V å r a Ö a r - Björkö Arholma Hembygdsförening
V å r a Ö a r - Björkö Arholma Hembygdsförening
V å r a Ö a r - Björkö Arholma Hembygdsförening
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
tro. Han betraktade misstänksamt b<strong>å</strong>de oss och<br />
b<strong>å</strong>ten. Det respektingivande pappret med stämplar<br />
och marindistriktets logotype talade emellertid<br />
sitt tydliga spr<strong>å</strong>k och övertygade honom till sitt.<br />
Han ifr<strong>å</strong>gasatte emellertid helt logiskt att vi irrade<br />
runt bland skären när vi skulle till <strong>Arholma</strong> handel.<br />
V<strong>å</strong>r p<strong>å</strong> förhand uttänkta förklaring grundade<br />
sig p<strong>å</strong> segelb<strong>å</strong>tens oförm<strong>å</strong>ga att g<strong>å</strong> rakt mot vinden<br />
och de kryssande manövrar en seglare m<strong>å</strong>ste<br />
göra i kompenserande syfte. Officeren granskade<br />
kritiskt v<strong>å</strong>gor och vind men var inte i st<strong>å</strong>nd att<br />
bedöma omständigheterna. Han lämnade med en<br />
hastig honnör och utan vidare kommentarer tillbaka<br />
det förbryllande pappret och gav sitt manskap<br />
order att lägga ut. Efter denna första kontakt<br />
med landets försvar rörde vi oss oantastade i det<br />
förbjudna omr<strong>å</strong>det, även om misstänksamma<br />
blickar riktades genom kikare s<strong>å</strong>väl fr<strong>å</strong>n <strong>Arholma</strong><br />
nordkap som Simpnäs lotsstation.<br />
Fr<strong>å</strong>n Rumshamn hade man full kontroll över farledens<br />
s<strong>å</strong>väl utg<strong>å</strong>ende som ankommande trafik.<br />
Dygnet runt flöt en aldrig sinande ström av fartyg<br />
av olika slag. Allt ifr<strong>å</strong>n stora tankers till seglande<br />
roslagsskutor. Det mesta fraktades p<strong>å</strong> sjön före<br />
autostradornas, lastbilarnas och l<strong>å</strong>ngtradarnas tid.<br />
Lördagarna var trafiken särskilt intensiv eftersom<br />
stuvarna i Stockholms hamn inte arbetade p<strong>å</strong> söndagarna<br />
och inget skepp hade r<strong>å</strong>d att ligga kvar<br />
över en helg. D<strong>å</strong> brukade vi ro ut till farleden för<br />
att p<strong>å</strong> nära h<strong>å</strong>ll studera alla märkliga fartyg som<br />
passerade och glädja oss <strong>å</strong>t de enorma v<strong>å</strong>gor som<br />
en del rev upp. Det finns emellertid gränser för<br />
hur nära man bör g<strong>å</strong> för att bese passerande fartyg.<br />
En i full fart framstormande motortorpedb<strong>å</strong>t<br />
vattenfyllde vid ett tillfälle v<strong>å</strong>r roddb<strong>å</strong>t. Återfärden<br />
till Rumshamnsviken företogs paddlande och<br />
sittande p<strong>å</strong> botten i b<strong>å</strong>ten. Vattnet stod till midjan<br />
och avdriften var betydande. Kringflytande<br />
durkar och tofter var knappast till n<strong>å</strong>gon hjälp vid<br />
navigerandet.<br />
Seglande skutor blev ibland liggande i stiltje utanför<br />
Rumshamnsviken. Vid ett par tillfällen fick vi<br />
möjlighet att klättra ombord och bese den segelsatta<br />
b<strong>å</strong>ten med skepparen som guide. Detta var<br />
givetvis minnesvärda upplevelser i segelsjöfartens<br />
definitivt sista skede.<br />
All trafik gick inomskärs vid denna tid. Ingen ville<br />
möta ub<strong>å</strong>tar (Hansatragedin 1944 vittnade senare<br />
15<br />
om riskerna) eller stöta p<strong>å</strong> drivande minor. Ilandflutna<br />
s<strong>å</strong>dana kan än i dag ses uppallade vid stränderna<br />
p<strong>å</strong> n<strong>å</strong>gra ställen i Roslagen. Sträckan <strong>Arholma</strong><br />
— Landsort bjöd därför den tidens sjöfarare en<br />
möjlighet att färdas säkert en längre distans inomskärs<br />
- en unik chans i en tid d<strong>å</strong> kriget skördade<br />
dagliga offer p<strong>å</strong> sjön och varje avverkad distansminut<br />
gjordes med livet som insats. Lotsverket har<br />
nog aldrig haft s<strong>å</strong> mycket att göra och gick rimligtvis<br />
med god förtjänst.<br />
<strong>Björkö</strong> l<strong>å</strong>g utanför det militära skyddsomr<strong>å</strong>det.<br />
Gränsen gick mitt i fjärden mellan <strong>Björkö</strong> och<br />
<strong>Arholma</strong> samt genom Granöström. Byn Rumshamn<br />
berördes därför inte direkt av krigets vedermödor.<br />
Man kan bortse fr<strong>å</strong>n de enstaka g<strong>å</strong>nger<br />
spaningspatruller fr<strong>å</strong>n förläggningen vid Svarth<strong>å</strong>let<br />
var p<strong>å</strong> orienteringsövning och förirrade sig in i<br />
byn där de ville veta var de befann sig. Den militära<br />
närvaron var mer p<strong>å</strong>taglig p<strong>å</strong> <strong>Arholma</strong> men<br />
s<strong>å</strong>gs änd<strong>å</strong> som ett naturligt och oförargligt inslag i<br />
sommaridyllen. Det fanns alltid ställen att bada<br />
p<strong>å</strong> utan att konfronteras med taggtr<strong>å</strong>d och gevärspipor.<br />
S<strong>å</strong> förflöt ett antal somrar med sol och blommande<br />
midsommarängar mot en bakgrund av död och<br />
förintelse. Ifall Stalin eller Hitler hade försökt sig<br />
p<strong>å</strong> ett angrepp mot Sverige, hade det varit klokt<br />
att undvika öarna <strong>Björkö</strong> och <strong>Arholma</strong>. Av allt att<br />
döma gällde där om n<strong>å</strong>gonstans statsminister Per<br />
Albin Hanssons stolta ord: "V<strong>å</strong>r beredskap är<br />
god".<br />
Tänk att en väg har s<strong>å</strong> mycket att berätta! Lennart<br />
Khan skrev den här trevliga krönikan härom <strong>å</strong>ret.
Change language