Vårt Budskap nr 1/13 - EFS Västerbotten

More documents

Recommendations

Info

4 Ps. DEN SOM ÄLSKAR psalmer går nästan aldrig tomhänt från en gudstjänst. Kanske höll predikanten (t.ex. undertecknad) en tafflig predikan, men förhoppningsvis sjöng vi ett antal goda psalmer, och kanske talade någon av dem särskilt till dig. MIN FÖRSTA GUDSTJÄNST i år firade jag i Bjurholm där min goda vän Kristina var mötesledare. Hennes psalmval överraskade! Bland annat sjöng vi psalm 591 Det kan vi göra för rätt och för fred. Den tycker jag mycket om, men jag har liksom tänkt att den enbart passar när det är någon akut konflikt i världen som vi ska be för. Nu sjöng vi den en vanlig dag, och plötsligt upptäckte jag att den fungerar även då. Bruno Wren, en engelsk reformert pastor, har skrivit texten. Den visar på ett gott förhållningssätt inför världens framtid. Det är lätt att bli missmodig över de stora problemen, som miljöförstöringen och de ständigt nya konflikterna och blodbaden i redan hårt drabbade länder. Vad kan vi små människor göra? Jo, vi kan (1) be, (2) ge, (3) stå emot det onda och (4) bevara vårt hopp. Den underbara slutraden i varje vers motiverar oss: ”för Jesus finns bland oss idag, Jesus finns bland oss idag”. EN OKÄND PSALM är ofta vansklig att föreslå i en gudstjänst, men denna har en genial melodi: enkel, lättsjungen och glad, trots åtskilliga mollackord. Bönhuskantorn kan glädjas över att den går i C-dur och den går lika bra att sjunga till gitarr. Kompositören Carl-Olof Robertson var kyrkomusiker i Huskvarna och komponerade både körverk, kammarmusik, solosånger och orgelmusik. Till psalmboken har han skrivit tio melodier. En av de andra är den suveräna 292 b, som jag dock får återkomma till en annan gång. Prova gärna att vid lämpligt tillfälle under fastan sjunga psalm 591 och se om den också går till ditt hjärta, som den redan gjort till mitt. Hos Gud finns gemenskap, kraft, skörd och hopp – och han låter oss få vara delaktiga i det! TORBJÖRN ARVIDSSON TYCK I TRYCK OM CENSUREN SOM SMYGER SIG PÅ OSS MÅNGA UNGDOMAR får idag varken arbete eller a-kassa. De tvingas låna till sitt uppehälle av föräldrarna, eller gå till socialtjänsten och tigga. Samtidigt anser vissa politiker att unga borde kunna ta jobb för fickpengar och mat. Men ett samhälle där unga vuxna inte kan försörja sig och därför inte törs bilda familj – ett sådant samhälle vill jag inte ha! VÅRT SOCIALA KLIMAT hårdnar, samtidigt som folkrörelserna förlorar medlemmar. Detta skrämmer mig! Ett samhälle där unga ”måste” vara och se ut på ett visst sätt för att duga, där människor från andra länder anses befinna sig på fel plats om de kommer hit, där vi inte vågar skratta med varandra åt våra olika egenheter – ett sådant samhälle vill jag inte ha! ETT SLAGS ”MOMENT 22” håller på att utvecklas i Sverige: Vi blir alltmer fixerade vid utseende, samtidigt som allt fler ord som beskriver utseende blir tabu. Vi förväntas berätta om den vi mötte var kvinna, man, smal, tjock, röd, gul, vit, svart, svensk eller utlänning. Men man får inte säga tjock, svart, röd eller gul om någon. Helst inte göra skillnad på han eller hon. Och vem är egentligen svensk? (Och varför är det viktigt?) HUR MAN ÄN SÄGER, säger man fel! Detta skapar en ängslighet för vad som är politiskt korrekt; en tveksamhet som i längden är farlig för vårt umgängesklimat! Ja, för hela det samhälle vi känner. Det är nämligen på detta sätt som totalitära politiska system kan få makt: genom att spela på människors osäkerhet – och sedan komma med den förlösande regelboken. Är detta på väg att hända hos oss? DEMOKRATI och yttrandefrihet är inga självklarheter. De måste ständigt erövras på nytt. Min respekt för andra måste bottna i en sund balans mellan självrespekt och självdistans. Sådan skapas när vi i vänskap kan skratta tillsammans åt varandras egenheter, med värme glädjas åt varandras starka sidor och uppmuntra varandra att blomstra och ta plats. Men om balansen saknas kommer censuren smygande och skapar en alltmer inskränkt attityd. DÄRFÖR BLEV JAG beklämd när jag på julafton 2012 såg på Tomtens julverkstad. Det är en rolig film, full av karikatyrer – inte minst en frejdig drift med löpande-bandprincipen. Den långa raden av våpiga flick-dockor som, genom att skrämmas med en spindel, snabbt får in håret i en locknings-apparat – de fanns kvar. Men den glada, självständiga, dockan som, påhejad av tomtens bullrande skratt, utan att tveka stämplar sig själv som OK, varför var hon inte med? DEN ENDA av leksakerna som uttrycker en egen känsla och en egen åsikt. Den enda av leksakerna som jag varje år längtar efter att få se. Den enda av leksakerna som jag får lust att identifiera mig med. Hon hade tagits bort! Av vem? Och varför? För att hon var för ful? För att hon var en flicka? För att hon hade fel färg? För att hon var frimodig? Eller för att hon var en frimodig ful flicka med fel färg? – Vad är det för samhälle vi vill ha? KATARINA ERIKSSON (Texten finns också publicerad på www.efsvasterbotten.se där du kan gå in och kommentera om du vill.)
Något konkret och personligt ska ge resultat I maj 2012 beslutade årsmötet för EFS Västerbotten om ledord för verksamhetsperioden 2012-2015. De är Varma hjärtan, Kraft till förändring, I tjänst för varandra och Nå vidare och djupare. Hur kan dessa ledord inspirera oss och vad kan de rent konkret uppmana oss till? Vårt Budskap lät ordföranden i EFS Västerbottens styrelse Astrid Sjöström och vice ordföranden Marianne Berglund dela några tankar kring det. MARIANNE SÄGER om ledorden: – I olika sammanhang försöker vi ibland få till fina formuleringar, och ledorden är bra och välformulerade. Men stannar de bara på papperet gör de liten nytta. Svårigheten ligger i att kunna verkställa beslut; skapa instruktioner och arbeta efter dessa. – På många arbetsplatser finns otaliga PM och måldokument men ändå är vi ofta frågande inför hur vi ska leda verksamhet och arbeta efter dessa. PÅ VILKET SÄTT kan EFS Västerbotten medverka till att ledordet om Varma hjärtan bli konkret och mer än fina ord? – Vi kan till exempel stärka vi-känslan mellan oss kristna på orten genom att öka samarbetet med Svenska kyrkan men även med andra kyrkor och samfund. På mindre orter kan ekumeniskt samarbete göra det möjligt att fortsätta bedriva verksamhet samtidigt som det blir ett vittnesbörd om enighet i Kristus, säger Astrid Sjöström. VARMA HJÄRTAN ligger också nära ett annat ledord; I tjänst för varandra. Styrelseordföranden Astrid: – Runt omkring oss i samhället ser vi fler och fler människor med olika behov av hjälp. Vi vill uppmuntra till att skapa fler mötesplatser för asylsökande, nysvenskar, arbetslösa med flera och på så sätt öka vårt diakonala arbete. – Jag tror att problemet ofta ligger i att vi inte läser in vårt eget namn i orden. Ordet vi skulle oftare läsas som jag. Det är visserligen tillsammans vi kan utföra något men det går inte om jag tänker att det är någon annan eller de andra som ska göra det, säger Marianne Berglund. DET TREDJE LEDORDET är Kraft till förändring. Så här funderar Astrid kring det: – Den negativa trenden med minskat medlemsantal vill vi försöka bryta. Vi funderar just nu på hur EFS Västerbotten kan inbjuda till samtal kring medlemskapet. Genom att vara aktiva på vår webbplats och i sociala medier vill vi också synliggöra EFS Västerbotten. Och Marianne kompletterar: – På det personliga planet behöver vi läsa och lyssna till Guds ord. Genom predikan och böcker som kan ge andlig vägledning får vi kraft och uppmaning till att vara medmänniskor i vardagen: Gör det lilla du kan, gör det villigt och glatt. SKER DET NÅGON FÖRÄNDRING? Mycket av EFS verksamhet fortsätter på liknande sätt som tidigare. En verksamhet som dock är ny och resultatet av såväl tanke som handling är Bibelfjäll, bibelskolan i Hemavan som bedrivs i samarbete med både Svenska kyrkan och Missionskyrkan. Skolan är nu inne på sitt tredje år. Bibelfjäll får betyda något både för de ungdomar från hela landet som går den och för människorna som bor i Hemavan. Den verkar både inåt och utåt. – Den är ett praktiskt exempel på det fjärde ledordet Nå vidare och djupare. Just nu arbetar styrelsen för att hitta en långsiktig ekonomisk lösning för Bibelfjäll, säger ordföranden. VID ÅRETS eller en periods slut ser vi oss tillbaka, vare sig det gäller EFS Västerbotten eller den lokala föreningen. Då kan ledorden komma till användning. – Om vi åtminstone låter ledorden resultera i några konkreta förslag på saker vi kan eller försöka göra så blir det lättare att utvärdera, säger Marianne och fortsätter: – Som missionsrörelse vill vi vara en lärande organisation och då blir det möjligt. Vad fungerade bra och vad gick mindre bra? Vi kan då se och tillvarata det som var bra. Vi bör också uppmuntra varandra till att våga prova det ena eller det andra efter de gåvor vi har. – Vem kan veta vad som är möjligt i förväg? Uppmuntran kan också ge kraft till den förändring som behövs för missionsuppdragets skull, avslutar Marianne Berglund. 5
Page 1 and 2: vårt budskap EFS I VÄSTERBOTTEN |
Page 3: EFS VÄSTERBOTTEN Distriktskansli i
Page 7 and 8: TRE RÖSTER OM LIVSKRAFT OCH LÄRJU
Page 9 and 10: uppskattat som mötesplats VID ETT
Page 11 and 12: PÅ VÄG MED DISTRIKTSFÖRESTÅNDAR
Page 13 and 14: P-riks i Västerbotten Sommaren 201
Page 15 and 16: UTGIVNING VÅRT BUDSKAP 2013 Vårt

Vårt Budskap nr 1/13 - EFS Västerbotten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?