2002 - Gävle Energi AB

ÅRSREDOVISNING 

2002 

GÄVLE ENERGI AB

(%) 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

KONCERNEN 

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL 

47,8 

35,4 

9,7 

16,0 

1998 1999 2000 2001 2002 

År 2002 i korthet 

• Resultat efter finansnetto 52 (65) Mkr. Resultatet påverkades av 

engångskostnader med 6 Mkr. 

• Avkastningen på eget kapital uppgick till 12,5% och på totalt kapital 

till 6,9%. 

• Gävle Energi kvar i kommunal ägo efter beslut av kommunfullmäktige 

i juni. 

• Gävle Energi etablerade samarbete med Skellefteå Kraft för att starta 

återförsäljning av el. 

• IT-infrastruktursatsningar på 40 Mkr i ett orts- och områdessammanbindande 

nät inom Gävle kommun inleddes. 

• Valbos fjärrvärmenät anslöts till centralortens nät via en sju km lång 

ledning. 

• Ytterligare 305 småhuskunder anslöts till fjärrvärmenätet. 

• Antalet kunder i bredbandsnätet ökade med 35%. 

• Ny organisation från 1 november 2002. 

12,5 

Nyckeltal koncernen 

2002 2001 

Rörelsens intäkter (Mkr) 491,0 494,2 

Resultat efter finansnetto (Mkr) 52,4 65,0 

Balansomslutning (Mkr) 1.207,2 1.165,6 

Investeringar (Mkr) 116,2 121,7 

Avkastning på eget kapital (%) 12,5 16,0 

Avkastning på totalt kapital (%) 6,9 8,1 

Soliditet (%) 36,0 34,8 

Medelantalet anställda 177 180 

(%) 

20 

16 

12 

8 

4 

0 

KONCERNEN 

AVKASTNING PÅ TOTALT KAPITAL 

18,8 

14,3 

5,7 

1998 1999 2000 2001 2002 

ÅRSREDOVISNING 2002 

Första sidan: Gävle Energis framtid handlar bland annat om en expansiv bredbandsutbyggnad. 

8,1 

6,9 

KONCERNEN 

SOLIDITET OCH EGET KAPITAL 

435 

(%) 

40 

381 

406 406 

Mkr 

400 

35,9 

33,7 36,4 34,8 

36,0 

35 

350 

313 

2 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

KONCERNEN 

INVESTERINGAR OCH SJÄLVFINANSIERINGSGRAD 

(%) 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

195 

58,2 

240 

39,4 

115,9 

64,1 

156 

122 

121,7 Mkr 

116 

0 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 

300 

250 

200 

150 

100 

50

Gävle Energi 


– en viktig del av Gävle 

Gävle Energi spelar en viktig roll i Gävles utveckling. 

3 

Gävle Energi har levererat energi till 

gävlebor i över 100 år. 

Det förpliktar. 

Vi ska naturligtvis göra allt för att 

gävleborna även i fortsättningen ska 

känna vår samhällsnytta och att vi är 

viktiga för Gävle. 

När vi under våren 2003 startade 

elåterförsäljning tog vi ett steg mot att 

bli ett fullödigt energiföretag. 

Ja, gävlebornas egen leverantör 

med en kontakt för alla energifrågor. 

2002 blev ett händelserikt år för 

Gävles eget energibolag med bland 

annat högt ställda förväntningar på 

resultat och samtidigt stora interna 

förändringar. 

En viktig faktor i det sammanhanget 

är att vinsten stannar i kommunen, 

det vill säga hos oss gävlebor. 

Av årets resultat lämnade Gävle 

Energi ett koncernbidrag på 40 miljoner 

kronor till Gävle Stadshus AB. 

Avkastningskravet på koncernen 

var 12 procent på eget kapital, vi 

nådde 12,5 procent. Den totala vinsten 

blev 52,4 miljoner kronor och vi 

uppfyllde väl de ekonomiska målen. 

Pengar är inte allt här i världen 

utan det finns ju också andra värden. 

Gävle Energi arbetar aktivt med 

Gävle kommuns Vision 2010 om det 

ekologiska Gävle, det mänskliga 

Gävle, kunskapens Gävle och företagsstaden 

Gävle. 

Pågående utbyggnad av fjärrvärmenätet, 

satsningar på en heltäckande 

IT-infrastruktur i hela kommunen, 

miljöinvesteringarna inom ramen för 

det lokala investeringsprogrammet 

och samarbetet med högskolan är viktiga 

framtidssatsningar både för Gävle 

Energi och gävleborna. 

Vi är en viktig del av Gävle – och 

det ska vi fortsätta att vara.

Är du nöjd med 2002? 

- Ja, det måste jag vara. Vi gjorde ett ekonomiskt resultat 

som överträffade våra förväntningar. Och vi har kommit 

långt med förändringsarbetet och effektiviseringarna. 

Kan du utveckla en smula? 

- Under våren blev det klart att vi inte skulle få någon ny 

ägare. I det läget presenterade vi en effektiviseringsplan 

för att varaktigt höja vår resultatnivå med 30 miljoner 

kronor. Den godkändes av ägaren och därmed fick vi 

också högre avkastningskrav på oss. Arbetet med effektiviseringarna 

är långsiktiga, men mitt i sommaren tvingades 

vi dessutom till ett kortsiktigt sparprogram för att 

rädda årsresultatet. Personalen åstadkom storverk och vi 

lyckades nå målet. 

Vad innebär de stora förändringarna? 

- Från att ha varit en organisation uppdelad på olika 

affärsområden skiljer vi nu på de interna rollerna. 

Affärsansvaret och affärsutveckling är skild från utförandeansvaret, 

där själva leveranserna ligger. Dessutom ska vi 

samverka bättre mellan teknikenheterna elnät, värme och 

kommunikation. Det gäller allt från försäljning till projektering, 

utbyggnad och drift. 

Märker kunderna någon skillnad? 

- Kanske inte än. Ärligt talat har vi under året ägnat mer 

tid åt det inre arbetet. Men när den nya organisationen 

har satt sig kommer kunderna att märka att vi blivit effektivare, 

tydligare och mer affärsmässiga. 


Samtal med verkställande direktören 

Avstamp för framtiden 

Gävle Energi lägger sig inte till ro. 

4 

Personalen, då? 

- Givetvis märker de förändringarna. Personalen påverkar 

och påverkas. Det är ju våra engagerade medarbetare som 

genomför allt det här. Många medarbetare och chefer 

finns nu i nya roller med nya krav. 

- Dessutom har personalen minskat med ett 20-tal, hittills 

endast tillfälligt anställda och avtalspensionärer. Det 

innebär att vi just nu har mycket hög belastning på många 

medarbetare. Och visst finns det oro hos flera inför ytterligare 

minskningar. Men huvudmålet är kostnadssänkning 

genom effektivisering, personalminskning är inget självändamål. 

Från det ena till det andra, Gävle Energi säljer el igen? 

- Ja, vi har startat elåterförsäljning. Kunderna har visat att 

de saknat en lokal elleverantör och att de gärna köper allt 

som rör energi från ett och samma företag. Vi ska naturligtvis 

tjäna pengar också. Låg risk, måttlig men säker 

avkastning. 

I fjolårets årsberättelse pekade du på kommunikationsnätets 

möjligheter? 

- Ja, vi har också ökat vår försäljning och ökat antalet 

abonnemang med 35 procent, främst genom förtätning i 

områden där vi redan finns. Det fortsätter vi med. 

Dessutom har vi blivit kommunal nätoperatör för den EUstödda 

utbyggnaden av kommunikation till orter utanför 

centrala Gävle. Här kommer vi att jobba även med andra 

tekniker än optofiber. 

Hur ser investeringsplanerna ut? 

- Grunden för vår verksamhet är de tre näten för värme, 

el och kommunikation. Vår största och mest lönsamma 

verksamhet är fjärrvärmen. Framförhållningen inom produktionen 

måste vara minst fyra till sex år inom det här 

området. Vi köper idag 60 procent av hetvattnet och har 

beredskap både för fortsatt samarbete och för ökad egen 

produktion. 

Vi kalkylerar med stora investeringar inom den närmaste 

femårsperioden. En ny kraftvärmeturbin kan bli 

aktuell ännu tidigare. 

- Men som infrastrukturbolag och leverantör till slutkunderna 

behöver vi inte nödvändigtvis själva ta på oss 

produktionsinvesteringar av det här slaget. Det finns 

andra tänkbara möjligheter som till exempel delägande 

och alternativa finansieringslösningar.

Vad ska Gävle Energi ha för roll som en del av Gävle? 

- Först måste jag säga, jag gillar kommunens Vision 2010 

som visar att Gävle vill växa och utvecklas. 

– Gävle Energi ska vara ett kraftfullt instrument för att 

ge dagens och framtidens gävlebor ren miljö, problemfria 

energilösningar och en bra infrastruktur som underlättar 

näringslivsetableringar. Gärna i form av färdiga paketlösningar. 

Här ser jag gärna att vi och kommunens tekniska 

förvaltningar jobbar ihop. 

– Denna roll som en part i Gävles utveckling är naturligtvis 

en stor affärschans för oss. 

Alla de här svaren pekar på ambitiösa framtidssatsningar 

– men klarar ni ägarkravet på 15 procents avkastning på 

eget kapital? 

- Jag känner mig ganska säker på att vi kommer att nå den 

resultatförbättring som vi satt upp till 2004, och i så fall 

ligger vi kring 15 procents avkastning. Men resultatnivån 

håller naturligtvis inte i sig bara för att vi nått dit en gång. 


Gävle Energis verkställande direktör mitt i Gävle. Här ger han sin syn på bolaget och dess utveckling. 

5 

Vad gör ni då? 

- Det är egentligen härifrån vi börjar. Nu jobbar vi med att 

bygga en stabil grund. Genom effektiviseringar och nya 

arbetssätt skapar vi förutsättningar för att utveckla Gävle 

Energi till något avsevärt mer än idag. 

– Vi har fantastisk personal, ett stort antal trogna kunder, 

anläggningar i bra skick, så bra produkter och idéer 

att det är uppenbart att vi inte nått företagets fulla potential. 

Det finns mycket mer att göra för oss. Och det ska 

också leda till att hela företaget utvecklas. 

Du låter uppåt? 

- Ja, möjligheterna finns och vi tänker ta vara på dem! 

MAGNUS LUNDBERG 

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR


Styrelseordförande tittar tillbaka 

Mina intressanta år på Gävle Energi 

Sedan 1992 har Britt Kjellin varit styrelseordförande 

i Gävle Energi AB. Det har varit spännande år. 

Ibland stormiga och tunga, oftast utvecklande och 

framgångsrika. 

Och, javisst – det ÄR ovanligt med en kvinna 

som styrelseordförande i en traditionellt manlig 

bransch. 

– Innehållsrikt, lärorikt – och roligt! Det är en 

bra sammanfattning på den här tiden säger hon en 

fin eftermiddag när våren just gör entré utanför 

fönstret på huvudkontoret på Gävle Energi. 

Britt avslöjar också vad hon ska göra nu… 

Är du nöjd med 2002? 

- Ja, jag tänker förstås på försäljningsplanerna. Det tog 

väldigt mycket kraft och tid. Jag är lika övertygad i dag, 

som då när diskussionens vågor gick som högst – att den 

bästa lösningen är att behålla bolaget i kommunal ägo. 

Något annat från året som gått? 

- Jag är stolt över att vi klarade av de höga avkastningskraven. 

Gävle Energi ska ju vara ett lönsamt energiföretag, 

men vi har ju faktiskt ett bredare uppdrag från 

vår ägare. Ibland försvinner det perspektivet i diskussionen 

kring Gävle Energis roll. 

Kontakterna med ägare, politiker och allmänhet 

är inte alltid gnisselfria? 

- Nej, sannerligen inte. Alla har en åsikt om det lokala 

energibolaget. Det engagemanget är förstås glädjande. 

Men ibland kan jag känna att det är för många som vill 

vara med och styra över Gävle Energis utveckling. Jag 

måste dock säga att jag haft starkt stöd av mina kollegor 

i styrelsen. 

Hur mycket tid har du lagt ner på Gävle Energi? 

– Många kanske blir förvånade när jag säger att jag lägger 

ner motsvarade en halvtidstjänst i tid. Vissa perioder till 

6 

och med mer. Samtidigt har jag varit noga med att ha 

kvar min tjänst som lärare, även när jag satt i kommunstyrelsen 

under sju år. 

Styrelseordförande, är det en anonym syssla för 

personalen? 

– Det tror jag faktiskt inte. Det är ofta killarna ute på fältet 

tutar och vinkar när jag kommer cyklande. Jag brukar 

också stanna och prata en stund. Jag upplever klimatet på 

Gävle Energi som mycket öppet. Och alla behandlar mig 

väl… 

Har personalen förändrats under din tid på bolaget? 

– Kompetensen har höjts kontinuerligt och i dag är vi ett 

bolag med mycket stort kunnande. Kunskaper som är 

mycket viktiga för hela Gävles utveckling. 

Det har hänt en hel del stora saker under 

dina år som ordförande? 

– Absolut. Det började direkt 1992 då jag blev ordförande 

i dåvarande Energiverkets styrelse. Året efter ombildades 

vi till bolag och det var många frågor som skulle lösas 

då. 

Sedan har det fortsatt med stort och smått. 

Kan du plocka ut några viktiga händelser? 

- Det är så mycket som har hänt. Den ständiga följetongen 

med Forsby kraftstations vara eller inte vara, avregleringen 

av elmarknaden, tankarna på samverkan med övrig 

teknisk infrastruktur, Gestrikekraft, biovärmeanläggningen 

Johannes och försäljningsplanerna är några milstolpar. 

Många av sakerna har gått bra? 

– Ja, men det var synd att vi inte kunde enas om teknisk 

samverkan i Gästrike Energi & Miljö. Gestrikekraft blev 

en fullträff och vi sålde i absolut rätt läge när värdet var 

som högst. 

Johannes blev mitt skötebarn, där vi i början verkligen 

fick många hårda ord emot oss, men idag är de allra flesta 

väldigt nöjda.


Britt Kjellin avgående styrelseordförande, tillbaka i klassrummet. Nu blickar hon tillbaka på de många intressanta åren inom Gävle Energi. 

Avregleringen förändrade en hel bransch? 

– Det var en fråga som engagerade mig och som gjorde att 

jag personligen blev insatt i hela energisektorn. Dåvarande 

vd Erik Danver och jag satt i en referensgrupp inför avregleringen, 

han som vd för ett energibolag och jag som 

politiker i energiberedningen. Då kändes det som vi satt 

mitt i energi-Sverige och kunde vara med och påverka. Där 

lärde jag mig mycket. 

Hur ser du på Gävle Energis framtid? 

– Det beror på inriktningen från ägaren. Ska Gävle Energi 

hållas i strama tyglar eller ska bolaget få utvecklas, röra 

sig framåt och kanske testa en del nya gränser? 

Vad händer nu? 

– Jag har avslutat alla mina politiska uppdrag. Nu satsar 

jag helhjärtat på mitt nya jobb på högstadiet på 

7 

Stenebergsskolan, där jag försöker lotsa in invandrarbarn. 

En mycket stimulerande uppgift. 

På det inte fullt så officiella planet då? 

– Tro det eller ej, men jag har köpt en ny läcker motorsåg. 

Jag har förresten alltid varit intresserad av teknik. Så nu 

blir det till att fälla många träd vid huset utanför Söderfors 

dit vi nu har flyttat. Dessutom har jag köpt en stickmaskin. 

Och så ska jag förstås ägna ännu mera tid åt barnbarnen.

Personalen 

Besparingens och förändringens år 

Under det gångna året stod resultatförbättringar och 

effektiviseringar i centrum. Personalstyrkan minskar från 

och med årsskiftet 2002/2003 med ett 20-tal medarbetare. 

Tack vare ett mycket gott samarbete och förståelse 

från personalen och de fackliga organisationerna lyckades 

vi nå ett bra resultat. Året innebar också stora interna förändringar 

för personalen. 

Stora förändringar innebär alltid påfrestningar för 

dem som arbetar i organisationen och kräver ett stort mått 

av engagemang och samspel. Detta inte minst viktigt när 

vi ska utföra vårt arbete med tio procent färre anställda 

från årsskiftet 2002/2003. 

arbetsmiljö och hälsa 

Vi fortsätter med ständiga förbättringar av vår arbetsmiljö. 

Under året var vi förskonade från några allvarligare 

olyckor. Vi gjorde dessutom en kraftsamling för att integrera 

skyddsfrågorna i den dagliga verksamheten med täta 

och informella kontakter med våra skyddsombud. 

Våra långtidssjuka går dessutom in i olika rehabiliteringsprogram 

för att så snart som möjligt komma tillbaka 

till arbetsplatsen igen. 

Smått och gott från året som gått 

3 januari 

Gävle Energis varma julkalender under december 

blev mycket populär. Nyårsstatistiken visade att 

8000 besökare öppnade luckor på nätet och gav 

därmed bolagets nya hemsida en flygande start. 

5 januari 

Den intensiva debatten om försäljning av bolaget 

intensifierades efter det att ägaren Gävle kommun 

presenterat ett faktaunderlag – behålla eller sälja. 


Ett händelserikt år på många sätt. 

Först osäkerheten om försäljning, 

sedan stora krav på förbättrad lönsamhet, 

kostnadsbesparingar, personalminskningar 

och en omorganisation 

med ett förändrat arbetssätt. 

Jag känner att vi har löst alla delar 

Ett nytt år och nya förutsättningar kring bolaget. 

8 

ledar- och medarbetarutveckling 

Under hösten inledde vi ett omfattande ledarutvecklingsprogram, 

som kommer att pågå till och med år 2004. 

Samtidigt genomför vi ett medarbetarutvecklingsprogram 

för samtliga anställda. Vår vilja är att skapa ”den goda 

arbetsplatsen” genom att få medarbetare som trivs och 

utvecklas i sitt arbete. 

Det kräver en positiv människosyn och förutsätter en 

stark tro på jämställdhet och en insikt i att alla har en vilja 

att göra sitt bästa och att utvecklas. Ledarskapet ska kännetecknas 

av engagemang, resultat och en positiv syn på 

utveckling och förnyelse av såväl medarbetare som verksamhet. 

Nytänkande, tydliga visioner och förmåga att 

kommunicera uppsatta mål är också färdigheter som vi 

förväntar oss av våra chefer och ledare. 

personalföreningen 

Som vanligt bidrog personalföreningen Gnistans aktiviteter 

till sociala kontakter, engagemang och glädje på många 

olika områden. Särskilt viktigt är dessa aktiviteter när förändringar 

sker inom organisationen. Även i år fokuserade 

vi på motion och kultur i olika former. 

skolengagemang 

Den förväntade bristen på arbetskraft engagerar oss på 

olika sätt. Dagens ungdomar visar ett lågt intresse för 

energibranschen och väljer inte de linjer som gör att vår 

tack vare ett i grunden bra arbetsklimat 

med förstående personal och fackliga 

företrädare som tillsammans med 

arbetsgivaren hittat bra lösningar. 

Barbro Axelson 

Personalchef 

9 januari 

Gävle Energi förstärkte sin beredskap. Ove 

Högberg och Lars Wahlund provkörde den nya 

bandvagn som bolaget nu disponerade för ökad 

säkerhet. 

21 januari 

”Heta förbindelser” – en av årets reklamkampanjer 

på stortavlor över hela stan för Kundcentrum på 

Drottninggatan.

framtida rekrytering underlättas. Därför är vi med och 

stödjer våra branschföreningar i deras arbete bland 

högskolor och gymnasieskolor. 

Även i år har vi engagerat oss som mentorer till 

högskoleelever inom olika yrkeskategorier. 

Examensarbeten är ett annat område som vi prioriterar 

i samband med skolkontakter. 

statistik/fakta 

Koncernen hade totalt 179 (179) anställda i slutet av året, 

146 män och 33 kvinnor. Av dessa var 150 anställda i 

moderbolaget Gävle Energi AB och 29 i dotterbolaget 

Gävle Kraftvärme AB. 

Under året slutade fyra personer varav en avgick med 

pension. Fyra personer nyanställdes. 

Personalomsättningen minskade jämfört med föregående 

år och uppgick till 2,2 (4,2) %. Andelen kvinnliga 

medarbetare uppgick vid årets slut till 18,4 (18,4) %. 

Den totala frånvaron inklusive sjukdom, föräldraledighet, 

vård av sjukt barn och tjänstledighet minskade och 

uppgick till 16 (24) dagar per anställd och år. 

Sjukfrånvaron blev 12,2 (15,4) dagar per anställd och 

år. 


Ett företag handlar om människor och personalen på Gävle Energi är viktig för hela Gävles befolkning. 

24 januari 

Styrelseordförande Britt Kjellin var en av många i 

den intensiva debatten i bland annat lokaltidningarna. 

Hon skrev en debattartikel kring försäljningstankarna. 

”Behåll Gävle Energi.” Dagen efter 

deklarerade Mats Ågren socialdemokraternas ställning: 

”Försäljning är uteslutet”. 

7 februari 

Gävle Energi tecknade ett avtal med Skellefteå 

Kraft när det gällde anvisad elleverantör. Dessutom 

tecknades ett avtal kring köp och försäljning av el. 

9 

ANTAL 

175 

150 

125 

100 

75 

50 

25 

ANSTÄLLDA VID ÅRETS UTGÅNG 

176 

(TILLSVIDAREANSTÄLLDA) 

184 

186 

179 179 

0 

1998 1999 2000 2001 2002 

Avtal kring bolagets elkraft med Skellefteå Kraft. 

ANTAL 

100 

ÅLDERSFÖRDELNING 

I KONCERNEN 2002 

14 11 

0 

- 30 31-40 41- 50 51- 60 61- 

175 år på Gävle Energi. De blev hyllade för 25 år vardera på företaget. 

Stående från vänster: Anders Ranje, Lars-Åke Öbrink, Kjell Westberg. 

Sittande: Roger Sälg, Ulla Wahlman, Dick Jonsson, Tommy Björklund. 

75 

50 

25 

42 

49 

63 

ÅLDER 

11 februari 

Alla anställda på Gävle Energi bjöds denna dag på 

tårta. Anledningen var bokslutet för 2001. 

Resultatet blev ett plus på hela 65 miljoner. 

8 mars 

Ski-rock i Kungsberget, ett av många personalarrangemang 

på Gävle Energi, blev som vanligt en 

fartfylld tillställning.


Miljöåret som gått 

Vi tänker globalt och agerar lokalt 

En sommar med värme utöver det vanliga och så den kalla 

avslutningen av året – beror det på oss och vårt sätt att 

leva eller är det den naturliga variationen? Ska vi som ett 

litet energibolag i världen bry oss om och agera i de här 

globala miljöfrågorna där växthuseffekten står i fokus? 

För oss är det självklart och har så varit under flera år. 

Precis som vi påverkar miljön lokalt och gör insatser där, 

måste vi göra det i de här globala frågorna. För att nå 

resultat globalt måste vi handla lokalt och engagera oss 

både i stort och smått. 

Jordens medeltemperatur har ökat en grad från 1900talets 

början. FN:s klimatpanel säger att vi kommer att få 

ett allt varmare klimat med ända upp till fem graders temperaturhöjning 

de kommande 100 åren. De här förändringarna 

kan komma att få såväl ekologiska, ekonomiska 

som sociala konsekvenser för alla på vårt jordklot. 

Utsläpp av växthusgaser, framför allt vår användning av 

fossila bränslen, är en av de största bovarna i dramat. 

De här frågorna är svåra att förstå och förmedla kunskaper 

kring. Det gäller för oss alla att jobba vidare och 

vårt lokala investeringsprogram är en viktig del, där vi 

bidrar aktivt i det här arbetet. 

20 mars 

Datakrasch på Gävle Energi. Tack vare ett strålande 

jobb av IT-folket kom vi snabbt igång. 

30 mars 

Högskolan i Gävle blev först i landet med att lära ut 

den nya tekniken för smarta hem. En kurs planerades 

och Gävle Energi visade på nytt exempel på 

det intima samarbetet med högskolan. 

Miljö handlar om allas vårt ansvar. 

Det är ingen annan som ska göra det 

åt oss. Vi måste själva dra våra strån 

till stacken och tänka på vår gemensamma 

miljö. Jag ser det som mycket 

viktig klokskap och trovärdighet i ett 

företag som vårt att involvera miljöfrågorna 

i det mesta. Från källsorter- 

8 april 

Åtta sekunder för lång speltid gjorde att Gävle 

Energis heta gäng i Arbetsrocken inte gick vidare i 

tävlingen. Snopet. 

13 april 

Det var många svettiga skolelever på muséet 

Silvanum. Gävle Energi medverkade i ett miljöprojekt 

där bolaget visade vad energi är. För att hålla 

igång en dator i två timmar krävdes fyra timmars 

trampande på en vanlig motionscykel. 

10 

lokala investeringsprogrammet 

I juni 2001 beviljade regeringen bidrag till Gävle kommun 

på 36,9 miljoner kronor till ett lokalt investeringsprogram 

för att öka den ekologiska hållbarheten i samhället. Av 

pengarna disponerar Gävle Energi 29,2 miljoner kronor. 

Programmet ska genomföras fram till 2004. Gävle Energis 

investeringar beräknas uppgå till 151 miljoner kronor. 

Tyngdpunkten i programmet ligger på klimatfrågor 

och här är vad som skett under året: 

• Vår nya biobränslebaserade värmecentral och närvärmenät 

i Bergby togs i drift i februari. Ersätter till en början 

cirka 500 m 3 olja per år. 

• Gävle Energi diskuterade med Stora Enso i Norrsundet 

kring ett närvärmenät och en ny produktionsanläggning 

för att ta hand om spillvärme från Norrsundets bruk. 

• För övergång till biobränslen i Hedesunda närvärmenät 

genomfördes ett tidskrävande planarbete. 

• Gävle Energi anslöt 305 småhus till fjärrvärmenätet. Det 

innebär att totalt 547 småhus har anslutits av planerade 

1000 inom programmet. 

• Gävles och Valbos fjärrvärmenät byggdes ihop genom en 

sju km lång ledning. Valbo hetvattencentral togs ur drift 

ingen i vår matsal till de gigantiska 

biobränslelagren vid vår värmeanläggning 

Johannes. Stort och smått. Precis 

som i världen, i Sverige, i Gävle. 

Inger Lindbäck 

Miljösamordnare 

Lasse Wahlund på nyckelharpa, exotiskt i 

Arbetsrock.

25 april 

Invigning och öppet hus i den nya närvärmeanläggningen 

i Bergby. Det var åtskilliga Bergbybor som 

var nyfikna på den nya pelletsanläggningen. 

21 maj 

Kommunstyrelsen beslutade att säga nej till en försäljning 

av Gävle Energi. Kravet på avkastning höjdes 

och möjligheten till samverkan mellan Gävle 

Energi och andra verksamheter skulle undersökas. 


Sol, vind och vatten - att tänka även på den globala miljön är lika viktigt som den lokala miljön vid Bönan. 

och avvecklingen av anläggningen påbörjades. Begäran 

om att ärendet avförs hos miljömyndigheterna kommer 

att inlämnas under år 2003. 

miljöaspekter och 

miljöpåverkan 

Våra viktigaste miljöaspekter är växthuspåverkan, spridning 

av föroreningar, hantering av kemikalier och avfall. 

Under året var andelen förnybar energi i fjärrvärmenätet 

95% (94%) och koldioxidtillskottet 10.000 (12.000) 

ton. 

Under året inträffade några incidenter som vi arbetat 

med och rapporterat vidare. 

Gångbron vid Forsby vattenkraftverk stängdes då 

brister i konstruktionen konstaterats i samband med 

besiktning. Bron åtgärdades och kunde öppnas igen efter 

en månad. 

Ökat läckage i anslutningsdamm vid Åbyfors vattenkraftverk 

ledde till relativt omfattande åtgärder. 

Ett haveri i asksändaren och elfiltret vid biovärmeanläggningen 

Johannes innebar att vi fick elda mer olja än 

beräknat, då anläggningen stod stilla under 48 timmar. 

Inga direkta utsläpp noterades dock. 

Hans Bywall och Magnus Lundberg invigde 

Bergbyanläggningen. 

11 

utbildning 

Under året uppdaterades den grundläggande miljöutbildningen 

för cirka 100 av våra medarbetare, under 

2001 fick 42 samma uppdatering. 

viktiga händelser ur miljöperspektiv 

• Nyanslutning av småhus samt industrier och övriga 

verksamheter till fjärrvärmen. På industri och verksamhetssidan 

har cirka 348 m 3 olja och 2,9 GWh el ersatts 

och motsvarande siffror för småhus var cirka 244 m 3 olja 

och 3,9 GWh el. 

• Ansökan om att få provelda papper och plast vid 

biovärmeanläggningen Johannes inlämnades till Länsstyrelsen. 

Beslut väntas under våren 2003. 

• I juni lämnade vi in prövotidsredovisning samt begäran 

om ändring av villkor vad gäller vattenutsläpp från 

Johannes. Slutliga villkor från Länsstyrelsen erhölls i 

november. Under 2003 kommer en ny vattenreningsutrustning 

att installeras. Investeringen beräknas till nio 

miljoner kronor. 

23 maj 

2000 glada laxar och nära 5000 öringar släpptes 

fria vid Strömdalens kraftstation. Nedre Gavleåns 

fiskevårdsföreningen är en av många föreningar 

Gävle Energi samarbetar med. 

3 juni 

Att felsökning och avhjälpning verkligen fungerar 

stod klart vid lunchtid då hela södra delen av Gävle 

drabbades av strömavbrott. Redan efter 14 minuter 

var felet avhjälpt.

Bioenergi 

58% 

FJÄRRVÄRME (GWh) 

Vår fjärrvärme baseras på en mix 

av olika bränslen. 

Mixen består av: 

Elpannor 

1% 

UTSLÄPP FRÅN EGENPRODUCERAD OCH 

INKÖPT VÄRME 773 GWh 

(gram per kWh) 

Överskottsenergi * 

mindre än 1% 

Värmepumpar 

2% 

* Överskottsenergi är överskott vid KEAB, 

deponigas samt rötgaspanna. 


Kväveoxider 0,13 0,14 

Svaveldioxid 0,01 0,01 

Koldioxid * 13,5 15,4 

*) Koldioxiden beräknas på andel fossilt bränsle. 

TOTALA UTSLÄPPSMÄNGDER FRÅN 

PRODUCERAD OCH INKÖPT VÄRME 

(ton) 


Kväveoxider 97 109 

Svaveldioxid 8 8 

Koldioxid * 10.000 12.000 

*) Koldioxiden beräknas på andel fossilt bränsle. 

FÖRNYBAR ELPRODUKTION 

Olja/gasol 

4% 

Under året producerades 58 GWh el. Av detta stod 

vindkraftverket Oskar för 0,6 GWh, resten vattenkraft. 

Skola, vård och omsorg – och energi i kommunal 

regi. 

Indunstning 

34% 


18 juni 

Kommunfullmäktige sa nej till en försäljning av 

Gävle Energi. Efter en tre timmar lång debatt sattes 

därmed punkt för den livliga och stundtals 

hårda debatten under året. 

21 juni 

Med en sju kilometer lång ledning började Valbo att 

kopplas ihop med fjärrvärmenätet i Gävle. 

12 

• Första driftsäsongen med Bergby pelleteldade närvärmeanläggning. 

• Byggandet av Valboledningen medförde en hel del arbete 

kring hantering av schaktmassor med provtagningar 

och miljöbedömningar. Arbetet krävde dessutom extra 

hänsyn eftersom en stor del av ledningen ligger inom 

skyddsområde för grundvattentäkt. 

• Miljömålsarbetet med nedbrytning på lokal nivå fortsatte. 

Gävle Energi deltar i det lokala arbetet. 

• Forsby vattenkraftverk stoppades för säsongen redan 22 

april då den varma våren gjorde att fiskvandringen startade 

tidigare än normalt. 

• Vi byggde om Nyhammarsdammen med stort hänsynstagande 

till fiskbeståndet. 

En bra miljö kan vara mycket, Gamla Gefle till exempel. 

Svetsning under parasoll – Valboledningen på 

gång.

• Samtliga kontrollprogram upphävdes av Bygg & Miljö 

och ersattes av ett egenkontrollprogram för hela vår verksamhet. 

• Alla vattenkraftverk i Gavleån gick över till livsmedelsgodkänd 

olja. 

FÖRNYBAR ELPRODUKTION 

Under året producerades 58 GWh el. Av detta stod vindkraftverket 

Oskar för 0,6 GWh. Övrigt är småskalig vattenkraft. 

lagar och krav 

Miljöbalken och dess förordningar styr i huvudsak vår 

verksamhet kring miljöfrågor. Annan miljölagstiftning 

som berör oss är de olika miljöskattelagarna avseende 

bland annat koldioxidskatt och kväveavgifter. Lokala 

26 juni 

Efter en varm vinter med en svag resultatprognos 

redogjorde vd Magnus Lundberg för de tuffa sparåtgärder 

som krävdes, både långsiktigt och kortsiktigt 

i ”Vårt Nya Gävle Energi”. Målet var att långsiktigt 

höja resultatet med 30 miljoner kronor. Det 

kortsiktiga målet var att hämta igen tio miljoner 

kronor. Vid årets slut visade det sig att företaget 

och dess personal lyckades i den kortsiktiga 

”Miljonjakten”. 


vår miljöpolicy 

Vi ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling och bedriva ett miljöarbete som inger förtroende för vår verksamhet. 

Vi ska eftersträva ständiga miljöförbättringar. Lagar och andra myndighetskrav utgör en miniminivå. Det innebär 

bland annat att: 

• vi erbjuder marknaden produkter och tjänster för ökad resurshushållning och därmed minskad miljöbelastning. 

Miljöarbetet är en viktig del i vår kommersiella verksamhet. 

• miljöfrågorna integreras i hela verksamheten och miljöhänsyn beaktas i beslut 

på alla nivåer i organisationen. 

• vi avsätter ekonomiska och personella resurser för att på ett effektivt och kostnadsmedvetet 

sätt förebygga och lösa miljöproblem. 

• vi hushållar med naturens resurser och tar hänsyn till miljöpåverkan vid inköp 

av varor och tjänster. 

• vi stimulerar vår personal till engagemang och ansvar i miljöarbetet genom 

delaktighet, utbildning och information. 

• vår miljökommunikation bygger på öppenhet och fakta. 

• vi påverkar, ställer krav och samarbetar med våra kunder, leverantörer, 

myndigheter och organisationer när det gäller vår miljö. 

Gävle Energi satsade på andra aktiviteter än 

Cityfesten. 

13 

Johannesört 

föreskrifter av vikt är skyddsområdesbestämmelserna och 

renhållningsordningen, som för övrigt har varit ute på 

remiss. Beslut hos Gästrike Återvinnare förväntas i början 

av år 2003. 

Inom koncernen finns flera tillstånds- och anmälningspliktiga 

verksamheter, se vidare i förvaltningsberättelsen 

(sidan 22). 

Miljörelaterade avgifter och skatter 2002 

• Tillsynsavgifter 117 Tkr 

• Miljöskadeförsäkringar 13 Tkr 

• Oberoende besiktningar/konsulter 394 Tkr 

• Koldioxidskatt (olja+gas) 1.219 Tkr 

• Kväveoxidavgifter, återbetalning 2001 +855 Tkr 

7 juli 

Sommartider innebär också skojartider. Gävle 

Energi uppmärksammade på nytt mängden av bluffakturor 

som alltid dyker upp. 

27 juli 

Det var en stor nyhet i lokaltidningarna att Gävle 

Energi inte sponsrade Gävle Cityfest det här året.


Året på affärsområde Värme 

Stadigt fler fjärrvärmekunder 

Affärsområde Värme producerade och distribuerade 

under 2002 värme till kunder i centrala Gävle och Valbo 

samt lokala nät i Hedesunda, Forsbacka och Bergby. 

I affärsområdet ingick de nio vattenkraftverken i 

Gavleån och Testeboån samt vindkraftverket Oskar. 

Dessutom ingick produktionsbolaget Gävle Kraftvärme 

AB med bioenergianläggningen Johannes i affärsområdet. 

2002 kännetecknades av en fortsatt hög utbyggnadstakt 

av fjärrvärme till villaägare. Vi har nu fler småhus 

än övriga kunder. Under året genomfördes satsningar 

inom bostadsområden i Stigslund, Olsbacka och Brynäs. 

305 småhus anslöts till fjärrvärme. Totalt finns nu 

1747 småhus anslutna. Under året provades nya arbetsmetoder 

med totalentreprenader. Resultatet blev lyckat 

bland de 200 nya anslutna i Stigslund. 

valbo nu en del i huvudnätet 

En viktig händelse under året var anslutningen av Valbo 

till huvudnätet. Den gamla panncentralen i Valbo kopplades 

bort under hösten och lokalnätet anslöts till Gävles 

fjärrvärmenät. 

Gasol och oljeeldningen i Valbo försvinner därmed 

och ersätts med spillvärme och biobränsle. Detta innebär 

nu att expansion och nyförsäljning av fjärrvärme till kunder 

i Valbo kan ske med samma förutsättningar som i 

Gävle. 

9 augusti 

Gävle Energis paddlande tjejer blev trea i Drakbåtsfestivalen. 

26 augusti 

Kommunfullmäktige tog beslutet kring en långdragen 

historia: Forsby kraftstation ska rivas. Men frågetecknen 

var många, exempelvis vem som ska 

bekosta rivningen. 

27 augusti 

Den traditionella surströmmingslunchen på företaget 

– för dem som vågade. 

Jag träffade en av många nöjda villaägare 

som sa: 

Att installera fjärrvärme är den bästa 

affär jag någonsin gjort. Att det skulle 

vara så skönt att slippa oroa sig för 

pannan kunde jag inte drömma om. 

Det är många kunder som under året har 

upptäckt samma sak, att pannrum förvandlats 

till snickarverkstad, lekrum eller 

nåt annat nyttigt. Jag är lika glad över 

Kvällens par i Parken, Kicki Wannberg och Ulf 

Borbos applåderas av Ulla Wahlman. 

14 

närvärme 

Utanför Gävles huvudnät finns lokala nät i Hedesunda, 

Forsbacka och Bergby. 

Under året invigdes den pelletseldade anläggningen i 

Bergby. 

avveckling av pelletsförsäljning 

Efter några år som återförsäljare av pellets tog vi beslutet 

under sommaren att avveckla verksamheten. 

johannes 

Biovärme från Johannes är en viktig del i Gävles fjärrvärmeförsörjning 

och miljömedvetna satsningar. 

Att det är lönsamt att satsa på miljön visar vår rening 

av kväveoxider (NOx rening). Vi fick tillbaka närmare en 

miljon kronor från Naturvårdsverket tack vare våra låga 

utsläppsvärden. 

Under året skedde proveldning av papper och plast. 

Resultatet var tillfredsställande och innebär att vi nu jobbar 

vidare med planer för en utökad proveldning av papper 

och plast. 

Inför sommaren hölls ett styrelseseminarium i ämnet 

där experter på avfallsförbränning tillsammans med representant 

från Naturvårdsverket redogjorde för nuläget och 

myndighetens syn på avfallsförbränning. 

Stigande elpriser och handel med ”gröna certifikat” 

satsningen på småhus, som över vidareutvecklingen 

av Johannes mot kraftproduktion 

och proveldning av billigare bränslen. 

Det är min fasta övertygelse att fjärrvärme 

även i framtiden kommer att vara 

ett miljövänligt och konkurrenskraftigt 

uppvärmningsalternativ. 

Hans Bywall 

Affärsområdeschef Värme 

29 augusti 

Två förmiddagars info för hela personalen på 

Konserthuset blev en bra samling kring temat ”Hur 

kan jag bidra i vårt förändringsarbete och skapandet 

av Vårt Nya Gävle Energi?” 

30 augusti 

”En kväll i Parken” blev succé. Det handlade om 

personalfest i 50-talsstuk, som svetsade samman 

personalen ytterligare.

innebär att en turbininvestering vid Johannes ganska snart 

är ett lönsamt investeringsprojekt. 

elproduktion 

Det var på många sätt ett extremt år. En vattenrik vår med 

hög produktion, en varm och ganska torr sommar och en 

torr höst innebar för Sverige tomma vattenmagasin och 

extrema elpriser med noteringar på 1 kr/kWh på Nordpools 

elbörs. Minskade flöden i slutet av året kompenserades 

med höga priser. Den nationella bilden gällde även 

för Gävle Energi. Totalt producerades 58 (61) GWh med 

ett medelpris på 25 (21) öre/kWh. 

Vindkraftverket Oskar gav 0,6 (0,5) GWh. 

gefle-dimensioneringen erkänd 

Vårt arbete med dimensionering av reglerventiler för varmvatten 

i fjärrvärmesystem har blivit så framgångsrikt att 

vi fått sätta namn på metoden. 

Gefledimensioneringen är numera ett välkänt begrepp 

i Sverige. Speciellt glädjande har varit den uppmärksamhet 

som internationella forskare visat för våra metoder med 

bland annat artiklar i flera erkända internationella publikationer. 

hög tillgänglighet 

Tillgängligheten i våra anläggningar var hög. Endast smärre 

störningar inträffade under året. I december drabbades 

Johannes av en kortare driftstörning, då anläggningen 

kördes med begränsad kapacitet under en kortare period. 

Vattenkraftstationen i Åbyfors drabbades av ett 

månadslångt driftsstopp på grund av fel i styrsystemet. 

En stor läcka på fjärrvärmeledningen på Staketgatan i 

centrala Gävle orsakade under oktober ett avbrott vilket 

innebar att cirka 2000 kunder i stadsdelen Nordost fick 

klara sig utan värme och varmvatten under cirka tio 

timmar. 

De begränsade störningarna visar att våra satsningar 

på underhåll, beredskapsplaner och säkerhet fungerar på 

ett bra sätt. 

ekonomi 

En inledande varm vinter kompenserades med en kall höst 

och de totala intäkterna uppgick till 314,7 (313,1) Mkr. 

Fjärrvärmeintäkterna blev 280,6 (277,3) Mkr. 

Intäkterna för elförsäljning för vattenkraft blev 13,5 

(11,4) Mkr. 

2 september 

Gävle Energis egen växel flyttades till Gävle kommuns 

centrala växel. 

9 september 

Vid en stor fjärrvärmekonferens i Trondheim uppmärksammades 

på nytt Gefledimensioneringen, 

en metod framtagen av Gävle Energi. Även flera 

erkända internationella tidskrifter skrev om 

metoden. 


Kicki Wannberg, Linda Rudd och Stewe Jönsson 

ute på fältet i kundvagnen. 

15 

Johannes är inte bara en nyttig del av Gävle - den är snygg också. 

Leveranserna av fjärrvärme uppgick till 693 (677) 

GWh och produktion av el till 58 (61) GWh. 

Resultatet efter finansnetto minskade och uppgick till 

35,5 (52,0) Mkr. 

Resultatförsämringen berodde på ökade produktionskostnader, 

huvudsakligen i form av ökade kostnader för 

bränsle och skatter samt ökade finansiella kostnader. 

Investeringarna inom affärsområdet uppgick till 83,3 

(79,2) Mkr. Huvuddelen av investeringarna var miljösatsningar 

inom ramen för det lokala investeringsprogrammet. 

De största enskilda projekten var utbyggnaden av ledningen 

till Valbo och den fortsatta satsningen på anslutning av 

småhus. 

Antalet anställda inom affärsområdet var 55 (51). 

framtiden 

Gävle Energi och dess energiförsörjning kommer även 

fortsättningsvis att ha avgörande betydelse för Gävle kommuns 

framtidssatsningar, inte minst på miljöområdet. Att 

ytterligare utveckla produkten fjärrvärme till privatpersoner 

och företag har hög prioritet. 

Andra viktiga framtidssatsningar är tillväxtinvesteringar 

för att möjliggöra såväl kraftproduktion som ökad 

värmeproduktion i Johannes. 

Regeringen beslutade i december 2002 att tillsätta en 

utredning om konkurrensen på värmemarknaden. Flera 

frågor ska ses över, bland annat prissättning, fjärrvärmens 

konkurrenssituation och lagstadgad rätt för tredje part att 

leverera värme i befintliga fjärrvärmenät. 

11 september 

”Miljonjakten” presenterades med en enkel uppföljning 

vecka för vecka, där alla anställda kunde 

se hur det korta sparprogrammet fortskred. 

16 september 

Vår personal kunde hälsa kunderna i Stigslund 

välkomna till Gävle Energis nya lokalkontor i 

området - kundvagnen. Den dök senare också 

upp i nästa fjärrvärmeområde, Strömsbro.


Året på affärsområde Elnät 

Ett monopol under lupp 

Affärsområde Elnät svarade under 2002 för överföring av 

el via det mark- och luftburna distributionsnätet. Inom 

affärsområdet ingick också att på uppdrag förnya och 

underhålla kommunens allmänna belysningsnät. 

Konsumenternas medvetenhet ökar och därigenom 

krav på kvalité, tillgänglighet och prissättning. 

Nätföretagens monopolsituation ifrågasätts och diskuteras 

ständigt. Under året hamnade branschen på nytt i 

fokus, både i den politiska debatten och i massmedia. 

Frågor som preliminärdebitering, enklare elräkningar och 

månadsvis avläsning är krav från våra kunder som ständigt 

växer sig starkare. 

Det här ställer ännu högre krav på oss. Kundernas 

önskemål tillsammans med myndighetskontroll över 

bland annat prisutveckling och leveranskvalité blir alltmer 

påtaglig och nätnyttomodellen blir den verkliga prövningen 

av elnätsföretagens verksamhet. 

En annan viktig fråga som diskuterades under vintern 

var effektbristen efter den ogynnsamma vädersituationen. 

De låga nivåerna i vattenmagasinen gjorde att priserna 

sköt i höjden. 

18 september 

Gävle Energi presenterade nyheten att företaget 

börjar sälja el igen inom några månader. 

23 september 

Styrelsens inriktningsbeslut om personalminskningar 

med 15 tjänster. Till de 15 tjänsterna lades tio 

inhyrda och tillfälligt anställda vars kontrakt avslutades. 

Jag kan konstatera att det verkligen inte 

är lugna gatan att jobba i ett monopol. 

Angreppspunkterna från omvärlden har 

varit många. Några exempel är krav på 

tätare avläsning, begripligare fakturor 

och avskaffande av preliminärdebitering. 

Man frågar sig vad det får kosta att till- 

Säkerhet prioriteras, med bland annat flera brandövningar. 

Här räddas Gunilla Svensson ut från 

huvudkontoret. 

16 

elnätet 

Vi har ett stabilt och modernt nät med hög driftsäkerhet. 

Efter omfattande förnyelse och kontinuerligt underhåll är 

tillgängligheten i våra nät nu ännu högre och de få störningar 

som förekom under året kunde hanteras utan att 

våra kunder drabbades nämnvärt. 

Förbättringsåtgärderna under året följde uppgjorda 

planer och handlade främst om utbyte av äldre utrustning. 

Effektkundbegreppet justerades från 200 till 160A, 

vilket innebar ombyggnad av mätutrustning och mätvärdesinsamling 

för cirka 300 kunder. En fortsatt justering 

till 80A kommer att genomföras under 2003. Resultatet 

visar att kunderna ändrar förbrukningsmönster vid övergång 

från säkrings- till effektabonnemang. 

marknad 

Den lokala elnätsmarknaden uppvisade små förändringar. 

Inom närområdet genomfördes 3773 leverantörsbyten 

och vid årsskiftet fanns inom koncessionsområdet 25 

balansansvariga. 

Anslutningar till elnätet genomfördes i normal omfattning 

och 93 nya anslutningar registrerades. Av dessa var 

tre högspänningskunder, Svensk Whisky i Mackmyra, 

Tomoku husfabrik i Fredriksskans samt Ballast Nord vid 

grustaget i Sälgsjön. 

fredställa alla dessa krav? Finns utrymmet 

inom den framtida intäktsreglering 

som nätnyttomodellen utgör? 

Kurt Kindström 

Affärsområdeschef Elnät 

6 oktober 

Brand på Johannes. Dessbättre var det bara en 

realistisk övning som visade att beredskapen var 

god.

Sju servisutökningar, 60 servisändringar samt 14 tillfälliga 

anläggningar nyttjades under året. 

nätföretag i förändring 

Nätnyttomodellen går under våren 2003 in i en ny pilotfas 

och denna version kommer att ligga mycket nära den slutgiltiga 

utformningen av modellen. Detta ger nätföretagen 

goda möjligheter att få en uppfattning om sin debiteringsgrad 

liksom att pilotfasen också är en möjlighet för företagen 

att in i det sista påverka modellutformningen innan 

den tas i bruk. Inrapportering av data har skjutits framåt i 

tiden och ska ske första gången i mars 2004. 

Kraven på månadsvis avläsning för kunder med en förbrukning 

över 8000 kilowattimmar per år är nästa stora 

utmaning. Branschföreningens ståndpunkt med kvartalsvis 

avläsning är ett försök till rimlig anpassning av införandekostnader 

och spridning av mycket stora investeringar 

över tiden. Bara för Gävle Energi skulle investeringarna 

uppgå till 70-75 Mkr under en treårsperiod. 

Regeringens beslut om införande av ”gröna elcertifikat” 

kom under januari 2003. Det kvotbaserade stödsystemet 

kommer att medföra avsevärda ingrepp i nuvarande 

rutiner med mätvärdeshantering, då mätvärden från 

produktionen ska särbehandlas, kvalitetssäkras och administreras 

inom ramen för de rutiner som styr elcertifikathandeln. 

I branschen finns vidare en delvis ny syn på hur näten 

ska förnyas och underhållas med exempelvis förslag om 

att endast använda kabel för näten. En annan inriktning 

vad gäller förnyelse är betydligt färre apparater och kopplingsutrustning. 

ekonomi 

De totala intäkterna ökade till 174,5 (173,1) Mkr varav 

137,3 (137,6) Mkr var nätavgifter. Totala transiteringsvolymen 

över elnätet uppgick till 792 (788) GWh. 

Resultatet efter finansiella poster blev 27,5 (31,6) Mkr. 

Resultatförsämringen berodde i huvudsak på ökade 

kostnader för dels överliggande nät, dels nätförluster. 

Investeringarna för elnätet blev 22,3 (26,3) Mkr. 


framtiden 

Lagstiftningen med bland annat koncessionsplikten ger 

stundtals bilden av nätföretaget som en verksamhet helt 

skyddad av monopolet. Så är det naturligtvis inte. I själva 

21 oktober 

Konstaterades att Gävle Energi är ett friskt företag 

med endast en tredjedel så många sjukdagar per 

anställd jämfört med snittet för hela Gävle kommuns 

anställda. 

25 oktober 

En fjärrvärmeläcka på Staketgatan gjorde att stora 

delar av norra Gävle blev utan värme. Läckan tätades 

provisoriskt för att kunderna snabbt skulle få 

tillbaka sin värme. 


Höstmörker, Gävle Energi har koll på alla gatlampor. 

17 

Även sjöstaden Gävle påverkas av elbranschens nya förutsättningar. 

verket är nätföretagen utsatta för väl så högt omvärldstryck 

från kundföreträdare och myndigheter, som de delar 

av energimarknaden som redan avreglerats. 

Kraven på nätföretagen kommer att tvinga fram effektiviseringar 

av den egna verksamheten och de som inte 

lyckas kommer att få se sina marginaler och lönsamhet 

sjunka. 

Gävle Energi är väl rustat och vill samtidigt vara steget 

före med olika kundlösningar istället för att bli offer för 

omständigheter där den egna rådigheten blir satt ur spel. 

1 november 

Starten för den nya organisationen med affärsenheter 

och stödfunktioner inom företaget. All personal 

i dotterbolaget Gävle Kraftvärme AB överförs 

till moderbolaget från årsskiftet 2002/2003. 

7 november 

Gävle Energis bredbandsprodukt GavleNet fortsatte 

att växa. Nu förekom produkten också i radio 

tolv gånger per dag som väderpresentatör i Radio 

Rix.


Året på Affärsområde Kommunikationsnät 

Utbyggnaden fortsätter 

– även på mindre orter 

Affärsområde Kommunikationsnät drev och förvaltade 

under 2002 ett fiberoptiskt bredbandsnät inom Gävle, 

Valbo och Forsbacka. Med produkten och varumärket 

GavleNet erbjöd vi kostnadseffektiva transporttjänster för 

tele- och datakommunikation. 

Basen i verksamheten består av fyra produkter - svartfiber, 

kapacitet, IP-tjänst samt operatörshotell. 

Verksamheten inom affärsområdet renodlades under 

året och består nu enbart av affären Kommunikationsnät. 

Marknads- och säljorganisation har nu lyfts ur affärsområdet. 

snabb expansion 

Kommunikationsnätets expansion fortsatte under året. Vi 

koncentrerade utbyggnaden främst mot förtätning av det 

befintliga fibernätet på Alderholmen och i Stigslund samt 

anslutningar i områden som tidigare förtätats. 

Under hösten kom ett glädjande besked när vi i konkurrens 

med andra företag blev utsedda till kommunal 

nätoperatör inom Gävle kommun enligt det statliga ITinfrastrukturprogrammet. 

Som kommunal nätoperatör 

får vi därmed mycket goda förutsättningar för kommuni- 

14 november 

Unge Robert Stjernstedt öppnade ventilen som 

innebar att Valboledningen nu var i full gång. 

Mångmiljonprojektet förenade nu Gävles och 

Valbos fjärrvärmenät. 

19 november 

GIS-dagen – ytterligare ett bevis på Gävle Energis 

samarbete med Högskolan. 

21 november 

Gävle Energi vann den offentliga upphandlingen 

Jag upplever en ökad efterfrågan på 

”riktigt” bredband vilket är mycket 

glädjande då vår målsättning hela tiden 

har varit att bygga en framtidssäker 

infrastruktur uppbyggd på optisk fiber. 

Som kommunal nätoperatör får vi en 

riktig utmaning att kunna erbjuda ett 

Fiberkabel, nu på gång på ytterligare orter. 

18 

kationsnätets fortsatta expansion inom hela kommunen. 

Att fylla nätet med produkter är en viktig del i utvecklingen. 

Under året tecknades ett avtal med Bonnier Media 

med tjänsten SF Anytime. Detta är exempel på vår öppna 

nät-filosofi med en ny tjänst där våra kunder via bredband 

kan hyra filmer och TV-program direkt hem till sin dator 

eller TV. 

Gävle Energi har förberett för framtida kommunikationsnät 

i samband med fjärrvärmeutbyggnaden dels i 

Stigslund, dels mellan Gävle och Valbo samt i samband 

med byggande av gång- och cykelväg mellan Hemlingby 

och Furuvik. 

marknad under utveckling 

Vi kan idag med tillförsikt se tillbaka och vara tacksamma 

över att vi inte drogs med i den investeringsvåg, som från 

början av år 2000 och framåt ledde till många IT-företags 

nedgång och fall. Våra strategiska utgångspunkter har 

varit att undvika investeringar med stor riskprofil. Därför 

har vi också idag ett synnerligen bra utgångsläge för fortsatta 

satsningar på kommunikationsnätet och produkter 

på nätet. 

Bredbandsanslutningar är en växande marknad och 

enligt undersökningar inom den svenska privatkonsumentmarknaden 

kommer redan år 2003 cirka 20% av de som 

har möjlighet att få bredband att vara uppkopplade. 

bredbandsnät som uppfyller efterfrågat 

behov inom hela kommunen. Jag är helt 

övertygad att vi kommer att lyckas. 

Christer Englund 

Affärsområdeschef Kommunikationsnät 

kring kommunens utbyggnad av IT-infrastrukturprogrammet. 

Det innebär en satsning på 40 miljoner 

kronor för att även mindre orter ska få möjlighet till 

bredband. 

25 november 

Gävle Energi bidrog som vanligt i samarbetsprojektet 

NOT-veckan (Naturvetenskap och teknik) för 

skolelever för att öka intresset inom ämnesområdena. 

Eleverna fick bland annat gå på studiebesök 

på Johannes biovärmeanläggning och på 

Strömdalens kraftstation.

Tillväxten är stark och år 2005 bedöms motsvarande 

siffra vara 45%. Samtidigt som nätet byggs ut kommer 

också företagen att få bättre möjligheter till anslutningar. 

IT-infrastrukturprogrammet påverkar vårt sätt att 

bearbeta marknaden. Från 2003 och framåt kommer vi 

även att rikta oss till privatkunder, vilket också påverkar 

behovet och disponeringen av resurser. Bearbetningen av 

privatmarknaden är betydligt mer resurskrävande än företagsmarknaden. 

Genom att öka privatkundsanslutningarna blir vi samtidigt 

mindre känsliga för marknadens svängningar. Nätet 

blir med fler privatkunder också mera intressant för 

tjänsteleverantörer, som i sin tur blir kunder i vårt kommunikationsnät. 

ekonomi 

De totala intäkterna uppgick till 18,1 (37,6) Mkr varav de 

löpande abonnemangsavgifterna uppgick till 13,9 (10,0) 

Mkr. Resultatet efter finansiella poster blev -5,0 (-18,6) 

Mkr. 

Aktiva abonnemang var vid årsskiftet 429 (225). 

Investeringarna inom kommunikationsnätet uppgick 

till 9,4 (8,8) Mkr. 



Kultur från konserthuset direkt ut till även mindre orter via kommunikationsnätet - möjligt i samband med bredbandsutbyggnaden. 

25 november 

Som väntat beslutade Gävle kommunfullmäktige 

om högre avkastningskrav på Gävle Energi för det 

kommande året. Från 12 till 15 procent på eget 

kapital. 

6 december 

Vid en välbesökt presskonferens om Gävle Energis 

elåterförsäljning offentliggjordes att det blev 

Skellefteå Kraft som blir leverantör de kommande 

tre åren. 

Avtal om elåterförsäljning. Sten Gabert och 

Magnus Lundberg flankerar Skellefteå Krafts 

Roland Karlsson. 

19 

På grund av förändringar inom affärsområdet är jämförbarheten 

mellan åren inte rättvisande. I föregående års 

siffror ingick även affärsområde Energitjänster. 

framtiden 

Vår övertygelse är att kommunikationsnätets snabba 

tillväxt blir en positiv hävstång för Gävle Energis framtida 

utveckling. Efter att under en femårsperiod ha investerat 

närmare 60 Mkr i infrastruktur och med fortsatta investeringsplaner 

på ytterligare 40 Mkr har Gävle Energi en 

plattform för att hantera stora kundvolymer och också 

vara en intressant samarbetspartner för olika tjänsteföretag. 

Lönsamheten är idag, efter flera år av tunga investeringar, 

negativ. Den ekonomiska utvecklingen pekar mot 

nollresultat inom en femårsperiod. 

Kommunikationsnätet är konkurrensutsatt med ett 

flertal stora aktörer, korta avtalstider och en snabb förnyelse 

av produkter och teknik. 

Riskexponeringen är avsevärt större inom detta produktområde 

jämfört övriga produkter och tjänster i koncernen. 

Mot detta skall ställas de värdeskapande aktiviteter 

och det starka varumärke som GavleNet i grunden 

utgör. 

19 december 

Konkurrenterna var inte sena på att reagera på 

Gävle Energis planer på elåterförsäljning. En konkurrent 

erbjöd våra nätkunder en gemensam faktura 

– utan vår vetskap och hänvisande till vår kundtjänst… 

31 december 

”Miljonjakten” lyckades. Målet för andra halvårets 

korta besparing var 9,2 miljoner kronor. De gemensamma 

ansträngningarna resulterade i kostnadsminskningar 

på 9,8 miljoner kronor.


Så här hanterar vi risker 

Grundläggande för all riskhantering är tidig identifiering, 

rapportering, uppföljning och övervakning. Genom fastställda 

ramar och riktlinjer, riskpolicies och metoder för 

värdering och mätning av risk säkerställs en god riskhantering 

och kontroll i koncernen. 

ELPRISRISKER 

Gävle Energi bedriver sedan våren 2003 återförsäljning av 

el med Skellefteå Kraft AB som samarbetspartner och leverantör. 

Elåterförsäljning skiljer sig från elhandel, då elåterförsäljning 

sker med begränsat risktagande. Riskhanteringen 

regleras i avtal. Gävle Energi har försäkrat sig om 

rätten att fatta beslut om prissättning mot slutkund och 

hanterar kundkontakter och kundrelationer. 

Vad avser koncernens behov av el för täckande av förluster 

i det egna nätet och el för förbrukning i egna anläggningar 

täcks detta via ett inköpsavtal med Skellefteå Kraft 

AB. För koncernens produktion av el i egna vattenkraftstationer 

säkerställs avsättningen via samma bolag. Köp 

och motköp uppgår till cirka 60 GWh vardera. 

FINANSIELLA RISKER 

Den finansiella exponeringen för koncernen utgörs av 

ränte- och kreditrisker. I en finans- och kreditpolicy regleras 

hanteringen av dessa risker. Finanspolicyn är gemensam 

för hela kommunkoncernen och flödena hanteras av 

kommunens internbank. 

refinansierings-, ränte- och valutarisker 

Koncernens verksamhet är kapitalintensiv och har kraftiga 

likviditetssvängningar under året, vilket ställer krav på 

kapitaltillgänglighet. För den kortfristiga kapitaltillgängligheten 

har koncernen ett kreditlöfte på 200 Mkr. 

Koncernens finansiering sker via kommunens internbank. 

Genom en jämn spridning av förfallotider på koncernens 

lån minimeras refinansieringsrisken. 

Av den totala låneskulden är målsättningen att högst 

45% av lånestocken får falla till betalning inom en rullande 

tolvmånadersperiod. Räntekänsligheten regleras genom 

att lånen tas upp till rörlig och fast ränta och lånen sprids 

på olika räntebindningsperioder. Koncernen har inga 

utlandslån. 

Genom att Gävle Energi ingår i Gävle kommun tillgodogör 

sig koncernen hög kreditvärdighet. 

kreditrisker 

Kreditriskerna som hänför sig till kundfordringarna är 

begränsade till storlek genom den hantering som säkerställs 

inom ramen för kundkreditpolicyn. 

försäkringar 

Anläggningstillgångarna är försäkrade med avseende på 

egendom, avbrott och ansvar gentemot tredje man. 

Risktagandet är reglerat via självrisker. Från och med 

2003 ligger koncernens försäkringar i Svenska Kommun 

Försäkrings AB, som är ett av Gävle och Sundsvalls kommun 

samägt försäkringsbolag. 

20 

OPERATIONELL RISK 

Operationell risk definieras som risken att lida skada och 

eller förlust på grund av brister i företagets administrativa 

rutiner eller system. Exempel på detta kan vara icke tillförlitliga 

IT-system, brister i den interna rapporteringen 

eller oklara ansvarsområden. Respektive enhet inom koncernen 

ansvarar för att den typen av risker begränsas 

genom en tillfredsställande intern kontroll. 

ÖVRIGA RISKER 

leverantörsberoende 

Köpberoende vad gäller hetvatten är stort. Knappt 40 % 

av hetvattenproduktionen kommer från egna anläggningar. 

Resterande 60% köps från Korsnäs AB och Karskär 

Energi AB. Genom avtal med optioner och ett nära och 

utvecklat samarbete är riskexponeringen på kort sikt minimerad. 

miljö 

Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet dels i 

moderbolag, dels i dotterbolag. Beroendet av de anmälnings- 

och tillståndpliktiga verksamheterna är betydande. 

Inom ramen för koncernens miljöpolicy hanteras förekommande 

miljörisker och minimikravet är att med god 

marginal uppfylla gällande miljölagar. 

säkerhet 

Koncernens säkerhets- och riskanalysarbete vad avser de 

externa näten för el, värme och kommunikation samt 

näten för IT/information är reglerade i policies för respektive 

område. Genom aktiv omvärldsbevakning och återkommande 

risk- och sårbarhetsanalyser anpassas Gävle 

Energis säkerhetsnivå till gällande risk- och hotbild. För 

IT/informationsverksamheten finns en för Gävle kommun 

gemensam IT-policy. 

KÄNSLIGHETSANALYS 

De risker som är förenade med koncernens verksamhet 

kan beskrivas med hjälp av följande nyckeltal. 

pris- och volymkänslighet 

1 öres förändring av den rörliga delen av elnätsavgifterna 

påverkar resultatet +/- 8 Mkr. 

1 öres förändring av den rörliga delen av fjärrvärmepriset 

påverkar resultatet +/- 7 Mkr. 

50 GWh förändring i leveranser av fjärrvärme påverkar 

resultatet +/- 10 Mkr 

10 GWh förändring i vattenkraftproduktion påverkar 

resultatet +/- 2 Mkr. 

finansiell påverkan 

1 procentenhets förändring av det allmänna ränteläget 

(räntebärande skulder) påverkar resultatet +/- 6 Mkr.


Förvaltningsberättelse 

Styrelsen och verkställande direktören för Gävle Energi 

AB (org nr 556407-2501) avger härmed följande årsredovisning 

och koncernredovisning. 

KONCERNEN 

ägarförhållanden, bolag, 

affärsområden 

Koncernen består av moderbolaget Gävle Energi AB samt 

de helägda bolagen Gävle Kraftvärme AB och Gävle 

Energisystem AB. Koncernen ingår i Gävle Stadshus AB, 

som i sin tur ägs av Gävle kommun. 

Den operativa verksamheten i koncernen var under 

året uppdelad i tre affärsområden - Värme, Elnät och 

Kommunikationsnät. I slutet av året fastställdes en ny 

organisation och från och med årsskiftet 2002/2003 

bedrivs verksamheten i en matrisorganisation. Enheter för 

Värme, Elnät, Kommunikationsnät och El svarar för koncernens 

affärer och affärsutveckling, medan funktioner för 

Teknik, Drift/Service, Marknad/Sälj, Affärsstöd, Administration 

och Personal är koncernövergripande stödenheter. 

väsentliga händelser 

Efter föregående års ägardiskussioner kom avgörandet om 

Gävle Energis framtid vid halvårsskiftet, då ägaren beslöt 

att behålla bolaget i kommunal ägo. Samtidigt med beslutet 

ställde också ägaren väsentligt högre resultatkrav på 

bolaget genom att höja avkastningskravet på eget kapital 

till 15 (12) %. 

Forsby, en av koncernens vattenkraftsstationer, har 

sedan lång tid tillbaka varit del av en debatt kring bevarande 

av miljö- och naturintressen i Testeboån. Efter kompletterande 

utredningar beslöt ägaren under sensommaren 

att utrivningen av vattenkraftstationen i Forsby skall verkställas. 

Under hösten fattades beslut om att påbörja återförsäljning 

av el med Skellefteå Kraft AB som leverantör. 

Gävle Energi sköter kundrelationer och kundkontakter. 

Själva affären mot slutkund sker i dotterbolaget Gävle 

Energisystem AB. Återförsäljningsverksamheten startade 

under våren 2003. 

I konkurrens med ett antal IT-infrastrukturföretag fick 

Gävle Energi under hösten kommunens uppdrag att bygga 

ut IT-infrastrukturen i hela Gävle kommun. Affären innebär 

ett åtagande över en femårsperiod med en utbyggnad 

av dels lokala nät , dels orts- och områdessammanbindande 

nät. 

Totalinvesteringen beräknas uppgå till 40 Mkr och 

finansieringen sker till cirka 30 % med egna medel, medan 

resterande medel utgörs av bidrag från EU, stat och kommun. 

Sedan 1998 har bolaget legat i tvist med skattemyndigheten 

avseende ersättningar till Gävle kommun för ledningsnät 

i mark. Under november prövades ärendet av 

Länsrätten i Dalarna och i den meddelade domen undanröjs 

skattemyndighetens beslut i den del de avser taxeringsåren 

1995-1997. För 1998-1999 års taxering nedsätts 

21 

det avdragsgilla beloppet till 1,4 Mkr årligen. Dessutom 

undanröjs samtliga skattetillägg. Bolagets yrkanden har 

årligen uppgått till 5 Mkr. Såväl bolaget som skattemyndigheten 

har överklagat Länsrättens dom (se Not 6). 

marknaden 

Strukturomvandlingen på den svenska marknaden fortsatte 

under 2002. Uppköpen har i stor utsträckning ersatts av 

bytesaffärer mellan de stora aktörerna på marknaden. 

Sedan avregleringen 1996 är ändå den kanske mest framträdande 

förändringen i ägandet ett ökat utländskt inflytande 

och minskat kommunalt ägande. 

Den smått dramatiska prisutvecklingen på el under 

hösten 2002 skapade på nytt en intensiv debatt och återigen 

ifrågasätts energiföretagens förmåga och trovärdighet. 

En debatt som slår tämligen blint mot alla i branschen. De 

som företräder konsumenterna ställer nya krav på regleringar 

och ingripanden från statsmakterna, medan energibranschen 

å sin sida hävdar att i en avreglerad marknad 

med stigande knapphet på produktionsresurser är det 

naturligt att marknadskrafterna får genomslag. 

I december 2002 tillsatte regeringen en utredning, 

”Fjärrvärmen på värmemarknaden”. Utredningen ska se 

över fjärrvärmens förutsättningar och hur konkurrens kan 

stimuleras på värmemarknaden. Branschens företrädare 

betraktar värmemarknaden som en marknad där fjärrvärmeföretagen 

söker tillgodose kundernas behov av värme i 

konkurrens med andra uppvärmningsformer. Priset på 

fjärrvärme bör därmed sättas av marknaden och styras av 

konkurrensen med andra uppvärmningsalternativ och inte 

bli någon reglerad monopolverksamhet. 

Fjärrvärmens unika fördelar ligger i systemtänkandet, 

där värmeproduktion, distribution och kundanläggningar 

samverkar. Att via exempelvis lagstiftning öppna ett 

befintligt fjärrvärmenät i syfte att öka konkurrens och 

kundnytta fungerar sannolikt bara i teorin. I praktiken 

innebär det tekniska svårigheter som riskerar att tvärtom 

leda till lägre effektivitet och högre priser för kunden. 

Expansionen på den lokala marknaden har i huvudsak 

skett inom affären Värme. Det fortsatta programmet med 

småhusanslutningar gav ytterligare nya kunder och under 

en treårsperiod har 962 småhus anslutits till fjärrvärmenätet. 

Den nya fjärrvärmekulverten från värmeverket 

Johannes till Valbo skapar ytterligare anslutningsmöjligheter 

för såväl industri- som småhuskunder. Både småhusprogrammet 

och kulvertutbyggnaden skall ses som viktiga 

framtidsatsningar och möjliggör också en snabbare 

omställning till ett mera uthålligt ekologiskt samhälle. 

Inom det snabbväxande Kommunikationsområdet 

utgörs satsningarna främst av investeringar för att möta 

kundernas krav på högre kapacitet och tillgänglighet samt 

efterfrågan på GavleNets produkter. 

Lanseringen av Gävle Energi som elåterförsäljare är en 

från kunderna länge efterfrågad tjänst. Med erbjudande 

om el blir Gävle Energi återigen ett energiföretag med en 

komplett portfölj av produkter och tjänster inom hela 

energiområdet.

försäljning och resultat 

De totala intäkterna i koncernen uppgick till 491,0 (494,1) 

Mkr. En mild vår och varm sommar följdes av en tidig och 

kall höst med låga temperaturer och som helhet blev 2002 

något kallare än 2001 mätt i antal graddagar. Totala leveranser 

av fjärrvärme uppgick till 693 (677) GWh och volymen 

överförd energi på elnätet till 792 (788) GWh. 

Koncernens försäljning av el från egna vattenkraftstationer 

uppgick till 58 (61) GWh. 

Rörelsens totala kostnader ökade med 7,7 (16,3) Mkr 

och uppgick till 409,6 (401,9) Mkr. Produktionskostnaderna 

ökade med 11,2 (2,3) Mkr, medan personal- och 

övriga omkostnader minskade med 8,8 (0,9) Mkr och 

uppgick till 169,6 (178,3) Mkr. Ökningen i produktionskostnaderna 

hänförde sig i huvudsak till ökade kostnader 

för inköp av bränslen och den minskade omkostnadsnivån 

var i allt väsentligt resultatet av koncernens kortsiktiga 

besparingsprogram under hösten 2002. Avskrivningarna 

uppgick till 81,6 (76,5) Mkr. Ökningen av avskrivningarna 

kan i första hand hänföras till de fortsatta investeringarna 

inom affären Värme och Kommunikationsnät. 

Rörelsekostnadernas andel av rörelseintäkterna uppgick 

till 83,4 (81,3) %. 

Rörelseresultatet blev 81,5 (92,3) Mkr. I rörelseresultatet 

ingår strukturkostnader av engångskaraktär motsvarande 

5,7 Mkr i samband med avveckling av personal och 

försäljning av rörelsefastighet. Rörelsemarginalen (rörelseresultatet 

i procent av rörelsens intäkter) uppgick till 16,6 

(18,7) %. 

Koncernens finansnetto försämrades med 1,7 (3,9) 

Mkr. Den räntebärande långfristiga finansieringen var 

oförändrad och uppgick till 550 Mkr. Den genomsnittliga 

räntenivån på koncernens externa finansiering ökade och 

uppgick till 5,5 (5,3) %. 

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick 

till 52,4 (65,0) Mkr. Nettomarginalen (resultatet efter 

finansiella intäkter och kostnader i procent av rörelsens 

intäkter) blev 10,7 (13,2) %. 

Skatt på årets resultat uppgick till 20,0 (18,2) Mkr, 

varav aktuell skatt och skatt hänförlig till tidigare period 

var 0,4 (-) mkr och uppskjuten skatt 19,6 (18,1) Mkr. 

Årets resultat blev 32,4 (46,8) Mkr. 

Räntabiliteten på totalt kapital var 6,9 (8,1) %, medan 

räntabiliteten på eget kapital före skatt uppgick till 12,5 

(16,0) %. 

investeringar, finansiering 

och likviditet 

Koncernens investeringar minskade och uppgick till 116,2 

(121,7) Mkr. Merparten av investeringsprogrammet var 

fortfarande inom affärsområdet Värme med den fortsatta 

småhussatsningen och kulvertutbyggnaden till Valbo. 

Investeringarna inom Elnätet låg kvar på oförändrad nivå, 

medan Kommunikationsnätet drog ned investeringsvolymerna 

under 2002. 

Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive 

förändringar i rörelsekapital minskade och uppgick till 

133,7 (140,9) Mkr. Ökningen av kortfristiga fordringar 

och minskningen av kortfristiga skulder inklusive övriga 

förändringar i rörelsekapitalet innebar att kassaflödet 

totalt från den löpande verksamheten uppgick till -12,4 

(245,7) Mkr. Inklusive investeringsverksamheten blev det 


22 

totala kassaflödet -122,2 (124,0) Mkr. Årets negativa 

kassaflöde påverkades dessutom av nettobetalningar till 

ägaren uppgående till -15,0 (-65,0) Mkr. Finansieringen 

skedde dels genom en ökning av de långfristiga skulderna, 

dels genom en utökad koncernkredit. Sammantaget uppgick 

finansieringen till 132,4 (-59,6) Mkr. Likviditeten förändrades 

med -4,8 (-0,5) Mkr och likviditeten uppgick vid 

årets slut till 1,5 (6,4) Mkr. 

Soliditeten stärktes ytterligare och uppgick vid årets 

slut till 36,0(34,8) %. 

miljöpåverkan 

Koncernen bedriver anmälnings- och tillståndspliktig verksamhet 

enligt miljöbalken dels i moderbolaget Gävle 

Energi AB, dels i dotterbolaget Gävle Kraftvärme AB. 

Moderbolagets tillståndspliktiga verksamhet utgörs av tre 

hetvattencentraler. Den anmälningspliktiga verksamheten 

utgörs av en värmepump samt Bergby pelletpanna och 

Forsbacka biopanna. Utöver detta finns tillstånd enligt 

förordningen om farligt avfall för vissa transporter. I 

moderbolaget finns vidare anmälan om transport av 

begränsade mängder farligt avfall liksom komposttillstånd. 

I december erhölls tillstånd från Bygg & 

Miljönämnden enligt vattenskyddsföreskrifterna i samband 

med uppförande av en ny nätstation. 

Gävle Kraftvärme AB har tillståndspliktig verksamhet 

i form av nio vattenkraftstationer samt biovärmeverket 

Johannes. Dessutom finns i bolaget Strömgården, som är 

en mindre pelleteldad färdigvärmeanläggning samt det 

anmälningspliktiga vindkraftverket Oskar. 

År 2002 beslöt Gävle kommun om total utrivning av 

Forsby vattenkraftverk, vilket innebär att miljöprövning 

och rivning kommer att genomföras. 

Under året erhölls slutliga villkor från Länsstyrelsen 

vad gäller utsläpp till vatten från Johannes. En begäran om 

tillstånd att elda andra bränslen i form av utsorterade fraktioner 

av papper och plast lämnades in till Länsstyrelsen. 

Beslut förväntas under vinter/vår 2003. 

Bolagets beroende av de tillstånds- och anmälningspliktiga 

verksamheterna är betydande. 

personal 

Medelantalet anställda uppgick vid årets slut till 177 (180), 

varav 33 (33) kvinnor. 

Löner och ersättningar uppgick till 57,1 (56,2) Mkr. 

Till styrelse och verkställande direktör har utbetalats 1,4 

(1,0) Mkr. Ytterligare uppgifter om medelantalet anställda, 

lönekostnader samt förmåner till ledande befattningshavare 

framgår av avsnittet Personal (sid 9) samt Not 3 

(sid 33). 

MODERBOLAGET 

Moderbolagets verksamhet under 2002 omfattade affärerna 

för Elnät, Kommunikationsnät och försäljning av 

fjärrvärme. 

I början av verksamhetsåret 2002 överfördes kraftstationerna 

Tolffors, Forsbacka, Forsby och Oslättsfors från 

moderbolaget till Gävle Kraftvärme AB. Samtliga kraftstationer, 

totalt nio till antalet, finns därmed i dotterbolaget 

Gävle Kraftvärme AB. Överföringen skedde till bokförda 

värden.

försäljning och resultat 

Moderbolagets intäkter uppgick till 481,5 (483,0) Mkr. 

Rörelseresultatet var oförändrat och blev 29,1 (29,0) 

Mkr. Rörelsemarginalen uppgick till 6,0 (6,0) %. 

Finansnettot försämrades och uppgick till -11,0 (-8,6) 

Mkr. Resultatet efter finansiella poster blev 18,1(20,4) 

Mkr. Till obeskattade reserver avsattes 29,7 (-) Mkr. 

Skatt på årets resultat uppgick till -2,1 (-5,7) Mkr. 

Årets resultat uppgick till -13,7 (14,7) Mkr. 

personal 

För uppgifter om anställda, löner och ersättningar – se 

Not 3, sidan 33. 

förslag till vinstdisposition 

Koncernens fria egna kapital enligt koncernbalansräkningen 

uppgår till 172.043 Tkr. Någon avsättning till bundna 

fonder föreslås ej. Till bolagsstämmans förfogande står 

följande vinstmedel: 

Balanserad vinst 185.654.374:04 kr 

Årets resultat -13.684.260:33 kr 

Summa 171.970.113:71 kr 

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att medlen 

disponeras så att i ny räkning överförs: 

Summa 171.970.113:71 kr 

styrelsearbetet under 2002 

Gävle Energis styrelse består av 14 bolagstämmovalda 

ledamöter, nio ordinarie och fem suppleanter, samt två 

GÄVLE ENERGISYSTEM AB 

100% 


23 

ledamöter med två suppleanter utsedda av de anställdas 

organisationer. Tjänstemän i bolaget deltager i styrelsens 

sammanträden såsom föredragande. 

Styrelsen har under året 2002 haft åtta ordinarie sammanträden 

samt ett konstituerande sammanträde. De viktigaste 

frågorna, som styrelsen behandlat under året har 

varit frågor hänförliga till koncernens ekonomiska utveckling, 

koncernens struktur och organisationsförändringar, 

affärsplan och strategiska inriktning samt marknadsfrågor. 

Vidare har frågor med anledning av investeringsbeslut och 

etableringen av elåterförsäljning behandlats. 

I samband med behandlingen av bokslutet har styrelsen 

sammanträffat med ordinarie revisorer och lekmannarevisorer 

och erhållit en avrapportering av deras iaktagelser. 

framtiden 

Kommunens Vision 2010 och ägardirektiven är vägledande 

för Gävle Energis verksamhet och utveckling. Pågående 

utbyggnad av fjärrvärmenätet, satsningarna på en heltäckande 

IT-infrastruktur inom hela kommunen och miljöinvesteringarna 

inom ramen för det lokala investeringsprogrammet 

(LIP) är viktiga framtidssatsningar för 

både Gävle Energi och kommunen. 

Koncernens möjligheter ligger i att utveckla konkurrenskraften 

i befintlig kärnverksamhet. Genom en i grunden 

förändrad organisation med ett tydligt uppdrag att 

utveckla Gävle Energis affärer ska koncernen växa inom 

områdena Värme, Kommunikation och El. 

Ägarens förväntningar innebär att Gävle Energi måste 

arbeta med förutsättningar som ger utrymme för både 

tillväxt och offensiva framtidsinvesteringar. 

2002 2001 2002 2001 2002 2001 

Intäkter 314,7 313,1 174,5 173,1 18,1 37,6 

Kostnader -253,5 -238,3 -145,8 -138,7 -20,7 -54,4 

Finansnetto -25,7 -22,8 -1,2 -2,8 -2,4 -1,8 

Operativt resultat 35,5 52,0 27,5 31,6 -5,0 -18,6 

Exklusive engångskostnader 

1) Avser Affärsområde Kommunikationsnät inklusive Energitjänster 

koncernen 2002 

MODERBOLAG 

GÄVLE ENERGI AB 

GÄVLE KRAFTVÄRME AB 

100% 

resultat per affärsområde – mkr 

värme elnät kommunikatiosnät 

1)


resultaträkning [tkr] 

koncernen 

Not 1 2002 2001 

Nettoomsättning 475.814 476.840 

Aktiverat arbete för egen räkning 15.219 17.351 

Summa rörelsens intäkter Not 2 491.033 494.191 

rörelsens kostnader 

Hetvatten, bränsle, elkraft och 

förnödenheter Not 2 -158.331 -147.058 

Övriga externa kostnader Not 2, 16 -81.220 -94.658 

Personalkostnader Not 3 -88.378 -83.719 

Avskrivningar Not 4 -81.625 -76.454 

Summa rörelsens kostnader -409.554 -401.889 

Rörelseresultat 81.479 92.302 

Resultat från finansiella investeringar 

Intäkter från värdepapper 165 - 

Ränteintäkter 737 262 

Räntekostnader -29.958 -27.591 

Summa resultat från finansiella investeringar -29.056 -27.329 

Resultat efter finansiella poster 52.423 64.973 

Skatt på årets resultat Not 6 -19.995 -18.138 

Årets resultat 32.428 46.835 

24

tillgångar 


balansräkning tillgångar [tkr] 

koncernen 

25 

Not 1 02-12-31 01-12-31 

anläggningstillgångar 

Materiella anläggningstillgångar Not 7 

Byggnader och mark 259.902 273.186 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 767.089 670.895 

Inventarier 7.745 9.198 

Pågående nyanläggningar 51.812 107.213 

Finansiella anläggningstillgångar Not 8 

Övriga andelar 239 239 

Uppskjutna skattefordringar 1.106 1.149 

Övriga långfristiga lån - 92 

Summa anläggningstillgångar 1.087.893 1.061.972 

omsättningstillgångar 

Varulager 

Råvaror och förnödenheter 16.691 19.381 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 51.172 40.208 

Övriga fordringar 

Förutbetalda kostnader och 

5.994 6.548 

upplupna intäkter Not 10 43.887 31.094 

Kassa och bank 1.546 6.368 

Summa omsättningstillgångar 119.290 103.599 

Summa tillgångar 1.207.183 1.165.571 

1) Inklusive 4.890 Tkr motsvande andel 

i koncernkonto Gävle kommun. 

1)

alansräkning 

eget kapital och skulder [tkr] 

koncernen 

eget kapital och skulder 


eget kapital Not 11 

Not 1 02-12-31 01-12-31 

Bundet eget kapital 

Aktiekapital 60.000 60.000 

Bundna reserver 202.581 181.225 

Summa bundet eget kapital 262.581 241.225 

Fritt eget kapital 

Balanserad vinst 139.615 117.936 


Summa fritt eget kapital 172.043 164.771 

Summa eget kapital 434.624 405.996 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner Not 13 9.315 11.375 

Avsättningar för skatter 74.115 65.810 

Summa avsättningar 83.430 77.185 

Långfristiga skulder Not 14 

Koncernkredit Gävle kommun 32.347 - 

Skulder till Gävle kommun 500.000 400.000 

Summa långfristiga skulder 532.347 400.000 

Kortfristiga skulder 

Förskott från kunder 393 719 

Leverantörsskulder 35.216 49.665 


Skulder övriga koncernbolag 14.011 64.975 

Skatteskulder 125 2.104 

Övriga skulder 

Upplupna kostnader och 

7.189 8.650 

förutbetalda intäkter Not 15 38.276 29.797 

Summa kortfristiga skulder 156.782 282.390 

Summa eget kapital och skulder 1.207.183 1.165.571 

Ställda säkerheter inga inga 

Ansvarsförbindelser Not 3 6.750 6.686 

26


kassaflödesanalys [tkr] 

koncernen 

den löpande verksamheten 2002 2001 


Avskrivningar 

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 

Realisationsvinst/förlust vid försäljning av 

81.625 76.454 

anläggningstillgångar 2.149 -48 

Förändring avsättning till pensioner -2.060 -465 

Erhållen ränta och utdelning 902 262 

Erlagd ränta -29.958 -27.591 

Betald inkomstskatt 

Kassaflöde från löpande verksamhet före 

-447 - 

förändringar av rörelsekapital 133.690 140.914 

Förändringar i rörelsekapital 

Ökning(-)/minskning(+) av varulager 2.690 -2.367 

Ökning av kortfristiga fordringar -23.203 -6.213 

Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder -125.608 113.352 

Kassaflöde från den löpande verksamheten -12.431 245.686 

investeringsverksamheten 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -116.239 -121.668 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 6.409 48 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -109.830 -121.620 

finansieringsverksamheten 

Minskning av långfristiga fordringar 92 100 

Ökning (+)/minskning(-) av långfristiga skulder 132.347 -59.747 

Erhållet aktieägartillskott 25.000 - 

Lämnat koncernbidrag -40.000 -64.975 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 117.439 -124.622 

Årets förändring av likvida medel inklusive 

andel i koncernkonto -4.822 -556 

Likvida medel inklusive andel i 

koncernkonto vid årets början 6.368 6.924 

Likvida medel inklusive andel i 

koncernkonto vid årets slut 1.546 1) 

6,368 

1) Exklusive -32.347 Tkr som motsvarar koncernens 

utnyttjande av koncernkonto i Gävle kommun. 

27


resultaträkning [tkr] 

moderbolaget 

Not 1 2002 2001 

Nettoomsättning 466.447 465.569 

Aktiverat arbete för egen räkning 15.042 17.320 

Summa rörelsens intäkter Not 2 481.489 482.889 

rörelsens kostnader 

Elkraft och förnödenheter Not 2 -266.055 -261.050 

Övriga externa kostnader Not 2, 16 -59.983 -74.530 

Personalkostnader Not 3 -73.390 -70.967 

Avskrivningar Not 4 -53.003 -47.340 

Summa rörelsens kostnader -452.431 -453.887 


resultat från finansiella investeringar 

Intäkter från värdepapper 165 - 

Ränteintäkter 2.805 1.462 

Räntekostnader -13.915 -10.042 

Summa resultat från finansiella investeringar -10.945 -8.580 

Resultat efter finansiella poster 18.113 20.422 

Bokslutsdispositioner Not 5 -29.661 - 

Skatt på årets resultat Not 6 -2.136 -5.713 

Årets resultat -13.684 14.709 

28

tillgångar 


balansräkning tillgångar [tkr] 

moderbolaget 

29 

Not 1 02-12-31 01-12-31 


Materiella anläggningstillgångar Not 7 

Byggnader och mark 61.521 75.522 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 463.830 356.380 

Inventarier 4.838 6.053 

Pågående nyanläggningar 51.812 99.116 

Finansiella anläggningstillgångar Not 8 

Övriga andelar 194 194 

Andelar i dotterbolag Not 9 66.000 66.000 

Uppskjutna skattefordringar 831 869 

Övriga långfristiga fordringar - 92 

Summa anläggningstillgångar 649.026 604.226 

omsättningstillgångar 

Varulager 

Råvaror och förnödenheter 8.027 13.667 

Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 49.683 40.208 

Fordran hos koncernbolag 47.638 21.020 

Övriga fordringar 5.994 6.549 

Skattefordran 

Förutbetalda kostnader 

88 - 

och upplupna intäkter Not 10 34.981 26.131 

Kassa och bank 1.367 6.190 

Summa omsättningstillgångar 147.778 113.765 

Summa tillgångar 796.804 717.991 

1) Inklusive 4.890 Tkr motsvarande andel 

i koncernkonto Gävle kommun. 

1)

alansräkning 

eget kapital och skulder [tkr] 

moderbolaget 

eget kapital och skulder 


eget kapital Not 11 

Not 1 02-12-31 01-12-31 

Bundet eget kapital 

Aktiekapital (60.000 aktier à nom kr 1.000) 60.000 60.000 

Reservfond 12.000 12.000 

Summa bundet eget kapital 72.000 72.000 

Fritt eget kapital 

Balanserad vinst 185.654 150.189 

Årets resultat -13.684 14.709 

Summa fritt eget kapital 171.970 164.898 

Summa eget kapital 243.970 236.898 

Obeskattade reserver Not 12 214.000 184.339 

Avsättningar för pensioner Not 13 9.153 11.202 

Långfristiga skulder Not 14 

Koncernkredit Gävle kommun 32.347 - 


Summa långfristiga skulder 232.347 100.000 

Kortfristiga skulder 

Förskott från kunder 393 719 

Leverantörsskulder 12.442 32.704 

Skulder till Stadshuskoncernen 13.892 64.975 


Skatteskuld - 1.181 

Övriga skulder 

Upplupna kostnader och 

4.350 4.885 

förutbetalda intäkter Not 15 14.144 14.097 

Summa kortfristiga skulder 97.334 185.552 

Summa eget kapital och skulder 796.804 717.991 

Ställda säkerheter Inga Inga 

Ansvarsförbindelser Not 3 6.750 6.686 

30


kassaflödesanalys [tkr] 

moderbolaget 

den löpande verksamheten 2002 2001 


Avskrivningar 

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 

Realisationsvinst/förlust vid försäljning av 

53.003 47.340 

anläggningstillgångar 2.149 -48 

Förändring avsättning pensioner -2.049 -460 

Erhållen ränta 2.970 1.462 

Erlagd ränta -13.915 -10.042 

Betald inkomstskatt 

Kassaflöde från löpande verksamhet före 

-447 - 

förändringar av rörelsekapital 70.769 67.254 

Förändringar i rörelsekapital 

Ökning av varulager 5.640 -4.763 

Ökning(-)/minskning(+) av kortfristiga fordringar -44.476 18.444 

Ökning(+)/minskning(-) av kortfristiga skulder -88.218 100.684 

Kassaflöde från den löpande verksamheten -56.285 181.619 

investeringsverksamheten 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar -115.081 -101.957 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 14.999 48 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -100.082 -101.909 

finansieringsverksamheten 

Minskning av långfristiga fordringar 92 100 

Ökning(+)/minskning(-) av långfristiga skulder 132.347 -59.747 

Erhållet aktieägartillskott 25.000 - 

Erhållet koncernbidrag 34.105 44.355 


Kassaflöde från finansieringsverksamheten 151.544 -80.267 

Årets förändring av likvida medel inklusive 

andel i koncernkonto 

Likvida medel inklusive andel i koncernkonto 

-4.823 -557 

vid årets början 

Likvida medel inklusive andel i koncernkonto 

6.190 6.747 

vid årets slut 1.367 1) 

6.190 

1) Exklusive -32.347 Tkr som motsvarar koncernens utnyttjande 

av koncernkonto i Gävle kommun. 

31

not 1. redovisnings- och värderingsprinciper 


noter [tkr] 

Årsredovisningen för Gävle Energi AB har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer och 

uttalanden med undantag av RR 23 Upplysningar om närstående. 

Från och med detta räkenskapsår tillämpas följande av Redovisningsrådets nya rekommendationer: 

-RR 1:00 Koncernredovisning 

-RR 16 Avsättningar, ansvarsförbindelse och eventualtillgångar 

-RR 17 Nedskrivningar 

-RR 21 Lånekostnader 

Ingen av dessa rekommendationer har medfört någon väsentlig påverkan på bolagets resultat och ställning. 

koncernredovisning 

Koncernredovisningen följer Redovisningsrådets rekommendation RR 1:00. I koncernens bokslut ingår moderbolaget Gävle 

Energi AB och de företag i vilka moderbolaget äger mer än 50 % av aktiernas röstetal. 

Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden. Detta innebär att det egna kapitalet inklusive beräknad 

andel eget kapital i obeskattade reserver som vid förvärvstillfället fanns i dotterbolaget i sin helhet elimineras mot dotterbolagsaktiernas 

bokförda värde. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterbolagets egna kapital som tillkommit 

efter förvärv. 

I koncernredovisningen redovisas inte bokslutsdispositioner och obeskattade reserver. Dessa delas upp i eget kapital och uppskjuten 

skatteskuld med tillämpning av aktuell skattesats, för närvarande 28 %. I koncernens resultaträkning uppdelas förändringar 

av obeskattade reserver på motsvarande sätt i dels uppskjutna skatter, dels årets koncernresultat. 

intäkter 

Försäljning av varor och tjänster redovisas vid leverans till kund. Försäljning redovisas netto efter moms. I koncernredovisningen 

elimineras koncernintern försäljning. 

inkomstskatter 

Redovisade inkomsskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års 

aktuella skatt samt förändringar i uppskjuten skatt. 

Värdering av samtliga skatteskulder/-fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser 

som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, 

redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatteeffekter av poster som redovisas direkt mot 

eget kapital, redovisas mot eget kapital. 

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade 

och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. 

De temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom nedskrivning av anläggningstillgångar och skattemässiga 

underskott. 

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan 

avräknas mot överskott vid framtida beskattning. I moderbolaget redovisas - på grund av sambandet mellan redovisning och 

beskattning - den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna. 

internprissättning 

Prissättningen vid leveranser mellan koncernbolag sker efter affärsmässiga principer och till marknadspriser. 

fordringar 

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. 

varulager 

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in-först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet 

på balansdagen. 


Materiella och immateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. 

Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av tillgångar. 

Härvid tillämpas följande avskrivningstider: 

Kontorsbyggnader 50 år 

Produktionsbyggnader 25 år 

Markanläggningar 20 år 

Produktions-/distributionsanläggningar 5- 33 år 

Kommunikationsnät 15 år 

Maskiner 4 - 10 år 

Byggnadsinventarier 10 -15 år 

Inventarier 3 - 5 år 

Ränta på kapital som har lånats för att finansiera investeringar räknas inte in i anskaffningsvärdet. 

leasingavtal 

Företaget har endast ett fåtal avtal, till oväsentliga belopp, av karaktären operationell leasing. 

kassaflödesanalys 

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Som likvida medel klassificeras kassa och banktillgodohavanden samt 

andel i koncernkonto Gävle kommun. 

32

not 2. koncerninterna mellanhavanden 


Av koncernens totala omsättning avsåg 26 (21) % energileveranser och tjänster till Gävle kommunkoncernen (inklusive Gävle 

Stadshuskoncernen), medan inköp från samma källor stannade vid 7 (5) % av det totala inköpsvärdet. Av moderbolagets totala 

omsättning avsåg 2 (2) % tjänster till dotterbolagen. Inköp från dotterbolagen uppgick till 58 (57) % av det totala inköpsvärdet. 

not 3. löner, andra ersättningar, sociala kostnader och medelantal anställda 

löner och andra 

ersättningar 

sociala kostnader 

(varav pensionskostnad) 

2002 2001 2002 2001 

Moderbolag 47.584 47.278 23.286 20.218 

(7.181) (4.124) 

Dotterbolag 9.502 8.871 4.979 3.628 

(1.754) (614) 

Summa 57.086 56.149 28.265 23.846 

(8.935) (4.765) 

av ovanstående pensionskostnader belöper på styrelse och vd: 


Moderbolag 157 333 

Dotterbolag 93 93 

Koncernen 250 426 

löner fördelas mellan styrelse och vd samt övriga anställda enligt: 

styrelse och vd övriga anställda 


Moderbolag 1.268 829 46.316 46.449 

Dotterbolag 120 120 9.382 8.751 

Koncernen 1.388 949 55.698 55.200 

medelantalet anställda 


Män 145 146 

Kvinnor 32 34 

Summa 177 180 

Tidigare verkställande direktörens anställning i bolaget upphörde 2001-08-31. Från nämnda datum utgår visstidspension, 

som grundar sig på regler om pensioner (PA-KL). 

Visstidspensionsåtagandet för bolaget sträcker sig fram till och med 2013-08-31, dock skall framtida inkomster avräknas. 

Totala värdet av bolagets visstidspensionsåtagande har beräknats till 9,4 ( 9,5) Mkr. Av detta belopp ligger 2,7 (2,8) Mkr 

som kortfristig skuld och 6,7 (6,7) Mkr redovisas under ansvarsförbindelser (sid 26 och 30). 

Till verkställande direktören har för 2002 utgått lön och andra förmåner med totalt 843 Tkr. 

För verkställande direktören, tillika koncernchef, gäller vid uppsägning från bolagets sida rätt till avgångsvederlag 

motsvarande två årslöner. Utöver pension enligt lag åtar sig bolaget att till förmån för verkställande direktören erlägga 

premie för ITP-försäkring med pensionsålder 65 år, TGL samt kompletterande sjukförsäkring. Därutöver har bolaget 

utfäst direktpension till verkställande direktören. En kapitalförsäkring har tecknats som pantförskrivits för pensionsutfästelsen. 

Utfästelsen innebär att bolaget årligen avsätter 60 Tkr till kapitalförsäkring till och med 2013-12-24. 

not 4. avskrivningar koncern moderbolag 


Byggnader 9.331 9.564 2.922 3.035 

Maskiner 69.750 64.562 47.789 42.226 

Inventarier 2.544 2.328 2.292 2.079 

Summa 81.625 76.454 53.003 47.340 

not 5. bokslutsdspositioner moderbolag 


Skillnad mellan bokförda avskrivningar 

och avskrivningar enligt plan -29.661 - 

Summa -29.661 - 

33

not 6. skatt på årets resultat 


Den skatterevision i moderbolaget som genomfördes under 1998 och som avsåg taxeringsåren 1995-1998 och sedermera 

också taxeringsåret 1999 har överklagats till Länsrätten i Dalarnas län och Länsrätten har meddelat dom i ärendet 2002- 

11-27 (se Förvaltningsberättelsen). För taxeringsåren 2000-2002 har skattemyndigheten, i likhet med tidigare års taxeringar, 

beslutat att icke medge avdrag för utgiven markersättning till Gävle kommun. Särskild begäran om anstånd med 

betalning av skatt m m har inlämnats till skattemyndigheten. För taxeringsåret 1999 är beskattningen undanröjd genom 

nytt bokslut för räkenskapsåret 1998. Sammantaget för taxeringsåren 1995-2002 uppgår taxeringshöjningen till 46 Mkr. 

Såväl skattemyndigheten som bolaget har överklagat Länsrättens dom. Bolagets bedömning är att reserveringsbehov ej 

föreligger för den föreslagna taxeringshöjningen. 

skatt på årets resultat koncern moderbolag 


Uppskjuten skatt 19.548 18.138 1.689 5.713 

Aktuell skatt hänförlig till tidigare period 447 - 447 - 

Summa 19.995 18.138 2.136 5.713 

Årets uppskjutna skattekostnad/-intäkt koncern moderbolag 


Uppskjuten skattekostnad avseende temporära skillnader 19.548 18.199 1.689 5.774 

Uppskjuten skatteintäkt avseende temporära skillnader - -61 - -61 

Summa 19.548 18.138 1.689 5.713 

Skatt avseende poster som redovisas 

direkt mot eget kapital koncern moderbolag 


Skatteeffekt av koncernbidrag 11.200 18.194 1.651 5.774 

Summa 11.200 18.194 1.651 5.774 

Skillnad mellan redovisad skattekostnad och 

skattekostnad baserad på gällande skattesats koncern moderbolag 


Redovisat resultat före skatt 52.423 64.973 -11.548 20.422 

Skatt enligt gällande skattesats -14.678 -18.192 3.233 -5.718 

Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader 

-representation -54 -60 -54 -57 

-övriga ej avdragsgilla kostnader -33 -91 -28 -89 

Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 

-utdelning 46 - 46 - 

Utnyttjade, tidigare ej redovisade, skattefordringar 

avseende underskottsavdrag -4.829 205 -4.887 151 

Ändrad skatt tidigare taxering -447 - -447 - 

Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen -19.995 -18.138 -2.136 -5.713 

38% 28% -19% 28% 

skattesats 

Den gällande skattesatsen är skattesatsen för inkomstskatt i koncernen. 

Skattesatsen är 28 (28) %. 

temporära skillnader 

Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värde är olika. 

Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skattefordringar. 

uppskjutna skattefordringar koncern moderbolag 


Nedskrivning anläggningstillgång 284 291 79 81 

Resultatförd andel av pensionsåtagande för tidigare VD 752 788 752 788 

Underskottsavdrag 70 70 - - 

Summa uppskjutna skattefordringar 1.106 1.149 831 869 

de belopp som redovisats i balansräkningen 

inkluderar följande: koncern moderbolag 


Uppskjuten skattefordran som utnyttjas efter 

mer än 12 månader 70 70 - - 

avdragsgilla skillnader för vilken uppskjuten koncern moderbolag 

skattefordran ej redovisats 2002 2001 2002 2001 

Underskottsavdrag 31.811 14.566 31.531 14.079 

Summa 31.811 14.566 31.531 14.079 

34


not 7. materiella anläggningstillgångar 

koncern moderbolag 

byggnader och mark 


Ingående anskaffningsvärde 322.732 310.058 106.820 106.760 

Omklassificering - 10.910 - - 

Inköp inkl. omfördelning av pågående arbete 3.309 1.764 840 60 

Försäljning -8.067 - -13.725 - 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 317.974 322.732 93.935 106.820 

Ingående avskrivningar -49.546 -39.064 -31.298 -28.263 

Omklassificering - -918 - - 

Årets avskrivningar -9.331 -9.564 -2.922 -3.035 

Försäljning och utrangering 805 - 1.806 - 

Utgående ackumulerade avskrivningar -58.072 -49.546 -32.414 -31.298 

Utgående planenligt restvärde 259.902 273.186 61.521 75.522 

Taxeringsvärden 286.393 286.246 21.158 33.246 

maskiner och andra tekniska anläggningar 


Omklassificering - -3.231 - - 

Inköp inkl. omfördelning av pågående arbete 167.230 65.159 160.459 51.240 

Försäljning -8.443 -1.326 -15.111 -1.326 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1.154.986 996.199 782.931 637.583 


Omklassificering - 108 - - 

Försäljning och utrangering 7.157 1.326 9.891 1.326 




inventarier 


Omklassificering - -7.679 - - 

Inköp inkl. omfördelning av pågående arbete 1.100 2.096 1.086 1.822 

Försäljning -20 -692 -20 -692 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 23.559 22.479 19.893 18.827 


Omklassificering - 810 - - 

Försäljning och utrangering 11 683 11 683 




pågående nyanläggningar koncern moderbolag 


Ingående balans 107.212 54.553 99.116 50.272 

Under året nedlagda kostnader 116.239 121.668 115.081 101.957 

Under året genomförda omfördelningar -171.639 -69.009 -162.385 -53.113 

Utgående balans 51.812 107.212 51.812 99.116 

not 8. finansiella anläggningstillgångar 

moderbolag 

andelar i dotterbolag 


Ingående anskaffningsvärde 66.000 66.000 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 66.000 66.000 


övriga andelar 2002 2001 2002 2001 

Ingående anskaffningsvärde 239 239 194 194 

Investering - - - - 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 239 239 194 194 

35


not 9. andelar i dotterbolag 

kapital rösträtts- antal bokfört 

moderbolag: andel % andel % aktier värde 

Gävle Energisystem AB 100 100 5.000 6.000 

Gävle Kraftvärme AB 100 100 50.000 60.000 

Summa 66.000 

dotterföretagens namn organisationsnummer säte 

Gävle Energisystem AB 556502-9096 Gävle 

Gävle Kraftvärme AB 556527-3512 Gävle 

not 10. förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 

koncern 


Upplupen intäkt försäljning el 3.362 1.464 

Upplupen intäkt försäljning elnät 5.055 1.391 

Upplupen intäkt försäljning fjärrvärme 26.827 22.322 

Förutbetald kostnad värmeleverans 3.706 1.542 

Övriga poster 4.937 4.375 

Summa 43.887 31.094 

moderbolag 


Upplupen intäkt försäljning elnät 5.055 1.391 

Upplupen intäkt försäljning fjärrvärme 26.827 22.322 

Förutbetalda kostnader 3.099 2.418 

Summa 34.981 26.131 

not 11. förändring av eget kapital 

koncern Aktie- bundna fritt eget Årets 

kapital reserver kapital resultat totalt 

Ingående balans 60.000 181.225 117.936 46.835 405.996 

Omföring av föregående års vinst 46.835 -46.835 - 


Skatteffekt koncernbidrag 11.200 11.200 

Aktieägartillskott 25.000 25.000 

Förskjutning fritt och bundet kapital 21.356 -21.356 - 


Belopp vid årets utgång 60.000 202.581 139.615 32.428 434.624 

moderbolag aktie- bundna fritt eget årets 

kapital reserver kapital resultat totalt 

Ingående balans 60.000 12.000 150.189 14.709 236.898 

Omföring av föregående års vinst 14.709 -14.709 - 


Skatteeffekt koncernbidrag 11.200 11.200 

Erhållet koncernbidrag dotterbolag 34.105 34.105 

Skatteeffekt koncernbidrag dotterbolag -9.549 -9.549 

Aktieägartillskott 25.000 25.000 

Årets resultat -13.684 -13.684 

Belopp vid årets utgång 60.000 12.000 185.654 -13.684 243.970 

not 12. obeskattade reserver moderbolag 


Ackumulerad skillnad mellan bokförda 

avskrivningar och avskrivningar utöver plan 214.000 184.339 

Summa 214.000 184.339 

Not 13. avsättning för pensioner 

Bolaget har tryggat pensionsutfästelserna dels genom skuldföring under rubriken Avsättningar för pensioner, dels genom en 

försäkringslösning. 

36


not 14. långfristiga skulder 

Nedan anges den del av långfristiga skulder som förfaller senare än fem år efter balansdagen. 



Skulder till Gävle kommun 100.000 50.000 50.000 - 

Summa 100.000 50.000 50.000 - 

not 15. upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 

2002 

koncern 

2001 

Upplupen kostnad semesterlön 4.950 4.619 

Upplupen kostnad nättariffer 10.041 4.780 

Upplupen kostnad hetvatteninköp 18.122 10.634 

Arbetsgivaravgifter 1.540 1.534 


Summa 38.276 29.797 

moderbolag 


Upplupen kostnad semesterlön 4.201 3.952 

Upplupen kostnad arbetsgivaravgifter 1.280 1.287 

Upplupen kostnad nättariffer 7.495 4.780 


Summa 14.144 14.097 

not 16. ersättning till bolagets revisorer koncernen moderbolaget 


Revisionskostnad, auktoriserad revisor 208 129 196 119 

Ersättning till lekmannarevisorer 96 94 96 94 

Övriga kostnader från revisionsbyrå 199 362 195 358 

Summa 503 585 487 571 

not 17. definitioner 

Förekommande värden avser koncernen 2002. 

1. avkastning på eget kapital 

Resultat efter finansiella poster i procent av genomsnittligt 

beräknat eget kapital. 

Resultat efter finansiella poster 52.423 

Beräknat eget kapital IB 405.996 

Beräknat eget kapital UB 434.624 

Avkastning på eget kapital 12,5% 

Syfte: Visar hur företaget förräntat ägarens kapital. 

2. avkastning på totalt kapital 

Rörelseresultat plus finansiella intäkter i procent av 

genomsnittlig balansomslutning. 

Rörelseresultat plus finansiella intäkter 82.381 

Balansomslutning IB 1.165.571 

Balansomslutning UB 1.207.183 

Avkastning på totalt kapital 6,9% 

Syfte: Visar hur företaget förräntat samtliga tillgångar. 

37 

3. soliditet 

Beräknat eget kapital i procent av balansomslutning. 


Balansomslutning UB 1.207.183 

Soliditet 36,0% 

Syfte: Visar företagets betalningsförmåga på längre sikt. 

4. skuldsättningsgrad 

Skulder inklusive latent skatt i förhållande till beräknat 

eget kapital. 

Skulder UB, inklusive latent skatt 772.559 


Skuldsättningsgrad (ggr) 1,8 

Syfte: Visar relationen mellan lånat och eget kapital 

och därmed företagets finansiella styrka.

fortsättning not 18. definitioner 

5. självfinansieringsgrad 

Internt tillförda medel i procent av årets investeringar. 

Internt tillförda medel 133.690 

Årets investeringar 109.830 

Självfinansieringsgrad 121,7% 

Syfte: Visar hur årets egna medel från den löpande 

verksamheten bidrar till finansiering av investeringar. 

6. rörelsemarginal 

Rörelseresultat i procent av rörelsens intäkter. 

Rörelseresultat 81.479 

Rörelsens intäkter 491.033 

Rörelsemarginal 16,6% 

Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns 

kvar för att täcka räntor, skatt och vinst. 


38 

7. genomsnittlig skuldränta 

Finansiella kostnader i procent av genomsnittlig total 

skuld inklusive genomsnittlig latent skatteskuld. 

Finansiella kostnader 29.958 

Skulder IB, inklusive latent skatt 759.575 

Skulder UB, inklusive latent skatt 772.559 

Genomsnittlig skuldränta 3,9% 

Syfte: Visar den genomsnittliga skuldränta som företagets 

skulder är belastad med. 

8. räntetäckningsgrad 

Rörelseresultat plus finansiella intäkter i förhållande 

till finansiella kostnader. 

Rörelseresultat plus finansiella intäkter 82.381 

Finansiella kostnader 29.958 

Räntetäckningsgrad (ggr) 2,7 

Syfte: Visar företagets förmåga att betala de finansiella 

kostnaderna.

not 18. koncernöversikt 


2002 2001 2000 1999 1998 

resultaträkning (mkr) 

Rörelsens intäkter 491 494 447 458 618 

Rörelseresultat 81 92 62 140 149 

Rörelseresultat efter finansiella poster 52 65 38 123 135 

balansräkning (mkr) 

Balansomslutning 1.207 1.166 1.112 1.130 873 

Anläggningstillgångar 1.088 1.062 1.017 919 740 

Omsättningstillgångar 119 104 96 211 133 

Eget kapital 435 406 406 381 313 

Minoritetsintresse - - - - - 

Långfristiga skulder 616 477 537 377 275 

Kortfristiga skulder 283 283 169 372 285 

investeringar (mkr) 116 122 156 240 195 

nyckeltal 

Avkastning på eget kapital (%) 12,5 16,0 9,7 35,4 47,8 

Avkastning på totalt kapital (%) 6,9 8,1 5,7 14,3 18,8 

Soliditet (%) 36,0 34,8 36,4 33,7 35,9 

Skuldsättningsgrad (ggr) 1,8 1,9 1,7 2,0 1,7 

Självfinansieringsgrad (%) 121,7 115,9 64,1 39,4 58,2 

Rörelsemarginal (%) 16,6 18,7 13,8 30,6 24,1 

Genomsnittlig skuldränta (%) 3,9 3,8 3,5 3,1 3,0 

Räntetäckningsgrad (ggr) 2,7 3,4 2,5 7,0 9,7 

personal 

Medelantal anställda 177 180 187 182 172 

Utbetalda löner (mkr) 57 56 56 55 47 

energiomsättning (kr/MWh) 

El - intäkter överförd energi 173 175 182 181 184 

Intäkter såld värme 413 409 419 412 420 

Hetvatteninköp inklusive egen produktion 166 156 172 193 218 

energiförsäljning (GWh) 

El - överförd energi 792 788 751 749 754 

varav lågspänning, säkring 434 484 459 467 461 

varav lågspänning, effekt 174 123 116 114 113 

varav högspänning 183 181 176 168 180 

Värme 693 677 601 661 677 

Summa 1.485 1.465 1.352 1.410 1.431 

Antal graddagar 3.996 3.933 3.418 3.892 4.012 

produktion och inköp (GWh) 

El - tillförd energi 826 822 776 779 798 

El - egen produktion 58 60 67 59 75 

Andel egen elproduktion (%) 7 7,3 8,6 7,5 9,5 

Värme - inköp och egen produktion 773 779 687 720 734 

39

BRITT KJELLIN 

ORDFÖRANDE 

THORBJÖRN TOMTLUND 

SUPPLEANT 

ARNE JOHANSSON 

NIELS HEBERT 


Gävle den 5 mars 2003 

RISTO LILJEQVIST 

MATS CARLSSON 

Vår revisionsberättelse har avgivits den 26 mars 2003 

öhrlings pricewaterhousecoopers ab 

JAN-OLOF LINDBERG 

AUKTORISERAD 

REVISOR 

40 

KRISTER JÖNSSON 

SVEN INGE ERIKSSON 

PÄR MÅNSSON 

AUKTORISERAD 

REVISOR 

ANN-SOPHIE MATTISSON 

MAGNUS LUNDBERG 

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Till bolagsstämman i Gävle Energi AB, org nr 556407-2501. 

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och 

bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens 

förvaltning i Gävle Energi AB för år 2002. Det är 

styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för 

räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är 

att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen 

och förvaltningen på grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i 

Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen 

för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen och 

koncernredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En 

revision innefattar att granska ett urval av underlagen för 

belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I 

en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna 

och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av 

dem samt att bedöma den samlade informationen i årsredovisningen 

och koncernredovisningen. Som underlag till vårt 


JAN-OLOF LINDBERG 

AUKTORISERAD 

REVISOR 

Till bolagsstämman i Gävle Energi AB, org nr 556407-2501. 

Jag har granskat bolagets verksamhet under år 2002. 

Granskningen har utförts enligt aktiebolagslagen och god 

revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har 

utgått från bedömning av väsentlighet och risk. Det innebär 

att jag planerat och genomfört granskningen för att i rimlig 

grad försäkra mig om att bolagets verksamhet sköts på ett 

ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande 

sätt samt att bolagets interna kontroll är tillräcklig. 

Granskningen har baserats på de beslut Kommunfullmäktige 

och bolagsstämman fattat. I mitt arbete har jag 

anlitat sakkunniga från Gävle kommuns revisionskontor. 

Samplanering har skett med bolagets auktoriserade revisor. 

Resultatet av granskningen visar att verksamheten 

revisionsberättelse 


öhrlings pricewaterhousecoopers ab 

41 

uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, 

åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma 

om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är 

ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om 

någon styrelseledamot eller verkställande direktören på 

annat sätt har handlat i strid mot aktiebolagslagen, årsredovisningslagen 

eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision 

ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats 

i enlighet med årsredovisningslagen och ger därmed 

en rättvisande bild av bolagets och koncernens resultat och 

ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. 

Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen 

och balansräkningen för moderbolaget och för 

koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt 

förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens 

ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för 

räkenskapsåret. 

PÄR MÅNSSON 

AUKTORISERAD 

REVISOR 

granskningsrapport 


TAGE GARDFJELL 

AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I GÄVLE UTSEDD 

LEKMANNAREVISOR 

bedrivs i överensstämmelse med ändamålen i bolagsordning, 

ägardirektiv och företagspolicy. Jag har särskilt granskat 

bolagets IT-säkerhet, administrativa system. Granskningen 

har haft den omfattning och inriktning samt givit det resultat 

som redovisas i ”Gävle Energi AB, IT-säkerhetsanalys av 

administrativa system”. Rapporten har överlämnats till 

bolagets styrelse. 

Jag bedömer att bolagets verksamhet skötts på ett 

ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt och att 

den interna kontrollen varit tillräcklig. Någon anledning till 

anmärkning mot styrelsen eller verkställande direktören 

finns inte. 

Av fullmäktige i Gävle kommun utsedd lekmannarevisor i 

Gävle Energi AB – Tage Gardfjell – undertecknar denna 

granskningsrapport.

Britt Kjellin (s) 

ordförande 

Risto Liljeqvist (v) 

vice ordförande 


styrelse 

Sven Inge Eriksson 

(sakkunnig) 

Ann-Sophie Mattisson (m) Mats Carlsson 

(sakkunnig) 

Bengt Skog (m) Niels Hebert (mp) Arne Johansson (s) Krister Jönsson (fp) 

ny organisation från november 2002 

42

Tryckt på Silverblade, mattbestruket miljömärkt papper. 

Foto: Lasse Åbom, Fotografen i Gävle AB. 

Produktion: Reklamproduktion AB, Gävle. 

Tryckning: Gefletryckeriet AB, Gävle 


43

Organisationsnummer: 556407-2501 

Adress: Förrådsgatan 6, Box 783, 801 29 Gävle. Tel: 026-17 85 00. Fax: 026-17 85 09 

E-post: gavle.energi@gavle.se Web: www.gavleenergi.se

2002 - Gävle Energi AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?