Biokraftverket så gott som färdigt - Porvoon Energia

BORGÅ ENERGI -BOLAGENS KUNDTIDNING 1 | 2013 

Min Energi 

-tjänst 

Livsuppgift: 

Att rädda Östersjön 

Mätarbytet 

inne på slutrakan 

Skogsstigarna väntar 

Biokraftverket 

så gott som färdigt 

Kaféer i Borgå | Tips inför påsken

BILD SUSA HEISKA 

Borgå Energi 

Ett naturligt 

val 

Vi uppnår vår vision 

att vara ett naturligt 

val för våra kunder 

genom att värna om 

företagets goda 

image, verka effektivt 

och pålitligt samt 

genom att stå våra 

kunder nära. 

2 3

Innehåll 

Biokraftverket 

så gott som 

färdigt s.6 

Solkraft 

från Tolkis? s.30 

UTGIVARE |Borgå Energi -bolagen 

Mannerheimgatan 24, PB 95 

06101 Borgå 

tfn (019) 661 411 

fax (019) 661 4211 

www.borgaenergi.fi 

CHEFREDAKTÖR | Nina Fransas 

REDAKTIONSRÅD | Benny Broman, 

Tolkis biokraftverk så gott som färdigt --- 6 

PBE Nytt ---------------------------- 10 

Operation mätarbyte halvvägs --------- 12 

Likströmsförbindelse mellan 

Borgå och Estland ------------------- 16 

Livsuppgift: Att rädda Östersjön ------ 18 

PBE Nytt ---------------------------- 22 

Ett tryggt och förmånligt val --------- 23 

Kaféer i Borgå s.24 

Nina Fransas, Magnus Nylander, 

Ari Raunio, Tommi Vierikko, Patrick 

Wackström, Merja Wilkman 

REDAKTION & LAYOUT | 

peak press & productions oy 

Skepparegatan 2, 07920 Lovisa 

www.peakpress.net 

REDAKTIONSCHEF | Seppo Iisalo 

REDAKTÖR | Rolf Gabrielsson 

AD | Sanna Nylén 

PÄRMBILD | Reijo Nenonen 

TRYCKERI | Painoyhtymä Oy 

Industrivägen 21 

06150 Borgå 

www.painoyhtyma.fi 

UPPLAGA | 30 200 kpl 

Påskknåp s. 26 

Kaféer i Borgå ------------------------ 24 

Recepthörnan ------------------------- 25 

Påskknåp ----------------------------- 26 

Personnytt ---------------------------- 28 

Elbranschen och unga ---------------- 30 

Skogsstigarna väntar ------------------ 31 

Solkraft från Tolkis? ------------------- 32 

Cykelsäsongen 

börjar igen s. 31 

Ledare 

Storinvestering 

också 

i miljön 

Biokraftverket i Tolkis invigs i 

april, knappt två år efter det att 

kraftverksbygget inleddes. Vi 

kan med tillfredsställelse konstatera att 

Borgå Energis genom tiderna 

största investering genom- 

förts inte bara tidtabellsmässigt 

utan också i övrigt 

föredömligt väl. 

För oss är biokraftverket 

inte bara en ekonomisk storinvestering 

utan också miljövårdsmässigt 

en betydande 

satsning. Vårt bolag har redan för många 

år sedan valt den gröna linjen till utvecklingsriktning 

och i enlighet därmed konverterat 

ångkraftverket i Tolkis till trädrift 

samt ökat vattenkraftens och vindkraftens 

andel i elanskaffningen. 

Byggandet av det träeldade biokraftverket 

är det färskaste och samtidigt 

kanske hittills längsta enskilda steget på 

denna utvecklingsväg. Det för vår fjärrvärmeproduktion 

allt närmare en hundraprocentig 

användning av förnybart 

bränsle. Efter ibruktagandet av biokraftverket 

används bara ca 10 procent fossilt 

bränsle i fjärrvärmeproduktionen i Borgå. 

Också denna andel kan kanske redan 

de närmaste åren till största delen ersättas 

med förnybart bränsle om våra planer 

på ett solfjärrvärmeverk visar sig realiserbara. 

Jag är förhoppningsfull vad den 

saken gäller. 

Borgå Energis verksamhet baserar sig 

på respekt för miljön, men också på effektivitet 

och långsiktighet. Våra kraftverk 

i Tolkis är bägge så kallade CHP-anläggningar 

(samproduktionsanläggningar). 

Med förnybart bränsle produceras där 

både värme och el. Bränsleekonomiskt 

sett är detta mycket effektivare och mindre 

resurskrävande än om värmen och 

elektriciteten skulle produceras i separata 

anläggningar. 

Det nya biokraftverket ökar inte bara 

Borgå Energis värmeproduktionskapacitet 

utan gör oss också mera oberoende 

av elmarknaderna i elanskaffningen. Detta 

hjälper oss i sin tur att fortsättningsvis hålla 

våra försäljningspriser på en stabil och 

måttfull nivå. Liksom många andra företag 

är nog också vår ekonomi kvartalsbaserad, 

men för oss betyder ett kvartal snarare 

ett kvartsekel än tre månader. 

Patrick Wackström 

verkställande direktör 

4 5 

BILD EEVA KANGAS 

”För oss betyder 

ett kvartal snarare ett 

kvartsekel än tre 

månader.

Nya biokraftverket 

Värme och el har 

producerats redan 

några månader 

Biokraftverket i Tolkis är så gott som 

färdigt. Vissa slutarbeten återstår, 

men värme och el har producerats i 

anläggningen redan i ett par månaders 

tid. Det toppmoderna biokraftverket 

invigs i april, två år efter det att de första 

spadtagen togs på byggnadsplatsen. 

ROLF GABRIELSSON BILDER STUDIO LINDELL/OSCAR 

Biokraftverket, som kostnadsberäknats till 45 miljoner 

euro, är Borgå Energis genom tiderna största enskilda 

investering. Som bränsle i kraftverket används 

träflis, vilket ökar de förnybara bränslenas andel i 

Borgå Energis fjärrvärmeproduktion i Borgå från tidigare 

nära 70 procent till ca 90 procent. 

– Elden i biokraftverkets panna tändes före julen och inkörningen 

av den nya anläggningen, som uppförts intill ångkraftverket, 

har inklusive tester förlöpt väl på alla sätt, konstaterar produktionschef 

Tommi Vierikko. 

Att bekanta sig med den nya produktionsanläggningen med 

honom som guide är som att bekanta sig med hans hem, så väl vet 

han och känner alla vrår och alla detaljer i kraftverket. Men så har 

han ju också fungerat som investeringens projektchef. 

Tommi Vierikko är inte heller någon första gångens gosse i 

dessa sammanhang. Då det 30 år gamla ångkraftverket moderniserades 

och konverterades för trädrift för omkring tio år sedan 

hade han en central roll, då anställd i det konsultföretag, som 

ledde och övervakade projektet. 

Rundvandring i biokraftverket 

Vi startar rundvandringen där produktionsprocessen börjar, det vill 

säga på den terminalplan, där flisen deponeras och mellanlagras. Flis 

levereras alla vardagar med långtradare från närområden 

och övriga delar av södra Finland. På årsnivå går det åt 

ca 600 000 löskubik flis i de båda kraftverken. 

Produktionsprocesserna i de två tolkiskraftverken styrs och övervakas dygnet runt i ett och samma 

kontrollrum. På bilden produktionschef Tommi Vierikko (t.v.) och kraftverksoperatör Timo Rosenström. 

Ekologiskt till tusen 

Biokraftverkets höga ekologigrad begränsar sig inte enbart till den 

effektiva förbränningsprocessen och spillvärmeåtervinningen. I anläggningen 

finns en rökgasscrubber för rening och värmeåtervinning. 

Av värmen, som med rökgaserna går upp i skorstenen, återvinns upp 

till 8 MW, vilket höjer kraftverkets fjärrvärmeeffekt till 36 MW. 

Eleffekten är 12 MW. Det för självförsörjningsgraden i Borgå Energis 

elanskaffning närmare det mål på 55 procent, som satts för år 2014. 

Tack vare den nya anläggningen kommer man att kunna producera 

nästan 100 gigawattimmar (GWH) mera fjärrvärme än hittills. 

De två kraftverkens sammanlagda värmeproduktionskapacitet är 

300 GWh. Elproduktionskapaciteten ökar med ca 30 GWh till sammanlagt 

70 GWh. 

6 7

Ingen brist på bränsle 

Kraftverkschef Tom Tallberg konstaterar att det talats 

om en hotande brist på flis de senaste tio åren. 

– Flisen har ändå räckt bra till och gör det också 

för det nya biokraftverket. Inom synhåll finns inget, 

som skulle varsla om problem med bränsleanskaffningen. 

Priset har dock gått upp och fortsätter att 

göra det, säger Tallberg. 

Biokraftverket och det äldre ångkraftverket 

behöver tillsammans som mest ca 2 500 kubikmeter 

flis i dygnet. Fem stora och några mindre lokala 

leverantörer ser till att flis levereras i jämn takt. 

Nästan 90 procent av flisen är skogs- och stubbflis. 

Intill kraftverken finns en flisterminalplan med 

flis för ungefär två månaders behov. Lagerterminalen 

fylls på med omkring 25 långtradarlass 

dagligen, fem dagar i veckan. Ett flislass på ca 100 

kubikmeter håller elden i pannan brinnande i ett 

par timmar. 

Flisen förs med hjullastare till en mottagningsstation, 

därifrån automatiken sköter om att en lämplig mängd 

flis kommer till kraftverkets panna längs ett transportörsystem. 

På vägen dit finfördelas flisen och eventuella icke önskvärda 

föremål så som stenar och metall avskiljs. 

Efter all förbehandling påminner flisen en hel del om torv när 

den matas in i pannan. Där hamnar flisen på en fluidiserad bubblande 

sandbädd, där den torkar, förgasas och brinner i en temperatur 

på ca 1 200 grader. 

I pannan alstras ånga, som via värmeväxlare värmer upp vattnet i det 

till kraftverket kopplade fjärrvärmenätet. Ångan används också till 

att driva en turbinkopplad generator för produktion av elektricitet. Av 

flisen får man således både värme och el med en och samma ångpanna. 

På sin vakt i kontrollrummet 

1. 2. 

3. 4. 

Flisens väg till biokraftverkets panna börjar i mottagningsstationen (bild 1), som också syns i övre högra hörnet på den stora bilden. Med olika 

transportörer förs flisen vidare, finfördelas, rensas på eventuella stenar och metall (bild 2) för att slutligen matas in i pannan, där den brinner i en 

temperatur på 1 200 grader (bild 3). Förbränningsprocessen alstrar ånga, som används både för att driva en elproducerande generator och för att 

värma upp vattnet i fjärrvärmenätet. Bild 4 visar fjärrvärmenätets utgångspumpar och –rör. 

I kontrollrummet sköter de skiftarbetande kraftverksoperatörerna 

om driften i vartdera kraftverket. De övervakar, följer med och 

styr produktionsprocessen via ett automationssystem med tusentals 

sensorer på olika håll i processen. Systemet larmar automatiskt om 

eventuella störningar. 

Kontrollrumspersonalen jobbar i fem skift dygnet om. Varje skift 

består av tre personer. Allt som allt finns det 30 anställda i kraftverksanläggningarna 

i Tolkis. Biokraftverksbygget sysselsatte som 

mest ett par hundra personer. 

Mellanpumpstation 

i Alkrog 

En ny pumpstation sörjer för att den större 

energimängd, som det nya biokraftverket 

levererar, når också de längst bort belägna 

delarna av fjärrvärmenätet. Pumpstationen, 

som är den första i sitt slag, har 

byggts i Alkrog ca sex kilometer från kraftverken 

i Tolkis. 

Stomledningen från Tolkis till centrum 

av Borgå är ca 10 km lång. 

Mellanpumpstationen blir färdig att tas 

i bruk i början på april och efter det uppstår 

ingen effektförlust längre i värmeöverföringen 

från Tolkis. 

Stomledningen har också till en del förnyats. 

På avsnittet Tolkis-Drägsby vägskäl 

har stomledningsrören nu en diameter på 

500 mm mot tidigare 400 mm. 

8 9

10 

Nytt 

BORGÅ 

Kullo Golf 

Nyby 

SAMSTÄLLAD AV ROLF GABRIELSSON OCH SEPPO IISALO 

Kulloviken 

Rantakylä 

Havskabel från 

Tolkis till Kullo 

Bättre resultat 

Håplax- 

viken 

Borgå Elnät Ab har påbörjat installationen av en ca fyra kilometer 

lång havskabel mellan Tolkis och Kullo. Meningen är att man 

skall kunna ta itu med själva kabelläggningen i höst. Förberedande 

arbeten har gjorts sedan början på året i Kulloviken, där 

kabelns Kulloända tas i land. 

– Med den här investeringen på en kvarts miljon euro förbättrar 

vi eldistributionssäkerheten i Kullotrakten, uppger Borgå 

Elnäts verkställande direktör Magnus Nylander. 

Kabelförbindelsen byggs direkt från elstationen i Tolkis till 

Kullovikens strand. 

Också mellan Haiko och Kråkö planeras en havskabelförbindelse. 

Ekoenergi från Tolkis 

Borgå Energi säljer grön fjärrvärme och el, som producerats med 

träbaserad energimassa i kraftverken i Tolkis. Elektriciteten är 

certifierad av Finlands naturskyddsförbund med förbundets Ekoenergimärke, 

vilket står som en garanti för att elen kommer från 

förnybara energikällor. 

Det finns bara 11 energibolag i Finland, som säljer ekomärkt el. 

Borgå Energi -bolagens resultat för år 2012 är bättre än året 

innan. Resultatet före skatter och reserveringar är ca 4,1 miljoner 

euro, mot 2,9 miljoner år 2011. 

Omsättningen ökade från 48,8 miljoner euro till ca 53 miljoner 

euro. 

Elförbrukningen ökade i fjol med 5,1 procent och värmeförbrukningen 

med 9 procent. Elöverföringstarifferna höjdes på 

sommaren med 5,5 procent och fjärrvärmetarifferna med 8 

procent. Elenergipriserna förblev oförändrade. 

Den minskade nybyggnadsverksamheten på Borgå Energis 

verksamhetsområde syns i färre nya elanslutningar än föregående 

år, 175 ifjol mot 223 år 2011. 

I Borgå slöts 48 (67 år 2011) nya fjärrvärmeavtal och i Lovisa 14 (16). 

E-fakturan sparar energi 

Man kan spara energi på många sätt, till exempel genom att ta 

i bruk e-faktura, som är ett papperslöst ekologiskt alternativ 

till pappersfakturan. 

E-fakturan, som sänds till kundens nätbank, minskar koldioxidutsläppen 

och lämnar inget miljöbelastande avfall. 

Den höjda momsen 

syns i elräkningen 

Mervärdesskatten höjdes den 1.1.2013 med en procentenhet. Det 

innebär att momsen på de flesta varor och tjänster från och med 

årsskiftet är 24 procent. 

Höjningen inverkar också på elräkningarna eftersom elenergi, 

nätavgift och övriga tjänster samt elskatter alla är momsbelagda. 

Skatteändringen gäller också tidsbundna avtal. 

Anslutningsavgifterna är fortfarande momsfria, på dem inverkar 

skattehöjningen inte. 

Borgå Energi 

förnyade sina hemsidor 

Borgå Energis hemsidor på webben har getts ett modernare utseende 

och anpassats till bolagets grafiska profil. 

– Samtidigt har vi gallrat i innehållet i syfte att göra det 

överskådligt och aktuellt. Vi strävar efter att också på detta sätt 

betjäna våra kunder ännu bättre än tidigare, säger informationschef 

Nina Fransas och ger tipset att ta en titt på sidorna. 


STUDIO LINDELL/OSCAR 

Riksomfattande 

laddningsnät 

för elbilar 

Borgå Energi är i färd med att tillsammans med tiotals andra energibolag 

skapa ett riksomfattande laddningsnät för eldrivna fordon 

i Finland. Verksamheten kommer att skötas inom ramen för en 

nationell operatörsfunktion. 

– Avsikten är att på detta sätt skapa förutsättningar för elfordonen 

att slå igenom på bred front, berättar utvecklingschef Jukka 

Rouhiainen, som representerar Borgå Energi i projektet. 

– Laddningsoperatören förväntas vara igång med sin verksamhet 

redan i år, då också grundservicetjänsterna blir tillgängliga för konsumenterna, 

bedömer projektkoordinator Elias Pöyry på Eera Ab. 

Finland skall enligt planerna få ett med internationell måttstock 

mätt konkurrenskraftigt ekosystem för eltrafik. 

– Operatören kopplar samman de enskilda laddningspunkterna 

till ett enhetligt nät för konsumentbruk, vilket möjliggör en riksomfattande 

eltrafikservice på enhetlig nivå, berättar Pöyry. 

För konsumentens del kan det till exempel betyda att en snabbladdningsstation 

identifierar det fordon, vars batterier skall laddas, 

och sedan kan sända räkningen för tankningen direkt till rätt 

adress. 

– Med tanke på användningen av elfordon och förutsättningarna 

för att fordonsparken skall växa kommer operatören att ha en 

betydande positiv inverkan. Standardiseringen får nu en viktig roll 

och enhetliga erfarenheter ligger naturligtvis också i konsumenternas 

intresse, säger Matti Rae, direktör för avdelningen ny teknologi 

på borgåföretaget Ensto Ab, som tillverkar laddningsstolpar för 

elfordon. 

Grunden för en finländsk laddningsoperatörslösning har lagts 

inom ramen för ett av Tekes finansierat eltrafikprojekt, i vilket ett 

stor antal ledande branschföretag i Finland deltar. 

Nytt 

EUROPPA 

SEPPO IISALO 

Tysklands 

energivändning 

Möjlighet eller 

hasardspel? 

Efter katastrofen i Fukushima 

beslöt Tyskland att stänga åtta 

kärnkraftverk. Fram till år 2022 

stängs de återstående nio kraftverken. 

Därmed försvinner 12 000 

megawatt elproduktionskapacitet. 

Övergången till förnybara energikällor, kallad 

Energiewende eller energivändning, har gått snabbare 

än planerat. Subventionering av nya kraftverk 

och sjunkande priser har ökat byggandet av i synnerhet 

solkraft. 

Då solen skiner och det blåser producerar Tyskland 

mycket mera energi än vad landet konsumerar. 

Vintertid är Tyskland däremot beroende av 

elimport från österrikiskt håll. 

I Europa följer man skarpögt med det som sker 

i Tyskland, skall landet lyckas nå de radikala mål, 

som ställts ifråga om förnybar energi, utsläppsreduktion 

och energieffektivitet, eller spelar 

Tyskland hasardspel. 

Konsumenterna betalar 

Helt gratis har ökningen av den förnybara energin 

emellertid inte skett. Enbart år 2010 betalade 

tyskarna i direkt stöd åt producenter av förnybar 

energi 13,5 miljarder euro. Det har beräknats att 

tyskarna i år tvingas betala 5 cent i stödavgifter 

för varje kilowattimme el de använder. 

Och detta är kanske bara början. Det pågår nu 

en diskussion i Tyskland om införande av ett eventuellt 

tak för prishöjningarna på el för att få någon 

fason på stödrumban. 

Nätbelastningen nära bristningsgränsen 

Utöver direkta stöd kräver ökningen av förnybar 

energi också stora investeringar i elnäten och 

i reservkraftverkssystem. Nätet är belastat till 

bristningsgränsen då produktionen i vind- och 

solkraftverken ligger på toppen. 

– Enbart högspänningsnätet i Tyskland måste 

byggas ut med 3 600 km fram till år 2020. Investeringarnas 

totalkostnad är ca 30 miljarder euro, 

konstaterar Petteri Haveri, sakkunnig på Energiindustrin 

rf. 

För närvarande leds strömmen från Sydtyskland 

till landets norra delar ofta via Tjeckien och Polen. 

Källor: Energiindustrin, Framtidens energi, 

Tysklands ekonomi- och teknologiministeriums 

sammandragsrapport, 2013. 

11

Följ med tidtabellen för 

mätarbytet på våra hemsidor: 


Operation mätarbyte 

Massbytet 

av elmätare 

halvvägs 

Fjärravlästa mätare installeras 

nu i egnahems- och parhus. 

ROLF GABRIELSSON BILD STUDIO LINDELL/OSCAR 

Borgå Energi kan slutföra bytet av elmätarna 

på sitt nätområde som planerat 

före årets slut. Massbytet av ca 32 

000 mätare inleddes för knappt ett år 

sedan och antalsmässigt har man nu 

snart nått halvvägs. Som bäst pågår bytet av elmätare 

till fjärravlästa mätare i egnahems- och parhus. 

Bytesoperationen startade i slutet på våren i fjol. 

Först i turen var mångmätarcentralerna i hög- och 

radhus. Där är alla omkring 12 000 mätare vid det 

här laget bytta och i februari i år vidtog mätarinstallationerna 

i egnahems- och parhus. 

I vånings- och radhusen hade mätarbytet knappt 

någon inverkan på invånarnas vardagsrutiner. Mätarna 

finns i husbolagens mätarskåp och montörerna 

behövde därför inte komma in i bostäderna. 

Det korta elavbrott, som mätarbytet förorsakar, 

passerade ändå inte helt oförmärkt eftersom 

elavbrott är mycket sällsynta i 

centrum och tätorter. Den respons, som 

Fjärravläsningen 

till stor hjälp 

För Borgå Energis nätbolag Borgå Elnät Ab är fjärravläsningen 

ett mångsidigt verktyg, med vilket man också kan svara på de allt 

strängare leveranssäkerhetskraven. 

På basen av de uppgifter, som mätarna ger, är det lättare än 

tidigare att till exempel lokalisera stormskador på nätet. 

I skärgården finns det många bostäder och hus, som kanske står 

tomma hela vintern. Det betyder att alla elfel, som vinterstormar 

och rikligt med snö eventuellt förorsakat, inte nödvändigtvis kommer 

till elbolagets kännedom förrän på sommaren, då invånarna 

återvänder till sina fritidsvisten. Med hjälp av fjärravläsningen 

kan bolaget lätt kontrollera situationen när som helst och vid 

behov skrida till åtgärder. 

Också på- och bortkoppling av strömmen till exempel då det sker 

ett invånarbyte går smidigt med fjärravläsningssystemet. 

Mätningschef Tomas Nordström understryker att de fjärravlästa 

mätarna allt som allt effektiverar nätbolagets verksamhet. 

- Också det kommer i slutändan kunderna till nytta. 

12 13

PEAK PRESS 

Min Energi -tjänst 

Lätt! 

Min Energi -tjänsten är lätt att ta i bruk. Det sker via 

Borgå Energis hemsidor på webben och andra uppgifter 

behövs inte än kundnummer och förbrukningsställets 

nummer. Bägge står på elräkningen. 

Klicka på Min Energi -ikonen. Den för till nätbetjäningen. 

Där väljer man kundrapportering, var man 

kan registrera sig (en förutsättning för användning av 

tjänsten). 

Vid registreringen ombeds man identifiera dig, vilket 

sker med kund- respektive förbrukningsplatsnummer. 

Välj användarnamn och lösenord, klicka därefter på 

registreringsknappen – och saken är därmed klar. 

På nätbetjäningssidan begärs också uppgifter om 

förbrukningsstället eller -ställena. På basen av dessa 

uppgifter kan man i fortsättningen till exempel jämföra 

den egna elförbrukningen med den genomsnittliga 

elförbrukningen i motsvarande bostäder. 

Nu kan du återvända till tjänstens första sida och där 

välja exempelvis elförbrukningsrapporter. På skärmen 

öppnas en stolpgraf, som visar elförbrukningen. Man 

kan välja att titta på den månatliga, dagliga eller per 

timme förbrukade elmängden. Föregående dags siffror 

syns från och med middagstid följande dag. 

Det är intressant att till exempel se, hur mycket el, 

som gått åt under dygnets olika timmar, olika dagar och 

olika månader. Den exakta förbrukningen ser man då 

man för kursorn på respektive månads-, dygns- eller 

timstolpe. 

I Min Energi -tjänsten kan man följa med sin egen elförbrukning 

på månads-, dygns- eller timnivå. Förbrukningsstolparna på den 

här bilden visar, att elförbrukningen varit ganska jämn ända 

till klockan 22, då stolpen växer i höjden. I denna eluppvärmda 

bostad börjar förbrukningsmätningen vid det klockslaget med 

nattariff, och då kopplas till exempel varmvattenberedaren på 

och kanske man då också använder andra elapparater för att 

utnyttja den förmånligare energin. 

getts, har dock i huvudsak varit positiv, konstaterar 

mätningschef Tomas Nordström. 

– Inställningen till hela mätarbytesoperationen 

har över lag varit mycket positiv, 

säger han tacksamt. 

I egnahems- och parhus kräver mätarbytet 

ofta att någon är på plats. 

– En del av mätarna finns på sådana ställen, 

ofta inomhus, dit montörerna inte har 

tillträde. Därför måste någon vara hemma 

när montören kommer, eller också måste 

man på annat sätt se till att montören kommer 

åt mätaren. 

Läs direktiven noggrant 

Invånarna får i god tid brevledes information 

om den exakta tidpunkten för 

mätarbytet. 

– Vi meddelar en tidsram på ungefär två 

timmar, inom vilken jobbet görs, berättar 

Nordström. 

Det är viktigt att man läser brevet och 

också reagerar på det. Om ingen finns på 

plats, kommer montören inte in och kan 

inte byta mätaren. 

– Det finns klara direktiv i brevet och 

genom att följa dem kan kunderna för egen 

del se till att mätarbytet sker så smidigt 

som möjligt. 

Om mätaren avvikande från Borgå Energis 

uppgifter till exempel inte finns utomhus 

utan inne i huset skall man meddela 

bolaget om saken - och också i motsatt fall. 

– Anslutningsuppgifterna kan vara föråldrade, 

förklarar Nordström. 

Om tiden inte passar? 

Det är också viktigt vara i kontakt med tidsbeställningstjänsten 

om den tid för mätarbytet, 

som meddelats, inte av någon vägande 

orsak passar. Själva bytet förorsakar på sin 

höjd ett halvtimme långt elavbrott och det 

tar elapparater ingen skada av. 

– Om det ändå hemma råkar finnas 

sjukvårdsapparater eller apparater, som är 

nödvändiga för yrkesutövning och vilkas 

funktion kan störas av ett elavbrott, skall 

man kontakta oss, råder Nordström. 

Kontaktuppgifter i form av telefonnummer 

och e-postadress finns i det brev kunden 

fått. 

Mätare byts också på kvällstid och under 

veckoslut. Montören lämnar ett informationskort 

med bland annat den avlägsnade 

mätarens avläsningsuppgifter. 

Skärgården ett kapitel för sig 

Fritidsbostäderna står i turen under våren 

och hösten. De, som finns i skärgården 

och dit man inte kommer med bil, utgör en 

grupp för sig. Borgå Energis egna montörer 

sköter bytet av mätarna i dessa hus, totalt 

rör det sig om ca 700 mätare. Mätarna i egnahems- 

och parhus byts av entreprenören 

Eltel Networks Ab. 

Anslutningar på mer än 3 x 63 amper berörs 

inte av mätarbytesoperationen. Däremot 

ersätts en del av de fjärravlästa mätare, 

som installerades i början på 2000-talet, 

med nya mätare. De äldre mätarna motsvarar 

inte längre till alla delar de krav, som 

idag ställs på fjärravlästa elmätare. 

Gratis 

nyttoinformation 

från Min Energi 

-tjänsten 

Jämsides med mätarbytena har 

Borgå Energi byggt en ny kundrapporteringstjänst. 

Inom ramen 

för Min Energi -tjänsten kan 

kunden med rent av en timmes 

noggrannhet följa med sin egen 

elförbrukning. 

Mätningschef Tomas Nordström 

tror att i synnerhet de, som bor i 

egnahemshus, kommer att ha nytta 

av den nya tjänsten. 

– Förstås gagnar det alla kunder 

att kunna se var och när det 

går åt mest ström. På basen av 

den vetskapen kan man använda 

strömmen mera planmässigt och 

kostnadseffektivare än tidigare. 

Det underlättar identifieringen av 

sparställen och sparåtgärdernas 

verkan syns snabbt. 

Den avgiftsfria tjänsten tar man 

i bruk via Borgå Energis hemsidor 

på webben. Användning av tjänsten 

förutsätter registrering. 

Andra fördelar med övergången 

till fjärravläst elförbrukning är 

ändringen av faktureringen, som 

härefter baserar sig på den exakta 

faktiska förbrukningen. Uppskattnings- 

och utjämningsfakturorna 

är historia. En fördel med det nya 

systemet är också det faktum, att 

kunden själv inte längre behöver 

avläsa elmätaren och lämna in 

uppgifterna – energibolaget får 

dem nu automatiskt. 

Fördelarna kommer enligt Nordström 

i framtiden att bli ännu fler 

när fjärravläsningssystemet byggs 

ut med nya tjänster. 

14 15 

SUSA HEISKA

16 

Likströmsförbindelse 

mellan 

Borgå och Estland 

De finländska och estniska stamnätsbolagens 

gemensamma projekt EstLink 2 har 

framskridit tidtabellsenligt. Likströmsförbindelsen 

mellan Andersböle i Borgå och 

Püssi i östra Estland torde tas i kommersiellt 

bruk om ungefär ett år. 

ROLF GABRIELSSON BILDER FINGRID 

PEAK PRESS 

< Skagerrak är ett kabelfartyg, som 

använts bland annat för att lägga ned 

en 240 kilometer lång havskabel från 

fastlandet till Mallorca. 

Espoo 

Estlink 1 

> Längs den kabel, som i slutet på 

fjolåret lades ned i Nikuvikens djup 

från kabelfartyget Skagerrak, kommer 

det efter ett år att gå el mellan Finland 

och Estland i endera riktningen 

med samma effekt som den i en av 

kärnkraftverksenheterna i Lovisa. 

Likströmsförbindelsen Est- 

Link 2 mellan Finland och 

Estland har en överföringskapacitet 

på 650 megawatt 

och ökar därmed överföringskapaciteten 

mellan de två länderna 

till 1 000 megawatt. 

Den nya förbindelsen är 170 kilometer 

lång, varav ca 14 kilometer byggs som 

luftledning i Finland, ungefär 145 kilometer 

som havskabel på Finska vikens 

botten och ungefär 12 kilometer som 

jordkabel i Estland. 

Test och idrifttagning i år 

400 kW 

Anttila 

HELSINKI 

TALLINNA 

Harku 

Havskabeln lades ned i slutet på fjolåret i 

två partier på vardera 75 kilometer. Vartdera 

kabelpartiet vägde ca 5 800 ton. 

Nedläggningen av det första partiet 

kabel skedde från den estniska kusten i 

oktober och det andra partiet från Nikuviken 

i Svartbäck i månadsskiftet oktober-november. 

De två kabelpartierna 

kopplades samman halvvägs ute till sjöss 

i Finska viken. Kabelförbindelsen testas 

och skall också tekniskt tas i bruk i år. 

Kabelnedläggningen sköttes på entreprenad 

av det franska Nexans-bolagets 

norska dotterbolag med kabelfartyget 

C/S Nexans Skagerrak, som har en bärförmåga 

på 7 000 ton. 

I vardera ändan på elöverföringsför- 

Estlink 2 

Püssi 

300 kW 

< EstLink 1 från år 2006 och Est- 

Link 2, som blir färdig nästa år. 

bindelsen finns en konverterstation, 

i vilken likströmmen konverteras till 

växelström och vice versa. Havskabeln 

kopplas till stamnätet i Finland på elstationen 

i Andersböle via en luftledning 

från Svartbäck. I Estland ansluts kabeln 

till landets stamnät på Püssi elstation i 

östra Estland. 

EstLink 1, som togs i bruk år 2006, 

går rätt rakt mellan Tallinn och Esbo. 

Förbindelsen är över hälften kortare än 

EstLink 2. 

Det var många faktorer, som inverkade 

på ruttvalet för den nya överföringsförbindelsen. 

– En av orsakerna var Püssis läge nära 

Estlands starka stamnät och kraftverk, 

förklarar Fingrids verkställande direktör 

Jukka Ruusunen. 

På den finländska sidan sökte man 

längs hela sydkusten efter en lämplig 

plats att gå i land med kabeln. 

– Vi stannade för Borgå och Nikuviken 

i Svartbäck, eftersom det gjorde det 

möjligt att bygga en stark stamnätsknutpunkt 

i närbelägna Andersböle. 

EstLink 2 är de finländska och estniska 

stamnätsbolagen Fingrids och Elerings 

gemensamma projekt. Det kostar omkring 

320 miljoner euro. EU bidrar med 

ett investeringsstöd på 100 miljoner euro. 

Den nya elöverföringsförbindelsen ger 

hemhushållen i Finland och Estland en 

bättre elförsörjningssäkerhet och knyter 

de Baltiska länderna närmare den nordiska 

elmarknaden. 

EstLink 2 

• Finlands och Estlands 

gemensamma projekt 

• Ägande och kostnader 

fördelas jämnt mellan 

ländernas stamnätsbolag 

(Fingrid Ab och Elering AS) 

• Totalkostnad ca 

320 miljoner euro 

• Investeringsstöd 

100 miljoner euro av EU 

• Effekt 650 MW 

• Totallängd 170 km, varav 

havskabel 145 km 

• Kabeln tillverkad av Nexans 

Norway AS 

• Kabeldiameter 15 cm 

• Kabelvikt 76 kg/m 

• Kabeln ligger ungefär 

en meter under 

havsbottenytan, skyddad med 

vattenblåsningsmetoden 

17

Livsuppgift: 

Att rädda 

Östersjön 

Vad krävs av en människa, 

som väljer att göra karriär 

inom miljövården? 

Åtminstone optimism och 

diplomatiska färdigheter, 

om man får tro borgåbon 

Marjukka Porvari, som i 

egenskap av direktör för John 

Nurminens stiftelse arbetar 

med att rädda Östersjön. 

KIRSI RIIPINEN BILDER JANNE LEHTINEN 

18 19

Marjukka Porvari arbetar i John Nurminens stiftelse 

för Östersjöns bästa Även om resultaten 

låter vänta på sig och de diplomatiska förhandlingarna 

inte alltid löper så smidigt är arbetet i 

hennes tycke nog så belönande. 

Att få kontroll över fosforutsläppen från avloppsreningsverken 

i S:t Petersburg är en av stiftelsens hittills största framgångar. 

Tusen ton fosfor tas redan årligen tillvara i tre stora reningsverk. 

Mängden motsvarar en femtedel av hela fosforbelastningen i Finska 

viken. 

– När vattenverket i S:t Petersburg fram till år 2015 börjar rena 

allt sitt avloppsvatten ser framtiden ännu ljusare ut, säger Marjukka 

Porvari. 

Borgåbosatt miljöekonom 

Östersjön är viktig för Marjukka Porvari inte endast i hennes arbete 

utan också rent privat. Hon bor vid kusten i Borgå, paddlar 

kanot och idkar båtliv på fritiden. Familjens fritidsviste finns i 

Virolahti, vid Finska vikens kust. 

”Det lönar sig att 

koncentrera sig 

på lösningar och 

möjligheter i stället 

för att leta efter 

skyldiga” 

– Sitationen i Finska viken har snabbt förbättrats. Man ser med blotta ögat att vattnet blivit klarare, konstaterar Marjukka Porvari med glädje. 

Porvari hade redan som gymnasist i decennieskiftet 1980-1990 

sitt yrkesval klart; att arbeta för naturen. Hon studerade miljövård 

vid Helsingfors universitet, men upptäckte snabbt att det är ekonomins 

lagar, som bestämmer hur miljön sköts. 

– Jag ville finna ut hur man kunde få ekonomin och miljön att 

gå i samma riktning och började därför studera nationalekonomi. 

Ibland är det också svårt för mig själv att besvara frågan ”vad är 

du”. Kanske den bästa definitionen är miljöekonom. 

Och de ekonomiska lärorna har hon haft behov av, för i hennes 

arbete har det till exempel gällt att begripa sig på skattepolitik 

och kunna bedöma de ekonomiska följderna av olika miljöprojekt. 

Också miljövården måste vara kostnadseffektiv: hur billigast få ut 

den största miljönyttan. 

Bristfällig hot spot -förteckning 

När Sovjetunionen föll samman började kuststaterna bygga upp 

en ny gemensam politik för skydd av Östersjön och gjorde en hot 

spot -förteckning över Östersjöns värsta förorenare. Efter olika 

åtgärder ha de en efter en kunnat strykas från listan. 

20 21 

Vem? 

Marjukka Porvari 

Direktör, John Nurminen -stiftelsen 

Ålder: 41 

Hemort: Borgå 

Familj: sambor med man och två 

döttrar (5 och 9 år) 

Hobby: kanotpaddling, skidåkning, 

löpning, camping 

Motto: 

”The main thing is keeping the main 

thing the main thing.” (professor G.A. 

Ekama) 

Fritt översatt: ”Huvudsaken är att 

man håller huvudsaken som 

huvudsak.” 

– Sedermera har det ändå kommit som en omstörtande nyhet för 

oss att det i förteckningen kan saknas betydande belastare, kanske 

till och med stora gödselfabriker. 

Porvari hoppas nu att skyddskommissionen för Östersjön skall 

börja reda ut situationen i fråga om gödselfabrikerna på avrinningsområdet. 

– Det sista vore att gömma huvudet i busken och låtsas vara 

ovetande om de nya misstankarna. 

Miraklet i S:t Petersburg till stor hjälp 

Ekonomin kör över det mesta och recessionen känns också i skyddandet 

av Östersjön. 

– Hos oss i stiftelsen har vi inte direkt känt av recessionen, men 

insamling av medel är å andra sidan aldrig någon lätt uppgift. 

Lyckligtvis har stiftelsen blivit bättre känd och vi får allt mera 

donationer av enskilda personer. 

Donationsmedlen används framförallt till minskning av den 

kommunala avloppsbelastningen. I Vitryssland finns det särskilt 

mycket att göra på det området. 

Goda 

östersjö- 

nyheter 

• John Nurminens stiftelse 

har aktuella projekt i 17 

städer i östersjöområdet. 

• Den fosforbelastning, som 

algerna i Finska viken kan 

använda som näring, har med 

S:t Petersburg- och Fosforitåtgärderna 

kunnat reduceras 

med över 60 procent. 

• Av fosforn i de kommunala 

avloppsvattnen kan upp till 

97 procent avlägsnas och av 

kvävet över 90 procent. 

• En ny navigeringsservice, 

med vars hjälp fartygstrafikkontrollen 

får oljetankfartygens 

ruttplaner, minskar 

risken för oljetankerolyckor. 

– Å andra sidan är situationen där såtillvida bra att det går att få 

mycket till stånd med förhållandevis litet pengar. 

På arbetslistan finns också en stor hönsgård på Karelska näset, 

vilken är en stor enskild belastare. Polen, Lettland och Litauen 

försöker man få att effektivera sin avloppsrening. 

– Som tur är har vid miraklet i S:t Petersburg – ett exempel på 

hur man snabbt kan få ordning också på en stor belastning. De 

rätta, fungerande exemplen är otroligt viktiga. 

Var och en kan påverka 

Porvari påpekar att var och en av oss bäst kan påverka Östersjöns 

tillstånd via vattenverkat i den egna kommunen. 

– Om vi vill påverka vattenkvaliteten på ett effektivt sätt skall vi 

kräva att vattenverket så väl som möjligt tar hand också om kvävet 

i avloppsvattnet och inte bara fosforn. Det är inte alldeles billigt 

och innebär i praktiken för det mesta högre avloppstariffer. 

Borgå har enligt Porvari skött avloppsreningen exemplariskt. 

– Staden avlägsnar numera effektivt både fosfor och kväve ur 

avloppsvattnet. Det lönar sig att älska sitt eget vattenverk.

Nytt FINLAND 

Elförbrukningen 

ökar som omväxling 

Statistiken för ifjol visar att den totala elförbrukningen 

ökade med 1,1 procent när den föregående år minskade med 

nästan fyra procent. 

I december ökade elförbrukningen över 16 procent, vilket 

till stor del berodde på den kalla väderleken. Också temperaturkorrigerad 

var ökningen emellertid över sju procent 

och också för industrins del redovisas en ökning med ett 

par procent. 

– Det här kunde försiktigt tolkas som så, att elförbrukningen 

nu vänt uppåt. Längre gående slutsatser är det ändå 

inte skäl att än så länge dra, säger Energiindustrins verkställande 

direktör Juha Naukkarinen. 

79,5% 

SAMMANSTÄLLDA AV SEPPO IISALO 

LED-lampor 

lönande satsning 

Eftersom LED-lampornas utveckling går framåt med stormsteg 

kan man vänta sig att de lampor, som i dagens läge 

representerar toppklass, vad priset beträffar kommer att 

falla till medelnivå inom den närmaste framtiden. Enligt 

Motivas bedömning fortsätter toppmodellerna att utvecklas 

och bli allt bättre. 

Fastän LED-lamporna är dyrare än lampor av andra typer 

betyder deras mindre elförbrukning att de betalar sig redan 

i början på sin användningstid. 

20,5% 

Energibolagen 

ansvarsfulla 

Finland förbrukade i fjol 

85,2 terawattimmar el, 

varav 20,5 procent täcktes 

med nettoimport. Den egna 

produktionen svarade för 

79,5 procent. 

En färsk enkät om olika branschers samhällsansvar visar 

att energibolagen i finländarnas tycke är de som klart bäst 

bär sitt ansvar för miljön och klimatet. 

Av de intervjuade ansåg 31 procent att energibolagen bär 

4. 

sitt miljö- och klimatansvar. Klyftan till den nästbästa branschen 

var Etäluettava sju procentenheter, sähkömittari 

framgår det av den i december 

publicerade Mittari, enkäten. jolta verkkoyhtiö saa mittarilukemat 

käymättä paikan päällä. 

22 

SHUTTERSTOCK 

Ett Finland med låg 

koldioxidhalt möjligt 

VTT har bedömt Finlands möjligheter att uppnå EU:s målsättning 

när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser. 

Målsättningen är att utsläppen år 2050 skall vara 80 procent 

mindre än de var år 1990. 

Det är en tuff målsättning, men enligt VTT:s forskare inte 

omöjlig att nå om alla energiproducerande och -konsumerande 

sektorer deltar. Enligt målsättningen skall alla växthusgasutsläpp 

reduceras. 

Fjärrvärme- 

försörjningen 

av toppklass 

Fjärrvärmeförsörjningen är enligt statistik sammanställd av Energiindustrin 

alltjämt av toppklass. År 2011 var värmeleveranserna till 

en fjärrvärmekund avbruten i medeltal bara två timmar. 

Avbrotten berodde på systemstörningar och reparation av dessa, 

men också till exempel på anslutning av nya kunder eller ledningsflyttningar 

förorsakade av gatubyggnadsarbeten. 

Mera energisparåtgärder 

att vänta 

Finland skall enligt regeringsprogrammet på lång sikt göras till ett 

koldioxidneutralt samhälle. Avsikten är att minska utsläppen av 

växthusgaser med minst 80 procent fram till år 2050. 

Riksdagen skall under vårens lopp uppdatera den nationella 

energi- och klimatstrategin. 

I praktiken är det fråga om, hur hemmen värms upp, varifrån 

man tar strömmen till smarttelefoner och stålfabriker, med vad 

bilarna tankas – i sista hand hur man effektivast minskar de klimatuppvärmande 

växthusgasutsläppen. 

I energi- och klimatstrategin presenteras en prognos för den 

totala elförbrukningen. På basen av den drar man upp riktlinjer 

för hur mycket av behovet, som skall täckas med till exempel vind-, 

bio- och kärnkraft. 

Elavtal 

med lokalt bolag 

lönar sig 

Ett tryggt 

och för- 

månligt val 

Borgå Energi har under det gångna året 

kontaktats av många kunder, som ”halvt av 

misstag” ingått ett elavtal under ett samtal 

med en telefonförsäljare. I en del fall har 

kunden accepterat försäljarens erbjudande, 

men det har också hänt att kunden begärt en 

skriftlig offert, men i stället direkt blivit kund 

i det nya bolaget. 

De bolag, som idkar telefonförsäljningskampanjer, 

har kommit med argument av olika 

slag. Enligt Borgå Energis försäljningschef 

Markus Weckström har det till exempel lovats 

att kunden får elen gratis den första månaden 

och följande sex månader till ett förmånligt pris. 

– Men efter det har priset stigit dramatiskt. 

Lura får man inte 

Konsumentverket har mottagit tiotals klagomål 

om vissa elbolags verksamhetssätt. 

Orsakerna har varit diskutabla försäljningsmetoder 

och grundlösa prislöften. 

– Lagen kräver att försäljaren skall vara 

noggrann i sin marknadsföring och i sitt tal. 

Det måste sägas klart ut att det är fråga om 

att ingå ett avtal. Om konsumenten godkän- 

€€ 

Tarjoamme 

edullisempaa.. 

Maksat 

nyt... 

SEPPO IISALO BILD JANNE LEHTINEN 

Selvää 

säästöä... 

Nyt vain 

hintaan 

5,5... 

ner avtalet måste han eller hon till slut få en 

detaljerad avtalsbekräftelse, säger Konsumentverkets 

jurist Jukka Kaakkola. 

PBE är ett tryggt val 

Försäljningschef Markus Weckström erinrar 

om Borgå Energis princip att hålla sina priser 

under medelnivån i landet. Bolagets prisnivå 

hör till de förmånligaste i alla produktkategorier. 

Att konkurrensutsätta sin elanskaffning 

kan enligt Weckström i en del fall ge en tillfällig 

prissänkning, men hur det går på sikt är 

sedan en helt annan sak. 

Det är tyvärr bara alltför vanligt att kunden 

lockas med en inbesparing i euro, som fås 

genom att man jämför ett tidsbestämt anbudspris 

med ett lokalt bolags tillsvidarepris. 

Dessa pris är inte är jämförbara. 

– Borgå Energis priser är i det långa loppet 

förmånliga, försäkrar han. 

Det faktum att Borgå Energi är ett lokalt 

bolag, där man får personlig betjäning, är 

enligt Weckström också en klar fördel för 

konsumenten. 

– Många företag har helt upphört att ge 

personlig betjäning, men inte vi. Hos oss behöver 

man inte vara helt beroende av Internet. 

Vid besök på vårt kontor kan man också gratis 

låna en elförbrukningsmätare för en vecka, 

tipsar han. 

Weckström har ett enkelt råd om ett konkurrerande 

företags försäljare ringer: 

– Det lönar sig att kontakta oss och inte 

göra ett avtal enbart på basen av det som telefonförsäljaren 

säger. På det sättet undviker 

man många problem och slipper bli besviken. 

Det här består 

elräkningen av 

Ungefär 30 procent av elektricitetens 

totalpris är el- och mervärdesskatt 

och en annan 30 procent avgift 

för överföring av elektriciteten, 

vilken inte kan konkurrensutsättas. 

Om man köper elektriciteten av 

ett annat bolag än det, som äger 

elnätet där man bor, får man i regel 

två räkningar, en för själva elektriciteten 

och en för överföringen om 

inte det andra elförsäljningsbolaget 

kan erbjuda genomfakturering av 

överföringsavgiften. 

Det betyder onödigt besvär och 

extra utgifter. 

Elförbrukning 

42 % 

Sähkön 

kulutus 

Allmän el, 5 000 kWh/år 

Skatter 29 % 

Överföring 

30 % 

23

24 

lätt 

och kul! 

TEXT MAARIT GABRIESSON 

Pariisin Ville - en dröm blir sann 

RIITTA SUPPERI 

MAARIT GABRIESSON 

Pariisin Ville är Riku Stenros och hans 

hustru Johannas gemensamma dröm. 

Gott och 

färskt kaffe 

från Tolkis 

Robert Pauligs kafferosteri har vid det 

här laget funnits ett par år vid havets 

strand i Tolkis i Borgå. Dit importeras 

årligen inemot en miljon kg råkaffe 

från olika delar av världen, till exempel 

från Indonesien samt länder i Sydamerika 

och Afrika. 

I Tolkis rostas kaffet och förpackas 

som färskvara för distribution till 

Robert´s Coffee -kedjans kaféer. 

– Vår kaféidé baserar sig på kaffe i 

färsk form. Det kaffe, som säljs i livsmedelsaffärer 

och delikatessbutiker är 

förpackat så att det skall hålla länge, 

berättar Robert Paulig. 

Det finns Robert´s Coffee -kaféer runt 

om i Finland, i Europa, Singapore och 

Japan, totalt ca 80. 

– Japanerna vill ha ett mjukt kaffe. 

Därför är vårt Watsa-Kahwi speciellt 

populärt där liksom också blåbärskaffet 

Mustikka Watsakahwi. Japanerna 

tror på blåbär, och det passar utmärkt 

i kaffe. 

Robert Paulig understryker att de 

gamla reglerna för en verklig kaffenjutning 

alltjämt håller streck. 

– Det krävs gott och färskt kaffe, 

friskt vatten samt väl rengjorda redskap 

och rätta proportioner. 

Unikhotellet Pariisin Ville i hjärtat av Gamla stan i 

Borgå är för Johanna och Riku Stenros DRÖMMEN, 

som gått i uppfyllelse. 

– Vi hade lekt med tanken redan i flera års tid, 

drömt om en litet boutique-hotell i Gamla stan i 

Borgå – ett hotell, som skulle heta Pariisin Ville efter 

skulptören Ville Vallgren, som i tiden bodde i Borgå, 

berättar paret Stenros. 

Johanna Stenros nyinredde efter hotellövertagandet 

och namnbytet rummen i klassiskt tidlös stil 

med antika möbler. Gardinerna är sydda av Laura 

Ashley -tyger. 

I hotellets vinbar kan man njuta av ett urval 

antipastorätter och ett glas ekologisk Cava eller något 

italienskt vin. 

Till frukosten serveras bakverk gjorda av Bistro 

SicaPelles kock Andrew Smith. 

HOTELL PARIISIN VILLE 

Ågatan 43 

Borgå 

Tfn 019 580 131 

varaus@pariisinville.fi 

MAARIT GABRIESSON 

Kaffeproduktion i sju släktled. 

Robert Paulig grundade för 25 år 

sedan sitt första Robert´s Coffee 

-kafé på Skatudden i Helsingfors. 

BILD STUDIO LINDELL/OSCAR 

BILD NINA FRANSAS 

Mycket god citronmarängpaj 

med sötsyrlig citron- 

kräm och sött marängtäcke. 

Enkelt och bra recept. 

Mona Halminen och Jordan Wilson vill att man 

skall trivas och knyta vänskapsband i Rongo. 

Citronmarängpaj 

Ingredienser: 

Pajdeg 

100 g rumsvarmt smör 

2 – 2 ½ dl vetemjöl 

2 msk socker 

1 msk vatten 

Citronkräm 

4 dl vatten 

2 dl socker 

1 ¼ dl maizenamjöl 

1 – 2 citroner 

4 äggulor 

2 msk smör 

Maräng 

4 äggvitor 

1 ½ dl socker 

Gör så här: 

Blanda vetemjöl, smör och 

socker i en skål. Arbeta 

snabbt till en jämn smulig 

smet och tillsätt vattnet. 

Tryck ut degen i en smord 

pajform. Ställ in i kylskåp 

i cirka 30 minuter. Grädda 

pajskalet i 200°C i 12 min. 

Låt svalna en stund. Gör 

gärna citronkrämen under 

tiden. 

Citronkräm: 

Tvätta citronerna ordentligt. 

Man kan använda 

diskmedel och diskborste. 

Torka av. Riv av citronskalet. 

Riv av bara det yttersta, 

inte det vita för då 

kommer det smaka beskt. 

Pressa citronsaften ur 

citronerna. 

Blanda citronsaft och vatten 

i en kastrull. Vispa ner 

socker, maizenamjöl och 

äggulor. Låt sjuda upp under 

omrörning tills såsen 

Frukost på 

franskt vis 

Ett litet hemtrevligt kafé, Rongo slog för knappt ett år sedan upp sina 

dörrar intill Gamla stan i Borgå. Inget krom och inget glitter, utan 

nygammal stil. 

Kaféets affärsidé är också den annorlunda. Under veckosluten 

serveras brunch med mousserande vin eller veteöl, vardagar bland 

annat fransk kaffefrukost med en skål latte, croisant, brie-ost, sylter 

och säsongfrukt. 

I kaféet görs också en egen mysli på ekologiska havregryn, nötter 

och torkade tranbär. Myslin avnjuts med yoghurt naturell. 

Ägarparet Mona Halminen och Jordan Wilson har före flytten 

till Borgå jobbat på kaféer i Jordans hemland Nya Zeeland samt i 

Australien. 

Det var där de fick idén till ett kafé i vardagsrumsstil. 

– Vi ville grunda ett kafé, där man trivs, träffar vänner och där 

varje kund kan vara en vän. 

Mona Halminen understryker att det är viktigt att kaffet är gott. 

– Det skall vara färskt, kokat på nymalda bönor. Man skall känna 

kaffets arom och uppleva det som en smaknjutning. 

CAFE RONGO 

Krämaregatan 12, Borgå, tfn 050 413 0441, www.caferongo.fi 

Recepthörnan 

tjocknar. Låt bubbla några 

gånger. Ta av kastrullen 

från plattan och vispa ner 

smöret och citronskalet. 

Låt svalna en stund. Häll 

citronkrämen i det gräddade 

pajskalet. 

Maräng: 

Vispa äggvitorna med 

socker till ett hårt skum. 

Det ska gå att vända upp 

och ner på skålen. Spritsa 

eller klicka ut marängsmeten 

ovanpå citronkrämen. 

Grädda pajen i 170°C i ca 

8 minuter, tills marängen 

fått färg. 

Ät pajen som 

ljummen. 

Öppet vardagar kl. 8.00-18.00, lördagar och söndagar kl.10.00–15.00. 

Brunch på veckosluten kl. 10.00-14.00

SHUTTERSTOCK 

lätt 

och kul! 

Korngräs 

I stället för det traditionella 

rajgräset kan man 

så korn till påskbordets 

gräsdekoration. Rajgräset 

blir ibland litet magert, 

men av korn får man ett 

kraftfullt och frodigt 

påskgräs, som inte torkar 

alltför lätt. Det kan ta litet 

längre för korngräset att 

växa än rajgräset, men det 

är väntan värt. 

Måla ägg 

lätt och 

behändigt 

Sätt hönsägget på en tandpetare 

eller en grillspetssticka 

så går det lättare att 

måla. Stickan med ägget kan 

stickas in i en styroxbit eller 

en äggkartong för den tid det 

tar för färgen att torka. 

Hobbyfärger går bra att 

använda, färgerna täcker, 

torkar snabbt och tål därefter 

vatten. 

Med lack får man en 

vacker och blänkande yta på 

det målade ägget. 

SAMMANSTÄLLT AV REIJA KOKKOLA OCH SANNA NYLÉN 

Papper • Band • Piprensare • Slickepinnepinnar • Bomull • Lim 

Papper eller kartong • Färger • Tömda ägg • Lim 

1. 

2. 

3. 

Påskknåp 

Rita och klipp ut böjda pappbitar till 

kläder. Limma ihop ändorna. Du kan 

använda mönstrad papp eller färglägga 

den själv. 

Klipp ut, böj och limma fast armarna i 

kropparna. 

Rita eller måla ansikten på äggen och fäst 

dem som huvuden på pappkropparna. 

Kananmunaperhe 

Slickepinnekaniner 

1. 

2. 

3. 

4. 

En lustig familj 

Kopiera vidstående kaninmall 

på vitt papper och klipp ut den. 

Rita ögon, mun och nos. 

Stick en pinne från en slickepinne 

genom de två hålen på mallen. 

Limma försiktigt ihop kaninens 

fötter och ändan på pinnen. 

Forma öron av en piprensare 

och fäst ändorna på piprensaren 

runt pinnen. 

Fäst en rosett av ett färgrant 

band vid huvudet. 

5. 6. 

Forma tre bollar av bomull och 

limma dem till tassar och svans. 

Låt torka. 

+ + 

Färgprakt 

på påskbordet 

Underbara påskägg med vaxmetoden. 

Det krävs dock tålamod för att slutresultatet skall bli bra. 

Vackra och unika påskägg kan färgas med samma slags metod, som 

också används vid tillverkning av batiktyger. Metoden, som bygger 

på användning av vax och färger, ger underbart vackra påskäggsdekorationer 

för festbordet. Att måla ägg med vaxmetoden kräver 

dock tålamod och förberedelser. 

– Det lönar sig inte att börja göra påskägg på det här sättet 

tillsammans med småttingarna på påskaftonsmorgonen. Äggen är 

inte gjorda i en handvändning, det krävs långsiktighet. Målandet 

är emellertid verkligt spännande, för slutresultatet ser man först 

efter den sista färgdoppningen, då ägget torkas rent från vax, 

säger lovisabosatta bildkonstläraren Kaisa Korpela. 

Korpela använder färdigt tömda gåsägg, som hon beställer från 

Hauhala gåsfarm. Gåsägget är lämpligt stort, något större än ett 

hönsägg. Färger får man bland annat från bokhandeln Turun 

Kansallinen Kirjakauppa. De är inte vattenlösliga. 

– Pulvret blandas i vatten och före målandet kan det finnas upp 

till ett tjugotal olika färgburkar på bordet. Vaxet är bivax, som 

smälts med en ljuslåga, berättar Korpela. 

Därefter följer det spännande doppningsskedet. Ägget doppas på 

nytt och på nytt i färgkopparna och allt emellanåt läggs vaxfigurer 

eller -prickar till på äggets yta. Vaxet stöter ifrån sig färg, som 

fäster bara vid de ovaxade ställena. Det vax, som lagts till mellan 

doppningarna ”minns” färgen inunder. I färgskalan går man från 

ljust till mörkt. 

På sitt eget påskbord har Korpela också ägg, som fått en glänsande 

lackyta. Färgerna är glödande vackra och varje ägg är ett 

unikt hantverksresultat. 

– Metoden kräver litet tålamod, men svår är den inte. Det är 

bara att modigt sätta igång och pröva sig fram. När man blivit 

varm i kläderna kan man öka planmässigheten i det man gör, och 

litet kännedom om färglära skadar förstås inte. 

26 27 

PÄIVI AHVONEN

Nya 

anställda 

på Borgå 

Energi 

Borgå Energi har anställt fem nya arbetstagare. 

Två jobbar på huvudkontoret i Borgå, tre i 

kraftverken i Tolkis. 

ROLF GABRIELSSON 

Lasse Myllylä 

Joachim (Jocke) Nyman 

Lasse Myllylä (48) anställdes 

den 3.9.2012 som bränsleprocesskötare 

på kraftverken i Tolkis. 

Före det jobbade han på UPM i 

Myllykoski. 

I Tolkis sköter Myllyllä om 

bränsleinmatningen med en 

hjullastare. Kalla vinterdagar 

går det åt ca 150 kubikmeter flis 

i timmen. 

Hur kändes det att komma 

till Borgå Energi? 

”Bra förstås, arbetet går rätt 

mycket ut på det samma som i 

Myllykoski.” 

Ditt motto? 

”Det brukar ordna sig.” 

Jaana Kortelainen 

Jukka Rouhiainen 

Joachim (Jocke) Nyman (38) 

började som kraftverksoperatör i 

Tolkis den 13.9.2012. Hän kom till 

Borgå Energi från Neste Oy. 

Nyman har till huvudsaklig arbetsuppgift 

att köra värmekraftverken, 

som operatörerna själva 

uttrycker det. 

– Rättare sagt handlar det om 

fjärrvärmesystemen i både Borgå 

och Lovisa. Fjärrvärmeproduktionen 

och -distributionen i Lovisa 

styrs också den från kontrollrummet 

här i Tolkis. 

Hur kändes det att komma till 

Borgå Energi? 

” Jag kom med öppet sinne, jobbet 

är långt det samma som kraftverksoperatörsjobbet 

på Neste i 

Sköldvik.” 

Ditt motto? 

”Bli inte nervös.” 

Jaana Kortelainen (45) 

började som kundrådgivare 

i fakturerings- och kundrådgivningsteamet 

på huvudkontoret 

den 2.1.2013. Hon kom 

till Borgå Energi från Logica 

CGI Ab. 

Utöver kundbetjänings- 

och rådgivningsuppgifter 

sköter Jaana förmedlingen 

av elektroniska meddelanden 

mellan elbolagen samt 

enskilda projektuppdrag. 

Hur kändes det att komma 

till Borgå Energi? 

” Nya utmaningar i en delvis 

redan bekant miljö.” 

Ditt motto? 

”Samarbete ger styrka.” 

Mikael Sandbäck (33) anställdes 

som kraftverksoperatör 

i Tolkis den 3.9.2012. Han var 

tidigare anställd på Enervents 

automationsavdelning. När han 

kom till Borgå Energi var han 

i färd med att avlägga processindustrins 

grundexamen på 

läroavtalsbasis. Praktiktjänstgöringen 

skedde på Borealis 

fabrik i Sköldvik. 

Sandbäck har samma 

arbetsuppgifter i Tolkis som 

Joachim Nyman, att köra alla 

Jukka Rouhiainen (49) 

anställdes som utvecklingschef 

den 26.11.2012. Före det var han 

anställd på Helsingfors Energi. 

Jukka har sin arbetsplats i huvudkontoret. 

Hans arbetsuppgifter är 

kopplade till bolagets utveckling 

och olika utvecklingsprojekt. Han 

jobbar också med verksamhetssystem, 

energieffektivitet och projekt 

rörande förnybar energi. 



” Verkligt fint, att få jobba i ett 

framstegsvänligt bolag, i en bra 

arbetsgemenskap på sin egen 

hemort är mycket positivt.” 

Ditt motto? 

”En förändring är för det mesta 

också en möjlighet.” 

Mikael Sandbäck 

värmekraftverk och värmecentraler. 

Också vattenkraftverket i 

Strömsberg styrs och övervakas 

från kontrollrummet i Tolkis. 



” Tryggt, det torde inte vara så 

stor risk att mista jobbet i ett 

energibolag.” 

Ditt motto? 

”En dag i sänder.” 

28 

29 

KUVA: STUDIO LINDELL/OSCAR 

Johan Söderbergs söner, Cristian (till vänster om 

porträttet) och Thomas var marskalkar vid porträttavtäckningen. 

Antti Linnovaara till vänster på bilden, 

Johan Söderberg till höger. 

Johan Söderberg 

avporträtterad 

av Antti Linnovaara 

Borgå Energi har låtit måla Johan Söderbergs porträtt. 

Söderberg, som i vår varit bolagets styrelseordförande 

i tio år, avporträtterades av Antti Linnovaara. 

Söderbergs två söner, Thomas och Cristian Söderberg 

var marskalkar vid porträttavtäckningen. 

Borgå Energis verkställande direktör Patrick 

Wackström sade att bolaget med porträttet velat 

uppvakta Söderberg, som i slutet på december fyllde 

60 år. Wackström tackade Söderberg för ett utomordentligt 

gott samarbete styrelsen och bolagets 

ledning emellan. 

Johan Söderberg konstaterade i sitt tacktal att han 

upplever att Borgå Energi i enlighet med sitt motto 

är ett naturligt val, som emellertid ständigt kräver 

målmedvetet arbete. 

– Vi har i styrelsen enligt min uppfattning förstått 

det här och stött bolagsledningen i detta arbete för 

en bättre framtid. 

Söderberg tackade Antti Linnovaara både för porträttet 

och de diskussioner de fört under sittningarna. 

Ordföranden för Finlands konstakademi, konstnär 

Antti Linnovaara sade att det varit en stor ära 

för honom att få följa i Åke Hellmans fotspår som 

porträttmålare. Hellman, som Linnovaara hyser stor 

aktning för, har varit produktiv på det området och 

också avporträtterat både Söderbergs företrädare, 

Ljunghard Lindroos och Wackströms företrädare, 

Roy Granroth.

Intresserad 

av elbranschen? 

Arbetet är mångsidigt 

och självständigt. 

Ny teknologi gör branschen 

mera lockande. 

MARTIIN DANIESLSSON 

REIJA KOKKOLA BILD VIRPI LEHTINEN 

vårmotion ger energi 

Skogsstigarna 

väntar 

Terrängcykling höjer konditionen. 

Att cykla i grupp är 

dessutom kul. 

REIJA KOKKOLA BILD EEVA KANGAS 

Efter påsken brukar det vanligen redan synas klara vårtecken i naturen. Om vädret 

tillåter, betyder det också att de första terrängcyklisterna då tar fram sina 

åkdon. En välkommen fysisk ansträngning kombinerad med vårliga naturupplevelser 

får dessa entusiaster att ge sig ut i skog och mark. 

Jerker Forsström har terrängcykling som hobby och hör till en grupp som kallar sig 

MTB Porvoon ikämiehet (fritt översatt MTB-veteraner i Borgå). Han väntar redan entusiastiskt 

på fint cykelväder. 

– Man kan inte förstå det fina i kråksången i den här grenen innan man själv provat 

på den. Terrängcykling är inte bara effektiv motion, utan också social idrott. Att cykla 

i grupp längs skogsstigar är skojigt. 

Enligt Forsström finns det tillräckligt med stigar för terrängcyklister i Borgåtrakten. 

– I princip går det bra att terrängcykla på vilken stig som helst. En normrunda på 

så där tre timmar går vanligen från början till slut i terrängen. Åker man längre, 

hela dagen, i Borgå med omnejd får man lov att också cykla en del på vägar, förklarar 

Forsström. 

”Registrera dig först 

på våra hemsidor 

och den avgiftsfria 

tjänsten finns 

till ditt förfogande. 

Lätt och behändigt.” 

Alexander Lökfors 

teknisk kundbetjäning 

DU HAR STOR NYTTA 

AV KUNDRAPPORTERINGS- 

TJÄNSTEN ”MIN ENERGI” 

Martin Danielsson 

Ålder: 29 år 

• Stadigvarande anställd på Borgå 

Elnät Ab ca fem år 

• Elmontörsexamen 2002 

• Yrkesexamen för 

elnätsmontör 2012 

Behovet av yrkeskunnig personal 

växer stadigt i energi- och 

elbranschen. Branschutbildning 

ges bland annat av den 

östnyländska utbildningssamkommunen 

Edupoli. 

Enligt teamchef Timo Jämiä kommer 

utbildningsbehovet i elbranschen att växa 

enormt i framtiden. I synnerhet på elnätssidan 

pågår en kraftig generationsväxling. 

Det var tidigare typiskt att en person, 

i tiotals år, har skaffat sig en väldig databank, 

konstaterar Jämiä. 

Efterfrågan på bra typer 

Jämiä påpekar att teknologin i elbranschen 

utvecklats väldigt mycket, vilket 

ofta förutsätter ett tekniskt kunnande 

av helt nytt slag. 

– Det behövs bra typer i branschen. Sådana, 

som har huvudet på skaft, men som 

också trivs med att jobba utomhus i fysiskt 

Cykel och utrustning i skick 

Forsström ger rådet att vara omsorgsfull, då man väljer cykel. 

– I synnerhet i början på prisgaffeln kan det finnas kvalitetsskillnader. Cykeln 

utsetts för stora påfrestningar och måste därför vara robust gjord. 

Och hur skall man då rusta sig för 

cykelfärden, om det ännu är litet 

kyligt i början på våren? 

Om du fått en fjärravläst elmätare 

installerad efter maj 2012, kan du via 

”MIN ENERGI” -tjänsten följa upp din 

elförbrukning. På basen av den information 

kan du mera systematiskt och 

kostnadseffektivt använda din el. 

Det blir lättare att identifi era 

eventuella möjligheter att spara 

energi och resultatet av dina åtgärder 

syns snabbt. 

Hemort: Borgå 

som började jobba i branschen, förblev rätt så krävande förhållanden. Speciellt 

– Vanligen är det så att man ändå 

Bäst i jobbet: fina arbetskamrater 

den trogen, och nu går dessa trotjänare inom automationstekniken har utveck- 

svettas. Extra skydd under hjälmen 

och utomhusarbete - när det är 

i pension en efter en. Dessutom har ellingen varit snabb. 

behöver man inte någon längre tid. 

vackert väder 

”Jag fick min elnätsmontörsexamen 

efter några års studier och 

arbetspraktik. Studiesättet passade 

mig perfekt, det var studiedagar 

och arbetspraktik i lämpligt förhållande. 

Till mina arbetsuppgifter hör 

allt möjligt, från luftledningar till 

kabelarbe. Vi jobbar parvis och jobmarknadslagen 

från år 1995 gjort att 

verksamheten inom elnätsbranschen numera 

kräver kunnande av annat slag än 

tidigare. Därför behövs också fortbildning 

för att bredda och fördjupa de yrkesverksammas 

kunnande. 

– Pensioneringsvågen lämnar efter sig 

en väldig mängd arbetsplatser i branschen. 

Vi är mitt inne i en omvandlings- 

Jämiä har inga svårigheter att lista ett 

stort antal fördelar med jobbet. 

– Det är ett självständigt teamarbete 

i nära kontakt med naturen. En lämplig 

blandning utmaningar och frihet. Dessutom 

är arbetet rätt väl betalt, särskilt när 

man beaktar jourturer och andra tillägg. 

Och sysselsättningsutsikterna är goda, 

säger han. 

Däremot lönar det sig att skydda 

händer och knän. Lösbunttar är 

lätta att ta av om vinddraget minskar. 

Händerna skall man emellertid 

alltid skydda med vadderade 

handskar med tanke på kvistar 

och risken att köra omkull, råder 

Forsström. 

Terrängcykling är en krävande, 

konditionsfrämjande gren och där- 

TJÄNSTEN ÄR GRATIS OCH DU KOMMER 

TILL DEN PÅ FÖLJANDE VIS: 

- klicka på ”MIN ENERGI” -ikonen 

på vår hemsida 

- välj kundrapportering 

bet är trevligt i synnerhet när det 

period och det borde utbildas massor med Edupoli utbildar yrkeskunniga arbetsför 

skall man ge sig i väg lämpligt 

- för att kunna registrera dig, behöver du 

är vackert väder. Lika trevligt är 

det förstås inte att jobba utomhus i 

busväder. Arbetstiden är från sju på 

morgonen till fyra på eftermiddagen 

så det blir gott om tid för olika 

fritidsaktiviteter.” 

ny yrkeskunnig personal, för att man 

skall kunna möta framtidens utmaningar. 

Dessutom skulle det vara viktigt att föra 

vidare all den tysta kunskap, som finns, 

till nykomlingarna i branschen. Det är ju 

helt klart att de, som jobbat i elbranschen 

tagare för elbranschen non-stop. På programmet 

finns grundexamina, yrkesexamina 

och yrkesexamina, som ger särskild 

behörighet. Studierna tar 1-2 år beroende 

på utbildning. 

www.edupoli.fi 

mättad, inte äta för mycket och inte 

inta någon fettrik måltid just före 

cykelturen. 

– Man kan ta med sig bars av 

olika slag samt sportdryck. Vanligt 

vatten är också en helt bra dryckvägkost, 

säger Forsström. 

kundnummer och förbrukningsplatsens 

nummer (dessa hittar du på din elräkning) 

www.porvoonenergia.fi | www.borgaenergi.fi 

30 31

32 

BILD PEAK PRESS 

Solkraftverk intill 

värmekraftverken 

i Tolkis? 

7 

Tolkis 

BORGÅ 

Skaffkärr 

Borgå Energis värmekraftverk 

i Tolkis får kanske 

sällskap av Finlands första 

solvärmekraftverk. Under 

vårens lopp görs preciserande 

kostnadsberäkningar 

för ett kraftverk på 6-7 

megawatt och med omkring 

en hektar solfångare. 

ROLF GABRIELSSON 

BILD ROLF GABRIELSSON 

Tanken på ett solvärmekraftverk föddes i samband 

med planeringen av det energieffektiva bostadsområdet 

i Skaftkärr i Borgå, vilken finansierats 

av Sitra och Borgå Energi. 

Fjärrvärmen visade sig redan i början av planeringen 

vara den naturligaste uppvärmningsformen. 

Som huvudsaklig energikälla skulle man använda sol. 

Rätt snabbt beslöt man dock att solfångarna inte skulle 

placeras i Skaftkärr på det kommande bostadsområdet. Orsaken 

var främst det stora utrymme solfångarna kräver. En 

individuell lösning för bara just det här området ansågs inte 

heller ändamålsenlig. 

Ren fjärrvärme 

– Det är ännu många osäkerhetsfaktorer 

förknippade med det planerade 

solvärmekraftverket i Tolkis, påminner 

Borgå Energis utvecklingschef 

Jukka Rouhiainen. 

Enligt Borgå Energis utvecklingschef Jukka Rouhiainen visade 

det sig att det bästa vore att placera solkraftverket i Tolkis i 

närheten av de nuvarande värmekraftverken. 

– Vi har ändamålsenlig egen mark i Tolkis och kopplingen till 

fjärrvärmenätet skulle vara lätt gjord, bedömer han. 

Den fjärrvärme Borgå Energi producerar i Borgå baserar sig 

till ca 70 procent på förnybart bränsle. Det nya biokraftverket i 

Tolkis höjer procenten till hela 90. 

– Det planerade solvärmekraftverket skulle ytterligare öka 

produktionen av förnybar energi. 

Ekonomiskt stöd ett villkor 

Utvecklingen inom solenergiteknologin går framåt med fart. 

Samtidigt som utrustningen blir effektivare går priserna 

ned. Enligt Rouhiainen blir ett förverkligande 

av planerna ändå beroende av om man får ett tillräckligt 

ekonomiskt stöd för projektet. 

Solenergi finns så det räcker 

kWh/kWp 

225 

150 

75 

0 

januari 

februari 

mars 

april 

maj 

juni 

Helsingfors 

Sicilien 

Tillgången på solenergi månatligen, en jämförelse mellan Helsingfors 

och Sicilien. På Finlands breddgrader kan man utnyttja solenergin 

största delen av året. Solvärmens produktionskapacitet har uppskattats 

till 10 TWh och solelektriciteten till 3 TWh per år. Fram till år 

2025 beräknas 1 TWh solenergi användas på årsbasis. 

juli 

augusti 

Bra verkningsgrad 

i Finland 

• Med tanke på solenergiproduktion är Finland 

ett område nästan jämförbart med mellersta 

Europa 

• De mörka vintrarna kompenseras av de ljusa 

somrarna, då det är solljus nästan dygnet om 

• En fördel är också den finländska miljöns 

låga temperatur, som förbättrar solcellernas 

verkningsgrad 

IDEAS-pojektet 

• Inleddes i november 2012, pågår tre år 

• Projektkoordinator är Teeside universitet i 

Middlesborough i England 

• Från Finland deltar utöver Borgå stad också 

VTT och Borgå Energi 

• Deltagarna, som kommer från England, Finland, 

Frankrike och Israel, är sakkunniga inom 

områdena datateknik, byggande, energieffektivitet 

och regional verksamhet 

• Projektbudgeten går på drygt 4 miljoner euro, 

varav EU finansierar sammanlagt ca 2,7 miljoner 

euro 

• Borgå stads andel av budgeten är knappt 

470 000 euro 

september 

oktober 

november 

december 

33

34 

Solenergin 

slår igenom i Europa 

Europa förbereder en lansering av ett energieffektivitetsdirektiv 

inom de närmaste knappa tio åren. 

Till exempel i Frankrike utgår man ifrån att nya 

bostäder år 2020 producerar mera energi än vad de gör 

av med. Det betyder att det i praktiken blir så gott som 

obligatoriskt att utnyttja solenergi. 

Det förs in mycket reglerteknik och automatiska funktioner 

i husen. Å andra sidan återfår sådana med solens 

sken och värme samt ventilation förknippade fenomen, 

som varit kända i tusentals år, sitt värde. 

Frankrike är inte ensam med sina visioner. I England 

har man samma målsättning, men siktet inställt redan 

på år 2016. Norges nationella vägkarta för energieffektivitet 

siktar på nollnivå utan ordet ”nästan” fram till år 

2027. Också Danmarks, Sveriges och även andra länders 

bedömningar beträffande situationen år 2020 vittnar om 

ett betydande utnyttjande av solenergi. 

Jukka Noponen, som är ansvarig direktör för ekologisk 

utveckling på Sitra, understryker att Finland inte får bli 

på efterkälken i den utveckling, som äger rum i Europa. 

Borgå stad 

en föregångare 

Fritt översatt betyder forsknings- och utvecklingsprojektet 

IDEAS (Intelligent Neighbourhood Energy Allocation and 

Supervision) ”intelligent regional energihantering”. 

– I projektet utvecklar man datatekniska verktyg och 

affärsverksamhetsmodeller, som kan utnyttjas i optimering 

av energiproduktion och -förbrukning i energipositiva områden, 

berättar Borgås biträdande stadsdirektör Fredrick 

von Schoultz. 

Projektet fördjupar det arbete, som Skaftkärrprojektet 

startat. I Skaftkärrområdet skall man testa tillämpningar, 

metoder och verksamhetsformer, som utvecklats inom 

ramen för IDEAS-projektet. Ett annat motsvarande testområde 

finns på Bordeaux universitetets campus i Frankrike. 

– Via IDEAS-projektet vill Borgå stad vara en föregångare 

med att utveckla nya verksamhetsformer. Vi vill fördjupa 

vårt kunnande i frågor om energieffektivitet och få 

erfarenheter om internationellt samarbete, fortsätter von 

Schoultz. 

Solvärmeverket, 

som planeras i 

Tolkis, skulle ha 

en effekt på 6-7 

megawatt och 

producera 3-5 

gigawatt värme 

om året. 

– Som investering talar man inte om så värst 

stora summor, kanske 2,5-3,0 miljoner euro, 

men driften blir inte, som det nu ser ut, lönsam 

utan stöd. Vindkraftens inmatningstariffer 

kunde tjäna som modell. 

Blickarna riktas mot arbets- och näringsministeriet, 

som på basen av en projektspecifik bedömning kan bevilja 

företag, kommuner och andra samfund energistöd för sådana 

investerings- och utredningsprojekt, vilka främjar 

användningen av förnybar energi och energisparande samt 

effektiverar energiproduktion och minskar skadliga miljöeffekter. 

Rouhiainens bedömning är att inställningen till projektet 

är positiv åtminstone på det principiella planet. 

– Sitras deltagande i Skaftkärrprojektet, som solkraftverket 

är kopplat till, ger det extra tyngd. 

Sin egen givna betydelse har också det faktum att Borgå 

stad kallats att delta i det internationella forsknings- och 

utvecklingsprojektet IDEAS, som Europeiska Unionen 

till en del finansierar. 

Rouhiainen är Borgå Energis representant i projektet. 

Värmelagring inget problem 

Den anläggning, som planeras i Tolkis, skulle ha en effekt 

på 6–7 megawatt och producera 3-5 gigawatt värme i året. 

Utöver solfångarna med tillhörande utrustning borde 

man också bygga ett slags värmeackumulator, i vilken värme 

kunde lagras. Förhållandena är ju inte alltid de bästa 

för ett utnyttjande av solen som förnybar energikälla. 

Ackumulatorer för det här ändamålet är vanligen värmeisolerade 

vattencisterner. Sådana används rätt allmänt 

i anslutning till fjärrvärmenäten i de större städerna i Finland. 

En sådan värmeackumulator skulle också betjäna de 

nuvarande värmekraftverken i Tolkis. 

Erfarenheterna av värmelagring är goda också utomlands, 

till exempel i den danska staden Marstal, där man i 

stålcisterner och bassänger har rum för sammanlagt nästan 

16 000 kubikmeter hett vatten.

Biokraftverket så gott som färdigt - Porvoon Energia

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?