Lillemor Sahlberg: Bergsjön - en mycket utsatt stadsdel

More documents

Recommendations

Info

186 ett stort upprustningsarbete av dåligt underhållna fastigheter till stor del med arbetskraft som utbildats lokalt. Ett antal småföretagare har också etablerats i stadsdelen. Bergsjön på väg utför Både utredare och bostadskoncern kunde alltså med visst självförtroende gå vidare till nästa problemområde. – Medan alla andra stadsdelar i Göteborg hade en sammantaget positiv utveckling, hade Bergsjön ett fortsatt sämre läge. Arbetslösheten ökade, flyttnettot var högre än någon annanstans, socialbidragsbehovet ökade och läget i skolan blev allt besvärligare. Ohälsotalet hade blivit sämre och sämre. Man kunde gå från det ena statistiska området till det andra och se att Bergsjön var på väg utför. Det finns en dragningskraft hos storstäderna, det är en utveckling i hela västvärlden. Trots problemen fortsatte inflyttningen. – Stadsdelsnämndens politiker och även Göran Johansson (kommunstyrelsens ordförande i Göteborg) har gjort en del dramatiska utspel och sagt att de ska stoppa inflyttningen av socialbidragstagare, att man lagstiftningsvägen skulle ha möjlighet att reglera det. »Vi orkar inte ta emot fler«. Läget var mer eller mindre desperat. Utredningen om Bergsjön blev klar under våren 1999. Stadsdelen innefattar tämligen olika bostadsdelar, med villor, bostadsrätter eller hyresrätter med olika fastighetsägare, privata och kommunala. – Bergsjön är en mycket utsatt stadsdel. Det finns delar, fysiskt avgränsade områden, där det koncentreras en etnisk, ekonomisk, social och kulturellt segregation med känslor av pessimism och maktlöshet. Många känner sig orättvist behandlade. Detta är dessutom knutet till upphovsformen på bostäderna, säger Evald Malm. – Det finns ett antal privata fastighetsägare, där enstaka är väldigt bra men andra är mycket dåliga. Det tar ut vartannat och leder till handlingsförlamning i dessa delar. – Där finns alltså inget instrument, som kommunen förfogar över utan där regerar den privata marknaden. Utan att lägga in några värderingar om privat eller kommunalt, för det finns exempel på privata fastighetsägare, som gör lysande insatser som fastighetsförvaltare, så kan man konstatera faktum i Bergsjön. Det är svårt att klassificera och bedöma vad som är förslumning och så kallad »social housing«, men det ligger där på gränsen. – Frågan är om Bergsjön tål en fortsatt nedgång i geografiskt avgränsade områden. Om Göteborg och det svenska samhället klarar att gå den kräftgången, jag tror inte det. Det är också ett skäl till att jag tror att det kommer att bli en vändpunkt. Vare sig boende eller fastighetsägare eller kommun kan acceptera detta.
Med »social housing« menar han områden, där invånarna saknar resurser att flytta någon annanstans. – Den nuvarande fastighetsägaren kanske vägrar upplåta sina lägenheter i centrala Göteborg till exempel. De kommunala fastighetsägarna kanske har ställt krav som är högre. Invånarna har kanske inte kraften att ta sig ur sitt utanförskap. – Motsatsen till detta kan man se på Siriusgatan i Bergsjön, som för några år sen lät tala om sig beroende på ett hemskt familjedrama, en mamma hade mördat sina två barn. Där har Familjebostäder gjort en ganska remarkabel upprustning tillsammans med boende, föreningar, stadsdelsförvaltning med flera. Invånare från 113 olika länder Bergsjön hade 1998 närmare 12 860 invånare, varav 60 procent, närmare 7 708 hade utländsk bakgrund. Dit har man räknat personer som haft utländskt medborgarskap och barn födda i Sverige vars båda föräldrar har eller har haft utländskt medborgarskap. Barn med en förälder med svensk bakgrund räknades här som svenskt. I Bergsjön bodde då människor från 113 olika länder. Invånarna hade 1996 den lägsta förvärvsfrekvensen bland Göteborgs många stadsdelar. I åldrarna 20-64 år har endast 38 procent förvärvsarbete. Om man bara räknar invånare med utländskt medborgarskap hade endast 21 procent förvärvsarbete. Variationen mellan områdena i Bergsjön är mycket stor. Året 1996 fanns närmare 1 585 arbetstillfällen i Bergsjön, de flesta inom vård, omsorg och den sociala sektorn – med kommunen som arbetsgivare. Men det var bara 352 av dessa jobb som innehades av bergsjöbor, övriga pendlade dit från andra stadsdelar. Om Bergsjön skulle ha samma förvärvsintensitet som hela Göteborg, det vill säga 65 procent, skulle det behövas 5 200 arbetstillfällen i området. Lägsta inkomsterna Bergsjön var även den stadsdel i Göteborg, som hade den lägsta medelinkomsten, 93 000 kronor (1996) jämfört med 141 600 kronor i Göteborg som helhet. I stadsdelen Älvsborg var medelinkomsten mer än dubbelt så hög som i Bergsjön. Enskilda områden i Bergsjön ligger dock ännu högre, variationen inom området är alltså mycket stor. Under 1997 uppgick socialbidragskostnaderna till 155,6 miljoner kronor, men även här är det mycket stora skillnader mellan olika delar av Bergsjön. 187
Page 1 and 2: Bergsjön - en mycket utsatt stadsd
Page 3: Hjällbo nästa I Hjällbo hade bos
Page 7 and 8: nästan 60 procent menade att måna
Page 9 and 10: inga som helst instrument, eftersom
Page 11 and 12: - Om ett brottsförebyggande råd s
Page 13 and 14: det. Då kan man garanterat säga a

Lillemor Sahlberg: Bergsjön - en mycket utsatt stadsdel

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?