Bilaga till ärende 2010.0099 - Lindesbergs Kommun

Antagen av direktionen 

2010-04-23

Innehållsförteckning 

Direktionen för Bergslagens Kommunalteknik får härmed avge årsredovisning 

för räkenskapsåret 2009-01-01 - 2009-12-31 

Sid 2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 

Sid 12 DRIFTREDOVISNING 

Sid 26 RESULTATRÄKNING 

Sid 27 BALANSRÄKNING 

Sid 29 KASSAFLÖDESANALYS 

Sid 30 REDOVISNINGSPRINCIPER OCH NOTER 

Sid 35 UNDERSKRIFTER 

Sid 36 BEGREPPSFÖRKLARING 

Bilderna på framsidan föreställer: 

Hällefors - Katedralen av Arne Jones 

Ljusnarsberg - Tingshuset 

Lindesberg - Utsikt södra infarten 

Nora - Hörnet Kungsgatan - Storgatan

Allmänt om verksamheten 

Ändamålet med förbundets verksamhet är att tillhandahålla de tjänster som medlemskommunerna 

erfordrar för att fullgöra sina skyldigheter enligt respektive medlemskommuns 

ambitionsnivå på den tekniska verksamheten och som är förenligt med de resurser som 

förbundet förfogar över för fullgörande av sin ovan angivna uppgift. Respektive 

medlemskommun förbinder sig i ett långsiktigt åtagande säkerställa förbundets utveckling och 

dess ursprungliga syfte att säkerställa kompetensförsörjningen inom den tekniska verksamheten. 

Bergslagens Kommunalteknik driver verksamhet inom följande områden: 

Avgiftsfinansierade verksamheter som består av Avfall och Deponi och Vatten och Avlopp. 

Skattefinansierade verksamheter som består av Gata, Park, Idrott- och fritidsanläggningar, 

Skogsförvaltning och Lokalvård. Verksamheten är uppdelad på fyra avdelningar och ett kansli. 

Bergslagens Kommunalteknik bildades som juridisk person första januari 2003. Ansvaret för 

verksamheten startade första april 2003. Bergslagens Kommunaltekniks kansli är placerat i 

lokaler inom Pershyttans industriområde, Industrivägen 7 i Nora. 

Övrig verksamhetsredovisning finns under respektive avdelning från och med sida 12. 

Årets resultat 

BKT har under året genomfört verksamheten inom beslutad budget. Totalt sett redovisar 

verksamheten ett överskott på 5,1 mkr. En positiv budgetavvikelse på 1,8 % får anses som 

godtagbar kopplat till den mycket speciella verksamhet som BKT ansvarar för. Stor del av 

verksamheten styrs av komponenter som är mycket svåra att planera och förutse som exempelvis 

nederbörd eller vattenförbrukning. BKT har under åren skapat erfarenhetsvärden som gör att 

trots dessa verksamhetsrelaterade osäkerheter kan planeringen, genomförande och utvärdering 

ske på ett bra sätt. 

Flerårsöversikt 

Nedan visas utvecklingen under de senaste sju åren. Redovisad omsättning för jämförelseåret 

2003 avser nio månader. 

Från och med 2009 redovisas över- och underskott för de avgiftsfinansierade verksamheterna i 

respektive kommuns årsredovisning. 

2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 

Nettoomsättning 231 062 250 837 215 627 198 709 210 559 197 249 136 987 

Årets resultat 

Gemensamt 0 0 300 300 300 0 -900 

Skattefinansierade verksamheter 1 134 1 664 -1 841 -1 866 290 514 -1 736 

1 134 1 664 -1 541 -1 566 590 514 -2 636 

Eget kapital 

Gemensamt 0 0 0 -300 -600 -900 -900 

Skattefinansierade verksamheter 2 799 1 665 -3 707 -2 798 -932 -1 222 -1 736 

2 799 1 665 -3 707 -3 098 -1 532 -2 122 -2 636 

2 (36)

Väsentliga händelser / Framtida utveckling 

• BKT har under första kvartalet genomfört dialoger med medlemskommunerna syftande till att 

genomföra ambitionssänkningar för att korrigera den överplanering som identifierats. Dialogen 

resulterade i ett antal besparingsåtgärder inom Gata, Park och Idrott och Lokalvård. Direktionen 

tog i juni beslut om att släcka all belysning under sommarmånaderna. En tidigareläggning av 

upptändningen skedde efter påtryckning från bl a allmänheten och polis. 

• Ett förslag till revidering av nuvarande förbundsordning har utarbetats inom förvaltningen i 

samarbete med SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och överlämnats för beslut till BKT:s 

medlemskommuner. Förbundsordningen kunde inte beslutas i respektive medlemskommuns 

kommunfullmäktige under året på grund av att Lindesbergs kommun valde att överarbeta 

underlaget och återkomma med förändringsförslag. Målet att förtydliga förbundsordningen 

flyttas till 2010. En viktig detalj i omarbetningen är att tidigare verksamhetsavtal tas bort och 

ersätts med den nya förbundsordningen och dess innehåll. 

• Med början den första juni samlades alla stödfunktioner i ett kansli med syfte att förbättra 

stödet till verksamheterna. Förändringen är påkallad av kravet på ökad effektivitet, ökad 

kundservice och större noggrannhet i uppföljning och analys. 

• Direktionen beslutade anta förslag till gemensam avfallsplan för Bergslagens Kommunalteknik 

2009-2013. Avfallsplanen började gälla fr o m första april 2009 och ersätter agendan för 

avfallsutvecklingen de kommande åren. 

• Planering har påbörjats för att införa ett system av hämtning av komposterbart avfall i 

Hällefors och Ljusnarsbergs kommun. Nytt hämtningssystem planeras införas innan utgången av 

2011. 

• Dialog är påbörjad med medlemskommunerna angående de avgiftsfinansierade 

verksamheterna och hur de principiellt ska redovisas så att aktuell lagstiftning kring allmänna 

vattentjänster följs. Dialog med SKL sker för att få handledning i olika redovisningsprinciper. 

Syftet är att BKT skall äga alla anläggningar för att lagstiftningen skall följas vad gäller 

verksamhets-, miljö- och skyddsansvar. 

• Planeringen inför 2010-2012 har genomförts inom BKT i nära dialog med 

medlemskommunerna. Modellen har utvecklats för att säkerställa stor delaktighet från 

direktionen och respektive medlemskommun. 

• BKT har utarbetat ett underlag som visar möjliga utvecklingsområden inom KNÖL-området. 

Underlaget fördjupades under november och december inom området IT-stöd och drift, 

telefontjänster, hemsides-, upphandlings- och kundtjänstverksamhet. I ett första steg överses 

möjligheten till samordning inom IT-stöd och drift. 

• BKT har på uppdrag av Nora kommun sett över möjligheterna att skapa vattendistribution från 

Lindesberg Ryaverket till Nora. Dialog har förts med intressenter och en rapport har 

överlämnats som föreslår en förstudie avseende en möjlig multiledning innehållande vatten, 

fiber och biogasledning mellan Nora och Lindesbergs kommun under 2010. 

• BKT har påbörjat en översyn av avdelningen Gata, Park och Idrott syftande till att effektivisera 

och utveckla verksamheten. 

3 (36)

Vision och mål 2009-2011 

Vision 

Bergslagens Kommunalteknik ska verka för utökat samarbete mellan kommunerna, och vara den 

naturliga huvudmannen och samarbetspartnern som med hög kompetens och effektivitet utför 

tekniska uppdrag inom vårt geografiska område med fokus på medborgarnytta och god miljö. 

Uppdraget/verksamhetsidén 

Vi skall tillgodose behoven av kommunalteknisk service med säkerställd kompetens genom att 

verka för en trygg och säker miljö, tillhandahålla friskt vatten, välskötta parker, gator och 

lokaler, bra fritidsanläggningar och avfallet på rätt ställe. 

Vi ska eftersträva hög effektivitet genom: 

Övergripande mål 

• att söka former för långsiktig utveckling och förbättring 

• att maximera medborgarnyttan med hög professionell och affärsmässig kompetens 

• god kompetens hos ledare och medarbetare med hjälp av målstyrning, delegering, 

samverkan och kompetensutveckling 

• en helhetssyn på arbetsmiljön med delaktig personal som trivs 

• att arbeta aktivt för att rekrytera, behålla och utveckla BKT:s personal 

• att arbeta för en marknadsanpassning av löneläget och med lika lön för likvärdigt 

arbete. 

Vi ska ha en långsiktigt god ekonomi genom att: 

• tydliggöra BKT:s uppdrag gentemot medlemskommunerna med hänsyn taget till 

produktionskostnader 

• maximera samordningen 

• arbeta med förebyggande underhåll för att förhindra kapitalförstöring 

• pröva långsiktigheten i investeringar 

• utveckla alternativa intäkter utöver skatte- och taxefinansieringen. 

Vi ska aktivt bidra till en god miljö och trygghet genom att: 

• utföra kretsloppsinriktad och resurssnål verksamhet avseende avlopp och avfall 

• sträva efter ett trafiksäkert gaturum 

• tillhandahålla trivsamma och vackra parker och gaturum 

• tillhandahålla välstädade offentliga lokaler 

• tillhandahålla funktionella och säkra fritidsanläggningar 

• skapa säkra och intressanta lekmiljöer 

• ha ett ekologiskt tänkande avseende fordon och transporter 

• säkra tillgången på råvatten för dricksvatten 

• använda taxor för att stimulera miljöarbetet. 

4 (36)

Vi ska tillgodose behovet av dialog och information med medborgarna/abonnenter genom 

att: 

• skapa kunskap och engagemang om BKT:s verksamhet hos kommuninnevånarna 

• eftersträva att kommuninnevånarna är nöjda med förbundets tjänster och service genom 

att BKT tillhandahåller efterfrågad kvalitet till lägsta möjliga produktionskostnad 

• lägga oss vinn om att skaffa oss ett gott renommé genom att hålla en hög kundservice 

• skapa en dialog med våra kommuninnevånare genom BKT:s kundtjänst. 

Vi ska värna om alla människors lika värde genom: 

• ett jämställdhetsperspektiv med likvärdiga förutsättningar i arbetet för kvinnor och män 

• ökad förståelse för andra människor och andra kulturer 

• att verka för ett tillgängligt samhälle. 

Vi ska verka för en attraktiv arbetsplats genom att: 

• verka för att sjukfrånvaron är låg 

• verka för att erbjuda heltidsanställningar 

• se över om möjlighet till andra friskvårdsatsningar finns utöver vår ”friskvårdspeng” 

• tillse att all personal känner delaktighet i BKT:s verksamhet. 

5 (36)

Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 

Kommunallagen ändrades den 1 december 2004. Den nya lagen ställer krav på att budgeten ska 

innehålla finansiella och verksamhetsmässiga mål och riktlinjer som är av betydelse för en god 

ekonomisk hushållning. 

Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning ur det finansiella perspektivet: 

Skattefinansierade verksamheter 

Balanskrav 

I bokslutet för 2009 redovisade de skattefinansierade verksamheterna ett positivt eget kapital. 

Balanskravet är därmed uppfyllt. 

Resultatkrav 

Förbundets skattefinansierade verksamheter finansieras med driftbidrag från medlemskommunerna. 

Resultatmålet för 2009 är ett nollresultat 

Avgiftsfinansierade verksamheter 

Från och med 2009 redovisas över- och underskott i respektive kommuns årsredovisning. 

Ändringen är gjord för att uppnå lika redovisningsprincip i samtliga medlemskommuner samt en 

anpassning till den nya Vattentjänstlagen. 

Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning ur det verksamhetsmässiga 

perspektivet: 

I Bergslagens Kommunaltekniks övergripande mål beskrivs hur god ekonomisk hushållning 

uppnås genom att eftersträva en högre effektivitet samt att ha en långsiktigt god ekonomi. 

Följande aktiviteter har utförts eller påbörjats under 2009: 

• Utvecklad dialog inför 2010 gentemot medlemskommunerna pågår. 

• Utredning av förutsättningarna för gemensam avfallstaxa för våra fyra 

medlemskommuner. 

• Arbetet med att alla fastighetsägare ska finnas med som renhållningskunder pågår och 

beräknas klart 2010. 

I Bergslagens Kommunaltekniks verksamhetsplan 2009-2011 nämns fler aktiviteter som ska 

utföras för att målen ska uppnås. 

6 (36)

Väsentliga personalförhållanden 

Bergslagens Kommunalteknik har 164 tillsvidareanställda varav 35 medarbetare arbetar deltid i 

december 2009. I nedanstående tabell redovisas årsarbetare. I den redovisningen ingår förutom 

tillsvidareanställda även vikarier och visstidsanställda. 

Personal 2009 2008 2007 

Medelantal anställda 

Kvinnor 73 72 69 

Män 92 91 93 

Totalt för förbundet 165 163 162 

Löner och ersättningar 

Direktionen 420 369 441 

Övriga anställda 49 381 47 204 44 459 

Totalt 49 801 47 573 44 900 

Sociala kostnader 

Pensionskostnader övriga anställda 2 899 2 709 3 241 

Övriga sociala kostnader 16 190 16 376 15 883 

Totalt 19 089 19 085 19 124 

Personalförsörjning 

Under 2009 var det 15 medarbetare som slutade sin tillsvidareanställning hos BKT. 

Av dessa var sju pensionsavgångar, fyra var medarbetare som slutat av annan orsak (exempelvis 

sjukersättning tillsvidare) och fyra var medarbetare som gick till annan arbetsgivare. 

Avdelning Annan arbetsgivare Pension Annan orsak 

Vatten och Avlopp 1 0 0 

Gata, Park och Idrott 1 3 2 

Avfall och Deponi 0 1 1 

Lokalvård 1 2 1 

Kansli 1 1 0 

Totalt 4 7 4 

Under året har 14 tillsvidareanställningar tillsatts varav en är nyinrättad controllertjänst. 

Rutinen för rekrytering har tagits i bruk under 2009 och tillsättningen av tjänster har skett i 

enlighet med den. Rutinen syftar till att säkerställa en rättvis rekryteringsprocess med god 

kvalitet både internt och externt. Den syftar också till att skapa interna karriärvägar för att BKT 

skall ses som en attraktiv arbetsgivare. 

I syfte att nå enhetliga och attraktiva pensionslösningar som stärker våra möjligheter att 

rekrytera och behålla högre chefer och nyckelpersoner arbetades riktlinjer för pensioner fram. 

7 (36)

Åldersstruktur 

Åldersfördelning 31 december 2009 (tillsvidareanställd personal) 

Ålder Antal personer I procent 

-29 10 6% 

30-39 24 15% 

40-49 35 21% 

50-59 62 38% 

60- 33 20% 

Sjukfrånvaro 

Tabellen visar sjukfrånvaron för 2009 och redogör för sjukfrånvaron enligt lagen om kommunal 

redovisning 4 kap § 1a som gäller från och med 1 juli 2003. Den totala sjukfrånvaron anges i 

procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. 

Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid 2009 2008 2007 

Sjukfrånvaro för samtliga anställda 5,6% 6,4% 5,7% 

Andel av sjukfrånvaron som avser 

långtidssjukfrånvaro 63,8% 59,2% 48,5% 

Sjukfrånvaro för kvinnor 9,0% 8,8% 8,1% 

Sjukfrånvaro för män 2,3% 4,4% 3,9% 

Sjukfrånvaro för personal 29 år och yngre 4,0% 5,2% 5,1% 

Sjukfrånvaro för personal 30-49 år 2,6% 3,6% 5,1% 

Sjukfrånvaro för personal 50 år och äldre 7,5% 8,1% 6,1% 

Andelen totalt antal sjukskrivna har 2009 minskat med 0,8 procentenheter jämfört med 2008, 

både den korta och den långa sjukfrånvaron har minskat. Vi kan fastställa att sjukfrånvaron är 

den lägsta på flera år även om vi inte nått målet att sänka den till 5,0 %. 

Procent 

6,60% 

6,40% 

6,20% 

6,00% 

5,80% 

5,60% 

5,40% 

5,20% 

5,67% 

Total sjukfrånvaro i procent av arbetad tid 

8 (36) 

6,41% 

År 2007 År 2008 År 2009 

5,64%

Sjukfrånvaro uppdelat på kvinnor och män 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Sjukfrånvaro av arbetad tid uppdelat på kvinnor och män 

7,99 

3,89 

8,8 

4,44 

År 2007 År 2008 År 2009 

De två grupperna som ökat procentuellt under 2009 är sjukfrånvaron hos kvinnor med 0,2 

procentenheter och andelen långtidssjukfrånvaro med 4,6 procentenheter. Till följd av att den 

totala sjukfrånvaron förbättrats kan vi ändå konstatera att de långa sjukfallen sjunkit med 241 

dagar jämfört med 2008. Differensen mellan kvinnor och män har också ökat under 2009. 

Ökningen hos kvinnorna motsvarar 246 timmar. Kvinnor har generellt en högre sjukfrånvaro än 

män. Vårt förbund är kännetecknad av kvinno- eller mansdominerade verksamheter med en 

traditionell uppdelning. Merparten av våra kvinnliga arbetstagare har ett fysiskt krävande arbete. 

Över hälften av våra anställda är i åldersgruppen 50 år och äldre och flertalet har också arbetat 

många år inom sitt yrke. Vi är även en jämförelsevis liten organisation där enstaka sjukfall 

procentuellt får stor genomslagskraft. 

Inom lokalvården, som är kvinnodominerad, har satsningar gjorts under 2009 med bl.a. 

materialförbättringar för att minska belastningsproblematiken och underlätta arbetsmomenten. 

Vi försöker hela tiden finna lösningar i arbetet med de långa sjukskrivningarna så att 

medarbetaren kan komma vidare, inom eller utanför BKT. 

I åldersgruppen 50 år och äldre återfinns 58 % av våra anställda vilket avspeglas i sjukfrånvaron 

med 7,51 %. 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

5,1 

5,16 

6,02 

Sjukf rånvaro o lika åld ersg rup per 

5,16 

3,58 

2007 2008 2009 

Ål de r sgr uppe r 

9 (36) 

8,11 

3,99 

9,02 

2,84 

2,62 

7,51 

Kvinnor 

Män 

= 50 år

Övriga åtgärder 

Under första halvåret 2009 har en halvdags utbildning genomförts för alla arbetsledare och 

chefer i syfte till att sänka sjukfrånvaron ytterligare och förbättra arbetet med rehabilitering. 

Under 2009 har samtliga avdelningschefer och arbetsledare genomgått en dagsutbildning i 

frågor rörande ”alkohol och droger på arbetsplatsen”. Föreläsare från Spartacus preventions- & 

missbrukscenter. Utbildningen har utmynnat i en ny drogpolicy. 

Arbetsledare, chefer och andra berörda inom avdelningar Gata, Park och Idrott samt Vatten och 

Avlopp har i slutet av året genomgått en tre dagars byggarbetsmiljösamordnarutbildning. 

Utbildningen är reglerad i arbetsmiljöföreskrifterna och syftar till att förebygga och undvika 

arbetsplatsolyckor vid bygg- och anläggningsarbeten. 

Under 2009 fortsatte vi med en individuell subvention för friskvård på 1000 kronor för alla 

anställda. Vid en sammanställning kan konstateras att 52 anställda har använt hela eller delar av 

friskvårdspengen. Kvinnor och män har nyttjat möjligheten i samma omfattning. 

Subventionen ger möjlighet till ekonomiskt stöd för medarbetare som deltar i en organiserad 

aktivitet, enligt Skatteverkets regler om skattefri motion. 

Arbetstidsfrågorna 

Männens sysselsättningsgrad är betydligt högre än kvinnornas. 

Av männen arbetar 97,6 % heltid och endast 58,2 % av kvinnorna arbetar heltid. 

Flest andel deltidsarbetare finns inom lokalvården där 50 % av medarbetarna arbetar deltid. 

Den totala könsfördelningen är jämn men könsfördelningen avdelningsvis är ojämn. 

Avdelning Kvinnor Män 

Gata, Park och Idrott 8,3 % 91,7 % 

Vatten och Avlopp 11,8 % 88,2 % 

Avfall och Deponi 22,0 % 78,0 % 

Lokalvård 96,5 % 3,5 % 

Kansli 86,7 % 13,3 % 

Jämställdhet 

Jämställdhetsplanen uppdaterades under året. Jämställdhetsgruppen har under 2009 träffats vid 2 

tillfällen för att fullfölja de inriktningar som framgår av jämställdhetsplanen. Arbetet med 

nulägeskartläggningen har inte kommit till stånd och kvarstår inför 2010. Jämställdhetsgruppen 

påbörjade en ombildning p g a ändrade personalförhållanden 2009. 

Lönekartläggning ur ett jämställdhetsperspektiv har genomförts. Kartläggningen påvisade vissa 

löneskillnader som kan bero på kön. Dessa löneskillnader justerades under året. 

Lönebildning och löneutveckling 

För första gången användes modellen individuell lönesättning (lönen sätts i dialog mellan chef 

och medarbetare) för Kommunals medlemmar. Det totala utfallet blev 4,2 %. 

Lönerevision för SKTF slutfördes och det totala utfallet blev 3,4 %. 

Som tidigare nämnts så resulterade lönekartläggningen i ett fåtal strukturella lönejusteringar. 

10 (36)

Investeringsverksamhet 

Bergslagens Kommunalteknik har ingen egen investeringsverksamhet i anläggningar. 

Investeringar sker i fordon, maskiner och inventarier. 

Medlemskommuner 

Den skattefinansierade verksamheten finansieras genom driftbidrag från medlemskommunerna. 

Övriga mellanhavanden med medlemskommunerna regleras enligt följande procentsatser som 

baseras på invånarantal. 

Hällefors kommun 16,5% 

Lindesbergs kommun 49,7% 

Ljusnarsbergs kommun 11,6% 

Nora kommun 22,2% 

100,0% 

Direktionen 

Bergslagens Kommunalteknik styrs av en Direktion vars representanter utses av respektive 

medlemskommuns fullmäktige. Direktionen har under året haft nio ordinarie sammanträden. 

Direktionens sammansättning under 2009 

Ordinarie ledamöter Ersättare 

Karl-Arne Löthgren (c) Lindesberg ordf. Ulf Lager (c) Lindesberg 

John Sundell (kd) Nora vice ordf. Ulf Wilder (fp) Nora 

Hans Hedborg (c) Ljusnarsberg Andreas Alexandre (c) Ljusnarsberg 

Lars-Göran Zetterlund (c) Hällefors Christina Johansson (m) Hällefors 

Anniette Lindvall (m) Lindesberg Lillemor Brorsson (m) Lindesberg 

Irja Gustavsson (s) Lindesberg Kjell Nilsson (s) Lindesberg 

Tord Westin (s) Ljusnarsberg Pirjo Nilsson (s) Ljusnarsberg 

Allan Myrtenkvist (s) Hällefors Laila Palm (s) Hällefors 

Bertil Nilsson (s) Nora Gunn Carlsson (s) Nora 

11 (36)

Belopp i 1000-tal kronor där inget annat anges. 

Bergslagens Kommunalteknik 

Totalt 

Utfall 2009-12-31 Budget 2009 

Avdelning Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto 

Gemensamt 12 012 12 012 0 12 558 12 558 0 

Skattefinansierat 

Gata, Park och Idrott 94 730 95 557 827 91 859 91 859 0 

Lokalvård 29 593 29 900 307 29 386 29 386 0 

Summa skattefinansierat 124 323 125 457 1 134 121 245 121 245 0 

Avgiftsfinansierat 

Vatten och Avlopp 91 551 93 366 1 815 87 893 87 193 -700 

Avfall och Deponi 42 328 44 487 2 160 44 746 44 846 100 

Summa avgiftsfinansierat 133 878 137 853 3 975 132 639 132 039 -600 

Totalt 270 213 275 322 5 109 266 442 265 842 -600 

Varav interna 

Intäkter 67 424 

Kostnader 67 424 

Sammanfattning 

Verksamheten inom BKT har under året 

genomförts i stort enligt fastställd verksamhetsplan. 

Det ekonomiska resultatet visar ett positivt utfall på 

5,1 mkr, varav de skattefinansierade 

verksamheterna redovisar 1,1 mkr och de 

avgiftsfinansierade verksamheterna 3,9 mkr i 

positiv avvikelse. 

De skattefinansierade avdelningarna Gata, Park och 

Idrott respektive lokalvård har under året lyckats 

sänka driftskostnaderna och i stort balanserat sina 

uppdrag till fastställd budget. Detta kunde göras 

efter att dialog förts med medlemskommunerna 

under januari för att hantera den överplanering som 

fanns vid ingången av 2009. 

Dialog är påbörjad med medlemskommunerna 

angående de avgiftsfinansierade verksamheterna 

och hur de principiellt ska redovisas så att aktuell 

lagstiftning kring allmänna vattentjänster följs. 

12 (36) 

Dialog med SKL sker för att få handledning i olika 

redovisningsprinciper. Syftet är att BKT skall äga 

alla anläggningar för att lagstiftningen skall följas 

vad gäller verksamhets-, miljö- och skyddsansvar. 

BKT har under året träffat ett flertal politiska 

partier, kommunstyrelser och i Lindesberg även 

kommunfullmäktige för att utveckla dialogen och 

tydliggöra förbundets roll och uppdrag. Dialog har 

genomförts med samtliga kommunalråd och 

ledande tjänstemän inför verksamhetsåret 2010. 

Planerings- och budgetprocessen för perioden 

2010-2012 har genomförts på ett ändamålsenligt 

sätt koordinerat med respektive medlemskommun. 

BKT har en balanserad verksamhet beslutad av 

direktionen inför 2010. 

Med stöd av f d kommunchefen i Hällefors har 

BKT utarbetat ett underlag som visar möjliga 

utvecklingsområden inom KNÖL-området. 

Underlaget fördjupades under november och

december inom området IT-stöd och drift, 

telefontjänster, hemsides-, upphandlings- och 

kundtjänstverksamhet. Medlemskommunerna har 

beslutat att i ett första steg överse möjligheten till 

samordning inom IT-stöd och drift. 

Ett förslag till revidering av nuvarande 

förbundsordning har utarbetats inom förvaltningen i 

samarbete med SKL och överlämnats för beslut till 

BKT:s medlemskommuner. Förbundsordningen 

kunde inte beslutas i respektive medlemskommuns 

kommunfullmäktige under året på grund av att 

13 (36) 

Lindesbergs kommun valde att överarbeta 

underlaget och återkomma med förändringsförslag. 

Målet att förtydliga förbundsordningen flyttas till 

2010. En viktig detalj i omarbetningen är att 

tidigare verksamhetsavtal tas bort och ersätts med 

den nya förbundsordningen och dess innehåll. 

Inom förvaltningen har ledningsgruppen utvecklat 

sina arbetsformer för att öka verksamheternas 

stringens och tydlighet.

Gemensamt (Direktion och Kansli) 


Verksamhet Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto 

Direktion och Kansli 12 012 12 012 0 12 558 12 558 0 

Totalt 12 012 12 012 0 12 558 12 558 0 

Varav interna 


Kostnader 144 

Verksamhetsredovisning 2009 

Direktion och Kansli 

Till dessa funktioner hänförs kostnader och intäkter 

av gemensam karaktär. 

Direktionen har genomfört planerade möten och 

aktivt deltagit i beredning och beslut avseende 

verksamhetsåret 2009. 

Under 2009 har ett kansli bildats där stödfunktionerna 

samlats. Syftet är att effektivisera 

hantering av de gemensamma funktionerna där 

kundfokus och framförhållning skall vara 

vägledande. Organisationen har utvecklats vad 

gäller kundtjänst, fakturering och övrig kommunikation. 

Det har införts en controllerfunktion i 

syfte att utveckla analys- och uppföljningsarbetet. 

En inventering och översyn av personalresurser och 

arbetsuppgifter har gjorts. 

Under våren togs en dokumenthanteringsplan fram. 

Den avser att förbättra förbundets personal och 

allmänhetens möjlighet att söka och återfinna 

information. 

14 (36) 

Under 2009 har flera stora avtal träffats. 

Upphandling av underhåll av gatubelysning har 

slutförts och avtal har träffats med Infratek AB. 

Avtalet är treårigt med möjlighet till ett års 

förlängning. För beläggningsarbeten har ett treårigt 

avtal med PEAB tecknats med möjlighet till två års 

förlängning. 

I Örebrosamarbetet har ett antal avtal träffats bland 

annat akrylatbensin och kemikalier. 

Via Komentus har BKT fått avtal på El-kraft, 

leasingfinansiering och bulkleverans av 

petroleumprodukter. 

Måluppfyllelse 

Mål 1: Målet att utarbeta en ny förbundsordning är 

inte uppnått. Flyttat till 2010. 

Mål 2: Målet att skapa 10-15 mättbara mål är 

uppnått. 

Mål 3: Målet att sänka sjukfrånvaron till 5,0 % är 

inte uppnått. Se vidare under personalförhållanden.

Gata, Park och Idrott 



Gemensamt 32 884 32 884 0 34 197 34 197 0 

Hällefors 6 870 8 168 1 298 7 150 7 150 0 

Lindesberg 32 624 33 066 442 31 401 31 401 0 

Ljusnarsberg 1 

10 429 9 510 -919 9 261 9 261 0 

Nora 11 923 11 929 6 9 850 9 850 0 

Totalt 94 730 95 557 827 91 859 91 859 0 

Varav interna 




Gata, Park och Idrottsavdelningen inom 

Bergslagens Kommunalteknik skall svara för 

• skötsel av allmän platsmark på såväl gator 

som parkmark samt idrottsanläggningar 

• vägbelysning på det kommunala vägnätet, 

befintlig belysning på det enskilda 

vägnätet samt viss belysning på det statliga 

vägnätet 

• utförande av yttre skötsel och markarbeten 

åt andra avdelningar, medlemskommunerna 

och övriga uppdragsgivare. 

Gata 

Avdelningen omsatte under året ca 95 mkr och 

redovisar 827 tkr i överskott. Överskottet är en 

konsekvens av att planerade åtgärder inom 

energiområdet inte genomförts. 

Årets första månader hade vi i Bergslagen snö och 

halka som påverkade verksamheten och 

avdelningens resultat kraftigt. Detta aviserades i 

uppföljningsredovisningarna. Risk för 

övertrasseringar till följd av detta blev även 

kommunicerat vid dialog med kommunerna. 

Alternativt förslag till att minska underskottet 

redovisades för direktionen i juni genom att i första 

hand släcka ned all gatu- och vägbelysning under 

sommarmånaderna 22 juni- 16 augusti. Denna 

besparingsåtgärd kunde inte effektueras fullt ut 

eftersom upptändning skedde tidigare än planerat 

efter krav från allmänhet och polis. 

Besparingsåtgärden resulterade även i ökade 

15 (36) 

1 Ljusnarsbergs resultat är belastat med 542 tkr i oreglerade 

kostnader avseende utförda investeringar. 

reparationskostnader eftersom vissa belysningsnät 

inte klarade belastningen. Arbetet med att hitta 

andra lösningar under hösten blev besvärligt, då 

upphandlingen av gatu- och vägbelysningen vilken 

utfördes vid årsskiftet 2008-2009, blev ett 

överklagandeärende hos länsrätten. Slutade som ett 

förnyat upphandlingsärende till årsskiftet 2009- 

2010. Detta medförde att akuta reparationer 

genomfördes till större kostnader samt att vi 

tvingades att utföra en besvärlig rondering under de 

sista månaderna före årsskiftet. Grävningsarbeten 

för datafibernät utförs på många platser i Hällefors, 

Ljusnarsberg och Nora. Detta innebär mycket 

återställningsarbeten för asfaltarbeten. Tre 

snöröjningar genomfördes före årsslutet. 

Inte budgeterade personalkostnader i Ljusnarsbergs 

kommun har slagit igenom med en negativ 

ekonomisk effekt. 

Park- och Skogsförvaltning 

Krav på lekplatser och genomförda besiktningar har 

inneburit att sammanställningar av dessa kommer 

att ligga till grund för diskussioner med 

medlemskommunerna om investeringar eller 

nedläggningar. Av säkerhetsskäl har redskap på ett 

flertal anläggningar plockats bort. Arbetet med att 

ta fram skötselplaner för drift och underhåll på park 

avvaktar tills MarkGIS projektets färdigställande. 

Inventeringarna vidimeras i projektet först efter 

slutförd dokumentering.

Idrottsanläggningar 

I Lindesberg har under försommaren 

ishockeysargen på Lindehov bytts. I Ljusnarsberg 

kom besparingsdiskussionerna med 

kommunledningen att avslutas med ett överlåtande 

till föreningsdrift av idrottsanläggningarna från 

årsskiftet 2009-2010. Föreningssamtal med idrotten 

har utförts. 

Investeringsarbeten 

Saneringsarbetet i Silvergruvan återupptogs under 

april månad och slutfördes under juni. Ytterliggare 

studier kommer att utföras 2010. Vidare studier av 

saneringar påbörjades vid Stribergs ångsåg och 

Skärets såganläggningar. Exploateringsområdet i 

Stensnäs, Nora färdigställdes under juni månad. 

Ombyggnad av Baldersgatan i Nora utfördes under 

våren i samband med ledningsombyggnad. 

Lekplatser i Ås och på Alntorps ö i Nora byggdes 

under juni. Skulpturparken i Åkerby har flyttats och 

i stor del monterats inom Nora stadskärna. 

Utredningsarbeten har inneburit stora engagemang 

för BKT i Nora med planering för bl a 

Resecentrum. Vid genomfart i Kopparberg har 

BKT bistått med projektledning samt byggt en ny 

lekplats vid Malmtorget. 

Personal 

Genomlysning av alla ledigförklarade tjänster på 

avdelningen kommer att utföras innan 

nytillsättningar blir aktuella. Under våren har 

utbildning för personal skett i ”Säkerhet på väg”, 

”Heta arbeten” och ”Kranförarutbildning”. Vidare 

16 (36) 

har personal utbildats i ”Asfaltbeläggningar 

underhåll” och datahantering i planeringsverktyget 

”Tekis Gata”. Samordningsutbildning 

Byggarbetsmiljö och Projektering har utförts inför 

kommande krav år 2011. En medarbetare har 

genomgått VUC:s kurs i brobesiktningar. 


Mål 1: Är uppnått. Arbetet med att upprätta 

underhållsplaner och investeringsplaner för alla 

kommuner har utförts. Planerna har upprättas för 

fem år framåt. De ska återkopplas till verksamhet 

och budget i alla kommuner. 

Mål 2: Är inte uppnått. Målet att uppdragsbeskrivningar 

och delegationshandlingar ska finnas 

för samtliga medarbetare på avdelningen är 

framflyttad p g a pågående organisationsförändringar. 

En genomgripande utredning av hela 

organisationen på avdelningen pågår och skall 

slutredovisas under första halvåret 2010. 

Mål 3: Är inte uppnått. Arbetet med att utreda 

effektiviseringen av maskinparken på avdelningen 

är inte påbörjad och kommer att flyttas till 2010. 

Besiktning av lekplatser sker enligt rullande 

schema. Inventering av lekplatsprioriteringar är 

under upparbetning. 

Mål 4: Är inte uppnått. Projektet MarkGIS pågår 

och kommer att pågå till halvårsskiftet 2010.

Investeringsobjekt 

Följande investeringar har genomförts under 2009: 

Hällefors kommun Lindesbergs kommun 

Beläggning 1400 Akut underhåll 130 

Sanering Silvergruvan 6036 Idrottsanläggningar 456 

Bygghandel väg 8 

Ljusnarsbergs kommun Nora kommun 

Parkering Ica 30 Asfaltering gator 1396 

Beläggning 383 Stensnäs 1840 

Bro Hyttdammen Krokfors 213 Fd Stribergs såg 1000 

Upprustning diverse broar 38 Resecentrum 31 

Lekplats Malmtorget 633 Hagbydammar 8 

Broreparationer Bånghammar 284 Idrottsanläggning 272 

Genomfart Kopparberg 114 Lekplats 150 

Idrottsanläggning utrustning 162 Glasstorget 13 

17 (36)

Nyckeltal 

År Gatufakta Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Totalt 

2009 Befolkning 7 359 23 042 5 089 10 352 45 842 

Väglängd i meter 63 770 175 371 91 287 55 815 386 243 

Antal belysningspunkter 2 288 6 655 1 796 3 266 14 005 

2008 Befolkning 7 361 23 099 5 129 10 375 45 964 

Väglängd i meter 63 770 175 371 91 287 55 815 386 243 

Antal belysningspunkter 2 288 6 655 1 796 3 266 14 005 

År Gatubelysning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Totalt 

2009 Kostnad i tusenkr 1 530 2 844 1 572 1 788 7 734 

Kostnad i kr per belysningspunkt 669 427 875 547 552 

2008 Kostnad i tusenkr 1 839 3 339 1 608 1 567 8 353 

Kostnad i kr per belysningspunkt 804 502 895 480 596 

År Vinterväghållning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Totalt 

2009 Vinterväghållning i tusenkr 1 259 3 873 2 389 1 954 9 475 

Vinterväghållning kr/meter väg 20 22 26 35 25 

2008 Vinterväghållning i tusenkr 1 274 2 495 2 310 1 570 7 649 

Vinterväghållning kr/meter väg 20 14 25 28 20 

18 (36)

Lokalvård 



Gemensamt 1 350 1 350 0 1 557 1 557 0 

Hällefors 4 014 4 016 2 4 539 4 539 0 

Lindesberg 13 743 13 908 165 12 894 12 894 0 

Ljusnarsberg 3 623 3 694 71 3 627 3 627 0 

Nora 6 862 6 932 70 6 769 6 769 0 

Totalt 29 593 29 900 307 29 386 29 386 0 

Varav interna 




Lokalvård inom Bergslagens Kommunalteknik 

skall svara för 

• lokalvård i lokaler som kommunerna äger 

eller hyr 

• att lokalvård sker utifrån ett miljöanpassat 

synsätt, så att en trivsam innemiljö uppnås 

för alla som vistas i dessa lokaler. 

För innevarande år fanns ett besparingsbeting. Ett 

marginellt positivt resultat uppnås i tre kommuner 

och ett nollresultat i Hällefors, dock var utfallet där 

mycket lägre än budgeterat till följd av att en 

förnyad upphandling sänkt kostnaderna. 

Lokalvårdsavdelningen omsatte ca 30 mkr under 

2009 och resultatet uppgick till 308 tkr. 

Personalen ute i kommunerna har bildat gruppteam, 

där de successivt lärt sig rutinerna för varandras 

objekt och täcker upp för varandra vid kortare 

frånvaro. Syftet är att reducera vikariekostnaderna 

och för att skapa ett gemensamt ”gruppansvar”. För 

att frigöra tid till detta tillämpas översynsstädning, 

vilket innebär en ständig bedömning av var 

resurserna bäst behövs. Detta ställer större krav på 

personal och arbetsledare. Avdelningen har fortsatt 

att även på andra sätt effektivisera t.ex. genom att 

minimera restider och optimera arbetsrutinerna. 

Inköp av fler och nya sorters städmaskiner syftar till 

att effektivisera arbetsmoment och framförallt 

minska riskerna för förslitningsskador och även 

förbättra kvaliteten. 

Under 2009 har avdelningen tagit emot två män och 

sex kvinnor som praktikanter, varav fem har 

invandrarbakgrund. Andelen verksamheter vars 

19 (36) 

lokalvård är utlagd på entreprenad uppgick 2009 till 

ca 20 %. 

Personalförändringar 

Två pensionsavgångar har skett under året. En 

person har efter tjänstledighet för studier fått nytt 

arbete. En har övergått till annan tjänst inom BKT 

och ersatts. En slutade av annan orsak. 

Personalutveckling och systematiskt arbete 

Årets första storträff startade i Nostalgibyn utanför 

Frövi i maj. Representanter från Jönköpings 

lokalvård föreläste kring hur de infört arbetsgrupper 

som täcker upp för varandra vid frånvaro. Deras 

representant från Kommunal gav det fackliga 

perspektivet på förändringsarbetet. Personalen 

grupparbetade och gav besparingsförslag. Som ett 

led i det systematiska arbetsmiljöarbetet 

genomfördes även en riskanalys med åtgärdsförslag 

gällande arbetsmiljökonsekvenser vid förändringar. 

På andra storträffen, i augusti, föreläste 

företagshälsovården på temat reducera stress. 

Årets sista storträff skedde i december och innehöll 

uppmaningar och information från Astma- och 

Allergiförbundet. Det blev också en minimässa där 

personalen och även Direktionen fick möjlighet att 

prova olika maskiner. Personalen fick även svara på 

enkätfrågor för att undersöka trivseln. På frågan – 

”trivs du på jobbet?” var svarsskalan från 0 till 10, 

där 10 var högsta trivselbetyg. Hela 87 % gav 

betyget 8 eller högre. En av de anställda har 

genomgått utbildning för att få utföra 

höghöjdsstädning, vilket tidigare saknats.


Mål 1: Målet är uppnått för Ljusnarsbergs och 

Lindesbergs kommun. Målet är inte uppnått för 

Nora kommun. En återhållsamhet på kostnadssidan 

har varit rådande. Servicesamtalen, dvs. dialogen 

med verksamheterna har fortgått. Målet var att 100 

% av de kommunala verksamheterna skall erbjudas 

detta. Samtalet ger verksamheterna möjlighet att 

påverka och syftar till att ge maximal kundnytta 

inom givna ramar. En god dialog förenklar 

samarbetet och ger även lokalvårdarna möjlighet att 

föreslå förbättringar som kan underlätta och 

effektivisera arbetet. I Ljusnarsberg och Lindesberg 

har 100 % erbjudits servicesamtal. I Nora är 

motsvarande siffra lägre, 72 %, detta pg a att 

arbetsledartjänsten varit vakant under några 

månader. Några verksamheter har varit svåra att nå 

men där har meddelanden lämnats och endast någon 

enstaka verksamhet har tackat nej. 

20 (36) 

Mål 2: Målet är uppnått. Även kvaliteten följs upp 

genom införandet en kundundersökning med ”nöjdkund-index”, 

målet var minst 80 % nöjda kunder. 

Av dem som genomfört servicesamtal är andelen 

nöjda kunder mycket hög. I Lindesberg och 

Ljusnarsberg är nöjd-kund-index 100 %, för Nora 

95 %. Servicesamtalen har även innehållit 

arbetsmiljöfrågor. 

Mål 3: Målet är uppnått. Ett ytterligare mål var 

omvärldsbevakning. För att finna goda arbetssätt 

har besök gjorts hos städutrustningsgrossister, bl.a. 

Miljöutveckling och Cleanfix. Personalen erbjöds 

besöka en städmässa i Örebro. Några intressanta 

leverantörer inbjöds att visa sina produkter på 

minimässan i Åkerby.

Avfall och Deponi 


Kommun Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto 

Gemensam 5 133 5 133 0 5 570 5 570 0 

Hällefors 7 398 8 556 1 158 8 755 8 755 0 

Lindesberg 16 532 17 001 469 17 205 16 905 -300 

Ljusnarsberg 5 469 5 741 273 5 518 5 918 400 

Nora 7 796 8 056 260 7 698 7 698 0 

Totalt 42 328 44 487 2 160 44 746 44 846 100 

Varav interna 




Avfall och Deponi inom Bergslagens 

Kommunalteknik skall svara för 

• insamling och omhändertagande av 

hushållsavfall 

• sluttäckning och efterbehandling av gamla 

deponier 

• drift av återvinningscentraler 

• avfallsinformation till allmänhet, 

abonnenter, skolor, fastighetsbolag och 

övriga verksamheter 

• miljöarbete avseende 

renhållningsverksamheten 

• planering och upphandling inför framtida 

krav och tjänster inom avfallsområdet. 

Avdelningens verksamhet finansieras helt genom 

renhållningstaxan i respektive kommun och omsatte 

44 mkr och redovisade 2,1 mkr i överskott. Under 

2009 har omsättningen legat lägre än föregående års 

51 miljoner. Framförallt har vi tappat de 

extraordinära intäkterna från skrot och deponi. 

Behandling av avfall 

På nationell nivå minskade grovsoporna med 18 % 

från januari 2008 till januari 2009. Detta påverkade 

förbrännings- och transportkostnader positivt under 

början av året. Under andra halvåret har mängderna 

sakta gått uppåt igen. 

Föregående års överskott från skrotförsäljning 

upprepar sig inte då skrotpriser var nära noll under 

början på året. Priserna har dock gått uppåt under 

året vilket innebar att resultatet blev högre är 

budgeterat. 

21 (36) 

En övergång från en kostnad till en intäkt syns på 

returträhantering där BKT för första gången får 

betalt för träflis. Detta följer en trend i hela landet 

med ökade priser på energiråvara. 

BKT får även betalt för ris som går till Frövi 

pappersbruk. Nytt avtal om behandling av kompost 

har tecknats. 

Insamling 

Samtliga insamlingsentreprenader går lägre än 

budgeterat och beror nästan uteslutande på att det 

inte blev indexhöjningar så som budgeterat. 

Förlängningsavtal har slutits med entreprenörer för 

insamling av avfall i samtliga kommuner och 

avtalen gäller 2010 ut. 

Den klassiska latrinhämtningen togs bort i sin 

helhet från första januari. Ny taxa för budning av 

latrin togs i bruk första juni. Ny avfallsplan 

beslutades och gäller från och med mars till och 

med 2013. Riksdagsbeslut har kommit om att 

förbränningsskatten ska tas bort från första 

september 2010. Det kommer att ge vissa 

besparingseffekter på vårt brännbara avfall under 

2010. Stor fokus har lagts på förberedande arbete 

för upphandling av ny insamlingsentreprenad. 

Deponi 

Deponin vid avfallsanläggningen Södra Måle 

stängdes vid årsskiftet 2008/2009. Intäkterna till 

anläggningen har inte påverkats negativt i den stora 

utsträckning som befarats. 

Planer på sluttäckning med FSA (Flygaska 

Stabiliserat Avloppsslam) har omkullkastats. På

Skäret uppstod problem med terrasseringsmaterialet 

som inte höll för körning med maskiner. 

Slammet som var tänkt att användas till tätskikt höll 

inte den kvalitet som krävdes och mängderna 

flygaska fanns inte att tillgå. Fokus har lagts på 

fördjupade utredningar om sluttäckning för att 

under 2010 kunna presentera långsiktiga 

kostnadssatta sluttäckningsplaner. 

Återställning av silttäkten vid Gyltbo är påbörjad 

men hanns inte med under 2009 och kostnaden 

skjuts till 2010. 

Återvinningscentraler 

Kostnader för maskinreparationer har kunnat hållas 

nere på samtliga anläggningar. Övertid har 

minimerats. 

Under 2009 har ett uppföljningsförsök med en 

mobil återvinningscentral gjorts i Frövi. Syftet med 

försöket var att få mer erfarenheter av 

arbetsmiljörisker och ekonomi. Det togs in mindre 

avfall och 30 % mindre besökare än förra året. 

Ny lastmaskin har införskaffats till Södra Måle. 

Nytt avtal har tecknats om drift av Ängarnas ÅVC. 

Personal 

Ny avfallschef har tillträtt. Organisationen har 

stärkts med resurs som jobbar mer aktivt med våra 

entreprenörer. 

Informationsinsatser 2009 

• avfallsinformatören har besökt skolor i 

våra kommuner samt landstinget och 

informerat om avfallshantering 

• informationskampanj om att sortera ut 

förpackningar från hushållsavfallet gjordes 

under våren i samarbete med NBÅ. 

Regionalt samarbete 

Samarbetet i länet i NBÅ:s regi (tidigare ÖSAM) 

har fortsatt under året med bl.a.: 

• framarbetande av ett nytt treårigt 

samarbetsavtal. Där läggs bl.a. mer fokus 

på att utreda en gemensam avfallshantering 

22 (36) 

• gemensamt framtagen informationskampanj 

om förpackningar 

• samordning av kontakterna med 

Förpacknings och tidningsinsamlingen 

(FTI) samt gemensamma insatser för att få 

till ett bättre avtal med El-Kretsen för 

hantering av småbatterier. När batterihanteringen 

övergick till att bli ett 

producentansvar minskade ersättningen till 

kommunerna för de insamlade batterierna. 

Systematiskt arbete 

• arbetsmiljöfrågorna i avfallsbranschen är i 

fokus och skyddsronder har genomförts 

under året på samtliga återvinningscentraler 

• arbete med egenkontroll för yttre miljö 

pågick under året för samtliga 

återvinningscentraler och deponier 

• cisternkontroller är utförda 

• brandtillsyn är utförd på alla 

återvinningscentraler. 


Mål 1: Målet är uppnått. Minst 70 % av 

innevånarna ska veta hur och var de ska sortera sitt 

farliga avfall. Mätresultat enligt utskickad 

kundenkät. 

Mål 2: Målet är inte uppnått. Samtliga anställda 

inom avfallsavdelningen ska kunna använda 

ledningssystemet Mimerva. Det skjuts framåt och 

omarbetas. Den allmänna datakunskapen inom 

avdelningen måste höjas via utbildningsinsatser och 

användandet av Mimerva som system måste 

utvecklas bättre innan fullständig implementering. 

Mål 3: Målet är inte uppnått. Silttäkten i Gyltbo 

(Hällefors) skulle ha varit återställd senast 

halvårsskiftet 2009. Detta är efter kommunikation 

med tillsynsmyndigheten flyttat till halvårsskiftet 

2010. Det har varit problem att få fram lämpliga 

massor till entreprenaden och handläggningstiden 

för att få till en godkänd återställningsplan har 

dragit ut på tiden.

Vatten och Avlopp 


Kommun Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto 

Gemensam 12 820 12 820 0 12 375 12 375 0 

Hällefors 18 344 18 716 372 18 190 18 190 0 

Lindesberg 31 519 32 321 802 29 678 28 978 -700 

Ljusnarsberg 13 879 13 927 48 13 550 13 550 0 

Nora 14 989 15 582 593 14 100 14 100 0 

Totalt 91 551 93 366 1 815 87 893 87 193 -700 

Varav interna 




Vatten och Avlopp inom Bergslagens 

Kommunalteknik skall svara för 

• att abonnenterna inom Bergslagens 

Kommunaltekniks område får ett bra 

dricksvatten samt avleda avloppsvatten 

• att rening av avloppsvatten sker på ett 

miljöriktigt sätt 

• för drift- och underhåll av VA-nätet 

• att utföra ny- och ombyggnader av VAledningar 

• VA-avdelningen skall finansieras fullt ut 

via taxeintäkter. 

Avdelningen omsatte under året 93,3 mkr och 

redovisar 1,8 mkr i överskott. I Lindesberg och 

Nora kommun beror viss del av överskottet på 

anslutningsavgifter som blev högre än budgeterat. 

Vattenförsörjning 

Av kommunens invånare är ca 80 % anslutna till 

vår vattenförsörjning. Från de 26 vattenverken har 

det under året totalt producerats 4,5 miljoner m 3 . 

Vattenförsörjningen baseras till största delen på 

grundvatten. Endast två vattenverk använder 

ytvatten. 

Dricksvattnet håller en hög och jämn kvalitet ända 

fram till abonnentens vattenkran. Provtagningar och 

analyser sker enligt Livsmedelsverkets anvisningar 

och av Bergslagens miljö- och byggförvaltning 

fastlagt kontrollprogram. 

Samtliga vattenverk har under året inspekterats av 

tillsynsmyndigheten inför godkännandeprövning 

respektive registrering. 

23 (36) 

Tillgängligheten på dricksvatten har varit nära nog 

100 %. 

Arbetet med att utveckla handlingsplaner, risk- och 

sårbarhetsanalyser vid eventuell olycka samt 

revidering av skyddsområdesföreskrifter för våra 

täktområden har fortskridit. 

Övriga arbeten under 2009 

• reservvatten till Finnhyttan har fortsatt 

med Länsstyrelsesamråd och 

provpumpning 

• förslag till nya skyddsföreskrifter Rya 

ligger hos LST för fastställande 

• två nya brunnar är borrade vid Jeppetorp 

för utökad produktion 

• tilläggsavtal är tecknat med Spendrups 

Bryggeri för källa 4 Jeppetorp. 

Spillvattenrening 

Reningsverkens målsättning är att rena spillvatten 

till den grad som naturen tål och myndigheten 

kräver. För detta krävs tillförlitliga och ständigt 

fungerande avloppsanläggningar. 

Anläggningarna ska drivas optimalt med hänsyn till 

tekniska, ekonomiska och ekologiska faktorer så att 

minsta möjliga miljöpåverkan erhålls. 

Inom verksamhetsområdet finns 22 stycken större 

reningsanläggningar samt ca 200 pumpstationer. 

Under 2009 renades ca 8 miljoner m 3 spillvatten.


• förstudierapport klar för Lindesbergs 

reningsverk, utbyggnad kommer att ske 

etappvis 

• tillståndsansökan för omprövning av 

Lindesbergs reningsverk inlämnat till 

Länsstyrelsen 

• vid Fellingsbro reningsverk har 

driftövervakningen kompletterats och 

driftsatts 

• provdrift med ökad belastning från 1400 

till 2000 kg BOD/dygn vid Bångbro 

reningsverk fungerar bra. 

Ledningsnät 

Under året har mycket resurser lagts på fortsatt 

inventering av ledningsnätet på så kallat 

ovidkommande vatten (inläckage) i brunnar och 

ledningar speciellt vid utsatta ställen. Trots häftiga 

och rikliga nederbördsmängder har ledningsnäten 

klarat överbelastningen bra. 


• förstärkning av huvudvattenledningen från 

Stribergs vattenverk 

• kartläggning dagvatten Fellingsbro och 

kommunikation med ett 60-tal 

fastighetsägare 

• reservvattenledning Lindesberg - Nora 

fortsätter planenligt 

• utbyggnad av duplikatsystem Herrhagen 

Ljusnarsberg 

• utbyte av ledningsnät Heimdalsvägen Nora 

• utbyte av ledningsnät Brandtvägen 

Hällefors 

• pumpstation Gröna Bron totalrenoverad. 

Miljömålsarbete 

De av riksdagen 16 fastställda miljökvalitetsmålen 

är vägledande för VA-verksamheten. 

Verksamheten gör fortlöpande översyn av 

energiförbrukning, kemikaliehantering och följer 

upp utsläppsmängder till recipient. 

• uppströmsarbete ska minska 

energianvändning, öka slamkvalitet och 

minska utsläpp av föroreningar, 

kvävekällor till Lindesbergs reningsverk 

har utretts (Giftfri miljö) 

• energideklarationer är genomförda på de 

större anläggningarna (Begränsad 

klimatpåverkan) 

24 (36) 

• projektarbete ledningsnät (Begränsad 

klimatpåverkan) 

• bräddningsregistrering kompletteras 

fortlöpande (Ingen övergödning) 

• kriterier för utsläpp av avloppsvatten från 

industrier (Giftfri miljö) 

• handlingsplaner för vattenförsörjning 

(Levande sjöar och vattendrag) 

• skyddsområdesföreskrifter (Levande sjöar 

och vattendrag, Grundvatten av god 

kvalitet) 

• kväverening förstudie Lindesberg (Ingen 

övergödning) 

• PCB-uppföljning utförd (Giftfri miljö) 

• värmepump Frövi, Fellingsbro utreds 

(Begränsad klimatpåverkan) 

• ny kemikalieupphandling, miljökriterier 

ingår i utvärderingen (Giftfri miljö). 

Systematiskt arbete 

Inom avdelningen fortsätter kartläggningen av 

risker och framtagning av handlingsplaner med 

åtgärder. Detta är en del av det systematiska arbete 

som VA-avdelningen arbetar med rörande 

arbetsmiljö, miljö, kvalitet och brand. 

Personal 

Ökade miljökrav och införande av ny teknik ställer 

ständigt krav på kompetensutveckling av vår 

personal. 

För att uppfylla ny lagstiftning har utbildningar 

skett som Bygg- och Projektledningssamordnare 

och Brandskyddsutbildning. 

Omvärldsbevakning och införande av ny teknik har 

krävt kompetensutveckling inom bl.a. dricksvattenutbildning, 

hygien, riskanalys vid vattenverk, 

krisläge i dricksvattenförsörjning, ny teknik i rening 

av avloppsvatten, biologisk avloppsrening och 

slambehandling. Vidare har vi deltagit i användarträffar 

för VA-Operatör och VASS. 


Målet att konstruera en gemensam VA-taxa för de 

fyra medlemskommunerna har inte uppnåtts. Målet 

var att den skulle antas under 2009 vilket inte kom 

att uppfyllas p.g.a. tolkningsproblem i taxekonstruktionen. 

Målet är framflyttat till 2010.

Utförda investeringar under 2009: 

Hällefors kommun Lindesbergs kommun 

Ny prod.brunn Jeppetorp 500 Driftövervakning 539 

Bakom Statoil 760 Ombyggnad Fellingsbro Reningsverk 533 

Jeppetorp Vattenverk 300 Bakom församlingshemmet Fellingsbro 614 

Ljusnarsbergs kommun Nora kommun 

Ånäsvägen Lindesberg 250 

Gröna Bron Avloppspumpstation 503 

Kväverening rötkammare Lindesberg Reningsverk 233 

Brandstation Kopparberg 2570 HV-ledning Bergsäng 842 

Reservvattenverk Finnhyttan 1000 Stensnäs 106 

Slang pumpstation Stensnäs 391 

Baldersgatan 750 

25 (36)

BERGSLAGENS KOMMUNALTEKNIK 

Org nr 222000-1487 

R E S U L T A T R Ä K N I N G 

Tusentals kronor Not 2009-01-01 2008-01-01 

Verksamhetens intäkter 

--2009-12-31 --2008-12-31 

Kommunbidrag 1 93 926 100 202 

Konsumtionsintäkter 2 114 340 112 421 

Övriga intäkter 3 26 771 45 984 

Årets resultat avgiftsfinansierade verksamheter 10 -3 975 -7 770 

231 062 250 837 

Verksamhetens kostnader 

Kostnader anl.tillg, entr, bidrag 4 -90 442 -116 901 

Övriga verksamhetskostnader 5 -47 089 -42 230 

Personalkostnader 6 -70 080 -67 959 

Avskrivningar 7 -1 469 -1 492 

-209 080 -228 582 

Verksamhetens nettokostnad 21 982 22 255 

Resultat från finansiella intäkt/kostnader 

Finansiella intäkter 8 182 273 

Finansiella kostnader 9 -21 030 -20 864 

-21 030 -20 864 

Resultat före extraordinära poster 1 134 1 664 

Extra driftsbidrag 0 3 707 

0 3 707 

Årets resultat 1 134 5 371 

26 (36)


Org nr 222000-1487 

B A L A N S R Ä K N I N G 


Tillgångar 

Anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 

Maskiner och inventarier 11 7 323 5 684 

7 323 5 684 

Summa anläggningstillgångar 7 323 5 684 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 12 16 925 20 145 

Övriga fordringar 13 474 4 587 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 12 953 25 100 

30 352 49 832 

Kassa och bank 16 26 044 1 376 

Summa omsättningstillgångar 56 396 51 208 

Summa tillgångar 63 719 56 892 

27 (36)


Org nr 222000-1487 

B A L A N S R Ä K N I N G 


Eget kapital och skulder 

Eget kapital 10, 15 

Ingående eget kapital 1 665 -3 706 


2 799 1 665 

Balanserat resultat 2 799 1 665 

Långfristiga skulder 

Skulder till kommuner 17 0 70 

Summa långfristiga skulder 0 70 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 18 713 21 796 

Övriga skulder 18 16 708 15 039 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 19 25 499 18 322 

Summa kortfristiga skulder 60 920 55 157 

Summa eget kapital och skulder 63 719 56 892 

Poster inom linjen 

Ställda säkerheter INGA INGA 

Ansvarsförbindelser INGA INGA 

28 (36)


Org nr 222000-1487 

K A S S A F L Ö D E S A N A L Y S 


--2009-12-31 --2008-12-31 

Rörelseresultat 21 982 22 255 

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet 

Avskrivningar 1 469 1 492 

23 451 23 747 

Erhållen ränta 182 273 

Erlagd ränta/kapitalkostnad -21 030 -20 864 

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av 

rörelsekapital 2 603 3 156 

Förändring av rörelsekapital 

Ökning/Minskning av fordringar 19 480 -7 738 

Ökning/Minskning av leverantörsskulder -3 083 119 

Ökning/Minskning av övriga korta skulder 8 846 9 236 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 27 846 4 773 

Investeringsverksamhet 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -3 108 -1 089 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -3 108 -1 089 

Finansieringsverksamhet 

Extra tillskott från medlemskommunerna 0 3 707 

Förändring utnyttjad checkräkningskredit 0 -5 542 

Amortering av skuld -70 -569 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -70 -2 404 

Ökning/Minskning av likvida medel 24 668 1 280 

Likvidamedel vid årets början 16 1 376 96 

Likvidamedel vid årets slut 16 26 044 1 376 

29 (36)


Org nr 222000-1487 

R E D O V I S N I N G S P R I N C I P E R O C H N O T E R 

Årsredovisningen är upprättad enligt Lag om kommunal redovisning (1997:614). 

Som framgår av not 10 har redovisningen av resultaten för de avgiftsfinansierade verksamheterna ändrats. 

Den ändrade redovisningsprincipen har även påverkat jämförelseåret. 

I övrigt har redovisningsprinciperna ej ändrats i förhållande till föregående år. 

Tillgångar och skulder upptas till anskaffningsvärdet om ej annat framgår. 

Fordringar har tagits upp till belopp varmed de beräknas inflyta. 

Belopp i tusentals kronor om inget annat anges. 

Not 1 Kommunbidrag 2009 2008 

Hällefors 14 279 16 211 

Lindesberg 41 285 38 585 

Ljusnarsberg 17 235 22 919 

Nora 21 127 22 487 

93 926 100 202 

I beloppet ingår driftbidrag från respektive kommun samt under året utförda investeringar. 

Not 2 Konsumtionsintäkter 2009 2008 

Hällefors 26 702 25 902 

Lindesberg 46 162 45 052 

Ljusnarsberg 19 294 19 010 

Nora 22 182 22 457 

114 340 112 421 

Not 3 Övriga intäkter 2009 2008 

Timmer 490 561 

Skrot 965 2 230 

Destruktionsavgifter 722 2 796 

Anslutningsavgifter 909 1 274 

Lönebidrag 1 267 1 686 

Sålda tjänster och övrigt 22 418 37 437 

26 771 45 984 

Not 4 Kostnader anl.tillg, entr, bidrag 2009 2008 

Inköp av anläggnings- och underhållsmatr 15 026 17 140 

Bidrag 302 277 

Entreprenader och köp av verksamhet 70 116 94 690 

Konsulttjänster 4 998 4 794 

90 442 116 901 

30 (36)


Org nr 222000-1487 


Not 5 Övriga verksamhetskostnader 2009 2008 

Lokalhyror 2 435 2 556 

Hyra leasing anl.tillg 1 260 1 348 

Elkostnad 18 671 18 246 

Bränsle, energi och vatten 2 433 2 578 

Förbrukningsinv och material 8 212 7 231 

Försäkringskostnader 1 178 2 791 

Övriga verksamhetskostnader 12 900 7 480 

47 089 42 230 

Leasingavgifter 

I beloppet för Hyra leasing anl.tillg ingår leasingavgifter för fordon, maskiner och inventarier 

med 1020 tkr (f.å. 934 tkr) 

Not 6 Personal 2009 2008 

Medelantal anställda 

Kvinnor 73 72 

Män 92 91 

Totalt för förbundet 165 163 

Löner och ersättningar 

Direktion 420 369 

Övriga anställda 49 381 47 204 

49 801 47 573 

Sociala kostnader 

Pensionskostnader övriga anställda 2 899 2 709 

Övriga sociala kostnader 16 190 16 376 

19 089 19 085 

31 (36)


Org nr 222000-1487 


Not 7 Avskrivningar på anläggningstillgångar 2009 2008 

Avskrivning enl plan 1 469 1 492 

Avskrivningar görs med följande procentsats: 

Materiella anläggningstillgångar 

Maskiner o inventarier 12,5-20% 12,5-20% 

Avskrivningar framgår av not 10. 

Not 8 Finansiella intäkter 2009 2008 

Räntor på kundfordringar 112 157 

Övriga finansiella intäkter 70 116 

182 273 

Not 9 Finansiella kostnader 2009 2008 

Not 10 

Räntekostnader 50 208 

Kapitalkostnad kommun 20 980 20 656 

Övriga finansiella kostnader 0 0 

21 030 20 864 

Årets resultat avgiftsfinansierade verksamheter 

Resultaten för de avgiftsfinansierade verksamheterna redovisas från och med i år i respektive 

medlemskommuns årsredovisning. 

Not 11 Maskiner och inventarier 2009-12-31 2008-12-31 

Ingående anskaffningsvärde 13 971 12 882 

Inköp 3 108 1 089 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 17 079 13 971 

Ingående avskrivningar -8 287 -6 795 

Årets avskrivningar -1 469 -1 492 

Utgående ackumulerade avskrivningar -9 756 -8 287 

Utgående planenligt restvärde 7 323 5 684 

Not 12 Kundfordringar 2009-12-31 2008-12-31 

Kundfordringar konsumtionsdebiteringar 9 346 14 665 

Kundfordringar övrig fakturering 7 579 5 480 

16 925 20 145 

32 (36)


Org nr 222000-1487 


Not 13 Övriga fordringar 2009-12-31 2008-12-31 

Skattekonto 137 126 

Momsfodran avseende "Ludvikamoms" 323 4 451 

Övriga fordringar 14 10 

474 4 587 

Not 14 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2009-12-31 2008-12-31 

Upplupna intäkter 11 318 23 899 

Förutbetalda försäkringar 111 115 

Övriga förutbet kostn och uppl intäkter 1 524 1 086 

12 953 25 100 

Not 15 Eget Kapital 2009-12-31 2008-12-31 

Ingående eget kapital 1 665 8 575 

Effekt av byte av redovisningsprincip 0 -12 281 


Utgående eget kapital 2 799 1 665 

Not 16 Likvida medel 2009-12-31 2008-12-31 

Kassa och bank 26 030 582 

Plusgiro 14 794 

Belopp vid årets slut 26 044 1 376 

Not 17 Skulder till kommuner 2009-12-31 2008-12-31 

Hällefors kommun 70 351 

Lindesbergs kommun 0 0 

Nora kommun 0 288 

70 639 

Kortfristig del -70 -569 

0 70 

Not 18 Övriga skulder 2009-12-31 2008-12-31 

Momsskuld 578 267 

Avfallsskatt 0 233 

Personalens skatter m m 7 558 8 024 

Avräkning medlemskommuner 8 502 5 946 

Kortfristig del långa skulder 70 569 

16 708 15 039 

33 (36)


Org nr 222000-1487 


Not 19 Upplupna kostnader och förutbetalda intäker 2009-12-31 2008-12-31 

Upplupen semesterlön 6 457 6 009 

Förutbetald intäkt 103 95 

Övr upplupna kostnader 18 938 12 218 

25 498 18 322 

34 (36)

Anläggningstillgångar 

Lös egendom avsedd för stadigvarande innehav, t ex 

fordon och maskiner. 

Avskrivningar 

Planmässig nedsättning av anläggningstillgångars 

värde. 

Balansräkning 

Visar vilka tillgångar som finns den 31 december. 

Balansräkningen visar hur tillgångarna har finansierats. 

Finansiering sker med skulder och eget kapital. 

Eget kapital 

Det egna kapitalet består av ingående eget kapital och 

årets resultat (över-/underskott). 

Förutbetalda kostnader 

Kostnader betalda år 2009 som avser år 2010 (fordran). 

Förutbetalda intäkter 

Intäkter erhållna år 2009 som avser år 2010 (skuld). 

Kapitalkostnader 

Internränta och avskrivningar. 

Kassaflödesanalys 

Skillnaden mellan likvida medel vid årets början och 

likvida medel vid årets slut är årets kassaflöde. 

Kortfristiga skulder 

Kortfristiga lån och skulder som förfaller inom ett år från 

bokslutsdagen. 

Långfristiga skulder 

Skulder med löptid överstigande ett år från balansdagen. 

Omsättningstillgångar 

Består av likvida medel och fordringar för vilka likvid 

erhålles inom ett år. 

Resultaträkningen 

Visar årets resultat och hur det uppkommit. Årets intäkter 

minus årets kostnader inklusive avskrivningar utgör 

förändringen av eget kapital. 

Tillgångar 

Består av omsättningstillgångar och anläggningstillgångar. 


Org nr 222000-1487 

Begreppsförklaring 

36(36) 

Upplupna kostnader 

Kostnader betalda år 2010 som avser år 2009 (skuld). 

Upplupna intäkter 

Intäkter erhållna år 2010 som avser år 2009 (fordran) 

Avgiftsfinansierad verksamhet 

Består av verksamheterna Vatten och Avlopp, och Avfall 

och Deponi. Verksamheterna finansieras helt genom taxa 

som betalas av abonnenter. 

Skattefinansierad verksamhet 

Består av verksamheterna Gata Park Idrott och 

Lokalvård. Finansieras genom driftbidrag från 

medlemskommunerna. 

Förkortningar som används: 

tkr = tusentals kronor 

mkr = miljontals kronor

Bilaga till ärende 2010.0099 - Lindesbergs Kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?