22.09.2013 Views

Drivkraft skissupplägg - Etablering Utomlands

Drivkraft skissupplägg - Etablering Utomlands

Drivkraft skissupplägg - Etablering Utomlands

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

EN TIDNING OM HUR IDÉER BLIR FÖRETAG NUMMER 2 • 2005<br />

AnnaOmstedt Lindgren<br />

FRÅN TOKYO<br />

TILL TASTELINE<br />

Dags att se<br />

entreprenören<br />

med nya ögon<br />

4<br />

Kvalité gör<br />

Max succé<br />

4<br />

GODA RÅD<br />

NÄR DU SKA<br />

STARTA FÖRETAG<br />

Electrolux – med<br />

örat mot marken<br />

INSPIRATION FRÅN DRIVHUSET, VENTURE CUP, UNG FÖRETAGSAMHET OCH HANDELSHÖGSKOLAN I GÖTEBORG


Attraktionskraft;<br />

I en jämförelse mellan 28 länder, av hur många<br />

nya företag som startas, kommer Sverige på 21:a plats.<br />

Sverige måste bli ett mer attraktivt land<br />

att starta, driva och utveckla företag i.<br />

Trots att attityden till företagande har<br />

blivit mer positiv och trots att många unga<br />

kan tänka sig att starta företag, så är det<br />

i dag bara hälften så många egenföretagare<br />

i Sverige som i början på 1960-talet.<br />

De allra flesta är överens om att Sverige<br />

behöver fler företag och investeringar<br />

för att jobben ska bli fler och<br />

resurserna till att betala välfärden ska<br />

öka. Detta måste omsättas i konkret<br />

handling. Nu behövs åtgärder som gör<br />

det mer attraktivt att starta nya företag<br />

och göra nya investeringar i Sverige.<br />

Svenskt Näringsliv har tillsatt en Kris-<br />

och framtidskommission som under våren<br />

2006 kommer att presentera förslag som<br />

kan göra Sverige till ett mer attraktivt land<br />

att starta, driva och utveckla företag i.<br />

Bara genom fler och växande företag kan nya<br />

riktiga jobb bli verklighet. Följ kommissionens<br />

arbete på www.svensktnaringsliv.se<br />

30 procent av befolkningen jobbar i privata företag. Dessa företag bidrar med 80 procent av BNP.<br />

Om vi får fl er företag, och om fl er företag får möjlighet att växa, skapas nya jobb i företagen. Det gynnar oss alla.


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

12<br />

16<br />

Vad är <strong>Drivkraft</strong>?<br />

<strong>Drivkraft</strong> är en tidning som vill uppmuntra till entreprenörskap. <strong>Drivkraft</strong> ger beslutsfattare<br />

inom näringsliv och politik goda argument för att satsa mer resurser på unga människors<br />

innovationer och affärsidéer. <strong>Drivkraft</strong> vill också ge dig, som är eller vill bli entreprenör,<br />

inspiration och kraft att driva dina idéer vidare.<br />

Tidningen är skapad i samarbete mellan Drivhuset, Ung Företagsamhet,<br />

Handelshögskolan i Göteborg, Venture Cup och Blackboard AB.<br />

<strong>Drivkraft</strong> distribueras med Dagens Industri 24 oktober 2005 och i nätverk<br />

för entreprenörskap.<br />

6<br />

13<br />

”Vårt mål är att bli, inte världens största,<br />

men världens bästa fast food-kedja!”<br />

<strong>Drivkraft</strong> 2005<br />

INNEHÅLL<br />

NORRLÄNDSK PANNBIFF 6<br />

Historien om hur Max växt från lokal<br />

grill till nationell hamburgerkedja.<br />

TIPS TILL UPPSTARTEN 8<br />

Gunvor Engström vd på Företagarna ger<br />

tips till dig som vill starta och driva företag.<br />

KREATIV FINANSIERING 12<br />

Lär känna begreppet “Bootstrapping”<br />

och låt kunden finansiera din utveckling.<br />

FRÅN TOKYO TILL TASTELINE 13<br />

Anna Omstedt Lindgrens Tasteline<br />

överlevde it-kraschen.<br />

SVENSKT FÖRETAGSKLIMAT 16<br />

Hur står sig Sverige som entreprenörsland<br />

i ett globalt perspektiv?<br />

+PLUS<br />

Nyföretagare berättar 10<br />

Modellen för entreprenörskap 17<br />

Studenter positiva till entreprenörskap 17<br />

Med idéer som drivkraft 18-26<br />

En produktion från<br />

BLACKBOARDAB<br />

Telefon 08-545 11 555<br />

www.blackboard.se<br />

Redaktör Annika Blom<br />

Skribenter Rony Lutz,<br />

Catharina Malmfors,<br />

Annika Wihlborg.<br />

Foto Ulf Isacson,<br />

Katrin Svensson,<br />

Alexander Ruas,<br />

Mats Samuelsson<br />

Illustration Terese Öman<br />

Tryck VTT Grafiska<br />

drivkraft 3


VI SPRIDER TRYGGHET I MÅNGA SVENSKA LANDSKAP.<br />

Något av det sämsta som kan hända ditt företag är förmodligen<br />

om verksamheten plötsligt skulle stanna. En<br />

försäkring kan aldrig eliminera den risken. Men med våra<br />

försäkringar behöver ditt företag inte förlora pengar<br />

när stoppet väl inträffar. På Trygg-Hansa har vi lång<br />

erfarenhet av att hjälpa både små och stora företag med<br />

bra försäkringslösningar – vi är övertygade om att vi kan<br />

hjälpa dig också. Om något trots allt skulle hända kan<br />

du vara lugn. Åttiofyra procent av våra kunder är nöjda<br />

med vår skadehantering<br />

Så slå en signal och låt oss skapa en tryggare vardag<br />

för dig och ditt företag. Och för dina medarbetare.<br />

Vi hjälper företag med försäkringsskydd, skadeförebyggande råd och sjukvårdsförsäkringar.<br />

Ring oss på 077-11 11 700, gå in på www.trygghansa.se eller ta kontakt med din försäkringsmäklare.


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

DAGS ATT SE<br />

ENTREPRENÖREN<br />

MED NYA ÖGON<br />

INTRESSET FÖR ATT STARTA EGET ÖKAR och<br />

formerna för att stödja entreprenörer förbättras<br />

hela tiden. Det är glädjande. Men det<br />

finns en hämsko i utvecklingen och det är att<br />

stödet till nya affärsidéer inte ökar alls.<br />

Därför kan vi inte se en större bredd och<br />

mångfald bland de nya bolagen. Allt fler<br />

entreprenörer har idéer som baseras på<br />

konceptualisering av tjänster, men deras<br />

idéer bedöms ändå utifrån traditionella<br />

modeller som är grundade på tekniska kriterier<br />

och graden av skyddbarhet genom till<br />

exempel patent. Det sker dagligen trots att<br />

småföretag inom kunskaps- och tjänste-<br />

sektorn står för en större andel av den<br />

svenska tillväxten. Vår uppfattning är att<br />

såväl de statliga som de privata aktörer,<br />

som idag står för majoriteten av stödstrukturer<br />

och finansiering av nya affärsidéer,<br />

har fastnat i förlegade föreställningar om<br />

vad som fungerar och hur satsningar på nya<br />

företag bör gå till. Sverige är visserligen<br />

ledande när det gäller teknik och det finns<br />

många bra företag på det området. Men<br />

eftersom tjänsteföretag är oerhört viktiga för<br />

tillväxten måste idéer på det området börja<br />

premieras.<br />

Därför är det dags att se bortom de traditionella<br />

bedömningsgrunderna som baserar<br />

sig på hållningen att det bara är teknik som<br />

gäller. De nya affärsidéerna inom kunskapsoch<br />

tjänstesektorn kräver ett nytt sätt att tänka.<br />

Satsa på mångfalden och se alla de<br />

möjligheter som finns! Att tänka ”pengar”<br />

och ”riskkapital” är inte nödvändigt för den<br />

“Därför är det dags att se bortom de traditionella<br />

bedömningsgrunderna som baserar sig på<br />

hållningen att det bara är teknik som gäller.”<br />

som vill utveckla sin affärsidé. Det finns så<br />

många andra lösningar. Detta nummer av<br />

<strong>Drivkraft</strong> har tagit fasta på sådana nya<br />

kreativa sätt att finansiera affärsidéer.<br />

Lär dig tänka aktiv kundfinansiering och<br />

bootstrapping till exempel. Läs <strong>Drivkraft</strong><br />

och låt dig inspireras!<br />

Karolina Palmér, Ung Företagsamhet, karolina.palmer@ungforetagsamhet.se<br />

Robert Orbelin, Handelshögskolans Entreprenörsutbildning, robert.orbelin@handels.gu.se<br />

Louise Öberg, Venture Cup, louise.oberg@venturecup.se<br />

Mariah ben Salem, Drivhuset, mariah.bensalem@drivhuset.se<br />

Ledare<br />

drivkraft 5


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

Framgångssaga<br />

Christoffer Bergfors, till vänster i bild, är Max hamburgerrestaurangers<br />

operativa chef. Brorsan Richard Bergfors är vd.<br />

6 drivkraft<br />

Vad man kan göra med<br />

NORRLÄNDSK<br />

PANNBIFF<br />

Vilken typ av liv vill jag ha? Den frågan ställde sig Curt Bergfors redan i yngre<br />

tonåren. Han definierade tre möjliga val: Att satsa på vanligt familjeliv och bli en<br />

så kallad ”Svensson”. Att leva ett bohemliv med lite planer och mycket resor. Eller<br />

att bli egen företagare och få friheten att göra det han ville. Curt Bergfors satsade<br />

på val nummer tre och resten är historia. I dag drivs hans livsverk, Max hamburger-<br />

restauranger AB, av sönerna Richard och Christoffer. TEXT CATHARINA MALMFORS FOTO ULF ISACSON


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

15 år gammal klev Curt<br />

FRAMGÅNGSSAGA<br />

Bergfors på tåget till<br />

Stockholm. Han hade fått jobb på posten på<br />

Lidingö.<br />

Den storstadssuktande Gällivarebon var<br />

hjärtligt trött på smeknamnen ”Curre” och<br />

”Kuben”. På väg till sitt nya liv funderade han<br />

därför ut ett nytt namn – han skulle kalla sig<br />

Max. Det självtagna smeknamnet fick dock<br />

inget fäste.<br />

Curt skaffade sig snart ett extrajobb i<br />

Presto Grillen på Lidingö. Och det var där i<br />

hettan och matoset som idén föddes – han<br />

skulle åka hem till Gällivare i norra Lappland<br />

och öppna ett gatukök. Det kunde vara vägen<br />

till den oberoende och fria livsstil som han<br />

strävade efter!<br />

Starten var ett gatukök i Gällivare<br />

1968, när Curt var 19 år, öppnade han X-grillen<br />

tillsammans med sin blivande hustru<br />

Britta. Företaget finansierades dels med sparkapital,<br />

dels med banklån. Det här var fem år<br />

innan McDonald’s gjorde entré i Sverige och<br />

platt, stekt kött kallades fortfarande pannbiff.<br />

Två år senare öppnade paret ett nytt gatukök<br />

i Skellefteå. Och det var nu som företaget<br />

döptes om till Max. Den tredje restaurangen<br />

öppnades i Luleå, där företaget har sitt<br />

huvudkontor än i dag.<br />

Företaget gick bra redan från början. Men<br />

trots att pengar kom in, så levde de väldigt<br />

sparsamt den första tiden. Ett exempel på deras<br />

sparsamhet är att de väntade med att köpa<br />

säng. I stället sov de på en madrass på golvet.<br />

Nyetableringarna i Norrland fortsatte under<br />

hela 70-talet. Curt Bergfors hade nu en skön<br />

säng och behövde inte längre vända burgare<br />

utan kunde koncentrera sig på att leda företaget.<br />

Samma decennium föddes sönerna<br />

Richard och Christoffer, som driver företaget<br />

sedan tre år tillbaka.<br />

– Vi är mer eller mindre uppfödda på hamburgare<br />

och har jobbat extra i företaget sedan<br />

vi var 10-12 år, berättar lillebror Christoffer<br />

Bergfors, numera företagets operativa chef.<br />

Konkurrerade ut McDonald’s<br />

Under 80-talet startade Curt Bergfors en rad<br />

andra verksamheter under varumärket Max,<br />

bland annat hotell, solarium, videobutiker och<br />

bensinstationer.<br />

– När vi var små och bodde i Luleå var<br />

halva huset hem och halva huset kontor. Det<br />

gjorde att vi träffade pappa mycket trots att<br />

han arbetade hårt. Vi var ofta på restaurangerna<br />

och åt med kompisar eller på hotellen<br />

och lekte, berättar storebror Richard Bergfors,<br />

tillika företagets vd.<br />

Fram till 1990 fanns de flesta Max hambur-<br />

gerrestauranger norr om Gävle och lojaliteten<br />

bland norrlänningarna var så stor att konkurrenten<br />

McDonald’s fick problem.<br />

– Max köpte två restauranger från<br />

McDonald’s i början av 90-talet, en i Luleå och<br />

en i Umeå. De lyckades helt enkelt inte få lönsamhet<br />

i verksamheten, berättar Richard.<br />

1999 blev Max ett renodlat<br />

hamburgerföretag.<br />

– Det var ett beslut som familjen och styrelsen<br />

tog för att vi skulle kunna koncentrera oss<br />

på kärnverksamheten. Visserligen gick även<br />

de övriga verksamheterna med vinst, men<br />

det var i Max som jag och Christoffer såg<br />

framtiden, berättar Richard.<br />

Framgångssaga<br />

Under 90-talet vandrade restaurangkedjan<br />

söderut. I dag är Max rikstäckande, med 40<br />

restauranger från Boden i norr till Lund i<br />

söder. Det är en lyckad satsning – Max har<br />

gått med vinst varje år sedan starten. Vilket<br />

“När vi var små och bodde i Luleå var<br />

halva huset hem och halva huset kontor.”<br />

är egentligen framgångsreceptet?<br />

Tummar inte på kvaliteten<br />

– Pappa har alltid varit väldigt kvalitetsmedveten.<br />

Hans syn är att man antingen gör<br />

saker som man kan stå för, eller så får det<br />

vara, berättar Christoffer.<br />

Och det verkar som om satsningen på kvalitet<br />

har nått fram till kunderna. De senaste<br />

årens hälsodebatter har fått vissa konkurrenter<br />

att vända burgare i motvind. Men för Max<br />

går det bättre än någonsin.<br />

– Vi har alltid haft svenskt kött i våra hamburgare,<br />

vilket gynnade oss när galna-ko-sjukan<br />

bröt ut i Europa.<br />

drivkraft 7


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

BRÖDERNA MAX<br />

5 TIPS<br />

TILL FÖRETAGARE<br />

1. Du måste ha en passion för<br />

produkten eller tjänsten. Älska<br />

det du säljer eller gör! Om du inte<br />

gör det, bör du kanske satsa på<br />

något annat.<br />

2. Lev efter devisen “Chefen<br />

först”. Du kan inte förvänta dig<br />

att dina anställda ska agera på<br />

ett visst sätt om du själv agerar<br />

på ett annat. Sätt goda exempel<br />

och ha samma regler för alla.<br />

3. Lär dig företaget och din<br />

produkt eller tjänst från grunden.<br />

Du måste inte vara expert<br />

på allt, men du bör ha en bra<br />

kunskap om alla områden.<br />

Spendera tid ute på ”golvet”<br />

bland dina anställda, både för att<br />

lära dig själv och för att inspirera<br />

personalen.<br />

4. Rent samvete är den bästa<br />

huvudkudden. Håll dig en bra bit<br />

in på rätt sida av lagen och etiken.<br />

5. Att jobba ska vara kul! Skaffa<br />

ett team med medarbetare som<br />

kan ha kul tillsammans och som<br />

kan gå över eld och vatten tillsammans.<br />

Jobbet är en oerhört<br />

stor del av livet. Om du inte har<br />

kul kastar du bort det.<br />

8 drivkraft<br />

Framgångssaga<br />

Vi är mer eller mindre uppfödda på hamburgare<br />

säger bröderna Richard och Christoffer Bergfors.<br />

Och så introducerade vi nyckelhålsmärkta<br />

menyer ett bra tag innanfett- och sockerdebatten<br />

tog fart på allvar, berättar Richard.<br />

Rikstäckande kedja med<br />

norrländsk själ<br />

Pappa Curt har fortfarande ett finger med i<br />

spelet, som bolagets styrelseordförande. Men<br />

nu är det Richard och Christoffer som håller i<br />

kompassen.<br />

10 nedslag i<br />

HISTORIEN OM MAX<br />

1968 Curt Bergfors, 19 år,<br />

öppnar en grillkiosk i Gällivare.<br />

Den döps till X-grillen, eftersom UNO<br />

X-stationen ligger vägg i vägg.<br />

1970 Företaget expanderar<br />

med restaurang i Skellefteå och<br />

döps till Max efter ägarens självtagna<br />

smeknamn.<br />

1982 Max öppnar Sveriges<br />

största solarium med 20 solbäddar,<br />

bastu, pool och gym. Frank<br />

Andersson inviger!<br />

1984 Max och McDonald’s i<br />

namnstrid om ordet Big Max.<br />

Tingsrätten dömer till Max fördel.<br />

McDonald’s överklagar och vinner i<br />

– Pappa har aldrig haft några ambitioner att<br />

göra företaget så stort som möjligt. Hans mål<br />

var att komma upp i en viss volym, för att nå<br />

ekonomiskt oberoende och frihet att göra det<br />

han tyckte var kul. Det har varit hans drivkraft i<br />

alla år, säger Richard.<br />

<strong>Drivkraft</strong>en för Christoffer och Richard<br />

Bergfors är att utveckla företaget och en dag<br />

kunna lämna ifrån sig något ännu bättre, kanske<br />

till lillebror Wilhelm som i dag är sju år.<br />

Hovrätten. En förlikning uppnås mellan<br />

Max och McDonald’s och Big Max<br />

döps om till BIG.<br />

1990 Max sätter 50-talsprägel<br />

på restaurangernas interiör – neon,<br />

rostfritt och glas.<br />

1999 Max avvecklar hotellen<br />

och satsar fullt ut på hamburgerverksamheten.<br />

2001 Max blir rikstäckande.<br />

Åtta restauranger öppnas i Bollnäs,<br />

Vårby (Stockholm), Västerås, Örebro<br />

(rest. nr 2), Jönköping (rest. nr 2),<br />

Norrköping, Karlskrona och Lund.<br />

2002 Richard och Christoffer<br />

Bergfors tar över familjeföretaget.<br />

2005 Max är i dag rikstäckande,<br />

med 40 restauranger från<br />

Lund i söder till Boden i norr.<br />

Brödernas strategi är att expandera ytterligare<br />

– 25 restauranger kommer att öppna de kommande<br />

30 månaderna.<br />

– Det är otroligt kul att få chansen att jobba i<br />

det här företaget. Vårt mål är att bli, inte världens<br />

största, men världens bästa fast foodkedja!<br />

säger Christoffer.<br />

– Trots expansionen finns den norrländska<br />

själen kvar i både familjen och bolaget, tillägger<br />

Richard Bergfors. På stockholmska.<br />

2008 Målet är att ha öppnat<br />

ytterligare 25 restauranger, eventuellt<br />

ett par utanför Sveriges gränser.


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

Gunvor Engström är<br />

FINANSIERING<br />

vd för Företagarna, en<br />

intresseorganisation som verkar för att skapa<br />

bättre förutsättningar för att starta, driva,<br />

utveckla och äga företag i Sverige.<br />

– Jag tror att varje lands utveckling är<br />

beroende av att människors idéer, lust och<br />

skaparkraft får utrymme. Alldeles för många<br />

har pressats in i de stora organisationerna<br />

under allt för lång tid.<br />

Gunvor Engström uppmanar människor<br />

att inte lägga sina liv i händerna på andra.<br />

– I stället för att fundera på var du ska<br />

börja jobba, borde du fundera på vad du<br />

kan skapa utifrån ditt eget huvud. Vad brinner<br />

du för? Vad gör dig lycklig? När du ska<br />

starta företag bör du utgå från dina egna<br />

Startfinansiering<br />

TIPS TILL DIG SOM<br />

VILL DRIVA FÖRETAG<br />

Alla våra storbolag började som en god idé i ett gott huvud.<br />

Sandvik grundades av Göran Fredrik Göransson, LM Ericsson av<br />

Lars Magnus Ericsson, H&M av Erling Persson… Entreprenörerna<br />

är motorn i samhällets utveckling! Gunvor Engström, vd på<br />

Företagarna, kommer med kloka råd till dig som vill förverkliga<br />

dina idéer och starta eget. TEXT CATHARINA MALMFORS FOTO ULF ISACSON<br />

intressen snarare än marknadens behov. Det<br />

tror jag är en förutsättning för att lyckas.<br />

Nästa steg är att omge sig med<br />

erfarna människor.<br />

– Skaffa dig ett bollplank som har varit<br />

med ett tag, så att du slipper göra de vanligaste<br />

misstagen. Det är helt okej att ta kontakt<br />

med någon du inte känner. De flesta<br />

tycker bara det är roligt att få dela med sig<br />

av sina erfarenheter. Skaffa dig även en bra<br />

revisor eller någon annan som sköter ekonomin.<br />

Det är viktigt att det blir rätt från början.<br />

Bli vän med banken<br />

En anledning till att många skyggar för<br />

livet som egenföretagare är att det kostar<br />

HANDELS-<br />

HÖGSKOLANS<br />

ENTREPRENÖRS-<br />

UTBILDNING I<br />

GÖTEBORG<br />

Handelshögskolans Entreprenörsutbildning<br />

i Göteborg är en ettårig<br />

breddningsmagister med plats för<br />

15 studenter. Studenterna jobbar<br />

med skarpa affärsidéer som kommer<br />

från näringslivet, privata uppfinnare,<br />

forskare och ibland även<br />

från studenterna själva. Målet är<br />

kommersialisering av idéerna.<br />

SAMARBETE MELLAN<br />

STUDENTER OCH IDÉ-<br />

GIVARE<br />

Varje år får Entreprenörsutbildningen<br />

in 50-80 idéer att ta ställning till. Ett<br />

engagerat team av kursledning och<br />

väletablerade entreprenörer i Göteborg<br />

sållar fram upp till 20 idéer och låter<br />

sedan studenterna göra så kallade<br />

feasabilitystudies om vilka förutsättningar<br />

idéerna har att kommersialiseras.<br />

I nästa steg väljer studenterna<br />

och kursledningen ut 8-10 av idéerna.<br />

Idégivarna bjuds in och efter deras<br />

presentationer går fem affärsidéer<br />

vidare. Studenterna får jobba i projektgrupper<br />

om tre personer och tilldelas<br />

en affärsidé som de under året ska<br />

driva mot kommersialisering. Genom<br />

utbildningen får studenterna utveckla<br />

sin entreprenöriella förmåga och<br />

idégivarna får en möjlighet att förverkliga<br />

sina idéer.<br />

TILLVÄXTFAS TAR VID<br />

EFTER KOMMERSIALI-<br />

SERING<br />

Entreprenörsutbildningen har funnits<br />

sedan 2000 och flertalet av idéerna<br />

som kommersialiserats via utbildningen<br />

har utvecklats till företag och<br />

nya affärsområden. Målsättningen är<br />

att minst tre av fem projekt per år går<br />

vidare i en så kallad Tillväxtfas som<br />

är en av privat- och offentligt kapital<br />

finansierad förinkubator där bolagisering<br />

och initiala intäkter ska genereras<br />

under sex till nio månader.<br />

NYFIKEN PÅ UTBILD-<br />

NINGEN & UPPLÄGG?<br />

Om du vill gå utbildningen eller har<br />

en affärsidé som du vill få hjälp att<br />

kommersialisera – gå in på<br />

www.entreprenorsutbildningen.nu<br />

så hittar du mer information.<br />

Handelshögskolans Entreprenörsutbildning<br />

är en av samarbetspartnerna<br />

bakom tidningen <strong>Drivkraft</strong>.<br />

drivkraft 9


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

VENTURE<br />

CUP<br />

Venture Cup hjälper människor<br />

att utveckla sina idéer för att<br />

stimulera nyföretagande, öka<br />

det entreprenöriella lärandet<br />

och skapa nya tillväxtföretag.<br />

TÄVLING I TRE STEG<br />

Venture Cup är en affärsplantävling<br />

som riktar sig till alla som vill förverkliga<br />

en affärsidé. Varje år medverkar<br />

cirka 1000 idéer under tävlingsperioden<br />

som startar i oktober<br />

och avslutas i maj. Tävlingen är<br />

indelad i tre steg där idén utvecklas<br />

från affärsidé till en komplett<br />

affärsplan. Efter varje steg finns<br />

möjligheter att vinna konsulttjänster<br />

och pengar. Svenska Venture Cup<br />

delar årligen ut 2,2 miljoner kronor<br />

till vinnare. Det sker ingen utslagning<br />

mellan stegen och de som<br />

deltar i tävlingen får skriftlig,<br />

konstruktiv feedback av en jury.<br />

Fullständig sekretess lyder under<br />

Venture Cup, det är kostnadsfritt<br />

att delta, öppet för alla och det<br />

krävs inga förkunskaper.<br />

ERBJUDER<br />

UTBILDNING,<br />

HANDLEDNING<br />

OCH INSPIRATION<br />

Venture Cup är mer än bara en<br />

tävling. Alla intresserade kan kostnadsfritt<br />

delta i en utbildningsserie,<br />

få handledning av personer från<br />

näringslivet och få feedback från<br />

en jury bestående av riskkapitalister,<br />

entreprenörer, VDs, företagsledare<br />

och affärsutvecklare. Under tävlingsåret<br />

anordnar Venture Cup<br />

spännande prisutdelningar med<br />

kända entreprenörer och profiler<br />

från näringslivet. Venture Cup säljer<br />

också en uppskattad handbok i<br />

affärsplanering till självkostnadspris.<br />

Den är utvecklad av McKinsey<br />

& Company och innehåller bland<br />

annat exempel på en affärsplan,<br />

checklistor samt tips & råd.<br />

KONTAKT<br />

Hör gärna av dig på www.venturecup.se<br />

eller kontakta Venture Cup<br />

i din region:<br />

Region väst<br />

vast@venturecup.se<br />

Region öst<br />

ost@venturecup.se<br />

Region nord<br />

nord@venturecup.se<br />

VentureCup är en av samarbetspartnerna<br />

bakom tidningen <strong>Drivkraft</strong>.<br />

10 drivkraft<br />

Startfinansiering<br />

pengar – pengar som kan gå förlorade om<br />

affärsidén inte håller.<br />

– De allra flesta företag startar med små<br />

medel som antingen är egna besparingar<br />

eller banklån. Att söka riskkapital är ingenting<br />

man gör från början, såvida inte idén är<br />

väldigt hi-tech och så dyr att utveckla att den<br />

inte kan finansieras på annat sätt.<br />

Så visst är det en ekonomisk risk att starta<br />

eget.<br />

– Mitt råd är att du skapar en så bra kon-<br />

TEXT CATHARINA MALMFORS<br />

HUR KOM DU IGÅNG MED FÖR<br />

Uppfinnaren Bengt-Sture<br />

Ershag, 51 år, i Piteå har<br />

utvecklat Carbonating by<br />

Forced Convection (CFC).<br />

Det är ett system som<br />

används för att återvinna<br />

bildäck.<br />

1. Jag fick framför allt stöd från<br />

Handelshögskolan i Göteborg<br />

och deras entreprenörsutbildning.<br />

Efter en kontakt med Ola Ekman,<br />

som är idéansvarig på utbildningen, fick några universitetsstuderande<br />

ta sig an min idé. På två månader gjorde de en mycket bra affärsplan<br />

och presenterade idén för olika aktörer. Ett antal större företag<br />

visade intresse för systemet och vi fick in nödvändigt riskkapital.<br />

2. Mitt kapital var begränsat och det tog mig flera år att komma<br />

igång. Det var först när jag kom i kontakt med Handelshögskolan<br />

som idén kunde förverkligas.<br />

3. I England har det uppförts en pilotanläggning som visar att systemet<br />

fungerar över förväntan. Så där ska det nu byggas en fullskalig<br />

anläggning för 30 000 ton uttjänta bildäck per år! Vi håller även på<br />

att förhandla med ett företag för hela USA-marknaden. Framtiden<br />

ser mycket positiv ut och vi söker finansiärer för att möjliggöra vår<br />

satsning framåt.<br />

takt som möjligt med banken. Se inte banken<br />

som en fiende! Bankkontakter är också människor.<br />

Men den viktigaste motparten för den<br />

egna företagaren är ändå kunden.<br />

– Ägna inte allt för mycket tid år att finjustera<br />

affärsplanen. Skaffa dig i stället en kund<br />

så snart som möjligt, så ni kan utveckla din<br />

affärsidé tillsammans. Det är bra om din första<br />

kund är en person du känner från tidigare.<br />

Den tröskel som nyföretagare brukar ha<br />

svårast att ta sig över är säljtröskeln. Många<br />

känner ett obehag inför att övertyga kunderna<br />

att köpa, något som Gunvor Engström tror<br />

är delvis kulturellt betingat.<br />

– Här i Sverige är det lite fult att vara<br />

kommersiell. Vi vill vara väldigt intellektuella,<br />

forska och vara på någon slags högre nivå.<br />

Många människor förknippar säljare med<br />

nidbilden av en ohyfsad dammsugarförsäljare.<br />

Men som egenföretagare måste man lära<br />

sig att sälja. Man måste lära sig att ta kontakt<br />

Minna Hakala, 27 år,<br />

har öppnat en modebutik<br />

i Mollösund på<br />

Orust. Där säljer hon<br />

dam- och herrkläder<br />

till ortens cirka 400<br />

året-runt-boende samt<br />

de 3 000 sommargästerna.<br />

1. Mest stöd och råd fick jag<br />

från Mariah ben Salem som<br />

jobbar på Drivhuset i Göteborg. Under vårt första möte hjälpte<br />

hon mig att fylla i f-skattsedeln. Efter det ringde jag henne så<br />

snart det dök upp några frågor, hon fanns alltid till hands. Genom<br />

Drivhuset fick jag även möjlighet att gå en bokslutskurs på<br />

Handelshögskolan i Göteborg.<br />

2. Jag hade dålig koll på vad som egentligen krävdes av mig och<br />

i vilken ordning jag skulle genomföra sakerna. Ett exempel på en<br />

svårighet var att fixa bygglov för att sätta upp skyltar och göra om<br />

sjöboden jag hade hyrt till butiksverksamhet.<br />

3. Jag öppnade butiken i juni i år och hittills har det gått ganska<br />

bra. Men jag gjorde ett misstag när jag nästan bara tog in märkeskläder.<br />

Kundkretsen består nämligen till stor del av barnfamiljer som<br />

vill ha lite billigare familjelivskläder. Så nu ser jag över sortimentet.


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

med människor, lyssna på kunden och sedan<br />

lägga fram sina argument.<br />

Mer jobb, mindre sjukdom<br />

Gunvor Engström uppmanar alla som funderar<br />

på att starta företag att inte vänta för länge.<br />

– Jag träffar många i medelåldern som funderar<br />

på att starta eget, men som inte är villiga<br />

att lämna sin karriär och höga lön för en osäker<br />

tillvaro. Unga människor är ofta modigare.<br />

De har helt enkelt inte lika mycket att förlora.<br />

ETAGET?<br />

Gunvor Engström menar att risken ändå<br />

är värd att ta. Statistik visar nämligen att en<br />

egenföretagare är mindre sjuk och är gladare<br />

på arbetet, trots att egenföretagare jobbar i<br />

genomsnitt tio timmar mer i veckan än personer<br />

som är anställda.<br />

– Det är viktigt att våga testa olika saker<br />

och tillåta sig själv att misslyckas. Du kan<br />

alltid prova igen eller prova någonting annat.<br />

De val du gör i arbetslivet är inga val för<br />

resten av livet.<br />

Christian Sjöberg, 28 år,<br />

i Göteborg driver<br />

NetClean, ett företag<br />

med tio anställda. Affärsidén<br />

är att erbjuda ett<br />

komplett skydd mot<br />

barnpornografiska bilder<br />

på nätet.<br />

1. Vi fick hjälp från ALMI, Venture<br />

Cup och människor runt omkring<br />

oss som kom med goda råd. Visst<br />

har vi jobbat hårt, men i och med att vi jobbar med något som är bra<br />

för samhället så blir det så mycket enklare att få stöd och finansiering.<br />

En av våra aktieägare sa faktiskt en gång att ”Jag tror på det ni gör<br />

och att ni kommer att lyckas, men skulle ni inte göra det så har pengarna<br />

gått till något bra”.<br />

2. Att allt ska genomföras samtidigt av väldigt få personer med väldigt<br />

lite resurser. Produkten ska utvecklas, finansiering ska hittas, marknaden<br />

ska utvärderas, produkten ska säljas och rutiner ska byggas.<br />

Samtidigt är det ju det som är så roligt med att starta eget.<br />

3. NetClean, som framför allt riktar sig till företag, kommuner, skolor<br />

och diverse organisationer, ska nu lanseras i Sverige. Samtidigt tar vi<br />

emot intresseförfrågningar från andra länder om att sälja och distribuera<br />

produkten. Och så håller vi på att utveckla nya produktidéer.<br />

Startfinansiering<br />

GUNVOR ENGSTRÖM<br />

Jobbar som: vd för Företagarna sedan 2002<br />

Uppväxt: Föräldrarna var missionärer och Gunvor<br />

Engström är uppvuxen i Indien, hennes första<br />

språk var hindi. Hon kom till Sverige som åttaåring.<br />

Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i<br />

Stockholm, examen 1973<br />

Karriär: Egenföretagare, vd för Tjänsteförbundet,<br />

chef för näringslivsenheten på Näringsdepartementet,<br />

bland annat.<br />

1. Varifrån fick du stöd, råd och hjälp med finansieringen?<br />

2. Vad var utmaningen med att starta eget?<br />

3. Vilket är nästa steg för dig och ditt företag?<br />

Therese Albrechtson,<br />

20 år, i Göteborg driver<br />

Bodyguard Säkerhetsprodukter<br />

G AB.<br />

Företaget säljer självförsvarssprayer<br />

som<br />

färgar och tillfälligt<br />

förblindar angriparen.<br />

1. Jag startade företaget på<br />

gymnasiet, genom Ung Företagsamhet.<br />

Jag har även lärt mig en<br />

del om företagande genom Drivhuset. Men det var först i april i år<br />

som jag började satsa på heltid. Hjälp med finansiering och avtalsskrivningar<br />

fick jag av släkten, framför allt min morbror som jobbar<br />

på Setterwalls advokatbyrå.<br />

2. Det knepigaste kanske har varit att fylla i alla papper när man<br />

startar aktiebolag. Och att hålla koll på när och var skatter och andra<br />

avgifter ska betalas in. Men man får aldrig glömma att det är problemen<br />

och misstagen som gör att man lär sig och kommer vidare.<br />

3. Nästa och nuvarande steg är att få ut produkterna på marknaden.<br />

Dels försöker jag få in sprayen i olika butiker och kedjor i Sverige<br />

med hjälp av mina säljare. Dels jobbar jag för att kunna sälja sprayerna<br />

utanför Sverige. En marknad jag redan har lyckats komma in<br />

på är Norge.<br />

UNG<br />

FÖRETAG-<br />

SAMHET<br />

Ung Företagsamhet har ett<br />

utbildningskoncept på 300 av<br />

landets 600 gymnasieskolor.<br />

Programmet riktar sig till ungdomar<br />

mellan 16 och 20 år som vill<br />

prova på att driva ett eget företag.<br />

Förutom kunskaper om företagande<br />

och kreativitet får ungdomarna<br />

kontakter inom<br />

näringslivet och erfarenhet av<br />

olika ansvarsområden i ett företag.<br />

Att driva UF företag innebär<br />

att under ett år starta, driva och<br />

avveckla ett riktigt företag.<br />

Målet för Ung Företagsamhet är<br />

att Sverige ska få fler företagare och<br />

företagsamma medborgare. Genom<br />

sitt arbete vill organisationen stimulera<br />

ungdomars kreativitet och<br />

entreprenörsanda, öka förståelsen<br />

för vikten av entreprenörskap och<br />

ge dem insikt i företagandets villkor<br />

och drivkrafter.<br />

ENGAGEMANG I<br />

HELA LANDET<br />

Ung Företagsamhet är organiserat<br />

utifrån ett förbund med 24 regioner<br />

och finns i Sveriges samtliga län.<br />

Över 10 000 ungdomar driver UFföretag<br />

varje år. Ung Företagsamhet<br />

har 1000 gymnasielärare och 2 500<br />

rådgivare från näringslivet som<br />

engagerar sig i ungdomars företagande<br />

runt om i landet.<br />

KONTAKT<br />

www.ungforetagsamhet.se. Där kan<br />

du klicka dig fram till kontakter i<br />

din region.<br />

UNG<br />

FÖRETAGSAMHET<br />

GER RESULTAT<br />

Ung Företagsamhet kan påvisa att<br />

träning av företagsamhet ger resultat.<br />

2002 genomfördes en undersökning<br />

som visade att arbetslösheten<br />

bland före detta UF-ungdomar är<br />

lägre än genomsnittet. Dessutom<br />

har, bland dem som var 29 år eller<br />

äldre i undersökningen, 20 procent<br />

startat egna företag och därigenom<br />

genererat 12 500 arbetstillfällen!<br />

Ung Företagsamhet är en av<br />

samarbetspartnerna bakom<br />

tidningen <strong>Drivkraft</strong>.<br />

drivkraft 11


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

DRIVHUSET<br />

Drivhuset verkar på nio högskole-<br />

och universitetsorter i Sverige<br />

för att inspirera, stötta och aktivera<br />

studenter till att starta<br />

företag eller driva egna projekt.<br />

ALLA STUDENTER<br />

ÄR VÄLKOMNA!<br />

Drivhuset arbetar för att studenter,<br />

oavsett utbildning eller bransch,<br />

ska våga förverkliga sina idéer.<br />

Målet är att kvinnor och män med<br />

olika etnisk bakgrund och i olika<br />

åldrar ska våga ta steget från en<br />

dröm till verklighet.<br />

UTBILDNINGAR,<br />

VÄGLEDNING OCH<br />

INSPIRATION<br />

Genom Drivhuset kan studenter få<br />

individuell coaching och diplomerade<br />

kurser i till exempel projektledning,<br />

bokslut, sälj eller starta eget.<br />

Drivhuset erbjuder också starta<br />

eget-paket och arrangerar workshops,<br />

idétävlingar och föreläsningar<br />

med kända och okända inspiratörer.<br />

Flera gånger per år arrangeras<br />

mötesplatser där studenter, företagare<br />

och organisationer kan träffas och<br />

utbyta idéer och erfarenheter. Alla<br />

Drivhusets tjänster är kostnadsfria.<br />

KONTAKTA DITT<br />

LOKALA DRIVHUS<br />

Kontakta Drivhuset, om du har en<br />

god idé och söker samarbete, på<br />

www.drivhuset.se och klicka på<br />

ditt lokala Drivhus. Där kan du<br />

också se de lokala kalendarierna.<br />

Drivhuset finns i Malmö, Kalmar,<br />

Växjö, Göteborg,Trollhättan, Karlstad,<br />

Gävle, Örebro och Uppsala.<br />

Drivhuset är en av samarbetspartnerna<br />

bakom tidningen <strong>Drivkraft</strong>.<br />

VAD ÄR<br />

FINANSIELL<br />

BOOTSTRAPPING?<br />

Begreppet myntades i USA och<br />

handlar om att ”sko sig” på<br />

alternativa finansieringssätt<br />

som nyföretagare.<br />

Finansiell Bootstrapping innebär att<br />

företagare kan få tillgång till nödvändiga<br />

resurser på ett sätt som<br />

minimerar och/eller helt eliminerar<br />

behovet av externa finansiella medel.<br />

12 drivkraft<br />

Startfinansiering<br />

”Sälj visionen först, köp sedan. Håll nere kostnad<br />

och risk genom att hitta kreativa vägar<br />

till resurserna.” Det säger Joakim Winborg,<br />

Ekonomie Doktor vid Högskolan i Halmstad, och<br />

Henrik Essunger på ESPIRA Inkubator i Borås.<br />

KREATIV FINANSIERING<br />

AV NYSTARTADE FÖRETAG<br />

En nyföretagare utan finansiering måste tänka i kreativa banor. Genom att till exempel<br />

samarbeta med en kund kan nyföretagaren skaffa utrustning, kompetens, lokal och<br />

andra resurser på alternativa vägar. Det menar Henrik Essunger och Joakim Winborg<br />

som båda arbetar med finansiering av företag i startfasen. TEXT RONY LUTZ FOTO KATRIN SVENSSON<br />

Flera studier bekräftar<br />

FINANSIERING<br />

att ett nystartat företag<br />

kan klara sin utveckling utan större summor<br />

externt kapital. Och utan att ha någon egen<br />

vinst att ta av. Joakim Winborg berättar att<br />

detta inom forskningen går under benämningen<br />

”Finansiell Bootstrapping”. Det handlar<br />

om att få nya företag på fötter genom att hitta<br />

alternativa vägar till de resurser som behövs.<br />

Exempelvis genom att bjuda in tilltänkta<br />

kunder till dans kring resursfördelningen.<br />

– Anta att ditt företag ska göra affärer med<br />

det nystartade företaget. Som ”viktig” kund<br />

låter ni nystartarna sitta under ert tak en tid.<br />

De får låna lokalyta och den utrustning de<br />

behöver, för en liten eller ingen peng. I gengäld<br />

kan ditt företag komma med en specifik<br />

önskelista på produkten de tar fram. På så<br />

vis kan det nystartade företaget krympa<br />

tiden och kostnaden för produktutveckling till<br />

ett minimum. Poängen är också att ni får en<br />

optimerad produkt och dessutom förtur till<br />

senare versioner, säger Joakim Winborg.<br />

En win-win situation<br />

– Som nyföretagare är det oerhört värdefullt<br />

att att få en tydlig kravspecifikation från<br />

en eller flera krävande kunder. Det kan spara<br />

in månader av arbete. Det måste också kännas<br />

bekvämt för nyföretagaren att ställa viktiga<br />

frågor till er, säger Henrik Essunger.<br />

– Genom en strategisk allians mellan ditt<br />

företag och det nystartade kan ni också<br />

byta värdefull kunskap som skapar en “winwin”-situation.<br />

Det gäller bara att reglera<br />

vem som gör vad, vem som äger rättigheterna<br />

och att förbereda ömsesidig ”exit”, säger<br />

Joakim Winborg.<br />

För nyföretagaren finns givetvis många<br />

poänger med att jobba så här. När han eller<br />

hon bara äger en mindre del av företagets<br />

resurser och inte behöver bekosta hela<br />

utvecklingen själv blir företaget inte lika<br />

ekonomiskt sårbart.<br />

– Han eller hon blir inte heller ”slav under<br />

kapitalet” utan får en möjlighet att forma<br />

affärsidén innan finansiärerna kommer in i<br />

bilden. Det innebär också att tiden kan läggas<br />

på att sälja visionen, marknadsföra produkten<br />

och andra aktiviteter. Istället för att lägga den<br />

energin på kontakter med finansiärer, säger<br />

Joakim Winborg.<br />

– Det handlar egentligen mest om förtroendebyggande<br />

och säljförmåga. Att våga<br />

ta för sig och fråga kunden om det man<br />

behöver, samt våga föra diskussionen till<br />

avslut och påskrivna kontrakt, menar<br />

Henrik Essunger lite provokativt.<br />

Den positiva effekten<br />

Joakim Winborg konfronterades med<br />

”Finansiell Bootstrapping” första gången<br />

1996 och såg förtjänsterna direkt. Det<br />

intrycket förstärktes när han tillsammans<br />

med en forskarkollega satte 250 företag<br />

under lupp. I den undersökningen studerades<br />

30 alternativa metoder att sätta fart på<br />

nyföretagen. Och fem olika grupper av företagare<br />

med fem olika sätt att använda<br />

”Bootstrapping” jämfördes. En av slutsatserna<br />

var att många av de mest framgångsrika<br />

företagen lånade utrustning av varandra<br />

under avsevärd tid och samordnade inköp<br />

och logistik. Dessa företag visade en mycket<br />

hög vinstmarginal och påfallande många i<br />

”vinnargruppen” fanns på orter med mindre<br />

än 25 000 invånare.<br />

VAD KAN DU SOM INVESTE-<br />

RARE GÖRA FÖR FÖRETAG<br />

I STARTFASEN?<br />

Rent övergripande att dela med sig av sitt<br />

nätverk och sina resurser till nyföretagare.<br />

Mer konkret kan det handla om att:<br />

• Agera länk till första kunden och<br />

samarbetspartners<br />

• Hjälpa till att hitta kreativa marknadsföringslösningar<br />

• Hjälpa till att hitta kreativa distributionslösningar<br />

• Agera mentor och bistå med kompetens<br />

utan ersättningskrav<br />

• Låna ut utrustning och lokalyta


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

Anna Omstedt Lindgren<br />

FRÅN TOKYO<br />

TILL TASTELINE<br />

Hon är uppvuxen i Japan och har pluggat på Handelshögskolan<br />

i Stockholm. Att pröva lyckan som konsult i Tokyo föll sig därför<br />

naturligt. Men genombrottet i karriären kom när hon återvände<br />

till Sverige och satsade på matinspiration på nätet. Möt Anna<br />

Omstedt Lindgren, vd på Tasteline.<br />

TEXT CATHARINA MALMFORS FOTO ALEXANDER RUAS<br />

Internetsatsning<br />

Stort tack till:<br />

Hasseludden Yasuragi<br />

www.yasuragi.com<br />

Jenny Hellström<br />

www.jennyhellstrom.com<br />

drivkraft 13


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

Internetsatsning<br />

År 1999 talade alla om<br />

INTERNETSATSNING<br />

Internet. Handelsstudenterna<br />

Anders Örbom och Andreas Lee<br />

startade tasteline.com, en inspirationssajt för<br />

mat och dryck. Affärsidén var att företag, mot<br />

betalning, fick ha sina produkter i recepten.<br />

Men varken Anders eller Andreas kände sig<br />

manad att sätt sig på vd-stolen. Så de tillfrågade<br />

en kursare – Anna Omstedt.<br />

– Jag gillar mat och dryck och tyckte det lät<br />

som en spännande idé. Dessutom är jag<br />

ganska impulsiv, så jag bestämde mig för att<br />

hänga på, säger Anna.<br />

Det internationella mediebolaget Clear<br />

Channel fick aktier i Tasteline i utbyte mot lån<br />

och traditionellt reklamutrymme.<br />

– Clear Channel gav oss en annonskampanj<br />

som hette duga. Tasteline syntes på varenda<br />

utomhustavla! Vi köpte datorer, skaffade lokal<br />

och anställde personal. Sedan sprang vi mellan<br />

riskkapitalisterna och presenterade oss.<br />

Det var en galen, men väldigt rolig tid,<br />

berättar Anna.<br />

Tuffare tider<br />

Våren 2000 fick Tasteline in nytt kapital, från<br />

Catella och interIKEA. Ett halvår senare<br />

sprack IT-bubblan.<br />

– Vi åkte till New York för att träffa våra stora<br />

idolföretag food.com och starchefs.com. De<br />

berättade att marknaden inte var redo och att<br />

de höll på att gå i putten. Och så frågade de<br />

om vi var intresserade av att köpa dem. Vi<br />

förstod ingenting, det var ju de som skulle<br />

köpa oss, säger Anna och skrattar.<br />

Anna och hennes kollegor åkte hem till<br />

Stockholm med svansen mellan benen. I samråd<br />

med investerarna bestämde de att lägga<br />

ner alla långtgående planer på etableringar<br />

utomlands och i stället dra åt svångremmen.<br />

Det var nu som kampen för överlevnad började.<br />

– 2001 var ett urjobbigt år. Våra pärmar<br />

med samarbetspartners var rena gravplatserna<br />

– boo.com, dressmart.com, msfreckles.com…<br />

Alla försvann!<br />

Tasteline hade fortfarande pengar i kassan,<br />

men snålade ordentligt.<br />

– Alla personer hade, och har till viss del<br />

även i dag, flera roller. Ad:n fotograferade alla<br />

14 drivkraft<br />

recept, redigerade alla bilder, lade upp allt på<br />

nätet och formgav alla trycksaker. Jag var vd,<br />

säljare och kaffekokare. När vi anordnade<br />

personalaktiviteter åkte vi ut till någons lantställe<br />

och lagade maten själva. Vi hade en riktig<br />

Kampradfilosofi i företaget.<br />

Uppköpta av Svenska Dagbladet<br />

Uppförsbacken fortsatte och 2002 bestämde<br />

sig Anders och Andreas för att lämna Tasteline<br />

och satsa på ett nytt projekt. Anna avböjde<br />

erbjudandet om att följa med.<br />

– Jag vet inte hur många gånger jag tänkte<br />

att ”nu skiter jag i det här, jag orkar inte längre”.<br />

Samtidigt kände jag så starkt att kunderna<br />

fanns där. För besökarna hade vi! När företaget<br />

gick som sämst hade vi 150 000 unika<br />

“Jag gillar mat och dryck och tyckte<br />

det lät som en spännande idé”<br />

besökare varje månad och jag var övertygad<br />

om att det var uthållighet som gällde.<br />

Och det visade sig stämma. 2003 gjorde<br />

Tasteline nollresultat och 2004 slutade på<br />

plus. I mars i år köptes företaget upp av<br />

Svenska Dagbladet, vilket har öppnat upp<br />

för nya marknader och medier.<br />

– Att ringa chefredaktören för Svenskan är<br />

det bästa jag har gjort i min karriär. Vid sidan<br />

av att hoppa på Tasteline förstås.<br />

För tittar man i backspegeln så förstår man<br />

att Tasteline inte var en satsning som låg i<br />

tiden. 1999 var investment banker och<br />

management konsult de hetaste yrkesvalen på<br />

Handelshögskolan i Stockholm. Att syssla med<br />

företagande på Internet ansågs nästan suspekt.<br />

– Men jag var inte intresserad av att bli<br />

banker eller konsult. Dessutom hade jag<br />

redan provat på att jobba som konsult, när jag<br />

bodde i Japan.<br />

Konsult i Japan<br />

Och så kommer vi in på ett tidigare kapitel i<br />

Annas liv – åren i öster.<br />

– Jag har bott i Japan i åtta år, sex år som<br />

barn och två år som vuxen. Sist jag bodde<br />

där var jag 24 år och pluggade på ett universitet<br />

i Tokyo. Då var jag helt inne på att satsa<br />

på en karriär som kombinerade ekonomi och<br />

Japan. Jag startade upp en verksamhet som<br />

handlade om att hjälpa svenska företag att<br />

etablera sig på den japanska marknaden.<br />

Men Anna lade snart ner de planerna.<br />

– I Japan är kvinnan underordnad mannen.<br />

Jag kan ju språket och de kulturella koderna<br />

och visste att jag skulle vara ”petite” och hålla<br />

handen för munnen när jag pratade. Men jag<br />

klarade inte av att anpassa mig till det japanska<br />

sättet. Det var helt enkelt inte jag.<br />

Men det har inte fått Annas hjärta att sluta<br />

slå för Japan.<br />

– Jag älskar Japan! Det är ett fantastiskt land<br />

som har otroligt mycket att erbjuda, inte minst<br />

på matsidan. Mina år i Japan har framför allt<br />

lärt mig att förstå och uppskatta kulturella<br />

skillnader. I Japan går det nästan inte en dag<br />

utan att man fascineras över något som är nytt<br />

och udda ur ett svenskt perspektiv. Jag<br />

utvecklade även mitt tålamod. För trots att jag<br />

kan flytande japanska, så gjorde de kulturella<br />

skillnaderna att det ibland tog lite tid att<br />

göra sig förstådd.<br />

I stället för en karriär i Tokyo så blev det<br />

alltså Tasteline. Det har varit en lång resa med


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

många motgångar och ännu fler lärdomar.<br />

– Mycket av det jag har lärt mig, har jag<br />

lärt mig genom misstag. Jag blev vd när jag<br />

var 25 år och den första tiden kände jag mig<br />

väldigt utlämnad. Jag anförtrodde mig ofta till<br />

kollegor, vilket inte alltid var bra ur ett ledarperspektiv.<br />

Det fick mig att inse att en vd<br />

måste ha integritet, för att ta ett exempel.<br />

Grundmurat självförtroende<br />

Anna utstrålar ett ödmjukt självförtroende.<br />

– Självförtroendet kan jag tacka mina föräldrar<br />

för. Och min lågstadielärarinna som sa<br />

så oerhört kloka saker, exempelvis att man<br />

varje dag ska fråga sig själv om man har<br />

gjort någon glad. Mitt självförtroende stärktes<br />

ytterligare när jag som barn flyttade till Japan<br />

och gick på en amerikansk skola. I den amerikanska<br />

pedagogiken ingick nämligen att<br />

dagligen berätta för oss elever hur bra vi var.<br />

Det kändes som att stå i rampljuset!<br />

Efter flera jobbintensiva år har Anna nu<br />

gjort en satsning på privatlivet. Förra året<br />

gifte hon sig med sin Viktor och heter numera<br />

Anna Omstedt Lindgren. I somras blev hon<br />

mamma till Carl och är just nu föräldraledig.<br />

– Innan jag fick barn sa alla att mitt liv skulle<br />

förändras, att jag bara skulle vilja ägna mig<br />

åt mitt barn. Jag älskar att vara mamma och<br />

visst har livet förändrats, men jag tycker fortfarande<br />

att det är jätteroligt att jobba. Mitt mål<br />

är att Carl ska kunna hitta inspiration på<br />

Tasteline om 20 år när han börjar laga mat.<br />

Internetsatsning<br />

Anna Omstedt LIndgren älskar Japan,<br />

inte minst för matens skull.<br />

drivkraft 15


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

Perspektiv på entreprenörskap<br />

ENTREPRENÖRER<br />

I GLOBALT<br />

PERSPEKTIV<br />

Hur hävdar sig Sverige som entreprenörsland i<br />

världen? Hur utvecklas de nya företagsidéerna i<br />

kölvattnet efter AGA, Atlas Copco, Ikea och Hennes<br />

& Mauritz? Den globala studien GEM – Global<br />

Entrepreneurship Monitor – visar att Sverige har<br />

mycket kvar att bevisa men samtidigt sitter med ett<br />

ess i rockärmen. TEXT RONY LUTZ ILLUSTRATION TERESE ÖMAN<br />

Sverige har under<br />

PERSPEKTIV<br />

åren skaffat sig ett<br />

imponerande trackrecord när det gäller uppfinnar-<br />

och entreprenörskap. Och bilden av<br />

Sverige som ett uppfinnarland har etsats sig<br />

fast hos omvärlden och förknippas med<br />

Kamprad, Rausing och banbrytande uppfinningar<br />

som skiftnyckeln, kullagret och separatorn.<br />

I det framgångsrika sällskapet har<br />

förstås också Alfred Nobel en hedersplats.<br />

Nobel är kanske den svensk som allra mest<br />

uppmuntrat de stora visionerna, forskningen<br />

och världens entreprenörer. Men ett land kan<br />

inte leva på gamla segrar. Den ”nya” postindustriella<br />

ekonomin kräver att Sverige tän-<br />

16 drivkraft<br />

ker i moderna banor och kan hävda sig<br />

med nya företagsmodeller, koncept och friskt<br />

entreprenörsskap.<br />

Sverige tar steget upp<br />

Hur står det då till med entreprenörslandet<br />

Sverige? För att ”ta tempen” på det använder<br />

vi GEM som värdemätare. GEM är den<br />

största internationella analys av entreprenörskap<br />

och dess betydelse för tillväxten som<br />

någonsin gjorts. GEM 2004 satte hela 34<br />

länder under lupp.<br />

Sverige finns fortfarande bland de tio<br />

sämst placerade när det gäller entreprenörskap,<br />

men har klättrat uppåt de senaste åren.<br />

Det som visar sig vara Sveriges ess i rockärmen<br />

är att vårt land har en värdefull<br />

beredskap för den nya ekonomin. Det påverkar<br />

nyföretagandet eftersom elektroniska<br />

nätverk skapar nya affärsförutsättningar för<br />

svenska småföretagare. Efter den första ITvågen<br />

finns alltså kunskapen, strukturerna<br />

och den tekniska mognaden som krävs för<br />

att Sverige ska få fler framgångsrika företag.<br />

Men GEM pekar också på Sveriges svagare<br />

punkter. Till exempel framgår det att kvinnor<br />

i de andra undersökta länderna i snitt startade<br />

företag dubbelt så ofta som svenska kvinnor.<br />

Om Sverige bättre utnyttjar den potential<br />

som kvinnligt företagande utgör finns alltså<br />

goda möjligheter att klättra på GEMs ranking<br />

framöver. GEM lyfter också fram Sveriges<br />

styrka när det gäller tillgång på riskkapital.<br />

Sverige har däremot förhållandevis få affärsänglar<br />

(Affärsänglar är förmögna personer<br />

som investerar i uppbyggnad av entreprenörsföretag)<br />

och i vårt land det är också<br />

mindre vanligt att släkt och vänner går in och<br />

hjälper till med startkapital. Det tål att tänka<br />

på eftersom GEM konstaterar att privata<br />

finansiärer är överlägset viktigast för nyföretagande<br />

och entreprenörskap.<br />

Skruva på attityden till<br />

entreprenörsskap<br />

Men vad är nödvändigt för att entreprenörer<br />

oberoende av verksamhetsform, ska trivas<br />

och utveckla sina idéer så att det skapas<br />

sysselsättning för flera? Den amerikanska<br />

småföretagsforskaren och entreprenörsexperten<br />

David Birch menar att i entreprenörskapet<br />

ligger en vilja att synas och få<br />

“cred” för sin insats. Nya jobb skapas inte<br />

förrän det blivit status att vara entreprenör<br />

helt enkelt. Så länge det är finare att vara läkare,<br />

mediemänniska, idrottsstjärna eller lottomiljonär<br />

så startas det alldeles för få företag.<br />

Enligt David Birch är den amerikanska attityden<br />

i det här fallet värd att efterapa. I USA är<br />

entreprenör det finaste man kan vara och Bill<br />

Gates på Microsoft och Ted Turner på CNN<br />

är näst intill nationalhjältar som skapat tiotusentals<br />

arbeten. Australien, Kanada, Kina och<br />

Taiwan har också ett företagsvänligt klimat,<br />

medan entreprenören i de flesta västeuropeiska<br />

länder, inklusive Sverige, inte har lika hög<br />

status alls. Utmaningen ligger alltså i att förändra<br />

attityderna. Först då kan Sverige ska gå<br />

från ett löntagarland till ett entreprenörsland.<br />

GEM<br />

GEM (Global Entrepreneurship Monitor)<br />

är den mest omfattande analysen av internationellt<br />

entreprenörskap (definierat som individer<br />

som startat ett företag som högst är tre<br />

och ett halvt år gammalt, eller som håller på<br />

att starta ett företag) och dess betydelse för<br />

tillväxt och välstånd som någonsin genomförts.<br />

Sedan 1998 har entreprenörskapets<br />

drivkrafter och effekter på ett systematiskt<br />

sätt analyserats inom GEM-projektet och<br />

involverat fler och fler länder.<br />

MOTIVEN VARIERAR<br />

GEM 2004 visar att drivkrafterna bakom<br />

entreprenörskap skiljer sig mellan de undersökta<br />

länderna. I vissa länder dominerar<br />

vinstmotivet och möjligheter till att förverkliga<br />

en affärsidé som till exempel i USA. I<br />

andra länder, däribland Sverige, startas företag<br />

främst i syfte att klara försörjningen för<br />

en individ eller en familj.


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

Studenter positiva<br />

till entreprenörskap<br />

En stor del av studenterna på Sveriges<br />

universitet och högskolor kan se sig själva<br />

som egenföretagare i framtiden. Det visar<br />

en ny nationell undersökning som<br />

Drivhuset genomfört. TEXT RONY LUTZ & ANNIKA BLOM<br />

Under 2005 har 9 000 studenter svarat<br />

STUDIE<br />

på frågor om sin inställning till entreprenörskap<br />

och egenföretagande, i Drivhusets undersökning.<br />

Resultaten visar att drygt hälften av studenterna (57 %)<br />

skulle kunna tänka sig att starta eget. Och drygt var fjärde<br />

student har en idé som han eller hon skulle vilja förverkliga.<br />

Av dem som har en idé säger 36 procent att det är ganska<br />

troligt eller helt säkert att de kommer förverkliga sin idé<br />

inom fem år. Men precis som i GEMs undersökning (se artikeln<br />

intill) visar Drivhusets studie att män är mer positiva än<br />

kvinnor till att starta företag. Personer under 31 år är också<br />

mer öppna för den möjligheten. Däremot finns inga större<br />

skillnader mellan studenter med svensk respektive utländsk<br />

bakgrund.<br />

Majoriteten av de tillfrågade (66 %) tycker att det verkar<br />

krångligt att starta eget företag medan cirka en tiondel säger<br />

att det verkar enkelt. Något som tycks förbättra förutsättningarna<br />

för egenföretagande är om man har en nära anhörig<br />

som startat eget. Information hjälper också till. De som idag<br />

driver eget liksom de som kan tänka sig att starta eget eller<br />

har en idé har i större utsträckning – jämfört med totalen –<br />

blivit informerade om hur det är att starta företag. Men 85<br />

procent av de tillfrågade studenterna har inte fått information<br />

om hur det är att starta upp och driva eget företag via sin<br />

högskole-/universitetsutbildning.<br />

För att läsa hela undersökningen gå in på: http://www.drivhuset.se/dokument/Drivhuset_attityd_rapport.pdf<br />

Man imponeras av framåtandan när Åke Lindén<br />

berättar om hur aktörerna i Västra Götaland arbetar<br />

för att skapa rätt förutsättningar för entreprenörskap<br />

i regionen.<br />

– Ja, vår modell kan ge Sverige en skjuts. Visst har<br />

satsningen krävt ett visst mått av pengar. Men framförallt<br />

är det viljan till ett sektorsöverskridande samarbete<br />

mellan kommun, region, företag och skolor som<br />

driver på utvecklingen. Genom att sätta detta samarbete<br />

i system väcker vi tanken på småföretagens<br />

betydelse redan i grundskolan. Ett intressant exempel<br />

på detta är Anders Roséns skapelse ”Snilleblixtarna”<br />

som nu sprids över hela landet. Det sporrar barnen,<br />

redan på låg- och mellanstadiet, att testa uppfinningsförmågan.<br />

Det viktiga är att visa att det omöjliga är<br />

möjligt, säger Åke Lindén.<br />

Kvinnor ska spränga gränserna<br />

Att skapa en grogrund för entreprenörskap i tidig<br />

ålder är en förutsättning. Men många satsningar som<br />

görs i senare skeden för att stimulera innovationer och<br />

nyföretagande kommer kvinnor till del i alltför liten<br />

utsträckning.<br />

– För att bättre kunna utnyttja den tillväxtpotential<br />

Västra Götaland<br />

Västra Götaland har hittat<br />

MODELLEN FÖR<br />

ENTREPRENÖRSKAP<br />

För att sätta fart på utvecklingen krävs nya entreprenörsmodeller.<br />

Därför har aktörerna i Västra Götaland skapat ett nätverk som arbetar<br />

med allt från attityder i grundskolan till att utveckla idéer och ge stöd<br />

till nya företag, berättar Åke Lindén som är chef för Näringslivsenheten<br />

på Västra Götalandsregionen. TEXT RONY LUTZ FOTO CHRISTER EHRLING<br />

Det viktigaste är att visa att det<br />

omöjliga är möjligt, säger Åke Lindén.<br />

som finns i ett ökat kvinnligt företagande har vi startat<br />

ett nytt program för detta, säger Åke Lindén.<br />

Hjälp från idé till finansiering<br />

Västra Götalandsregionen har ett nära samarbete med<br />

bland andra Drivhuset*, inkubatorerna och entreprenörsskolorna<br />

som ger studenter hjälp att gå igenom<br />

affärsplaner och lagstiftning med mera. I regionens<br />

nätverk ingår också Connect Väst som kostnadsfritt<br />

hjälper nystartade företag att få kontakt med personer<br />

som har lång kommersiell erfarenhet. Andra aktörer<br />

är Innovationsbron och ALMI som hjälper och stöttar<br />

företag med nya idéer och utvecklingsbehov. För att<br />

hjälpa företag i tidiga skeden erbjuder Västra Götalandsregionen<br />

också såddfinansiering i form av bidrag<br />

och lån till nystartade teknik- och kunskapsföretag.<br />

– Genom ett ständigt kompetensutbyte inom nätverket<br />

utvecklas nya värdefulla insikter. Det är viktigt,<br />

för med rätt kunskap minskar risken för tidsödande<br />

och kostsamma misstag.<br />

*Drivhuset verkar på nio högskole- och universitetsorter<br />

i Sverige för att inspirera, stötta och aktivera<br />

studenter till att starta företag eller driva egna projekt.<br />

drivkraft 17


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

18 drivkraft<br />

Med idéer som<br />

DRIVKRAFT<br />

MED IDÉER SOM DRIVKRAFT SIEMENS INDUSTRIAL TURBOMACHINERY<br />

Här föds framtidens turbiner<br />

Jenny Larfeldt kombinerar forskning med teknisk problemlösning och<br />

personalansvar. Hon är chef på förbränningsavdelningen på Siemens i<br />

Finspång. En passion för förbränning och miljö ledde Jenny till drömjobbet.<br />

TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO ULF ISACSON<br />

PÅ SIEMENS FABRIK I FINSPÅNG tillverkas jättelika gasturbiner<br />

som genererar kraft. Kunderna är industriföretag av olika<br />

slag, de återfinns bland annat i Iran, USA och runtom i<br />

Europa. Jenny, som pluggat till civilingenjör på KTH, har jobbat<br />

ett år på Siemens.<br />

Förbränningen, som jag ansvarar för, är det som startar<br />

upp och driver turbinerna. Mitt jobb består dels av att stötta<br />

vår säljavdelning och våra kunder med teknisk kompetens,<br />

dels att forska i och utveckla förbränningstekniken så att den<br />

blir mer effektiv och miljövänlig, säger Jenny.<br />

Nära samarbete med forskare<br />

Forskning om förbränning fascinerar Jenny. Hon har alltid varit<br />

miljöintresserad och jobbade ett år på Greenpeace innan hon<br />

påbörjade doktorsstudier inom förbränning på Chalmers.<br />

– Klimatet är öppet och man uppmuntras verkligen att<br />

komma med förslag på förbättringar och innovationer. Vi har<br />

också bra kontakter med forskare runtom i världen som specialiserat<br />

sig på just förbränning. Siemens satsar mycket på<br />

Sverige behöver entreprenörer för att öka tillväxten och<br />

mångfalden i näringslivet. Nytänkande är helt enkelt en förutsättning<br />

för framgång. Och det gäller såväl stora som små<br />

företag. Genom att visa på framåtanda blir företagen också<br />

attraktiva i kundernas och medarbetarnas ögon. På följande<br />

sidor presenteras organisationer och företag som arbetar aktivt<br />

för entreprenörskap, intraprenörskap och för att generera nya<br />

idéer. Möt medarbetare som berättar om hur de skapar innovationer<br />

och bidrar till ett bättre entreprenörsklimat i Sverige.<br />

relationer med universitet och högskolor och det uppskattar<br />

jag, säger Jenny.<br />

Chefsrollen är ny för Jenny. Hon tycker att det roligaste<br />

med att leda andra är att kunna motivera och låta andra människor<br />

växa.<br />

Det är roligt att sträva mot ett gemensamt mål. Mitt och hela<br />

förbränningsgruppens mål är att våra turbiner ska ha en fortsatt<br />

viktig roll i framtidens energisystem. I framtiden ska våra<br />

turbiner drivas på ett miljövänligt sätt, säger Jenny.<br />

SIEMENS INDUSTRIAL TURBOMACHINERY<br />

Siemens är ett av världens största företag inom IT, elektronik<br />

och elteknik. Koncernen har fler än 400 000 medarbetare i över<br />

190 länder. Omsättningen överstiger 75 miljarder euro. Siemens<br />

Sverige omsatte senaste affärsåret cirka 11 miljarder kronor och<br />

vi är idag cirka 4 700 medarbetare fördelade på åtta företag.<br />

Läs mer på www.siemens.se<br />

Jenny Larfeldt på Siemens<br />

Industrial Turbomachinery<br />

fascineras av förbränning.


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

MED IDÉER SOM DRIVKRAFT LINDEBERGS GRANT THORNTON<br />

Hjälpande hand vid ägarbyte<br />

Att köpa ett befintligt företag är ett bra alternativ till att starta från grunden. Jesper Jahnstedt,<br />

på Lindebergs Grant Thornton, har med hjälp av sin expertkunskap bidragit till att många<br />

entreprenörsföretag levt vidare från en generation till en annan. TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO ULF ISACSON<br />

Jesper Jahnstedt hjälper unga entreprenörer<br />

att ta över och utveckla befintliga företag.<br />

“Det finns enorma utvecklingsmöjligheter<br />

för den som köper<br />

ett väl fungerande företag”<br />

DET FINNS MÅNGA FÖRDELAR med att ta över ett befintligt<br />

företag. Till exempel kan den nya ägaren glädja sig åt en väl<br />

etablerad kundkrets, inarbetade rutiner och medarbetare<br />

som redan har goda kunskaper om branschen.<br />

– Vid ett ägarbyte fungerar Lindebergs Grant Thornton<br />

som en partner, berättar Jesper Jahnstedt, corporate finance-konsult<br />

som har jobbat fyra år i företaget.<br />

– Bland annat erbjuder vi våra kunder en förstudie av<br />

företaget där vi går igenom alla materiella och immateriella<br />

värden. Det gör det lättare att sätta en prislapp på företaget.<br />

Vi ger också rådgivning i skattefrågor och kan hjälpa till vid<br />

förhandling mellan den nya och den gamla ägaren.<br />

H&M ett lyckat exempel<br />

Jesper tycker att det finns många fördelar med att låta ett<br />

företag leva vidare i flera generationer.<br />

– Det finns enorma utvecklingsmöjligheter för den som<br />

köper ett väl fungerande företag. Och vi på Lindebergs<br />

Grant Thornton vill gärna stimulera nytänkande genom att<br />

ge unga entreprenörer en chans att utveckla en verksamhet<br />

som någon annan grundat, säger Jesper Jahnstedt.<br />

Ett känt exempel på lyckat generationsskifte är Hennes &<br />

Mauritz. Sedan grundaren Erland Persson lät sin son Stefan<br />

ta över har företaget växt och utvecklats enormt.<br />

Varje ägarbyte unikt<br />

Lindebergs Grant Thornton erbjuder sina tjänster till alla<br />

typer av företag i alla branscher.<br />

– Många av våra kunder är företag där ägaren länge spelat<br />

en central roll. Vår kompetens i den här typen av affärer<br />

gör att både köpare och säljare minimerar sitt risktagande,<br />

säger Jesper Jahnstedt. Men varje ägarbyte är unikt och kräver<br />

sin egen lösning och därför rekommenderar Lindebergs<br />

Grant Thornton att den gamla ägaren eller viktiga nyckelpersoner<br />

stannar kvar i företaget en tid.<br />

– De bär på ovärderlig kunskap och många viktiga kundkontakter<br />

som den nya ägaren behöver ta del av, säger<br />

Jesper Jahnstedt.<br />

LINDEBERGS GRANT THORNTON<br />

Lindebergs Grant Thornton tillhandahåller revision, skatterådgivning,<br />

redovisning samt corporate finance-tjänster.<br />

Företaget profilerar sig mot ägarledda företag och har drygt<br />

600 anställda på 33 kontor runtom i landet. Företaget är<br />

medlem i Grant Thornton International – en global paraplyorganisation<br />

av självständiga revisions- och konsultföretag.<br />

Läs mer på www.lindebergs.se<br />

drivkraft 19


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

MED IDÉER SOM DRIVKRAFT ELECTROLUX<br />

20 drivkraft<br />

– Många tillverkare lyssnar på vad<br />

kunderna önskar sig. Men att förstå<br />

vad kunderna egentligen behöver är en<br />

hel vetenskap. Och det krävs en vilja<br />

att ta till sig den, säger Hans Stråberg.


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

Framåtlutad satsning på funktion och innovativ design<br />

Blunda och tänk Electrolux för en stund. Ser du vitvaror,<br />

dammsugare och allehanda hushållsprylar för ditt inre öga?<br />

Tänker du storföretag som flyttat bitar av produktionen ut i<br />

världen?<br />

Det kan bero på den mediabild som härskat. Låt oss då<br />

skruva fokus lite och syna företaget som satt Sverige på den<br />

mentala kartan när det gäller framåtlutad funktion och innovativ<br />

design. Och som tar fram produkter som är bättre ur miljösynpunkt<br />

än vad lagen kräver.<br />

”Det blir som man är”<br />

När Electrolux vd, Hans Stråberg, ska bena ut företagets framgångsformel<br />

konstaterar han att ”det blir som man är”. Man<br />

måste vara viljestark och inte ge sig förrän man hittar nycklarna<br />

till de fördolda problemen i kundernas tillvaro. Men för att<br />

komma med de självklara lösningarna räcker inte med att<br />

fråga kunden vad han/hon tror sig ha för hinder i vardagen.<br />

– Det gäller att registrera varje liten rörelse och förstå hur<br />

man egentligen utför sina vardagsbestyr, under avsevärd tid.<br />

Först då kan vetskapen om kundernas beteende omsättas i<br />

universella produktlösningar, säger Hans Stråberg.<br />

Det krävs också kreativa medarbetare som har en vilja att<br />

leda utvecklingen och inte bara teknisk kapacitet att göra det.<br />

– Just sådana människor har vi begåvats med och vi söker<br />

kontinuerligt efter flera. När det sedan gäller de olika yrkesrollerna<br />

är åldern och branscherfarenheten mindre viktig. Det<br />

viktiga är drivkraften att lösa problem och den mentala inställningen<br />

till vad teknik, funktion och design ska uträtta för män-<br />

niskorna. Det bästa kvittot på att vi lyckats är när kunden säger<br />

”wow, hur kunde Electrolux veta att jag behövde den här”.<br />

Örat mot marken<br />

För att förstå vad en marknad är räcker det alltså inte med att<br />

ringa in målgrupper som passar företagets egna variabler<br />

och sätt att se på världen. En kund är ju betydligt mer komplex<br />

och går in i en rad olika roller under ett dygn. Världen är<br />

också full av triviala problem och personliga ”issues” som<br />

kräver en lösning. Du kanske inte gillar att frosta av frysen, ta i<br />

dammpåsen eller vill ha en snygg dammsugare som kan stå<br />

framme jämt. Till det kommer dina krav på hållbara lösningar<br />

ur miljösynpunkt. Och så vidare.<br />

– Omsatt i siffror kan man säga att åtminstone 40 procent av<br />

människorna därute är beredda att betala för produkter som<br />

löser deras problem bättre. Vi har hundratals personer som<br />

jobbar med örat mot marken, för att kunna förse oss med<br />

strategiska produkt- och marknadsplaner. De arbetar efter<br />

”gnistan” eller ”The Spark” som vår unika modell heter. Den<br />

är ett skarpt verktyg som hjälper oss ringa in vad kunderna<br />

egentligen behöver, säger Hans Stråberg.<br />

– När tusentals note-it-lappar tapetserat väggarna i våra<br />

think-tanks, mängder med prototyper ratats och för-testats<br />

kommer förhoppningsvis det ögonblick när den självklara<br />

MED IDÉER SOM DRIVKRAFT ELECTROLUX<br />

– När tusentals note-it-lappar tapetserat väggarna i våra<br />

think-tanks, mängder med prototyper ratats och för-testats<br />

kommer förhoppningsvis det ögonblick när den självklara<br />

lösningen uppenbarar sig, säger Hans Stråberg.<br />

Electrolux med örat mot marken<br />

Vi föds nyfikna. Samma drivkraft får människorna på Electrolux att detektera hur vi egentligen städar, lagar<br />

mat och beter oss i hemmets alla rum. Insikten används sedan för att göra vår tillvaro en bra bit enklare.<br />

Häng med in i företagets ”think-tank” och träffa Hans Stråberg. Vdn som ser det som sin mission att<br />

sprida nyfikenheten och entreprenörsandan i företaget, Sverige och världen. TEXT RONY LUTZ FOTO ULF ISACSON<br />

lösningen uppenbarar sig. Då har vi hittat vi den produkt som<br />

får möta världen. Som det här kylskåpet som inte lämnar spår<br />

av fingeravtryck eller den tvärtysta dammsugaren.<br />

Tror på människors entreprenörsförmåga<br />

En titt på de företag som toppar ansedda Fortune 500* listan<br />

visar att Electrolux sitter med en påfallande ung vd i sammanhanget.<br />

Men det mest intressanta är inte Hans Stråbergs ålder<br />

i relation till företagets förmåga att ta för sig bland världens<br />

giganter. Det är däremot hans vägval när förändringens vindar<br />

nådde orkanstyrka. Istället för att ”rea ut varumärket” och<br />

sälja stora volymer till dumpat pris satte han hela sin tilltro till<br />

företagets innovationskraft och förmåga att lösa människors<br />

problem. Med kvittot i handen kan man säga att den strategin<br />

betalat sig flerfalt. Det är just den glöden och tron på unga<br />

människors entreprenörsförmåga och innovationskraft som<br />

“Vi har hundratals personer som jobbar med örat mot marken, för att<br />

kunna förse oss med strategiska produkt- och marknadsplaner”<br />

nu sprider sig som en löpeld på högskolorna genom Hans<br />

Stråbergs initiativ SIFE. SIFE står för “Students In Free<br />

Entreprise” och är en organisation som hjälper studenter att<br />

driva entreprenöriella projekt med målsättningen att skapa<br />

ett bättre samhälle.<br />

*Tung amerikansk affärstidskrift som varje år listar världens<br />

främsta företag.<br />

drivkraft 21


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

MED IDÉER SOM DRIVKRAFT ARBETSFÖRMDEDLINGEN<br />

Susanne Olsson på Arbetsförmedlingen i Växjö gav Magnus Birgersson<br />

på Växjö Design och Konstskola ovärderlig hjälp under uppstartsfasen.<br />

Pengar och rådgivning<br />

lyfter lovande affärsidéer<br />

Att Arbetsförmedlingen visar vägen till jobben är ingen nyhet. Men visste du att<br />

Arbetsförmedlingen även kan hjälpa dig att starta eget? Susanne Olsson, arbetsförmedlare<br />

i Växjö, berättar vilken hjälp som finns att tillgå och vad som krävs av dig.<br />

TEXT CATHARINA MALMFORS FOTO MATS SAMUELSSON<br />

Att starta företag tär på hushållskassan. Kan ni hjälpa en<br />

nyföretagare ekonomiskt?<br />

– Ja, vi har något som kallas starta-eget-bidrag. Det innebär<br />

att du under sex månader får ersättning motsvarande din<br />

a-kassa. Om du inte är berättigad till a-kassa, så får du en<br />

ersättning på minst 223 kronor om dagen före skatt.<br />

Kan alla som startar eget få starta-eget-bidrag?<br />

– Den normala gången är att vi träffar personen i fråga för<br />

att vända och vrida på affärsidén. Finns det en marknad för<br />

tjänsten eller produkten? Hur ska marknadsföringen ske? Vi<br />

samlar in massor av uppgifter och låter sedan utomstående<br />

konsulter gå igenom materialet. De tar ställning till om idén<br />

verkar bärande eller inte. Om de ger grönt ljus, så kan vi<br />

bevilja bidrag.<br />

Erbjuder ni hjälp utöver det ekonomiska stödet?<br />

– Absolut! Vi erbjuder bland annat kostnadsfria starta-egetkurser.<br />

Du har även möjlighet att få konsulthjälp i totalt tio tim-<br />

22 drivkraft<br />

mar. Det kan till exempel handla om hjälp med bokföring,<br />

marknadsföring eller att plocka fram kundregister.<br />

Konsulthjälpen anpassas helt efter nyföretagarens behov.<br />

Ger hjälpen resultat?<br />

– Ja, det gör den. Här i Kronobergs län gjordes nyligen en<br />

enkät bland personer som fick starta-eget-bidrag under<br />

2003. Det visade sig bland annat att 80 procent av företagarna<br />

fortfarande var verksamma och att hela 23 procent i dag har<br />

någon anställd.<br />

ARBETSFÖRMEDLINGEN<br />

Arbetsförmedlingens service tillhandahålls genom kundtjänst,<br />

Internet eller någon av de 325 lokala arbetsförmedlingarna. Du<br />

som är arbetssökande kan bland annat få hjälp med att söka<br />

jobb, välja eller byta yrke, vidareutbilda dig och starta eget<br />

företag. Du som är arbetsgivare kan få hjälp med att rekrytera<br />

nya medarbetare. Vill du veta mer? Se www.ams.se.<br />

EN IDÉ, 97 ELEVER<br />

OCH 14 ANSTÄLLDA<br />

Med stöd från Arbetsförmedlingen har<br />

Magnus Birgersson lyckats förverkliga<br />

sin dröm – att starta ett gymnasium<br />

inriktat på estetisk bild och form.<br />

Friskolan Växjö Design och Konstskola<br />

öppnades för två år sedan. Eldsjälen<br />

bakom projektet är Magnus Birgersson.<br />

– Skolan har i dag 14 anställda och 97<br />

elever. Eleverna kommer från hela landet,<br />

från Ystad i söder till Luleå i norr, och<br />

våra intäkter kommer från elevernas hemkommuner.<br />

Vid tillfället för starten var jag<br />

arbetslös och Arbetsförmedlingen gick in<br />

och beviljade mig starta-eget-bidrag. Även<br />

om det inte var överdrivet mycket pengar,<br />

så var det en ovärderlig hjälp de första<br />

månaderna, berättar Magnus Birgersson.<br />

Det första året innebar stora investeringar<br />

i form av möbler och andra inventarier.<br />

– Det mesta är nytt och fräscht, men vi<br />

har även köpt in en del begagnat för att<br />

klara budgeten. Första året landade resultatet<br />

på ett beräknat minus. Vi har snart<br />

bokslut för år nummer två och det ser ut<br />

som om vi hamnar på ett litet plus.<br />

Kunderna, det vill säga eleverna och<br />

deras föräldrar, har visat stort uppskattning<br />

för utbildningen.<br />

– Nöjda kunder är våra bästa marknadsförare<br />

och ger på sikt nya och fler elever.


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

Länkar riskkapitalisten<br />

med entreprenören<br />

Riskkapital är en absolut nödvändighet för många entreprenörer<br />

som vill förverkliga sina företagsdrömmar. Carl Fürstenbach och<br />

Carl-Johan Ehn, advokater på Mannheimer Swartling, hjälper investerare<br />

och entreprenörer som tillsammans vill få ett nytt företag att växa.<br />

FÖR RISKKAPITALISTERNA, som ständigt är på<br />

jakt efter nya och spännande företag att investera<br />

i, innebär en satsning i ett nystartat företag<br />

början på en lång och förhoppningsvis god<br />

relation mellan dem och entreprenören.<br />

– När vi företräder entreprenörer ser vi till<br />

att entreprenörens kontrakt och avtal är i ordning<br />

samt att entreprenörens idé är skyddad<br />

på ett adekvat sätt. Det kan höja värdet på<br />

företaget. Oavsett vem vi företräder bistår vi<br />

med att upprätta kontrakt mellan riskkapitalist<br />

och entreprenör, säger Carl Fürstenbach<br />

– Våra tjänster är bland annat till för att<br />

entreprenören och investeraren ska kunna<br />

fokusera på sin kärnverksamhet och slippa<br />

bekymra sig om avtal och paragrafer, säger<br />

Carl-Johan Ehn.<br />

Inblick i många verksamheter<br />

Både Carl Fürstenbach och Carl-Johan Ehn<br />

har arbetat på Mannheimer Swartling i fem år.<br />

De jobbar gärna med mindre företag och<br />

tycker båda att de med åren fått en god förståelse<br />

för entreprenörens sätt att tänka.<br />

– En av de absolut roligaste delarna med<br />

vårt jobb är att följa utvecklingen i företag som<br />

fått riskkapital. De utvecklas ofta enormt mycket.<br />

Det är också intressant att jobba med företag<br />

från olika branscher, det ger oss inblick i<br />

många verksamheter. Ena dagen arbetar vi<br />

med livsmedelsföretag, nästa dag besöker vi<br />

ett läkemedelsföretag och tar del av deras<br />

senaste innovationer, säger Carl-Johan Ehn.<br />

MANNHEIMER SWARTLING<br />

Mannheimer Swartling är en av Sveriges ledande<br />

affärsjuridiska advokatbyråer med kontor i<br />

Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg,<br />

New York, Frankfurt, Berlin, S:t Petersburg och<br />

Bryssel. Mannheimer Swartling har 520 anställda,<br />

varav 330 är jurister, som är specialiserade inom<br />

olika rättsområden och branscher.<br />

Läs mer på www.mannheimerswartling.se<br />

MED IDÉER SOM DRIVKRAFT LJUNGBERGSFONDEN<br />

– Samspel mellan skola och näringsliv<br />

är en viktig del i våra projekt, säger<br />

Börje Steen VD på Ljungbergsfonden.<br />

MED IDÉER SOM DRIVKRAFT MANNHEIMER SWARTLING<br />

Entreprenörskap på skolschemat<br />

Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond har som främsta mål att göra<br />

entreprenörskap till en naturlig del av undervisningen. Skolor på alla nivåer<br />

som skapar projekt där entreprenörskap sammanlänkas med teknik<br />

och naturvetenskap är intressanta. TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO CAMILLA SAHLANDER<br />

KUNSKAP OCH ERFARENHET av entreprenörskap<br />

gör det lättare för elever att i framtiden komma in<br />

i näringslivet, antingen som anställda eller egna<br />

företagare. Det är en av Ljungbergsfondens starkaste<br />

skäl till att varje år förmedla ekonomiska<br />

medel till projekt som stimulerar entreprenörskap<br />

bland studenter<br />

Ung Företagsamhet är ett bra exempel på en<br />

verksamhet som vi stöttar. Den bygger på engagerade<br />

lärare och ger verkligen eleverna möjlighet<br />

at driva ett ”riktigt” företag i liten skala, säger<br />

Börje Steen som är VD för fonden.<br />

Samspel mellan skola och näringsliv<br />

Börje Steen menar att kunskap om hur företag<br />

fungerar är mycket värdefull i yrkeslivet.<br />

– Det är viktigt att de projekt vi stöttar kommer<br />

till nytta för hela det omgivande samhället och att<br />

ett samspel mellan skola och näringsliv skapas,<br />

säger han.<br />

Vi vill väcka upptäckarlusten och nyfikenheten<br />

för teknik och naturvetenskap på alla nivåer i<br />

skolsystemet. Genom att länka ihop det med<br />

entreprenörskap visar man på konkret nytta av<br />

kunskaperna direkt, säger Yngve Stade, VD för<br />

Stora Enso AB.<br />

Han menar att entreprenörer behövs i hela<br />

samhället, i både stora och små organisationer.<br />

– En förmåga att ta egna initiativ och tänka<br />

entreprenöriellt är oerhört viktigt för att bli<br />

attraktiv på framtidens arbetsmarknad, säger<br />

Yngve Stade.<br />

LJUNGBERGSFONDEN<br />

Stiftelsen Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond,<br />

i dagligt tal Ljungbergsfonden, förvaltas av Stora<br />

Enso och har sitt säte i Falun. Fonden stöttar<br />

främst projekt inom teknik, naturvetenskap,<br />

entreprenörskap och utomhuspedagogik. Skolor<br />

i regioner där Stora Enso har verksamhet prioriteras.<br />

Fondens medel går till kompetensförbättringar<br />

samt till utbildningsmaterial och utrustning.<br />

Fonden delar årligen ut ca 35 miljoner kronor.<br />

Läs mer på www.ljungbergsfonden.se<br />

drivkraft 23


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

MED IDÉER SOM DRIVKRAFT VATTENFALL INLANDSKRAFT<br />

Energibolag satsar på<br />

norrlänningar med drivkraft<br />

Vattenfall Inlandskraft är en satsning på näringslivet i Norrlands inland. Genom att erbjuda rådgivning,<br />

kontakter och riskkapital, vill företaget hjälpa entreprenörer att starta företag. TEXT CATHARINA MALMFORS FOTO ULF ISACSON<br />

VATTENFALL HAR HAFT VERKSAMHET i Norrlands inland i nästan<br />

hundra år. Men nu står företaget, och hela Sverige, inför ett<br />

stort problem – folk flyttar därifrån. Därför beslutade<br />

Vattenfall förra året att göra en satsning för att bidra till<br />

näringslivsutvecklingen i 20 kommuner i Norrlands inland.<br />

Vattenfall Inlandskraft AB startades och Sven-Erik Åkerlind<br />

Vattenfall gör en stor satsning<br />

för att bidra till näringslivsutvecklingen<br />

i Norrlands inland.<br />

24 drivkraft<br />

tillsattes som vd.<br />

– Det finns hur mycket idéer som helst, men inte tillräckligt<br />

många entreprenörer som har förmågan att driva företag och<br />

ta fram konkreta tjänster och produkter. Vi på Vattenfall<br />

Inlandskraft vill hjälpa till att generera fler arbetstillfällen i<br />

Norrlands inland, berättar Sven-Erik Åkerlind.<br />

En tredjedel av Sveriges yta<br />

De 20 kommunerna sträcker sig från Härjedalen i söder till<br />

Kiruna i norr. Området är befolkat av 170 000 människor och<br />

utgör en tredjedel av Sveriges yta. Men varför är det då så<br />

viktigt för Vattenfall att området fortsätter leva?<br />

– Vattenfall har många kraftstationer och elnät i området


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

och vi måste kunna rekrytera folk till anläggningarna även i<br />

framtiden. Men om det inte finns några andra jobb i närheten,<br />

så går det ju inte att bo där. För vad ska då sambon, hustrun<br />

eller maken jobba med? frågar Sven-Erik Åkerlind retoriskt.<br />

Vattenfall Inlandskraft arbetar med tre olika produkter: projektverksamhet,<br />

borgen för lån samt affärsutveckling.<br />

Projektverksamheten handlar om att allmänt stimulera<br />

näringslivsutveckling. Ett exempel är Industri 45.<br />

– Industri 45 är ett nätverk av företag som är etablerade<br />

längs väg 45. Många av företagen är små och ligger relativt<br />

glest. Syftet med projektet är bland annat att skapa en<br />

gemenskap, så att företagarna kan stötta varandra.<br />

100 miljoner kronor till borgen för lån<br />

Borgen för lån är en annan produkt. Moderbolaget har tilldelat<br />

Inlandskraft 100 miljoner kronor till ändamålet.<br />

– Hittills har vi borgat för lån åt 15 företag och ytterligare ett<br />

15-tal är på gång. Företagen finns inom olika branscher – IT,<br />

turism, livsmedel, träförädling, mekanisk verkstad, gruvor,<br />

med mera.<br />

MED IDÉER SOM DRIVKRAFT VATTENFALL INLANDSKRAFT<br />

Den tredje produkten, affärsutveckling, handlar om att stötta<br />

företag med råd, stöd och kontakter.<br />

– Vattenfalls 35 000 medarbetare besitter en oerhörd kompetens<br />

inom energi, miljö och företagande i allmänhet. Vi har<br />

även tillgång till stora internationella nätverk, vilket underlättas<br />

av att Vattenfalls internationella näringslivsprogram är<br />

organiserat inom Inlandskraft. Det gör att vi kan hjälpa företag<br />

att komma in på nya marknader, bland annat i USA, Tyskland,<br />

Polen och Finland. Det finns alltså mervärden som vi kan tillföra.<br />

Samarbete och jävlar anamma<br />

För att bli starkare och nå ännu bättre resultat har Inlandskraft<br />

”krokat arm” med flera andra aktörer, exempelvis kommunernas<br />

näringslivskontor, Exportrådet, Ung Företagsamhet,<br />

Kreditgarantiföreningen, Norrland Center AB, Svensk-<br />

Amerikanska handelskammaren och Tysk-Svenska handelskammaren.<br />

– Att skapa nya arbetstillfällen är ett långsiktigt arbete som<br />

kräver stort engagemang från många människor. Men allt<br />

går med lite jävlar anamma.<br />

VATTENFALL INLANDSKRAFT<br />

Vattenfall Inlandskraft AB är<br />

ett dotterbolag till Vattenfall<br />

AB. Företaget grundades år<br />

2004, med syfte att bidra<br />

till näringslivsutvecklingen<br />

i 20 kommuner<br />

i Norrlands inland. I<br />

dagsläget har företaget<br />

sex medarbetare.<br />

Basen är<br />

i Jokkmokk.<br />

Åre<br />

Kiruna<br />

Boden<br />

Arvidsjaur Älvsbyn<br />

Piteå<br />

Malå<br />

Skellefteå<br />

Norsjö<br />

Lycksele<br />

Vindeln<br />

Robertsfors<br />

Åsele<br />

Strömsund<br />

Vännäs<br />

Bjurholm<br />

Umeå<br />

Krokom<br />

Nordmaling<br />

Örnsköldsvik<br />

Östersund Sollefteå<br />

Härjedalen<br />

Bräcke<br />

Ånge<br />

Arjeplog<br />

Sorsele<br />

Storuman<br />

Vilhelmina<br />

Dorotea<br />

Ragunda<br />

Jokkmokk<br />

Kramfors<br />

Härnösand<br />

Timrå<br />

Sundsvall<br />

Gällivare<br />

Kalix<br />

Haparanda<br />

Vattenfall Inlandskraft<br />

samarbetar med Ung<br />

Företagsamhet, en ideell<br />

organisation som hjälper<br />

gymnasister att starta eget.<br />

Varje år har 10 500 gymnasister i Sverige entreprenörskap<br />

på schemat. Undervisningen är i<br />

högsta grad praktisk – eleverna får starta egna<br />

företag. Organisationen bakom utbildningskonceptet<br />

är Ung Företagsamhet.<br />

– Jag och mina kollegor är ute på gymnasieskolor<br />

och håller utbildningar i entreprenörskap,<br />

ibland för lärarna och ibland för eleverna. Nästa<br />

steg är att ungdomarna startar egna företag, så<br />

kallade UF-företag, berättar Matilda Henningsson,<br />

chef för region Västerbotten.<br />

Men att hålla utbildningar kostar pengar, vilket<br />

är särskilt märkbart för en ideell organisation som<br />

Ung Företagsamhet. Då krävs det hjälp från ekonomiskt<br />

starkare aktörer.<br />

– På ett seminarium tidigare i år träffade jag<br />

Sven-Erik Åkerlind som är vd för Vattenfall<br />

Inlandskraft. Jag berättade om vår verksamhet<br />

och vi inledde ett samarbete. Vi har bland annat<br />

fått ekonomiskt stöd för att genomföra utbildningar<br />

på gymnasieskolorna i Norsjö och Vilhelmina,<br />

berättar Matilda Henningsson.<br />

Syftet med Ung Företagsamhet är att skapa fler<br />

företagsamma invånare. Ett lyckat exempel är<br />

Niklas Wiström från Umeå i Västerbotten.<br />

– Niklas startade två UF-företag, varav det ena<br />

var en bok om att flytta hemifrån. För att kunna<br />

genomföra projektet började han och hans ”kollegor”<br />

med att – ja, flytta hemifrån. Sedan dess har<br />

han bland annat startat företaget Struntsnack och<br />

blivit delägare i reklambyrån Helikopter. När tidningen<br />

Attention nyligen rankade hundra 80-talister<br />

på väg mot toppen kom Niklas på 13:e plats.<br />

Pajala<br />

Överkalix<br />

Luleå<br />

Övertorneå<br />

drivkraft 25


ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONS ANNONS<br />

MED IDÉER SOM DRIVKRAFT ENTREPRENEUR OF THE YEAR<br />

Entreprenören i rampljuset<br />

Sverige behöver fler entreprenörer som bidrar till ekonomisk tillväxt. Därför anordnar<br />

Ernst & Young utmärkelsen Entrepreneur of the Year med SEB som presentatör.<br />

TEXT CATHARINA MALMFORS<br />

För mig innebar tävlingen Entrepreneur of the Year massor av nya kontakter och en bekräftelse på att folk uppskattar det jag gör, säger Torsten Jansson.<br />

THOMAS ENGSTRÖM ÄR VD OCH GRUNDARE av Radi Medical<br />

Systems AB, ett företag som tillverkar sensorer för att mäta<br />

tryck, flöde och temperatur i hjärtats kranskärl med syfte att<br />

lokalisera förträngningar. I november förra året utsågs han till<br />

Sveriges Entrepreneur of the Year 2004.<br />

Utmärkelsen innebar en biljett ner till Monte Carlo och<br />

världsfinalen, som gick av stapeln i maj i år. Det blev slutligen<br />

en amerikan som kammade hem statyetten, men Thomas<br />

Engström är nöjd med att dela andraplatsen med de övriga<br />

tävlande.<br />

– Tack vare tävlingen har jag utökat mitt internationella nätverk.<br />

Det har jag stor nytta av nu när vi är på gång att starta<br />

verksamhet i Indien och Kina. Där, som i de flesta länder,<br />

måste man känna rätt folk för att lyckas. Kontakterna jag knöt i<br />

Monte Carlo är ovärderliga, säger Thomas Engström.<br />

26 drivkraft<br />

Bra publicitet och nya kontakter<br />

Thomas Engström ger ytterligare ett exempel på vad de internationella<br />

kontakterna har lett till.<br />

– För en tid sedan fick Stockholm besök av en delegation<br />

från Singapore med vice premiärministern i spetsen. I egenskap<br />

av Sveriges Entrepreneur of the Year blev jag inbjuden till<br />

en middag, där ett par av de övriga gästerna var höga chefer<br />

från Ericsson och Volvo. Det blev en väldigt givande tillställning,<br />

berättar Thomas Engström.<br />

Året innan var det Torsten Jansson, vd och grundare av New<br />

Wave Group, som utsågs till Sveriges Entrepreneur of the Year<br />

2003. Företaget, som är verksamt inom profilkläder, presentreklam<br />

och sportkläder, har verksamhet i 18 länder och en<br />

omsättning på cirka tre miljarder kronor per år.<br />

– Utmärkelsen gav mig en hel del bra publicitet i form av tid-<br />

Thomas Engström, grundare och vd på Redi Medical Systems<br />

AB, utsågs till Sveriges Entrepreneur of the Year 2004.<br />

ningsartiklar. Och dagarna nere i Monte Carlo var fantastiska!<br />

Hotellet, maten, arrangemanget… Det var en upplevelse. För<br />

mig innebar tävlingen massor av nya kontakter och en bekräftelse<br />

på att folk uppskattar det jag gör, säger Torsten Jansson.<br />

Inspiratörer och förebilder<br />

Syftet med Entrepreneur of the Year är att synliggöra framgångsrika<br />

entreprenörer.<br />

– Jag är övertygad om att skickliga entreprenörer kan nå<br />

hur långt som helst om de får möjlighet att utveckla sina<br />

idéer och stärka sin position. Entreprenörerna är otroligt viktiga<br />

för svenskt näringsliv! säger Stefan Hultstrand på Ernst &<br />

Young, ansvarig för Entrepreneur of the Year i Sverige. Han<br />

fortsätter:<br />

– Entreprenörer skapar nya företag, innovativa produkter<br />

och nya arbetstillfällen. De stimulerar ekonomisk tillväxt över<br />

hela landet och världen. De inspirerar andra entreprenörer<br />

och fungerar som förebilder för näringslivet.<br />

SEB:s koncernmarknadschef Jan Torstenson ser en tydlig<br />

koppling mellan företagets verksamhet och Entrepreneur of<br />

the Year.<br />

– Entreprenörskap har alltid varit centralt i SEB:s snart<br />

150-åriga historia. Där det har funnits goda idéer till företagande,<br />

har SEB många gånger varit med och skapat finansiella<br />

lösningar som gjort det möjligt att bygga nya företag.<br />

SEB:s interna kultur vilar också på nytänkande och entreprenörskap,<br />

vilket gör att det känns naturligt att sponsra denna<br />

utmärkelse i samband med att SEB fyller 150 år nästa år.<br />

ENTREPRENEUR OF THE YEAR<br />

Entrepreneur of the Year startade i<br />

USA 1986 och arrangeras i dag i 35<br />

länder. Tävlingen är upplagd som en<br />

trestegsraket – regional, nationell och internationell nivå. Vinnaren<br />

är den som bäst personifierar de tre tävlingskriterierna: verksamhetsutveckling,<br />

lönsamhet samt ledarskap och personalpolitik.


MED IDÉER SOM DRIVKRAFT<br />

Investor har byggt<br />

och utvecklat företag<br />

sedan 1916.<br />

Vår tradition och framgång bygger<br />

på entreprenörskap, innovation och<br />

ledarskap. Det är därför naturligt att<br />

vi även idag på olika sätt är med och<br />

satsar på dagens och morgondagens<br />

entreprenörer och företagare.<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Volvo Technology Transfer AB (VTT),<br />

a corporate venture capital company<br />

within the Volvo group, invests in<br />

startups and expanding companies,<br />

preferable based on technologies<br />

and services within areas related<br />

to Volvo business.<br />

Visit our website at:<br />

www.volvo.com/venturetech<br />

Välj rätt utbildare!<br />

Irev och Biznizz Upgrade har ett av marknadens<br />

bredaste utbildningsprogram för<br />

ekonomer och revisorer, inom områdena<br />

• revision<br />

• redovisning<br />

• controlling<br />

• ekonomi- och verksamhetsstyrning<br />

• analys och värdering<br />

• skatt<br />

• juridik<br />

Vi har över 20 års erfarenhet av ekonomiutbildning.<br />

Den höga kvaliteten och<br />

kompetensnivån garanteras av våra ägare<br />

– branschorganisationerna FAR och SRS.<br />

www. irev.se<br />

tel 08-506 112 80<br />

Effektiv kommunikation<br />

får företag att växa!<br />

Blackboard hjälper dig att kommunicera med kunder och medarbetare.<br />

Skandia har under sin 150-åriga<br />

historia utvecklats från ett traditionellt<br />

försäkringsbolag till ett<br />

internationellt företag för långsiktigt<br />

sparande.<br />

Vår affärsidé är att skapa en god långsiktig<br />

avkastning åt våra kunder.Vi erbjuder livförsäkringar,<br />

fondförsäkringar, fondsparande,<br />

banktjänster och hälso- och sjukvårdsförsäkringar.<br />

Alla anpassade efter våra<br />

kunders specifika situation och önskemål.<br />

Hör gärna av dig på: 020-55 55 00 eller<br />

www.skandia.se så ska vi visa vad vi kan<br />

göra för dig.<br />

www. biznizzupgrade.com<br />

tel 08-506 112 80<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Guldkantade<br />

skogslån<br />

Vi erbjuder råd och finansieringsupplägg<br />

som är rätt för just din verksamhet och<br />

dina förutsättningar. Vill du veta mer – gå<br />

in på www.landshypotek.se eller ring oss<br />

på 020 – 44 00 20.<br />

Jordnära finansieringar<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

<br />

Sveavägen 52 111 34 Stockholm<br />

+46 8 545 11 555 www.blackboard.se<br />

Vill du annonsera i <strong>Drivkraft</strong>? På www.drivkraftmagasin.se hittar du mer fakta och information om annonsering.


Det fi nns bara ett skäl att välja oss<br />

– du och ditt företag.<br />

Vi är Sveriges enda stora revisions- och konsultföretag med fullt fokus på ägarledda<br />

bolag. Det gör att vi kan erbjuda dig som ägare och företagsledare så mycket mer<br />

utöver det traditionella tjänsteutbudet. Med en svåröverträffad kompetens och ett brinnande<br />

engagemang hjälper vi dig med de frågor som rör sambandet mellan dig och<br />

ditt företag. Redan idag stödjer våra 600 medarbetare tiotusentals svenska entreprenörer<br />

i deras ekonomiska frågor – såväl på hemmaplan som internationellt.<br />

The Chimney Pot, en koncern med sju dotterbolag och 65 anställda, är en typisk<br />

kund för oss. De har en spännande affärsidé och engagerade ägare med siktet inställt<br />

på tillväxt både i Sverige och Europa.<br />

”Vi jobbar med efterbearbetning av film, vilket innefattar visuella effekter, redige-<br />

ring och ljussättning. Vi tar hand om hela ledet från inspelning till färdig film som visas<br />

till exempel på bio” säger Viktor Björk, VD för The Chimney Pot Sverige.<br />

”Vi valde Lindebergs Grant Thornton eftersom de var bättre anpassade för företag<br />

i vår storlek. Vi har fått hjälp med allt från koncernredovisningen, skattefrågor, företagsvärdering<br />

och optionsprogram till att starta upp vårt bolag i Warszawa. Vår revisor<br />

är engagerad och alltid tillgänglig för våra frågor, det känns tryggt” säger Henric<br />

Larsson, koncernchef och grundare till The Chimney Pot.<br />

Är du också en entreprenör som vill fokusera på kärnverksamheten och få stöd i<br />

de ekonomiska frågorna? Välkommen till oss. Läs mer på www.lindebergs.se<br />

Elisabeth Simonsson Auktoriserad revisor,<br />

Lindebergs Grant Thornton<br />

Viktor Björk VD, The Chimney Pot

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!