Öppna artikel
Öppna artikel
Öppna artikel
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
professor i parapsykologi...<br />
<br />
<br />
– Hon är fantastisk, vilken skådespelerska.<br />
Men framförallt är hon en<br />
mycket skicklig regissör och humanist,<br />
säger Etzel Cardena.<br />
Han tog sin grundexamen i psykologi<br />
1981 i Mexiko och fortsatte sedan sina<br />
studier i klinisk psykologi och personlighetspsykologi<br />
vid York University<br />
och University of California. Där tog<br />
han också sin doktorsexamen i personlighetspsykologi<br />
1988. I slutet av<br />
80-talet och under 90-talet har han haft<br />
tjänster vid bland annat Georgetown<br />
University och Stanford University.<br />
Sedan 1995 är han redaktör för<br />
Psychological Hypnosis och deltar även<br />
i redaktionsarbetet för ett flertal andra<br />
psykologiska tidskrifter.<br />
Etzel Cardena för närvarande ordförande<br />
i International Society for the<br />
Study of Dissociation; för några år<br />
sedan föreslog han en ny diagnos som<br />
blev grunden för DSM-IV-diagnosen<br />
akut stressreaktion. Han har också<br />
publicerat en bok i ämnet: ”Acute reactions<br />
to trauma and psychotherapy”.<br />
UNDER DE SENASTE tjugo åren har han<br />
främst ägnat sig åt forskning kring hypnos<br />
och vad som händer i människans<br />
hjärna när hon förändrar sitt medvetandetillstånd.<br />
Han har också medverkat<br />
i ett flertal vetenskapliga arbeten som<br />
studerat parapsykologiska fenomen.<br />
– Den man som donerade professuren<br />
var oerhört intresserad av det övernaturliga<br />
och människans undermedvetna.<br />
Han skrev också böcker och utövade<br />
själv hypnos, säger Etzel Cardena.<br />
Det har gått över 60 år sedan den<br />
danske margarinfabrikören Paul Thorsen<br />
donerade sin stora förmögenhet till<br />
Lunds universitet. Han ville att pengarna<br />
skulle användas för att närmare<br />
utforska hypnos och parapsykologi.<br />
Enligt Lunds universitets egen definition<br />
handlar parapsykologi bland annat<br />
om tankeöverföring och förmågan att<br />
påverka biologiska och fysikaliska<br />
förlopp med hjälp av enbart viljan.<br />
Etzel Cardenas första forskningsprojekt<br />
vid Lunds universitet handlar i<br />
första hand om hypnos. Etzel Cardena<br />
har identifierat personer som är ytterst<br />
hypnoskänsliga, det vill säga de har lätt<br />
att följa de instruktioner som hypnotisören<br />
ger.<br />
Syftet med projektet är att studera<br />
vad som skiljer hypnoskänsliga personer<br />
från dem som är helt oemottagliga för<br />
hypnos.<br />
Vid sidan av intervjuer med försökspersonerna<br />
kommer forskarna också att<br />
mäta hjärnaktiviteten för att närmare<br />
förstå vilka specifika delar av hjärnan<br />
som är involverade i hypnotiska upplevelser.<br />
Vad utmärker då en hypnoskänslig person?<br />
Först och främst måste den som blir<br />
hypnotiserad verkligen vilja det och<br />
vara öppen för de förslag som ges, svarar<br />
Etzel Cardena.<br />
– Vi vet att det finns en genetisk<br />
komponent. Om du har föräldrar som<br />
är hypnotiserbara är det mer sannolikt<br />
att du också är det. Men vi har också<br />
funnit att människor som är kreativa<br />
och har rik fantasi är mer hypnotiserbara<br />
än andra. Det gäller även personer<br />
som vuxit upp med trauman av olika<br />
slag och som tidigt lärt sig att använda<br />
fantasin som ett skydd för att klara sig,<br />
säger Etzel Cardena.<br />
Det finns många studier som rapporterar<br />
att människor som har lätt att<br />
gå in i olika medvetandetillstånd som<br />
hypnos, i större utsträckning än andra<br />
har parapsykologiska upplevelser. Hur<br />
det hänger ihop vet inte forskare i dag.<br />
Men att det finns ett samband är tydligt,<br />
anser Etzel Cardena.<br />
Att människor upplever vad de tolkar<br />
vara parapsykologiska fenomen råder<br />
det ingen tvekan om, menar han. Däremot<br />
finns det än så länge ingen hållbar<br />
teori som kan förklara deras existens.<br />
Det finns vetenskapliga svårigheter; en<br />
utmaning är att konstruera experiment<br />
<br />
som är lätta att återupprepa. Men den<br />
här typen av fenomen är inte enkla att<br />
fånga.<br />
– Även om studierna inte är helt perfekta,<br />
finns det ett flertal goda exempel<br />
på när man verkligen lyckats återupprepa<br />
parapsykologiska experiment, säger<br />
Etzel Cardena.<br />
Vissa hävdar att människan skulle ha<br />
en förmåga till extrasensorisk perception,<br />
det vill säga en förmåga att<br />
uppfatta saker utan att använda något av<br />
våra sinnen. Kanske har vi en förmåga<br />
att se bortom tid och rum?<br />
KRITIKER HÄVDAR att det som ser märkvärdigt<br />
och imponerande ut ofta kan<br />
förklaras med förnuftet. Slumpen kan<br />
nämligen ställa till med en hel del konstigheter<br />
i parapsykologiska experiment.<br />
Etzel Cardena hänvisar till vetenskapliga<br />
studier och analyser av forskare som<br />
Dean Radin, Jessica Utts och Dick Bierman<br />
som i sina parapsykologiska experiment<br />
visat att enbart slumpen inte räcker för<br />
att förstå och förklara resultaten.<br />
-Det finns redan tillräckligt med övertygande<br />
resultat för att arbeta utifrån<br />
en hypotes att dessa fenomen verkligen<br />
existerar. De vetenskapliga metoder som<br />
används, till exempel slumpgeneratorer<br />
och så kallad ganzfeldteknik, visar med<br />
all tydlighet att det finns någonting<br />
bortom slumpen och andra förnuftiga<br />
förklaringar, säger Etzel Cardena.<br />
DET FINNS FLERA vetenskapligt tunga<br />
personer som stödjer teorin att parapsykologiska<br />
fenomen sannolikt existerar.<br />
En av dem är Edmond Fischer, nobelpristagare<br />
i medicin 1992. När han fick<br />
frågan vilken framtidsdröm han hade för<br />
vetenskapen, svarade han: att komma<br />
underfund med den vetenskapliga<br />
grunden för telepati. På frågan om han<br />
verkligen trodde på telepati blev svaret<br />
ett tveklöst ja, även om han medgav att<br />
han såg svårigheterna i att mäta fenomenen.<br />
6 Psykologtidningen 9/06