Frødings union - O. Henrik Akeleye Braastad

Han kommenterar sedan Boströms tillträde som statsminister, negativt.
Från Norge vet han att Boström där är lite populär och han fortsätter åter
i Karlstad att raljera med politiken i riksdagen i Stockholm
”Låt hovmarkalken Reutersvärd ta över och besätta Norge med
Värmlands regimente,” 35
Statsråds, tidningsredaktörers och partipolitikers unionspolitiska tema är
allmänt inte Frödings teman.
Frödings attityd gentemot de formella frågorna på unionspolitikens
agenda framkommer tydligen i en senare artikel från 1893 36 ,
”Nationalhat och nationalskryt”:
”Själva stridsfrågorna bryr jag mig inte om. Jag kan inte finna at det är
något så himmelskriande viktigt för Norge att ha egna konsulat, ej hellre
för Sverige att ha gemensamt.”........”Personalunionen” har snarare gjutit
olja på elden än den varit ägnat att mildra bitterheten. När två som sloss
äro sammanbundna med ett band om livet såsom bältspännare, måste
raseriet bliva så mycket vildare, eftersom de icke på något vis kunna
komma ifrån varandra”
Den stillsamma poeten och det høgröstade Høire och Venstre.
Fast de yttre politiska händelserna hade utrymme för konflikt runt
Fröding på Lillehammer hösten 1892 så skriver han detta året, under nu
sitt andra Norgeuppehälle, at det är lite unionsstrid i fjälldalen. Fast inom
sanatoriet är det stor debatt mellan patienterna, säger han, fast ”bildat”. 37
Senare, under det sista och 18 månader långa Lillehammervistelsen från
1894 berättar han om vinter, köld, skilöpning - Skilöpare mot svenskene,
även om mobiliseringsstämningen i Norge 1895. 38
”Det glunkas här och var om ”mobilisering” av skarpskyttar borta i
bygderna, och en del vänstertidningar har ett mycket argt och hetsigt
tonfall i rösten, men huru stämningen kan vara hos flertalet är icke gott
att säga”,
35 ”Situationen” , KT 2.3. 02
36 Nationalhat och nationalskryt. KT 25.5. 93
37 ”Från Norge, krönika i Karlstads-Tidningen, 1.10. 1892
38 Från Norge, KT 30.3. 95
17