Armsjömordet utställning - Artplant

Västernorrlands skarprättare
Fram till 1858 fanns en skarprättare i varje län, men efter denna tidpunkt så
strävade man att minska det totala antalet skarprättare i landet. Efter 1866
fi nns endast två verksamma skarprättare i landet, en för Stockholm stad
Johan Fredrik Hjort och en för Jönköping och Vadstena Per Petter Christens- Christensson
Steijnech. När Steijnech 1887 emigrerar till USA så får han ingen efter-
trädare. Hjort avled 1882 och efterträddes av Anders Gustaf Dalman som
skulle bli Sveriges sista skarprättare. Dalman blev år 1900 riksskarprättare.
Daniel Lenmark i Härnösand
Först 1826 nämns om en skarprättare, stadsprofossen Daniel Lenmark i
Härnösand. 1828 rekvirerar landshövdingen i Piteå Lenmark för att i Luleå
socken halshugga bonden Lars Henrik Berg från Börjelandet som var dömd
för rånmord. Skarprättaren i Västerbotten och Norrbotten hade brutit benet
och kunde därför inte utföra sitt arbete. 1838 söker Lenmark understöd för
sin sjuka hustru i deras återstående levnad. Han avlider 1840.
Magnus Jarl från Risnäs
Som länets skarprättare (1840) tjänstgör Magnus Jarl från Risnäs, Vibyg- Vibyggerå,
född i Ullånger. 1840 beordras Jarl att utföra avrättningen av broder-
mördaren Pehr Carlsson från Tåsjö. Hans andra avrättning är på Johan
Persson ”Diger Danke” från Munktorp vilken också blir hans sista. Johan
Persson ”Diger Danke” hade dräpt en fi nsk urmakargesäll med en yxa och
var dömd till att mista sitt huvud. Magnus Jarl som ofta nyttjade alkohol i
stora mängder uppträdde berusad på avrättningen men fullbordade uppdra-
get utan problem. Han slet av skinnstövlarna från den döda inför åskådarnas
bleka uppsyn.
Efter detta står skarprättarposten tom i Västernorrland några år. Man rekvi- rekvi-
rerar istället tjänster från Västerbottens läns mästerman Jacob Gyll under
denna period.