Skörd

Tabell 1. Markfaktorer som kan respektive inte kan påverkas med precisionsodling (efter Lindén, 1999).
Faktor Faktorer som inte
kan påverkas vid
21
precisionsodling
Jordart X
Mullhalt X (X)
Topografiskt läge X
Dräneringstillstånd, växttillgängligt vatten X* X
Markstruktur (porositet, rotdjup, aggregat) (X) X
Växttillgängligt mark-N (bl.a. mineralisering) X X
Fosfortillstånd X
Kaliumtillstånd X
Kalktillstånd X
Mikronäringsämnen X
* Mängden växttillgängligt vatten är mycket väderberoende.
Faktorer som kan
påverkas vid
precisionsodling
Vid precisionsodling utgörs grundförutsättningen av de faktorer som inte kan påverkas. Dessa
får därmed styra strategin i odlingen. Exempelvis är det meningslöst att förbättra
fosfortillståndet om dräneringen är bristfällig eller ett område är mycket torkkänsligt och
tillväxten därmed begränsas av vattentillgången. Om exempelvis ett område kan dräneras och
grödtillväxten på så sätt förbättras kan det finnas skäl att därefter öka gödselgivan. Om
vattenförhållandena inte går att åtgärda till en rimlig kostnad, kanske växtnäringstillförseln
istället bör minskas. En annan möjlighet kan vara att träda området.
I många fall har det under en längre tid skett en större tillförsel än bortförsel av fosfor inom
områden på ett skifte med lägre skördepotential än genomsnittet. Det är viktigt att notera
dessa delytor och därefter anpassa givan efter det verkliga behovet. Markkartan kan, i
kombination med skördekartan, fungera som underlag till detta och till en
växtnäringsbalansberäkning för mindre områden på fälten. Med sådana platsspecifika
växtnäringsbalanser skulle man under en följd av år kunna följa och styra
växtnäringssituationen inom enskilda skiftesdelar.
Det som till slut är avgörande för hur stor skörden kommer att bli är väderleken - nederbörd
och temperatur. Årsmånen växlar och påverkar därmed skörden på olika växtplatser på
varierande sätt under skilda år. Eftersom det enskilda årets väder inte kan förutses är det
därför svårt att styra insatserna utifrån tidigare års skördekarta.
Hittills har skördekartering främst gjorts i spannmål och oljeväxter. Internationellt pågår en
utveckling av metoder för att mäta skörd av potatis, sockerbetor och vall. Än finns det inte
några sådana i praktisk användning i Sverige.
Skördemätning i spannmål, oljeväxter och ärtor
I mitten av 1990-talet kom de första skördetröskorna med kontinuerlig skördemätning till
Sverige. År 2000 fanns knappt 200 tröskor med sådan utrustning i landet. Erfarenheten av
skördekartering med hjälp av GPS visar att även fält som med ögat ser jämna ut kan ha en
relativt stor variation i avkastning. Det finns undersökningar i Sverige, som har visat på
skördevariationer från 1 – 2 ton per ha och upp till 6 ton eller mer spannmål per ha inom