6_11_SUPRO_Partssuccession - Kronofogden
6_11_SUPRO_Partssuccession - Kronofogden
6_11_SUPRO_Partssuccession - Kronofogden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ställningstagande rörande partssuccession på sökandens sida i<br />
pågående mål<br />
Byte av sökande (partssuccession) i mål enligt lag (1990:746) om betalningsföreläggande och<br />
handräckning ska som huvudregel inte tillåtas om begäran om partssuccession framställs efter det<br />
att föreläggande i målet har utfärdats. Om en sådan begäran framställs i målet, ska detta hanteras<br />
enligt vad som framgår av bifogade rättsliga promemoria.<br />
Anders Nordenfors<br />
Processägare<br />
Henrik Wallman<br />
Föredragande<br />
____________________________________________________________<br />
Dnr 801-915-<strong>11</strong>/121<br />
RÄTTSLIG PROMEMORIA<br />
1 Sammanfattning<br />
Promemorian behandlar frågan om och när det är möjligt att i pågående mål genomföra en<br />
partssuccession på sökandens sida inom den summariska processen. Slutsatsen som dras är att<br />
det inte är möjligt att genomföra ett sådant byte efter det att föreläggande i målet har utfärdats.<br />
Om sökanden överlåtit saken i målet och sökanden och/eller förvärvaren begär en partssuccession<br />
i målet efter det att föreläggande utfärdats, ska denna begäran lämnas utan bifall och målet bör<br />
avvisas p.g.a. hinder enligt 21 § lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning<br />
(BfL).<br />
2 Bakgrund, frågeställning och syfte<br />
<strong>Partssuccession</strong> innebär att en ny part inträder i en process istället för en tidigare ursprunglig part i<br />
ett mål. I doktrinen görs en åtskillnad mellan universalsuccession som åsyftar fall då<br />
tvisteföremålet övergår till ett annat rättssubjekt än den som ursprungligen väckt talan,<br />
exempelvis p.g.a. att denne avlidit eller försatts i konkurs, och singularsuccession som åsyftar fall<br />
då tvisteföremålet frivilligt överlåtits. <strong>Partssuccession</strong> kan ske både på kärandens/sökandens sida<br />
och på svarandens sida. Denna rättsliga promemoria behandlar endast singularsuccession på<br />
sökandens sida inom den summariska processen.<br />
På grund av önskemål från större ingivare har fråga uppkommit inom den summariska processen<br />
angående vilka möjligheter som finns för sökanden att under handläggningens gång få till stånd ett<br />
byte av sökande i målet p.g.a. att fordran har överlåtits, s.k. borgenärsbyte. Historiskt sett har<br />
Kronofogdemyndigheten i allmänhet inte tillåtit detta efter att föreläggande utfärdats i målet men<br />
undantag har såvitt känt också förekommit. Det har inte funnits några interna föreskrifter i frågan.<br />
Syftet med promemorian är att fastställa om och när partssuccession på sökandens sida är möjlig<br />
inom ramen för den summariska processen.<br />
3 Gällande rätt m.m.<br />
3.1 Regler i lagen om betalningsföreläggande och handräckning och i rättegångsbalken.<br />
I BfL finns inga bestämmelser angående partssuccession. I 18 § BfL anges dock att ansökan ska<br />
innehålla uppgifter om parterna i den utsträckning som anges i 33 kap. 1 § rättegångsbalken (RB).<br />
I propositionen till BfL angavs det att det saknades behov av en uttrycklig hänvisning till<br />
rättegångsbalkens regler om tvistemål då den nya lagen skulle innehålla mer detaljerade regler om<br />
förfarandet än den äldre handräckningslagen. Istället uttalades allmänt beträffande<br />
rättegångsbalkens tillämplighet i den summariska processen att det i vissa situationer kan framstå<br />
som naturligt att söka ledning i principer som ligger bakom RB:s regler i olika hänseenden.[1]<br />
I rättegångsbalken finns mer detaljerade regler om partssuccession. Beträffande borgenärsbyte<br />
anges i 13 kap. 7 § RB att överlåter käranden det, varom tvistas, å annan, må denne utan ny
stämning övertaga kärandens talan i målet sådan denna vid hans inträde i rättegången är. Det<br />
föreligger således inga formella hinder och det krävs heller inte någon form av medgivande från<br />
svaranden för att partssuccession ska kunna ske i ett vanligt tvistemål vid domstol. Det torde<br />
heller inte ha någon betydelse när partssuccession sker. Fråga är då om lagrummet ska vara<br />
analogt tillämpligt inom den summariska processen med hänsyn till ovan nämnda<br />
förarbetesuttalande.<br />
Rent definitionsmässigt innebär partssuccession enligt Ekelöf en ändring av talan, dels eftersom<br />
yrkandet förändras från att svaranden ska förpliktas att betala till den ursprunglige fordringsägaren<br />
till att svaranden ska betala till förvärvaren av fordringen, dels då själva överlåtelsen blir en del av<br />
den grund som förvärvaren åberopar till stöd för yrkandet.[2]<br />
Det finns inget uttalande i propositionen till BfL som tar sikte direkt på frågan om partssuccession<br />
men beträffande ändring av talan anges att: "det bör inte råda något principiellt förbud mot att<br />
sökanden ändrar sin talan innan föreläggande utfärdas för svaranden att yttra sig. Efter det att<br />
föreläggande utfärdats kan sökanden på det summariska stadiet inte förändra sin talan i målet på<br />
annat sätt än att han inskränker den; detta följer av det sätt på vilket den summariska processen<br />
är utformad och behöver inte uttryckligen framgå av lag."[3] Av uttalandet framgår tydligt att det<br />
inte föreligger några hinder mot att ändra sökande i målet innan föreläggande utfärdats men det<br />
ger också stöd för uppfattningen att så inte ska få ske därefter då ett byte av sökande i målet inte<br />
kan anses utgöra en inskränkning av talan.<br />
Fitger har beträffande tillämpligheten av 13 kap. 7 § RB påpekat att paragrafen är skriven för<br />
tvistemål där talan väckts genom stämning men angett att paragrafen kan tillämpas även i en del<br />
andra fall och hänvisat till domstolsavgöranden som rör bl.a. skiljeförfarande och mål vid<br />
bostadsdomstolen om huruvida ett hyresförhållande ska upphöra men säger inget angående<br />
summarisk process. [4]<br />
3.2 Praktiska aspekter<br />
För det fall Kronofogdemyndigheten skulle införa möjligheten att byta sökande i målet efter att<br />
föreläggande skickats ut måste svaranden i målet få någon slags meddelande om detta och kanske<br />
även delges detta. Beroende på när ett sådant meddelande måste skickas ut medför det allmänna<br />
praktiska hanteringsproblem och även praktiska registreringsproblem i suprosystemet.<br />
Om föreläggandet t.ex. redan är delgivet uppstår fråga hur meddelandet ska skickas. Har<br />
svaranden delgetts med vitt kort eller fysiskt på sedvanligt sätt, kan meddelandet kanske skickas<br />
till svarandens angivna adress. Om svaranden däremot delgivits genom kungörelse eller spikning<br />
är svaret inte lika självklart. Ett annat sätt att meddela svaranden om partsbytet skulle kunna vara<br />
att inte skicka ut ett meddelande om detta med en gång utan endast ändra uppgiften om sökanden<br />
när utslaget meddelas. Detta skulle vara enklare och lösa många av de problem som kan uppstå.<br />
Det är dock vara svårt att försvara en sådan hantering med hänsyn till myndighetens allmänna<br />
skyldighet enligt 16-17 §§ förvaltningslagen (1986:223) att kommunicera inkomna uppgifter i<br />
målet med den andra parten innan målet avgörs.<br />
De praktiska problem som uppstår i samband med ett partsbyte på sökandesidan sammantaget<br />
med uttalandena i förarbetena till BfL angående taleändring och den summariska processens art,<br />
talar för att inte tillåta ett byte av sökanden i mål efter det att föreläggande har utfärdats.<br />
3.3 Hantering av begäran om partsbyte<br />
Det sätt varpå Kronofogdemyndigheten ska hantera en begäran om partsbyte varierar givetvis<br />
beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. I vissa fall kanske sökanden endast hör av sig<br />
per telefon och undrar om det är möjligt att byta sökande i målet och nöjer sig med ett muntligt<br />
besked att detta inte är möjligt. Om sökanden inkommer med ett skriftligt yrkande eller på annat<br />
sätt begär att få ett beslut i frågan torde myndigheten tvingas meddela ett formellt beslut i frågan<br />
att sökandens begäran lämnas utan bifall vilket får anses utgöra ett beslut under handläggning<br />
enligt 57 § BfL som inte får överklagas särskilt.<br />
När Kronofogdemyndigheten inte tillåter byte av sökande i enlighet med vad som angivits ovan<br />
uppstår också fråga om hur Kronofogdemyndigheten ska hantera det pågående målet i sak. Om<br />
sökanden ger in en kopia på en överlåtelsehandling eller en skrivelse där det anges att fordran har<br />
överlåtits kan det ifrågasättas om Kronofogdemyndigheten ska meddela utslag där den som<br />
sedermera överlåtit fordran anges som sökande i målet.<br />
De alternativ som ligger närmast till hands torde vara att antingen se ansökan som ogrundad då<br />
sökanden inte längre är borgenär och behandla den som bestridd i enlighet med 23 § BfL eller att
avvisa ansökan p.g.a. hinder enligt 21 § BfL då det framkommit att sökanden inte längre har<br />
talerätt beträffande den överlåtna fordran. Annorlunda uttryckt kan frågan sägas vara om den<br />
omständigheten att fordran har överlåtits utgör en bristande processförutsättning eller en materiell<br />
fråga.<br />
Det går inte att hitta några generella kategoriska uttalanden i frågan. Ekelöf har berört frågan<br />
flyktigt och beträffande det fallet att svaranden erkänner fordran men påstår att käranden överlåtit<br />
fordran till tredjeman anfört att det förekommer att käranden i sådana fall sägs sakna talerätt.[5]<br />
Fitger har inte heller berört frågan mer ingående men anfört att det ibland i anledning av den<br />
omtvistade rättighetens anknytning till ett innehav av en fastighet eller annat eller annat innebär<br />
en överlåtelse på sökandens sida i allmänhet att avvisning ska ske p.g.a. bristande talerätt.[6]<br />
Andra uppfattningar förekommer också, t.ex. NJA 2008 s. 733 som rörde fråga om resning där<br />
klaganden till stöd för resningsansökan anfört att han efter att en dom vunnit laga kraft fått reda<br />
på att den fordran tvisten rörde hade överlåtits av käranden under handläggningens gång. Högsta<br />
Domstolen som avslog ansökan av skäl som det inte behöver gås in närmare på, anförde utanför<br />
skälen (obiter dictum) att käromålet på svarandens invändning i allmänhet ska ogillas om<br />
tvisteföremålet överlåtits och förvärvaren inte inträder i rättegången, eftersom käranden inte<br />
längre är berättigad enligt sitt yrkande.<br />
Det går således inte att finna något entydigt svar på frågan i rättspraxis eller litteratur och det går<br />
heller inte att säga att något av alternativen är direkt felaktigt. För att erhålla en enhetlighet<br />
mellan de handläggande enheterna bör dock målet i första hand avvisas p.g.a. hinder enligt 21 §<br />
BfL.<br />
4 Kronofogdemyndighetens bedömning<br />
I BfL finns inga regler om partssuccession. I lagmotiven till BfL uttalas inget specifikt angående<br />
överlåtelse av fordringar, men det görs uttalanden där det med hänvisning till den summariska<br />
processens utformning och särart anförs att sökanden inte ska tillåtas ändra sin talan efter att<br />
föreläggande utfärdats. En partssuccession på sökandens sida är att anse som en taleändring.<br />
Även om större ingivare inom fordrings- och betalningssektorn med hänsyn till utvecklingen kan ha<br />
ett befogat intresse av allt högre flexibilitet vid det summariska förfarandet hos<br />
Kronofogdemyndigheten i samband med överlåtelse av fordringar torde det med hänsyn till<br />
resonemangen i avsnitt 3 stå klart att byte av sökande i målet inte ska tillåtas efter det att<br />
föreläggande utfärdats i målet. För det fall den omtvistade fordringen i målet överlåtits efter det att<br />
föreläggande utfärdats bör målet i första hand avvisas p.g.a. hinder enligt 21 § BfL.<br />
[1] Prop 1989/90:85, om ny summarisk process, sid. 38.<br />
[2] Per-Olof Ekelöf, Rättegång II, åttonde upplagan (1996), sid 153. Det har inte gått att finna<br />
några uttalanden angående frågan om huruvida partssuccession utgör en ändring av talan i Fitgers<br />
kommentar till rättegångsbalken men Ekelöfs slutsats förefaller inte vara särskilt kontroversiell.<br />
[3] Prop 1989/90:85, sid. 51.<br />
[4] Fitger, Rättegångsbalken m.m. vid 13 kap 7 § sista stycket i kommentaren.<br />
[5] Ekelöf, Rättegång II, sid 75.<br />
[6] Fitger, Rättegångsbalken m.m. vid 13 kap 7 § sista stycket i kommentaren.