MÅTT– med vårt mått mätt - Finströms Kommun
MÅTT– med vårt mått mätt - Finströms Kommun
MÅTT– med vårt mått mätt - Finströms Kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
tunnor potatis som vi ska sälja”. Tunna var<br />
alltså <strong>mått</strong>et.<br />
Den 26 juli 1939 skriver hon:<br />
”På e.m. ha vi varit och plockat blåbär.<br />
Erik hade väl 4 lit. och jag nätt 5.” Skillnaden<br />
var inte så stor <strong>med</strong> den fanns – väl<br />
4/nätt 5.<br />
Och slutligen ett Agnes uttryck till.<br />
Den 25 mars 1940 då det var annandag<br />
påsk: ”Första dagen <strong>med</strong> slage<br />
vårväder.” Resten – inte av<br />
dagboken – men av Agnes<br />
<strong>mått</strong>vokabulär får ni läsa<br />
själva. Den finns uppsatt i<br />
det vi åtminstone idag kallar<br />
finrummet – alltså i rummet<br />
längst västerut. Agnes, som<br />
vid dagbokstiden ännu hette<br />
Carlson, är född 1916, hon<br />
är uppvuxen och har levt<br />
hela sitt liv på en bondgård<br />
i Stålsby. Hon fyllde 95 år i<br />
våras. Agnes var under de tre år hon skrev<br />
dagbok drygt 20 år. Hon avslutar sitt<br />
dagboksskrivande strax efter det att hon<br />
gifte sig <strong>med</strong> sin Harald och fick namnet<br />
Löfman.<br />
Att jag plockat ut Agnes <strong>mått</strong>uttryck är<br />
en ren tillfällighet, som föll i tankarna i<br />
och <strong>med</strong> MÅTT-utställningen. Det finns<br />
kolossalt många andra infallsvinklar man<br />
kan sätta på den text Agnes skrev ner. Vid<br />
läsning av dagboken kan man fokusera på<br />
ungdomens fritidsintressen (och ungdomarna<br />
var jämt ut på olika begivenheter),<br />
man kan sätta fokus på relationer och<br />
kontakter, på vad jobbet på en bondgård<br />
vid den här tiden innebar, på årstids- och<br />
dygnsrytm, på vad man rustade i matväg<br />
osv. Här finns också självstyrelsehistoria.<br />
Agnes far Carl Carlson var till Geneve för<br />
att få gehör för det s.k. bondeupproret,<br />
under de här åren startade hemvärnet på<br />
Åland, såväl vinterkrig som världskrig bröt<br />
8<br />
ut, som satte sin prägel på vardagslivet<br />
också ute i lilla Stålsby. Den här dagboken<br />
är en mycket värdefull närhistoria.<br />
Synholms-Gunnars laggkärl<br />
Synholms-Gunnar Jansson från Pettböle<br />
har vi bett hit idag och han har haft vänligheten<br />
att ställa opp. Gunnar är säkert<br />
en av få nu levande på Åland<br />
som har gjort laggkärl och<br />
som kan göra laggkärl. Och<br />
kan ni tänka er? Han har<br />
gjort ett laggkärl – en åtting<br />
enkom för utställningen.<br />
Gunnar har lovat berätta för<br />
oss närvarande om hur man<br />
gör laggkärl och vilka verktyg<br />
man använder. Laggkärls<strong>mått</strong>en<br />
påminner långt om mankhöjdsmätaren,<br />
enkla trä<strong>mått</strong>,<br />
men nog så viktiga då man<br />
har ett hum om hur de ska<br />
användas. Gunnar har inte gjort laggkärl<br />
sedan 1939, då han var femton år. Och nu<br />
har han alltså friskat upp minnet och gjort<br />
ett nytt år 2011. Gunnars inrop på auktion<br />
av Kopskärs-Viktors laggkärls<strong>mått</strong> är lokalhistoria<br />
och de <strong>mått</strong>en finns <strong>med</strong> här.<br />
Smörexporten från Svartsmara<br />
I samband <strong>med</strong> laggkärl kommer man<br />
naturligt in på dritteln som <strong>mått</strong>. Det är<br />
”en tunna som kallades drittel, då dess<br />
volym var 1/3 silltunna”. En drittel kan vi<br />
tyvärr inte visa i verkligheten. Drittlarna<br />
gjordes inte heller här, utan köptes från<br />
en tunnbandsfabrik i Åbo. Men vi har<br />
drittlar på bild, på ett foto som vi köpt en<br />
kopia av från Hangö museum. En drittel<br />
rymde drygt 50 kg smör. Här har jag gjort<br />
en liten studie av Svartsmara mejeri som i<br />
slutet av 1800-talet exporterade smör till<br />
England via Färjsundet eller Mariehamn<br />
till Åbo och vidare till Hangö och därifrån
Change language