Lillemor Sahlberg: Bergsjön - en mycket utsatt stadsdel

More documents

Recommendations

Info

188 Sjunkande valdeltagande I 1998 års val sjönk valdeltagandet jämfört med valet 1994 i hela Sverige, i synnerhet gällde det de lokala valen till kommunfullmäktige. Särskilt kraftigt sjönk det i storstädernas utsatta stadsdelar. I Bergsjön sjönk valdeltagandet i alla åtta valdistrikt, allra mest i det område som tydligt präglas av låga inkomster och högt socialbidragsberoende. Bergsjön har i många avseenden ganska speciella förutsättningar menar utredarna. Bergsjön lägger till exempel ner mer pengar på skolan, räknat per elev än andra stadsdelar. Det beror framför allt på att många elever har undervisning i modersmål och Svenska 2 och att förhållandevis många elever har behov av särskilt stöd. Tre fjärdedelar av alla elever i Bergsjön hade invandrarbakgrund 1998, en siffra som ökat de senaste åren. Medeltalet för Göteborg var samma år 28 procent. Försämrad service Serviceutbudet inom Bergsjön uppvisade enligt utredningen stora luckor. Handel och service på och omkring Bergsjöns centrum Rymdtorget har successivt försämrats. Det som fanns var en stor dagligvarubutik, en spel- och tidningsbutik, en blomsteraffär samt en bankomat. Tack vare stora ansträngningar från fastighetsägare och lokalhyresgäster hade man lyckats behålla ett postkontor och apotek. I utredningen ingick bland annat en enkät om hur det var ställt med tryggheten i området. Av de svarande hade 28 procent utsatts för ett eller flera brott under föregående år. De allra flesta såg brottsligheten i området som ett problem och många kände sig otrygga om de gick ut ensamma på kvällarna. Även många fastighetsägare hävdade att brottsligheten i stadsdelen var ett stort problem. Sämre livskvalitet Inom utredningen genomförde de också en stor enkätundersökning med frågor om upplevd livskvalitet. Svaren visade att invånarna ansåg sig ha klart sämre livskvalitet än befolkningen i Sverige i stort. Nästan var fjärde var direkt missnöjd, även om variationerna var stora mellan olika grupper. Lägst livskvalitet uppgav arbetslösa, hushåll beroende av socialbidrag, boende i hyresrätter och personer med invandrarbakgrund. Det var framför allt inom tre områden som man var missnöjd och pessimistisk om framtiden; vad gällde möjligheten att försörja sig, möjligheten att påverka och hävda sin rätt i vardagen och boendevillkoren. Allra viktigast var det första, möjligheten att försörja sig. Arbetslösa ansåg i normalfallet att det är mycket viktigt att förvärvsarbeta, samtidigt som kraven för att acceptera ett arbete var ganska högt ställda. Så krävde till exempel drygt 60 procent att det måste vara ett arbete man verkligen trivs med. Över hälften krävde heltidsarbete och
nästan 60 procent menade att månadslönen måste vara minst 2 000 kronor högre än nuvarande ersättning från a-kassan och eventuellt socialbidrag. Stor omflyttning I en stadsdel som Bergsjön är det stor omflyttning, mellan 15 och 20 procent flyttar varje år. Fler flyttar ut än flyttar in, de som kan flyttar därifrån. I samband med omflyttningen har andelen personer med utländsk bakgrund ökat. Även inom området är flyttandet omfattande. – Man kan se att det finns en viss boendekarriär inom Bergsjön, konstaterar Evald Malm. Inom hyresrätterna kan man bo hos Poseidon, numera Utsikten Bostads AB, eftersom Poseidon sålt sina fastigheter i Bergsjön. I deras område finns en tydlig statusskillnad från kvarter till kvarter. Sen finns det också rörelse mellan privat och kommunal hyresrätt, mellan hyresrätt och bostadsrätt. Och det finns även attraktiva småhusområden, där det sker en viss inflyttning. – Ut från området flyttar personer som fått ett jobb, som kommit på grön kvist, som samlat mod och kraft och kanske ekonomi att flytta. De som flyttar in är i stor utsträckning människor, som inte har mycket att välja på. Många är invandrare som inte varit särskilt länge i Sverige. – I stor utsträckning är det människor med stora svårigheter att få förankring i det svenska samhället. Även om jag i min utredning säger att jag känner att Bergsjön kommit till en vändpunkt, så fortsätter problemen att öka. Resursstarka familjer flyttar ut och resurssvaga flyttar in. – Det gäller att höja attraktiviteten i bostadsområdet och i stadsdelen. Det går inte att ge sig på enskilda människor, som vill flytta någon annanstans och säga att ni är otacksamma. Det gäller helt enkelt att stimulera människor att kunna ta steg i rätt riktning. Det bör vara en utmaning för aktörerna att bli ännu bättre, tycker Evald Malm. Mängder av utredningar Bergsjön har länge varit ett område med stora sociala och ekonomiska problem. Området kan tyckas sönderutrett med tanke på den uppsjö av studier, projekt, forskningsinsatser, elevarbeten, folkhälsoundersökningar med mera som ägnats problemen här. – Tre, fyrahundra personer var sysselsatta i kanske trettio, fyrtio olika projekt; miljöprojekt, integrationsprojekt, kvinnoprojekt etc. Det var i sig bekymmersamt att så många, och att stadsdelen i sig, var så projektpengaberoende. 189
Page 1 and 2: Bergsjön - en mycket utsatt stadsd
Page 3 and 4: Hjällbo nästa I Hjällbo hade bos
Page 5: Med »social housing« menar han om
Page 9 and 10: inga som helst instrument, eftersom
Page 11 and 12: - Om ett brottsförebyggande råd s
Page 13 and 14: det. Då kan man garanterat säga a

Lillemor Sahlberg: Bergsjön - en mycket utsatt stadsdel

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?