Miljöprogram med miljöpolicy och miljömål (nytt ... - Ekerö kommun

MILJÖPROGRAM 

Miljöpolicy 

Miljömål 

2006 - 2010 

1 

September 2005

Innehåll 

Miljöpolicy………………………………….. sid 3 

Miljömålsarbete………..……………………. sid 4 

Begränsad klimatpåverkan………………………… 6 

En giftfri miljö……………………………………... 7 

Ingen övergödning…………………………………. 8 

Levande sjöar och vattendrag……………………… 9 

Grundvatten av god kvalitet……………………….. 10 

Levande skogar……………………………………. 11 

Ett rikt odlingslandskap…………………………… 12 

God bebyggd miljö………………………………… 13 

Ett rikt växt- och djurliv…………………………… 15 

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetmål 

2

En ekologiskt hållbar utveckling 

Ekerö kommuns inriktningsmål är att 

Ekerö skall vara ett hållbart samhälle 

utvecklat av medborgare, företag, 

organisationer och kommunen. 

För att nå utveckling på miljöområdet har 

kommunen valt att arbeta för att uppfylla 

de nationella miljökvalitetsmålen som 

Sveriges riksdag har antagit. 

Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd 

mot vilket vi strävar. Riksdagen har också 

antagit tre strategier för arbetet, vilka även 

är vägledande för Ekerö kommuns 

miljöarbete 1 . Kommunen är sedan 1994 

medlem i föreningen Sveriges 

Ekokommuner (SEkom). 

Miljöpolicy 

3 

För att på ett framgångsrikt sätt arbeta för 

ett långsiktigt hållbart samhälle ska vi: 

• sträva efter att ständigt förbättra 

miljöarbetet genom att integrera 

miljötänkandet i alla verksamheter 

• utbilda, informera och inspirera till 

ett miljömässigt ansvarsfullt 

handlande såväl till medborgare, 

personal som förtroendevalda 

• ta hänsyn till miljökonsekvenser 

vid planering och beslut som kan 

påverka mark, vatten eller 

förbrukningen av ändliga resurser 

• i upphandlingen påverka den 

långsiktiga utvecklingen mot inköp 

av miljöanpassade varor och 

tjänster 

och vår verksamhet skall genomsyras av 

långsiktlighet där de mest miljöeffektiva 

och ekonomiskt försvarbara åtgärderna 

väljs. 

1 De nationella miljökvalitetsmålen och 

strategierna redovisas i bilaga 1.

Miljömålsarbete 

På väg mot hållbar utveckling 

Huvudinriktningen är att kommunen skall 

behålla sin karaktär av natur- och 

kulturbygd – Kulturens övärld. Ekerö 

kommun skall fortsätta att utvecklas med 

försiktighet och omtanke, vilket skall 

beaktas vid allt planeringsarbete, särskilt 

vid översikts- och detaljplanearbete. 

En god miljö lägger grunden för 

möjligheten att ha ett gott liv. Ekerös 

miljömål gäller hela den geografiska 

kommunen och är anpassade efter våra 

lokala förutsättningar. Kommunens 

rådighet samt möjlighet att påverka och 

följa upp målen har haft stor betydelse för 

vilka mål som formulerats. Målen syftar 

till renare vatten och till att det blir färre 

och även mindre skadliga ämnen som 

påverkar hälsa och miljö. Värdefulla 

grönområden skyddas och bevaras till nytta 

och glädje för människor, djur och växter. 

Att målen uppfylls innebär steg på väg mot 

en hållbar utveckling. 

De 15 nationella miljökvalitetsmålen har 

sikte på 2020 och definierar det 

miljötillstånd som är önskvärt. 

Miljöprogrammet följer i sin struktur dessa 

miljömål och vi fokuserar i första hand på 

nio målområden som vi anser särskilt 

angelägna. Däribland ”Ett rikt växt- och 

djurliv” som inom kort väntas bli det 

sextonde miljökvalitetsmålet. Att värna 

Mälaren ges högsta prioritet i programmet. 

Kommunen kommer även att fortsätta delta 

i samverkan i det regionala miljöarbetet. 

Kommunens miljömål har sikte på åren 

2005-2010. Lägesbeskrivningarna av 

Ekerö beskriver miljösituationen 

översiktligt och är sammanställda ur 

rapporter, utredningar och analyser från 

recipientkontroll och luftdataberäkningar 

förutom faktaunderlag från tillsyn och 

inventeringar. Kunskap om värdefulla 

4 

natur- och kulturmiljöer finns i t ex 

naturinventeringen, 

kulturmiljövårdsprogrammet, 

vattenöversikten och liknande dokument. 

Miljöprogrammet rör all 

kommunal verksamhet 

Organisation och genomförande 

Kommunen har ansvar för en rad frågor 

där miljödimensionen har betydelse. Det är 

till exempel fysisk planering, barnomsorg, 

skolor, avfallshantering, drift och underhåll 

av vägar, anläggningar och fastigheter, 

skötsel av grönområden och parker samt 

tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Vi kan 

stimulera andra genom att som 

upphandlare av varor och tjänster föregå 

med ett aktivt miljötänkande. 

För att de uppställda miljömålen ska 

uppnås under perioden krävs att åtgärder 

vidtas. Miljöprogrammet är ett 

målstyrningsdokument och anger inte vilka 

konkreta åtgärder som ska genomföras. 

Detta medför att den som utövar eller har 

ansvaret för en verksamhet själv måste 

välja de mest miljö- och kostnadseffektiva 

åtgärderna för att målen ska uppnås. 

Respektive nämnd är ansvarig för att 

verksamheten bedrivs i linje med 

miljöpolicyn och miljömålen. Arbetet ska 

utföras enligt styrmodellen för integrerad 

verksamhetsstyrning och ekonomistyrning. 

Nämndens miljöarbete ska årligen planeras 

och följas upp i samband med 

verksamhetsplaner och 

verksamhetsberättelser. Nämnden 

presenterar åtgärder för att nå uppställda 

mål i budgetarbetet. Kommunfullmäktige 

planerar och följer upp miljöarbetet på en 

övergripande nivå i samband med budget 

och i den miljöredovisning som ingår i 

kommunens årsredovisning.

Hur har miljöarbetet 

gått? Hur 

kan 

verksamheten 

förbättra sig? 

För att få ett systematiskt miljöarbete i 

kommunens verksamheter skall arbetet 

organiseras utifrån följande regionala 

basmodell för förenklad miljöledning 

(figur 1). Modellen bygger på de 5 

Utvärdering, 

behov av 

förändringar och 

uppdateringar 

Miljöutredning 

Miljöaspekter 

Laguppfyllelse 

Policy 

Miljöpolicy 

FÖRBÄTTRA PLANERA 

Övervakning 

och mätning av FÖLJA UPP GENOMFÖRA 

miljömål 

Internrevision 

Skriftlig redogörelse av 

miljömål 

Figur 1. Huvuddelarna i den regionala basmodellen 

Miljömålsuppföljning 

Uppföljningen ska visa om vi är på väg 

mot miljömålen och i vilken takt. Ett 

uppföljningsmått kan t ex visa vilka 

aktiviteter som ligger bakom ett 

miljöproblem, beskriva vad som orsakar 

problemet, ange tillståndet i miljön, visa 

konsekvenserna av miljöproblemet eller 

ange vilka åtgärder som görs för att minska 

eller lösa problemet. Det finns ett ökande 

behov av lämpliga mått för uppföljning av 

miljömålsarbetet. Ett omfattande 

utvecklingsarbete pågår hos ansvariga 

myndigheter, vilket betyder att 

uppföljningsmåtten kan komma revideras 

och ändras efterhand som kunskapen 

förbättras. 

5 

grundelementen som finns med i den 

internationella kravstandarden ISO 14001 

policy, planera, genomföra, följa upp 

och förbättra. 

Miljömål 

Hur påverkar 

verksamheten miljön? 

Hur ser verksamheten på 

miljön? Vad skall 

verksamheten 

ådstakomma? 

Miljöledningsprogram 

Miljöansvarig 

Utbildning 

Arbetet med miljömålen ska rapporteras 

årligen till kommunstyrelsen. Ett för 

miljöprogrammet samlat miljöbokslut 

utförs efter programperioden. Miljömålen 

revideras vid behov samt år 2010. 

Alla kan hjälpa till att nå 

målen 

Alla delar av samhället berörs av målen i 

kommunens miljöprogram. Alla måste 

medverka för att målen ska nås. 

Miljöprogrammet vill medverka till att 

sprida kunskap, vara stöd, vägledning och 

inspirationskälla för företag, skolor, 

föreningar och enskilda invånare. 

Hur skall 

verksamheten 

uppnå sina 

miljömål ?

Begränsad klimatpåverkan 

Nationellt 

miljökvalitetsmål 

Halten av växthusgaser i atmosfären skall i 

enlighet med FN:s ramkonvention för 

klimatförändringar stabiliseras på en nivå 

som innebär att människans påverkan på 

klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall 

uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt 

att den biologiska mångfalden bevaras, 

livsmedelsproduktionen säkerställs och 

andra mål för hållbar utveckling inte 

äventyras. 

Lokala miljömål 

• Kommunen arbetar, inom ramen för all 

samhällsplanering, för en effektivare 

energianvändning inom bebyggelse och 

transportsektorn. 

• Energianvändning inom kommunens 

egen verksamhet ska minska. 

• År 2007 utgör andelen förnyelsebar 

energi 80 % av den totala 

energianvändningen i kommunens 

lokaler. 

Nuläget i Ekerö 

Klimatförändringar till följd av ökade 

utsläpp av växthusgaser är ett av de största 

globala miljöproblem som mänskligheten 

står inför under 2000-talet. Effekterna på 

jordbruk, samhällsbyggande, kultur och 

ekonomi, liksom ekosystemen kan bli stora 

och negativa. I Stockholms län utgör 90 % 

av utsläppta växthusgaser koldioxid. I 

kommunen står energisektorn för 30 % och 

vägtrafiken för 60 % av 

koldioxidutsläppen, totalt 52 000 ton. 

Länet har låga utsläpp per invånare i 

förhållande till landet i övrigt mycket 

beroende på en hög kollektivtrafikandel 

6 

och ett utbyggt fjärrvärmenät. Stockholms 

län är dock bland annat en stor 

nettoimportör av elenergi vilket genererar 

växthusgaser på annat håll. 

Trenden i länet och i kommunen är att 

anläggningarna för värme- och 

elproduktion minskar sina utsläpp då mer 

biobränslen eldas istället för fossila 

bränslen. Andelen förnybar energi är 70 % 

av den totala energianvändningen i 

kommunens lokaler år 2004. Vägtrafiken 

däremot ökar sina utsläpp. Personbilstrafiken 

står för huvuddelen av 

trafikmängden. Den tunga trafiken har den 

största ökningstakten. För att minska våra 

utsläpp av koldioxid måste vägtrafiken 

hejda sin ökningstakt. Framtida utsläpp är 

svåra att förutsäga då många faktorer på 

nationell och internationell nivå kan 

påverka utsläppsnivån, t.ex. elskatter, 

koldioxidskatter, handel med 

utsläppsrätter, konjunktur och 

befolkningsutveckling. 

Åtgärder kopplade till detta mål får även 

positiva effekter på luftkvaliteten. 

Luftföroreningar som t ex kvävedioxid, 

ozon, flyktiga organiska ämnen, bensen 

och partiklar är ett hälsoproblem och 

påverkar växter, djur, material och 

kulturföremål negativt. Transportsektorn 

står för ca 90 % av kväveoxidutsläppen 

(NOX) i kommunen, totalt ca 300 ton/år. 

Ekerös bidrag med utsläpp av NOX måste 

också beaktas då det kan bidra till att 

miljökvalitetsnormen 60 g/m 3 inte klaras 

för infartsleder och i Stockholms innerstad. 

Vedeldning i kommunen, särskilt i äldre 

pannor, står för drygt 40 % av utsläppen av 

organiska ämnen (VOC). Att minska 

användningen av fossila bränslen och

därmed växthuseffekten står i konflikt med att minska VOC- utsläppen. 

Nationellt 


Miljön skall vara fri från ämnen och 

metaller som skapats i eller utvunnits av 

samhället och som kan hota människors 

hälsa eller den biologiska mångfalden. 


• Varor och tjänster som uppfyller kraven 

för miljömärkning skall väljas där 

kvalitet och ekonomi så medger. 

• Vid uppföljning av den kommunala 

upphandlingen görs en tydligare 

styrning och utvärdering av andelen 

miljöanpassade inköp. 

• Slam från Ekebyhovs avloppsreningsverk 

ska vara av den kvaliteten 

att det kan läggas på åkermark. 


Det är viktigt att minimera tillförseln av 

farliga ämnen till miljön. Allt fler 

varugrupper, produkter och tjänster 

miljömärks. Vid miljömärkningen av varor 

görs bland annat en genomgång av deras 

kemikalieinnehåll. Detta leder till att 

kemikalier som är skadliga för människors 

hälsa och miljön ersätts med kemikalier 

som är mindre skadliga. Ett sätt att nå 

lokala resultat är att kommunen fortsätter 

med miljöanpassad upphandling enligt 

upphandlingspolicyn. År 2003 var 1 % av 

de livsmedel som kommunen köpt 

ekologiska, 43 % av kontorsmaterialet och 

En giftfri miljö 

7 

70 % av tvätt- och rengöringsmedlen var 

miljöanpassade. 

Hushåll, industri, dagvatten, avfall, 

biltrafik m m är källor till utsläpp av 

tungmetaller och miljögifter. Ekerö har 

dock relativt få stora punktutsläpp på 

industrisidan och få stora hårdgjorda ytor 

som bidrar med förorenat dagvatten. Det 

finns goda möjligheter att påverka genom 

effektiv miljötillsyn och information. 

Inventeringen av förorenade markområden 

visar inte på några risker för allvarliga 

markföroreningar men i vissa fall bör 

närmare undersökningar göras inför t ex 

exploatering av nybebyggelse. 

Att följa föroreningsinnehåll i avloppsslam 

ger en bra bild av flöden av olika 

miljögifter i samhället. Halten tungmetaller 

i slammet från Ekebyhovs 

avloppsreningsverk understiger gällande 

gränsvärden. Slammet användes till 

jordframställning år 2004. 

En undersökning av fisk i Mälaren visar på 

låga eller mycket låga halter av miljögifter 

såsom metaller och stabila organiska 

ämnen (DDT och PCB). Halten av många 

andra antropogena miljö- och hälsofarliga 

ämnen i Mälarens vatten är dock till stora 

delar okända. Mätningar har t ex visat att 

vattnet innehåller hormonstörande ämnen. 

Farligt avfall kommer att hämtas hos 

kommunens hushåll från 2006 för att få en 

bättre utsortering av farliga ämnen.

Ingen övergödning 

Nationellt 


Halterna av gödande ämnen i mark och 

vatten skall inte ha någon negativ inverkan 

på människors hälsa, förutsättningarna för 

biologisk mångfald eller möjligheten till en 

allsidig användning av mark och vatten. 


• Utsläppen av fosfor från mänskliga 

aktiviteter till Mälaren ska minska med 

15 % från 1995 års nivå till 5 200 kg år 

2010. 

• Utsläppen av fosfor från enskilda VAanläggningar 

ska minska med 30 % från 

1995 års nivåer till 1 300 kg år 2010 


Mälaren är en vattenresurs av stor 

betydelse för Stockholm och Mälardalen, 

både som dricksvattentäkt och för dess 

höga natur- och rekreationsvärden. 

Utsläppen av näringsämnen har medfört att 

Mälaren är övergödd. 

Utsläpp av fosfor från mänskliga 

aktiviteter kan främst påverkas genom 

begränsning av jordbrukets utsläpp och 

sanering av utsläpp från enskilda 

avloppsanläggningar. År 2004 finns 

uppskattningsvis ca 500 enskilda 

avloppsanläggningar med utsläpp av orenat 

avloppsvatten i kommunen. 

Mot bakgrund av den omfattande 

saneringen av utsläpp från enskilda 

8 

avloppsanläggningar (ca 50 st/år mellan 

1998-2003) och jordbrukets minskade 

fosforutsläpp bedöms Ekerö kommun 

kunna minska utsläppen av fosfor från 

mänskliga aktiviteter med 15 % mellan år 

1995-2010. 

Utsläppen av fosfor från enskilda 

avloppsanläggningar bedöms minska med 

ca 30 % mellan 1995 och 2010. Denna 

bedömning baseras på en saneringstakt på 

ca 30 orenade utsläpp per år till år 2010. 

Informationsinsatser och effektiv tillsyn av 

djurhållning och jordbruk är åtgärder som 

kan minska närsaltsbelastningen från 

jordbruket. Att anlägga skyddszoner 

närmast vattendragen minskar transporten 

av växtnäring till vattendragen. Dessa får 

inte gödslas och inga kemiska 

bekämpningsmedel får användas. År 2004 

finns det 18 hektar skyddszoner i 

kommunen. 

Ekerö kommun är medlem i Mälarens 

Vattenvårdsförbund. De av förbundet 

antagna miljömålen för Mälaren är en 

viktig utgångspunkt i kommunens 

miljöarbete och i den övergripande 

planeringen. 

Den recipientkontroll som utförs av 

vattenvårdsförbundet och av kommunen 

utgör ett viktigt kunskapsunderlag för 

beskrivning av tillståndet i Mälaren och 

dess vikar. Ytterligare underlag är t ex 

inventeringarna av enskilda avlopp och 

vattenöversikten.

Levande sjöar och 

Nationellt 


Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt 

hållbara och deras variationsrika 

livsmiljöer skall bevaras. Naturlig 

produktionsförmåga, biologisk mångfald, 

kulturmiljövärden samt landskapets 

ekologiska och vattenhushållande funktion 

skall bevaras, samtidigt som 

förutsättningar för friluftsliv värnas. 

Lokalt miljömål 

• Kommunen skall tillsammans med 

berörda myndigheter senast år 2006 ha 

identifierat och tagit fram 

åtgärdsprogram för de mest värdefulla 

natur- och kulturmiljöer som behöver 

ett långsiktigt skydd i eller i anslutning 

till sjöar och vattendrag. 


Tillgången på sötvatten är livsviktigt för 

alla levande organismer. Mälaren, länets 

största sjö, används som vattentäkt av 1,5 

miljoner människor. Sjöar och strömmande 

vatten har genom historien varit en 

avgörande lokaliseringsfaktor för olika 

verksamheter. Mänsklig påverkan, t ex 

genom hävd och strandbete är en 

förutsättning för fortlevnaden av vissa arter 

och livsmiljöer. Mänskliga aktiviteter har 

också inneburit en rad förändringar och 

lämnat spår som idag har ett 

kulturhistoriskt värde och som riskerar att 

förfalla om inte aktiva åtgärder initieras. 

Kompletterande bebyggelse som anpassas 

efter lokala karaktärsdrag och bebyggelse- 

vattendrag 

9 

mönster kan ge positiva effekter på 

kulturmiljön. 

För naturmiljöer i och i anslutning till sjöar 

och vattendrag har dock människans 

aktiviteter framförallt inneburit en negativ 

påverkan. Reglering, transport, 

exploatering och markanvändning har 

fysiskt förändrat strand- och vattenmiljöer 

samtidigt som att vattenkvaliteten har 

påverkats. Förändringarna av 

naturmiljöerna i och i anslutning till sjöar 

har inneburit att många arter har minskat i 

antal eller utbredning. Ytterligare ett hot 

mot de limniska miljöerna består i att 

främmande växt- och djurarter flyttas eller 

sätts ut, ex på arter i Mälaren är vattenpest, 

sjögull, vandrarmussla, signalkräfta. 

Behovet av ökad kunskap och identifiering 

av de mest betydelsefulla grunda 

Mälarvikarna och deras betydelse för växt- 

och djurlivet är stort. 

Ekerö kommun – Kulturens övärld - ska 

enligt översiktsplanen behålla sin karaktär 

av natur- och kulturbygd. Men kulturen är 

också en drivkraft i utvecklingen av vår 

livsmiljö. Närheten till storstaden, de 

intresseväckande natur- och 

kulturmiljöerna samt Mälaren är 

gynnsamma förutsättningar för att erbjuda 

attraktiva boende- och livsmiljöer. Att 

delta i det regionala arbetet med att 

identifiera de särskilt värdefulla natur- och 

kulturmiljöerna och ta fram 

åtgärdsprogram för dessa är därför viktigt i 

det fortsatta arbetet för att bevara och 

utveckla kommunens karaktär med 

värdefulla natur- och kulturmiljöer.

Nationellt 


Grundvattnet skall ge en säker och hållbar 

dricksvattenförsörjning samt bidra till en 

god livsmiljö för växter och djur i sjöar 

och vattendrag. 


• Uppsalaåsens värde för nuvarande och 

framtida vattenförsörjning skall med 

stöd av översiktsplanen ges ett 

långsiktigt skydd mot markanvändning 

och verksamhet som begränsar 

användningen av vattnet. 

• Alla kommunala vattentäkter ska ha 

fastställda vattenskyddsområden enligt 

miljöbalken senast 2010. 


De vattenresurser som bedöms vara av 

störst regionalt intresse och strategisk 

betydelse är Mälaren, de större 

grundvattenförande grusåsarna samt kust- 

och skärgårdsområdena. Att Mälaren kan 

användas som dricksvattentäkt är en 

förutsättning för regionens utveckling. 

Skyddet av Mälaren som vattentäkt måste 

därför prioriteras liksom skyddet av dess 

höga natur- och rekreationsvärden. En stor 

del av kommunen ligger i det som avses bli 

skyddsområde för östra Mälaren. 

En vattenöversikt har tagits fram som 

kunskapsunderlag. De viktigaste 

Grundvatten 

av god kvalitet 

10 

kvalitetsfrågorna i kommunen avseende 

grundvatten är förhöjda halter av klorid, 

radon och hög hårdhet samt i mindre grad 

förhöjda halter av flourid. Vattenförsörjningen 

baseras på ytvatten till ca 60 % och 

på grundvatten till ca 40 %. Grundvattnet 

tas till 80 % ur jordlagren (i huvudsak 

isälvsmaterial) och till 20 % ur 

berggrunden. Förutom till ett 30-tal 

gemensamma vattentäkter utnyttjas 

grundvattenresurserna för ca 5 000 

kommuninvånare och ca 6 000 

fritidsboende. Endast några av de större 

vattentäkterna har skyddsområden t ex 

Skytteholm, men t ex saknar de 

kommunala vattentäkterna Löten, 

Kungberga, Vifärna fastställda 

skyddsområden. Att öka skyddet av våra 

vattenresurser samt att samverka kring 

förbättrad hushållning med vatten och 

kring minskade utsläpp är nödvändigt för 

att långsiktigt säkerställa dricksvattenförsörjningen. 

Särskilt viktigt är det att 

skydda återstående grusåsar mot ytterligare 

exploatering. 

Grundvattenproblemen kan vara särskilt 

stora i så kallade omvandlingsområden där 

fritidshus permanentas utan 

tillfredsställande vattenförsörjning och 

avloppssystem. I områden med begränsade 

grundvattenresurser eller risk för salt 

grundvatten bör uttagen inte överstiga 

nybildningen.

Nationellt 


Skogens och skogsmarkens värde för 

biologisk produktion skall skyddas 

samtidigt som den biologiska mångfalden 

bevaras samt kulturmiljövärden och sociala 

värden värnas. 


• Den kommunägda skogsmarken ska 

skötas med hänsyn till friluftslivet och 

den biologiska mångfalden samt till 

kända värdefulla kulturlämningar. 

Levande skogar 

• Kommunen ska verka för att Kärsön 

och Fågelön med omkringliggande öar 

avsätts som naturreservat av staten, med 

bibehållande av utvecklingsmöjligheterna 

för frilufts- och 

aktivitetsområdet. 

• Senast år 2010 är Jungfrusundsåsen 

avsatt som ett kommunalt naturreservat. 

• Senast år 2010 har Ekebyhovs slott och 

park ett långsiktigt skydd för dess natur- 

, kultur- och rekreationsvärden. 


Skogen utgör en av Sveriges viktigaste 

förnyelsebara naturresurser. Den är också 

en bank för bevarande av biologisk 

mångfald. En alltför låg andel av landets 

skogsmark är skyddad idag och ytterligare 

mark måste avsättas för att den biologiska 

mångfalden ska bevaras långsiktigt. 

Idag är mer än 2 % av skogsmarken 

formellt skyddad i länet vilket är en hög 

siffra jämfört med de flesta andra län om 

fjällskogarna undantas. Inventeringar visar 

att länets skogar har mycket höga 

11 

naturvärden i jämförelse med många andra 

län och därför finns en stor andel 

oskyddade biologiska resurser. Skogen och 

den biologiska mångfalden hotas av 

utbyggnaden av infrastruktur i vårt 

storstadslän. 

Landarealen i kommunen är 216 km 2 och 

av denna är ca 62 km 2 av produktiv 

skogsmark varav en tredjedel brukas 

ekologiskt. Skogsmarken består i huvudsak 

av torra tallskogar. På många ställen finns 

ädellövskogar eller ädellövdungar med en 

rik flora och ett intressant fågelliv t ex 

naturreservaten Väsby Hage och 

Eldgarnsö. Stora sammanhängande 

skogsområden, som endast är obetydligt 

påverkade av exploateringar, finns på norra 

Adelsö och vid Rasta samt på 

Jungfrusundsåsen och i de nordvästra 

delarna av Lovö samt på Kärsön och 

Fågelön med omgivande holmar. För det 

rörliga friluftslivet utgör nämnda 

skogsområden med läge vid Mälaren 

omtyckta utflyktsmål. Skogen ger 

människor natur- och kulturupplevelser 

och dess betydelse i ett hållbart samhälle 

blir allt tydligare. Det gäller särskilt 

naturen nära de växande tätorterna. På 

åsarna finns också värdefulla naturmiljöer 

med barrskogar som samtidigt är viktiga 

rekreationsområden. Fragment av äldre 

naturskog, d v s naturligt uppkommen 

orörd skog med lång kontinuitet vilken har 

stor åldersspridning och rik förekomst av 

gamla träd och död ved, finns endast kvar 

på ett fåtal platser i kommunen. Särskilt 

ovanlig i kommunen är barrnaturskog. 

Naturskogar utgör s k refuger, skyddszoner 

och genbanker, och är en viktig 

förutsättning för fortlevnad av en stor 

mängd arter.

Ett rikt odlingslandskap 

Nationellt 


Odlingslandskapets och jordbruksmarkens 

värde för biologisk produktion skall 

skyddas samtidigt som den biologiska 

mångfalden och kulturmiljövärdena 

bevaras och stärks. 


• Vid planering tas stor hänsyn tas till 

värdefulla ängs- och hagmarker samt till 

jordbruksmark som är av nationellt, 

regionalt eller lokalt intresse för 

naturvården, kulturmiljövården eller 

friluftslivet. 


I ett hållbart samhälle fyller jordbruket 

flera viktiga funktioner. Det ska inte bara 

förse oss och framtida generationer med 

livsmedel. Det ska också upprätthålla ett 

landskap som är rikt på natur- och 

kulturvärden och som bevarar sin 

biologiska mångfald. Det är därför viktigt 

att bibehålla jordbruksmarken inom 

kommunen i konkurrens med andra 

markanvändningar. Aktiva jordbruk är en 

förutsättning för att landskapet skall hållas 

öppet och levande och det ligger i 

kommunens intresse att jordbruksföretagen 

finns kvar. Men dålig lönsamhet i 

kombination med en åldrande 

lantbrukarkår gör att utsikterna att nå målet 

med ett rikt odlingslandskap ser dystra ut. 

Den gemensamma jordbrukspolitiken 

genomgår en reformering och det bidrar till 

att läget är osäkert. Ersättningar från EU 

12 

med syfte att bevara odlingslandskapet är 

avgörande för möjligheten att bevara 

kulturlandskapet. 

Spannmålsodlingen dominerar i länet och i 

kommunen även om vallodlingen är 

relativt omfattande. I Stockholms län odlas 

15 % av åkermarken ekologiskt. Andelen 

ekologiskt odlad mark har ökat i ett antal 

år men ökningstakten har mattats av och 

målet om 20 % ekologiskt odlad åkermark 

år 2005 ser inte ut att kunna nås. 

Kommunen är starkt präglad av 

jordbrukslandskapet. Av kommunens 

landareal, 216 km 2, utgörs ca 61 km 2 av 

jordbruksmark varav ca 12 % odlas 

ekologiskt. Många ängs- och hagmarker 

har hävdats kontinuerligt genom slåtter 

eller bete under mycket lång tid. Detta har 

gett en vacker landskapsbild och dessutom 

mycket artrika marker knutna till 

kulturlandskapet. Hävdade 

naturbetesmarker har minskat kraftigt. 

Igenväxningen har gått så långt att många 

växt- och djurarter har gått förlorade eller 

håller på att förloras. Bete eller slåtter 

skulle behöva återupptas om vårt 

värdefulla kulturlandskap ska kunna 

bevaras. Vid planering av tillkommande 

bebyggelse bör stor hänsyn tas till 

värdefulla ängs- och hagmarker och 

områden som är särskilt värdefulla ur 

ekologisk synvinkel. 

Kommunen äger ca 110 ha jordbruksmark 

som arrenderas ut till jordbrukare.

God bebyggd miljö 

Nationellt 


Städer, tätorter och annan bebyggelse skall 

utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt 

medverka till en god regional och global 

miljö. Natur- och kulturvärden skall tas 

tillvara och utvecklas. Byggnader och 

anläggningar skall lokaliseras och utformas 

på ett miljöanpassat sätt och så att en 

långsiktigt god hushållning med mark, 

vatten och andra resurser främjas. 


• Senast 2008 grundas fysisk planering på 

strategier för hur bilanvändningen kan 

minska och förutsättningarna för 

miljöanpassade och resurssnåla 

transporter kan förbättras. 

• Senast 2006 grundas fysisk planering på 

strategier för hur grönområden i tätorter 

och tätortsnära områden ska bevaras 

och utvecklas samt tillgodose olika 

upplevelsevärden. 

• Senast 2007 finns en lokal policy för 

hur de kulturhistoriska, estetiska och 

arkitektoniska värden i Ekerö tätort och 

Stenhamra med omgivande landskap 

(det sk tätortsbandet) samt 

Drottningholmsmalmen ska tas tillvara 

och utvecklas för att dessa områden 

skall behålla sin karaktär av natur- och 

kulturbygd i Kulturens övärld. 

• Senast 2010 ska kommunens 

kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse 

samt värdefulla bebyggelsemiljöer vara 

identifierade och beskrivna. 

• Kommunen skall kontinuerligt arbeta 

för att skolornas och förskolornas 

utemiljö är stimulerande och 

13 

utvecklande för barnen samt för att 

utemiljön integreras i den pedagogiska 

verksamheten. 

• Kommunen skall kontinuerligt arbeta 

för att utemiljön vid handikappomsorgens 

gruppbostäder och 

äldreomsorgens särskilda boenden är 

tillgänglig, stimulerande och 

utvecklande för de boende samt för att 

utemiljön ingår som en integrerad del i 

verksamheten. 

• Avfallets farlighet ska minska genom 

bättre sortering. 

• Minst 35 procent av matavfallet från 

hushåll, restauranger, storkök och 

butiker i kommunen återvinns senast år 

2010 genom biologisk behandling. 


Ekerö är en av de snabbast växande 

kommunerna i regionen och landet sedan 

1960-talet. Fler och fler upptäcker de 

fördelar och den livskvalité som 

kommunen erbjuder. Närhet till storstaden, 

naturen, kulturen och Mälaren är 

gynnsamma förutsättningar för att erbjuda 

attraktiva boende- och livsmiljöer och en 

fortsatt positiv utveckling. Expansionen 

medför samtidigt viss risk för växtvärk i 

form av ansträngd kommunalekonomi, 

otillräcklig infrastruktur och olika 

miljöstörningar. 

Ekerö kommun – Kulturens övärld - ska 

behålla sin karaktär av natur- och 

kulturbygd. Ekerö ska vara ett hållbart 

samhälle som fortsätter att utvecklas med 

försiktighet och omtanke av medborgare, 

företag, organisationer och andra som 

arbetar eller vistas i kommunen. Närheten

till Mälaren kommer att tas till vara och 

Mälaren som dricksvattentäkt ska skyddas. 

Bibehållande av landbygdskaraktären och 

det öppna landskapet mellan byar och 

bebyggelsegrupper prioriteras. 

God planering är ett avgörande instrument 

för att få ett hållbart samhälle där god hälsa 

för människan främjas, kulturella värden 

blir en naturlig del i samhällets utveckling, 

naturen och den biologiska mångfalden 

bevaras och naturresurserna används 

effektivt och långsiktigt. 

En förbättring av kommunikationerna och 

den regionala tillgängligheten är en av de 

viktigaste faktorerna för tillväxt och för 

livsvillkor på Ekerö. Det lokala vägnätet är 

till betydande delar inte utformat för 

dagens eller framtidens befolkning och 

trafiksituation. En strategi behövs för hur 

delar av vägnätet kan förbättras, byggas 

om eller ersättas med nya trafiklösningar 

för att minska störningar och risker eller 

förbättra framkomligheten och 

trafiksäkerheten. Strategin ska även 

omfatta förslag på förbättringar av 

kollektivtrafik, utbyggnad av gång- och 

cykelvägnät samt infartsparkeringar samt 

belysa viktiga regionala samarbetsfrågor 

inom transport- och 

kommunikationsområdet. Barnens 

trafiksituation skall särskilt belysas. 

Längs de större vägarna utgör biltrafiken 

även en bullerkälla. I Ekerö tätort utsätts ca 

50 hushåll och utanför tätorten bedöms ca 

90 hushåll utsättas för ljudnivåer över 55 

dB(A) som ekvivalent nivå för 

årsmedeldygn från trafiken. Andra 

bullerkällor är flyget, motorcrossbanan vid 

14 

Skå, grustäkterna samt skjutbanor på Lovö 

och Svartsjö. Inom Stockholmsområdet är 

ändå Ekerö en tyst kommun. 

Närheten till grönområden har stor 

betydelse för människans välbefinnande. 

Natur- och kulturvärdena utgör en 

grundförutsättning för Ekerö som attraktiv 

bostadsort. Det ökade bebyggelse- och 

befolkningstrycket gör det än mer viktigt 

att säkra tillgången till attraktiva 

naturområden. 

En variationsrik skolgård inspirerar till mer 

lek och får barnen att klara skolan bättre. 

Flera förskolor och skolor arbetar med att 

förbättra utemiljön tillsammans med 

barnen. Personalen i skola/förskola erbjuds 

miljö- och naturutbildning där man bl a 

behandlar hur man kan använda naturen 

som ett rum för lärande. 

Resurshushållning främjas genom en i 

kommunen väl utbyggd källsortering av 

hushållsavfall och en framtida utveckling 

av återvinning av biologiskt lättnedbrytbart 

avfall. Bättre sortering av det farliga 

avfallet skall minska utsläppen av miljö- 

och hälsofarliga ämnen i miljön. 

Radon är vårt allvarligaste hälsoproblem 

som är förknippat med boende. Stora delar 

av kommunen bedöms vara högriskområde 

för markradon. Det finns också ett stort 

antal villor med radonavgivande 

lättbetong sk blåbetong som 

byggnadsmaterial. 

Se även Levande skogar, Levande sjöar 

och vattendrag och Ett rikt växt- och 

djurliv.

Ett rikt växt- och djurliv 

Nationellt 


Alla arter som naturligt förekommer i 

Sverige ska kunna fortleva i långsiktigt 

livskraftiga bestånd med bibehållen 

genetisk variation. Den biologiska 

mångfalden ska bevaras genom att arternas 

livsmiljöer och ekosystemens funktioner 

och processer värnas. Naturen med dess 

växter, djur och övriga organismer är en 

väsentlig del i människans livsmiljö och en 

grund för vår hälsa och välfärd. 

(Naturvårdsverkets förslag augusti 2003) 


• Kommunen ska senast 2006 ha 

fungerande rutiner för att säkerställa att 

naturfrågorna beaktas i allt 

planeringsarbete. 

• Biotoper och naturvårdsobjekt som är 

unika och hyser mycket höga värden 

skall skyddas från exploatering. 

Kommunen ska verka för att den 

biologiska mångfalden värnas och 

vårdas. 


Den stora andelen natur i Ekerö för med 

sig höga biologiska värden och ger bra 

förutsättningar för rekreation och 

friluftsliv. Ett varierat och småbrutet 

landskap präglar fortfarande stora delar av 

kommunen. Enligt miljöbalken skall 

betydelsefulla natur- och kulturvärden i 

Mälaren med öar och strandområden 

skyddas. För att bevara den biologiska 

mångfalden finns olika styrmedel och 

redskap. Endast ett fåtal av kommunens 

natur- och friluftsområden är formellt 

skyddade. I ”Naturinventering Ekerö 

kommun 2002” redovisas områden med 

naturvärden som bedömts vara viktiga för 

15 

kommunen och dess invånare. Även 

områden som är intressanta ur regionalt 

och nationellt perspektiv redovisas. I 

kommunen finns år 2004 nio stycken 

naturreservat samt ett antal naturminnen 

och skydd för landskapsbilden. Regeringen 

har fram till 2002 föreslagit att tolv 

områden i kommunen ska ingå i EU:s 

nätverk Natura 2000. Ytterligare ett skydd 

är biotopskyddsområden i skogsmark. 

Skogsvårdsstyrelsen har inrättat tre 

biotopskyddsområden i kommunen för att 

skydda mindre områden som är livsmiljöer 

(biotoper) för hotade arter. Inget av den 

kommunägda skogen är skyddad. Av den 

totala landarealen är knappt 2 % skyddad. 

Förutom att skydda arter och värdefulla 

miljöer har kommunen stora möjligheter 

att värna den biologiska mångfalden i 

samband med samhällsplaneringen. Här 

ger kommunens översiktsplan viss 

vägledning när det gäller var och på vilket 

sätt som hänsyn bör tas till naturvårdens 

intressen. Kunskapen om den biologiska 

mångfalden i kommunen behöver 

kompletteras genom olika former av 

naturinventeringar. 

Förekomsten av biologisk mångfald och 

förnyelsebara naturresurser är en 

förutsättning för mänskligt liv på jorden. 

Biologisk mångfald kan beskrivas som de 

miljontals arter och den variationsrikedom 

av livsformer och funktioner som finns i 

världens alla ekosystem. I ett svenskt 

perspektiv är det framförallt de stora 

förändringarna i markanvändning som 

hotar den biologiska mångfalden, särskilt 

nedläggningen av jordbruk med upphört 

bete och igenväxning som följd. På längre 

sikt är de klimatförändringar som orsakas 

av människan det största hotet.

Bilaga 1 

Nationella miljökvalitetsmål 

Riksdagen har antagit 15 nationella miljökvalitetsmål, som beskriver den kvalitet och det 

tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. 

Det är upp till landets länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och kommuner att anpassa de 

nationella miljömålen till lokala förhållanden. Strävan är att de stora miljöproblemen skall 

vara lösta till nästa generation, det vill säga till år 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). 

De nationella miljökvalitetsmålen lyder: 

Begränsad miljöpåverkan 

Frisk luft 

Bara naturlig försurning 

Giftfri miljö 

Skyddande ozonskikt 

Säker strålmiljö 

Ingen övergödning 

Levande sjöar och vattendrag 

Grundvatten av god kvalitet 

Hav i balans samt levande kust och skärgård 

Myllrande våtmarker 

Levande skogar 

Ett rikt odlingslandskap 

Storslagen fjällmiljö 

God bebyggd miljö 

Strategier 

För att nå miljökvalitetsmålen krävs att de åtgärder som genomförs är samordnade och 

effektiva, och helst bidrar till att uppnå flera miljömål på samma gång. Riksdagen har därför 

definierat tre åtgärdsstrategier för att nå miljömålen: 

- En strategi för effektivare energianvändning och transporter. 

- En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp som innefattar en miljöorienterad 

produktpolitik. 

- En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. 

16

Miljöprogram med miljöpolicy och miljömål (nytt ... - Ekerö kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?