Guide i arbetslivet

När jag läser platsannonser noterar jag ofta att arbetsgivarna söker efter personer med viss
utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. Därutöver betraktas det ofta som fördelaktigt att ha
vissa specifika kompetenser, såsom att behärska ett visst datasystem eller dylikt. Se till exempel
nedanstående två utdrag ur platsannonser i vilka de söker arkitekter:
”Vi efterlyser en kreativ person med känsla för att förverkliga kundens önskemål om visioner och
flexibilitet. Det är också viktigt att du kan tillmötesgå produktionstekniska förutsättningar och
myndigheter krav på utförande.
Du bör vara van vid att rita i CAD-miljö. Därför förutsätter vi att du har arkitektexamen och/eller
motsvarande arbetslivserfarenhet. Har du dessutom erfarenhet av villor och småhus är det
meriterande.”
”Du ska vara arkitekt eller likvärdig med examen från teknisk högskola
och med erfarenhet av kommunalt planarbete. Vi lägger stor vikt vid dina personliga egenskaper.
Du ska kunna samordna och samarbeta, vara utåtriktad och ha lätt för att uttrycka dig i tal och skrift.
Du ska kunna arbeta med hjälp av datorer, bl a ord- och bildbehandling, CAD och GIS. Vi använder
oss av Word, Photoshop, Indesign, AutoCad med POINT och ArcMap.”
I exemplen framgår det ganska klart och tydligt vilken utbildning som arbetsgivarna önskar att de
platssökande skall ha (arkitekt), samtidigt antyder annonserna att de inte riktigt förväntar sig att få
en färdigutbildad arkitekt. Därutöver beskrivs ett antal specifika färdigheter som är önskvärda. Min
erfarenhet är att utbildningar i dylika specifika färdigheter går betydligt snabbare än hela
högskoleprogram. Men varken efter ett högskoleprogram eller efter utbildningar i till exempel ett
visst dataprogram är någon, med en del undantag, färdig för självständigt arbete inom ett yrke. I de
yrkesutbildningar jag gått (ingenjör, chaufför, fastighetsmäklare och forskare), ägnade jag (med
undantag för den sista utbildningen) väldigt lite tid till att träna själva yrkesrollen, fast jag trodde att
jag gjorde det. Vilket gjort att i de fall då jag efter utbildningen börjat praktisera yrket har jag i
början känt mig ganska värdelös.
Min erfarenhet är dock att jag med tiden växt in i yrkesrollen och andra specifika kunskaper som
behövts i jobbet kom med tiden. Mina personliga egenskaper har däremot varit ganska konstanta.
I platsannonserna ovan efterlyste arbetsgivaren sökanden med vissa egenskaper. De beskrivningar
som ges av de egenskaper som efterlyses är emellertid ofta luddiga och/eller allmänt hållna. Vilket
inte ger de sökande så mycket vägledning om huruvida de är lämpliga eller inte. Jag tror att det till
viss del beror på att arbetsgivarna ibland lyfter fram vissa egenskaper, såsom kreativitet, mest för att
framstå som ett intressant företag att arbeta på. I tabell 3 har jag lyft fram några ”egenskaper” som
jag funnit varit viktiga att ha med sig in i några arbeten som jag haft. Egenskaper som arbetsgivarna
inte efterlyser så ofta, i alla fall inte så specificerat.
22