22.09.2013 Views

Öppna artikel

Öppna artikel

Öppna artikel

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

professor i parapsykologi...<br />

<br />

<br />

– Hon är fantastisk, vilken skådespelerska.<br />

Men framförallt är hon en<br />

mycket skicklig regissör och humanist,<br />

säger Etzel Cardena.<br />

Han tog sin grundexamen i psykologi<br />

1981 i Mexiko och fortsatte sedan sina<br />

studier i klinisk psykologi och personlighetspsykologi<br />

vid York University<br />

och University of California. Där tog<br />

han också sin doktorsexamen i personlighetspsykologi<br />

1988. I slutet av<br />

80-talet och under 90-talet har han haft<br />

tjänster vid bland annat Georgetown<br />

University och Stanford University.<br />

Sedan 1995 är han redaktör för<br />

Psychological Hypnosis och deltar även<br />

i redaktionsarbetet för ett flertal andra<br />

psykologiska tidskrifter.<br />

Etzel Cardena för närvarande ordförande<br />

i International Society for the<br />

Study of Dissociation; för några år<br />

sedan föreslog han en ny diagnos som<br />

blev grunden för DSM-IV-diagnosen<br />

akut stressreaktion. Han har också<br />

publicerat en bok i ämnet: ”Acute reactions<br />

to trauma and psychotherapy”.<br />

UNDER DE SENASTE tjugo åren har han<br />

främst ägnat sig åt forskning kring hypnos<br />

och vad som händer i människans<br />

hjärna när hon förändrar sitt medvetandetillstånd.<br />

Han har också medverkat<br />

i ett flertal vetenskapliga arbeten som<br />

studerat parapsykologiska fenomen.<br />

– Den man som donerade professuren<br />

var oerhört intresserad av det övernaturliga<br />

och människans undermedvetna.<br />

Han skrev också böcker och utövade<br />

själv hypnos, säger Etzel Cardena.<br />

Det har gått över 60 år sedan den<br />

danske margarinfabrikören Paul Thorsen<br />

donerade sin stora förmögenhet till<br />

Lunds universitet. Han ville att pengarna<br />

skulle användas för att närmare<br />

utforska hypnos och parapsykologi.<br />

Enligt Lunds universitets egen definition<br />

handlar parapsykologi bland annat<br />

om tankeöverföring och förmågan att<br />

påverka biologiska och fysikaliska<br />

förlopp med hjälp av enbart viljan.<br />

Etzel Cardenas första forskningsprojekt<br />

vid Lunds universitet handlar i<br />

första hand om hypnos. Etzel Cardena<br />

har identifierat personer som är ytterst<br />

hypnoskänsliga, det vill säga de har lätt<br />

att följa de instruktioner som hypnotisören<br />

ger.<br />

Syftet med projektet är att studera<br />

vad som skiljer hypnoskänsliga personer<br />

från dem som är helt oemottagliga för<br />

hypnos.<br />

Vid sidan av intervjuer med försökspersonerna<br />

kommer forskarna också att<br />

mäta hjärnaktiviteten för att närmare<br />

förstå vilka specifika delar av hjärnan<br />

som är involverade i hypnotiska upplevelser.<br />

Vad utmärker då en hypnoskänslig person?<br />

Först och främst måste den som blir<br />

hypnotiserad verkligen vilja det och<br />

vara öppen för de förslag som ges, svarar<br />

Etzel Cardena.<br />

– Vi vet att det finns en genetisk<br />

komponent. Om du har föräldrar som<br />

är hypnotiserbara är det mer sannolikt<br />

att du också är det. Men vi har också<br />

funnit att människor som är kreativa<br />

och har rik fantasi är mer hypnotiserbara<br />

än andra. Det gäller även personer<br />

som vuxit upp med trauman av olika<br />

slag och som tidigt lärt sig att använda<br />

fantasin som ett skydd för att klara sig,<br />

säger Etzel Cardena.<br />

Det finns många studier som rapporterar<br />

att människor som har lätt att<br />

gå in i olika medvetandetillstånd som<br />

hypnos, i större utsträckning än andra<br />

har parapsykologiska upplevelser. Hur<br />

det hänger ihop vet inte forskare i dag.<br />

Men att det finns ett samband är tydligt,<br />

anser Etzel Cardena.<br />

Att människor upplever vad de tolkar<br />

vara parapsykologiska fenomen råder<br />

det ingen tvekan om, menar han. Däremot<br />

finns det än så länge ingen hållbar<br />

teori som kan förklara deras existens.<br />

Det finns vetenskapliga svårigheter; en<br />

utmaning är att konstruera experiment<br />

<br />

som är lätta att återupprepa. Men den<br />

här typen av fenomen är inte enkla att<br />

fånga.<br />

– Även om studierna inte är helt perfekta,<br />

finns det ett flertal goda exempel<br />

på när man verkligen lyckats återupprepa<br />

parapsykologiska experiment, säger<br />

Etzel Cardena.<br />

Vissa hävdar att människan skulle ha<br />

en förmåga till extrasensorisk perception,<br />

det vill säga en förmåga att<br />

uppfatta saker utan att använda något av<br />

våra sinnen. Kanske har vi en förmåga<br />

att se bortom tid och rum?<br />

KRITIKER HÄVDAR att det som ser märkvärdigt<br />

och imponerande ut ofta kan<br />

förklaras med förnuftet. Slumpen kan<br />

nämligen ställa till med en hel del konstigheter<br />

i parapsykologiska experiment.<br />

Etzel Cardena hänvisar till vetenskapliga<br />

studier och analyser av forskare som<br />

Dean Radin, Jessica Utts och Dick Bierman<br />

som i sina parapsykologiska experiment<br />

visat att enbart slumpen inte räcker för<br />

att förstå och förklara resultaten.<br />

-Det finns redan tillräckligt med övertygande<br />

resultat för att arbeta utifrån<br />

en hypotes att dessa fenomen verkligen<br />

existerar. De vetenskapliga metoder som<br />

används, till exempel slumpgeneratorer<br />

och så kallad ganzfeldteknik, visar med<br />

all tydlighet att det finns någonting<br />

bortom slumpen och andra förnuftiga<br />

förklaringar, säger Etzel Cardena.<br />

DET FINNS FLERA vetenskapligt tunga<br />

personer som stödjer teorin att parapsykologiska<br />

fenomen sannolikt existerar.<br />

En av dem är Edmond Fischer, nobelpristagare<br />

i medicin 1992. När han fick<br />

frågan vilken framtidsdröm han hade för<br />

vetenskapen, svarade han: att komma<br />

underfund med den vetenskapliga<br />

grunden för telepati. På frågan om han<br />

verkligen trodde på telepati blev svaret<br />

ett tveklöst ja, även om han medgav att<br />

han såg svårigheterna i att mäta fenomenen.<br />

6 Psykologtidningen 9/06

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!