V å r a Ö a r - Björkö Arholma Hembygdsförening
V å r a Ö a r - Björkö Arholma Hembygdsförening
V å r a Ö a r - Björkö Arholma Hembygdsförening
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Marumsundet, en skeppsskyrkog<strong>å</strong>rd<br />
Av Kaj Wicklander<br />
En tidig v<strong>å</strong>r p<strong>å</strong> 1960-talet med l<strong>å</strong>gvatten gick jag<br />
och far ner för att se till v<strong>å</strong>rt b<strong>å</strong>thus, som ligger p<strong>å</strong><br />
Blekunge och Kulla bysamfällighet i Marumsundet.<br />
När vi kom fram till sluttningen ner mot b<strong>å</strong>thuset<br />
kände jag doften av v<strong>å</strong>r, med sol, bl<strong>å</strong>sippor<br />
och f<strong>å</strong>gelkvitter. Stillheten var monumental.<br />
I det klara vattnet kunde vi urskilja delar av stora<br />
skeppsskelett av trä, spant, timmer, huller om buller.<br />
Detta väckte naturligtvis ett barns nyfikenhet.<br />
Rester av barlast som krita och flinta undersöktes<br />
noggrant av ivriga barnhänder. P<strong>å</strong> andra ställen<br />
hittade vi delar av kritpipor, porslin och glas.<br />
Blekunge och Kulla bysamfällighet ligger vid krysset<br />
högt upp till höger p<strong>å</strong> bilden. Skonaren Leonards vrak<br />
vid 1:an, skonerten Landternas vrak vid 2:an och vedjakten<br />
Linus vrak vid 3:an.<br />
Min far berättade vad han hade hört av morfar,<br />
A . F. Andersson, Söderg<strong>å</strong>rden, Kulla. B<strong>å</strong>thuset<br />
ligger p<strong>å</strong> gamla stapelbädden, där förfäder byggde,<br />
reparerade och sjösatte fartyg.<br />
Som framg<strong>å</strong>r av gamla kartor och dokument är<br />
denna samfällighet stor och användes som b<strong>å</strong>tbyggnadsplats,<br />
lastageplats, kolbotten och vedupplag.<br />
Här finns ocks<strong>å</strong> lämningar av en rustningsla-<br />
7<br />
da, kolbotten och en smedja, allt som skall finnas<br />
p<strong>å</strong> en b<strong>å</strong>tbyggnadsplats.<br />
Tänk att f<strong>å</strong> se, uppleva och höra detta myller av<br />
människor; känna dofterna och ljuden fr<strong>å</strong>n de<br />
olika aktiviteterna. Skillnaden mot dagens stillhet<br />
m<strong>å</strong>ste vara enorm. Allt efter som <strong>å</strong>ren gick började<br />
jag undra vad b<strong>å</strong>tarna hette, och om n<strong>å</strong>gon<br />
person hade h<strong>å</strong>gkomster fr<strong>å</strong>n denna tid.<br />
I Kalle Lindkvists bok "Där jag och fäder vandrat"<br />
fick jag svaret p<strong>å</strong> fr<strong>å</strong>gan. Jag citerar följande ur<br />
boken: "Hur gamla dessa vrak är, är sv<strong>å</strong>rt att säga.<br />
Det vrak som ligger utanför gamla skolan, berättade<br />
Mats Sjöström om, att när han var 9 <strong>å</strong>r, l<strong>å</strong>g det<br />
där likadant. Ingen kunde p<strong>å</strong> den tiden ge honom<br />
upplysning om hur länge det legat där. Sjöström<br />
föddes <strong>å</strong>r 1842 och dog 1938 vid 96 <strong>å</strong>rs <strong>å</strong>lder. När<br />
denna gamla skutskeppare ej visste n<strong>å</strong>got om detta<br />
vrak är det troligt att dess historia g<strong>å</strong>r tillbaka<br />
flera hundra <strong>å</strong>r."<br />
Marumsundet är inte unikt p<strong>å</strong> n<strong>å</strong>got sätt. Liknande<br />
platser finns i t ex Skeppsmyraviken. De namnlösa<br />
vrak som ligger p<strong>å</strong> botten bör ha kommit dit<br />
under 1850-1880.<br />
Vad hände med ett fartyg som inte gick att sälja<br />
eller reparera? Troligtvis lades det upp av ägaren<br />
utanför sin ägandes mark. Sedan tog man tillbaka<br />
det som gick att <strong>å</strong>tervinna, s<strong>å</strong>som lanternor, master,<br />
t<strong>å</strong>gvirke, segel o. dyl.<br />
Delarna användes kanske till nybyggnation, reparation,<br />
förbyggning, husbyggen eller vedbrand.<br />
Det som blev kvar var bottenstocken, spanten,<br />
timmer och delar av bordläggningen. De sista resterna<br />
försvinner sedan vid bryggbyggen och upprustning<br />
av stranden.<br />
Här följer en beskrivning av tre fartyg, som jag har<br />
identifierat: Skonaren Leonard (1), stora skonerten<br />
Landternan (2) och vedjakten Linus (3). Siffrorna<br />
inom parentes anger respektive fartygs plats<br />
enligt kartan.<br />
Skonaren Leonard<br />
Byggdes före 1847 i Wätö socken, troligtvis p<strong>å</strong><br />
Blekunge och Kulla skeppsbyggnadsplats. För-
Change language