

alltså Tasteline. Det har varit en lång resa med


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

många motgångar och ännu fler lärdomar.<br />

– Mycket av det jag har lärt mig, har jag<br />

lärt mig genom misstag. Jag blev vd när jag<br />

var 25 år och den första tiden kände jag mig<br />

väldigt utlämnad. Jag anförtrodde mig ofta till<br />

kollegor, vilket inte alltid var bra ur ett ledarperspektiv.<br />

Det fick mig att inse att en vd<br />

måste ha integritet, för att ta ett exempel.<br />

Grundmurat självförtroende<br />

Anna utstrålar ett ödmjukt självförtroende.<br />

– Självförtroendet kan jag tacka mina föräldrar<br />

för. Och min lågstadielärarinna som sa<br />

så oerhört kloka saker, exempelvis att man<br />

varje dag ska fråga sig själv om man har<br />

gjort någon glad. Mitt självförtroende stärktes<br />

ytterligare när jag som barn flyttade till Japan<br />

och gick på en amerikansk skola. I den amerikanska<br />

pedagogiken ingick nämligen att<br />

dagligen berätta för oss elever hur bra vi var.<br />

Det kändes som att stå i rampljuset!<br />

Efter flera jobbintensiva år har Anna nu<br />

gjort en satsning på privatlivet. Förra året<br />

gifte hon sig med sin Viktor och heter numera<br />

Anna Omstedt Lindgren. I somras blev hon<br />

mamma till Carl och är just nu föräldraledig.<br />

– Innan jag fick barn sa alla att mitt liv skulle<br />

förändras, att jag bara skulle vilja ägna mig<br />

åt mitt barn. Jag älskar att vara mamma och<br />

visst har livet förändrats, men jag tycker fortfarande<br />

att det är jätteroligt att jobba. Mitt mål<br />

är att Carl ska kunna hitta inspiration på<br />

Tasteline om 20 år när han börjar laga mat.<br />

Internetsatsning<br />

Anna Omstedt LIndgren älskar Japan,<br />

inte minst för matens skull.<br />

drivkraft 15


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

Perspektiv på entreprenörskap<br />

ENTREPRENÖRER<br />

I GLOBALT<br />

PERSPEKTIV<br />

Hur hävdar sig Sverige som entreprenörsland i<br />

världen? Hur utvecklas de nya företagsidéerna i<br />

kölvattnet efter AGA, Atlas Copco, Ikea och Hennes<br />

& Mauritz? Den globala studien GEM – Global<br />

Entrepreneurship Monitor – visar att Sverige har<br />

mycket kvar att bevisa men samtidigt sitter med ett<br />

ess i rockärmen. TEXT RONY LUTZ ILLUSTRATION TERESE ÖMAN<br />

Sverige har under<br />

PERSPEKTIV<br />

åren skaffat sig ett<br />

imponerande trackrecord när det gäller uppfinnar-<br />

och entreprenörskap. Och bilden av<br />

Sverige som ett uppfinnarland har etsats sig<br />

fast hos omvärlden och förknippas med<br />

Kamprad, Rausing och banbrytande uppfinningar<br />

som skiftnyckeln, kullagret och separatorn.<br />

I det framgångsrika sällskapet har<br />

förstås också Alfred Nobel en hedersplats.<br />

Nobel är kanske den svensk som allra mest<br />

uppmuntrat de stora visionerna, forskningen<br />

och världens entreprenörer. Men ett land kan<br />

inte leva på gamla segrar. Den ”nya” postindustriella<br />

ekonomin kräver att Sverige tän-<br />

16 drivkraft<br />

ker i moderna banor och kan hävda sig<br />

med nya företagsmodeller, koncept och friskt<br />

entreprenörsskap.<br />

Sverige tar steget upp<br />

Hur står det då till med entreprenörslandet<br />

Sverige? För att ”ta tempen” på det använder<br />

vi GEM som värdemätare. GEM är den<br />

största internationella analys av entreprenörskap<br />

och dess betydelse för tillväxten som<br />

någonsin gjorts. GEM 2004 satte hela 34<br />

länder under lupp.<br />

Sverige finns fortfarande bland de tio<br />

sämst placerade när det gäller entreprenörskap,<br />

men har klättrat uppåt de senaste åren.<br />

Det som visar sig vara Sveriges ess i rockärmen<br />

är att vårt land har en värdefull<br />

beredskap för den nya ekonomin. Det påverkar<br />

nyföretagandet eftersom elektroniska<br />

nätverk skapar nya affärsförutsättningar för<br />

svenska småföretagare. Efter den första ITvågen<br />

finns alltså kunskapen, strukturerna<br />

och den tekniska mognaden som krävs för<br />

att Sverige ska få fler framgångsrika företag.<br />

Men GEM pekar också på Sveriges svagare<br />

punkter. Till exempel framgår det att kvinnor<br />

i de andra undersökta länderna i snitt startade<br />

företag dubbelt så ofta som svenska kvinnor.<br />

Om Sverige bättre utnyttjar den potential<br />

som kvinnligt företagande utgör finns alltså<br />

goda möjligheter att klättra på GEMs ranking<br />

framöver. GEM lyfter också fram Sveriges<br />

styrka när det gäller tillgång på riskkapital.<br />

Sverige har däremot förhållandevis få affärsänglar<br />

(Affärsänglar är förmögna personer<br />

som investerar i uppbyggnad av entreprenörsföretag)<br />

och i vårt land det är också<br />

mindre vanligt att släkt och vänner går in och<br />

hjälper till med startkapital. Det tål att tänka<br />

på eftersom GEM konstaterar att privata<br />

finansiärer är överlägset viktigast för nyföretagande<br />

och entreprenörskap.<br />

Skruva på attityden till<br />

entreprenörsskap<br />

Men vad är nödvändigt för att entreprenörer<br />

oberoende av verksamhetsform, ska trivas<br />

och utveckla sina idéer så att det skapas<br />

sysselsättning för flera? Den amerikanska<br />

småföretagsforskaren och entreprenörsexperten<br />

David Birch menar att i entreprenörskapet<br />

ligger en vilja att synas och få<br />

“cred” för sin insats. Nya jobb skapas inte<br />

förrän det blivit status att vara entreprenör<br />

helt enkelt. Så länge det är finare att vara läkare,<br />

mediemänniska, idrottsstjärna eller lottomiljonär<br />

så startas det alldeles för få företag.<br />

Enligt David Birch är den amerikanska attityden<br />

i det här fallet värd att efterapa. I USA är<br />

entreprenör det finaste man kan vara och Bill<br />

Gates på Microsoft och Ted Turner på CNN<br />

är näst intill nationalhjältar som skapat tiotusentals<br />

arbeten. Australien, Kanada, Kina och<br />

Taiwan har också ett företagsvänligt klimat,<br />

medan entreprenören i de flesta västeuropeiska<br />

länder, inklusive Sverige, inte har lika hög<br />

status alls. Utmaningen ligger alltså i att förändra<br />

attityderna. Först då kan Sverige ska gå<br />

från ett löntagarland till ett entreprenörsland.<br />

GEM<br />

GEM (Global Entrepreneurship Monitor)<br />

är den mest omfattande analysen av internationellt<br />

entreprenörskap (definierat som individer<br />

som startat ett företag som högst är tre<br />

och ett halvt år gammalt, eller som håller på<br />

att starta ett företag) och dess betydelse för<br />

tillväxt och välstånd som någonsin genomförts.<br />

Sedan 1998 har entreprenörskapets<br />

drivkrafter och effekter på ett systematiskt<br />

sätt analyserats inom GEM-projektet och<br />

involverat fler och fler länder.<br />

MOTIVEN VARIERAR<br />

GEM 2004 visar att drivkrafterna bakom<br />

entreprenörskap skiljer sig mellan de undersökta<br />

länderna. I vissa länder dominerar<br />

vinstmotivet och möjligheter till att förverkliga<br />

en affärsidé som till exempel i USA. I<br />

andra länder, däribland Sverige, startas företag<br />

främst i syfte att klara försörjningen för<br />

en individ eller en familj.


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

Studenter positiva<br />

till entreprenörskap<br />

En stor del av studenterna på Sveriges<br />

universitet och högskolor kan se sig själva<br />

som egenföretagare i framtiden. Det visar<br />

en ny nationell undersökning som<br />

Drivhuset genomfört. TEXT RONY LUTZ & ANNIKA BLOM<br />

Under 2005 har 9 000 studenter svarat<br />

STUDIE<br />

på frågor om sin inställning till entreprenörskap<br />

och egenföretagande, i Drivhusets undersökning.<br />

Resultaten visar att drygt hälften av studenterna (57 %)<br />

skulle kunna tänka sig att starta eget. Och drygt var fjärde<br />

student har en idé som han eller hon skulle vilja förverkliga.<br />

Av dem som har en idé säger 36 procent att det är ganska<br />

troligt eller helt säkert att de kommer förverkliga sin idé<br />

inom fem år. Men precis som i GEMs undersökning (se artikeln<br />

intill) visar Drivhusets studie att män är mer positiva än<br />

kvinnor till att starta företag. Personer under 31 år är också<br />

mer öppna för den möjligheten. Däremot finns inga större<br />

skillnader mellan studenter med svensk respektive utländsk<br />

bakgrund.<br />

Majoriteten av de tillfrågade (66 %) tycker att det verkar<br />

krångligt att starta eget företag medan cirka en tiondel säger<br />

att det verkar enkelt. Något som tycks förbättra förutsättningarna<br />

för egenföretagande är om man har en nära anhörig<br />

som startat eget. Information hjälper också till. De som idag<br />

driver eget liksom de som kan tänka sig att starta eget eller<br />

har en idé har i större utsträckning – jämfört med totalen –<br />

blivit informerade om hur det är att starta företag. Men 85<br />

procent av de tillfrågade studenterna har inte fått information<br />

om hur det är att starta upp och driva eget företag via sin<br />

högskole-/universitetsutbildning.<br />

För att läsa hela undersökningen gå in på: http://www.drivhuset.se/dokument/Drivhuset_attityd_rapport.pdf<br />

Man imponeras av framåtandan när Åke Lindén<br />

berättar om hur aktörerna i Västra Götaland arbetar<br />

för att skapa rätt förutsättningar för entreprenörskap<br />

i regionen.<br />

– Ja, vår modell kan ge Sverige en skjuts. Visst har<br />

satsningen krävt ett visst mått av pengar. Men framförallt<br />

är det viljan till ett sektorsöverskridande samarbete<br />

mellan kommun, region, företag och skolor som<br />

driver på utvecklingen. Genom att sätta detta samarbete<br />

i system väcker vi tanken på småföretagens<br />

betydelse redan i grundskolan. Ett intressant exempel<br />

på detta är Anders Roséns skapelse ”Snilleblixtarna”<br />

som nu sprids över hela landet. Det sporrar barnen,<br />

redan på låg- och mellanstadiet, att testa uppfinningsförmågan.<br />

Det viktiga är att visa att det omöjliga är<br />

möjligt, säger Åke Lindén.<br />

Kvinnor ska spränga gränserna<br />

Att skapa en grogrund för entreprenörskap i tidig<br />

ålder är en förutsättning. Men många satsningar som<br />

görs i senare skeden för att stimulera innovationer och<br />

nyföretagande kommer kvinnor till del i alltför liten<br />

utsträckning.<br />

– För att bättre kunna utnyttja den tillväxtpotential<br />

Västra Götaland<br />

Västra Götaland har hittat<br />

MODELLEN FÖR<br />

ENTREPRENÖRSKAP<br />

För att sätta fart på utvecklingen krävs nya entreprenörsmodeller.<br />

Därför har aktörerna i Västra Götaland skapat ett nätverk som arbetar<br />

med allt från attityder i grundskolan till att utveckla idéer och ge stöd<br />

till nya företag, berättar Åke Lindén som är chef för Näringslivsenheten<br />

på Västra Götalandsregionen. TEXT RONY LUTZ FOTO CHRISTER EHRLING<br />

Det viktigaste är att visa att det<br />

omöjliga är möjligt, säger Åke Lindén.<br />

som finns i ett ökat kvinnligt företagande har vi startat<br />

ett nytt program för detta, säger Åke Lindén.<br />

Hjälp från idé till finansiering<br />

Västra Götalandsregionen har ett nära samarbete med<br />

bland andra Drivhuset*, inkubatorerna och entreprenörsskolorna<br />

som ger studenter hjälp att gå igenom<br />

affärsplaner och lagstiftning med mera. I regionens<br />

nätverk ingår också Connect Väst som kostnadsfritt<br />

hjälper nystartade företag att få kontakt med personer<br />

som har lång kommersiell erfarenhet. Andra aktörer<br />

är Innovationsbron och ALMI som hjälper och stöttar<br />

företag med nya idéer och utvecklingsbehov. För att<br />

hjälpa företag i tidiga skeden erbjuder Västra Götalandsregionen<br />

också såddfinansiering i form av bidrag<br />

och lån till nystartade teknik- och kunskapsföretag.<br />

– Genom ett ständigt kompetensutbyte inom nätverket<br />

utvecklas nya värdefulla insikter. Det är viktigt,<br />

för med rätt kunskap minskar risken för tidsödande<br />

och kostsamma misstag.<br />

*Drivhuset verkar på nio högskole- och universitetsorter<br />

i Sverige för att inspirera, stötta och aktivera<br />

studenter till att starta företag eller driva egna projekt.<br />

drivkraft 17


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

18 drivkraft<br />

Med idéer som<br />

DRIVKRAFT<br />

MED IDÉER SOM DRIVKRAFT SIEMENS INDUSTRIAL TURBOMACHINERY<br />

Här föds framtidens turbiner<br />

Jenny Larfeldt kombinerar forskning med teknisk problemlösning och<br />

personalansvar. Hon är chef på förbränningsavdelningen på Siemens i<br />

Finspång. En passion för förbränning och miljö ledde Jenny till drömjobbet.<br />

TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO ULF ISACSON<br />

PÅ SIEMENS FABRIK I FINSPÅNG tillverkas jättelika gasturbiner<br />

som genererar kraft. Kunderna är industriföretag av olika<br />

slag, de återfinns bland annat i Iran, USA och runtom i<br />

Europa. Jenny, som pluggat till civilingenjör på KTH, har jobbat<br />

ett år på Siemens.<br />

Förbränningen, som jag ansvarar för, är det som startar<br />

upp och driver turbinerna. Mitt jobb består dels av att stötta<br />

vår säljavdelning och våra kunder med teknisk kompetens,<br />

dels att forska i och utveckla förbränningstekniken så att den<br />

blir mer effektiv och miljövänlig, säger Jenny.<br />

Nära samarbete med forskare<br />

Forskning om förbränning fascinerar Jenny. Hon har alltid varit<br />

miljöintresserad och jobbade ett år på Greenpeace innan hon<br />

påbörjade doktorsstudier inom förbränning på Chalmers.<br />

– Klimatet är öppet och man uppmuntras verkligen att<br />

komma med förslag på förbättringar och innovationer. Vi har<br />

också bra kontakter med forskare runtom i världen som specialiserat<br />

sig på just förbränning. Siemens satsar mycket på<br />

Sverige behöver entreprenörer för att öka tillväxten och<br />

mångfalden i näringslivet. Nytänkande är helt enkelt en förutsättning<br />

för framgång. Och det gäller såväl stora som små<br />

företag. Genom att visa på framåtanda blir företagen också<br />

attraktiva i kundernas och medarbetarnas ögon. På följande<br />

sidor presenteras organisationer och företag som arbetar aktivt<br />

för entreprenörskap, intraprenörskap och för att generera nya<br />

idéer. Möt medarbetare som berättar om hur de skapar innovationer<br />

och bidrar till ett bättre entreprenörsklimat i Sverige.<br />

relationer med universitet och högskolor och det uppskattar<br />

jag, säger Jenny.<br />

Chefsrollen är ny för Jenny. Hon tycker att det roligaste<br />

med att leda andra är att kunna motivera och låta andra människor<br />

växa.<br />

Det är roligt att sträva mot ett gemensamt mål. Mitt och hela<br />

förbränningsgruppens mål är att våra turbiner ska ha en fortsatt<br />

viktig roll i framtidens energisystem. I framtiden ska våra<br />

turbiner drivas på ett miljövänligt sätt, säger Jenny.<br />

SIEMENS INDUSTRIAL TURBOMACHINERY<br />

Siemens är ett av världens största företag inom IT, elektronik<br />

och elteknik. Koncernen har fler än 400 000 medarbetare i över<br />

190 länder. Omsättningen överstiger 75 miljarder euro. Siemens<br />

Sverige omsatte senaste affärsåret cirka 11 miljarder kronor och<br />

vi är idag cirka 4 700 medarbetare fördelade på åtta företag.<br />

Läs mer på www.siemens.se<br />

Jenny Larfeldt på Siemens<br />

Industrial Turbomachinery<br />

fascineras av förbränning.


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

MED IDÉER SOM DRIVKRAFT LINDEBERGS GRANT THORNTON<br />

Hjälpande hand vid ägarbyte<br />

Att köpa ett befintligt företag är ett bra alternativ till att starta från grunden. Jesper Jahnstedt,<br />

på Lindebergs Grant Thornton, har med hjälp av sin expertkunskap bidragit till att många<br />

entreprenörsföretag levt vidare från en generation till en annan. TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO ULF ISACSON<br />

Jesper Jahnstedt hjälper unga entreprenörer<br />

att ta över och utveckla befintliga företag.<br />

“Det finns enorma utvecklingsmöjligheter<br />

för den som köper<br />

ett väl fungerande företag”<br />

DET FINNS MÅNGA FÖRDELAR med att ta över ett befintligt<br />

företag. Till exempel kan den nya ägaren glädja sig åt en väl<br />

etablerad kundkrets, inarbetade rutiner och medarbetare<br />

som redan har goda kunskaper om branschen.<br />

– Vid ett ägarbyte fungerar Lindebergs Grant Thornton<br />

som en partner, berättar Jesper Jahnstedt, corporate finance-konsult<br />

som har jobbat fyra år i företaget.<br />

– Bland annat erbjuder vi våra kunder en förstudie av<br />

företaget där vi går igenom alla materiella och immateriella<br />

värden. Det gör det lättare att sätta en prislapp på företaget.<br />

Vi ger också rådgivning i skattefrågor och kan hjälpa till vid<br />

förhandling mellan den nya och den gamla ägaren.<br />

H&M ett lyckat exempel<br />

Jesper tycker att det finns många fördelar med att låta ett<br />

företag leva vidare i flera generationer.<br />

– Det finns enorma utvecklingsmöjligheter för den som<br />

köper ett väl fungerande företag. Och vi på Lindebergs<br />

Grant Thornton vill gärna stimulera nytänkande genom att<br />

ge unga entreprenörer en chans att utveckla en verksamhet<br />

som någon annan grundat, säger Jesper Jahnstedt.<br />

Ett känt exempel på lyckat generationsskifte är Hennes &<br />

Mauritz. Sedan grundaren Erland Persson lät sin son Stefan<br />

ta över har företaget växt och utvecklats enormt.<br />

Varje ägarbyte unikt<br />

Lindebergs Grant Thornton erbjuder sina tjänster till alla<br />

typer av företag i alla branscher.<br />

– Många av våra kunder är företag där ägaren länge spelat<br />

en central roll. Vår kompetens i den här typen av affärer<br />

gör att både köpare och säljare minimerar sitt risktagande,<br />

säger Jesper Jahnstedt. Men varje ägarbyte är unikt och kräver<br />

sin egen lösning och därför rekommenderar Lindebergs<br />

Grant Thornton att den gamla ägaren eller viktiga nyckelpersoner<br />

stannar kvar i företaget en tid.<br />

– De bär på ovärderlig kunskap och många viktiga kundkontakter<br />

som den nya ägaren behöver ta del av, säger<br />

Jesper Jahnstedt.<br />

LINDEBERGS GRANT THORNTON<br />

Lindebergs Grant Thornton tillhandahåller revision, skatterådgivning,<br />

redovisning samt corporate finance-tjänster.<br />

Företaget profilerar sig mot ägarledda företag och har drygt<br />

600 anställda på 33 kontor runtom i landet. Företaget är<br />

medlem i Grant Thornton International – en global paraplyorganisation<br />

av självständiga revisions- och konsultföretag.<br />

Läs mer på www.lindebergs.se<br />

drivkraft 19


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

MED IDÉER SOM DRIVKRAFT ELECTROLUX<br />

20 drivkraft<br />

– Många tillverkare lyssnar på vad<br />

kunderna önskar sig. Men att förstå<br />

vad kunderna egentligen behöver är en<br />

hel vetenskap. Och det krävs en vilja<br />

att ta till sig den, säger Hans Stråberg.


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

Framåtlutad satsning på funktion och innovativ design<br />

Blunda och tänk Electrolux för en stund. Ser du vitvaror,<br />

dammsugare och allehanda hushållsprylar för ditt inre öga?<br />

Tänker du storföretag som flyttat bitar av produktionen ut i<br />

världen?<br />

Det kan bero på den mediabild som härskat. Låt oss då<br />

skruva fokus lite och syna företaget som satt Sverige på den<br />

mentala kartan när det gäller framåtlutad funktion och innovativ<br />

design. Och som tar fram produkter som är bättre ur miljösynpunkt<br />

än vad lagen kräver.<br />

”Det blir som man är”<br />

När Electrolux vd, Hans Stråberg, ska bena ut företagets framgångsformel<br />

konstaterar han att ”det blir som man är”. Man<br />

måste vara viljestark och inte ge sig förrän man hittar nycklarna<br />

till de fördolda problemen i kundernas tillvaro. Men för att<br />

komma med de självklara lösningarna räcker inte med att<br />

fråga kunden vad han/hon tror sig ha för hinder i vardagen.<br />

– Det gäller att registrera varje liten rörelse och förstå hur<br />

man egentligen utför sina vardagsbestyr, under avsevärd tid.<br />

Först då kan vetskapen om kundernas beteende omsättas i<br />

universella produktlösningar, säger Hans Stråberg.<br />

Det krävs också kreativa medarbetare som har en vilja att<br />

leda utvecklingen och inte bara teknisk kapacitet att göra det.<br />

– Just sådana människor har vi begåvats med och vi söker<br />

kontinuerligt efter flera. När det sedan gäller de olika yrkesrollerna<br />

är åldern och branscherfarenheten mindre viktig. Det<br />

viktiga är drivkraften att lösa problem och den mentala inställningen<br />

till vad teknik, funktion och design ska uträtta för män-<br />

niskorna. Det bästa kvittot på att vi lyckats är när kunden säger<br />

”wow, hur kunde Electrolux veta att jag behövde den här”.<br />

Örat mot marken<br />

För att förstå vad en marknad är räcker det alltså inte med att<br />

ringa in målgrupper som passar företagets egna variabler<br />

och sätt att se på världen. En kund är ju betydligt mer komplex<br />

och går in i en rad olika roller under ett dygn. Världen är<br />

också full av triviala problem och personliga ”issues” som<br />

kräver en lösning. Du kanske inte gillar att frosta av frysen, ta i<br />

dammpåsen eller vill ha en snygg dammsugare som kan stå<br />

framme jämt. Till det kommer dina krav på hållbara lösningar<br />

ur miljösynpunkt. Och så vidare.<br />

– Omsatt i siffror kan man säga att åtminstone 40 procent av<br />

människorna därute är beredda att betala för produkter som<br />

löser deras problem bättre. Vi har hundratals personer som<br />

jobbar med örat mot marken, för att kunna förse oss med<br />

strategiska produkt- och marknadsplaner. De arbetar efter<br />

”gnistan” eller ”The Spark” som vår unika modell heter. Den<br />

är ett skarpt verktyg som hjälper oss ringa in vad kunderna<br />

egentligen behöver, säger Hans Stråberg.<br />

– När tusentals note-it-lappar tapetserat väggarna i våra<br />

think-tanks, mängder med prototyper ratats och för-testats<br />

kommer förhoppningsvis det ögonblick när den självklara<br />

MED IDÉER SOM DRIVKRAFT ELECTROLUX<br />

– När tusentals note-it-lappar tapetserat väggarna i våra<br />

think-tanks, mängder med prototyper ratats och för-testats<br />

kommer förhoppningsvis det ögonblick när den självklara<br />

lösningen uppenbarar sig, säger Hans Stråberg.<br />

Electrolux med örat mot marken<br />

Vi föds nyfikna. Samma drivkraft får människorna på Electrolux att detektera hur vi egentligen städar, lagar<br />

mat och beter oss i hemmets alla rum. Insikten används sedan för att göra vår tillvaro en bra bit enklare.<br />

Häng med in i företagets ”think-tank” och träffa Hans Stråberg. Vdn som ser det som sin mission att<br />

sprida nyfikenheten och entreprenörsandan i företaget, Sverige och världen. TEXT RONY LUTZ FOTO ULF ISACSON<br />

lösningen uppenbarar sig. Då har vi hittat vi den produkt som<br />

får möta världen. Som det här kylskåpet som inte lämnar spår<br />

av fingeravtryck eller den tvärtysta dammsugaren.<br />

Tror på människors entreprenörsförmåga<br />

En titt på de företag som toppar ansedda Fortune 500* listan<br />

visar att Electrolux sitter med en påfallande ung vd i sammanhanget.<br />

Men det mest intressanta är inte Hans Stråbergs ålder<br />

i relation till företagets förmåga att ta för sig bland världens<br />

giganter. Det är däremot hans vägval när förändringens vindar<br />

nådde orkanstyrka. Istället för att ”rea ut varumärket” och<br />

sälja stora volymer till dumpat pris satte han hela sin tilltro till<br />

företagets innovationskraft och förmåga att lösa människors<br />

problem. Med kvittot i handen kan man säga att den strategin<br />

betalat sig flerfalt. Det är just den glöden och tron på unga<br />

människors entreprenörsförmåga och innovationskraft som<br />

“Vi har hundratals personer som jobbar med örat mot marken, för att<br />

kunna förse oss med strategiska produkt- och marknadsplaner”<br />

nu sprider sig som en löpeld på högskolorna genom Hans<br />

Stråbergs initiativ SIFE. SIFE står för “Students In Free<br />

Entreprise” och är en organisation som hjälper studenter att<br />

driva entreprenöriella projekt med målsättningen att skapa<br />

ett bättre samhälle.<br />

*Tung amerikansk affärstidskrift som varje år listar världens<br />

främsta företag.<br />

drivkraft 21


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

MED IDÉER SOM DRIVKRAFT ARBETSFÖRMDEDLINGEN<br />

Susanne Olsson på Arbetsförmedlingen i Växjö gav Magnus Birgersson<br />

på Växjö Design och Konstskola ovärderlig hjälp under uppstartsfasen.<br />

Pengar och rådgivning<br />

lyfter lovande affärsidéer<br />

Att Arbetsförmedlingen visar vägen till jobben är ingen nyhet. Men visste du att<br />

Arbetsförmedlingen även kan hjälpa dig att starta eget? Susanne Olsson, arbetsförmedlare<br />

i Växjö, berättar vilken hjälp som finns att tillgå och vad som krävs av dig.<br />

TEXT CATHARINA MALMFORS FOTO MATS SAMUELSSON<br />

Att starta företag tär på hushållskassan. Kan ni hjälpa en<br />

nyföretagare ekonomiskt?<br />

– Ja, vi har något som kallas starta-eget-bidrag. Det innebär<br />

att du under sex månader får ersättning motsvarande din<br />

a-kassa. Om du inte är berättigad till a-kassa, så får du en<br />

ersättning på minst 223 kronor om dagen före skatt.<br />

Kan alla som startar eget få starta-eget-bidrag?<br />

– Den normala gången är att vi träffar personen i fråga för<br />

att vända och vrida på affärsidén. Finns det en marknad för<br />

tjänsten eller produkten? Hur ska marknadsföringen ske? Vi<br />

samlar in massor av uppgifter och låter sedan utomstående<br />

konsulter gå igenom materialet. De tar ställning till om idén<br />

verkar bärande eller inte. Om de ger grönt ljus, så kan vi<br />

bevilja bidrag.<br />

Erbjuder ni hjälp utöver det ekonomiska stödet?<br />

– Absolut! Vi erbjuder bland annat kostnadsfria starta-egetkurser.<br />

Du har även möjlighet att få konsulthjälp i totalt tio tim-<br />

22 drivkraft<br />

mar. Det kan till exempel handla om hjälp med bokföring,<br />

marknadsföring eller att plocka fram kundregister.<br />

Konsulthjälpen anpassas helt efter nyföretagarens behov.<br />

Ger hjälpen resultat?<br />

– Ja, det gör den. Här i Kronobergs län gjordes nyligen en<br />

enkät bland personer som fick starta-eget-bidrag under<br />

2003. Det visade sig bland annat att 80 procent av företagarna<br />

fortfarande var verksamma och att hela 23 procent i dag har<br />

någon anställd.<br />

ARBETSFÖRMEDLINGEN<br />

Arbetsförmedlingens service tillhandahålls genom kundtjänst,<br />

Internet eller någon av de 325 lokala arbetsförmedlingarna. Du<br />

som är arbetssökande kan bland annat få hjälp med att söka<br />

jobb, välja eller byta yrke, vidareutbilda dig och starta eget<br />

företag. Du som är arbetsgivare kan få hjälp med att rekrytera<br />

nya medarbetare. Vill du veta mer? Se www.ams.se.<br />

EN IDÉ, 97 ELEVER<br />

OCH 14 ANSTÄLLDA<br />

Med stöd från Arbetsförmedlingen har<br />

Magnus Birgersson lyckats förverkliga<br />

sin dröm – att starta ett gymnasium<br />

inriktat på estetisk bild och form.<br />

Friskolan Växjö Design och Konstskola<br />

öppnades för två år sedan. Eldsjälen<br />

bakom projektet är Magnus Birgersson.<br />

– Skolan har i dag 14 anställda och 97<br />

elever. Eleverna kommer från hela landet,<br />

från Ystad i söder till Luleå i norr, och<br />

våra intäkter kommer från elevernas hemkommuner.<br />

Vid tillfället för starten var jag<br />

arbetslös och Arbetsförmedlingen gick in<br />

och beviljade mig starta-eget-bidrag. Även<br />

om det inte var överdrivet mycket pengar,<br />

så var det en ovärderlig hjälp de första<br />

månaderna, berättar Magnus Birgersson.<br />

Det första året innebar stora investeringar<br />

i form av möbler och andra inventarier.<br />

– Det mesta är nytt och fräscht, men vi<br />

har även köpt in en del begagnat för att<br />

klara budgeten. Första året landade resultatet<br />

på ett beräknat minus. Vi har snart<br />

bokslut för år nummer två och det ser ut<br />

som om vi hamnar på ett litet plus.<br />

Kunderna, det vill säga eleverna och<br />

deras föräldrar, har visat stort uppskattning<br />

för utbildningen.<br />

– Nöjda kunder är våra bästa marknadsförare<br />

och ger på sikt nya och fler elever.


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

Länkar riskkapitalisten<br />

med entreprenören<br />

Riskkapital är en absolut nödvändighet för många entreprenörer<br />

som vill förverkliga sina företagsdrömmar. Carl Fürstenbach och<br />

Carl-Johan Ehn, advokater på Mannheimer Swartling, hjälper investerare<br />

och entreprenörer som tillsammans vill få ett nytt företag att växa.<br />

FÖR RISKKAPITALISTERNA, som ständigt är på<br />

jakt efter nya och spännande företag att investera<br />

i, innebär en satsning i ett nystartat företag<br />

början på en lång och förhoppningsvis god<br />

relation mellan dem och entreprenören.<br />

– När vi företräder entreprenörer ser vi till<br />

att entreprenörens kontrakt och avtal är i ordning<br />

samt att entreprenörens idé är skyddad<br />

på ett adekvat sätt. Det kan höja värdet på<br />

företaget. Oavsett vem vi företräder bistår vi<br />

med att upprätta kontrakt mellan riskkapitalist<br />

och entreprenör, säger Carl Fürstenbach<br />

– Våra tjänster är bland annat till för att<br />

entreprenören och investeraren ska kunna<br />

fokusera på sin kärnverksamhet och slippa<br />

bekymra sig om avtal och paragrafer, säger<br />

Carl-Johan Ehn.<br />

Inblick i många verksamheter<br />

Både Carl Fürstenbach och Carl-Johan Ehn<br />

har arbetat på Mannheimer Swartling i fem år.<br />

De jobbar gärna med mindre företag och<br />

tycker båda att de med åren fått en god förståelse<br />

för entreprenörens sätt att tänka.<br />

– En av de absolut roligaste delarna med<br />

vårt jobb är att följa utvecklingen i företag som<br />

fått riskkapital. De utvecklas ofta enormt mycket.<br />

Det är också intressant att jobba med företag<br />

från olika branscher, det ger oss inblick i<br />

många verksamheter. Ena dagen arbetar vi<br />

med livsmedelsföretag, nästa dag besöker vi<br />

ett läkemedelsföretag och tar del av deras<br />

senaste innovationer, säger Carl-Johan Ehn.<br />

MANNHEIMER SWARTLING<br />

Mannheimer Swartling är en av Sveriges ledande<br />

affärsjuridiska advokatbyråer med kontor i<br />

Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg,<br />

New York, Frankfurt, Berlin, S:t Petersburg och<br />

Bryssel. Mannheimer Swartling har 520 anställda,<br />

varav 330 är jurister, som är specialiserade inom<br />

olika rättsområden och branscher.<br />

Läs mer på www.mannheimerswartling.se<br />

MED IDÉER SOM DRIVKRAFT LJUNGBERGSFONDEN<br />

– Samspel mellan skola och näringsliv<br />

är en viktig del i våra projekt, säger<br />

Börje Steen VD på Ljungbergsfonden.<br />

MED IDÉER SOM DRIVKRAFT MANNHEIMER SWARTLING<br />

Entreprenörskap på skolschemat<br />

Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond har som främsta mål att göra<br />

entreprenörskap till en naturlig del av undervisningen. Skolor på alla nivåer<br />

som skapar projekt där entreprenörskap sammanlänkas med teknik<br />

och naturvetenskap är intressanta. TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO CAMILLA SAHLANDER<br />

KUNSKAP OCH ERFARENHET av entreprenörskap<br />

gör det lättare för elever att i framtiden komma in<br />

i näringslivet, antingen som anställda eller egna<br />

företagare. Det är en av Ljungbergsfondens starkaste<br />

skäl till att varje år förmedla ekonomiska<br />

medel till projekt som stimulerar entreprenörskap<br />

bland studenter<br />

Ung Företagsamhet är ett bra exempel på en<br />

verksamhet som vi stöttar. Den bygger på engagerade<br />

lärare och ger verkligen eleverna möjlighet<br />

at driva ett ”riktigt” företag i liten skala, säger<br />

Börje Steen som är VD för fonden.<br />

Samspel mellan skola och näringsliv<br />

Börje Steen menar att kunskap om hur företag<br />

fungerar är mycket värdefull i yrkeslivet.<br />

– Det är viktigt att de projekt vi stöttar kommer<br />

till nytta för hela det omgivande samhället och att<br />

ett samspel mellan skola och näringsliv skapas,<br />

säger han.<br />

Vi vill väcka upptäckarlusten och nyfikenheten<br />

för teknik och naturvetenskap på alla nivåer i<br />

skolsystemet. Genom att länka ihop det med<br />

entreprenörskap visar man på konkret nytta av<br />

kunskaperna direkt, säger Yngve Stade, VD för<br />

Stora Enso AB.<br />

Han menar att entreprenörer behövs i hela<br />

samhället, i både stora och små organisationer.<br />

– En förmåga att ta egna initiativ och tänka<br />

entreprenöriellt är oerhört viktigt för att bli<br />

attraktiv på framtidens arbetsmarknad, säger<br />

Yngve Stade.<br />

LJUNGBERGSFONDEN<br />

Stiftelsen Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond,<br />

i dagligt tal Ljungbergsfonden, förvaltas av Stora<br />

Enso och har sitt säte i Falun. Fonden stöttar<br />

främst projekt inom teknik, naturvetenskap,<br />

entreprenörskap och utomhuspedagogik. Skolor<br />

i regioner där Stora Enso har verksamhet prioriteras.<br />

Fondens medel går till kompetensförbättringar<br />

samt till utbildningsmaterial och utrustning.<br />

Fonden delar årligen ut ca 35 miljoner kronor.<br />

Läs mer på www.ljungbergsfonden.se<br />

drivkraft 23


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

MED IDÉER SOM DRIVKRAFT VATTENFALL INLANDSKRAFT<br />

Energibolag satsar på<br />

norrlänningar med drivkraft<br />

Vattenfall Inlandskraft är en satsning på näringslivet i Norrlands inland. Genom att erbjuda rådgivning,<br />

kontakter och riskkapital, vill företaget hjälpa entreprenörer att starta företag. TEXT CATHARINA MALMFORS FOTO ULF ISACSON<br />

VATTENFALL HAR HAFT VERKSAMHET i Norrlands inland i nästan<br />

hundra år. Men nu står företaget, och hela Sverige, inför ett<br />

stort problem – folk flyttar därifrån. Därför beslutade<br />

Vattenfall förra året att göra en satsning för att bidra till<br />

näringslivsutvecklingen i 20 kommuner i Norrlands inland.<br />

Vattenfall Inlandskraft AB startades och Sven-Erik Åkerlind<br />

Vattenfall gör en stor satsning<br />

för att bidra till näringslivsutvecklingen<br />

i Norrlands inland.<br />

24 drivkraft<br />

tillsattes som vd.<br />

– Det finns hur mycket idéer som helst, men inte tillräckligt<br />

många entreprenörer som har förmågan att driva företag och<br />

ta fram konkreta tjänster och produkter. Vi på Vattenfall<br />

Inlandskraft vill hjälpa till att generera fler arbetstillfällen i<br />

Norrlands inland, berättar Sven-Erik Åkerlind.<br />

En tredjedel av Sveriges yta<br />

De 20 kommunerna sträcker sig från Härjedalen i söder till<br />

Kiruna i norr. Området är befolkat av 170 000 människor och<br />

utgör en tredjedel av Sveriges yta. Men varför är det då så<br />

viktigt för Vattenfall att området fortsätter leva?<br />

– Vattenfall har många kraftstationer och elnät i området


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

och vi måste kunna rekrytera folk till anläggningarna även i<br />

framtiden. Men om det inte finns några andra jobb i närheten,<br />

så går det ju inte att bo där. För vad ska då sambon, hustrun<br />

eller maken jobba med? frågar Sven-Erik Åkerlind retoriskt.<br />

Vattenfall Inlandskraft arbetar med tre olika produkter: projektverksamhet,<br />

borgen för lån samt affärsutveckling.<br />

Projektverksamheten handlar om att allmänt stimulera<br />

näringslivsutveckling. Ett exempel är Industri 45.<br />

– Industri 45 är ett nätverk av företag som är etablerade<br />

längs väg 45. Många av företagen är små och ligger relativt<br />

glest. Syftet med projektet är bland annat att skapa en<br />

gemenskap, så att företagarna kan stötta varandra.<br />

100 miljoner kronor till borgen för lån<br />

Borgen för lån är en annan produkt. Moderbolaget har tilldelat<br />

Inlandskraft 100 miljoner kronor till ändamålet.<br />

– Hittills har vi borgat för lån åt 15 företag och ytterligare ett<br />

15-tal är på gång. Företagen finns inom olika branscher – IT,<br />

turism, livsmedel, träförädling, mekanisk verkstad, gruvor,<br />

med mera.<br />

MED IDÉER SOM DRIVKRAFT VATTENFALL INLANDSKRAFT<br />

Den tredje produkten, affärsutveckling, handlar om att stötta<br />

företag med råd, stöd och kontakter.<br />

– Vattenfalls 35 000 medarbetare besitter en oerhörd kompetens<br />

inom energi, miljö och företagande i allmänhet. Vi har<br />

även tillgång till stora internationella nätverk, vilket underlättas<br />

av att Vattenfalls internationella näringslivsprogram är<br />

organiserat inom Inlandskraft. Det gör att vi kan hjälpa företag<br />

att komma in på nya marknader, bland annat i USA, Tyskland,<br />

Polen och Finland. Det finns alltså mervärden som vi kan tillföra.<br />

Samarbete och jävlar anamma<br />

För att bli starkare och nå ännu bättre resultat har Inlandskraft<br />

”krokat arm” med flera andra aktörer, exempelvis kommunernas<br />

näringslivskontor, Exportrådet, Ung Företagsamhet,<br />

Kreditgarantiföreningen, Norrland Center AB, Svensk-<br />

Amerikanska handelskammaren och Tysk-Svenska handelskammaren.<br />

– Att skapa nya arbetstillfällen är ett långsiktigt arbete som<br />

kräver stort engagemang från många människor. Men allt<br />

går med lite jävlar anamma.<br />

VATTENFALL INLANDSKRAFT<br />

Vattenfall Inlandskraft AB är<br />

ett dotterbolag till Vattenfall<br />

AB. Företaget grundades år<br />

2004, med syfte att bidra<br />

till näringslivsutvecklingen<br />

i 20 kommuner<br />

i Norrlands inland. I<br />

dagsläget har företaget<br />

sex medarbetare.<br />

Basen är<br />

i Jokkmokk.<br />

Åre<br />

Kiruna<br />

Boden<br />

Arvidsjaur Älvsbyn<br />

Piteå<br />

Malå<br />

Skellefteå<br />

Norsjö<br />

Lycksele<br />

Vindeln<br />

Robertsfors<br />

Åsele<br />

Strömsund<br />

Vännäs<br />

Bjurholm<br />

Umeå<br />

Krokom<br />

Nordmaling<br />

Örnsköldsvik<br />

Östersund Sollefteå<br />

Härjedalen<br />

Bräcke<br />

Ånge<br />

Arjeplog<br />

Sorsele<br />

Storuman<br />

Vilhelmina<br />

Dorotea<br />

Ragunda<br />

Jokkmokk<br />

Kramfors<br />

Härnösand<br />

Timrå<br />

Sundsvall<br />

Gällivare<br />

Kalix<br />

Haparanda<br />

Vattenfall Inlandskraft<br />

samarbetar med Ung<br />

Företagsamhet, en ideell<br />

organisation som hjälper<br />

gymnasister att starta eget.<br />

Varje år har 10 500 gymnasister i Sverige entreprenörskap<br />

på schemat. Undervisningen är i<br />

högsta grad praktisk – eleverna får starta egna<br />

företag. Organisationen bakom utbildningskonceptet<br />

är Ung Företagsamhet.<br />

– Jag och mina kollegor är ute på gymnasieskolor<br />

och håller utbildningar i entreprenörskap,<br />

ibland för lärarna och ibland för eleverna. Nästa<br />

steg är att ungdomarna startar egna företag, så<br />

kallade UF-företag, berättar Matilda Henningsson,<br />

chef för region Västerbotten.<br />

Men att hålla utbildningar kostar pengar, vilket<br />

är särskilt märkbart för en ideell organisation som<br />

Ung Företagsamhet. Då krävs det hjälp från ekonomiskt<br />

starkare aktörer.<br />

– På ett seminarium tidigare i år träffade jag<br />

Sven-Erik Åkerlind som är vd för Vattenfall<br />

Inlandskraft. Jag berättade om vår verksamhet<br />

och vi inledde ett samarbete. Vi har bland annat<br />

fått ekonomiskt stöd för att genomföra utbildningar<br />

på gymnasieskolorna i Norsjö och Vilhelmina,<br />

berättar Matilda Henningsson.<br />

Syftet med Ung Företagsamhet är att skapa fler<br />

företagsamma invånare. Ett lyckat exempel är<br />

Niklas Wiström från Umeå i Västerbotten.<br />

– Niklas startade två UF-företag, varav det ena<br />

var en bok om att flytta hemifrån. För att kunna<br />

genomföra projektet började han och hans ”kollegor”<br />

med att – ja, flytta hemifrån. Sedan dess har<br />

han bland annat startat företaget Struntsnack och<br />

blivit delägare i reklambyrån Helikopter. När tidningen<br />

Attention nyligen rankade hundra 80-talister<br />

på väg mot toppen kom Niklas på 13:e plats.<br />

Pajala<br />

Överkalix<br />

Luleå<br />

Övertorneå<br />

drivkraft 25


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

MED IDÉER SOM DRIVKRAFT ENTREPRENEUR OF THE YEAR<br />

Entreprenören i rampljuset<br />

Sverige behöver fler entreprenörer som bidrar till ekonomisk tillväxt. Därför anordnar<br />

Ernst & Young utmärkelsen Entrepreneur of the Year med SEB som presentatör.<br />

TEXT CATHARINA MALMFORS<br />

För mig innebar tävlingen Entrepreneur of the Year massor av nya kontakter och en bekräftelse på att folk uppskattar det jag gör, säger Torsten Jansson.<br />

THOMAS ENGSTRÖM ÄR VD OCH GRUNDARE av Radi Medical<br />

Systems AB, ett företag som tillverkar sensorer för att mäta<br />

tryck, flöde och temperatur i hjärtats kranskärl med syfte att<br />

lokalisera förträngningar. I november förra året utsågs han till<br />

Sveriges Entrepreneur of the Year 2004.<br />

Utmärkelsen innebar en biljett ner till Monte Carlo och<br />

världsfinalen, som gick av stapeln i maj i år. Det blev slutligen<br />

en amerikan som kammade hem statyetten, men Thomas<br />

Engström är nöjd med att dela andraplatsen med de övriga<br />

tävlande.<br />

– Tack vare tävlingen har jag utökat mitt internationella nätverk.<br />

Det har jag stor nytta av nu när vi är på gång att starta<br />

verksamhet i Indien och Kina. Där, som i de flesta länder,<br />

måste man känna rätt folk för att lyckas. Kontakterna jag knöt i<br />

Monte Carlo är ovärderliga, säger Thomas Engström.<br />

26 drivkraft<br />

Bra publicitet och nya kontakter<br />

Thomas Engström ger ytterligare ett exempel på vad de internationella<br />

kontakterna har lett till.<br />

– För en tid sedan fick Stockholm besök av en delegation<br />

från Singapore med vice premiärministern i spetsen. I egenskap<br />

av Sveriges Entrepreneur of the Year blev jag inbjuden till<br />

en middag, där ett par av de övriga gästerna var höga chefer<br />

från Ericsson och Volvo. Det blev en väldigt givande tillställning,<br />

berättar Thomas Engström.<br />

Året innan var det Torsten Jansson, vd och grundare av New<br />

Wave Group, som utsågs till Sveriges Entrepreneur of the Year<br />

2003. Företaget, som är verksamt inom profilkläder, presentreklam<br />

och sportkläder, har verksamhet i 18 länder och en<br />

omsättning på cirka tre miljarder kronor per år.<br />

– Utmärkelsen gav mig en hel del bra publicitet i form av tid-<br />

Thomas Engström, grundare och vd på Redi Medical Systems<br />

AB, utsågs till Sveriges Entrepreneur of the Year 2004.<br />

ningsartiklar. Och dagarna nere i Monte Carlo var fantastiska!<br />

Hotellet, maten, arrangemanget… Det var en upplevelse. För<br />

mig innebar tävlingen massor av nya kontakter och en bekräftelse<br />

på att folk uppskattar det jag gör, säger Torsten Jansson.<br />

Inspiratörer och förebilder<br />

Syftet med Entrepreneur of the Year är att synliggöra framgångsrika<br />

entreprenörer.<br />

– Jag är övertygad om att skickliga entreprenörer kan nå<br />

hur långt som helst om de får möjlighet att utveckla sina<br />

idéer och stärka sin position. Entreprenörerna är otroligt viktiga<br />

för svenskt näringsliv! säger Stefan Hultstrand på Ernst &<br />

Young, ansvarig för Entrepreneur of the Year i Sverige. Han<br />

fortsätter:<br />

– Entreprenörer skapar nya företag, innovativa produkter<br />

och nya arbetstillfällen. De stimulerar ekonomisk tillväxt över<br />

hela landet och världen. De inspirerar andra entreprenörer<br />

och fungerar som förebilder för näringslivet.<br />

SEB:s koncernmarknadschef Jan Torstenson ser en tydlig<br />

koppling mellan företagets verksamhet och Entrepreneur of<br />

the Year.<br />

– Entreprenörskap har alltid varit centralt i SEB:s snart<br />

150-åriga historia. Där det har funnits goda idéer till företagande,<br />

har SEB många gånger varit med och skapat finansiella<br />

lösningar som gjort det möjligt att bygga nya företag.<br />

SEB:s interna kultur vilar också på nytänkande och entreprenörskap,<br />

vilket gör att det känns naturligt att sponsra denna<br />

utmärkelse i samband med att SEB fyller 150 år nästa år.<br />

ENTREPRENEUR OF THE YEAR<br />

Entrepreneur of the Year startade i<br />

USA 1986 och arrangeras i dag i 35<br />

länder. Tävlingen är upplagd som en<br />

trestegsraket – regional, nationell och internationell nivå. Vinnaren<br />

är den som bäst personifierar de tre tävlingskriterierna: verksamhetsutveckling,<br />

lönsamhet samt ledarskap och personalpolitik.


MED IDÉER SOM DRIVKRAFT<br />

Investor har byggt<br />

och utvecklat företag<br />

sedan 1916.<br />

Vår tradition och framgång bygger<br />

på entreprenörskap, innovation och<br />

ledarskap. Det är därför naturligt att<br />

vi även idag på olika sätt är med och<br />

satsar på dagens och morgondagens<br />

entreprenörer och företagare.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Volvo Technology Transfer AB (VTT),<br />

a corporate venture capital company<br />

within the Volvo group, invests in<br />

startups and expanding companies,<br />

preferable based on technologies<br />

and services within areas related<br />

to Volvo business.<br />

Visit our website at:<br />

www.volvo.com/venturetech<br />

Välj rätt utbildare!<br />

Irev och Biznizz Upgrade har ett av marknadens<br />

bredaste utbildningsprogram för<br />

ekonomer och revisorer, inom områdena<br />

• revision<br />

• redovisning<br />

• controlling<br />

• ekonomi- och verksamhetsstyrning<br />

• analys och värdering<br />

• skatt<br />

• juridik<br />

Vi har över 20 års erfarenhet av ekonomiutbildning.<br />

Den höga kvaliteten och<br />

kompetensnivån garanteras av våra ägare<br />

– branschorganisationerna FAR och SRS.<br />

www. irev.se<br />

tel 08-506 112 80<br />

Effektiv kommunikation<br />

får företag att växa!<br />

Blackboard hjälper dig att kommunicera med kunder och medarbetare.<br />

Skandia har under sin 150-åriga<br />

historia utvecklats från ett traditionellt<br />

försäkringsbolag till ett<br />

internationellt företag för långsiktigt<br />

sparande.<br />

Vår affärsidé är att skapa en god långsiktig<br />

avkastning åt våra kunder.Vi erbjuder livförsäkringar,<br />

fondförsäkringar, fondsparande,<br />

banktjänster och hälso- och sjukvårdsförsäkringar.<br />

Alla anpassade efter våra<br />

kunders specifika situation och önskemål.<br />

Hör gärna av dig på: 020-55 55 00 eller<br />

www.skandia.se så ska vi visa vad vi kan<br />

göra för dig.<br />

www. biznizzupgrade.com<br />

tel 08-506 112 80<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Guldkantade<br />

skogslån<br />

Vi erbjuder råd och finansieringsupplägg<br />

som är rätt för just din verksamhet och<br />

dina förutsättningar. Vill du veta mer – gå<br />

in på www.landshypotek.se eller ring oss<br />

på 020 – 44 00 20.<br />

Jordnära finansieringar<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Sveavägen 52 111 34 Stockholm<br />

+46 8 545 11 555 www.blackboard.se<br />

Vill du annonsera i <strong>Drivkraft</strong>? På www.drivkraftmagasin.se hittar du mer fakta och information om annonsering.


Det fi nns bara ett skäl att välja oss<br />

– du och ditt företag.<br />

Vi är Sveriges enda stora revisions- och konsultföretag med fullt fokus på ägarledda<br />

bolag. Det gör att vi kan erbjuda dig som ägare och företagsledare så mycket mer<br />

utöver det traditionella tjänsteutbudet. Med en svåröverträffad kompetens och ett brinnande<br />

engagemang hjälper vi dig med de frågor som rör sambandet mellan dig och<br />

ditt företag. Redan idag stödjer våra 600 medarbetare tiotusentals svenska entreprenörer<br />

i deras ekonomiska frågor – såväl på hemmaplan som internationellt.<br />

The Chimney Pot, en koncern med sju dotterbolag och 65 anställda, är en typisk<br />

kund för oss. De har en spännande affärsidé och engagerade ägare med siktet inställt<br />

på tillväxt både i Sverige och Europa.<br />

”Vi jobbar med efterbearbetning av film, vilket innefattar visuella effekter, redige-<br />

ring och ljussättning. Vi tar hand om hela ledet från inspelning till färdig film som visas<br />

till exempel på bio” säger Viktor Björk, VD för The Chimney Pot Sverige.<br />

”Vi valde Lindebergs Grant Thornton eftersom de var bättre anpassade för företag<br />

i vår storlek. Vi har fått hjälp med allt från koncernredovisningen, skattefrågor, företagsvärdering<br />

och optionsprogram till att starta upp vårt bolag i Warszawa. Vår revisor<br />

är engagerad och alltid tillgänglig för våra frågor, det känns tryggt” säger Henric<br />

Larsson, koncernchef och grundare till The Chimney Pot.<br />

Är du också en entreprenör som vill fokusera på kärnverksamheten och få stöd i<br />

de ekonomiska frågorna? Välkommen till oss. Läs mer på www.lindebergs.se<br />

Elisabeth Simonsson Auktoriserad revisor,<br />

Lindebergs Grant Thornton<br />

Viktor Björk VD, The Chimney Pot

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!