Öppna artikel

More documents

Recommendations

Info

et har gått drygt tio månader sedan Etzel Cardena lämnade sin tjänst som prefekt och professor vid Institutionen för psykologi vid University of Texas-Pan American. Hans första tid i Sverige har inte varit helt och hållet välkomnande. Han har blivit kallad spökprofessor i kvällspressen och utnämningen har överklagats av psykologerna Adrian Parker vid Göteborgs universitet samt Joop M Houtkooper vid Universitetet i Giessen. De fanns med bland de sökanden till professuren. Redan i juni 2005 beslutade en enig lärarförslagsnämnd och fakultetsstyrelse vid Lunds universitet att anställa Etzel Cardena, men det skulle dröja till slutet av januari i år innan Överklagandenämnden för högskolan kom med det slutgiltiga beslutet. De många turerna kring tillsättningen och den omfattande skriftväxlingen mellan toppkandidaterna och Lunds universitet avslöjar en infekterad konflikt. – Det har varit en tuff tid i väntan på beslutet. Rätten att överklaga ser jag som en självklarhet, men den kritik som riktats mot mig har varit på en oacceptabel nivå och jag har känt mig personligen attackerad. Nu vill jag lägga detta bakom mig och koncentrera mig på att bygga upp en spännande forskningsmiljö här i Lund, säger Etzel Cardena. Hans arbetsrum är fyllt av böcker och på väggarna hänger ett flertal tavlor med fantasifulla motiv. En stor klocka sticker ut; minutvisaren går baklänges och siffrorna är spegelvända. Motivet är Alice i underlandet och ett suddigt porträtt av författaren Lewis Carrol. – Jag är uppvuxen i ett spännande hem med mycket konst, musik och litteratur. Och jag kommer ihåg att jag tidigt fascinerades av mina föräldrars konversationer som ofta kom att handla om psykologi och människans omedvetna, säger Etzel Cardena. HAN ÄR 48 ÅR, född och uppvuxen i Mexico City. Hans pappa var psykoanalytiker och intresserad av parapsykologi och hans mamma var konstnärligt begåvad. Etzel Cardena tvekade inte en sekund att söka den nya professuren i Sverige. Han tycker mycket om Skandinavien och har ett stort teater- och filmintresse; han är stor beundrare av Ingmar Bergman och Liv Ullman. Psykologtidningen 9/06 5
professor i parapsykologi... – Hon är fantastisk, vilken skådespelerska. Men framförallt är hon en mycket skicklig regissör och humanist, säger Etzel Cardena. Han tog sin grundexamen i psykologi 1981 i Mexiko och fortsatte sedan sina studier i klinisk psykologi och personlighetspsykologi vid York University och University of California. Där tog han också sin doktorsexamen i personlighetspsykologi 1988. I slutet av 80-talet och under 90-talet har han haft tjänster vid bland annat Georgetown University och Stanford University. Sedan 1995 är han redaktör för Psychological Hypnosis och deltar även i redaktionsarbetet för ett flertal andra psykologiska tidskrifter. Etzel Cardena för närvarande ordförande i International Society for the Study of Dissociation; för några år sedan föreslog han en ny diagnos som blev grunden för DSM-IV-diagnosen akut stressreaktion. Han har också publicerat en bok i ämnet: ”Acute reactions to trauma and psychotherapy”. UNDER DE SENASTE tjugo åren har han främst ägnat sig åt forskning kring hypnos och vad som händer i människans hjärna när hon förändrar sitt medvetandetillstånd. Han har också medverkat i ett flertal vetenskapliga arbeten som studerat parapsykologiska fenomen. – Den man som donerade professuren var oerhört intresserad av det övernaturliga och människans undermedvetna. Han skrev också böcker och utövade själv hypnos, säger Etzel Cardena. Det har gått över 60 år sedan den danske margarinfabrikören Paul Thorsen donerade sin stora förmögenhet till Lunds universitet. Han ville att pengarna skulle användas för att närmare utforska hypnos och parapsykologi. Enligt Lunds universitets egen definition handlar parapsykologi bland annat om tankeöverföring och förmågan att påverka biologiska och fysikaliska förlopp med hjälp av enbart viljan. Etzel Cardenas första forskningsprojekt vid Lunds universitet handlar i första hand om hypnos. Etzel Cardena har identifierat personer som är ytterst hypnoskänsliga, det vill säga de har lätt att följa de instruktioner som hypnotisören ger. Syftet med projektet är att studera vad som skiljer hypnoskänsliga personer från dem som är helt oemottagliga för hypnos. Vid sidan av intervjuer med försökspersonerna kommer forskarna också att mäta hjärnaktiviteten för att närmare förstå vilka specifika delar av hjärnan som är involverade i hypnotiska upplevelser. Vad utmärker då en hypnoskänslig person? Först och främst måste den som blir hypnotiserad verkligen vilja det och vara öppen för de förslag som ges, svarar Etzel Cardena. – Vi vet att det finns en genetisk komponent. Om du har föräldrar som är hypnotiserbara är det mer sannolikt att du också är det. Men vi har också funnit att människor som är kreativa och har rik fantasi är mer hypnotiserbara än andra. Det gäller även personer som vuxit upp med trauman av olika slag och som tidigt lärt sig att använda fantasin som ett skydd för att klara sig, säger Etzel Cardena. Det finns många studier som rapporterar att människor som har lätt att gå in i olika medvetandetillstånd som hypnos, i större utsträckning än andra har parapsykologiska upplevelser. Hur det hänger ihop vet inte forskare i dag. Men att det finns ett samband är tydligt, anser Etzel Cardena. Att människor upplever vad de tolkar vara parapsykologiska fenomen råder det ingen tvekan om, menar han. Däremot finns det än så länge ingen hållbar teori som kan förklara deras existens. Det finns vetenskapliga svårigheter; en utmaning är att konstruera experiment som är lätta att återupprepa. Men den här typen av fenomen är inte enkla att fånga. – Även om studierna inte är helt perfekta, finns det ett flertal goda exempel på när man verkligen lyckats återupprepa parapsykologiska experiment, säger Etzel Cardena. Vissa hävdar att människan skulle ha en förmåga till extrasensorisk perception, det vill säga en förmåga att uppfatta saker utan att använda något av våra sinnen. Kanske har vi en förmåga att se bortom tid och rum? KRITIKER HÄVDAR att det som ser märkvärdigt och imponerande ut ofta kan förklaras med förnuftet. Slumpen kan nämligen ställa till med en hel del konstigheter i parapsykologiska experiment. Etzel Cardena hänvisar till vetenskapliga studier och analyser av forskare som Dean Radin, Jessica Utts och Dick Bierman som i sina parapsykologiska experiment visat att enbart slumpen inte räcker för att förstå och förklara resultaten. -Det finns redan tillräckligt med övertygande resultat för att arbeta utifrån en hypotes att dessa fenomen verkligen existerar. De vetenskapliga metoder som används, till exempel slumpgeneratorer och så kallad ganzfeldteknik, visar med all tydlighet att det finns någonting bortom slumpen och andra förnuftiga förklaringar, säger Etzel Cardena. DET FINNS FLERA vetenskapligt tunga personer som stödjer teorin att parapsykologiska fenomen sannolikt existerar. En av dem är Edmond Fischer, nobelpristagare i medicin 1992. När han fick frågan vilken framtidsdröm han hade för vetenskapen, svarade han: att komma underfund med den vetenskapliga grunden för telepati. På frågan om han verkligen trodde på telepati blev svaret ett tveklöst ja, även om han medgav att han såg svårigheterna i att mäta fenomenen. 6 Psykologtidningen 9/06
Page 1: I september förra året tillträdd

Öppna artikel

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?