23.09.2013 Views

VD Alf Göranssons tal på NCCs bolagsstämma den 10 april 20…

VD Alf Göranssons tal på NCCs bolagsstämma den 10 april 20…

VD Alf Göranssons tal på NCCs bolagsstämma den 10 april 20…

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>VD</strong> <strong>Alf</strong> <strong>Göranssons</strong> <strong>tal</strong> <strong>på</strong> <strong>NCCs</strong> <strong>bolagsstämma</strong> <strong>den</strong> <strong>10</strong> <strong>april</strong> 2003<br />

Mina damer och herrar, bästa aktieägare,<br />

När jag stod här för förra våren så berättade jag om att göra NCC smalare, vassare och<br />

lönsammare. När jag i dag blickar tillbaka <strong>på</strong> året som har gått kan jag konstatera att vi<br />

har genomfört det mesta av det vi sagt att vi skulle göra, och att vi glädjande nog också<br />

ser resultat av våra ansträngningar. Men 2002 har varit ett <strong>på</strong>frestande år för NCC.<br />

Vi har inom ramen för åtgärdsprogrammet Turnaround sagt upp var tionde anställd och<br />

to<strong>tal</strong>t sett har 2 500 anställda lämnat företaget sedan hösten 2001. Vi har avvecklat<br />

fler<strong>tal</strong>et förlustbringande verksamheter. Vi har omorganiserat hela koncernen och gått<br />

från en produktorganisation till en mer geografisk organisation. Vi tackar nej till<br />

högriskprojekt, alternativt prissätter riskerna, genom vår uppstramade selektiva<br />

anbudspolicy. Lönsamhet före volym helt enkelt.<br />

Konsekvensen av detta 2002 har blivit att vi tappat marknadsandelar, men vi kommer att<br />

hålla fast vid <strong>den</strong> inslagna vägen. Exempelvis har vi de senaste månaderna meddelat att vi<br />

avstår från att lämna anbud i några större nordiska anläggningsprojekt om beställaren<br />

vidhåller att icke kalkylerbara risker ska överföras <strong>på</strong> entreprenören. I Norge tvingades vi<br />

ta stora förluster som vi inte räknat med och inte sett tidigare. Detta var en besvikelse<br />

men mer om detta senare.<br />

Vi har haft några få uppmärksammade kvalitetsproblem i produktionen, som lett till<br />

svarta rubriker om slarv och byggfusk. Regeringen tillsatte en byggkommission före valet<br />

för att ”gubbarna i byggbranschen skulle skärpa sig” som titeln sedermera blev.<br />

Kartellfrågorna har tagit mycket energi. I Sverige blev vi nyligen stämda vid Stockholms<br />

tingsrätt där Konkurrensverket yrkar en konkurrensskadeavgift <strong>på</strong> 472 miljoner kronor.<br />

Vi har en lång rättslig process framför oss där dom tidigast kan förväntas hösten 2004,<br />

och vår bedömning är att vi har goda möjligheter att reducera avgiften. Det är bland annat<br />

därför som vi, i samråd med våra revisorer, inte avser göra någon förlustreservering för<br />

beloppet. Belopp och tid går inte att med säkerhet fastställa. Vi avser att i stället – från<br />

och med det första kvar<strong>tal</strong>et 2003 – ta upp det som en ansvarsförbindelse tills vi kan<br />

bedöma de slutliga konsekvenserna <strong>på</strong> resultatet.<br />

Nu vill vi lägga detta bakom oss och vi gräver inte mer i det förgångna, eftersom det inte<br />

leder någon vart. Nu gäller det att lägga kraften framåt för att undvika att det sker igen.<br />

Vi har, precis som vi lovat, genomfört vad vi tror är ett av svenskt näringslivs största<br />

utbildningsprogram för att försäkra oss om att det inte händer igen. Vi har utbildat cirka 1<br />

500 chefer i NCC i alla länder och affärsområ<strong>den</strong>. Efter genomgången utbildning görs ett<br />

skriftligt prov och en förbindelse tecknas om att man läst och förstått. Detta blir sedan en<br />

del av anställningsav<strong>tal</strong>et.<br />

Vi är ju misstänkta för kartellverksamhet även i Norge. I asfaltärendet avvaktar vi <strong>den</strong><br />

polisutredning som <strong>på</strong>går där och i anläggningsverksamheten har vi medgivit att vi<br />

1 (6)


e<strong>tal</strong>at så kallade ”loosers fee” – ersättning till företag som inte fått beställningarna – för<br />

åtta-tio år sedan i ett projekt. Den omfattning som Konkurrenstillsynet emellertid vill<br />

göra gällande har vi inte kunnat finna bevis för i <strong>den</strong> egna le<strong>den</strong>.<br />

En relevant fråga är; hur mår ni egentligen i NCC? Svaret är, tro´t eller ej, att vi trots allt<br />

mår bättre än <strong>på</strong> länge.<br />

Även om vi inte är lönsammast i Nor<strong>den</strong> så tjänade vi faktiskt mest pengar i absoluta <strong>tal</strong><br />

om vi jämför oss med de stora nordiska byggbolagen 2002, inklusive alla engångsnedskrivningar<br />

och jämförelsestörande poster. Och jag tror att en organisation mår bra av att<br />

tjäna pengar.<br />

Vårt sätt att mäta hur organisationen mår heter Humankapi<strong>tal</strong>index, HKI. Den här<br />

enkäten görs i hela organisationen varje år och alla anställda får svara anonymt. I alla<br />

våra verksamheter är det glädjande att se att stoltheten ökat, informationen når fram och<br />

att målen blir tydligare. Stoltheten över att arbeta i NCC är högre än <strong>på</strong> länge!<br />

Varför? Jo, som jag berättade redan <strong>på</strong> stämman förra året, så arbetar vi systematiskt och<br />

mer än många andra med värderingar och ledarskap. Vi har en öppen, ärlig och rak<br />

kommunikation, vi säger som det är oavsett innehåll. Vi vet att vi arbetar med rätt saker<br />

och vi tror <strong>på</strong> det vi gör. Vi ska helt enkelt bli bättre <strong>på</strong> det vi är bra <strong>på</strong>, och jag tror att<br />

NCC mår bra av konsolidering och effektivisering och av att få fokusera <strong>på</strong> kunder,<br />

investeringar och produktion.<br />

Året som gått, Turnaround<br />

Men innan jag pratar mer om <strong>NCCs</strong> framtid så vill jag ge ytterligare en återblick <strong>på</strong> året<br />

2002. Den minskade orderingången förklaras av att det i siffrorna för 2001 ingick<br />

orderingång <strong>på</strong> 2,3 Mdr från ins<strong>tal</strong>lationsföretaget NVS som vi har sålt, vi har avvecklat<br />

olönsamma verksamheter som hade en orderingång 2001 <strong>på</strong> 2,0 Mdr SEK, vi har också<br />

startat färre egna fastighetsutvecklingsprojekt. Vi har dessutom skärpt lönsamhetskraven<br />

<strong>på</strong> lämnade anbud och <strong>på</strong>verkats av en svagare marknad.<br />

Vår bedömning är att <strong>den</strong> nordiska byggentreprenörsmarkna<strong>den</strong> inte växer. Den senaste<br />

ti<strong>den</strong>s signaler tyder <strong>på</strong> att <strong>den</strong> sannolikt minskar 2004. Anläggningsmarkna<strong>den</strong> ser ut att<br />

växa, medan kontorsmarkna<strong>den</strong> kommer att vara mycket svag ett an<strong>tal</strong> år framöver. Och<br />

nu ser vi också att bostadsmarkna<strong>den</strong>, inte minst i Stockholm, Oslo och Köpenhamn,<br />

håller <strong>på</strong> att avmattas. Det vi ser är att vi med all sannolikhet kommer att ha en lägre fart<br />

in i 2004 än vad vi hade när 2003 började. Och det måste vi förbereda oss <strong>på</strong>, och<br />

kostnadsanpassa oss till.<br />

I samband med att det stod klart att vi för 2001 skulle redovisa en stor förlust utlovade vi<br />

att vi skulle tjäna 1 miljard under 2002. Och det har vi gjort. Inklusive reavinsten från<br />

försäljningen av NVS så blev resultatet efter finansnetto 1,3 miljarder kronor.<br />

Åtgärdsprogrammet Turnaround – som genomsyrat hela 2002 – gav effekt <strong>på</strong> våra<br />

kostnader. Vi har brutit vår negativa trend. Och det syns i resultatet. Under 2002 nådde vi<br />

en annan viktig målsättning; nämligen positivt kassaflöde. Och bland annat tack vare det<br />

positiva kassaflödet kunde vi minska vår nettolåneskuld med hela 4,5 miljarder kronor<br />

under året. Vi stärkte vår finansiella ställning genom att avyttra icke kärnverksamheter.<br />

2 (6)


NVS var en sådan, cirka två tredjedelar av våra förvaltningsfastigheter en annan, Men<br />

också genom minskad kapi<strong>tal</strong>bindning i fler<strong>tal</strong>et affärsområ<strong>den</strong>. Vi förbättrade vår<br />

soliditet från 19 till 22 procent, men har fortfarande en bit kvar till våra finansiella mål.<br />

Men vi är <strong>på</strong> väg.<br />

En åtgärd <strong>på</strong> vägen är att förbättra bonussystemen. I stora delar av <strong>NCCs</strong> bonussystem,<br />

som gjorts om under 2002 och nu gäller för 2003, så krävs för alla ledande befattningshavare<br />

ett positivt kassaflöde och att hela koncernen tjänar pengar för att bonus överhuvudtaget<br />

ska kunna utgå, oavsett vad en enskild verksamhet presterar. Optionsprogrammet<br />

har avvecklats och alla incitament är kopplade till lönsamhet, kassaflöde<br />

samt att organisationen utvecklas och moralen, etiken och ledarskapet förbättras.<br />

Förra sommaren gjorde vi ytterligare en genomlysning av vår Construction-verksamhet i<br />

Norge, eftersom vidtagna åtgärder inte såg ut att ge de effekter vi förväntade. Tyvärr<br />

visade det sig att bolaget var i betydligt sämre skick än vad vi tidigare befarat och haft<br />

kunskap om. Undermåliga kalkyler, dålig styrning av projekt, optimistiska slutlägesprognoser,<br />

orealistiska förväntningar <strong>på</strong> utfall i många tvister, mycket till följd av svagt<br />

ledarskap medförde nedskrivningar i entreprenad- och boendeprojekt. En del av förlusten<br />

2002 har sitt ursprung från tidigare år men kom i dager först i fjol. Dessutom belastades<br />

resultatet av en försämrad bostadsmarknad och kostnader för ytterligare personalneddragningar.<br />

Förlusten för året blev hela 359 MSEK. Detta är helt oacceptabelt.<br />

Den nya ledningen – som tillsattes i höstas – arbetar intensivt med att förbättra projektuppföljningsrutinerna,<br />

att allt är <strong>på</strong> plats innan starttillstånd beviljas i projekten, att<br />

säkerställa realismen i slutlägesprognoserna och befästa att rutinerna i anbudspolicyn<br />

följs. Ordning och reda helt enkelt. Två tredjedelar av de tidigare ledande befattningshavarna<br />

i Norge lämnade bolaget under 2002. Därtill har an<strong>tal</strong>et tjänstemän reducerats<br />

från 850 till 650, och olönsamma distrikt har avvecklats.<br />

Vi räknar med att Construction Norge ska börja visa positiva resultat under 2003.<br />

Bortsett från Norge så har de flesta enheter utvecklats ungefär som förväntat. Jag gör<br />

några korta kommentarer:<br />

NCC Construction Swe<strong>den</strong><br />

I Construction Swe<strong>den</strong>, som är koncernens omsättningsmässigt största enhet, har vi haft<br />

stark resultatförbättring under året, ett resultat <strong>på</strong> 406 MSEK och en marginal <strong>på</strong> 2,3<br />

procent. Och då har vi ändå skrivit ner bostadsprojekten Gåshaga och Bo01 med 78<br />

miljoner kronor. Och vi har många projekt att vara stolta över. JCs nya huvudkontor i<br />

Mölnlycke fick häromveckan byggbranschens pris ”Årets bygge” i kategorin ”Hus”. Ett<br />

annat projekt vi är stolta över är Sveriges största trähus som vi byggt i Växjö, och där<br />

stu<strong>den</strong>terna nu har fått en stimulerande miljö att vistas i.<br />

Under 2002 vann NCC i konkurrens med 39 tävlande bidrag SABO-tävlingen ”Bygg så<br />

vi har råd att bo” med konceptet ”Det ljuva livet”. Så här är det upplagt: (film)<br />

NCC Construction Finland<br />

Finland har de senaste åren haft en stark bostadsmarknad, där byggs det ungefär dubbelt<br />

så många bostäder per invånare som i Sverige och detta har återspeglats i NCC<br />

Construction Finlands utveckling. Resultatet för 2002 förbättrades till 226 MSEK.<br />

3 (6)


Vi fick också priset ”Årets bygge” i Finland för <strong>den</strong> skola vi bygger i Esbo, bland annat<br />

tack vare beaktande av drifts- och livscykelkostnader. Tillsammans med våra partners<br />

garanterar vi stora delar av underhållskostnaderna i 25 år.<br />

NCC Construction Denmark<br />

I Danmark har vi lagt ner halva anläggningsverksamheten och minskat de centrala<br />

overheadkostnaderna, och genomförda åtgärder har gett effekt. I Danmark har vi kommit<br />

längst med samverkansformen partnering och 20 procent av Construction Danmarks<br />

omsättning 2002 var partneringkontrakt i någon form. Och i genomsnitt ger dessa<br />

åtminstone 1 procents högre marginal. Jag återkommer till partnering lite senare.<br />

NCC International Projects<br />

NCC International Projects, är en specialistenhet för stora anläggningsprojekt i och<br />

utanför Nor<strong>den</strong>, med kompetens inom tekniskt avancerade projekt och i synnerhet inom<br />

underjordsarbeten, vattenkraft och vattenrening. Resultatet för 2002 ökade till 66 MSEK.<br />

NCC Property Development<br />

Inom Property Development, fastighetsutveckling, var 2002 året då vi sålde ut en stor del<br />

av vårt kvarvarande bestånd av förvaltningsfastigheter. Det bestånd vi har kvar har vi ett<br />

bokfört värde <strong>på</strong> 1,1 Mdr SEK. Och även detta ska avyttras snarast möjligt för att minska<br />

koncernens nettoskuldsättning. Resultatet för 2002 <strong>på</strong> 700 miljoner kronor beror till stor<br />

del <strong>på</strong> just förvaltningsfastigheter men också <strong>på</strong> att vi lyckats realisera att an<strong>tal</strong> färdigutvecklade<br />

projekt med bra marginaler. Vi kommer att 2003 se ett betydligt lägre resultat<br />

i Property.<br />

Fastighetsmarkna<strong>den</strong> har det senaste året stagnerat vilket gör att vi är mycket försiktiga<br />

med att starta nya projekt och att all energi i dag går åt att hyra ut de projekt vi är igång<br />

med. Det största projektet, Kista Science Tower, är uthyrt till en femtedel. Vi har<br />

omförhandlat av<strong>tal</strong>et med Vasakronan vilket innebär att optionen att köpa <strong>NCCs</strong><br />

resterande 50 procent kan <strong>på</strong>kallas tidigast 1 juni 2004. Åk gärna förbi och titta <strong>på</strong> ett av<br />

Stockholms absolut bästa kontorsprojekt!<br />

NCC Roads<br />

NCC Roads förbättrade resultatet till 373 MSEK. Och trots all negativ publicitet 2002<br />

tappade vi inte marknadsandelar. En plattare organisation och sammanslagningen av<br />

beläggningsverksamheten med asfaltproduktionen har gett resultat.<br />

Altima<br />

För Altima var utvecklingen positiv under 2002. Resultatet var <strong>på</strong> bibehållen nivå, 158<br />

MSEK, trots en lägre omsättning. Andelen externa kunder ökade från 25 till 33 procent<br />

vilket innebar att beroendet av NCC minskade.<br />

Altima är ett av Nor<strong>den</strong>s största maskinuthyrningsföretag med 59 kundcenter och drygt<br />

1 000 anställda. Huvudkontoret ligger i Göteborg. Altimas fokus är <strong>den</strong> professionella<br />

markna<strong>den</strong>.<br />

Altima kommer – om stämman så beslutar i dag – att delas ut till <strong>NCCs</strong> aktieägare. På så<br />

vis fokuserar NCC sin verksamhet samtidigt som ni aktieägare får vara med och ta del av<br />

<strong>den</strong> potential vi ser finns inom Altima. Jag återkommer till utdelningsförslaget senare<br />

under stämman.<br />

4 (6)


Långsiktig strategisk inriktning<br />

2002 har kännetecknats av Turnaround, som fortsätter även under 2003. Med samma<br />

agenda, det vill säga konsolidering, effektivisering och kostnadsanpassning inför en<br />

försvagad marknad, men samtidigt ska vi <strong>på</strong>börja att positionera oss inför framti<strong>den</strong>.<br />

Den långsiktiga strategiska inriktning som koncernledning och styrelse fastställde vid<br />

årsskiftet är ingen dramatisk förändring, men det är nog så utmanande att enbart<br />

koncentrera sin affär <strong>på</strong> det som vi verkligen är bra <strong>på</strong>. Vi ska arbeta <strong>på</strong> de marknader<br />

som vi känner till och i de segment som vi begriper oss <strong>på</strong>. Vi ska arbeta med fokus <strong>på</strong><br />

kunder, investeringar och produktion. Ingenting annat.<br />

Fokus <strong>på</strong> <strong>den</strong> nordiska markna<strong>den</strong><br />

Att bli bättre <strong>på</strong> det vi är bra <strong>på</strong> handlar också om att fokusera verksamheten <strong>på</strong> Nor<strong>den</strong> i<br />

ännu högre grad. Det här innebär att vi inom och hus- och bostadsbyggande lämnar <strong>den</strong><br />

polska markna<strong>den</strong>. Inom Property Development lämnar vi Polen, Ungern, Tyskland och<br />

Belgien och fokuserar <strong>på</strong> Nor<strong>den</strong>. Likaså kommer Internationals tillväxt att ligga i<br />

Östersjöområdet och <strong>den</strong> relativa andelen långväga projekt kommer att minska. Inom<br />

Roads är däremot såväl Polen som Baltikum viktiga tillväxtmarknader.<br />

Byggmarkna<strong>den</strong> växer över en konjunkturcykel ungefär som BNP, det vill säga 0 till 3<br />

procent per år. Om NCC ska växa mer än 0 till 3 procent per år så måste vi ta marknadsandelar<br />

från någon annan. Har vi inte tydliga och varaktiga konkurrensfördelar så är det<br />

vår filosofi att vi inte får behålla tillväxten.<br />

Utmaningen är att sänka byggkostnaderna<br />

Jag tror inte att vi långsiktigt får upp lönsamheten i NCC genom att höja priserna utan<br />

nyckeln till att lyckas med både tillväxt och bättre marginaler är att minska byggkostnaderna.<br />

Vi har en helt oacceptabel kostnadsutveckling där materialkostnaderna i vår bransch ökar<br />

dubbelt så mycket som inflationen, och där produktivitetsutvecklingen är lägre än löneökningarna.<br />

Ett sätt att skaffa sig konkurrensfördelar och kunna <strong>på</strong>verka kostnaderna är att strategiskt<br />

förflytta oss till värdekedjans tidiga ske<strong>den</strong>. Det betyder att vi ska komma in tidigt i<br />

projekten för att kunna utnyttja och erbjuda våra kunskaper och erfarenheter bättre. Det är<br />

då kostnadsstrukturerna kan <strong>på</strong>verkas. Vi ska bli mer av utvecklare och ”rådgivande<br />

entreprenör”, antingen det handlar om egna projekt eller om vi bygger åt andra.<br />

Vi håller <strong>på</strong> att skapa verktygen och samla dessa i <strong>NCCs</strong> verktygslåda, som vi sedan kan<br />

plocka fram i projekt efter projekt för att bättre än andra reducera byggkostnaderna. Jag<br />

ska kort berätta om några av dessa verktyg, och vi har flera <strong>på</strong> väg fram senare under året.<br />

Ökad intern effektivitet<br />

En viktig del är vår interna effektivitet, vi måste helt enkelt bli ännu bättre och<br />

effektivare. Den första delen av detta arbete är Turnaround, som vi ägnat oss åt 2002 och<br />

arbetar med även 2003, men vardagsrationaliseringar och dagligt gnetande måste alltid<br />

finnas <strong>på</strong> agendan. Men vi ska också fortsätta utveckla nya samverkansformer, där vår<br />

strategi heter partnering.<br />

5 (6)


Partnering<br />

Jag pratade om partnering förra året, och det är med glädje jag kan konstatera att vi får<br />

allt fler partneringprojekt i alla nordiska länder. NCC håller <strong>på</strong> att bli referensföretaget<br />

för partnering <strong>på</strong> många håll i Nor<strong>den</strong>, och vi ser att det leder till lägre kostnader för<br />

kun<strong>den</strong>, bättre marginal för oss, kortare byggtider och lägre risker. Detta är verklighet<br />

och det händer nu! Här kan jag visa några exempel: (film).<br />

Industrialiserat byggande<br />

Ett tredje steg för lägre byggkostnader är att i större utsträckning industrialisera<br />

byggandet. Detta är främst användbart för bostadsproduktion där allt mer av ett<br />

flerbostadshus ska kunna byggas i en fabrik och Sedan monteras <strong>på</strong> byggarbetsplatsen.<br />

Det handlar om att utveckla byggprocessen och om att använda mer prefabricerade<br />

komponenter som monteras <strong>på</strong> arbetsplatsen. De närmaste åren kommer bostadsmarkna<strong>den</strong><br />

att svänga om från exklusiva bostadsrätter till en högre grad av hyresrätter. I<br />

Sverige bygger vi i dag minst an<strong>tal</strong> bostäder per capita i Europa och vi har bostadsbrist i<br />

närmare 80 av Sveriges 289 kommuner. I dessa 80 kommuner bor cirka 45 procent av<br />

befolkningen. Behoven och markna<strong>den</strong> finns, men produkterna, det vill säga bostäderna,<br />

saknas.<br />

Förutom all vår egen kompetens har vi också engagerat högskolorna, tekniska konsulter,<br />

arkitekter och inte minst erfarna produktionstekniska experter med mångårig erfarenhet<br />

från några av Sveriges ledande verkstadsföretag.<br />

Detta rullar nu med kraft och engagemang!<br />

Vi vill förändra en bransch<br />

Vi står inför en stor utmaning. Vi vill förändra branschen. Den stora potentialen ligger<br />

inte i att uppfinna nya material eller produkter, utan i att förändra de förstenade och<br />

stafettliknande processerna och de konservativa strukturerna. Våga bryta mönster. Våga<br />

leda utvecklingen.<br />

Vi har <strong>på</strong>börjat <strong>den</strong>na resa med ödmjukhet inför svårigheterna men med bestämdhet att<br />

förändra. Detta gäller samordning och internationalisering av inköp. Det gäller att koppla<br />

ihop design och inköpsav<strong>tal</strong>, det gäller logistik. Det gäller arbetsplatsens organisation och<br />

effektivitet. Och mycket, mycket annat.<br />

Vi <strong>på</strong> NCC är övertygade om att det går. Vi har några bistra år framför oss i en svag<br />

marknad, men samtidigt tror vi att förändringar är enklare att genomföra i dåliga tider än<br />

när hjulen snurrar för fullt. Och vi ska utnyttja <strong>den</strong> ti<strong>den</strong> för att skapa ett smalare, vassare<br />

och lönsammare NCC.<br />

Tack!<br />

6 (6)

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!