Ladda ner PDF - Tofsen

More documents

Recommendations

Info

12 Säg vad du tycker! I november genomförde Utbildningsenheten en kampanj med syfte att öka chalmeristernas medvetenhet om Studentkårens och om sina egna åsikter. Under en vecka gavs alla möjlighet att fritt uttrycka sin åsikt om kåren eller något annat, på ett åsiktsplank uppställt utanför John L’s i Kårhuset. I samband med kampanjen togs en broschyr med en kortversion av Chalmers Studentkårs åsiktsprogram fram och distribuerades flitigt. Det finns alltid exemplar av åsiktsprogrammet i både lång och kort form på Utbildningsenhetens kontor, så är du intresserad är det bara att komma förbi. Kampanjen verkade vara mycket uppskattad » förstå att era åsikter spelar roll och att ni faktiskt kan påverka!« och de kommentarer som hördes var överlag positiva. Åsikterna finns sedan december sammanställda på Studentkårens hemsida. Det riktiga arbetet, med att förankra de åsikter som kom fram och att få förklaringar från ansvariga personer har påbörjats och förväntas presenteras i februari, även det på hemsidan. Jag hoppas att den här kampanjen har fått i alla fall merparten av studenterna på Chalmers att förstå att era åsikter spelar roll och att ni faktiskt kan påverka! Det mest konkreta sättet att direkt påverka vad kåren sysslar med och våra åsikter, är att kandidera till en plats i Kårfullmäktige, FuM, eller söka till Kårledningen. Valet till FuM kommer att hållas i april. Om du inte känner för att vara en av 35 beslutsfattare, kan du påverka genom att gå och rösta på någon du tycker är bra. Anna Peterson, UO 05/06 FÖRDOMAR? Den omtalade bilden Beslut om masterprogram på Chalmers Den 13 december 2005 fattade Grundutbildningens ledningsgrupp med vice rektor Peter Olsson i spetsen, beslut om vilka masterprogram som kommer att ges på Chalmers från och med hösten 2007. Masterprogrammen kommer att ersätta alla de inriktningar som idag finns på civilingenjörsutbildningarna. I sin strävan efter att bli en mer internationell högskola, har Chalmers varit bland de första i Sverige att anpassa sina utbildningar i enlighet med den så kalllade Bolognaprocessen. Ett led i detta är att ge utbildningar enligt modellen 3+2 år. För Chalmers innebär det att civilingenjörsutbildningarna delas upp i två delar, en kandidat- och en masterdel. Efter tre år på ett civilingenjörsprogram kommer man att kunna hämta ut en kandidatexamen. Därefter ska man läsa ett masterprogram på 80 poäng (dvs två år). Högskoleingenjörsutbildningarna kommer att finnas kvar i sin nuvarande form. För de som räknar efter innebär detta att civilingenjörsutbildningen på Chalmers blir Insändare Jag undrar verkligen vad ni tänkte när ni valde ut bilderna på Anna Peterson i nummer 5, 2005, av Tofsen. Tala om att arbeta emot borttagandet av bilden av kvinnan som en vacker scenografipjäs! Maria Nykvist, Medlem i Arkitektursektionens jämställdhetsgrupp Redaktionen svarar Vi vill börja med att tacka för din respons på Tofsen. Däremot håller vi på redaktionen inte med dig i ditt resonemang om bilderna på Anna Peterson. Innan hon fotades fördes långa diskussioner på tofsenredaktionen om huruvida en sådan bild var bra och riktigt eller bara ett billigt knep för att öka upplagan av en tidskrift som egentligen inte har något att säga. En fördom som redaktionen har gentemot glossiga magasin är att de säljer yta utan innehåll. Eftersom numret hade fördomstema landade diskussionen i att det var dags att 200 poäng, alltså 5 år. Chalmers har valt att göra så, eftersom det finns många fördelar med att, utöver civilingenjörsexamen, även ha en masterexamen som blir internationellt gångbar och underlättar vid utlandsstudier med mera. Du kan än så länge fortfarande bli civilingenjör efter 4,5 år, precis som vanligt. Masterprogrammen ska möjliggöra både breda och djupa inriktningar och erbjuda kopplingar till forskarutbildningen. Hittills har 43 program inrättats och några ytterligare kan tillkomma. Hela beslutet finns att läsa på Studentkårens hemsida. Beslut om vilka förkunskapskrav som kommer att gälla till de olika programmen fattas under våren. Så snart det är klart kommer information att spridas till studenterna, både via Chalmers och Studentkåren. Masterprogrammen kommer att ges på engelska, något som Studentkåren uppmärksammade under hösten genom en enkätundersökning bland studenter. Rapporten och slutsatserna finns att tillgå på Utbildningsenhetens sida. Anna Peterson, UO 05/06 konfrontera våra egna och sluta kasta sten i glashus. Redaktionens fördomar både bekräftades och kom på skam. Numret blev det mest populära på mycket länge och tidningarna försvann ur ställen snabbare än de kom upp. Smör i solsken helt enkelt. Om den stora efterfrågan berodde på omslagsbilden eller på ett plötsligt läsintresse hos teknologer vet vi inte. Men med tanke på den respons redaktionen fått på texterna i tidningen verkar det senare inte helt gå att utesluta. Redaktionen hade också förhoppningar om att valet av omslag skulle ifrågasättas. Kanske skulle chalmeristerna börja diskutera frågor om genus och objektifiering i media nu. Men mest av allt hoppades vi att så många som möjligt skulle läsa artikeln och det verkar ha fungerat även om det krävde, för Tofsen, okonventionella metoder. Tofsens redaktion
Utbytesstudenter Programmen för internationellt utbyte på Chalmers präglas av en kraftig snedfördelning. Antalet inresande till Chalmers är mycket högre än antalet utresande chalmerister. Problemen är särskilt stora inom det europeiska utbytessamarbetet ERASMUS. Under 2005 kom 406 studenter till Chalmers via ERASMUS och sammanlagt 103 stycken åkte utomlands. Hanna Kennsfors, Vice Ordförande vid kårens utbildningsenhet, tror att det skulle gå att marknadsföra programmet bättre, men den stora frågan är hur. – Vi på kåren har inte gjort så våldsamt mycket i frågan egentligen. Internationella dagen arrangeras varje år och den skulle säkert kunna vidareutvecklas, men det är svårt. Olika Studentcentrum har arrangerat internationella kvällar och bjudit in studenter som varit utomlands, men det har bara dykt upp 4-5 intresserade. En vild tanke skulle kunna vara att bygga upp ett resedagbokssystem som ligger synligt på kårens hemsida. – Flera chalmerister är intresserade av att komma utomlands, men inte av att vara borta från Sverige någon längre tid. I det avseendet är ERASMUS verkligen bra, eftersom man har möjlighet att vara borta allt från en läsperiod och upp till ett år. Friheten är stor och det är dessutom möjligt att få stipendium, i synnerhet om man har tänkt studera språk. Om det är svårt att locka studenter till ERASMUS är delar av utbytesprogrammet »4:e året utomlands« den totala motsatsen. När det gäller resorna till Australien är det smått hysteriskt med många sökande och upptrissade krav på meriter och betyg. Jose de Jesus Estrada Lopez, Mexico Vad är det bästa med Sverige och Chalmers? – Möjligheten till bra utbildning – den har ett praktiskt fokus med närhet till näringslivet. Och viktigast är kanske att nivån är hög om man jämför med många andra länder. Dessutom finns det »utbildning« från samhällets sida förutom skolan, viktiga saker som t.ex. återvinning görs enkelt. Vad är sämst med Sverige? – Språket! Att inte tala svenska utgör en stor barriär för att komma in i samhället. Även om jag bor och studerar här känner jag mig utanför på grund av det. Chalmers är så intiktat på studierna, men involverar sig inte i resten av vardagen för utbytesstudenterna. Därför blir vi ett slags subsamhälle. Vad är precis som du förväntade dig? – Jag hade inga direkta förväntningar. Kanske att det skulle vara kallare än vad det är. Och att det skulle vara renare! Larry Narison, Frankrike Vad är det bästa med Sverige? – Att svenskar är så vänliga! Jag känner mig fridfull här, ingen oro eller rädsla. Vad är precis som du förväntade dig? – Det är verkligen kallt! Jag väntade mig snö och kyla. Flickorna är söta. Och så trodde jag att folk skulle vara lite reserverade. Vad förvånade dig mest? – Att folk följer regler! Och ert kösystem är udda! Hur är svenskarna? – De är lite reserverade. Du måste själv ta första steget. Men det är värt det! När man väl lärt känna dem går det bra! I Frankrike är det lättare att lära känna folk. Vad förvånade dig mest? – Hur snabbt folk blir fulla, hastigheten på det. Det är precis som om det vore tävling. Åker man spårvagn klockan sju en fredagskväll är alla helt plötsligt mycket gladare och pratsammare än vanligt. Hur är svenskarna? – Väldigt hjälpsamma, artiga och trevliga och man kan lita på alla. Om man frågar efter vägen vet man att alla pratar sanning. Det är inte som på andra ställen där man måste fråga tre-fyra personer och lägga ihop allas varianter. Här räcker det med en. Samtidigt är de lite blyga och tillbakadragna. De hjälper gärna till om man har problem, men inte mer. Det är väl en slags ärlighet; de bjuder inte hem någon om de verkligen inte menar det som många andra gör. Oftast innebär det tyvärr att de inte bjuder hem en alls. Så om det är bra eller dåligt har jag inte kommit fram till än.
Page 2 and 3: BLACKBOARD Skriv ett vinnande CV! C
Page 4 and 5: Innehåll »SKIT« 8. Studenterna k
Page 6 and 7: 6 KO Professor Jan-Eric Sundgren g
Page 8 and 9: 8 Satsning på forskning PENGAR Sti
Page 10 and 11: en katastrof 3 tycker till Sophie T
Page 14: Det okända TEXT: ERIK CARLSSON FOT
Page 17 and 18: JULSKINKA JULEGRIS Julefriden är f
Page 19 and 20: för jävla skit du har köpt?« Sk
Page 21 and 22: och och och boxgym Prisexempel 3 m
Page 23 and 24: som »democracy«, »human rights«
Page 25 and 26: Vi förstår värdet av rätt föru
Page 27 and 28: mig, utan för att fatta vettiga be
Page 29 and 30: Sonia säger att allting fixar sig
Page 31 and 32: Nyanställd på kullagerfabriken -
Page 33 and 34: 33 Snabbväxare med datasäkerhet i
Page 35 and 36: ... och vad ska du göra när du bl

Ladda ner PDF - Tofsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?