Livstidsdömda - Kriminalvården

Frigivningssituation
• För de 11 frigivna livstidsdömda har det i samtliga fall varit fråga om olika s.k.
utslussningsåtgärder före frigivningen.
• Att beviljas vårdvistelse till familjehem var den vanligaste frigivningsåtgärden.
• Att beviljas vårdvistelse till behandlingshem/skyddsvärnet var näst vanligast.
• Att utslussas via öppen anstalt med olika slags programverksamhet förekom
vid flera tillfällen.
• En ökad användning av permissionsinstitutet och andra lättnader i anstaltsvistelsen
förekom ofta före frigivningen.
Vad tycker de livstidsdömda själva
• Sysselsättning under anstaltstiden är viktig, att intagna får göra något som de
anser meningsfullt påverkar både deras hälsa och skötsamhet.
• De intervjuade betonade vikten av en positiv psykologkontakt.
• Skötsamhet borde belönas mera.
• Gruppverksamheten är tveksam eftersom grupptryck osv. gör att det blir
oärliga samtal.
• De ”yrkeskriminella” borde placeras för sig och de ”hyggliga” för sig.
• Yrkesutbildning och hantverksutbildning kan vara vettiga sysselsättningar i anstalt.
• Utslussningsfasen är viktig utifrån både mentala och sociala aspekter.
Frågor inför framtiden
• Vad innebär det att de livstidsdömda blir yngre?
• Att de oftare är tidigare ostraffade?
• Att de oftare döms för kvinnovåld?
• Att de oftare är medlemmar i kriminella gängbildningar?
• Hur fungerar den psykiatriska vården för grova våldsbrottslingar?
• Vad är största problemet, psykiska störningar och/eller missbruk?
• Vem kan bäst hantera psykiska störningar? Kriminalvården eller rättspsykiatrin?
• Vad innebär skötsamhet på anstalt? Institutionsskador eller positiv anpassning?
• Vilka livstidsdömda bör placeras vid öppna anstalter?
8