Lärarhandledning till ISVETT - Svenska Livräddningssällskapet

Isvett 

Lärarhandledning 

Barnens Livräddningsskola 3 

Lärarhandledning till ISVETT 

1

Lära för livet 

Barnens Livräddningsskola finns för att tidigt ge barn rätt attityd till och grundläggande 

kunskaper i hur de ska uppträda vid vatten och isar. Dessutom vill vi att 

barnen ska få kunskap i att hjälpa en medmänniska i nöd, att rädda liv. Vi vill med 

Barnens Livräddningsskola ge er ett pedagogiskt material som kan bidra till att 

aktivera eleverna. 

Från och med den 1 september 2007 gäller nya tydligare mål i skolans läroplan 

för vad eleverna ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret. 

Eleven ska: 

• ha god vattenvana, vara trygg i vatten, kunna simma 200 meter, varav 50 meter 

på rygg, och hantera nödsituationer vid vatten, 

• ha grundläggande kunskaper om bad-, båt- och isvett. 

Välkommen till 

Barnens Livräddningsskola 

Barnens Livräddningssskola består av 3 häften. Pedagogisk utformning, Tove Svea Madland, teckningar, 

Anita Vårnarveit efter en idé från Norges Livredningsselskap. 

© 2010 Svenska Livräddningssällskapet, Spångavägen 47, 168 75 Bromma, tel 08-654 18 30, telefax 08-651 81 10, 

www.svenskalivraddningssallskapet.se. 

Det går bra att citera materialet om källan anges. Vid kopiering ska alltid tillstånd begäras från Svenska Livräddningssällskapet. 

Barnens Livräddningsskola är ett samarbete mellan Svenska Livräddningssällskapet, Sjöräddningssällskapet, 

Strålsäkerhetsmyndigheten, SweBoat och Transportstyrelsen/Sjösäkerhetsrådet. 

2 Lärarhandledning till ISVETT


Barnens Livräddningsskola består av tre häften med tillhörande 

lärarhandledningar. 

Badvett klass 1, Vattenlivräddning, fria luftvägar, larmning, 

uppträdande vid vatten och solvett. 

Båtvett klass 2, Båtvett och sjökunskap 

Isvett klass 3, Issäkerhet och islivräddning 

Barnens Livräddningsskola distribueras helt kostnadsfritt av Svenska 

Livräddningssällskapet till alla elever i klasserna 1, 2 och 3. 

Lätt och roligt 

Hur materialet ska användas bestäms av varje skola. För att underlätta 

undervisningen finns det en lärarhandledning framtagen till varje häfte. 

Efter det att klassen har gått igenom Barnens Livräddningsskola kan 

eleverna ta med sig materialet hem. Häftena är utformade för att även 

kunna användas även i hemmet tillsammans med syskon och föräldrar. 

Målsättningen med isvett 

• Att skapa förståelse för att det kan vara farligt att vara på isen. 

• Att barn ska förstå varför de inte ska ge sig ut på isen utan någon 

vuxen i sällskap. 

• Att ge kunskap om vilken utrustning man ska ha med sig på isen. 

• Att ge kunskap om hur man kan hjälpa någon som hamnat i en isvak. 

• Att känna till hur man själv ska bete sig om man hamnat i en isvak. 


3

Lärarhandledningen 

Denna handledning har tagits fram för att underlätta lektionsplanering och 

genomgång med eleverna i klassen. 

Handledningen ger steg för steg förslag till hur man kan uppnå målen 

för undervisningen. 

I vänsterspalten finns frågeställningar och i högerspalten text och faktauppgifter. 

Genom att följa anvisningarna i vänsterspalten kan man enkelt 

och utan större förkunskaper gå igenom materialet med klassen. 

I slutet av lärarhandledningen finns tips och ideer om ni vill utveckla och 

omsätta den inhämtade kunskapen praktiskt i skolan, simhallen eller utomhusbadet. 

• Gå igenom häftet. 

Förberedelser 

• Se till att ni fått tillräckligt antal elevhäften för er klass. 

(Antalet bygger på de uppgifter som skolan meddelat SLS). 

• Förbered eleverna på lektionen genom att fråga om de har isdubbar, 

ispik eller räddningslina hemma. Be några elever ta med sig utrustningen 

till skolan för att kunna visa på lektionen. 

• I lärarhandledningen finns på sidorna 10-11 en illustration som beskri- 

ver faran med att komma långt ut på isen. På sidan 18 finns en test som 

eleverna kan ta med hem och låta sina syskon och föräldrar pröva sina 

kunskaper på. Kopiera gärna dessa sidor för att kunna dela ut till eleverna. 

• Tidsåtgång med klassen: 90-120 minuter. 

Studiedag 

Svenska Livräddningssällskapet kan erbjuda skolan en genomgång av 

innehållet i Barnens Livräddningsskola. 

Genomgången tar cirka två timmar och då går vi igenom hela Barnens 

Livräddningsskola samt genomför en del praktiska övningar. Kursen syftar 

till att göra dig som lärare säkrare när du ska arbeta med materialet i 

klassen. 

Anmälan gör du till Svenska Livräddningssällskapets länsförbund. 

Telefonnummer och adress kan du finna på SLS hemsida, 

www.svenskalivraddningssallskapet.se 

eller om du ringer till SLS centrala kansli 08-654 18 30. 

4 Lärarhandledning till ISVETT

Repetition av vad ni tidigare gått igenom 

i Barnens Livräddningsskola 

Hur gör man fria luftvägar? 

Vad är förlängda armen? 

Vilket telefonnummer 

ringer man och vad är 

det som man ska kunna 

tala om när man larmar? 

Vad ska man tänka på vid 

mun till mun andning? 

Om en medvetslös person inte andas gör man fria 

luftvägar genom att böja huvudet försiktigt bakåt. 

(På bilden har tungan fallit bakåt och förhindrar 

luft att passera ner till lungorna). 

Lägg försiktigt en hand på personens panna och 

tryck huvudet bakåt samtidigt som du med andra 

handen lyfter uppåt under käkbenet. 

Se, lyssna, känn om den medvetslösa personen 

andas själv när du gjort fria luftvägar. 

Skulle den medvetslöse fortfarande inte andas så 

behöver hon hjälp att andas. Låt gärna eleverna 

prova att göra fria luftvägar på varandra 

Förlängda armen är något som man ska ha mellan 

sig själv och den man ska rädda. Det kan vara en 

gren, en halsduk, livboj eller liknande. 

Man ringer 112. 

De är bra om man kan berätta; 

- Vad är det för typ av olycka 

- Hur många som är skadade 

- Sitt namn 

- Från vilket telefonnummer man ringer 

- Adressen där olyckan skett 

- En eventuell vägbeskrivning 

- Om man kan möta och visa vägen. 

Att klämma till om näsan samt blåsa lugnt och fint 

in i munnen samtidigt som man tittar på bröstkorgen. 


5

Dela ut häftet. Låt eleverna 

själva läsa igenom det eller läs 

tillsammans. 

Början av häftet handlar om 

när barnen åker pulka. Låt 

eleverna berätta var någonstans 

de åker pulka och skidor. 

Finns det några faror i elevernas 

pulkabackar? Låt eleverna 

berätta. 

Är det någon som råkat ut för 

någon olycka i backen? 

Använder eleverna hjälm när 

de åker pulka? 

Låt barnen rita och beskriva 

sin pulkabacke. På teckningarna 

kan de beskriva vilka 

faror som finns i just deras 

backe. 

När Emma gick igenom isen 

höll hon ut armarna. Kommer 

ni ihåg varför hon gjorde det? 

Emma på svag is 

6 Lärarhandledning till ISVETT 

Man kan läsa hela häftet eller dela upp det i 

två delar. Första delen handlar om när barnen 

åker pulka. Andra delen handlar om när 

morfar gick igenom isen. 

Eleverna berättar. 

I häftet slutar backen i kanten av en sjö vilket 

kan vara farligt. Andra faror är när man kan 

åka ut på en väg, träd som står i backen, 

cykelställ, stenar mm. 


En hjälm är jättebra att ha på sig. Det går 

bra med en cykel-, ishockey- eller en skidhjälm. 

Även om det inte finns några hinder i backen 

så kan de ju krocka med varandra. 

Man kommer inte lika långt under vattnet 

om man håller ut armarna. När man badar i 

simhallen kan man testa själv.

När Emma hamnade i isvaken 

vände hon tillbaka åt det håll 

hon kom ifrån. Vet ni varför? 

Emma försökte ligga så stilla 

som möjligt. Kommer ni ihåg 

varför? 

Man kan själv prova detta 

genom att tappa upp kallt vatten 

i en hink. Stoppa ner ena 

handen i hinken och håll den 

stilla. Håll den andra handen 

under vattenkranen. Skillnaden 

känns ännu tydligare om 

man har ett par vantar på sig. 

När man hamnar i riktigt kallt 

vatten är det lätt att man känner 

sig som förlamad. 

Har någon av eleverna hamnat 

i kallt vatten någon gång? 

Barnen larmade om olyckan 

genom att bege sig till ett hus 

i närheten. 

Vet ni vilket telefonnummer 

man ska ringa om man vill 

larma? 

Där vet hon att isen höll nyss. Åt det andra 

hållet vet hon inte hur stark isen är. 

• Går man igenom isen ska man alltid 

försöka ta sig upp åt det håll man kom 

ifrån. 

Kroppen värmer upp vattnet närmast huden. 

Rör man sig kommer det kallt vatten mot 

kroppen. 

• Ligg så stilla du kan om du hamnat 

i en isvak. 


Man ringer telefonnummer 112. När man 

larmar är det bra om man kan berätta; 

-vad har hänt, 

-hur många är skadade, 

-vilket telefonnummer man ringer ifrån, 

-var har olyckan hänt, 

-hur man kommer dit, 

-om någon kan möta och visa vägen? 


7

När ska man larma? 

Vad hade hänt om Johan och 

Axel inte orkat dra upp Emma 

ur isvaken? 

Prata med eleverna om hur 

man känner sig när man är riktigt 

rädd. Har någon av eleverna 

upplevt det? Vad hände och 

hur reagerade de? 

Johan och Axel ålade sig fram 

på isen när de skulle hjälpa 

Emma. Vet ni varför? 

Ovanstående kan eleverna 

själva prova enkelt genom 

att en elev håller ett papper 

hårt med båda händerna. 

En annan elev försöker först 

trycka hål i pappret genom 

att lägga en penna på det 

och trycka den igenom 

pappret. Försök sedan med 

baksidan av pennan. Det 

behövs mycket mindre kraft 

(tyngd) när man trycker pennans 

baksida mot pappret. 


Det är viktigt att larma så tidigt som möjligt. 

Ofta är det viktigt att man får hjälp snabbt. 

Hade barnen inte klarat att dra upp henne 

och varit sena med att larma så hade Emma 

fått ligga mycket längre i det kalla vattnet. 

Då är det inte säkert att hon orkat hålla sig 

uppe. 

Det är inte ovanligt att man blir handlingsförlamad 

när man blir rädd. Det händer 

tyvärr ofta att människor bara tittar på istället 

för att hjälpa till när det inträffat en olycka. 

Har man fått kunskap om vad man ska göra 

vid en olycka är det mycket lättare att hjälpa 

till. 

Om man fördelar kroppsvikten över en större 

yta blir trycket mindre per kvadratcentimeter. 

Axel höll i Johans fötter, de bildade en kedja. 

Man kan bilda en sådan kedja med fler som 

ligger i rad om man behöver komma längre 

ut.

När Johan kommit nära Emma 

använde han förlängda armen. 

Kommer ni ihåg varför han 

gjorde det? 

Kan ni ge exempel på vad man 

kan använda som förlängda 

armen? 

När Emma kom upp ur vattnet 

bytte hon om till torra kläder 

och ställde sig i lä bakom en 

sten. 

Vad skulle hon gjort om det 

inte funnits kläder att låna av 

kamraterna? 

Barnen åkte pulka och kom 

långt ut på den svaga isen. Det 

finns olika sätt att ta sig fram 

på isen. Man kan gå, åka skridskor, 

spark eller skidor. 

Med farten ökar faran att komma 

långt ut på svag is. Vi ska 

titta lite på vad som händer 

och hur man kan hjälpa till om 

olyckan varit framme. 

Du ska alltid ha något mellan dig och den 

du ska rädda. En nödställd person kan bli 

mycket stark och dra ner även dig. Man 

måste alltså kunna släppa taget när man 

inte orkar längre. 

Johan använde en halsduk. Det bästa är 

om det man använder flyter. En stege, lång 

trädgren eller stång. Finns det en livboj är 

den väldigt bra att använda. 

Det är viktigt att man snabbt kan få på sig 

torra kläder så att man inte blir nedkyld. Om 

man står i lä är det lättare att hålla värmen. 

Om man inte kan ta på sig torra kläder är 

det bättre att behålla de våta på men hålla 

sig i lä och i stillhet. Kroppsvärmen kommer 

att värma upp de våta kläderna närmast 

huden. 

Emma behöll sina vantar på sig när hon 

hamnade i isvaken. Hade hon tagit av sig 

dem hade hon snabbt blivit avkyld och 

antagligen inte kunnat hålla i halsduken. 

På nästa sida i lärarhandledningen finns en 

illustration för kopiering. Den beskriver hur 

farten kan öka risken att komma långt ut på 

svag is. Om ni kopierat illustrationen kan ni 

dela ut den till eleverna och gå igenom hur 

både risken ökar men också att det blir svårare 

att rädda någon som hamnat i en isvak. 

Om ni delat upp genomläsningen av häftet i 

två steg så är det nu tid för del två. 


9

Här börjar 

svag is 

Med fart ökar faran 

Med fart kommer du långt 

ut på svag is. Ju längre ut 

du är då isen brister ju 

svårare blir räddningen. 

När du går på svag is brister den 

redan efter någon meter. 


När det är nära tillbaka 

till säker is använder 

du isdubbarna eller 

får hjälp av ”förlängda 

armen”. 

Med fart, 

exempelvis 

med skridskor, 

kommer du 

längre ut.

Med fördelad vikt 

kommer du långt ut 

på den svaga isen. 

Har du kommit så här 

långt ut är det nödvändigt 

att få hjälp av räddningslinor 

eller liknande. 


Med fördelad vikt och 

fart kommer du ännu 

längre ut på den svaga 

isen. Hit kommer 

även barnen. 

Så här långt från säker is 

måste även räddarna ge 

sig ut på den svaga isen. 

Stegen fördelar kroppsvikten 

medan linan förlänger armen. 

Har du kommit så här långt ut behövs 

det hjälp av båt eller något annat som 

flyter. Det kan till och med bli nödvändigt 

att få hjälp av helikopter. 

11

Läs nu igenom historien 

”morfar berättar” om ni inte 

gjort det tidigare. 

Morfar gör mycket som är rätt 

men han gör också en del fel. 

Låt eleverna fundera över vad 

han gjorde rätt. 

Passa på att öva att använda 

isdubbarna på riktig is när den 

bär. 

I många simhallar finns det 

också möjlighet att öva att ta 

sig upp med isdubbar. 

Badet har ett stort ”isflak” som 

man kan hugga dubbarna i. 

Detta är en bra övning som 

kan visa hur svårt det är att ta 

sig upp med bara isdubbarna. 

Har man kläder och vantar blir 

det ännu svårare. Den bitande 

kylan i en isvak får man försöka 

föreställa sig. 

Morfar hade visselpipa med 

sig. Vad använde han den till? 

Morfar hade en Hansalina. 

Är det någon som har använt 

en räddningslina någon gång? 

Morfar berättar 


Morfar hade isdubbar på sig. Det var bra. 

Har ni några i skolan så visa hur man ska 

sätta på sig dem. (Tänk på att isdubbarna 

är vassa). 

För att man ska kunna använda dem är det 

viktigt att de sitter ordentligt fast och högt 

upp under hakan. 

Om man hamnar i vattnet ska man vända 

sig åt det håll man kom ifrån. Lägg en arm 

på isen, ta loss den ena isdubben utan att ta 

av dig vantarna och hugg den i isen en bit 

från kanten. Ta nu loss den andra is-dubben 

och hugg tag med den också. Gör bröstsimsbentag 

så att kroppen kommer upp i samma 

läge som när man simmar. Nu flyttar du 

fram och hugger tag med en isdubb i sänder. 

Gör kraftiga bentag och försök dra dig upp 

på isen. Detta är jobbigt eftersom du har 

våta kläder på dig och vattnet är kallt så du 

blir stel i händerna. 

Utan isdubbar har man nästan ingen 

möjlighet att ta sig upp ur en isvak. 

Han använde den för att visa att han behövde 

hjälp. Det är svårt att skrika tillräckligt 

högt. Det går åt mindre kraft och hörs 

mycket bättre med en visselpipa. 

Räddningslinan kan man använda om man 

blir räddad eller ska rädda någon annan. 

Den fungerar som en mycket lång 

”förlängda armen”.

Morfar hade packat en ryggsäck 

med torra kläder i plastpåsar. 

Vet ni varför han hade 

kläderna i plastpåsar? 

Gjorde morfar några fel när 

han gav sig ut för att fiska? 

FAKTA 

Rätt klädd kan en frisk person 

ligga i nollgradigt vatten 

i upp till 15 minuter utan att 

bli medvetslös eller få allvarliga 

skador. Genom att ligga 

stilla behåller man värmen 

längre. Rörelse pumpar ut 

det varmare vattnet ur kläderna 

och nytt, kallt vatten 

strömmar in. 

En flytväst eller en rätt 

packad och fastsatt ryggsäck 

fungerar som flythjälp. 

Ryggsäcken är inte tillräckligt vattentät. 

Ryggsäcken kan fungera som flythjälp om 

man har packat extra kläder i plastpåsar 

Men ryggsäcken måste ha ett grenband som 

är fastsatt annars flyter ryggsäcken upp och 

man kan bli nedtryckt av den. 

När man är ute på isen kan man ha räddnings- 

eller exempelvis en seglarväst på sig. 

Det finns också bra flytjackor som är varma 

och bekväma. 

Morfar gav sig iväg ensam. Det ska man 

aldrig göra. Det är väldigt viktigt att man 

har sällskap. Han hade inte heller någon 

ispik eller något annat som han kunde prova 

isens tjocklek med när han gav sig ut. 

Nu var det tur att: 

- det fanns andra fiskare i närheten 

som kunde hjälpa honom upp. 


- han lyckades fånga deras upp- 

märksamhet. 

- han fick hjälp av någon som visste 

hur man skulle göra. 

Det är inte alla som har sådan tur. 

Morfar var inte heller uppmärksam på den 

farliga vårisen. Den is som håller på morgonen 

kan vara helt borta eller bara en issörja 

några timmar senare. (Kalla nätter - varma, 

soliga dagar). 

Tyvärr händer det varje år många olyckor av 

den här typen. Det händer till och med att 

isen brister under personer som sitter och fiskar. 

Det är mycket svårt att ta sig upp på en 

sådan is. Ofta är enda chansen till undsättning 

båt eller helikopter. 

13

Man kan dela upp isvett 

i tre delar; 

• Kunskap 

• Utrustning 

• Sällskap 

Kunskap 

Kunskap om is och islivräddning 

är nödvändig om man 

ska kunna vara på isen säkert. 

Är det någon som vet hur tjock 

isen ska vara för att hålla? 

Isen lever. Den kan ändra sig 

från en timme till en annan, 

från meter till meter. Farorna 

kan undvikas om ni lär er isens 

svaga platser, har rätt utrustning 

och sällskap. 

Isen bildas först i grunda vikar. 

Om det ligger snö på isen 

fungerar snön som isolering 

och fördröjer isens tillväxt. Isen 

är ofta svag under snöfläckar. 

Den genomskinliga, hårda isen 

kallas kärnis och den ska vara 

minst 10 cm för att man ska 

kunna känna sig säker. 

Snöis är svagare än kärnis och 

består av frusen snösörja. 

Färgen är gråvit och vid töväder 

mjuknar den snabbt. 

Bli vän med isen 

10 cm 


10 cm

Vilken is tror ni fryser snabbast. 

Is av söt- eller av saltvatten? 

I skärgården varierar vattenmotståndet. 

Vattnet blir lätt strömt 

och i strandkanten bryts isen 

sönder. Tidigare isbelagt vatten 

kan snabbt bli isfritt på grund av 

strömmar, vind och vågor. 

Vårisen har vi talat om tidigare. 

Vad var det som kunde hända 

med den? 

Vi har talat om att med fart 

ökar faran. Beskriv vad som kan 

hända när ni åker spark på isen. 

Även om isen verkar stark finns 

det platser som man bör undvika. 

I början av elevhäftet finns 

dessa uppräknade och på sidan 

14 finns en teckning. De farliga 

platserna bildar en enkel minnesvers. 

Kan ni minnesversen? 

Titta på teckningen och gå 

igenom de farliga platserna. 

Sötvatten fryser snabbast. Saltet sänker 

vattnets fryspunkt. 

För att få is att smälta på trottoaren och 

vägar använder man salt. 

Under kalla nätter fryser den. På dagen när 

det är sol och varmt smälter den. 

Under dagen förvandlas den frysta isen till 

kristaller. Under natten fryser den till och 

blir stark. Efter bara någon timma på dagen 

släpper de sammanfrusna iskristallerna och 

isen blir mjuk. 

Man kommer så långt ut på farlig is att det 

kan vara mycket svårt att ta sig upp eller bli 

räddad. 

Tänk också på att barn är lättare än vuxna. 

Isen kanske bär ett barn men inte en vuxen. 

Detta kan göra det extra besvärligt vid livräddning 

av barn som kommit långt ut 

på svag is. 

Vass, råk, brygga, bro, avlopp, utlopp, 

inlopp, sund, grund, vindbrunn. 


15

Utrustning 

Det finns en sak som man måste 

ha med sig när man ska ge sig 

ut på isen. Vet ni vilken? 

Det finns också andra saker som 

det är bra att ha när man ger sig 

ut på isen. Vet ni vilka de är? 

d 

Sällskap 

Att hamna i iskallt vatten är en 

chockartad upplevelse. Sällskap 

är nära nog en förutsättning om 

man ska kunna ta sig upp. 

• Gå aldrig ut på isen utan ha 

någon vuxen med dig. 

Repetition 

Om isen brister trots att man 

varit försiktig och man hamnat i 

vattnet är det en del saker som 

man ska försöka komma ihåg. 

Vi har nu gått igenom de teoretiska 

grunderna i islivräddning. 

På nästa sida finner ni exempel 

på enkla praktiska övningar. 


Isdubbar och de ska sitta fastspända 

uppe under hakan. 

• Ispik som man har för att kunna slå hål 

på isen och kontrollera hur tjock den är. 

• Räddningslina eller annan lina för 

islivräddning är bra att ha. 

• Ryggsäck med varm dryck och ombyteskläder 

packade i plastpåsar. 

• Visselpipa är bra att ha om man behöver 

kalla på hjälp. 

• Att vara rätt klädd är ett skydd mot kylan 

även i iskallt vatten. Det är bra att ha 

vindtäta plagg ytterst. Då hindras det 

kalla vattnet att fritt strömma genom 

de värmande kläderna närmast kroppen. 

En frisk person kan ligga i nollgradigt 

vatten i upp till 15 minuter utan att bli medvetslös 

eller få allvarliga skador. Genom att 

ligga stilla behåller man värmen längre. 

Det är nästan omöjligt att ta sig upp utan 

hjälp om man hamnat i en isvak. 

Andas lugnt, ligg stilla och undvik att handla 

i panik. Håll dig iskanten. Vänd dig åt det håll 

varifrån du nyss kom. Lossa isdubbarna med 

vantarna på. Utan vantar blir händer fort 

stela av köld. Ropa eller vissla på hjälp. 

Arbeta långt fram med isdubbarna och 

hjälp till med bensimtag. 

Hasa eller kryp till säker is.

Övningar utomhus 

Träna på att åla en och en. 

Åla på rad och håll i 

varandras fötter. 

Kasta livboj på snö 

och blankis. 

Var kommer du längst? 

d 

Ligg på isen och kasta 

räddningslinan. 

Stå på blankis och försök 

dra in en kompis med 

räddningslinan. 

Om du glider hur kan du 

göra då? 

(Stå på den lilla ringen eller 

hugga fast isdubben och 

vira linan några varv runt 

dubben nära isen. Den nödställde 

drar sig själv framåt.) 

Ta dig fram med hjälp av isdubbar 

på snö och blankis. 

dd 


Övningar i simhallen 

I många simhallar finns ett så kallat 

isflak. Det ligger i vattnet och man 

tränar med isdubbar att ta sig upp. Hör 

efter om er simhall har ett sådant flak. 

Har de isdubbar eller ska ni ta med er 

egna? Simhallspersonalen kan hjälpa 

er och visar gärna hur man tränar. 

Hoppa från kanten med armarna ut 

med sidorna. Hur djupt kommer du 

då? 

Hoppa från kanten och försök att 

komma så lite under vattnet som 

möjligt. Hur gjorde du? Fick du ta 

hjälp av benen också? 

Till våren ska vi lära oss att bogsera en 

kamrat i en livboj. Det är bra om 

ni börjar träna bröstsimsbentag redan 

nu. Många barn har dåliga bentag. 

Ett bra bröstsimsbentag är en förutsättning 

för att kunna bogsera någon. 

Träna bröstsimbentag på olika sätt. 

Simma ryggsim med bara bentag. 

Håll i en simplatta med händerna och 

simma bara med bentag. 

Tag en livboj och simma med den 

framför dig över till andra sidan. 

Håll i livbojen och ligg på rygg och dra 

livbojen efter dig till andra sidan. Det 

går lätt att hitta på egna lagkapper där 

de olika momenten ingår. 

17

Test i isvett 

Här kan du testa dina egna och dina föräldrars kunskaper i isvett. 

Ett eller flera alternativ kan vara rätt på varje fråga. 

Rätt svar finner ni längst ner på sidan. 

1. Hur tjock ska kärnisen minst vara för att hålla? 

5 cm 10 cm 1 cm 

2. Vad kan du använda som förlängda armen när du ska rädda någon? 

livboj stege halsduk 

3. Det finns en sak som alla ska ha med sig på isen, vilken? 

isdubbar kompass solglasögon 

4. När kan man använda en livboj? 

bara på sommaren hela året bara på vintern 

5. Om du hamnat i en isvak, åt vilket håll ska du då ta dig upp? 

åt vänster rakt fram åt det håll du kom ifrån 

6. Hur många ska man minst vara när man ger sig ut på isen? 

2 4 1 

7. Vilken signal med händerna gör du om du behöver hjälp på sjön? 

händerna rakt upp en hand upp armarna upp och ner samtidigt 

8. Vilket nummer ringer man när man behöver larma? 

90 000 112 118 

8. 112 

7. Armarna upp och ner samtidigt 

6. Minst 2 

5. Åt det håll du kom ifrån 


4. Hela året 

3. Isdubbar 

2. Livboj/stege/halsduk 

1. Minst 10 cm

Kunskap 

Det är viktigt att känna till att det 

finns olika isar med olika bra bärighet. 

Isen ser inte likadan ut överallt. 

Känn till isens svaga punkter. 

Denna kunskap bör man läsa sig till, 

prata med kunniga och vana 

isbesökare. 

Utrustning 

För att ge dig ut på isen är det viktigt 

att du har lämplig utrustning. 

Du behöver bland annat ta med dig: 

isdubbar, ispik, räddningslina och 

flythjälp. 

Sällskap 

När man ska bege sig ut på isen ska 

man alltid ha minst en vuxen kamrat 

(utrustad med räddningslina) med 

sig. Det är inte säkert att man klarar av 

att ta sig upp ur en vak med enbart 

isdubbar. 

www.svenskalivraddningssallskapet.se 


För att vara trygg på isen 

ska du ha med dig 

säkerhetsutrustning: 

-isdubbar, 

-ispik, 

-räddningslina, 

-flythjälp. 

19

Alla kan rädda liv 

Alla kan bli duktiga livräddare. Du behöver inte vara 

stor och stark eller ens vuxen för att kunna hjälpa en 

människa i nöd. Alla kan rädda liv, på sitt eget sätt. 

Om alla, både barn och vuxna lär sig hur man kan 

undvika olyckor och hur man kan hjälpa en människa 

i nöd, kan vi tillsammans rädda många liv. 

Det viktigaste är ju att man gör något och inte bara 

står där och tittar. 

När du vet hur man kan hjälpa en vän, känner du dig 

också lite säkrare själv. Och säkerhet är viktigt. Då kan 

du tryggt ha kul i vattnet, i båten, på isen och alla andra 

platser där det är roligt att vara. 


är ett samarbete mellan 


PIR87 2010.09

Lärarhandledning till ISVETT - Svenska Livräddningssällskapet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?