Några plock ur Joddböle-hemmanens

© Stefan Nylander 2006 - 1 -
Några plock ur Joddböle-hemmanens
historia. (Version 2006-10-12)
Vissa språkforskare påstår att namnet Joddböle
skall ha uppkommit redan på 1400-talet och lär
härstamma från kvinnonamnet Jutta. För detta
talar bl.a. det faktum att förstavelsen Jut- i
exempelvis Danmark tagit formen Jud- eller Jyd-. 1
Andra forskare hävdar emellertid att urprungsformen
kan härledas ur namnet ”Jodde” – en
kortform för Johan eller Johannes. 2 Beträffande
efterstavelsen –böle är man däremot mera enig.
Den anses allmänt beteckna en utbyajord – i detta
fall alltså utbruten ur Heimos.
Enligt Gunvor Kerkkonen ger Joddböles namn
och skattmarkstal vid handen att byn har varit
yngst och obetydligast i Esby bol. 3 Att Joddböle
haft en skattmark jord i Heimos åker visar enligt
henne, att Joddböle uppkommit på Heimos
utmarker. Enligt Broterus karta av år 1703 var
Heimos, Österby, Kasaby och Joddböle
fortfarande samfälliga i skog och mark. 4
Samfälligheten omfattade år 1540 tio bönder om
sammanlagt 18 ½ skattmark, varav endast 1 ½
skm i Joddböle, vilket visar på byns obetydlighet
jämfört med de övriga byarna i bolet. 5 År 1687
var 11 av 16 hemman i Esby bol kronohemman
medan endast 5 var behållna skattehemman,
d.v.s. Joddböle Seppälä, Kansbacka Storgård,
Kasaby rusthåll samt ett hemman var i Backby
och Smedsby. 6 Kyrkoherde Stigelius på Heimos
och hans granne anklagade år 1685 skifteslaget för
att misshushålla med skogen, vilket ledde till att
man två år senare genom stångfällning beslöt dela
denna mellan hemmanen. Det råder inget tvivel
om att stångfällningen då blev utförd, ty i en tvist
år 1699 mellan Backby och Joddböle Kloks om
deras skogshygge sades i Joddböle att Backbyborna
ämnade "ta deras ved i stångfallet". Tydligen
gällde delningen endast huggandet av ved och
virke och inte betesgång och rätt till svedjande, ty
när Joddböleborna, likaså 1699, med en hägnad
mellan Kvarnsjö och en av deras ängar i skogen
hade stängt av Kasaby boska från deras
betesmark dömdes de att flytta gärdsgården
tillbaka till ängen. Här och där i skogsmarken
hade enskilda hemman eller flere tillsammans
sina sveder och ängsgärdor. Likaså hade de sina
vattenkvarnar eller kvarnandelar i bäcken som
rann ut från Kvarnsjön. 7 Mot slutet av 1600-talet
kom bägge Joddböle-hemmanen att omfattas av
Karl XI’s indelningsverk. Trots stipulationerna att
varje indelt soldat skulle förses med ett soldattorp
skulle det räcka ända in på 1730-talet
innan detta kom att förverkligas i praktiken inom
Esby bol.
Jämför man hemmanen Seppälä och Kloks utifrån
mantal och skattmarker för exempelvis år 1689
blir bilden följande:
Seppälä Kloks
Mantal ¾ ½
Skattmarker 1, 37 1,35
Jordeböcker, läns- och fogderäkenskaper, tiondelängder,
domböcker, generalregistret för bosättningen
i Finland samt längder över hemman vilka
upptagits på frihet eller rannsakats är de källor jag
i första hand har rådfrågat. Lars Backs och Volmar
Svaetichins arkiv i Karis lokalarkiv (Arresten) har
likaså varit till stor hjälp liksom John Gardbergs
anteckningar.
1600-talet
Detaljgranskningen av läns- och fogderäkenskaperna
gav anledning till huvudbry. Henrik
Arvidsson dyker för första gången upp i källorna
år 1698, men då som bonde på Seppälä. John
Gardberg har i sin redogörelse över rättegången
mot Henrik Arvidsson nämnt, att han skulle vara
innehavare av Joddböle Kloks. Detta torde
emellertid inte vara fallet, eftersom bonden
Anders Mattsson, sitt armod till trots, fortfarande
satt kvar på Kloks medan brodern Matts Mattsson
övergivit Seppälä svältåret 1697.
”Henrik Arvidsson från Bondböle uppvisade kronobef:mans
inrymning av 31.1.1698 till det krono-hemman som
Matts Mattsson tillförne åbott. H:net har i långa tider varit
förlamat och i vanbruk, allt sedan förra åbon Matts
Johansson för 14 à 15 år sedan blivit utskriven till soldat
varefter ovannämnde Matts Mattsson det upptagit och i
någon tid där varit, men sedan missväxten tillfallit och dess
folk bortdött, har han ock det 1697 övergivit och låtit lega sig
till soldat”. 8
Det kan följaktligen slås fast, att det med säkerhet
var Seppälä och inte Kloks som övertogs och
under en kort tid innehades av ovannämnde
Henrik Arvidsson. 9 Efter att denne således blivit
avrättad år 1700, sedan han slagit ihjäl sin granne
Erik Axelsson från Backby Storgård under ett
eftermäle gällande vedhygge på en omtvistad
skogslott, vet vi att hans änka redan samma år
blev omgift med Jöran Jakobsson. 10
”...änkan Lisbetta Jöransdotter ej så förmått upprätta och
tillbruka hemmanet som nödigt varit... eftersom ock hennes
endaste arbetsdräng Erik Karlsson blivit tagen till ryttare vid
Kasaby, och hon därigenom till hemmanets arbete jämväl
eftersatt, till dess hon förled. december blivit igen gift med en
annan man, benämnd Jöran Jakobsson, som hädanefter skall
kunna tillbörligen förestå hemmanet, om friheten till detta år
bliver prolongerad”. 11

© Stefan Nylander 2006 - 2 -
År 1701 brukade Jöran och Elisabet hemmanet
med bl.a. en ”gammal, eländig och tiggande”
soldatänka Beata som inhysing. Seppälä, verkar
också under första hälften av 1700-talet ha fört en
ständig kamp för överlevnad med återkommande
ödesmål och flere olika bönder, vilka efter längre
eller kortare perioder avlöste varandra. Inte
förrän 1743 då bondsonen och skräddarlärlingen
Anders Nilsson från Kansbacka Storgård övertog
detta hemman lyckade man återuppbygga det
som förfallit och skaffa sig en rimlig avkastning
I de tidigaste bevarade kyrkböckerna från början
av 1720-talet uppträder Anders Persson med
maka som värd och värdinna på Joddböle Kloks.
Den föregående brukaren Anders Mattsson, som
tillträdde hemmanet kring 1685, förekommer
ännu i Broterus’ rågångshandlingar från år 1703
men han var år 1706 så fattig och oförmögen och
huvudansvaret för hemmanet låg på hans andra
hustru Valborg. År 1709 var hemmanet redan helt
öde.
”Kr.bef.man har 22.3.1709 inrymt Anders Persson,
borgare från Ekenäs, det krono ödeshemman som Anders
Mattsson i Joddböle för dess sjuklighet, fattigdom och
oförmögenhet övergivit... länge varit förlamat och
avsigkommet både av liden missväxt och det åbon Anders
Mattsson ej varit därvid så aktsam som det bort, utan
företagi sig att stjäla och omsider blivit huvudsvag, att han ej
mera kunnat hemmanet förestå, utan om hösten 1708 det
alldeles övergivit och gått ut i landet och tiggt”.
Anders Persson beviljades fyra års frihet. Han dog
1750 12 och bör följaktligen ha varit i 45-års åldern
år 1709 då han övertog Kloks. Ett domboksutdrag
från 1698 bekräftar att han var syster till Maria
Persdotter, som blev änka efter att hennes make,
Backby-bonden Erik Axelsson, blivit ihjälslagen
under den ovannämnda råtvisten:
Kronolänsman intygar och Anders Persson från Ekenäs
(Jfr. Ekenäs borgare) tillstår, att efter dennes svåger Johan
Andersson i Backby ej varit någon egendom, då hans änka
Maria Persdotter blivit gift med sin nuv. man Erik
Axelsson... o.s.v.”
Tiden efter 1720
Kronohemmanet Joddböle Kloks överläts år 1726
av bonden Anders Persson samt sönerna Henrik
och Johan till deras måg och svåger Johan Nilsson
som var gift med Karin Andersdotter, född på
Kloks 1705 (Se brukarlängd nedan). 13
På Seppälä brukade Johan Henrikssons styvfar,
Jöran Jakobsson hemmanet under och strax efter
stora ofreden. Styvsonen Johan tillträdde
hemmanet senast då svärföräldrarna flyttade till
Snappertuna 1723 och brukade det till sin död i
maj 1742. År 1733 blev Johan Henriksson tvungen
att förklara sig inför häradsrätten varför han
uteblivit från vägarbete föregående år. Eftersom
han hade varit tvungen att spika kista till sin nyss
avlidna hustru och därtill haft brofogdens
godkännande förföll ärendet. 14 Samma år finns
Seppälä upptaget på frihet. Anteckningarna
vittnar om att fyra frihetsår beviljats Johan
Henriksson år 1732 och skatt skall åter börja
betalas för år 1736. 15
År 1737 gjordes rannsakning med anledning av
att Johan Henriksson låtit Seppälä förfalla. Både
major Gustaf Adam Sture och fältväbeln Carl
Gustaf Aminoff krävde inför domstol att
hemmanet inte längre skulle anförtros honom,
utan borde upplåtas till trumslagaren vid
Raseborgs kompani, Jakob Wetter. Johan
Henrikssons löftesmän (Carl Hising på Billnäs
bruk och Matts Jöransson i Björnbollstad) hade
skriftligen uppmanat Johan att bygga upp sitt
hemman och betala sina skulder till bruket.
Trumslagaren erbjöd sig att köpa skatterätten,
men Johan vädjade att han skulle få bli kvar med
hustru och sina sex omyndiga barn. Rätten kunde
intyga att hemmanet hade varit alldeles förfallet
när Johan hade tagit emot det av sin styvfar, som
brukat det under och strax efter ryska tiden. Den
syn som hölls av nämnden (länsman Mikael Böök,
domaren Nils Henriksson i Kansbacka samt
nämndeman Henrik Jöransson i Kasabacka) i
oktober 1737 konstaterade att husen var helt
förfallna – endast en bagarstuga, som Johan låtit
uppföra, var bruklig, liksom ett fähus, en ria och
två foderlador samt ett visthus. Gärdesgårdarna
var förfallna och de flesta dikena igenvuxna.
Johan hade två oxar och en ko samt ett sto och
några får, vilka Johan påstod samtliga var betalda.
Den ena oxen var dock satt i pant för ett lån om 16
dlr kmt som Johan erhållit av Billnäs bruk.
Hustrun hade fört med sig två kor i boet och
några får. Johan lyckades värja sig och fick bli
kvar på hemmanet ”som han under en svår tid
brukat, betalt utskylder utan frihet så att det nu skulle
synas för svårt om han skulle drivas därifrån med
hustru och omyndiga barn”. 16
Johan Henriksson ombads ånyo år 1741 att skaffa
ersättare för sina två löftesmän om han ville bli
hållen vid hemmanet, men de gamla löftesmännen
lovade dock efter förhandlingar stöda
honom även i fortsättningen. 17 Dessvärre lyckades
han inte i sina strävanden att sätta hemmanet i
skick - han var dessutom sjuklig och svag och
barnen för små för att vara till någon hjälp. Johan
dog redan 1742 18 och efterlämnade sin andra
hustru med sex barn, vilka senare fick lov att
flytta från hemmanet. Året efter hans död klagade
hans änka Malin Axelsdotter över att den nya

© Stefan Nylander 2006 - 3 -
åboen Anders Nilsson (f. 1706 på Kansbacka och
yngre bror till bonden på Kloks) trängt sig in i
hennes hemman och bärgat ”allt vad där varit
utsått... oavsett hennes döde man betalt alla utlagorna
för sin tid”. Hon påstod ytterligare att Anders
Nilsson nu begärde frihet på hennes hemman
”som han ännu intet kastat uppå”, varigenom hon
med sina barn blivit bortstötta ”så gott som på
landsvägen”. 19 Efter Johan Henrikssons död i maj
1742 hade Anders Nilsson (f. 1706 i Kansbacka, d.
1767) erbjudit sig att uppta det förfallna
hemmanet, vilket även beviljades honom med
fem frihetsår. 20 När Anders Nilsson dog 1767
efterträddes han av sin son, Anders Andersson (f.
1735 på Romsarby, d. 1799 på Joddböle Seppälä)
och Margareta Henriksdotter (f. 1730 på Heimos
Övergård). Deras son Henrik Andersson (f. på
Seppälä 1765, d. 1846) blev bonde på hemmanet
efter fadern ca. 1795 (Se brukarlängd över Seppälä
nedan).
Brukarlängder
Föreliggande brukarlängder över Joddbölehemmanen
Seppälä och Kloks är i huvudsak
sammanställda ur jordeböcker, läns- och
fogderäkenskaper samt generalregistret för
bosättningen i Finland.
Seppälä
1635 - Matts Henriksson. Gift med Karin
Sigfridsdotter. 21 De hade sönerna Henrik och
Matts, vilka båda blev brukare på Joddböle.
Änkan Karin blev efter makens död omgift, före
1644, med Matts Simonsson.
1643 – Henrik Mattsson, son till föregående. Gift
1:o med Margareta Michelsdotter (d. före 1654)
och 2:o med Karin (levde änka 1682). Henrik
flyttade ca. 1654 till Kloks, som han övertog innan
sonen Matts tillträdde där 1663.
1655 – Olof Ålänning. Gift med Karin vars syster
Gertrud bodde här en tid som inhysing med sin
make, båtsmannen Grels (Se Kloks).
1663 – Johan Michelsson, son till Mickel
Michelsson på Kloks. Gift med Brita. Deras son
Matts tillträdde för en kortare tid Seppälä innan
han tog lega som soldat. Tomas Kyrkväktare
bodde här en tid som inhysing. Drängen Olof
finns även antecknad.
1680 – Änkan Karin (Olofsdotter?) finns
antecknad som innehavare i mantalslängden
tillsammans med sonen Matts. 22 Förmodligen är
detta Henrik Mattssons änka, som återvänt till
Seppälä efter makens död?
1684 – Matts Johansson, son till nästföregående,
skrevs till soldat 1685. Gift med Beata Persdotter,
som levde ännu 1701.
1692 - Matts Johansson från Gålisjö (inte att
förväxla med den tidigare brukaren, soldaten
Matts Johansson), fick överta h:net som förra
åboen Matts Johansson lämnat öde eftersom han
varit soldat och inte hade haft någon manshjälp i
dess skötsel. 23
1694 – Matts Mattsson (d. 1701), son till Matts
Mattsson på Kloks. Unga bonden Matts var gift
med Karin. Soldaten Matts Johansson bodde kvar
på hemmanet med sin hustru Beata Persdotter
och en piga. Matts Mattsson övergav hemmanet
1697 sedan hans folk dött bort och tog värvning
som soldat men bodde kvar ännu 1699. År 1701
rapporteras han dock vara död i Riga. Soldaten
Matts Johansson var likaså död redan 1701 då
hans änka omtalas. 24
1697 – Henrik Mårtensson satte sig på hemmanet
för en kort tid, men lyckades inte ställa löftesmän
för sig och blev avsatt. 25
1698 – Henrik Arvidsson från Bondböle vars bror
Jöran Arvidsson var rusthållare på Bondby och
brodern Axel verkade som skräddare i Joddböle.
Dessa tre bröder var kusiner till rusthållaren
Johan Hindersson i Kusis, Karislojo. Henrik
Arvidsson blev ställd inför rätta och avrättad år
1700 för att ha tagit livet av sin granne under en
råtvist. Hans änka Elisabet (Lisbetta) Jöransdotter
blev omgift redan samma år med följande
brukare.
1701 – Jöran Jakobsson. Gift med företrädarens
änka Elisabet. Soldatänkan Beata Persdotter
bodde på hemmanet som inhysing, ”gammal,
eländig och tiggande”. På hemmanet omtalas även
soldaten Krister Mårtensson som ”gången till
soldat i Lojo, sedermera död”. 26 År 1704 var
hemmanet indelat 2:a fördubblingskorpralen vid
R:borgs kompani. Värdparet Jöran och Elisabet
flyttade till Kudiby i Snappertuna 1723 27 då
hemmanet övertogs av svärsonen Johan
Henriksson.
1723 – Johan Henriksson (d. 1742), måg, gift med
Maria Jöransdotter (d. 1732), dotter till
ovannämnde Jöran Jakobsson.
1743 – Anders Nilsson (f. 1706, d. 1767). Han var
hemma från Kansbacka Storgård och son till
bonden och häradsdomaren Nils Henriksson (f.
1669, d. 1749) och således bror till bonden på
Kloks, Johan Nilsson. Anders gick på 1730-talet en
tid i skräddarlära på Romsarby. Gift med Karin
Mattsdotter (f. 1706, d. 1781).

© Stefan Nylander 2006 - 4 -
1767 – Anders Andersson, son till föregående (f.
1736, d. 1799). Gift med Margareta Henriksdotter
(f. 1730, d. 1788) från Heimos Övergård.
Kloks
1635 – Mickel Klemetsson. Gift med Anna Tomasdotter
som levde ännu 1644. 28
1643 – Mickel Michelsson, son till föregående. Gift
med Karin Olofsdotter.
1654 – Henrik Mattsson, flyttade av någon
anledning hit från Seppälä och synes alltså ha
brukat Kloks en tid innan sonen Matts tillträdde. 29
1662 – Valborg Mattsdotter, syster till föreg.
bonden, är noterad som innehavare av hemmanet
tillsammans med knekthustrun Margareta. 30
1663 - Matts Mattsson, son till nästföregående.
Gift med Margareta (d. före 1684). De hade sonen
Anders som senare efterträdde sin far, dottern
Anna samt sonen Matts som blev bonde på
Seppälä. På hemmanet bodde vid denna tid
dessutom båtsmannen Grels, som betecknas som
”utfattig”. Han var gift med Gertrud.
1687 – Anders Mattsson, son till föregående.
Anders 1:a hustru hette Kristina, men hon var död
före 1706 eftersom Anders då var omgift. År 1687
blev Anders torterad och anklagad för stöld av 1
½ lisp. järn hos hammarsmeden Anders Frantzon
i Skavistad (Billnäs). Han blev inte officiellt
frikänd förrän 1694 då en beryktad tjuv erkände
dådet. År 1704 var Kloks augment under
Danskog, oindelat reservhemman under
Livkompaniet. I Samuel Broterus’ rågångshandlingar
omtalas Anders Mattsson år 1703 men tre
år senare var han så fattig och oförmögen att
ansvaret för hemmanet hade fallit på hans 2:a
hustru Valborg. År 1709 var hemmanet öde. Vid
ödesrannsakningen 1710 konstaterades att han
”...ej mera kunnat hemmanet förestå, eller sig därvid begå,
utan år 1708 om hösten alldeles övergivit och gått om uti
landet och tiggt”. 31
1711 – Anders Persson (f. 1666, d. 1750), innehade
burskap i Ekenäs. Upptog 1709 hemmanet ur öde
med sin hustru Kristina (f. 1667, d. 1740). 32 Anders
var (förmodligen) hemma från Kansbacka
Lillgård och således son till Per Tomasson,
tidigare bonde där. Anders Persson överlät
hemmanet år 1726 till svärsonen Johan Nilsson
från Kansbacka Storgård.
1726 – Johan Nilsson, måg (f. 1697, d. 1751). Gift
med Karin Andersdotter (f. 1704), dotter till förra
bonden på Kloks.
1751 – Anders Johansson (f. 1730, d. 1791), son till
föregående. Gift med Märta Mattsdotter (f. 1726,
d. 1809) från Björnbolsta Östergård.
NOTER:
1 Enl. anteckning i Volmar Svaetichins arkiv i Karis lokalarkiv.
2 Väinö Solstrand: Karis socken från forntiden till våra dagar, Del II,
Ekenäs 1940, s. 23, s. 37. Lars Huldén: Finlandssvenska
bebyggelsenamn, SLS, Helsingfors 2001, s. 224.
3 Gunvor Kerkkonen: Västnyländsk kustbebyggelse under medeltiden,
SLS, H:fors 1945, s. 148.
4 Broterus 1703, FRA B13 8/1.
5 Kerkkonen, a.a., s. 147.
6 John Gardberg, Drag ur det nordvästra Karis historia, artikel i Västra
Nyland 21 maj 1969.
7 Ibid.
8 FRA Karis tingslag 26-27.6.1699, p. 76-78.
9 Uppgiften, i bl.a. Karis sockens historia, del V, att Henrik A. skulle ha
varit bonde på Kloks är en beklaglig feltolkning av Gardbergs egna
anteckningar (John Gardbers arkiv i Karis lokalarkiv, pärm 418).
10 John Gardberg, VNy, a.a.
11 FRA Karis tingslag 29-30.10.1701, p. 450 f.
12 Karis begr:längd: 18.2.1750 Jåddböle, Gl: B: And: Pährss: 84 år 6 mån.
13 FRA Karis tingslag 24 okt. 1726 § 38.
14 Karis begr:längd: 29.5.1732 Joh: Hind:s h:ru, i k..
15 SSHY LT 344 s. 62.
16 FRA Karis tingslag 27 okt. 1737 § 19.
17 FRA Karis tingslag 11 nov. 1741 § 11.
18 Karis begr.:längd: 1742 Jåddböle, B: Johan, 43 år.
19 FRA Karis tingslag 9 mars 1743 § 34.
20 FRA Karis tingslag 10 dec. 1742 § 24.
21 SSHY ES 2561, s. 979.
22 SSHY LT 840, s. 218
23 FRA Karis tingslag 13.3.1693, s.96 f.
24 Sannolikt dog såväl Matts Mattsson som Matts Johansson under
belägringen av Riga, som påbörjades i maj 1701 sedan trupperna
marscherat dit runt Finska viken (Julius Mankell: Finska arméns och
Finlands krigshistoria, Del I, Stockholm 1870, s. 170).
25 FRA Karis tingslag 26-27.1.1699, s. 76-78.
26 Förmodligen bror till bonden på Kansbacka Storgård, Henrik
Mårtensson.
27 Jöran och Elisabet finns på Kudiby 1723 med dottern Beata, men
Jöran, som här kallas ”svärfar” antecknas som död innan 1728. De hade
ytterligare en dotter Sofia (f. 1694) som var gift med bonden Johan
Johansson (d. 1740) på Kudiby. Källa: RA ES 125 Snappertuna Kb. 1723-
1728, s. 82 Kudiby.
28 SSHY ES 2561, s. 979.
29 En möjlig förklaring, som än så länge inte har kunnat verifieras, är
den att Henrik Mattssons 2:a hustru i själva verket var förra Kloks-
bondens änka, Karin Olofsdotter.
30 SSHY LT 841 1682, s. 467.
31 John Gardberg, Karis socken från forntiden till våra dagar, del V,
Ekenäs 1968, s. 249.
32 Enligt kronobefallningsmannens inrymmelse den 22.3.1709.