Utvärdering av Informations- och ... - Buf - Kristianstad

Barn- och utbildningsförvaltningen 

Utvärdering av Informations- 

och 

Kommunikationsteknik 

Utifrån gällande skolplan 

På 

Grundskola 

Gymnasieskola 

KomVux 

November2001 

Ulla Christiansson-Banck 

Marianne Svensson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1. BAKGRUND 4 

1.1 Beslut och uppdrag 4 

1.2 Datorns intåg i den svenska skolan 4 

1.3 KK stiftelsen 5 

1.3.1 KK-stiftelsens utvärderingar 5 

1.3.2 Rapporter från Kunskapsbolaget 6 

1.4 Skolverkets uppföljningar och utvärderingar 6 

1.5 Aktuell forskning kring lärande 7 

1.6 Aktuell forskning kring datorn i undervisningen 8 

1.7 Nationellt program för IT i skolan 9 

1.7.1 IT i skolan ITiS-projekt 9 

1.8 IKT i den nationella läroplanen 10 

1.8.1 Läroplan för förskolan Lpfö 98 10 

1.8.2 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lpo94 och de frivilliga skolformerna Lpf 94 11 

1.9 IKT i den kommunala skolplanen 11 

1.10 IKT-policy för Barn- och utbildningsförvaltningen 11 

1.10.1 Policy för dator- och nätverksutrustning samt programvaror inom grundskola och förskola 11 

1.11 Kunskaps-och informationscentrum 12 

1.12 IKT i de lokala arbetsplanerna 12 

1.13 Rektorernas IKT- strategi 13 

2. SYFTE 13 

3. PRECISERING 13 

4. AVGRÄNSNINGAR 14 

5. METOD OCH UPPLÄGGNING 14 

5.1 Kvantitativ metod 14 

5.2 Kvalitativ metod 15 

6. GENOMFÖRANDE 15 

7. RESULTAT 16 

7.1 Datorn i pedagogiken 17 

7.1.1 Rektors syn på datorn som eget arbetsredskap och datorn i pedagogiken 18 

7.1.2 IT-ansvariga/IT-pedagogers syn på datorn i pedagogiken 18 

7.1.3 Pedagogernas syn på datorn i pedagogiken 20 

1

7.1.4 Gymnasieelevernas syn på datorn i pedagogiken 24 

7.1.5 Synen på datorn i pedagogiken hos elever i kommunal vuxenutbildning 26 

7.1.6 Synen på datorn i pedagogiken bland elever i skolår 6-9 26 

7.1.7 Synen på datorn i pedagogiken bland elever i skolår 3-5 28 

7.1.8 Synen på datorn i pedagogiken bland elever i grundsärskola/träningsskola 29 

7.1.9 Synen på datorn i pedagogiken bland elever i barnskolan skolår 1 och 2 29 

7.2 Elevernas informationssökning 30 

7.2.1 IT-anvariga/ IT-pedagogers syn på elevernas informationssökning. 31 

7.2.2 Pedagogernas arbete med källgranskning 32 

7.2.3 Informationssökning och källgranskning bland elever i gymnasieskolan 32 

7.2.4 Informationssökning och källgranskning bland elever i skolår 6-9 36 

7.2.5 Informationssökning och källgranskning bland elever i skolår 3-5 37 

7.2.6 Informationssökning bland elever i barnskolan. 38 

7.3 Dataundervisning 39 

7.3.1 IT-ansvariga/ IT-pedagogers beskrivning av den befintliga dataundervisningen 39 

7.3.2 Pedagogernas fortbildningsbehov för att kunna använda datorn som ett naturligt redskap i 

undervisningen 41 

7.3.3 Elevernas uppfattning av var de lärt sig använda datorn 42 

7.4 Programtillgång 44 

7.4.1 Kvalitétsgranskning av dataprogram som används i skolan 44 

7.5 Andra IKT-hjälpmedel 45 

7.6 Datortillgång 45 

7.6.1 Rektors synpunkt på teknisk support för optimal datoranvändning 46 

7.6.2 IT-ansvariga/ IT-pedagogers syn på datortillgången 46 

7.6.3 Pedagogernas synpunkter på datortillgången 48 

7.6.4 Pedagogernas synpunkter på teknisk support 48 

7.6.5 Gymnasieelevernas synpunkter på datortillgången 51 

7.6.6 Vuxenelevernas synpunkter på datortillgången 52 

7.6.7 Synpunkter på datortillgången bland elever i skolår 6-9 53 

7.6.8 Synpunkter på datortillgången bland elever i skolår 3-5 54 

7.6.9 Synpunkter på datortillgång bland elever i grundsärskolan/träningsskolan samt barnskolan 54 

7.7 E-postadress och konferens 55 

7.7.1 IT-ansvariga/IT-pedagogers synpunkter på pedagogernas och elevernas e-postadresser 

och konferenser 55 

7.7.2 Synen på användningen av e-postadressen bland elever på gymnasieskolan 56 

7.7.3 Synen på användningen av e-postadressen bland elever i vuxenutbildning 56 

7.7.4 Synen på användningen av e-postadressen bland elever i skolår 6-9 56 

7.7.5 Tillgång och användning av e-postadresser bland elever i skolår 3-5 57 

7.7.6 Tillgång och användning av e-postadresser bland elever i grundsärskolan/träningsskolan 57 

7.7.7 Tillgång och användning av e-postadresser bland elever i barnskolan 58 

7.8 Etiska regler och elevkontrakt 58 

7.8.1 Rektors uppfattning om etiska problem i en ökad datoranvändning 58 

7.8.2 IT-ansvariga/ IT-pedagogers bild av etiska regler och elevkontrakt 59 

7.8.3 Elevernas kännedom om BUF On-Lines regler 60 

7.9 IT-projekt 61 

7.9.1 Rektorernas syn på betydelsen av IT-projekt för datautvecklingen i skolan 61 

7.9.2 IT-ansvariga/IT-pedagogers syn på betydelsen av IT-projekt för datautvecklingen i skolan 62 

7.9.3 Pedagogernas deltagande i IT-projekt 62 

7.9.4 Elevernas deltagande i IT-projekt 63 

7.10 IKT-grupp 64 

7.10.1 Rektors synpunkter på pedagogers och elevers möjligheter att påverka IT-utvecklingen på skolan 64 

7.10.2 IT-ansvariga/ IT-pedagogers synpunkter på IKT-grupp 65 

7.10.3 Elevernas uppfattning om sina möjligheter att påverka datoranvändningen i skolan 65 

2

7.11 Rollen som IT-ansvarig 67 

7.12 Bibliotekets roll 67 

7.12.1 Rollen som samordnande bibliotekarie 68 

7.12.2 Rektors syn på bibliotekets roll i informationssökningen på skolan 68 

7.12.3 Bibliotekariens utbildning 68 

7.12.4 Bibliotekariens arbetsuppgifter 68 

7.12.5 Bibliotekariens roll i informationssökning 69 

7.12.6 Öppet tider 69 

8. DISKUSSION 69 

9. REKOMMENDATIONER 75 

REFERENSER FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 

Bilagor 1-14 

3

1. BAKGRUND 

1.1 Beslut och uppdrag 

Enligt gällande skolplan har Barn- och utbildningsnämnden beslutat att övergripande 

utvärderingar skall göras inom ett antal områden. Informations- och kommunikationsteknik 

är ett område. 

Under våren 2001 fick vi uppdraget att genomföra utvärdering av skolornas arbete med 

informations- och kommunikationsteknik. 

Då ovanstående begrepp är mycket omfattande, har begreppet brutits ner i delområde. 

Dessa delområde är 

- datorn i pedagogiken 

- datortillgång 

- e-postadress 

- etiska regler- elevkontrakt 

- IT-projekt 

- IKTgrupp 

- IT-pedagog / IT-ansvarig 

- bibliotekets roll i informationssökning 

Utvärderingen påbörjades i slutet av våren 2001 och slutfördes under hösten 2001. 

1.2 Datorns intåg i den svenska skolan 

En första inledning i form av en motion i riksdagen att introducera datortekniken i skolan kom 

i slutet av 1960-talet. Dåvarande skolöverstyrelsen fick i uppdrag att inleda en 

försöksverksamhet. Denna inleddes 1973. Slutrapporten som kom hette ” Datorn i skolan” 

och togs in i SÖ:s handlingsprogram. 

Den bedömning som gjordes var att datorer gick att använda, men det var främst i 

gymnasieskolan. Det blev för dyrt i grundskolan. 

Det förekom också att aktiva lärare främst i matematik- och NO erbjöd ”data” som fritt valt 

arbete. 

I 1980 års läroplan för grundskolan blev datalära ett huvudmoment i kursplanen för 

matematik på högstadiet. Det beskrivs som undervisning om teknik. 

Våren 1984 fattade riksdagen beslut om en första satsning att datateknik skulle 

introduceras och användas i grundskolan. 

Alla elever i högstadiet skulle få 80 timmar datalära. Pengar anslogs i en treårsperiod för att 

kommunerna skulle kunna utrusta högstadieskolor med datorer. Många datorer, 65% av alla 

som inköptes var av märket COMPIS som svarade mot krav som utarbetats av SÖ. 

Det blev en del konkurrens med andra tillverkare och ESSELTE som tillverkat dessa datorer 

lade ner projektet. Samtidigt arbetade man på utbildningsdepartementet med en 

handlingsplan för datautbildning i skola, vuxenutbildning och lärarutbildning som kom att 

förverkligas under de närmaste 5-7 åren. 

Nästa kampanj kom 88/89 och 90/91 med ett pedagogiskt förtecken. 

SÖ svarade för satsningen som kallades ”Datorn i skolan”, DOS. Här arbetade man på tre 

olika nivåer. 

Alla stadier berördes på något sätt och det blev en stor geografisk spridning. Det handlade 

om utveckling av mjukvara. 

Det blev dessutom andra lärare som blev användare, framförallt språklärare. 

Under 1991-94 hände relativt litet för att 1994 accelereras i och med att KK- stiftelsen 

bildades (Riis –00). 

4

1.3 KK stiftelsen 

Efter införandet av de nya läroplanerna 1994 har successivt en mycket stor satsning gjorts 

nationellt för att utveckla och öka användningen av informationsteknik i skolan. 

I februari 1994 initierade dåvarande statsminister Carl Bildt Stiftelsen för Kunskap-och 

Kompetensutveckling ( KK-stiftelsen ). 

Till sitt förfogande skulle KK-siftelsen få pengar från löntagarefonderna. Bakom stiftelsen 

fanns regeringens nybildade IT-kommission. 

Kommissionens ledamöter byttes ut vid regeringsskiftet 1995. 

IT-kommissionen skriver i sitt betänkande ( SOU, 1994 ) ” Alla elever skall lära sig använda 

IT. På så sätt kan undervisningsmiljön förnyas, pedagogiken utvecklas och inlärningen 

förbättras” 

Det var de pedagogiska frågorna som lyftes fram i debatten. De projekt som fick stöd av 

stiftelsen var de som satsade på fortbildning av lärare och spridning av kunskaper. 

Det som poängterades var ett elevaktivt undersökande arbetssätt, en handledande lärarroll, 

vilja att ändra strukturen i undervisningen men också ändra former för skolans inre arbete. 

( Enochsson A 2001 ) 

När KK-stiftelsen startade hade man för avsikt att satsa en miljard kronor på IT i skolan, i 

själva verket blev det 1,5 miljarder kronor. En del av dessa pengar användes också för 

utveckling av läromedel och en webbplats kallad KNUT 

En del av satsningen skulle gälla välfinansierade kommunbaserade så kallade 

”fyrtornsprojekt .” I dessa projekt har skolutveckling varit ett huvudmål. 

För att erhålla projektpengar krävdes en motfinansiering med samma belopp som 

kommunen erhållit. 

De så kallade ”fyrtornsprojekten ” har pågått mellan 1996- 1999 och har sedan avvecklats 

på olika sätt ( Riis U 2000 ) 

Tretton kommuner i dåvarande Kristianstad län ansökte om pengar till projektet ” Datorn 

som pedagogiskt verktyg ”. 

Projektet rekommenderades av Kommunförbundet och beviljades av KK- stiftelsen. 

Kristianstadprojektet resulterade i att ett pedagogiskt IT- centrum byggdes upp. 

För att delta i projektet krävdes att ett arbetslag skulle anmäla sig som hade en pedagogisk 

ide´ som man ville utveckla med hjälp av IT i sin verksamhet. 

Varje kommun hade ett antal platser till sitt förfogande. 

Projektet var igång i två och ett halvt år och har utvärderats av Lunds Universitet och 

Högskolan i Kristianstad ( http://www.distans.hkr.se/lit/slutrapport.htm) 

1.3.1 KK-stiftelsens utvärderingar 

KK-stiftelsen har tillsammans med Gallup granskat dator- och IT-användningen i den 

svenska skolan från mitten av 90-talet genom att intervjua elever, lärare och skolledare. 

Detta har gjorts i form av årliga attitydundersökningar. Årets undersökning genomfördes 

mellan 7-15 februari. I dessa undersökningar kan man se en utvecklingstendens mellan 

1997 och 2000. 

Sammanfattningsvis kan sägas att dagens elever har tillgång till dator i stor omfattning i 

hemmet. Variationen finns i fråga om familjens tillhörighet av sociogrupp. Samma 

förhållande gäller i skolan där datortätheten är högst i sydligaste delarna av Sverige. 

Fortfarande bedöms lärarna sakna tillräcklig kompetens. Det finns likaledes en skillnad 

mellan pojkar och flickor, där flickorna är mera målinriktade i sin dataanvändning. Flickor 

använder generellt e-post mera medan pojkar är större användare av dataspel. Totalt anser 

alla elever att det har betydelse för det framtida yrkeslivet att kunna hantera datorer. 

Gymnasieelever är positiva till IT baserade läromedel. 

5

Skolledarna anser att det finns en tydlig IT plan på den egna skolan medan lärarna inte 

uppfattar samma tydlighet. Totalt kan man också hävda att de kvinnliga lärarna hämtat in det 

försprång som manliga lärare hade tidigare beträffande IT kunskaper. 

1.3.2 Rapporter från Kunskapsbolaget 

Kunskapsbolaget har haft KK-stiftelsens uppdrag att granska, göra omvärldsanalys samt 

rapportera de utvärderingar som är gjorda av framförallt universitet och högskolor. Det 

innebär att en stor mängd IT-projekt är granskade på detta sätt. Dessutom har den 

publicering som gjorts via KNUT( KK-stiftelsens webbplats) och projektens hemsidor 

genomsöks. Projektledare i kommun och länsprojekt har fått svara på enkäter. Det finns idag 

ett antal rapporter tillgängliga som behandlar olika delar av datoranvändningen. I rapporten 

”IT och pedagogik (Rapport 5) Förändrade arbetsformer i skolan” ställs frågan om det är IT 

som förändrat arbetssättet eller om det är det förändrade arbetssättet som gjort IT 

användbart? Rapporten visar att i närmare 75% av projektens utvärderingar beskriver man 

på något sätt förändrade arbetsformer i samband med användandet av informationsteknik. 

Även skolforskares syn på informationsteknik analyseras. 

1.4 Skolverkets uppföljningar och utvärderingar 

I skolverkets uppdrag ingår utvärdering av skolans verksamhet. En del av denna verksamhet 

är att regelbundet följa upp effekterna av informations-och kommunikationstekniken i 

undervisningen. På det konkreta planet genomförs vartannat år kvantitativa mätningar av 

skolornas datorer. Resultaten av dessa finns i publikationen ” Skolans datorer”. 

Skolverket ger i sin rapport ” Utvecklingen beror då inte på användningen av datorer” en 

bred bild av dator- och IT- användningen i den svenska skolan under sena 1990-talet. ITanvändningen 

i den svenska skolan under 1998 belyser några specifika frågeställningar om 

vad olika resultat kan tänkas betyda för lärarrollen i samband med dator- och ITanvändningen 

och olika förväntningar som lärare har och kan ha inför en kommande 

särskild satsning på IT i skolan. En slutsats är att tron på att IT innebär bättre inlärning har 

försvagats bland lärarna under de senaste åren. 

Skolverket gav pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet i uppgift att under ett antal 

år 96-99 följa utvecklingen av vilka effekter användningen av informations-och 

kommunikationsteknologi,( förkortas IKT) har på skola och undervisning. 

Resultaten visar följande: De kommuner som kommit längst i sin datautveckling kan nog 

sägas vara de kommuner som i sina planer visar på hur man tänkt sig utvecklingen över en 

längre tid. De senare resultaten visar att erfarenheten av IKT- användningen blivit större 

men den står dock inte för den största förändringsprocessen då det nya läraravtalet 

genomförs samtidigt. Detta avtal drev de största utvecklingsprocesserna i skolan. Ett tydligt 

resultat var dock att många lärare hade fått så pass mycket erfarenhet av den aktuella 

teknikanvändningen i undervisningen att de vågade uttrycka en uppfattning om elevernas 

inlärning. Tron på att inlärning skulle förbättras med dator och IKT- stöd hade försvagats. 

Man var snarare benägen att förneka att sådana effekter hade nåtts. Resultatet visar att” IKT 

inte på något markant sätt förändrat elevernas inlärning i bemärkelsen att de skulle ha 

inhämtat kunskaper på ett djupare eller mer effektivt sätt.” En viss typ av lärande uppfattade 

man som positivt. Detta lärande kan vara mera enskilt arbete, flera kontakter utanför skolan, 

lära genom diskussion och lärandet mer sammankopplat med vardagen. Pedagoger och 

skolledare har olika mål med IKT- användningen. Undersökningen visar att pedagogerna 

bedömer sina tekniska kunskaper som goda,( denna bild stämmer inte med den bild 

skolbesöken visade), däremot saknar man en diskussion om datoranvändningen ur ett 

pedagogiskt perspektiv. Skolledarna framhåller andra mål för dator/IT- användningen som 

elevernas möjligheter att utnyttja datorn som verktyg och tillgodose ett kvantitativt behov av 

datorer. 

6

Ett framträdande resultat är att bilden av IKT i skolan är motsägelsefull. 

IKT är inget trollspö som omedelbart ger nya förutsättningar. I mötet mellan vision och 

praktik är det framförallt lärarna som har att hantera det faktum att förändring tar tid och 

styrs av en rad samverkande faktorer( Nissen.J, Riis.U, Samuelsson.J, 00). 

1.5 Aktuell forskning kring lärande 

Vad är det som avgör att ett lärande utvecklas och vad säger forskningen om lärande? 

Seymor Papert, professor vid MIT i Boston, menar att det är lärarnas kunskapssyn som 

avgör om datorn skall kunna frigöra nya lärande potentialer. I den moderna forskningen om 

lärande understryks att det sätt på vilket vi uppfattar en uppgift har avgörande betydelse för 

hur vi försöker lösa den och därmed också vad vi kan lära oss. Det innebär att skall en helt 

ny kompetens utvecklas förutsätter det att vi kan göra en ny tolkning av vad verkligheten går 

ut på, något som är nödvändigt när vi får nya verktyg som t.ex. datorn. Eftersom det är 

skolans uppgift att utveckla barns och ungdomars lärande måste lärare ständigt återkomma 

till hur han/hon uppfattar lärandets natur. 

Mycket forskning har uppmärksammat på lärandet i mer formella undervisningsprocesser, 

men de sista åren har forskningen mer uppmärksammat på det informella lärandet i 

vardagen. 

Här finns nu en bild av människan med en oerhörd förmåga att lära. Denna förmåga 

utnyttjas inte optimalt i formell undervisning. 

Ett enkelt exempel är det som visats i modern språkforskning hur det lilla barnet av egen 

drift engagerar sig i en så komplex kognitiv förmåga som att lära sig språk. 

Språkforskningen visar att utvecklingen sker i samspel med andra. Språk och handling har 

en funktion. Det krävs lyhörda vuxna som kan lyssna och svara på frågor. Det utvecklas i 

konkreta situationer i vardagen som behöver kommenteras och barnet lär sig genom att 

använda språket(Söderberg.R,82,88). 

Barnet upptäcker hur språket är uppbyggt. Det innebär att dialogen kring ett för dem 

meningsfullt innehåll är den mest naturliga och effektiva lärosituationen. 

Undervisningen måste möta elevernas sätt att tänka. Forskning har visat att lärandet aldrig 

blir effektivt om inte bruksvärdet är förstått. Barnen får då svårt att förstå annat än i skolan 

och kan inte använda det i andra situationer. Man har kunskap om teorier men inte teoretisk 

kunskap om verkligheten. Verklig kunskap förutsätter att man kan koppla de nya 

kunskaperna till sina tidigare erfarenheter. Det aktiva lärandet innebär att eleven medvetet 

gör kunskapen till sin egen. Men i skolan blir också kommunikationen i klassrummet 

avgörande för förståelsen. Att förändra betingelser för lärande handlar om att kommunisera. 

Enligt en forskare, Ivar Björgen, professor i psykologi i Trondheim, måste eleverna 

engageras även i de faser som läraren stått för, för att lärandet skall bli fullständigt. Den som 

lär skall vara i sådana situationer som leder till att man upptäcker problem som är så 

utmanande att de löses. Individualisering ökar när vi behöver samarbete för att lära. Lev 

Vygotsky menade att människans högre mentala funktioner utvecklas i sociala 

sammanhang. Dessa processer kan bara förstås när vi studerar de redskap med vars hjälp 

vi tänker. Skriftspråket möjliggör ett abstrakt tänkande. Samspelet lärare- elev är det 

viktigaste redskapet för att utveckla elevernas tänkande. Lärande föregår utveckling. Det 

finns en spridd uppfattning att det är utveckling som föregår lärande. Även kamrater har en 

betydelsefull roll i denna utveckling enligt forskningen. Den andra delen i att utveckla 

tänkandet ligger i att utveckla skrivandet. Läraren har betydelse i att hjälpa eleven att 

utveckla begrepp. En reell dialogkultur behöver utvecklas. Den egna tilltron till den egna 

förmågan är också viktig om man skall lyckas att lära sig. Målet måste vara klart om man 

skall kunna utforska saker och ting. Förståelse förutsätter aktiv bearbetning. Det personliga 

engagemanget är avgörande för kvalitén i lärandet. Det måste finnas en meningsfullhet och 

7

den finns oftast i en större helhet. Således behöver slutmålet vara klart. Begreppslig 

progression kan bara fungera om målet är klart (Madsen, 99). 

1.6 Aktuell forskning kring datorn i undervisningen 

Jens Pedersen, verksam vid Linköpings Universitet, har skrivit en forskningsöversikt. Han 

har samarbetet bl. a med Gunilla Jedeskog som skrivit en avhandling ” Ny i klassenförhållandet 

mellan lärarroll och datoranvändning beskrivit i internationell forskning.” Båda 

har varit verksamma i det stora projekt som kallas ELOIS ( Elever Lärare och Organisationer 

kring informationstekniken i skolan ). Vetenskaplig ledare har varit professor Ulla Riis 

Pedagogiska institutionen i Uppsala. 

Det är skolverket som gett Uppsala- och Linköpings universitet uppdrag att följa ITanvändning 

i skolan. 

Det är ett stort och växande område som är svårt att överblicka. Informationstekniken i sig är 

så snabb att detta gör att forskningsresultat snabbt föråldras. Tillförlitligheten i erhållna 

resultat är svåra att bedöma beroende på validiteten i undersökningarna. 

Forskningen är mycket begränsad och tiden med vilken skolorna i Sverige varit uppkopplade 

är kort. Vidare är den motsägelsefull och man kan inte uttala sig om effekten på elevers 

lärande. 

Forskningen kring internet är begränsad, det börjar dock komma avhandlingar såsom 

Enochsson A-B ” Meningen med webben- en studie om internetsökning utifrån erfarenheter i 

en fjärdeklass. ” 

Olika lärargrupper har involverats i datorsatsningar som gjorts, men man kan inte säga att 

intresset har blivit bestående (Jedeskog G 96 ). Exempel på detta är MA/ NO-lärare som var 

flitiga användare men som inte är det på samma sätt. 

Ett stort antal lärare är reserverade och negativt inställda till datoranvändning i skolarbetet. 

Orsakerna till lärarnas negativa inställning är exempelvis bristande kunskaper om datorer 

och deras användning, och oförmåga att se datorns fördelar ur inlärningssynpunkt och 

tidspress. Lärarna har ofta ej heller fått fortbildning i datoranvändning under skoltid 

( Jedeskog G 98 ). 

Det finns en idé om att ämneslärare socialiseras in i olika discipliner med olika traditioner 

och värderingar. En fundering är om olika ämneslärare har olika attityder till IT. Det har inte 

forskats mycket om detta. Det finns en studie om hur introduktionen av datorer påverkas av 

olika ämneskulturer där lärare i samhällsvetenskapliga ämne ofta kände att undervisning i 

handhavandet av datorn tog mycket tid från undervisningen. 

Det finns också en amerikansk undersökning som visar att lärare med förändringsbenägenhet 

och tilltro till sin egen förmåga var det som mest relaterade till lärares 

användning av datorer. 

När Pedersen går igenom den forskning som finns avslutar han med att visa på att i likhet 

med tidigare teknik blir den bärare av drömmar och förhoppningar om en positiv förändring. 

Exakt hur informationstekniken kommer att påverka skolan är svårt att säga. Dels är 

tekniken dynamisk , stadd i snabb förändring med nya tillämpningar. Den förändrar miljön på 

många ställen och på många olika sätt. Det är inte självklart att allt som tekniken gör är bra 

eller önskvärt. Till exempel förändras skolans roll som fostrare och dess betydelse för socialoch 

emotionell utveckling. Information är inte kunskap, den måste bearbetas och tolkas av 

varje människa. 

Man kan inte utgå från att elever utan förkunskaper och förförståelse kan tillgodogöra sig de 

informationsmängder som tekniken ger tillgång till. Det finns skäl att tro att de 

socioekonomiska och kulturella skillnader som finns i ett samhälle rekonstrueras i elevernas 

datoranvändning. Detta kan även kopplas till elevers lärstrategier. Forskning har visat att 

det finns stora skillnader mellan hur elever bearbetar problemställningar.Den stora 

skillnaden ligger i att framgångsrika elever kan formulera relevanta och produktiva 

”nyckelfrågor”. Dessa kan definieras som avgörande frågor som ifrågasätter tidigare 

antaganden. Svaren på frågorna hjälper eleverna att bekräfta eller förkasta hypoteser eller 

frågeställningar och därmed successivt utveckla ny förståelse ( Jacobsson A 01 ). I ett 

arbete där datorn har en stor roll kommer detta att få en stor betydelse i elevernas lärande. 

8

Forskning kan inte ge något entydigt besked om starka positiva effekter vid datorstödd 

undervisning (Pedersen J 98). 

Det finns bl.a. en svensk undersökning som visar på positiva resultat med datoranvändning. 

Det är Sonja Farkell-Bååthes forskningsrapport ” Datorn som pedagogiskt hjälpmedel- 

Effekter och erfarenheter av datorstöd i matematik”. 

Hon visar att genom användandet av särskilda övningsprogram i matematik bland elever i 

mellanstadiet har de elever som haft detta datastöd bättre resultat än de som inte haft det. 

Detta resultat kvarstår upp i högstadiet. 

Det förbättrade resultatet visar sig tidigare bland pojkar men även flickorna når bättre 

resultat. Hon hävdar dock att resultatet beror på lärarnas positiva inställning och en kraftfull 

fortbildning. 

Hon menar vidare att vid datoranvändning i skolan har förhållandevis lite satsats på 

undersökningar om människa-dator interaktion. Denna kunskap är av stor betydelse när det 

gäller att öka inlärningseffekterna av datoranvändningen och dess resultat. Anskaffning av 

datorer och annan teknisk utrustning var i början helt dominerande. Numera inser man 

lärarens viktiga roll vid datoranvändning. 

Kan datorns inträde i skolan ha samma nyhetens behag som andra tekniker haft? Kommer 

en mättnad att infinna sig på samma sätt som hitintills när det gällt tekniska innovationer? 

Det återstår att se (Pedersen J 98). 

1.7 Nationellt program för IT i skolan 

I regeringens skrivelse 1997/98:176 som kallas ” Lärandets verktyg ” ett nationellt program 

för IT i skolan, beskrivs det förändrade samhället. I detta samhället krävs förändrade 

kunskaper och kompetenser, vilket innebär att skolans undervisning behöver förändras så 

att eleverna förbereds att lära sig att lära i det livslånga lärandet. 

Samhället och framtiden ställer högre krav på utbildning och kompetens. Nu behövs 

medarbetare med bred kompetens som snabbt kan anpassa sig till en förändrad situation 

och som på kort tid kan lära nytt. Eftersom kunskaper om IT är en nödvändig förutsättning 

för den framtida arbetsmarknaden måste alla elever i skolan få goda kunskaper inom IT. 

Skolan får också en viktigare roll i att utjämna skillnaderna mellan de som redan i hemmen 

får tillgång till tekniken och de som inte har den tillgången. 

Även ur jämlikhetsaspekt är det viktigt att skolan gör en satsning på IT. 

En modern skola relaterar till kunskap och händelser och information från hela världen. IT är 

verktyget för att upprätthålla dessa möjligheter. 

Med utgångspunkt från detta har regeringen tagit initiativ till bildandet av en IT- delegation 

vars arbete var att stärka den redan påbörjade utvecklingen i skolorna. 

Regeringen gjorde också en kraftfull ekonomisk satsning i sin vårbudget 1998 på 1, 5 

miljarder kronor för IT i skolan. 

Eftersom lärarna är centralpersoner i denna utveckling satsar man kraftfullt att under en tre- 

årsperiod 1999-2001 efter bestämda mål i nära kontakt med lärarnas vardag utbilda minst 

60.000 lärare. 

Andra delar i programmet för IT i skolan är att lärarna får tillgång till en egen arbetsdator, 

samtliga lärare och elever i grund-och gymnasieskolan erbjuds tillgång till en e-postadress, 

en ökad utbyggnad av anslutning till internet, en utveckling av IT-stödet till elever med 

funktionshinder samt en utveckling av det svenska och europeiska skoldatanätet. 

1.7.1 IT i skolan ITiS-projekt 

Regeringens satsning på IT i skolan förkortat ITiS bestod av ett antal delområde. Ett centralt 

område var att fortbilda pedagoger. 

Syftet med ITiS är en strävan att uppnå likvärdighet och kvalitet för alla elever i deras 

kontakt med IT-samhället samt bidra till skolutveckling. 

9

Satsningen handlar om kompetensutveckling för pedagoger som ingår i arbetslag och de 

elever som arbetslaget svarar för. 

Arbetet skall vara ämnesövergripande, problembaserat och elevorienterat samt att IT skall 

ingå som ett integrerat verktyg. 

Ett stort antal ITiS- projekt har genomförts på skolorna i Kristianstads kommun. Enligt den 

centralt placerade IKT- ansvarige har Kristianstads kommun genomfört flest ITiS-projekt i 

landet. Kommunen har också gjort en extra ekonomisk satsning. 103 projekt finns idag 

registrerade, vilket innebär att majoriteten av skolorna haft minst ett arbetslag med. 

Tidigare delen av grundskolan, F-5, är mest representerade i beviljade ITiS-projekt, medan 

gymnasieskolans studieförberedande program är minst representerade. Ett krav för ansökan 

är att ett arbetslag inkommer med en gemensam ide´. Arbetslag förekommer mer i 

grundskolan än i gymnasieskolan. 

ITiS satsningen i sin nuvarande form kommer att pågå t.o.m. 2002. Satsningen beräknas 

idag beröra 70 000 pedagoger och kostnaden cirka 1,7 miljarder. 

Det nationella utvärderingsarbetet av ITiS på uppdrag av utbildningsdepartementet 

påbörjades under våren 2000 och beräknas vara avrapporterad i december 2003. 

Den nationella utvärderingen görs av högskolorna i Halmstad och Jönköping i samverkan. 

Utvärderingen innehåller både en kvalitativ och en kvantitativ del. 

En första lägesrapport innehållande den kvalitativa fördjupningsdelen finns publicerad. 

Delrapporten är genomförd av Högskolan i Jönköping. 

Denna delrapport visar att deltagarna är positiva till upplägg, handledning och 

studiematerial. Svårigheter som visas på är att pedagogiska diskussioner är mycket 

tidskrävande. Hinder finns i form av tjänstefördelning, schema och datorplacering. Kontakten 

mellan arbetslag och skolledning upplevs som mer eller mindre svaga. Upplevelsen av ITiS 

hos eleverna är blandad, elevernas tidigare datorkunskap upplevs som viktiga för hur man 

uppfattar ITiS. 

1.8 IKT i den nationella läroplanen 

Datorn i skolan innebär att eleverna kommer i kontakt med internet. Via internet publiceras 

all slags information från hela världen, internet är en avspegling av våra samhällen. Denna 

informationsmassa kräver förmåga till kritisk granskning hos eleverna. 

I läroplanerna för förskolan, grundskolan och gymnasieskolan definieras skolans 

grundläggande värden på följande sätt. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och 

integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga 

och utsatta är de värde som förskolan/skolan skall hålla levande i arbetet med barn och 

ungdomar. Eleverna måste därför i skolan få hjälp med att utveckla en etisk grundsyn, en 

inre kompass, som gör att de själva kan ta ställning till vad de ser grundat på fakta och 

grundläggande demokratiska värderingar. 

1.8.1 Läroplan för förskolan Lpfö 98 

I denna läroplan anges att förskolan skall sträva efter att främja barns utveckling och lärande 

genom skapande och kommunikation. Man anger att olika uttrycksformer är viktiga. Detta 

inbegriper också att forma, konstruera, nyttja material och teknik. Multimedia och 

informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. 

10

1.8.2 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet Lpo94 och de frivilliga skolformerna 

Lpf 94 

Datateknik blev ett obligatoriskt ämne i grundskolan i och med införandet av Lgr 80. 

Riksdagen anslog särskilda pengar för inköp av datorutrustning till skolorna för detta 

undervisningsavsnitt. 

Den utvärderingen visade att målsättningen i Lgr 80 inte uppnåddes varför ämnet datateknik 

försvann i nästa läroplan Lpo 94. 

I den gällande läroplanen för den obligatoriska skolan nämns begreppet datorer som ett av 

flera stöd för att söka och utveckla kunskaper. Detta ligger under rektors ansvar. Samma 

gäller Lpf 94. I dessa läroplaner betonas istället elevernas arbetssätt och lärarens roll. Man 

talar om ett elevaktivt arbetssätt och en handledande lärarroll. 

I kursutbudet för de yrkesförberedande programmen finns en gemensam kurs i datakunskap 

på 50 poäng. I de studieförberedande programmen finns datakunskap som ett individuellt 

val. Det innebär att det finns variationer beträffande omfattning av de kurser som erbjuds 

eleverna. Någon motsvarighet till den gemensamma kursen på de yrkesförberedande 

programmen finns således ej på de studieförberedande programmen. 

1.9 IKT i den kommunala skolplanen 

I den gällande kommunala skolplanen fastställd av kommunfullmäktige 2000-02-08 är det en 

viktig målsättning att alla elever på grundskolan, gymnasieskolan samt Komvux skall ha en 

daglig tillgång till IKT. Detta skall vara möjligt i den omfattning som ett kvalificerat arbete i 

skolan kräver. I målsättningen ligger också att samtliga elever och pedagoger skall ges 

möjlighet till en egen e-postadress. 

Ansvaret för att organisera den pedagogiska verksamheten så att eleverna får bästa möjliga 

tillgång till skolans IKT-utrustning vilar på rektorer och pedagoger. 

I den oöverskådliga informationsmängd som eleverna möter via arbetet vid datorerna, ställs 

nya krav på förmågan att kritiskt granska och värdera informationsmängden. Detta har lett 

till en ökning av bibliotekarieresursen. 

Då det inte är självklart med datoranvändning i förskolan, uppmanar skolplanen till en 

uppmuntran av olika former av försöksverksamhet. 

1.10 IKT-policy för Barn- och utbildningsförvaltningen 

Barn- och utbildningsförvaltningen vill utveckla arbetet med webben för att underlätta barns 

och elevers kommunikation med omvärlden både lokalt och globalt. Att publicera egna 

arbeten för verkliga läsare är en form av kommunikation. Man vill underlätta 

kommunikationen med invånarna i kommunen, men också med andra kommuner. Dessutom 

kan man kommunicera med skolpersonal och elever i andra länder. Ett ytterligare syfte är att 

göra skola och förskola i Kristianstad lättillgänglig och intressant för omvärlden. 

1.10.1 Policy för dator- och nätverksutrustning samt programvaror inom grundskola 

och förskola 

Det finns en klar flerårig målsättning att integrera IKT i den pedagogiska verksamheten inom 

grundskola och förskola. Medel avsätts varje år för att bygga upp central kompetens på det 

tekniska och pedagogiska området. Den största delen av resurserna används till 

nätverksutrustning, datorer och skrivare. Dessa fördelas jämnt, efter skolornas elevantal 

samt antal avdelningar på förskolorna. 

11

Målet var att vid slutet av år 2000 skulle det finnas en dator per 6.5 elever på grundskolan, 

två datorer per avdelning på förskolan med äldre barn och en dator per avdelning med yngre 

barn. 

Utrustningen skall moderniseras och kompletteras efterhand som behov uppstår, utan 

kostnader för enheterna. Man beräknar att det år 2002 kostar 4,2 miljoner kronor att 

upprätthålla standarden. 

En stor del av utrustningen till grundskolorna finansieras med centralt riktade kommunala 

medel, medan gymnasieskolorna finansierar sin utrustning inom den egna budgeten. Detta 

beroende på att gymnasieskolorna har specifika behov. 

I denna policy finns angivit en ansvarsfördelning mellan IT-staben, som svarar för 

kommunnätet, IT-service, som svarar för det lokala nätverket och skolornas datoransvariga, 

som svarar för den enskilda datorn. Rektor står som programansvarig. 

Eftersom den tekniska utvecklingen går snabbt, anges det i policyn krav på skolorna att 

omgående använda sin utrustning. 

1.11 Kunskaps-och informationscentrum 

Kunskaps-och informationscentrum även benämnt KICK, har en strategi för utveckling av 

IKT. I strategin anger man att arbetet sker utifrån ett helhetsperspektiv och det är 

verksamhetens behov som är vägledande. Detta synsätt kräver att den tekniska personalen 

skall ha skolerfarenhet och den pedagogiska personalen teknisk kompetens. KICKs filosofi 

bygger på samarbete och öppenhet. För att upprätthålla detta finns en mailserver ” BUF On- 

Line ” och en webbserver ” www.buf.kristianstad.se ” som är tillgängliga för praktiskt tagit 

samtliga kommunens skolor. Även andra, såsom föräldraråd har tillgång till webbservern. 

Utbildningsnätet ger fri tillgång till internet. 

IKT- fortbildningen sker i KICKs regi och skall utgå från det vardagliga arbetet med eleverna. 

En utveckling av nätverk för IT-ansvariga med regelbundna träffar har skett i KICKs regi. 

1.12 IKT i de lokala arbetsplanerna 

I de lokala arbetsplanerna för läsåret 2000-2001, nämns IKT i någon form . Man skriver i 

generella målsättningar. Målsättningarna är skiftande, men klart är att den tekniska 

inriktningen dominerar, i förhållande till den pedagogiska. De flesta planer saknar strategier 

för hur datorn skall användas i ett kvalificerat lärande. Tyngdpunkten ligger på ett praktiskt 

kunnande, hur man använder datorn. Många anger att datorn skall vara ett naturligt verktyg i 

skolan. Tillgång, tillgänglighet till datorer och övrig teknisk utrustning blir därmed centralt. 

Fortbildning av personal är ett centralt mål i arbetsplanerna. 

Det finns ett antal skolor som har en avgränsad plan för IKT- användningen i skolan. Ofta är 

dessa planer konkreta. Där anges vad eleven skall kunna, när hon/han lämnar skolan, med 

tyngdpunkten på ett praktiskt tekniskt kunnande. Ett exempel på detta är olika datakörkort. 

I de avgränsade IKT-planerna betonas även sådant som bibliotekets förändrade roll för 

informationssökning. Andra områden som lyfts fram är, utveckling av den digitala 

kommunikationen via e- mail, BUF On- Line och internet. Kommunikation mellan lärare – 

elev, elev- elev samt internationell kommunikation anges. 

I en IKT-plan nämns kopplingen till läroplanen med ett elevaktivt arbetssätt och en förändrad 

lärarroll. IKT- grupp eller IT- råd finns på några skolor. I planerna talar man om IT-ansvarig 

eller IT-pedagog. Begreppen webbmaster, konferens ansvarig och elevansvarig har inte haft 

genomslagskraft. Många skolor anger att man använder sig av färdiga pedagogiska 

program. I en IKT- plan nämns specialpedagogens roll särskilt. I någon IKT- plan betonas att 

elever med särskilda behov skall prioriteras. 

En skola anger i sin IKT- plan, försök med att öka användningen av e-post genom att all 

verksamhetsinformationen går via datorn. Även elevrådet använder datorn som 

informationskanal. 

12

1.13 Rektorernas IKT strategi 

Den strategi som samtliga rektorer anger är att uppmuntra till kompetensutveckling i form av 

både intern och extern utbildning. De flesta rektorerna anger att man stimulerar 

pedagogerna till att delta i ITiS- projekt. En del i strategien har varit att tillsätta IT-pedagoger. 

Dessa är oftast hämtade från verksamheten, där de har visat ett stort intresse för IT- frågor. 

En del av IT-pedagogerna har en aktiv roll i den interna utbildningen. Få rektorer anger att 

IT- pedagogerna har någon form av ersättning eller tjänstenedsättning för sitt uppdrag. 

Rektorerna är positiva till inköp och en ökad tillgänglighet till utrustningen. Vidare försöker 

man hålla en modern utrustning. 

Ytterligare steg är att använda First Class samt skolans hemsida för informationsspridning. 

Ett antal rektorer anger att man prioriterar IKT- frågor i den lokala arbetsplanen och några 

rektorer anger att man har en speciell IKT- plan. I svaren framgår inte vilka insatser som 

ingår i dessa planer. 

Enstaka rektorer ser sig själva som aktiva i IT- diskussioner och i stöd till sin personal. 

Majoriteten anger att man tagit initiativ till diskussioner med personal om datorns 

användning i samband med elevernas ökade lärande. 

När det gäller pedagogernas utveckling av datakompetens är den genomgående strategin 

att uppmuntra till ITiS- projekt, samt olika former av intern utbildning, på skolan eller i 

KICK ´s regi. 

2. SYFTE 

Utvärderingens syfte är att belysa hur skolorna arbetar med informations-och 

kommunikationsteknik i skolarbetet. 

3. PRECISERING 

Preciseringarna är följande 

- hur och i vilken omfattning används datorn i pedagogiken 

- finns det tillgång till datorer i den omfattning som behövs för skolarbete 

- har elever och lärare tillgång till e-postadress och vad använder man den till 

- informerar man om vilka etiska regler som gäller 

- förekommer det att eleverna skriver kontrakt för datoranvändningen 

- har man deltagit i något IT-projekt 

- finns någon IKT-grupp eller annan grupp där det finns möjlighet att påverka 

datoranvändningen på skolan och vem ingår i denna grupp 

- finns det någon IT-ansvarig på skolan vilka uppgifter ingår i detta uppdrag 

- vilken roll har biblioteket i informationssökningen. 

13

4. AVGRÄNSNINGAR 

I utvärderingen ingår ett urval av elever och pedagoger från Kristianstad kommuns samtliga 

grundskolor, gymnasieskolor samt kommunal vuxenutbildning. Inom grundskolan finns 

grundsärskolan och resursskolan representerade. 

Förskolan representeras av ett urval av pedagoger med IT- ansvar. 

Skolorna är indelade i 30 enheter varav 6 enheter utgör gymnasieskolan och 1 enhet 

särskolan. Rektor för grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen 

ingår. 

I utvärderingen ingår ett urval av IT-pedagoger/IT-ansvariga pedagoger inom varje enhet. 

Utvärderingen beräknas vara slutförd i november månad 2001. 

5. METOD OCH UPPLÄGGNING 

Utvärderingens syfte är att belysa hur skolorna arbetar med informations- och 

kommunikationsteknik i sitt dagliga arbete. För att belysa detta på ett trovärdigt sätt har vi 

valt både en kvantitativ och en kvalitativ ansats i utvärderingen. Inledningsvis har vi gjort en 

dokumentanalys av befintliga läroplaner, nu gällande skolplan och lokala arbetsplaner för 

läsåret 00/01. 

Vi har skaffat oss en förförståelse genom att ta del av forskningsresultat, och tidigare gjorda 

utvärderingar. Vidare har vi varit i kontakt med de forskare på Högskolan i Halmstad och 

Jönköping som genomför den nationella utvärderingen av ITiS-satsningen. 

5.1 Kvantitativ metod 

Den kvantitativa delen består av enkäter till slumpvis utvalda klasser i skolår 3-5, 6-9 , 

resursskolan, gymnasieklasser tillhörande yrkesförberedande- och studieförberedande 

program, klass från vuxenutbildningen, pedagoger som undervisar i berörda klasser oavsett 

tjänsteomfång samt rektorer på samtliga enheter. De slumpvis utvalda klasserna tillhörande 

skolår 3-5 representerar en klass inom varje enhet samt en grupp från resursskolan. Antalet 

är 21 stycken. Klasserna tillhörande skolår 6-9 representerar också en klass inom varje 

enhet samt en grupp från resursskolan. Antalet är 13 stycken. 

Gymnasieskolan representeras av en klass från ett yrkesförberedande program och en klass 

från studieförberedande program på varje skola där båda typerna av program finns. 

Riksgymnasiet representeras av en slumpvis utvald klass och individuella programmet med 

en klass. Gymnasieskolan representeras därmed av 12 klasser. 

Enkäterna består av envals- flervals- och frisvarsfrågor. 

Antalet frågor i enkäterna anges i frekvenstabellen nedan. 

Antal enkätfrågor 

Enkät till rektor 14 

Enkät till pedagog 20 

Enkät till elev i KomVux 16 

Enkät till elev i gymnasieskolan 18 

Enkät till elev i skolår 6-9 17 

Enkät till elev i skolår 3-5 16 

I pedagogenkäten ingår fem frågor inom området teknisk support ( bilaga 1-6). 

Enkäterna har lagts ut på fyra olika webbadresser och testats innan de blev tillgängliga för 

urvalsgrupperna. På dessa adresser har enkäterna varit tillgängliga en månad. 

De enkäter som besvarats av rektorerna samt av eleverna i kommunal vuxenutbildning har 

utgjorts av pappersenkäter. 

Fördelningen av populationen i förhållande till antal svarande , anges i frekvenstabellen som 

finns i inledningen till resultatdelen. Bortfallet anges i resultatdelen. 

14

5.2 Kvalitativ metod 

Den kvalitativa delen i metoden består av intervjuer. I dessa intervjuer ingår personer som 

har ett mer uttalat IT-ansvar inom samtliga enheter och på samtliga nivåer. Även personer 

med samordningsansvar inom IT på central nivå ingår . Antalet i populationen är 35. Bortfall 

en IT-ansvarig. 

Urvalet utgick från de pedagoger som hade ett uttalat IT-ansvar. Detta kunde vara i form av 

IT-pedagog, IT-ansvarig, Webbmaster, konferensansvarig eller elevansvarig. 

Intervjuguiden består av 12 frågeområden med underrubriker, frågorna är av karaktären 

halvstrukturerade (bilaga 7). Guiden har testats. 

Intervjuer har genomförts med fyra grupper elever i skolår 1 och 2. Antalet elever i 

grupperna har varierat mellan 4 och 7. Eleverna som ingått i grupperna är slumpvis utvalda 

och representerar två skolor med landsbygdskaraktär och två skolor med tätortskaraktär. 

Föräldrarna till eleverna har tillskrivits och givet sitt samtycke. Intervjuguiden har bestått av 

ett antal strukturerade frågor (bilaga 8 ). Denna har testats. Bortfallet är 3 elever. 

Fyra olika grupper elever från grundsärskolan har intervjuats, tre grupper från årskurs 0-5 

och en grupp från årskurs 6-10. Urvalet av elever har skett med hjälp av undervisande 

pedagoger. Detta innebär att denna grupp är strategiskt utvald. Särskilda frågor har använts 

som testats av pedagog inom grundsärskolan (bilaga 9). Eleverna i skolår 0-5 har intervjuats 

efter en förkortad intervjuguide, detta beroende på att undervisande pedagog bedömde den 

befintliga guiden inte vara genomförbar med avseende på elevernas förmåga.(bilaga 10). 

Föräldrarna till eleverna i grundsärskolan har informerats av pedagogerna och givit sitt 

samtycke. De elever som vid intervju tillfället hade möjlighet att delta gjorde detta, vilket gör 

att vi saknar bortfall. 

6. GENOMFÖRANDE 

Inledningsvis skickades information ut till samtliga rektorer . Därefter har fortlöpande 

information inför varje utvecklingssteg i utvärderingen sänts ut, vid sammanlagt 3 tillfällen 

(bilaga 11-13). En konferens skapades på First Class under benämningen IKT, där har 

fortlöpande information och påminnelser lagts ut. Även dialog har förts via denna konferens. 

Kontakt togs med IT-ansvarig på KICK för att dels hitta de personer som på något sätt har 

utökat IT-ansvar på de enskilda skolorna samt att få en bild av uppbyggnaden av 

förvaltningens IT- verksamhet. I samband med intervjuerna med IT- ansvariga pedagoger 

gjordes en överenskommelse om att fortsatt information till de slumpvis utvalda klasserna 

och pedagogerna, som skulle ingå i utvärderingen, gick via de IT-ansvariga. 

Föräldrar vars barn vi valt ut för intervjuer har via brev med bifogad svarstalong informerats 

och givits tillfälle till samtycke. Endast barn vars föräldrar har givit sitt medgivande har 

intervjuats( bilaga 14). 

Urvalet av elever i grundsärskolan/träningsskolan har gjorts av undervisande lärare. 

Eleverna i urvalet har bedömts av pedagogerna kunna delta i samtalen. Detta innebär att 

endast denna grupp är strategiskt utvald. Föräldrar till dessa elever har informerats via sina 

lärare. 

Intervjuer med IT- ansvariga pedagoger har gjorts på respektive pedagogs arbetsplats av en 

eller båda utvärderarna och kan därmed inte anses vara standardiserade. Intervjutiden 

beräknades till 45 minuter. Samtliga intervjuer har bandats och skrivits ut, dels av en person 

på förvaltningen men också av en särskilt antälld. 

Elevintervjuerna har genomförts på de skolor där eleverna befinner sig. Intervjuerna är 

genomförda som gruppsamtal med ca 6 elever i varje grupp med undantag av särskolan, 

där gruppantalet varierat mellan två och fyra. 

Intervjusamtalen har genomförts av båda utvärderarna med undantag av en intervju 

Intervjusvaren har dokumenterats via anteckningar. Intervjutiden beräknades till ca 30 

minuter. 

15

Samtidigt har enkäter funnits tillgängliga på fyra webbadresser under fyra veckor. 

Målgrupperna har varit slumpvis utvalda klasser i skolår 3-5, 6-9, gymnasieskolans studieoch 

yrkesförberedande program samt till pedagoger som undervisar i berörda klasser. 

Enkätprogrammet som använts har varit Artologik// Query&Report. 

Datainsamlingen från rektorer och studerande inom vuxenutbildning har genomförts via 

pappersenkäter. Skriftlig information medföljde enkäterna till rektorerna, medan IT-ansvarig 

pedagog inom vuxenutbildningen informerade berörda studerande. 

För att minska bortfallet har svarstiden utökats med en vecka och flera påminnelser har fått 

göras. 

Webbadressen har inneburit vissa problem då någon klass haft svårighet att komma in och 

besvara enkäten, denna klass har fått besvara enkäten i pappersform. 

7. RESULTAT 

Den kvantitativa delen av resultatet består av besvarade enkäter från 350 elever i skolår 3-5 

bortfallet är 32%, 247 elever i skolår 6-9 bortfallet är 31%, 11 elever i resursskolan bortfallet 

är 0, 137 elever i yrkesförberedande -och studieförberedande program på gymnasieskolan 

bortfallet är 35%, 15 elever inom kommunal vuxenutbildning bortfallet är 6%, 178 pedagoger 

som undervisar i berörda klasser oavsett tjänsteomfång bortfallet är 50% samt 21 rektorer 

på samtliga enheter bortfallet är 22%. 

Den kvalitativa delen består av intervjuer som gjorts med 36 pedagoger med uttalat ITansvar 

inom enheterna på samtliga nivåer, gruppsamtal med 4 grupper elever i 

grundsärskolan/träningsskolan skolår 0-5, 1 grupp elever i grundsärskolan/träningsskolan 

skolår 6-10 samt 4 grupper elever i barnskolan skolår 1 och 2. Två av dessa grupper 

representerade tätortskola och två grupper landsbygdskola. 

För att ge ett helhetsperspektiv redovisas samtliga svar under de frågeområde som både 

enkäter och intervjuer omfattats av. 

Svarsfördelningen inom de olika grupperna redovisas i nedanstående frekvenstabell. 

Skolor Pedagoger Elever 6-9 Elever 3-5 

Antal Svar % Antal Svar % Antal Svar % 

Norretullskolan 10 3 33 28 0 0 

Parkskolan 1 1 100 18 1 6 

Centralskolan 6 3 50 21 20 95 

Rinkaby skola 3 2 67 17 11 65 

Gamlegårdskolan 3 0 0 20 2 10 

Fröknegårdskolan 18 13 72 24 22 92 25 24 96 

Fjälkestads skola 4 3 75 29 24 83 

Spängerskolan 8 7 88 21 26 124 22 14 64 

Kulltorpskolan 3 3 100 28 19 68 

Nosabyskolan 14 4 29 30 14 47 

Hammars skola 2 1 50 24 22 92 

Fjälkinge skola 16 13 81 23 15 65 

Trolle Ljungby skola 3 2 67 38 21 55 

Sånnaskolan 21 9 43 29 18 62 21 18 86 

Rönnowskolan 24 7 29 26 4 15 29 23 79 

Degebergaskolan 10 8 89 21 18 86 

Huaröds skola 2 1 50 29 6 21 

Skepparslövs skola 7 0 0 30 30 100 

Talldalskolan 1 1 100 26 23 88 

Väskolan 14 8 57 30 27 90 

16

Träne skola 2 0 0 27 0 0 

Köpinge skola 3 2 67 31 26 84 

Härlövskolan 18 6 33 24 21 88 

Vilans skola 2 0 0 19 0 0 

Önnestads skola 20 8 40 80 64 80 27 27 100 

Tollarps skola 8 8 100 15 14 93 

Linderöds skola 5 5 100 23 17 74 

Nymö resursskola 6 6 100 11 11 100 

Åhus resursskola 3 1 33 8 0 0 

Gymnasieskolor Pedagoger Elever gymnasiet Elever vuxenutb. 

Antal Svar % Antal Svar % Antal Svar % 

Vuxenutbildning 7 1 14 16 15 94 

Milnerskolan 17 6 35 50 33 66 

Önnestad Gymnasiet 7 3 43 7 4 57 

Söderportskolan 37 14 38 50 13 26 

Österängskolan 22 12 55 51 49 96 

Christians IV:s skola 23 6 26 48 31 65 

Wendesskolan 6 3 50 6 6 100 

Rektorer Antal Svar % 

Grundskolan tidigare delen 8 6 75 

Grundskolan tidigare- senare 

delen 

12 11 92 

Gymnasieskolan 7 4 57 

Kommentarer: Den lägsta svarsfrekvensen har erhållits från gruppen pedagoger. Detta 

trots ett flertal påminnelser och förlängd svarstid. Påminnelserna har skett via IT-ansvarig på 

skolorna och konferensen IKT. I frekvenstabellen finns en avvikande siffra avseende svar 

från Spängerskolan, antalet registrerade svar är högre än antalet elever som ingick i 

gruppen. Den troligaste förklaringen är att enkäten öppnats och stängts utan att den 

besvarats. Enkäten kan då ha registrerats som besvarad. Eftersom det fanns en lärare 

närvarande när eleverna besvarade enkäterna anser vi att det är svårt att finna en annan 

förklaring. 

När det gäller utvärderingens tillförlitlighet är populationen slumpvis utvald och anses 

representativ. Generaliserbarheten kan diskuteras. Man behöver alltid se den omgivande 

kontexten och jämföra bakgrundsfaktorer för att det skall gå att dra några säkra slutsatser i 

en annan kommun. 

7.1 Datorn i pedagogiken 

Resultaten baseras på enkätsvar från 

Fråga 4, 5, 6, och 14 i enkäten till rektorer 

Fråga 4, 5, 6, 7, 8, 9 och 13 i enkäten till pedagoger 

Fråga 4, 5 och 13 i enkäten till gymnasieelever 

Fråga 2, 3 och 11 i enkäten till vuxenelever 

Fråga 3, 4 och 12 i enkäten till elever i skolår 6-9 

Fråga 6, 8, 9 och 12 i enkäten till elever i skolår 3-5 

samt intervjusvar från ovanstående frågeområde, datorn i pedagogiken, i intervjuer med IT- 

ansvariga pedagoger och samtal med elever i barnskolan och grundsärskolan/träningskolan. 

17

7.1.1 Rektors syn på datorn som eget arbetsredskap och datorn i pedagogiken 

Fråga 2 

Svarsfördelningen med avseende på kön anges i antal kvinnor och män. 

9 

Fråga 4, 5, 6 och 14 

Kön 

De fördelar som rektorerna anger i de öppna enkätsvaren är att datorn har utvecklat 

möjligheterna till en snabb kommunikation, vilket innebär att aktuell information kan spridas 

snabbt till många. Den skapar också möjligheter för internationella kontakter. 

Omvärldsanpassningen ökar. Man anger också att datorn är ett redskap för att underlätta 

lärande situationer genom att träna olika förmågor. Den är också ett hjälpmedel för elever 

med särskilda svårigheter t.ex. läs-och skrivsvårigheter. Datoranvändningen ökar 

motivationen hos eleverna för skolarbete, detta leder bl.a. till att eleverna producerar 

prydligare arbete. Arbetet med datorn som hjälpmedel rustar också eleverna för ett framtida 

arbetsliv. Projekt som ITiS har bidragit till att utveckla pedagogernas handledande roll. 

Arbetet med datorn i skolan förutsätter mer träning i källkritik och etiska diskussioner. 

Nackdelarna anges som att eleverna blir passiva, de rör sig mindre fysiskt och det sociala 

samspelet minskar. Rektorerna upplever att datorn själ tid från den mänskliga kontakten 

samt från övrig kunskapsinhämtning. Det finns också en risk för att eleverna fixeras vid att 

endast använda datorn. 

Med ett ökat användande av datorn ökar också de etiska problemen t.ex. sprids olämpligt 

material. Förmågan att kritiskt granska detta material är inte tillräckligt utvecklad. 

Samtliga svarande rektorer anger att de ser vinster i elevernas lärande med en ökad 

datoranvändning. 

I rektors egen arbetssituation ser hon/han datorn som ett ovärderligt hjälpmedel. Det 

effektiviserar arbetet. Informationen når snabbt ut till många och kommunikationen 

förenklas. 

7.1.2 IT-ansvariga/IT-pedagogers syn på datorn i pedagogiken 

12 

Kvinna Man 

Datoranvändning är involverad i de flesta ämne på något sätt. Eleverna söker information, 

skriver arbete och använder särskilda pedagogiska program. Man använder datorn för 

presentation, och i träningskolan för kommunikation via bilder. Den används också för 

kommunikation mellan lärare och elever och mellan elever och elever. 

I förskolan och grundskolan använder man pedagogiska program som kan vara utformade 

som spel eller som ”drillprogram”. Dessa olika pedagogiska program kan vara inriktade mot 

18

t.ex. NO-och SO områden , matematik samt språk. I tidigare delen handlar det om svenska i 

huvudsak när det gäller språk. 

För elever med läs-och skrivsvårigheter finns det speciellt utformade program t.ex. LEXIA. 

Elever med andra svårigheter använder ibland datakommunikation som en väg för utveckla 

sådana språkfärdigheter som leder till att man vill och vågar skriva. 

Datorn används i temaarbete då som ett skrivhjälpmedel i huvudsak men också i 

informationssökning. 

Inom resursskolan anger man vikten av att eleverna ser behovet av datorn för att använda 

den. Vidare säger man att för ungdomar med begränsad vetgirighet tjänar inte datorn något 

syfte. 

Även på gymnasieskolan finns datorn involverad i de flesta ämne på något sätt. Här finns 

program som är mycket specifika och förbereder för ett kommande yrkesliv. 

Inom vuxenutbildningen används datorn i bl.a. distansutbildning. Även här är datorn 

involverad mer eller mindre i de flesta ämnen. 

Integreringen av datorn i olika ämnen är beroende av den undervisande pedagogens 

intresse och kompetens samt gällande kursplaner. Inom gymnasieskolan finns det i de 

yrkesförberedande programmen kursplaner för datakunskap. 

Mer och mer arbete skrivs på datorn. En vanlig form för yngre elever är att skriva en kladd 

som sedan rättas och skrivs rent på datorn. Det är mindre vanligt att eleverna skriver fritt. En 

anledning som anges är att upprätthålla träningen i att skriva för hand en annan anledning är 

att det är tidskrävande att skriva fritt på datorn. Detta beror på att det inte finns en sådan 

tillgång till datorer. 

Eleverna i förskolan arbetar mer med att skriva en kort mening eller att läsa in en mening till 

en bild. 

När det gäller yngre elever varierar kravet på skrivandet beroende på lärare. Olika krav t.ex. 

rättstavning, textstorlek, typsnitt, att arbetet är lättläst finns. Kraven kan också variera utifrån 

varje elevs behov. 

På gymnasieskolan finns det starka formella krav på skrivandet av rapporter. Det finns 

formella mallar för detta. 

Klassen kan ha en egen konferens där man skriver till varandra. Elever kan ha en egen 

mapp där läraren kan gå in och rätta. 

Det finns bland äldre elever de som skriver arbete hemma och översänder dem med e-post 

till läraren. 

Omfattningen av användandet av datorn beror på den enskilda läraren. Hur ofta man 

använder datorn kan variera från aldrig till dagligen det kan också variera från klass till klass 

och från period till period. 

Det är ofta samma elever som använder datorn. Det finns en grupp elever som man måste 

arbeta mycket aktivt med för att fås att använda datorn. 

I förskolan är variationen störst eftersom man hellre är ute om det är fint väder. Grupperna 

har också blivit större vilket gör det svårare att hinna med i den omfattning man vill. Det finns 

dock en medvetenhet om att alla elever bör komma i kontakt med datorer. 

Datortillgänglighet/datortillgång påverkar omfattningen av användningen. 

ITiS-projekt sägs allmänt ha haft en stor betydelse för en ökad användning. 

Eleverna publicerar inte sina arbete i så stor omfattning ännu på nätet. När man gör det är 

det på en hemsida och ofta i form av bilder, teckningar, berättelser, skoltidning, veckonytt 

eller veckans vykort. De skillnader som finns i publicering är när det görs inom något 

projekts ram t.ex. ITiS-och EU-projekt, ett program med dataprofil eller med en IT-pedagog 

med ett stort intresse för webbdesign. 

19

7.1.3 Pedagogernas syn på datorn i pedagogiken 

Fråga 2 

Svarsfördelningen med avseende på kön anges i antal kvinnor och män. 

Könsfördelningen är ojämn med en 

överrepresentation av kvinnor. Då 

läraryrket har en övervikt för kvinnliga 

pedagoger överensstämmer detta 

med resultatet. 

Fråga 3 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

53 

108 

Kön 

70 

Kvinna Man 

Majoriteten av pedagogerna är 1-7 lärare. I fördelningen finns de flesta lärarkategorier 

representerade 

. 

Fråga 4 

Majoriteten 117 pedagoger 

använder datorn varje vecka. 

Gruppen som aldrig använder 

datorn utgörs av 20 

pedagoger. 

Vilken utbildning har Du ? 

Förskollärare 

Lågstadiel... 

1-7 lärare 

Mellanstad... 

4-9 lärare 

Ämneslärare 

Specialpe... 

Folkskollä... 

Karaktär... 

Kärnämne... 

Adjunkt 

Idrottslärare 

Hemkuns... 

Slöjdlärare 

Bildlärare 

Fritidspe... 

Övrigt 

Hur ofta använder Du datorn som verktyg i 

elevernas undervisning? 

40 

24 24 

Varje dag 2-3 1 gång 

gånger 

per vecka 

per vecka 

1-2 

gånger 

per 

månad 

17 

Flera 

gånger 

per 

månad 

20 

Aldrig 

20

Fråga 5 

När pedagogerna fått frågan på vilket sätt de använder datorn i undervisningen visar svaren 

att det finns en stor mångfald i hur datorn används. Tyngdpunkten ligger på 

informationssökning där användandet av internet framstår som den vanligaste 

informationskällan. Man använder också datorn som ett skrivhjälpmedel, där 

ordbehandlingsprogram fyller en viktig funktion. Exempel på sådana områden är att 

färdigställa eget material samt att ge eleverna uppgifter som kräver datoranvändning. 

Sådana elevuppgifter kan vara renskrivning av arbete eller skriva berättelser. Pedagogerna 

använder färdiga pedagogiska program. Dessa har anknytning till olika ämnesområden. Det 

kan handla om träningsprogram inom ämnen som kärnämne och karaktärsämne 

(yrkesinriktade ämne) inom gymnasieskolan, ämnesområden inom grundskolans läroplan 

samt specialinriktade program för elever med läs- och skrivsvårigheter. 

Även program för presentation och bildbearbetning används. 

Ett annat område är datorn som kommunikationsverktyg. Det som används är First Class 

eller populärt benämnt” buffen”. Man kommunicerar med kollegor, det framgår inte om det 

bara är på den egna skolan. Ett antal pedagoger anger att man kommunicerar med elever 

via e-post eller via konferenser. Det kan vara i form av uppgifter och information till elever. 

Datorn används också till dokumentation. Det kan vara med hjälp av bilder tagna med digital 

kamera, som sedan publiceras. Det kan också ske i form av en portfolio. Ett fåtal pedagoger 

anger att de använder datorn i sitt planeringsarbete. Endast en pedagog anger datorns roll i 

samband med IT-projekt. Detsamma gäller ämnesintegrerad undervisning. Användningen av 

pedagogiska spel anges av pedagogerna i ringa omfattning. Pedagoger som undervisar 

elever med fysiska funktionshinder anger att man använder datorn som hjälpmedel för t.ex. 

synsvaga elever och elever med nedsatt rörlighet i händer. Datorn kan också öka 

självständigheten för en elev som annars skulle vara i behov av assistenthjälp. 

Det finns en liten grupp pedagoger bland de svarande som aldrig eller nästan aldrig 

använder datorn i klassrummet. 

Fråga 6 

När man vinklar frågeställningen mot hur pedagogerna ser på hur elevernas lärande 

förändras genom att använda datorn i undervisningen, får man en mångfacetterad bild. 

Denna bild innehåller både positiva och negativa inslag. 

Som ett positivt inslag anger pedagogerna att elevernas motivation för lärandet ökar när 

man kan använda omväxlande metoder. Eleverna tycker det är roligt att använda datorn. 

Det blir ytterligare ett arbetsredskap. Att arbeta vid datorn ökar elevernas självständiga 

arbete. Eleverna tvingas till att bli mer aktiva och ta eget ansvar. Pedagogerna säger att 

elever med svårigheter får en extra "puff" och elever med läs-och skrivsvårigheter utvecklar 

sin läs-och skrivförmåga. 

Eleverna lär sig att söka information på ett enkelt sätt, det finns en mångfald av olika källor. 

Informationen är också aktuell. Tillgång till hela världen är obegränsad. Informationen ger 

eleverna en uppfattning om att det finns många sätt att förklara saker på. 

Denna mängd av information kräver att eleverna lär sig källgranska vilket är en kunskap för 

framtiden. 

Vi användandet av pedagogiska program får eleverna feed-back direkt vilket pedagogerna 

anger som positivt för inlärningen. 

Eleverna lär sig datorns möjligheter, de gör snygga arbete beroende på att det är lätt att 

redigera dem. Datoranvändningen gör det lättare för eleverna att dokumentera sitt arbete. 

Den virtuella kontakten mellan elever har ökat. Detta ger de tysta eleverna en möjlighet till 

kontakt. 

21

Det finns också en negativ syn på elevernas förändrade lärande genom datoranvändning. 

Informationssökning är tidskrävande när det saknas färdiga adresser. Eleverna har också 

svårighet att sålla informationen och att kritiskt granska denna. Kunskaperna blir därför lätt 

ytliga. Eleverna sitter mer vid datorn för datorns skull än för innehållets skull. 

Pedagogerna menar att det är svårare nu att motivera eleverna för att använda böcker. 

Det finns några pedagoger som inte tycker sig se ett förbättrat lärande genom 

datoranvändning det finns också de som är osäkra på om det är någon skillnad. 

Fråga 7 

En svag majoritet, 54% av pedagogerna, anger att sättet att organisera arbetet har 

förändrats sedan datorn infördes i skolan. Hela 46% menar att man inte förändrat arbetet 

eller att man inte vet. 

Fråga 8 

Har Ditt sätt att organisera arbetet förändras 

efter datorns införande ? 

24% 

22% 

Ja Nej Vet ej 

När frågan ställs om det finns några nackdelar med att använda datorn i pedagogiken 

påtalar många pedagoger den tidsspillan som sker i samband den ökade 

dataanvändningen. Det tar tid att hitta bra länkar. Det förutsätter struktur och förmåga att 

formulera precisa frågeställningar. Eleverna upplever datorn stimulerande men kan inte 

kritiskt granska i den omfattning som tillgången till internet kräver. De hittar mycket skräp 

och skriver fula saker. Etik har blivit än mer viktigt. Dessutom används datorn lätt till annat 

än skolarbete. Pedagogen mister en del av sin kontroll. Det börjar växa fram ett motstånd 

mot att använda böcker och en inställning att andra verktyg inte är något värda. Det finns en 

övertro att datorn löser alla problem. Kunskapsinhämtning missas och medlet blir målet. En 

ytlighet där formen blir viktigare än innehållet. Regelrätt fusk förekommer också. I och med 

att mer och mer skrivs på datorn ser pedagogerna att handstilen försämras. Eleverna blir 

mer stillasittande i fysisk bemärkelse. I psykisk att man blir mer ensam, samarbetet gynnas 

inte. Eleven kan också bli sittande och vänta på hjälp, då de inte vet hur de skall göra när 

det krånglar. Mycket tid används på ett icke konstruktivt sätt. Det blir svårare att finna tid för 

social kontakt. Pedagogerna ser också att klyftan växer mellan de som har datorkunskaper 

och de som inte har. Språket påverkas. Vidare är datorspråket är för svårt för de yngre 

eleverna. Det kan bli konflikt i arbetsgruppen mellan gammal och ny metodik. 

Elever som är i behov av lästräning behöver göra detta tillsammans med en individ inte en 

dator. Många elever för samtal med varandra via chatt, även om de går på samma skola. 

Det är viktigt att man pratar direkt med varandra. 

Det finns en grupp pedagoger som inte ser några nackdelar med den ökade 

dataanvändningen under förutsättning att den används rätt. Arbetet vid datorn förutsätter 

struktur. 

54% 

22

Fråga 9 

Det pedagogerna anger som sitt eget lärande genom datoranvändningen är i huvudsak 

ökade kunskaper i informationssökning. Man kan få snabb information och har lätt att hitta. 

Pedagogerna upplever dessutom att man blivit bättre på att kritiskt granska informationen. 

Det andra området där man ökat sina kunskaper handlar om att kommunicera med andra. 

Det är lätt att maila och få kontakt, med fler på kortare tid. Kommunikationen med elever och 

föräldrar via e-post har förbättrats, vidare har eleverna möjlighet att skicka arbete direkt till 

pedagogen. 

Pedagogernas metodik har förändrats med hjälp av datorn. Arbetet organiseras på ett 

överskådligare sätt med en bättre struktur. Snygga arbeten görs och man kan skriva ut sin 

veckoplanering. Pedagogerna kan variera undervisningen mera och utveckla ett flexiblare 

arbetssätt. Kunskaperna om bildbearbetning har ökat. Dessutom har man blivit ödmjukare 

för vad ”svaga elever” kan eftersom de kan bli ”hejare” på att använda datorn. 

Pedagogerna själva anser sig också ha blivit bättre på att använda datorn som verktyg och 

ser ordbehandling som ett smidigt redskap. 

Det tråkiga arbetet utförs effektivare, varför man upplever datoranvändningen som 

tidsbesparande. 

Det finns en grupp pedagoger som dels inte vet om de lärt sig något eller som tycker att de 

inte lärt sig något. De menar att det inte är ett universellt hjälpmedel utan uppmanar till 

ytlighet och kopiering. Pedagogerna upplever att de behöver ett bättre kontrollsystem på vad 

eleverna har gjort. 

Fråga 13 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

För att ta del av ämnesinformation 

0 

På vilket sätt har datorn blivit ett verktyg i Din yrkesroll? 

För att ta del av samhällsinformation 

För att ta del av lokal skolinformation 

Kommunikation med kollegor på skolan 

Kommunikation med elever 

Kommunikation med kollegor på andra skolor 

Internationella kontakter 

Kommunikation med föräldrar 

Är inget verktyg i min yrkesroll 

Samhällskontakter utanför skolan 

23

De flesta pedagogerna ser datorn som ett verktyg för att ta del av information. Det är då den 

lokala skolinformationen och ämnesinformationen som är mest väsentlig. I andra hand 

kommer kommunikationen, då gäller det främst med kollegor på den egna skolan därefter 

med kollegor på andra skolor och elever på den egna skolan. Omfattningen av dessa två 

områden är jämbördiga. 

Det förekommer en del kontakter med samhället utanför skolan. Internationella kontakter 

genomförs i ringa omfattning. En liten grupp pedagoger, 22%, använder datorn till kontakt 

med föräldrar. 

Två pedagoger anger att datorn inte är något verktyg i yrkesrollen. 

7.1.4 Gymnasieelevernas syn på datorn i pedagogiken 

Fråga 2 

Fördelningen av svarande elever inom gymnasieskolans olika program. 

Det finns en svag överrepresentation i svarsfrekvensen för de yrkesförberedande 

programmen, medan det i det slumpmässiga urvalet har funnits en liten övervikt för de 

studieförberedande programmen. 

Fråga 3 

Individuellt program 

11 

Svarsfördelningen avseende på kön redovisas i antal tjejer och killar. 

Fördelningen av 

svarsfrekvensen mellan tjejer 

och killar visar på liten övervikt 

för tjejer. 

Vilket program går Du på ? 

Yrkesförberedan.. 

69 

Studieförberedan.. 

77 

56 

Obesvarade 

Kön 

59 

Tjej Kille Obesvarad 

1 

1 

24

Fråga 4 

Varje dag 

31 

1-2 gånger per vecka 

Hur ofta använder Du datorn i studierna? 

53 

1 gång per vecka 

17 

Flera gånger per månad 

7 

1-2 gånger per månad 

25 

Aldrig 

2 1 

Obesvarade 

Majoriteten av eleverna, 53 till antalet, inom gymnasieskolans nationella program använder 

datorn 1-2 gånger per vecka för sina studier. Varje dag använder 31 eleverna datorn i 

studierna. 

Fråga 5 

Det eleverna anger som den viktigaste delen av datorn som hjälpmedel verkar vara att söka 

information. Det är det klart dominerande området bland gymnasieelever. Som andra 

område anges att använda datorn som ordbehandlare. Eleverna skriver ut arbete som blir 

snyggare, det är lättare att redigera och de skriver snabbt. Med andra ord upplevs datorn 

vara ett bra hjälpmedel. Endast tre elever anger kommunikation via datorn som 

användningsområde i studierna. Endast en av dessa anger att man kommunicerar med 

lärare. 

Tre elever menar att datakunskaper är nödvändiga för den framtida arbetet. 

En grupp elever upplever datorn som ett viktigt hjälpmedel i sin situation som 

funktionshindrade. Det kan vara så att man har en nedsatt funktion i sina händer och kan 

därmed inte använda en penna. Datorn gör också eleven självständigare. Man kan arbeta 

på egen hand utan hjälp av en assistent. 

Fem elever av samtliga upplever inte datorn som något hjälpmedel eller vet ej. 

Fråga 13 

På frågan vad man tycker att man har lärt sig genom att använda datorn finns det en grupp 

elever som anger att de lärt sig mycket eller allt möjligt men ger ingen vidare precisering av 

vad det är de lärt sig. 

Den största gruppen anger att de lärt sig söka information, finna bilder och detta görs 

snabbt. Några elever säger också att de blivit mer samhällskritiska och reflekterar mer över 

att allt man läser inte är sant. 

Två elever säger att de har lärt sig finna t.ex. porr, nöjes och religiösa avvikelse sajter. 

Eleverna har lärt sig använda datorn och behärska olika program. En del av dessa 

pedagogiska program är ett måste i vissa kurser i de yrkesförberedande programmen. 

Kommunikation via datorn är ett område eleverna lärt sig använda. 

25

Eleverna har lärt sig använda datorn i skrivandet. De skriver snabbare, snyggare och får 

hjälp med stavning. Tre elever har lärt sig skriva med hjälp av en pannpinne. 

Elva elever tycker inte man lärt sig något eller att man inte vet vad man lärt sig. 

7.1.5 Synen på datorn i pedagogiken hos elever i kommunal vuxenutbildning 

Fråga 1 avser kön. I den slumpvis utvalda gruppen blev könsfördelningen 15 svarande 

kvinnor. Detta beror på att klassen bestod av enbart kvinnor. Bortfallet är en elev. 

Fråga 2 

På frågan hur ofta man använder datorn i undervisningen svarade samtliga elever varje dag. 

Det innebär att denna elevgrupp skiljer sig från samtliga elevgrupper i avseende på hur ofta 

datorn används i studierna. 

Fråga 3 

När det gäller datorn som hjälpmedel i studierna används den lika mycket till 

informationssökning som ett skrivhjälpmedel. Vuxeneleverna menar att man skriver ut 

snygga dokument och löser olika arbetsuppgifter. Datorn är det viktigaste hjälpmedlet i 

deras nuvarande studier och framtida arbete. 

Fråga 11 

Vuxeneleverna anger att man lärt sig att använda datorn som ett arbetsredskap, man har 

lärt sig att arbeta effektivt, söka information, göra snygga uppställningar, skapa dokument 

och mallar samt att kommunicera med andra via e-post. 

7.1.6 Synen på datorn i pedagogiken bland elever i skolår 6-9 

Fråga 2 

Svarsfördelningen med avseende på kön anges i antal flickor och pojkar. 

Kön 

123 121 

Flicka Pojke Obesvarade 

Svarsfrekvensen mellan pojkar och flickor är jämnt fördelade. 

3 

26

Fråga 3 

Majoriteten av eleverna använder datorn i skolan varje dag. Av eleverna är det 18% som 

använder datorn i ringa omfattning eller inte alls. 

Fråga 4 

Eleverna använder datorn mest till att skriva med, till olika former temaarbete samt till att 

skriva bokrecensioner. Därefter kommer informationssökning eller forskning. Eleverna söker 

via internet. En stor grupp, ca en tredjedel av eleverna, använder datorn till att 

kommunicera med andra. Man ”kollar buffen”, lunastorm, läser e-post och chattar. Endast en 

elev anger att hon/han har kontakt med en kompis utanför Sverige. Sex elever anger att 

man ”kollar” läxor, medan tre elever säger att de mailar arbete till lärarna. 

De ämne där eleverna använder datorn, är i huvudsak svenska, engelska, SO, matte och 

NO. 

Fyra elever väljer att använda datorn till spel. 

Elva elever säger att de inte använder datorn till skolarbete. 

Fråga 12 

Varje dag 

102 

1-2 gånger per vecka 

Hur ofta använder Du datorn i skolan? 

63 

1 gång per vecka 

21 15 

Flera gånger per månad 

1-2 gånger per månad 

Eleverna upplever att de har lärt sig mycket eller allt möjligt genom att använda datorn men 

har svårt att definiera vad det är . 

Det som eleverna säger de har lärt sig är att söka information på internet och där har de 

hittat information som har gett en kunskap som de inte haft tidigare. 

Eleverna har lärt sig använda datorn som skrivhjälpmedel. De gör snygga arbeten. Man har 

lärt sig skriva snabbt, bra och att stava rätt. Kommunikationen via e-post och chatt har 

utvecklats. Detta har lett till att eleverna lärt känna andra. Eleverna har lärt sig att använda 

olika pedagogiska program. Några har upplevt att de har lärt sig datorns tekniska funktion. 

Dessutom uppger 22 elever att de lärt sig spela spel och ladda hem spel. 

Hela 24 elever vet inte om de lärt sig något och 18 elever menar att man inte lärt sig något 

speciellt. 

34 

Aldrig 

9 3 

Obesvarade 

27

7.1.7 Synen på datorn i pedagogiken bland elever i skolår 3-5 

Fråga 2 

Svarsfördelningen med avseende på kön anges i antal flickor och pojkar. 

Svarsfrekvensen är jämnt fördelade mellan pojkar och flickor. 

Fråga 6 

Varje dag 

Det är ett mindre antal elever i skolår 3-5 ( 14% ) som använder datorn dagligen i skolan. 

Vanligast är att eleverna använder datorn en dag i veckan. Det finns en grupp elever 19% 

som använder datorn vid enstaka tillfällen 1-2 gånger per månad eller aldrig. 

Fråga 8 

Kön 

171 176 

Flicka Pojke Obesvarade 

30 

Hur ofta använder Du datorn i skolan? 

Varannan dag 

104 

1 dag i veckan 

147 

1-2 gånger i månaden 

50 

Majoriteten av eleverna använder datorn i skolan till att vara inne på BUF On-Line, där man 

skickar e-post eller chattar. Därefter används datorn som skrivhjälpmedel, man skriver 

berättelser, sagor och arbetar med temaarbete. Eleverna arbetar med vissa pedagogiska 

program inom ämne som matematik, svenska och engelska. Någon elev berättar att man 

Aldrig 

3 

16 3 

Obesvarade 

28

lärt sig klockan i programmet Lexia. 28 elever anger att de söker information via datorn. 

Dessutom finns det några elever som säger att de letar bilder på datorn. 

En betydligt större grupp elever i de lägre klasserna anger att de spelar spel. 

19 elever menar att de gör nästan ingenting vid datorn eller att de inte vet vad de gör. 

Fråga 9 

Det största antalet elever säger att när de skall arbeta vid datorn sker detta i samarbete med 

läraren. Lärare elev bestämmer detta tillsammans. 29% av eleverna som svarat menar att 

det är läraren som bestämmer när eleven skall arbeta vid datorn. Bestämmer själva gör 

12% av eleverna. 

Fråga 12 

Vem bestämmer vad Du ska arbeta med vid datorn ? 

58% 

1% 

De yngre eleverna har haft svårt att svara precist på vad de lärt sig genom att använda 

datorn. En stor grupp av eleverna säger att man lärt sig mycket, allt möjligt och lite grann. 

Det som trots allt kommer fram är att man lärt sig skriva, att skriva fort, lärt sig stava, att gå 

in på internet och att söka fakta. BUF On-Line har 27 elever angivit som det man lärt sig 

genom att använda datorn. Man har också lärt sig att spela spel. Att använda datorn anser 

11 elever att de lärt sig. En grupp på 21 elever tycker inte att de lärt sig någonting genom att 

använda datorn och 42 elever vet inte om de lärt sig någonting. 

7.1.8 Synen på datorn i pedagogiken bland elever i grundsärskola/träningsskola 

De flesta eleverna i grundsärskolan uppger vid gruppsamtalen att de har kontakt med datorn 

dagligen i skolan. Enstaka elever säger att de aldrig eller nästan aldrig har kontakt med 

datorn. Man använder datorn på lektioner, raster och på fritidshemmet. Eleverna spelar spel, 

både pedagogiska spel och underhållningsspel. De skriver, ritar och målar. Pedagogiska 

program typ Lexia används. Äldre elever lyssnar på musik via datorn. Alla eleverna 

upplevde att det var ”jätteroligt” att använda datorn. 

29% 

12% 

Läraren Jag själv Läraren och jag själv Obesvarade 

7.1.9 Synen på datorn i pedagogiken bland elever i barnskolan skolår 1 och 2 

När det gäller hur ofta man har kontakt med datorn i skolan varierar detta enligt eleverna. 

Det kan variera från någon gång i veckan till nästan ingenting. Det vanligaste är att sitta vid 

datorn på fritidshemmet eller hemma. Det finns elever som aldrig använder datorn. 

29

Läraren tillsammans med eleverna bestämmer när man skall arbeta vid datorn. Tillfällen då 

man sitter vid datorn är när man skall renskriva något papper för hemsidan. Det kan också 

vara på raster om det regnar ute eller under fri lek. Eleverna måste alltid fråga om lov först. 

Arbetet som görs vid datorn är att spela spel, rita och skriva ibland. Eleverna kan också 

skriva ut viktiga saker till brevvänner. Några elever säger att de forskar med hjälp av datorn. 

När de arbetar vid datorn gör man det oftast ensam. När de spelar spel gör man det 

tillsammans. 

Något schema för när de får arbeta vid datorn finns inte. Eleverna får turas om. Pedagogen 

sätter en äggklocka eller så får man vänta till datorn blir ledig. De kan också komma överens 

med fröken. Några elever anger att man inte får sätta på datorn på morgonen beroende på 

”ögonen blir fyrkantiga”. Det eleverna säger sig ha lärt genom att använda datorn är att 

skriva och läsa bokstäver, ta ut bilder, att gå in på olika program på datorn, spela spel och 

gå in på internet. Eleverna säger att det är roligast att spela olika spel. 

Några skillnader mellan skolorna med landsbygdskaraktär och tätortskaraktär går inte att 

urskilja. 

Kommentarer Det finns variationer mellan skolåren i hur och i vilken omfattning datorn 

används. Genom hela skoltiden finns en grupp elever som aldrig använder datorn. Denna 

grupp är procentuellt ungefär lika stor på samtliga nivåer. I samtal med pedagogerna finns 

en medvetenhet om att denna grupp finns. Vi tror att det får konsekvenser för dessa elever 

att gå igenom skolsystemet utan att lära sig använda datorn och dessutom konsekvenser för 

det fortsatta yrkesverksamma livet. Här krävs strategier för hur skolan skall hantera denna 

grupp. 

Det finns en grupp pedagoger som aldrig använder datorn. Kan man utifrån gällande 

styrdokument avsäga sig denna uppgift? 

Det framkommer i intervjusvaren att pedagogernas intresse för att använda datorn i 

pedagogiken är avgörande för i vilken omfattning den används. Vi tror att detta får 

konsekvenser för elevernas kunskaper i datoranvändning. 

Hälften av de svarande pedagogerna säger att de har förändrat sitt arbetssätt sedan de 

började använda datorn i undervisningen. Att inte pedagogerna har förändrat sitt arbetsätt 

kan det bero på den komplexitet som råder i klassrummet? 

Vi tycker det är viktigt att reflektera och diskutera vilken funktion datorn kan eller skall ha i ett 

klassrum. 

Det finns nackdelar förenade med datoranvändningen, vi uppfattar att många pedagoger är 

medvetna om dessa nackdelar. Det är därför viktigt att hitta former för datoranvändningen i 

pedagogiken så att dessa nackdelar minimeras. 

Det finns en markant skillnad i hur och till vad eleverna använder dator på de olika nivåerna. 

Vi ser att datorn blir mer ett arbetsredskap ju äldre eleverna blir. 

7.2 Elevernas informationssökning 

Resultatet baseras på enkätsvar från 

Fråga 10 och 11 i enkäten till pedagoger 

Fråga 9, 10 och 11 i enkäten till gymnasieelever 

Fråga 7, 8 och 9 i enkäten till vuxenelever 


Fråga 10 och 11 i enkäten till elever i skolår 3-5 

Samt intervjusvar från ovanstående frågeområde, elevernas informationssökning, i intervjuer 

med IT-ansvariga pedagoger och samtal med elever i barnskolan och 

grundsärskolan/träningsskolan. 

30

7.2.1 IT-anvariga/ IT-pedagogers syn på elevernas informationssökning. 

När det gäller informationssökning i förskolan är det pedagogen som söker och barnet sitter 

bredvid den vuxne. Barnen är för små för regelrätt informationssökning. Omfattningen är 

begränsad och oftast handlar det om att titta på bilder kring ett speciellt tema. 

Informationssökningen i barnskolan sker i ringa omfattning eller inte alls. Sökningen kräver 

både läs- och skrivförmåga. Få länkar är avpassade för elever på denna skolnivå. 

För grundsärskolans elever är det oftast för mycket information och för hög abstraktionsnivå 

på länksidorna för att sökning skall kunna fungera som informationskälla. 

Majoriteten av pedagogerna tycker att det är svårt för eleverna att söka information via 

internet. Man får för många träffar, eleverna kan inte sortera ut viktig information. Eftersom 

eleverna gärna vill ut på internet, har man lagt in länkar där de kan finna bra information. 

Språket på informationen är ett vuxenspråk som eleverna har svårt att förstå. 

Informationssökningen tar mycket tid. Det finns exempel på skolor som arbetar mer 

strukturerat med informationssökning. Då har man utvecklat ett eget program för 

informationssökning. Ett sätt som en skola gör är att eleverna får söka nyhetsinformation till 

skolradio och sprider sedan denna till klasskamrater. Denna uppgift cirkulerar mellan 

eleverna. 

Det anges att de flesta pedagogerna startar informationssökningen via böcker för att senare 

gå över till sökning via uppslagsverk och länkar på internet. 

Intervjuerna visar att det är mycket bilder man hämtar. 

Det sker en successiv ökning av informationssökningen på nätet ju högre upp man kommer i 

utbildningen. Från skolår 6-9 syns skillnaden. Först i årskurs 8-9 har eleverna kunskaper i 

engelska som räcker till för engelskspråkiga länkar. 

I gymnasieskolan söker eleverna framförallt via internet. I intervjusvaren framgår det att det 

finns elever som söker information i stor omfattning men det finns också elever som inte 

söker information via datorn. 

Omfattningen av elevernas informationssökning sägs i intervjuerna vara beroende av 

lärarnas datakunskaper. 

Källgranskningens omfattning varierar beroende på vilken nivå i utbildningen eleverna går 

på. Det finns ingen klar struktur för hur man arbetar med källgranskning bland de yngre 

eleverna. Det beror på den undervisande pedagogen. Det finns en medvetenhet om vikten 

av källgranskning. Vissa skolor har tankar om utbildning för pedagoger i källgranskning. En 

del pedagoger granskar i förväg de länkar som eleverna sedan får adress till. Olika former 

av projekt där datorn finns med t.ex. ITiS, etikprojekt och biblioteksprojekt anges som en 

utgångspunkt för en ökad källgranskning. Inom resursskolan kan man arbeta med 

källgranskning i form av att översätta sångtexter och diskutera vad dessa står för. I 

gymnasieskolan ingår källgranskning i den datautbildning som finns. 

Eleverna får handledning. Det finns en variation i omfattning och djup beroende på tid och 

intresse hos pedagogerna. De yngre eleverna upplevs få mer handledning än eleverna i 

gymnasieskolan. Denna handledning kan innebära att man leder eleverna till speciallänkar. 

En skola anger att när eleverna arbetar med temaarbete arbetar pedagogen som 

handledare. Det kan också vara så att IT-pedagogen finns tillgänglig i datasalen där sådan 

finns. 

Det finns en strukturerad handledning på gymnasieskolan och KomVux som ingår i den 

datautbildning som eleverna får. Därefter får eleverna be om handledning i sitt sökande. 

När det gäller global sökning sker det i mycket liten omfattning. Det förutsätter goda 

engelskkunskaper. Ett exempel är en skola som söker information för sin skolradio, ett annat 

är att man har ett EU-projekt där andra länder är involverade. 

31

7.2.2 Pedagogernas arbete med källgranskning 

På frågan om man brukar diskutera med sina elever kring det material som eleverna finner 

via datorn svarar pedagogerna enligt nedanstående tabell. 

Fråga 10 

Den stora majoriteten av svarande pedagoger diskuterar med sina elever om det material 

som eleverna finner via datorn. 

Fråga 11 

145 

Arbetar Du med kritisk granskning som en naturlig 

del i Din undervisning? 

124 

Brukar Du diskutera med Dina elever kring det 

material som eleverna finner via datorn? 

23 9 1 

Ja Nej Vet ej Obesvarad 

28 25 1 

Ja Nej Vet ej Obesvarade 

När frågan ställs direkt om man arbetar med kritisk granskning som en naturlig del i 

undervisningen svarar 124 pedagoger att det görs, 25 pedagoger svarar att man inte vet. 

7.2.3 Informationssökning och källgranskning bland elever i gymnasieskolan 

På frågan var eleverna söker sin information för sina studier svarar gymnasieeleverna enligt 

tabell. 

32

Fråga 9 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Läroböcker 

Internet är det alternativ eleverna på gymnasieskolan anger som den informationskälla man 

oftast använder. Fackböcker anges inte i samma utsträckning som läroböcker. Anledningen 

kan vara att elever på yrkesförberedande program använder fackböcker som läroböcker. 

Det är få elever som väljer att söka sin information genom studiebesök eller fältarbete. 

Fråga 10 

Fackböcker 

Var söker Du information för Dina studier? 

Uppslagsböcker 

Internet 

Studiebesök 

Fältarbete 

På frågan om eleverna brukar diskutera med sina lärare kring den information som de hittar 

på internet blir svaret enligt nedanstående tabell. 

Diskuterar Du med Dina lärare kring den information 

som Du hittar på internet? 

53 

63 


Bland gymnasieeleverna är inte skillnaden nämnvärt stor mellan att man diskuterar kring 

insamlat material med lärare och att man inte gör det. 

20 

1 

Annat 

33

Fråga 11 

Majoriteten av eleverna på gymnasieskolan gör en kritiskt granskning av den fakta de finner 

via datorn. Det finns dock ett antal på 45 elever som inte gör det. 26 elever vet inte om de 

gör någon kritisk granskning. 

Fråga 7 

På frågan var eleverna på KomVux söker information för sina studier blir svaren enligt 

nedanstående tabell. 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Läroböcker 

Brukar Du kritiskt granska den fakta som Du hittar 

via datorn? 

64 

45 


26 

Var söker Du information för Dina studier ? 

Fackböcker 


Internet 

Studiebesök 

Fältarbete 

De viktigaste källorna utgörs av läroböcker och internet. Dessa används i lika omfattning. 

Studiebesök används i stor omfattning som informationskälla. 

1 

Annat 

34

Fråga 8 

På frågan om vuxeneleverna för diskussioner med sina lärare kring den information som de 

hittat på internet svarar man enligt nedanstående tabell. 

Diskuterar Du med Dina lärare om den information 

Du hittar på internet ? 

9 

4 

1 1 


Majoriteten av vuxeneleverna för diskussioner med sina lärare kring den information man 

hittar via internet. 

Fråga 9 

På frågan om vuxeneleverna kritiskt granskar den information man hämtar via datorn blir 

svaret enligt nedanstående tabell. 

Brukar Du kritiskt granska den fakta du hittar via 

datorn? 

8 

6 

Ja Nej Vet ej 

Majoriteten av vuxeneleverna utför en kritisk granskning av den information de hämtar via 

datorn. I denna begränsade population finns det en nästan lika stor grupp som svarar att de 

inte gör det. 

1 

35

7.2.4 Informationssökning och källgranskning bland elever i skolår 6-9 

På frågan var eleverna söker sin fakta för sitt skolarbete svarar eleverna enligt följande 

tabell. 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Läroböcker 

Internet är den sökväg som flertalet elever anger. Faktaböcker är en vanligare källa än 

läroböcker. 

Fråga 9 

På frågan om eleverna diskuterar den information man hittar via datorn svarar eleverna 

enligt nedanstående tabell. 

77 

Var söker Du fakta för Ditt skolarbete? 

Faktaböcker 


Brukar Du diskutera med Dina lärare den 

information Du hittat via datorn? 

138 

Internet 

Studiebesök 

Övrigt 

29 3 


Majoriteten av eleverna svarar att de inte diskuterar den information de funnit på internet 

med sina lärare. 29 elever säger att man inte vet om man för denna diskussion. 

36

Fråga 10 

Hur vanligt förekommande är det att eleverna pratar med sina lärare om sanningshalten i 

den information som finns på internet. 

Av svaren att döma talar det för att majoriteten av eleverna i skolår 6-9 inte kritiskt granskar 

den information de hämtar via datorn. 

Vid samtal med elever i grundsärskolan/ träningsskolan senare delen framkommer det att 

eleverna vet vad internet är, att man söker viss information med stöd av läraren och att man 

då samtalar om vad man hittar. 

7.2.5 Informationssökning och källgranskning bland elever i skolår 3-5 

Eleverna i skolår 3-5 anger att de söker information för skolarbetet enligt nedanstående 

tabell. 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

85 

Pratar Du och Dina lärare om det Du hittar på 

internet är sant? 

125 


34 

Var söker Du fakta för Ditt skolarbete? 

Läroböcker Böcker i 

biblioteket 

Internet 

I denna åldersgrupp har biblioteksböckerna en mer avgörande roll i informationssökningen. 

3 

37

Fråga 11 

Svaren på frågan om eleverna pratar med sin lärare om vad de hittar på datorn blir svaren 

följande. 

Brukar Du prata med Din lärare om vad Du hittar på 

datorn? 

150 

98 86 

Det finns bland eleverna i skolår 3-5 en grupp elever som säger sig inte använda datorn i 

informationssökning. Det är också en förhållandevis stor grupp som inte vet om de brukar 

prata med sina lärare om det de hittar på datorn. 

7.2.6 Informationssökning bland elever i barnskolan. 

13 3 

Ja Nej Vet ej Använder 

inte datorn 

i 

skolarbetet 

Obesvarade 

Internet används inte i skolan bland de intervjuade barnen i barnskolan. Däremot använder 

de internet hemma. På frågan vad som är bra med internet svarar barnen att man kan hitta 

bra spel som man kan spela eller ladda hem.Vidare kan man skriva brev. Det som inte är 

bra med internet är att det kostar mycket, det är svårt att komma in på sidorna och det går 

långsamt. 

Eleverna anger att pratar de med någon om vad man hittar är det mamma, beroende på att 

internet används uteslutande hemma. 

Det finns ingen skillnad mellan landsortsskolan och tätortsskolan i detta avseende. 

Kommentarer Via internet får eleverna tillgång till en stor mängd information av varierande 

kvalité. Denna informationsmängd kräver en omfattande granskning. Pedagogerna anger att 

man samtalar med eleverna kring det material som hämtats via datorn. Eleverna på 

gymnasiet och i skolår 6-9 menar i sina svar att man inte diskuterar i någon större 

omfattning med sina lärare kring vad man funnit via datorn. 

Pedagogerna upplever att kritisk granskning ingår som en naturlig del i undervisningen. 

Eleverna på gymnasieskolan menar att man diskuterar inte materialet med sina lärare men 

man gör en kritisk granskning. Detta gör inte eleverna i skolår 6-9. Gruppen som inte kritiskt 

granskar den information som finns på internet, är alldeles för stor. Diskussioner måste föras 

kring vilka konsekvenser detta får för kunskapsinhämtningen och därmed kunskapsnivån. 

Vidare funderar vi över vilka konsekvenser detta kan få för elevernas språkliga utveckling. 

Svaren visar på att böcker inte är den sökväg eleverna använder i första hand. Detta bör 

också finnas med i diskussionerna. 

38

7.3 Dataundervisning 


Fråga 15 i enkäten till pedagoger 

Fråga 12 i enkäten till gymnasieelever 

Fråga 10 i enkäten till vuxenelever 

Fråga 11 i enkäten till elever i skolår 6-9 

Fråga 3 , 4 och 5 i enkäten till elever i skolår 3-5 

Samt intervjusvar från ovanstående frågeområde, dataundervisning, i intervjuer med IT 

ansvariga pedagoger och samtal med elever i barnskolan och grundsärskolan/träningskolan. 

7.3.1 IT-ansvariga/ IT-pedagogers beskrivning av den befintliga dataundervisningen 

Av de förskolor som ingår i datainsamlingen så är det en förskola som vid 

undersökningstillfället har dataundervisning med barnen. En av förskolorna hade som 

målsättning att ge eleverna ett datakörkort men beroende på att barngruppen var stor och 

bestod av många små barn gick planerna inte att realisera. På en förskola hade man 

däremot en checklista för blivande skolbarn. Denna checklista innehöll praktiska saker som 

att t.ex. kunna använda musen, starta och stänga datorn, sätta in disketter och känna till 

namnen på de olika delarna. 

Dessa kunskaper följs upp och repeteras. 

Nivån på datakunskaper bland barnen på förskolan anges i något fall som skiftande 

beroende på om föräldrarna har goda kunskaper. 

Någon IT-pedagog nämner att förkunskaperna är betydelsefulla för hur hög nivå barnen når i 

sitt datakunnande. De barn som startat tidigt t.ex. treårsålder har bättre förkunskaper. På de 

förskolor som hade någon form av dataundervisning var det den pedagog som var ITansvarig 

som stod för detta. 

De flesta skolor med elever i skolår 3-5 har ingen strukturerad datautbildning för eleverna. 

En del IT- ansvariga säger att tidigare lät man eleverna ta ett så kallat datakörkort men att 

de har upphört med detta nu. Det finns någon skola som har en utarbetad strategi för sin 

dataundervisning. Man har där en datautbildning som sträcker sig över 3 år. Den utgår från 

en kursplan som man lokalt har utformat. Denna plan ingår i den lokala arbetsplanen och 

utgår från den nationella läroplanen och kursplanerna. Skolan har också utformat eget 

kursmaterial. Ännu en skola anger att man har byggt upp en utbildning som sträcker sig över 

tre år. Här handlar det om att man lär sig ordbehandling, tar någon form av datakörkort samt 

lär sig använda publisher. En skola har angivit att de har sin IT-undervisning integrerad i de 

olika ämnena, för detta finns mål uppsatta. 

Det vanligaste är att eleverna får sin BUF On-Line adress i skolår 3 då har man en 

introduktion till detta. 

Klassläraren och arbetslaget har en viktig roll i dataundervisningen på denna nivå, detta 

innebär att det blir pedagogens intresse som styr utbildningen. 

De som ansvarar för undervisningen är IT-ansvarig eller pedagog, det är heller inte ovanligt 

att äldre elever i skolår 5 är handledare för yngre kamrater. 

Viss form av uppföljning förekommer, när man upptäcker att elever inte klarar vissa 

uppgifter vid datorn kan man ge extra hjälp. Det finns exempel på att man har prov i skolår 5 

för att testa elevernas datakunskaper innan eleverna går vidare till skolår 6. 

Varje termin får eleverna på en skola en enkät som man får fylla i och skicka vidare via epost 

detta är en form av uppföljning. 

39

Inom grundsärskolan/träningsskolan finns individuella planer för varje elev som bl a 

innehåller mål för kommunikation. Dessa utvärderas halvårs/årsvis och där finns 

datakunskapen med i ett helhetsperspektiv tillsammans med ämneskunskaper. 

IT- ansvariga menar att nivån när det gäller datakunskaper bland eleverna är mycket 

skiftande. En del elever har en bredd och ett djup i sina kunskaper medan andra inte har 

något. Det syns vilka som har dator hemma. Skillnaden kan vara så stor som att en elev i 

skolår 6 inte kan starta datorn till att en annan elev kan göra hemsidor. 

Det finns grupper av elever som har låga kunskaper. Det de kan klara av är spela spel. 

Dataundervisning i skolår 6-9 ges i ringa omfattning. I intervjuerna är det endast en 

IT-ansvarig pedagog som anger att man hade någon form av dataundervisning. Det 

handlade då om 10 timmar. Ett annat svar som givits är att undervisningen i data ligger 

inbakat i den ordinarie undervisningen. Då de flesta eleverna har grundkunskaper när de 

kommer till skolår 6-9 har man tagit bort den gemensamma dataundervisningen. Detta 

beroende på att eleverna har skiftande förkunskaper. Datakunskaperna har ökat.Yngre 

elever kan mera än samma åldersgrupp kunde för bara något år sedan. Ett sätt att möta 

detta är att göra som en skola, de elever som har bristande kunskaper får komma till 

datasalen för undervisning. Den undervisning som ges för att få nya kunskaper i data kan 

t.ex. handla om sådant som att göra hemsidor. 

Inom gymnasieskolan finns i de yrkesförberedande programmen en kurs i datakunskap på 

50poäng som ger betyg. I kursplanerna för de studieförberedande programmen finns inte 

denna motsvarighet längre. Det framgår dock att skolor med dessa program har valt att 

lägga upp en lokal datautbildning för samtliga elever. Inom gymnasieskolan erbjuds eleverna 

även via sina individuella val ett flertal olika datakurser som ger betyg. När det gäller många 

av de yrkesförberedande programmen ingår dataundervisning i karaktärsämnen. Detta kan 

vara i form av specialprogram t.ex. felsökningsprogram inom Fordonsprogrammet. 

Ansvariga för datautbildningen på gymnasieskolan varierar, det kan vara IT-ansvarig eller 

pedagog med någon form av datakompetens. Bibliotekarien på gymnasieskolan har en viktig 

roll i att utbilda eleverna i informationssökning. 

Uppföljning av datautbildningen sker genom att eleverna erhåller betyg i avslutade kurser, 

test av de elever som väljer att ta ECDL kort samt annan form av uppföljning. 

Uppfattningen är att det är först på gymnasienivå som det ges möjlighet att ta ECDL-kort fullt 

ut. 

Nivån på kunskaper i datoranvändning bland eleverna varierar, någon skola anger att deras 

elever har höga kunskaper medan någon annan skola säger att det skiftar mellan eleverna. 

En skola säger att det finns elever som är närmast är ”proffs” medan det finns elever som 

knappt kan starta datorn. 

Många elever har datorvana men inte så djupa kunskaper. När det gäller vuxenstuderande 

kan man se att generellt sett har dessa elever sämre datakunskaper. 

Det har arrangerats olika datautbildningar för pedagoger på de olika enheterna i olika 

omfattning och på en grundläggande nivå. Det är i huvudsak fråga om utbildningar som är 

korta och riktade och har som syfte att stimulera datoranvändningen. Det har skett dels i 

form av lokala kurser som de IT-ansvariga pedagogerna ansvarat för. Men det kan också 

vara kurser som genomförts av KICK. En del utbildning har skett i projektform som KKstiftelsens 

och ITiS. Det finns pedagoger som fått specialutbildningar för datoranvändning till 

funktionshindrade elever. Utöver det finns ett antal pedagoger som av intresse och i egen 

regi fortbildat sig. Det finns några få pedagoger som skaffat sig datakörkortet ECDL . Några 

pedagoger håller på att skaffa sig det och det finns ytterligare några som anmält sig. 

Då det funnits en frivillighet i utbildningarna, finns det en grupp pedagoger som inte visat 

något intresse av att deltaga. Enstaka pedagoger har angivit svårigheter att hitta 

gemensamma tider för fortbildning som ett skäl till variationen. 

Nivån på datakunskaperna hos pedagogerna är svårbedömda. Man anger att de är 

skiftande från att kunna väldigt mycket till nästan inget alls. Flertalet lärare kan använda First 

Class . På en del skolor har skolledningen valt att lägga all verksamhetsinformation på First 

Class för att öka datoranvändningen. IT-projekt som t.ex. ITiS har bidragit till en ökad 


40

Specialpedagogerna använder datorn mycket i sin undervisning. De har en större 

datortillgång än övriga pedagoger. De använder bärbara datorer till elever med läs -och skriv 

problem. Eleven disponerar då sin egen dator. Programmen som man använder är 

specialinriktade. Det finns t.ex. för synskadade särskilda program. Det program som i 

huvudsak nämns är Lexia. Beroende på den begränsade tillgången på specialpedagoger 

har ett par skolor utbildat andra pedagoger på programmet Lexia. 

När det gäller tillgång till datorer i hemmen anger IT-pedagogerna att de allra flesta eleverna 

har det, dock inte alla. Det finns en grupp familjer som inte kan bära den kostnad som ett 

datorinköp medför. Att vara uppkopplad på internet är inte heller självklart. 

När det gäller pedagogerna har den stora majoriteten tillgång till dator i hemmen. Enskilda 

skolor har utrustat sin personal med en dator som kan användas antingen på arbetsplatsen 

eller i hemmet. Alla pedagoger som gått ITiS-projektet har fått tillgång till en egen dator vilket 

också gör att det finns pedagoger som har både en bärbar och en stationär dator. Dessutom 

har kommunens fördelaktiga erbjudande om att ”köpa” en dator inneburit att många fler 

skaffat en dator. 

Vad beträffar möjligheten för elever och pedagoger att få låna en dator är de ytterst 

begränsade. 

Elever med särskilda behov har i vissa fall möjlighet att låna dator. Utöver detta finns det på 

två skolor möjligheter för elever att låna dator. Den ena skolan har några bärbara datorer 

som de lånar ut under kortare tid. Den andra skolan lånar ut ”uttjänade” datorer. Pedagoger 

har på någon skola möjlighet att låna skolans datorer under lov. 

7.3.2 Pedagogernas fortbildningsbehov för att kunna använda datorn som ett naturligt 

redskap i undervisningen 

Det finns en variation bland pedagogerna mellan att vara i behov av fortbildning och att inte 

uppleva sig för tillfället ha ett sådant behov. 

När man tittar på pedagogernas fortbildningsbehov vill de lära sig använda IKT- hjälpmedel i 

undervisningen, det kan då vara i form av bildbearbetning, videoredigering och powerpoint- 

presentation. De har också ett behov av att lära sig utforma en hemsida. Repetition och 

fortlöpande uppdatering av datakunskaper upplevs också som viktigt bland pedagogerna. 

En stor grupp pedagoger vill öka sina kunskaper i internets möjligheter och utveckla 

sökvägar. Man har också ett behov av att få större kunskaper om olika pedagogiska 

program som kan användas i undervisningen samt få tips om hur datorn på ett mer 

konstruktivt sätt kan användas inom ämnet. 

En grupp pedagoger vill tillfredsställa sitt fortbildningsbehov genom någon form av ITprojekt. 

Att utveckla kritisk granskning nämns av en liten grupp pedagoger. Detta gäller också 

fortbildning inom datateknik. 

Som ett hinder för fortbildning nämns bristen på tid. 

I den utvärdering vi genomförde (Christiansson-Banck, Svensson 01) såg vi att i 

pedagogernas fortbildningsbehov ansågs datakunskap som viktigast av flest pedagoger. I 

denna undersökning ingick sammanlagt 212 pedagoger inom grundskolan skolår 3-5/6. 

41

7.3.3 Elevernas uppfattning av var de lärt sig använda datorn 

Resultatet härrör från ett fåtal frågeställningar varför vi redovisar samtliga elevgrupper under 

samma rubrik. 

På frågan om var eleverna har lärt sig att använda datorn svarar de enligt nedanstående 

tabeller. 

Gymnasieeleverna 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Eleverna kommunal vuxenutbildning 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

Var har Du lärt Dig att använda datorn? 

Skolan Hemma Annan plats Kan inte 

använda 

datorn 

Var har Du lärt Dig använda datorn? 

Skolan Hemma Fritidsstudier Arbetet 

Obesvarade 

42

Elever i skolår 6-9 

250 

200 

150 

100 

50 

0 


300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 



använda 

datorn 



använda 

datorn 

De flesta eleverna i gymnasieskolan, skolår 6-9, skolår 3-5 samt 

grundsärskolan/träningsskolan och barnskolan anger att man har lärt sig använda datorn 

hemma. Däremot säger eleverna i den kommunala vuxenutbildningen att man har lärt sig 

använda datorn i skolan. 

Frågan ställdes till eleverna i skolår 3-5, barnskolan och grundsärskolan/träningsskolan om 

vem som hjälper till när man inte vet hur man skall använda sin dator. Majoriteten av 

eleverna svarar att de får hjälp av någon anhörig det kan vara pappa, mamma, syskon, 

kompisar samt mor- och farföräldrar. Det finns en stor grupp elever som säger att det är 

läraren som hjälper till när det behövs. En grupp elever anger ett namn på en person som 

brukar hjälpa dem när det behövs, här kan det handla om såväl lärare som anhörig. 

Det finns en grupp elever i skolår 3-5 som tycker att de kan klara detta själv och behöver 

därför ingen hjälp. 

Några synbara skillnader mellan barnskolan i tätort och landsbygd finns inte. Svaren från 

grundsärskolan/träningsskolan är likartade. 

43

Det eleverna anger att man får hjälp med är 

komma in på internet 

spela spel 

installering av spel 

leta bilder och text 

hämta förlorad information 

logga in 

skolarbete 

när det krånglar 

BUF On-Line 

skriva och skriva ut 

dragit ut sladden 

översätta 

göra läxan 

glömt vilken knapp man trycker på 

koppla in på startprogram 

allt möjligt 

Det finns en grupp som anger att man inte använder datorn så mycket. 

Kommentar Det finns en stor variation i datakunskaper både vad beträffar pedagoger och 

elever. Detta bör vara utgångspunkt för en reflektion över vilket behov av dataundervisning 

som bör ingå i skolans uppdrag. Svaren visar att det finns elever med breda och djupa 

kunskaper i datoranvändning men det finns också de elever med stora begränsningar i 

dessa kunskaper. Detta förutsätter en väl anpassad dataundervisning. Majoriteten av 

eleverna med undantag av vuxeneleverna säger att de i första hand lärt sig använda datorn 

hemma. Frågan är vad som händer om man inte har tillgång till dator i sitt hem. Hur kan 

skolan kompensera detta? 

7.4 Programtillgång 

Resultaten baseras på intervjusvar från ovanstående frågeområde, programtillgång, i 

intervjuer med IT-ansvariga pedagoger och samtal med elever i barnskolan. 

7.4.1 Kvalitétsgranskning av dataprogram som används i skolan 

Det anges av både pedagoger och elever att det används pedagogiska program i 

undervisningen. Man kan se en variation när det gäller användning av program. Förskolan 

och tidigare delen av grundskolan samt yrkesförberedande program på gymnasieskolan 

använder dessa färdiga program i större utsträckning. Specialpedagoger använder ofta 

pedagogiska program i undervisningen, ett program som återkommer är Lexia. 

Det finns variationer i rutinerna på de olika skolorna för granskning och inköp av 

pedagogiska program. 

Inköp hanteras oftast inom ramen för läromedelspengar i grundskolan. Kvalitéts- 

granskningen sker antingen av pedagog eller specialpedagog men det kan också vara ITpedagogen 

som köper in i samråd med beställande pedagog. 

Man använder olika sätt att bedöma programmen på. Det kan ske i form av tips från andra 

skolor, test av en demovariant, besök på mässor, kontakt med KICK eller ett arbetslag som 

tillsammans diskuterar programmet. Någon skola anger att det är den enskilde pedagogen 

som själv bedömer och köper in programmet. En skola anger att man försöker utvärdera de 

pedagogiska programmen i efterhand. Det förekommer också att demovarianten testas av 

pedagoger och elever tillsammans. När det gäller program för grundsärskolan/ 

träningsskolan behöver dessa testas extra noga så att de fungerar för elever med 

peceptionsstörningar. 

I samtal med elever i barnskolan har dessa angivit att det används några pedagogiska spel. 

Det är framförallt på fritids som eleverna använder dessa spel. Namn på spel som används 

är Matador, Mästerkatten i stövlar,och Pettesson. 

44

Kommentar Uppfattningen är att pedagogerna diskuterar och granskar de program som 

köps in. Detta bör innebära att de program som eleverna får använda i skolarbete håller en 

bra kvalité. Vi har ingen generell siffra för i vilken omfattning de pedagogiska programmen 

används. Det är viktigt utifrån inlärningshänseende att inte de pedagogiska programmen 

minskar dialogen med den vuxne, eftersom dialogen är en förutsättning för ett utvecklat 

lärande. 

7.5 Andra IKT-hjälpmedel 

Resultatet baseras på intervjusvar från ovanstående frågeområde, andra IKT hjälpmedel, i 

intervjuer med IT-ansvariga pedagoger och samtal med elever i barnskolan och 


Som IKT hjälpmedel nämns digitalkamera, scanner, digitalvideo samt videokanon. 

Samtliga IT- ansvariga/IT-pedagoger anger att digitalkamera finns och det finns ett flertal av 

dessa. Alla skolor använder digitalkameran flitigt då framförallt till dokumentation. Det kan 

vara att man dokumenterar studiebesök, naturbesök och att pedagogen tar bilder på 

eleverna. I grundsärskolan/träningskolan används den även i syfte att utveckla 

kommunikationen, då bilder konkretiserar information. 

Eleverna i barnskolan kände väl till digitalkamera och säger också att de använder den ofta. 

Även scanner är ett känt begrepp både i barnskolan och senare delen i 

grundsärskolan/träningsskolan. Scanner finns på samtliga skolor men används inte i samma 

omfattning som den digitala kameran. Det finns dock exempel på skolor som använder den 

flitigt och där det finns behov av fler så att eleverna får tillgång till den i större omfattning. 

Digitalvideo finns det någon IT-pedagog som anger att man har men det är mer vanligt med 

en analog video. Det finns dock önskemål från flera om inköp. 

Kommentar Det ser ut som om digitalkameran fyller en funktion i dokumentation av 

elevernas verksamhet i skolan. I ett skolutvecklingsperspektiv är dokumentation nödvändig 

för att få syn på det som händer i verksamheten för att kunna reflektera över fortsatt 

utveckling. Där tror vi att det är ett bra hjälpmedel. 

7.6 Datortillgång 


Fråga 9 i enkäten till rektorer 

Fråga 12, 16, 17, 18, 19 och 20 i enkäten till pedagogerna 

Fråga 6, 7 och 8 i enkäten till gymnasieeleverna 

Fråga 4, 5 och 6 i enkäten till vuxeneleverna 


Fråga 7 och 16 i enkäten till eleverna i skolår 3-5 

Samt intervjusvar från ovanstående frågeområde, datortillgången, i intervjuer med IT – 

ansvariga pedagoger och samtal med elever i barnskolan och 


45

7.6.1 Rektors synpunkt på teknisk support för optimal datoranvändning 

På fråga 9 om rektors bedömning av om den tekniska supporten är tillräcklig för att 

datorerna används optimalt svarar man enligt nedanstående tabell. 

Bedömer Du den tekniska supporten på/till skolan 

som tillräcklig för att datorerna skall användas 

optimalt? 

57% 

Majoriteten anser att den tekniska supporten inte är tillräcklig. Man anger att man vill ha mer 

tid för IT-tekniker eller IT- vaktmästare. Det finns också önskemål om en tjänst så att någon 

kan arbeta med enbart IKT- frågor. 

7.6.2 IT-ansvariga/ IT-pedagogers syn på datortillgången 

Datortillgången skiljer sig beroende på vilken nivå eleverna befinner sig på. På förskolan är 

datortillgången, en dator till cirka 20 barn. Det finns en variation, det kan vara några färre 

barn och det kan vara några fler barn per dator. De är placerade så att varje avdelning har 

en dator. Där kan den finnas i det rum där man vistas mest, då lite avskilt. 

Det finns inget schema för när man får sitta vid datorn. En förskola anger att man har en 

tidsbegränsning på 20 minuter. De speciella krav som finns är att man använder program 

som är avpassade för åldern och att man försöker få alla barn att komma till. Det finns 

tillgång till datorer efter behov. Någon förskola anger att beroende på att barngrupperna är 

stora medger detta mycket begränsat arbete vid datorn. 

Datortillgången i grundskolan är högre än på förskolan. Eleverna i grundsärskolan/ 

träningsskolan har tillgång till ca en dator per 4-5 elever. Dessa är placerade i klassrum, 

grupprum eller uppehållsrum samt på fritidshemmet. 

Resursskolan är något datortätare med tre elever per dator. Dessa datorer är inte placerade 

i klassrum. Man upplever här att det saknas utrymme för att samla eleverna för gemensam 

genomgång. Det finns tankar på att utveckla ett virtuellt klassrum i samarbete med andra 

länder. Detta skulle kunna ge mycket både till elever och personal. 

Datortillgången i grundskolan ser ut att ha nått sitt mål i skolplanen vilket innebär 6,5 elever 

per dator. Det finns skolor som har fler elever per dator men också skolor med färre antal 

elever per dator. Enheten avgör själv fördelningen. Vanligaste placeringen av datorer i 

skolår 3-5 är klassrummet. Där har man ca 2-3 datorer placerade. Övriga placeringar är 

grupprum, bibliotek, korridorer mellan klassrum eller i skolans entré. 

När man kommer över till senare delen av grundskolan får vi uppfattningen att datorerna i 

huvudsak är placerade i datasalar. Det finns dock ett antal i grupprum och bibliotek. Någon 

skola anger att man har datorer placerade i någon specialsal. Det framgår inte med samma 

tydlighet hur många datorer det finns per elev på senare delen i jämförelse med tidigare 

delen. 

43% 

Ja 

Nej 

46

Tillgängligheten till datorer förändras på senare delen beroende på att datasalarna behöver 

bokas. Detta gör det nödvändigt för pedagogerna att planera sitt och elevernas arbete i 

schema. Datasalarna är låsta och man kräver oftast att det finns pedagoger tillgängliga. Det 

kan också förekomma en bokningslista på biblioteksdörren. Någon skola har angivit att de 

på senare delen valt att placera datorer i klassrummet istället för datasal, dessutom finns en 

dator som är tillgänglig för snabba arbeten utan att boka. 

I skolår 3-5 finns det schema i form av turordning så att alla får möjlighet att använda datorn. 

Oftast gäller detta schema endast under rasterna. 

Kraven på datoranvändningen i grundskolan kan variera med den egna skolan. Det finns 

skolor som inte har några krav, och som har väl utformade krav. Det kan t.ex. vara att man 

skall vara rädd om datorn, det skall finnas någon lärare i närheten, på lektioner skall man 

arbeta med skolarbete ej spela spel och ha grundläggande datakunskap. Ett skäl till att man 

inte har några krav kan vara som t.ex. på resursskolan stötta eleverna att våga använda 

datorn i sin egen takt. 

Majoriteten av intervjuade IT-pedagoger på grund-och gymnasieskolan anser att tillgången 

inte är tillräcklig till det behov som finns. Många datorer har inte den kapacitet som behövs 

t.ex. för olika pedagogiska program. En hel del datorer är för långsamma. Det är därför 

många datorer behöver bytas ut. Den faktiska kvoten stämmer oftast inte, beroende på att 

det alltid finns några datorer som inte fungerar. 

Hinder som IT-pedagogerna anger för datoranvändningen på grundskolan är mycket 

kopplade till resursfrågor. Att datorerna finns i låsta datasalar hindrar tillgängligheten för den 

enskilda eleven, det föresätter lärare och ger mycket administration. Dessutom är datorerna 

hårt uppbokade. 

Eleverna kommer inte till att öva vid datorn tillräckligt ofta. Det är lätt att ”tappa” elever och 

då speciellt flickorna. 

Bristande ekonomiska resurser är också ett hinder. Många datorer behöver uppdateras. 

Beroende på datorns kapacitet är detta inte alltid möjligt. 

Schema läggning kan också vara ett hinder för datoranvändning, korta lektioner begränsar 

möjligheterna. 

Datortillgången på gymnasieskolan varierar på de olika gymnasieskolorna beroende på 

vilken satsning den egna skolan har gjort. Tillgången påverkas också av de program som 

finns. 

Datortätheten är på de flesta gymnasieskolorna högre än på grundskolorna. Det finns på 

några skolor möjlighet för eleverna att låna hem bärbara datorer. 

Datorerna är placerade i datasalar och klassrum eller korridorer. Biblioteket är en självklar 

placering. 

Det finns en grundbokning av datasalarna på gymnasieskolan för att tillgodose den 

datautbildning som finns på de yrkesförberedande programmen och de individuella valen. 

Omfattningen av dessa val varierar mellan de olika gymnasieskolorna. Om det finns ledigt 

utrymme i datasalen kan detta användas till en enskild elev. Detta gäller även KomVux. 

Inom vuxenutbildningen finns det datorer placerade i en öppen ”datastuga”. 

Hindret som anges för datoranvändning är resurser till byte av äldre datorer samt tillgång till 

tekniker i tillräcklig omfattning för service. Andra hinder är hårt uppbokade datasalar. Det 

finns dessutom en stöldrisk vid öppet placerade datorer. Tillgången upplevs i stora delar 

tillräcklig. 

Det finns också en svårighet som ligger i att den tekniska utvecklingen går mycket snabbt. 

När det gäller datortillgången för pedagoger skiljer det sig mellan grundskola och 

gymnasieskola. Så gott som alla lärare inom gymnasieskolan har tillgång till en egen 

arbetsdator. De pedagoger som deltagit i ITiS- projekt har dessutom fått tillgång till 

ytterligare en dator. Det finns pedagoger som på det sättet har tillgång till två datorer. 

Datortätheten för pedagogerna inom grundskolan ser annorlunda ut. Det finns stora 

variationer från att dela dator med annan pedagog till att enbart ha tillgång till klassens 

datorer. Andra varianter kan vara en dator per spår, en dator till varje arbetslag och 

skiftande antal datorer i arbetsrummen. En skola anger att pedagogerna saknar arbetsrum. 

47

7.6.3 Pedagogernas synpunkter på datortillgången 

På frågan om tillgången till datorer är tillräcklig för arbetet tillsammans med eleverna svarar 

pedagogerna enligt nedanstående tabell. 

Fråga 12 

Pedagogerna upplever att tillgången på datorer i arbetet med eleverna inte är tillräcklig. 

7.6.4 Pedagogernas synpunkter på teknisk support 

Fråga 16 

Har Du tillgång till datorer i tillräcklig omfattning i 

arbetet tillsammans med eleverna? 

69 

105 

Ja Nej Vet ej 

Vet Du vem Du skall vända Dig till om det uppstår 

tekniska problem med undervisningsdatorerna på 

Din arbetsplats 

2% 

98% 

Ja Nej 

(undervisningsdator = elev- och lärardatorer på arbetsplats ej administrativa- och ITiS 

datorer) 

4 

48

Hela 98% av pedagogerna vet var de skall vända sig om det uppstår tekniska problem. 

Fråga 17 

Det framförallt IT-tekniker och /eller IT-vaktmästare som står för den tekniska supporten. 

En grupp pedagoger deltar också i hanteringen i tekniska problem. 

Fråga 18 

Vem är det som reparerar undervisningsdatorerna 

på Din arbetsplats? 

165 

ITtekniker/ITvaktmästare 

32 1 6 

Pedagog Annan Vet ej 

Om Du vet vem som reparerar 

undervisningsdatorerna: känner Du förtroende för 

denna person? 

148 

12 17 1 


Majoriteten av pedagogerna känner förtroende för den person som står för den tekniska 

supporten. 

49

Fråga 19 

Det finns en grupp pedagoger som upplever att det ofta finns tekniska datorproblem, dessa 

tillhör inte majoriteten. 

Fråga 20 

Utgör tekniska datorproblem ett hinder för Dig i Ditt 

dagliga arbete med eleverna? 

3 

47 

Majoriteten pedagoger anger att man får tekniska datorproblem avhjälpa snabbt. 

113 

Alltid Ofta Sällan Aldrig 

103 

Hur lång tid brukar det i genomsnitt ta tills ett 

tekniskt datorproblem på en undervisningsdator 

blivit åtgärdat efter att Du rapporterat det? 

36 

< 4 dagar 4 dagar- 1 

vecka 

15 

23 18 1 

1-2 veckor > 2 veckor Vet ej 

50

7.6.5 Gymnasieelevernas synpunkter på datortillgången 

Fråga 6 

Majoriteten anser att man kan få tag i en dator när man behöver den för sitt skolarbete. Det 

finns en nästan lika stor grupp som är oklara över om de kan få tag i en dator. 

Fråga 7 

Elevernas uppfattning är att datorerna fungerar när man behöver dem. Det finns en grupp på 

35 elever som inte vet om datorerna fungerar. 

Fråga 8 

Kan Du alltid få tag i en dator när Du behöver den 

för Dina studier? 

74 

38 


86 

23 

Brukar datorerna på Din skola fungera när Du 

behöver dem för Dina studier? 

15 


35 

På frågan vem som hjälper eleverna på gymnasieskolan när datorn inte fungerar blir svaret 

från majoriteten, att det är läraren eller annan personal inom skolan. Det finns en stor grupp 

elever som säger att det inte är någon som hjälper dem. En annan stor grupp är de som inte 

vet vem som hjälper till. För övrigt anger eleverna att kompisar, föräldrar eller någon annan 

som är duktig på datorer hjälper till. Dessa svar är enstaka. 

2 

1 

51

7.6.6 Vuxenelevernas synpunkter på datortillgången 

Fråga 4 

Gruppen som anger att man inte har tillgång till datorer i den omfattning som krävs för 

studierna, är nästan lika stor som den grupp som anser sig ha tillgång. 

Fråga 5 

47% 


för Dina studier? 

Ja Nej 


behöver dem? 

10 

4 

De flesta eleverna tycker att datorerna fungerar när de behöver dem. Om de inte fungerar är 

det framförallt IT-teknikern man kontaktar. Ett par elever nämner att man kontaktar 

datalärare eller klasslärare. 

53% 

Ja Nej Vet ej 

1 

52

7.6.7 Synpunkter på datortillgången hos elever i skolår 6-9 

Fråga 5 

Majoriteten av de svarande eleverna säger att de inte har tillgång till datorer när de behöver 

en för sitt skolarbete. En stor grupp säger att de inte vet. 

Fråga 6 

Kan Du alltid få tag i en dator när Du behöver den för 

skolarbetet? 

78 

136 

30 3 


160 


behöver dem för skolarbetet? 

56 

28 3 


De allra flesta eleverna anser att datorerna fungerar när de behöver dem. Fortfarande finns 

en grupp elever som inte vet. 

När datorerna inte fungerar får eleverna i första hand hjälp av lärarna och IT-ansvariga . En 

stor grupp elever säger att det är vaktmästaren som hjälper till. En lika stor grupp får hjälp av 

kompisar. En femtedel av eleverna säger att de inte får någon hjälp eller att de löser 

problemen själva. Även här finns en ganska stor grupp som inte vet vem som de kan få hjälp 

av när datorerna inte fungerar. 

53

7.6.8 Synpunkter på datortillgången bland elever i skolår 3-5 

Fråga 7 

144 

Majoriteten av eleverna svarar ja på frågan. Gruppen som svarar nej är något mindre men 

tillsammans med gruppen som inte vet blir denna grupp i majoritet. 

Fråga 16 


för skolarbetet? 

124 

62 

Ja Nej Vet ej Behöver ej 

datorn för 

skolarbete 

297 

17 3 

Fungerar datorn när Du skall använda den för Ditt 

skolarbete? 

Obesvarade 

7 26 17 3 

Ja Nej Vet ej Använder 

inte datorn 

i 

skolarbetet 

Obesvarade 

Det stora flertalet elever säger att datorerna fungerar när de behöver dem för skolarbetet. 

7.6.9 Synpunkter på datortillgång bland elever i grundsärskolan/träningsskolan samt 

barnskolan 

Vid samtal med elever i grundsärskolan /träningskolan framkommer det att eleverna har 

datorer i klassrummet och i olika former av grupp- eller uppehållsrum. Det finns också 

tillgång till datorer i fritidshemmets lokaler. Samtliga elever som deltog i samtalet hade dator 

hemma. 

54

Vid intervjuer med elever i barnskolan anger de att det finns 2-3 datorer i klassen. Detta 

innebär ca 10 elever per dator. 

Även här kan det variera så att det är både färre och fler elever per dator. Någon skola 

anger att man har en dator till 6 elever. Eleverna säger att datorerna är placerade i 

klassrummet samt i anslutning till detta t.ex. korridor eller grupprum. Vid samtal och 

intervjuer framkom det inte något behov av fler datorer, det framkom heller inga hinder i 

användandet. Samtliga elever säger att de har tillgång till dator hemma. Det är inte ovanligt 

att de hade mer en dator. 

Kommentar Det går inte att utifrån svaren säga att det finns tillgång till datorer för ett 

kvalificerat skolarbete för alla elever. Det måste naturligtvis ställas mot vad eleverna anger 

att de använder datorn till. Däremot verkar datorerna i allmänhet fungera när man behöver 

dem och den tekniska supporten är välfungerande. Tilldelningen av datorer till grundskolan 

med 6,5 elever per dator ser ut att vara genomförd. Det finns också ställen som är 

datortätare. 

Eleverna i skolår 6-9 ser ut att vara den grupp elever som har svårast att få tag i en dator för 

skolarbete. Skälet till detta är att datorerna finns placerade i låsta utrymme. Det finns skäl för 

en ständig diskussion var datorn skall placeras. Planeringen av datoranvändningen och vad 

datorn skall användas till för att den optimala användningen skall fungera. Ett problem med 

datorerna är den snabba utvecklingstakten. De blir snabbt föråldrade. Datorns roll i lärandet 

måste diskuteras i förhållande till den tekniska utvecklingen. 

7.7 E-postadress och konferens 






Samt intervjusvar från ovanstående frågeområde, e-postadress och konferens, i intervjuer 

med IT- ansvariga pedagoger och samtal med elever i barnskolan och 


7.7.1 IT-ansvariga/IT-pedagogers synpunkter på pedagogernas och elevernas epostadresser 

och konferenser 

Vid intervjuerna anges det att vanligast förekommande är att eleverna får sina epostadresser 

i skolår 3. Det finns något undantag, där e-postadressen delas ut ett år tidigare 

eller ett år senare. Samtliga pedagoger har tillgång till First Class. 

Konferenssystemet i First Class är under uppbyggnad och utveckling. Det finns stora 

variationer i användning och tillgång på de olika skolorna. Det finns skolor där eleverna 

använder konferenserna som kan vara elevrådsprotokoll, veckonytt, rekordbok eller 

rektorsinformation. 

Någon skola har haft ett projekt med Telia. Därför hade de tillgång till e-postadresser 

tidigare. Telia deltog där i introduktionen. 

IT-pedagogerna har haft ett stort ansvar i introduktionen i First Class för elever och 

pedagoger. Det finns också klasslärare som står för denna introduktion. På en skola får 

eleverna som en avslutning på denna introduktion skicka ett mail till rektor som ett 

examensprov. Går man datakurser finns denna introduktion för eleverna inlagd där. 

Deltar man i ITiS-projekt får man en introduktion. 

Det förekommer också att man har introduktion för föräldrarna. 

55

En IT-pedagog valde att först introducera pedagogerna i First Class avvaktade sedan med 

introduktionen till eleverna beroende på att det förekommit missbruk på andra skolor. Man 

ville fundera över användningen. 

Inom vuxenutbildningen har man lagt en lathund på skolans hemsida för att underlätta 

användningen. Det finns även en lathund centralt utlagd för grundskolans elever och 

pedagoger. 

En del av pedagogernas introduktion har genomförts på fortbildningsdagar eller via 

kvällskurser. 

Användningsområdet är stort men användningen är i sin början. Det finns skolor där all 

information läggs på konferenser och där all pappersinformation tagits bort. Andra skolor 

säger att det är knappt hälften av pedagogerna som använder konferens. Pedagoger och 

elever som deltar i ITiS-projekt använder konferenserna flitigare. Pedagogerna använder epostadressen 

mer omfattande, man mailar sin planering till kollegor, mailar läxor till elever, 

har kontakt med föräldrar och kontakt med elever. E-postadressen används av de flesta mer 

eller mindre. Det anges att en ökning av e-postanvändningen har skett. Omvänt anges att epostadressen 

används av eleverna till brev till kompisar, chattar, brev till kompisar på andra 

skolor och några till kompisar på skolor i andra länder. 

7.7.2 Synen på användningen av e-postadressen hos elever på gymnasieskolan 

När gymnasieeleverna får frågan vad de använder sin e-postadress till svarar den stora 

majoriteten, att det är att skicka e-post. Då är det e-post till kompisar och vänner. Ett fåtal 

anger att de mailar till kamrater i andra länder. Det är ett sätt att hålla kontakt när man inte 

träffas. En liten grupp elever säger att de mailar till sina lärare. Det finns andra 

användningsområden också. Det kan handla om att kontakta företag, beställa grejer, 

premenurera på nyhetsbrev, skicka information och hämtar musik. Elever som anger det 

sistnämnda är enstaka för varje område. Ett tiotal elever anger att de inte har någon epostadress 

eller att de inte använder den. 

7.7.3 Vuxenelevers syn på användningen av sin e-postadress 

Bland vuxeneleverna används e-postadressen ganska begränsat. Få elever mailar till lärare 

och vänner. Någon enstaka elev anger att det används att skicka meddelande eller att 

skicka efter information. Det kan också handla om att ta emot information. Någon anger att 

man mailar till sin projektledare. Gruppen som anger att de inte använder sin e-postadress 

är lika stor som den som mailar till vänner och lärare. 

7.7.4 Synen på användningen av e-postadressen hos elever i skolår 6-9 

Eleverna i skolår 6-9 anger också till största delen att de använder sin adress till att maila till 

kompisar och andra. Man skickar brev och får brev och man chattar. En mindre grupp mailar 

till sina lärare. Bland dessa elever finns en ganska stor grupp som anger att man använder 

adressen för skolarbete. Dessutom anger några att de skickar arbete och annan information. 

Bland dessa elever finns ett femtontal som anger att de inte har någon e-postadress och 

dubbelt så många säger att de inte använder den. 

56

7.7.5 Tillgång och användning av e-postadress bland elever i skolår 3-5 

Fråga 13 

Den stora majoriteten av eleverna i skolår 3-5 har tillgång till en e-postadress . Det finns 

dock en liten grupp elever som svarar att de inte har en sådan adress och en nästan lika 

stor grupp som inte vet om de har någon adress. 

Fråga 14 

268 

Klasskamrater 

285 

Har Du någon mail-adress? 

32 30 3 


Vem tar Du kontakt med via Din mail-adress ? 

73 

Lärare 

175 

Kamrater på 

andra skolor 

28 1 71 94 

Kamrater i 

andra länder 

Det är klasskamrater som eleverna har mest mailkontakt med. Därefter kommer kamrater på 

andra skolor. En liten grupp elever har kontakt med kamrater i andra länder. Det som också 

går att utläsa är att eleverna har mer kontakt med föräldrar och syskon än med lärare. 

7.7.6 Tillgång och användning av e-postadresser bland elever i 

grundsärskolan/träningsskolan 

Studiebesök 

De äldre eleverna som vi samtalade med har e-postadress. Det fanns också några bland de 

yngre som uppgav att de hade en adress. Det är pedagogerna som har introducerat 

adressen till eleverna. Eleverna har kontakt med sin familj och sina kompisar via sin epostadress. 

Föräldrar 

Syskon 

57

7.7.7 Tillgång och användning av e-postadresser bland elever i barnskolan 

Vid samtal med eleverna i barnskolan uppger de att klassen har en e-postadress och att de 

själva inte har någon. Har någon en adress så är det inom den egna familj. Det finns en 

skola som uppger att eleverna mailar till brevvänner i Holland. Det syns ingen skillnad 

mellan landsbygds- och tätortsskola. Finns det någon skillnad beror det på att man är med i 

något IT-projekt. 

Kommentar I skolplanen är målsättningen att varje elev och pedagog skall ges möjlighet till 

en egen e-postadress. Detta målet synes uppnått. Alla elever från skolår 3 / 4 har en egen 

e-postadress. Det vanligaste är att få sin adress i skolår 3. Det finns några få elever som har 

svarat att de inte har. Där finns det anledning att undersöka skälet till detta. Via epostadresserna 

finns det möjlighet att utvidga kontakterna med omvärlden. Detta verkar inte 

ha skett i så stor omfattning. Det vanligaste är att man kommunicerar med klasskamrater. 

Att skicka och att ta emot e-post är ett steg mot utökning av kommunikationsdelen i 

datoranvändningen. 

Det är för tidigt att dra någon slutsats av användningen av konferenssystemet. Systemet är 

under utveckling. 

7.8 Etiska regler och elevkontrakt 


Fråga 5 och 8 i enkäten till rektorer 





Samt intervjusvar från ovanstående frågeområde, etiska regler och elevkontrakt, i intervjuer 

med IT-ansvariga pedagoger och samtal med elever i barnskolan och 


7.8.1 Rektors uppfattning om etiska problem i en ökad datoranvändning 

Den typ av etiska problem som rektorerna har sett med den ökade datoranvändningen 

handlar om bristande respekt för andra människor i form av att elever skriver kränkande 

brev, förnedrande e-post och chatt, skickar anonyma meddelanden och bemöter inte andra 

människor på ett etiskt riktigt sätt. Det kan dessutom handla om kränkande uttalande. 

Missbruk av andras BUF-adresser kan också förekomma. 

Det har blivit lätt att komma in på fel sidor på internet. Dessa sidor kan t.ex. innehålla våld, 

sex och rasism. Dessa är dessutom lätta att sprida. Eleverna kan surfa för länge på dåliga 

sidor och okritiskt använda fakta. Det blir svårare att kontrollera vad den enskilde eleven 

besöker för sidor. Rektorerna påtalar behovet av ordentlig källgranskning, att pedagogerna 

måste lära ut hur man sovrar men tycker samtidigt att pedagogerna gör det. Eleverna måste 

uppmärksammas på hur de uttrycker sig. Det anges också av någon rektor att problemet 

inte är så stort och att det istället givit möjligheter till större etiska diskussioner något som 

upplevs som bra och viktigt. 

58

7.8.2 IT-ansvariga/ IT-pedagogers bild av etiska regler och elevkontrakt 

Den bild som IT-ansvariga/ IT- pedagoger ger av hur man hanterar etiska regler är mycket 

samstämmig. På ett övergripande plan är det de regler som tillhör BUF On-Line som 

används av alla och som eleverna får ta del av. Få skolor har någon form av elevkontrakt. 

På någon skola kan elevkontrakt vara förutsättningen för tillträde till datorn. Det kan vara så 

att reglerna gås igenom och därefter skrivs ett kontrakt på. En modell är att kontrakt skrivs 

när lösenordet delas ut. Detta kan också vara ett klasskontrakt. Någon skola slutade med 

kontrakt då det blev för många och föräldrarådet tyckte att man istället skulle ta problemen 

när dessa uppstod. Föräldrar informeras också om reglerna t.ex. vid samtal, föräldramöte 

eller att eleven tar hem reglerna som får skrivas på av föräldrarna. Andra tillfällen då 

föräldrar informerats har varit i samband med projekt, där det varit aktuellt att lägga ut 

material på nätet. Vanligast är att om man skall visa bild på elever att föräldrar får lämna ett 

skriftligt samtycke till detta. Det finns också bland föräldrarna de som inte vill att det egna 

barnet skall ha en e-postadress. 

Till reglerna kan finnas enstaka lokala tillägg. På någon skola diskuterar man med elevråd 

och IT-elevråd. Då för man diskussion i klasserna om bemötande. Elevrådet skall godkänna 

reglerna. Erfarenheten är att eleverna vill ha regler och att dessa är strängare än de vuxna i 

sina regler. 

De lokala reglerna kan handla om att man inte får spela spel på lektionstid, vilka sidor på 

internet som man inte får besöka eller att man inte får ladda ner material från internet. 

Den som är ansvarig för att informationen om regler sker kan variera. Det kan vara elevens 

mentor eller klasslärare. Det kan också vara IT-pedagogen som går in i de olika klasserna. 

Eleverna kan också samlas i datasalen för genomgång. En väg är att den ansvariga 

bitr.rektorn informerar ansvarig lärare som sedan informerar i sin lärargrupp. Någon menar 

att alla pedagoger har samma ansvar för att informera om reglerna. Finns det någon särskild 

IT-grupp på skolan kan den också ha dessa uppgifter. 

Uppföljningen av reglerna vilar på både klasslärare och IT-pedagoger. Dels kan det vara en 

regelbunden uppföljning någon gång om året eller t.ex. att man använder fall att diskutera 

kring. Den vanligaste uppföljningen sker när någon brutit mot reglerna. Det finns en 

upptrappning av påföljden beroende på vad som eleven gjort. Ett samtal inleds som kan 

resultera i en tillrättavisning eller varning. Det kan också vara så att det rapporteras till 

studierektor som sedan tar samtalet med eleven. 

Därefter följer avstängning som nästa nivå. Denna avstängning sköts centralt. Därefter 

meddelas den skolansvarige, denne meddelar klasslärare som avgör om föräldrar skall 

kontaktas. Längden på avstängningen bestäms av allvarligheten i det som gjorts. Detta 

beslut tas ute på skolan. Vanligast är en vecka. I enstaka fall en månad eller t.o.m. en 

termin. Detta verkar dock vara mycket undantagsvis. Vid allvarliga eller grova överträdelser 

kontaktas elevens föräldrar. Eleven får vid avstängningen ta emot post, men ej sända 

något. Någon skola anger att man mister sitt datakörkort. Omvänt kan studierektor stänga av 

och samtalet förs av klasslärare. Det kan se olika ut på skolorna hur och när föräldrar och 

klasslärare kopplas in. 

59

7.8.3 Elevernas kännedom om BUF On-Lines regler 

Gymnasieelever 

En majoritet av eleverna 

på gymnasieskolan känner 

inte till BUF On-Lines 

regler. 

51 

Känner Du till Buf-onlines regler? 

68 


Samtliga svarande elever på den kommunala vuxenutbildningen kände till BUF On- 

Lines regler 

Elever skolår 6-9 

Bland eleverna i skolår 6-9 

är reglerna för BUF On-Line 

kända. 

Elever skolår 3-5 

Eleverna i skolår 3-5 

känner väl till de regler 

som gäller för att få 

använda datorn. 

292 

206 

16 

Känner Du till Buf-onlines regler? 

23 15 3 


Känner Du till de regler som gäller för att få 

använda datorn? 

14 41 3 


2 

60

Grundsärskolan/ Träningskolan 

Eleverna i grundsärskolan berättade i samtal om vad de inte fick göra vid datorn. Det var att 

använda andras” Buffar”,stänga av datorn när den var på eller att ladda ner spel. De hade 

också klart för sig att man blev avstängd om man inte anpassade sig till de regler som 

gällde. 

Barnskolan 

Regler som styr datoranvändningen kan vara sådana som hur man hanterar datorn, hur man 

startar och stänger datorn, att man inte bråkar vid datorn och att man inte går in på sidor 

som man inte känner till. Man får inte heller gå in på någon annans e-post. Det är” fröken” 

som ger tillsägelser om man gör något som man inte får. Dessutom menade eleverna att 

datorn kan gå sönder om man gör på fel sätt. 

Kommentar De regler som finns på BUF On-Line är välkända av alla elever i grundskolan. 

Detta gäller inte för gymnasieskolan, anledningen kan vara att man inte haft till gång detta 

system förrän helt nyligen. Datoranvändningen kräver ständiga etiska diskussioner i hur man 

uppträder mot andra människor. Det ges större möjligheter till kränkningar då det är lätt att 

vara anonym. Man kan inte heller känslomässigt läsa av den andres reaktion. 

7.9 IT-projekt 



Fråga 14 i enkäten till pedagoger 




Samt intervjusvar från ovanstående frågeområde IT-projekt i intervjuer med IT-ansvariga 

pedagoger och samtal med elever i barnskolan och särskolan/träningsskolan. 

7.9.1 Rektorernas syn på betydelsen av IT-projekt för IT-utvecklingen i skolan 

När rektorerna får frågan om hur IT-projekt som t.ex. ITiS har betydelse för utvecklingen på 

skolan av data svarar den stora majoriteten att det har betydelse. En rektor svarar att man 

inte vet. Det har skett en enorm utveckling sedan ITiS –projekten startat i form av att datorn 

används som ett verktyg i större omfattning i undervisningen. Man använder datorn som ett 

pedagogiskt hjälpmedel. Rektor ser ett ökat intresse bland pedagogerna för att använda 

datorn. Det har också skett en ökning kunskapsmässigt. 

ITiS –projekten har lett till stimulering i arbetslagen. Det har genomförts många bra projekt 

som gett eko bland övrig personal. 

61

7.9.2 IT-ansvariga/IT-pedagogers syn på betydelsen av IT-projekt för IT-utvecklingen i 

skolan 

Det stora antalet IT-projekt som har genomförts på skolorna är ITiS-projekt. Några projekt 

inom KK-stiftelsens ram är också genomförda, även ett projekt med stöd från nordiska 

ministerrådet. 

Det finns dessutom ett antal pågående ITiS-projekt men även ett fåtal internationella projekt 

i form av Leonardo- och Comenius projekt. Ytterligare ett fåtal ITiS-projekt är under 

planering. 

IT-projekten har fått konsekvenser för undervisningen. Den mest påtagliga konsekvensen är 

en ökad användning av datorn i undervisningen. Vidare har andra IKT-hjälpmedel lyfts fram 

till användning. Mer arbete publiceras på hemsidan. Det förs mer diskussioner om datorn i 

pedagogiken. Det har också utvecklats mer gemensamma tema. Eleverna är mycket 

positiva och entusiastiska för den ökade datoranvändningen. Ett antal svar visar på att 

undervisningen blir bättre och att det ökar friheten. Handledarerollen har utvecklats. 

Konsekvenserna blir även att det krävs mer tid för detta arbete. Någon skola upplever inte 

att resultatet blev vad man tänkt sig. 

7.9.3 Pedagogernas deltagande i IT-projekt 

Fråga 14 

51% 

Har Du deltagit i något IT-projekt? 

Ja Nej 

49% 

På frågan om pedagogerna har deltagit i något IT-projekt svarar majoriteten att de inte har 

gjort det. Skillnaden är dock marginell då det finns ett nästan lika stort antal som deltagit i 

något dataprojekt. 

62

7.9.4 Elevernas deltagande i IT-projekt 

Eleverna i gymnasieskolan 

58 

Skillnaden mellan de elever som deltagit i något IT-projekt är marginell. Majoriteten anger att 

de inte deltagit. En grupp på 14 elever vet inte om de ingått i något IT-projekt. 

Samtliga elever i kommunal vuxen utbildning anger i sina svar att de inte deltagit i något ITprojekt. 


Har Du varit med i något IT-projekt? 

64 


79 

14 

Har Du varit med i något IT-projekt? 

135 

Majoriteten av eleverna säger att de inte deltagit i något IT-projekt. En grupp på 30 elever 

vet inte. 

Att konstruera en hemsida kan vara ett resultat av att ha deltagit i ett ITiS-projekt. Vår 

uppfattning är att det kan innebära svårigheter att få ett korrekt svar på frågan om man 

deltagit i något IT-projekt. Vi har därför valt att ställa frågan till eleverna i 

grundsärskolan/träningskolan och barnskolan utifrån utgångspunkten om klassen har någon 

hemsida. 

1 

30 3 


63

Elever i grundsärskolan/träningsskolan 

De ”äldre” eleverna säger att man inte har någon hemsida. Det visade sig att det fanns en 

sådan. 

Eleverna i barnskolan 

Samtliga elever svarar att de har en hemsida. De har inte klart för sig vad en hemsida är. 

På frågan om de varit med och hjälpt till med hemsidan skiljer sig svaren åt. Eleverna i 

barnskolorna i tätort svarar att de har hjälpt till med att teckna och skriva. 

Kommentar Satsningen på ITiS har varit omfattande. Detta har fått konsekvenser i positiv 

bemärkelse. Få område torde väl kunna uppvisa att cirka hälften av alla pedagoger har 

deltagit i ett och samma typ av projekt. Kristianstad är den kommun i landet som genomfört 

flest ITiS –projekt. Svaren i utvärderingen visar att ITiS- projekten har ökat 

datoranvändningen i skolan. Det man behöver reflektera över är vad som tar vid när 

projekten är över. Vi tycker det är viktigt att man stödjer förändringar så att de kan bli 

bestående. 

7.10 IKT-grupp 



Fråga 16 och 17 i enkäten till gymnasieelever 

Fråga 14 och 15 i enkäten till vuxenelever 


Samt intervjusvar från ovanstående frågeområde IKT-grupp i intervju med IT-ansvariga 

pedagoger. 

7.10.1 Rektors synpunkter på pedagogers och elevers möjligheter att påverka ITutvecklingen 

på skolan 

Tycker Du att pedagogerna och eleverna har 

tillräcklig möjlighet att påverka datautvecklingen på 

skolan? 

16 

4 1 

Ja Nej Vet ej 

Fråga 11 

Majoriteten av rektorerna anser att det finns tillräcklig möjlighet att påverka IT-utvecklingen 

på skolan. Av de som svarat nej, anser de att kommunen inte tillhandahåller det utbud som 

finns och antal datorer. De anser att det är en demokratisk fråga att ”fattiga ” enheter skall 

ha samma möjligheter som ”rika” när det gäller programvara. De menar också att 

utvecklingen hela tiden springer från en. 

64

7.10.2 IT-ansvariga/ IT-pedagogers synpunkter på IKT-grupp 

De flesta skolorna har inte någon aktiv IKT-grupp ( begreppet IKT-råd, IT-råd används också 

men vi har valt att använda benämningen IKT-grupp). Hälften av skolorna har en grupp som 

arbetar med IKT frågor, en del av dessa grupper är vilande eller träffas vid behov. Endast en 

skola anger att det finns elevrepresentanter i denna grupp. I vissa skolor bjuds elever in. En 

annan skola har haft problem att få elever intresserade för att delta. 

Grundurvalet i gruppen är IT-pedagog/IT-ansvarig, någon skolledare, eventuell IT-tekniker 

samt bibliotekarie där sådan finns. Pedagogrepresentationen varierar på de olika skolorna. 

Det kan vara en pedagog från varje ämnesområde, en pedagog från varje nivå eller 

program. Det finns skolor där inte pedagogerna är representerade. 

Urvalet till IKT-gruppen har skett på skiftande sätt på de olika skolorna. Någon skola har 

handplockat deltagarna. Det har då varit de mest intresserade och entusiastiska. Det kan 

ha skett genom val t.ex. inom varje enskilt program eller inom varje hus. Valen kan ha skett 

via arbetslaget, programfora, arbetsplatsträff samt klassråd för eleverna. 

Även antalet sammankomster varierar kraftigt mellan skolorna från ett möte per läsår till ett 

möte per månad. 

I IKT-gruppen arbetar man med att skriva IT-planer, utvärdera, diskutera IT-strategier, 

programvara, pedagogiska hjälpmedel och pedagogiska program. Hur man kan använda 

datorerna i undervisningen på ett bra sätt. Har uppsikt över policy och regler. IKT-gruppen 

står också för utplacering av datorer. 

IT-ansvarig/IT-pedagog anser att de har stort inflytande över datafrågor. En fördel är om 

rektor deltar i gruppträffarna med anledning av ekonomiska resurser. Gruppen kan vara 

rådgivande men också beslutande. 

Informationsspridning från gruppen sker vanligast via BUF On-Line. Men det finns också 

andra informationsvägar, via konferenser, arbetslagsträffar, programforum, veckobrev samt 

spridning via programrepresentanter. Informationen kan också spridas på planeringsdagar. 

7.10.3 Elevernas uppfattning om sina möjligheter att påverka datoranvändningen i 

skolan 

Elever i gymnasieskolan 

Fråga 16 

Har Du möjlighet att påverka datoranvändningen på 

Din skola? 

4 

49 


82 

Den stora majoriteten av de svarande eleverna vet inte om de har möjlighet att påverka 

datoranvändningen på skolan. Det finns 49 elever som anser att de inte har den möjligheten. 

1 

65

Av de som svarat ja anger de att de alltid kan få tag på dator när man vill. Eleverna kan 

använda den till allt och de får alltid hjälp när de behöver. En elev menar att de har 

möjlighet att påverka sina kompisar så att de använder datorn. 

Att ”tragga” på lärarna så att de får använda datorn. Eleverna kan inte påverka mycket men 

de kan lägga fram till skolkonferensen och elevrådet. 

Eleverna på kommunal vuxenutbildning 

Fråga 14 

De flesta eleverna vet inte om de kan påverka datoranvändningen. Fem elever svarar att de 

inte kan. Något svar på vilket sätt de kan påverka har inte givits. 


Fråga 15 


skolan? 

1 

5 

Ja Nej Vet ej 


Din skola? 

55 

94 95 


Majoriteten av eleverna uppger att de inte vet om de kan påverka datoranvändningen i 

skolan. De elever som svarat ja menar att de kan påverka via elevrådet, vaktmästare, 

klassföreståndare, IT-råd eller datagrupp. 

Kommentar Rektor menar att pedagoger och eleverna har stora möjligheter att påverka 

datorutvecklingen i skolan. De intervjuade IT-ansvariga menar att de har stort inflytande 

inom området. Men det är en oroande tendens att eleverna vars framtida datakunskaper det 

handlar om i så liten omfattning kan påverka datoranvändningen i skolan. Dessutom är det 

en stor andel elever som fortfarande inte känner till vägarna för att kunna påverka. Här krävs 

en förändring. 

9 

3 

66

7.11 Rollen som IT-ansvarig 

Resultatet baseras på intervjuer med IT-ansvariga pedagoger. 

De beteckningar som finns inom KICK för olika ansvarsfunktioner inom IT på de olika 

skolorna och som används är termerna elev-och konferensansvarig samt webbmaster. På 

skolorna används däremot oftast termen IT-ansvarig/ IT-pedagog då rymmer dessa begrepp 

ofta både elev/konferens och eller webbansvar. Det behöver emellertid inte vara så utan kan 

också vara fördelat på flera personer. På en del skolor saknas någon av funktionerna. Oftast 

är det konferensansvar eller webbmaster som saknas. Ibland används termen 

hemsidesansvarig istället för webbmaster. Dessutom kan någon vara licensansvarig. Det 

vanligaste är att funktionerna innehas av pedagoger med ett stort intresse för datafrågor. På 

ett par skolor ligger denna funktion på någon skolledare. 

På någon skola är det en IT-tekniker som har det övergripande ansvaret. 

För den tekniska supporten på grundskolan svarar IT-vaktmästare och IT-tekniker. På 

gymnasieskolan finns IT-tekniker tjänster. 

Arbetsuppgifterna varierar beroende på vilka funktioner man har. Konferensansvarig lägger 

upp konferenser, rensar ut gammalt material och ser till att konferenser fungerar. Den som 

är webbmaster bygger upp hemsidan och uppdaterar den. Den som har elevansvar delar ut 

lösenord och adresser till e-post. Man har oftast ansvar för informationen om regelsystemet 

till eleverna och uppföljning när det inte efterlevs samt åtgärder för dessa överträdelser. Ett 

betydande utbildningsansvar till kollegor och elever vilar på den IT-ansvarige. Andra 

uppgifter kan vara att de är behjälpliga vid inköp av dataprogram eller förser kollegor med 

ideér och nya lösningar. Det är också oftast den person som sköter kontakten med KICK. 

Inte så sällan ställer man upp och lagar datorer som inte fungerar. 

Då det gäller den utbildning som pedagogerna med detta ansvar har svarar majoriteten att 

de deltagit i små sammandragningar på KICK eller att man gått kortare kurser på högskolan 

i egen regi. Många anger att intresset gjort att man i stora delar är självlärd. Någon har 

dessutom gått handledarutbildning för ITiS-projekt. 

Det finns ett varierande behov av fortbildning. Det som anges är kurser i webbdesign, 

informationssökning, nätverksfunktioner och diskussioner om vad elever skall kunna i 

datoranvändning. Repetition av befintlig kunskap är också ett önskemål. Ett förslag är att 

fortbildningen kan ske i form av små workshops. En IT- pedagog önskar att samtliga lärare 

får fortbildning i IKT och lärande. 

Det varierar oerhört mycket mellan skolorna hur man är tjänstefördelad för dessa 

arbetsuppgifter. En stor grupp pedagoger har ingen särskild pott i sin tjänst för dessa 

uppgifter. Ett fåtal har fått ett extra lönepåslag för uppgiften. Därefter finns tid i varierande 

mängd för uppgiften. Det kan variera mellan 50% av tjänsten till som lägst en timme per 

vecka. En del pedagoger menar att ersättningen inte står i proportion till det arbete som får 

läggas ner för att få det att fungera. Ett stort intresse krävs. 

Kommentar Den person som har IT-ansvar på den enskilda skolan har i de flesta fall ett 

stort intresse för datoranvändning. IT-ansvariga har en betydelsefull roll för hur 

datautvecklingen fortskrider på den enskilda skolan. Det verkar finnas stora skillnader på de 

olika skolorna i vilken omfattning man får utrymme i sin tjänst för att arbeta med IT-frågor. 

Skall utvecklingen kunna fortsätta behövs tid för detta arbete. 

7.12 Bibliotekets roll 

Resultatet baseras på enkätsvar från fråga 12 i enkäten till rektorer. 

Samt intervjuer med IT-ansvariga pedagoger och den samordnande bibliotekarien. 

67

7.12.1 Rollen som samordnande bibliotekarie 

Det finns en tjänst som samordnande bibliotekarie i kommunen med placering på KICK. I 

denna yrkesfunktion ingår att stödja bibliotekarierna ute på de enskilda skolorna. 

Bibliotekarien är ofta ensam i sin yrkesroll och behöver kontakt med andra kollegor. Det 

finns också stora skillnader mellan rollen som lärarebibliotekarie och som anställd 

fackbibliotekarie. Fackbibliotekarier finns på gymnasieskola och senare delen av 

grundskolan. Det finns också en kombination av folkbibliotekarier och skolbibliotekarie. 

Lärarebibliotekarien saknar den utbildning som fackbibliotekarien har. Den samordnade 

bibliotekarien anordnar utbildning, gemensamma arbetsdagar, studieresor och träffar en 

gång per månad. 

Alla bibliotekarier kan ha kommunikation med varandra genom en egen konferens på BUF 

On-Line. Den samordnande bibliotekarien besöker skolor, träffar lärarebibliotekarier och 

handleder. Denna handledning kan innehålla diskussioner om utlånings system, 

biblioteksutrustning och olika beställningar. Det köps in böcker av den samordnande 

bibliotekarien via beställningar från skolorna inom grundskolan. Vidare har en 2 poängskurs 

för lärarebibliotekarier ordnats. 

Då det är bibliotekarierna som är experter i sökvägar och metoder behöver de handleda 

lärare något som kan vara extra känsligt för den som själv är pedagog. 

Genom att bibliotekarie resursen är skiftande får eleverna mycket ojämna kunskaper i 

informationssökning. Skall ett tema lyckas bör bibliotekarien vara med i planeringen och 

eleverna bör ha förberett sina frågor väldigt noga. Dessutom kan man bara handleda få 

elever åt gången. 

ITiS har som projekt betraktat varit bra för bibliotekarierna för deras roll har synlig gjorts. 

7.12.2 Rektors syn på bibliotekets roll i informationssökningen på skolan 

Samtliga rektorer menar att biblioteket spelar en stor roll i informationsökningen på den egna 

skolan. Någon menar dessutom att det inte får spela en tillräckligt stor roll beroende på 

knappa resurser. Flera framhåller biblioteket som centrum eller kärna i skolverksamheten 

och att bibliotekarien är en huvudperson. Mångfalden att kunna söka i böcker, tidskrifter, 

uppslagsverk och internet är betydelsefullt. 

7.12.3 Bibliotekariens utbildning 

Alla skolor i kommunen har inte en fackbibliotekarie. Dessa finns framförallt på 

gymnasieskolan eller senare delen av grundskolan. På tidigare delen av grundskolan har 

man oftast en lärarbibliotekarie dvs en pedagog som sköter biblioteket och finns där en 

kortare tid varje vecka. Det finns skolor som delar på bibliotekarie eller så går man till 

kommun- stadsbiblioteket. 

Det är inte ovanligt att fackbibliotekarien har utbildat sig i datakunskap. Det kan vara t.ex. 

IKT 5p eller datapedagogik 5p. Många av fackbibliotekarierna är mycket intresserade och 

kunniga i datafrågor. 

7.12.4 Bibliotekariens arbetsuppgifter 

Bibliotekarien sköter den praktiska hanteringen av media, t.ex. inköp och sätta upp böcker 

på hyllor. Att hålla kontakt med andra bibliotek är också en uppgift. Det är vanligt med 

datoriserad självbetjäning för boklån på gymnasieskolan. Instruktion i denna hantering ger 

bibliotekarien. Detta system är inte tillgängligt för grundskolan. 

68

En stor roll ligger i att vägleda i informationssökning, där är bibliotekarien expert. På en del 

skolor framförallt gymnasieskolan går bibliotekarien in i klasser och handleder elever i grupp 

i informationssökning och kritisk granskning. Det är också vanligt att bibliotekarien är aktiv i 

handledning av lärare. Finns det en fackbibliotekarie ingår denna ofta i IKT- grupp om det 

finns en sådan på skolan. 

Dessutom är bibliotekarien den som presenterar nya böcker och ordnar författarbesök. 

7.12.5 Bibliotekariens roll i informationssökning 

Fackbibliotekarien handleder eleven i informationssökning. Det kan vara i form av att gå in i 

datakurser eller att delta i något projekt som ITiS eller biblioteksprojekt. 

Det är inte ovanligt att bibliotekarien gör i ordning länklistor av god kvalité till ett särskilt 

arbetsområde. Det kan också vara så att det är personalen som får hjälp med en länklista. 

Vanligt är att man får be om hjälp vid sökning. 

Bibliotekarier har påtalat att handledning är en känslig fråga och att det är en bättre väg att 

gå att pedagoger och elever får fråga om hjälp. 

7.12.6 Öppet tider 

Finns det en fast anställd fackbibliotekarie är det också öppet i biblioteket. Många skolor på 

tidigare delen har en lärarebibliotekarie och då är biblioteket öppet vid ett par tillfälle i 

veckan, därutöver kan det öppnas av klasslärare. Det vanliga är att eleverna inte får vara i 

biblioteket om inte lärare finns med. 

Om man inte har tillgång till bibliotek såsom förskolan, går man till kommunens folkbibliotek 

eller till statsbiblioteket någon gång i veckan. 

Kommentar Enligt skolplanen skall ett väl fungerande bibliotek vara en naturlig 

centralpunkt på en skola och en viktig resurs för elevernas arbete. Bibliotekarien är experten 

på informationssökning och kritisk granskning och är därför en viktig person i samband med 

elevernas sökningar via datorer. På gymnasieskolan har biblioteket fått en central roll. Där 

finns också fackbibliotekarier och ett öppet bibliotek vilket gör det tillgängligt för eleverna. På 

grundskolan är variationerna stora. Då källgranskning genomförs i ringa omfattning bland 

eleverna i skolår 6-9 skulle biblioteken kunna ha en större roll i att förändra detta. Vi tycker 

att biblioteket på grundskolan skall ha en mer central roll. 

8. DISKUSSION 

Det finns ingen motsvarighet inom svensk skola när det gäller ekonomisk satsning på att 

genomföra en förändring som den som gjorts för att datorn skall bli ett verktyg i skolan. 

Tidsmässigt startade utvecklingen på 60-talet men det är först med pengarna från KKstiftelsen 

1994 som det blev en acceleration i förändringen. Parallellt med den tekniska 

uppbyggnaden ställdes krav på ett förändrat arbetssätt. IT-kommissionen skrev i sitt 

betänkande 1994 att ”Alla elever skall lära sig använda IT.På så sätt kan 

undervisningsmiljön förnyas, pedagogiken utvecklas och inlärningen förbättras.”Man trodde 

på fullt allvar att IT skulle lösa alla problem. 

De stora projekt som blev resultatet av den enorma ekonomiska satsningen gav inte det 

resultat man förväntat sig och en hel del problem uppstod med att hantera tekniken. 

Dessutom blev det uppenbart att lärarna hade en viktig roll i att använda tekniken i 

pedagogiken men de saknade utbildning för detta. 

Nästa stora satsning som gjordes utgick från en regeringskrivelse: Lärandets verktyg 

1997/98:176. Denna satsning som gått under benämningen ITiS startade 1999 och skall 

69

pågå till 2002. Kärnan i satsningen är kompetensutveckling av pedagoger. När projektet är 

slut skall ca 70 000 av landets pedagoger har ingått i projektet. En nationell utvärdering 

pågår av ITiS och skall avrapporteras 2003. 

I Kristianstad kommun som deltagit mycket aktivt i ITiS-satsningen är idag 103 projekt 

registrerade vilket innebär att kommunen är den kommun i Sverige med flest ITiS-projekt 

Barn- och utbildningsnämnden skriver i sin skolplan att alla elever på grundskolan, 

gymnasieskolan samt KomVux skall ha en daglig tillgång till IKT för ett kvalificerat 

skolarbete. Man har också som målsättning att samtliga elever och pedagoger skall ges 

möjlighet till en egen e-postadress. Den oöverskådliga mängden information som eleverna 

möter via IKT ställer nya krav på att kritiskt granska och värdera information. Skolplanen till 

uppmuntra olika former av försöksverksamhet med datoranvändning i förskolan. 

Enligt Barn-och utbildningsnämndens utvärderingsplan skall denna verksamhet utvärderas. 

Vi fick uppdraget under vårterminen 2001 att göra denna utvärdering. Utvärderingen ger en 

kommunövergripande bild av IKT-verksamheten med inriktning mot datorn i skolan utifrån 

flera olika perspektiv. 

Utifrån uppdraget valde vi att göra en deskriptiv studie. Avgränsningar är gjorda utifrån 

uppdraget. Ekonomiska konsekvenser har inte bedömts. Ej heller några kvantitativa 

kunskapsmätningar kring ett förbättrat lärande har gjorts. 

Uppdragets mål har vi bedömt, bäst kunna nås genom både en kvantitativ och kvalitativ 

metod. 

8.1 Diskussion av metoden 

Genom den förförståelse vi skaffade oss inledningsvis fick vi uppfattningen att 

datorutvecklingen i stort sett skett parallellt mellan skolorna. Ambitionen i utvärderingen har 

varit att greppa över samtliga nivåer, vilket medfört att de enskilda grupperna inte kan bli så 

stora. Vi har valt att göra ett slumpvis urval av elever och pedagoger tillhörande samtliga 

nivåer inom varje enhet. 

De undervisande pedagogerna, i de elevgrupper som utgjorde urvalspopulationen, ombads 

att delta i utvärderingen för att vi skulle få ett helhetsperspektiv. Ett strategiskt urval har 

gjorts, det gäller grundsärskolans elever, beroende på att vi behövde nå elever som kunde 

delta i undersökningen. 

Samtliga rektorer ombads att delta i enkätundersökning för att ge en övergripande bild av 

ledningsstrategin. 

Valet av metod har anpassats till den ålder eleverna befinner sig i. Därför har enkäter gått ut 

till elever från och med skolår 3. 

Yngre elever och elever i grundsärskolan/träningsskolan har intervjuats i form av 

gruppsamtal. 

IT-ansvariga pedagoger har intervjuats, för att ge en bredare och djupare bild av den 

övergripande datoranvändningen, inom den enhet de representerar. Övriga pedagoger som 

ingår i populationen har fått besvara en enkät. 

Enkäterna har konstruerats i ett nyinköpt enkätprogram Artologik Query& Report. Det har 

innehållit en del saker som bör nämnas. Man kan välja mellan respondentenkäter och 

publika enkäter, den förra kräver en databas och alla deltagare får därmed sin egen adress. 

Den senare kan besvaras på samma adress. Vi valde att välja publika enkäter därför att det 

inte bedömdes realistiskt tidsmässigt att i skolan hantera alla dessa adresser som skulle 

krävas för en repondentenkät. 

Vi ser en svaghet i programmet, att det inte finns möjlighet att registrera ett större antal 

skolor som en envalfråga. Eftersom detta inte är möjligt finns det inte förutsättning att ta del 

av varje enskild skolas svar. Det försvårar också sammanställningen beroende på att en 

fråga blir en frisvars fråga. Vi har dessutom uppmärksammat att svarsfrekvensen på en 

skola är högre en urvalet. Vi tror anledningen till detta är att man öppnat enkäten därefter 

stängt utan att besvara den. 

En begränsning med en dataenkät är att om man låser varje fråga, dvs att frågan måste 

besvaras för att man skall kunna gå vidare, så kan inte den svarande hoppa över en fråga 

som man inte anser sig kunna besvara. Detta är möjligt på en pappersenkät. 

70

Frågorna i de olika enkäterna är inte fullt ut enhetliga, avsikten har varit en åldersmässig 

anpassning. Detta försvårar naturligtvis jämförelserna mellan enkäterna. 

Samtliga enkäter har testats. Vi uppfattar att validiteten är hög inom denna del av 

utvärderingen. 

Intervjuerna har skett på vars och ens arbetsplats vid olika tidpunkter. Vid några 

intervjutillfällen har vi båda varit närvarande och har då växlat mellan att intervjua. Vi kan 

därmed inte säga att intervjuerna är standardiserade. Detta kompenseras av att antalet 

intervjuer inte är större än att man kan säga att kvalite´n på intervjuerna är jämn, och 

validiteten hög. 

Det är svårt att intervjua elever i grundsärskolan/träningsskolan även om dessa är väl 

förberedda. Vi såg att dessa elever påverkades mer av oss som utomstående personer än 

vad eleverna i samma ålder i grundskolan gjorde. 

Detta påverkar validiteten i denna del av intervjuerna. 

Bortfallet i förhållande till populationen är lågt med undantag av enkäten till pedagogerna där 

endast 50% har svarat trots upprepade påminnelser. 

Populationen är slumpvis utvald och anses representativ, det finns också en samstämmighet 

mellan svaren och tidigare forskning, därför anser vi att utvärderingen har en bra 

tillförlitlighet. 

När det gäller generalisering bör man vara försiktig beroende på den omgivande kontexten. I 

en annan kommun finns det andra förutsättningar vilket bör beaktas. 

8.2 Diskussion av resultat 

Den vision som kommer till uttryck i den befintliga skolplanen när det gäller IKT, kan inte fullt 

ut anses uppfylld. Datoranvändning i skolan är inte som vi kan se utan komplikationer. 

Denna bild stöds i den forskning och utvärdering som hitintills varit möjlig att genomföra. 

Ingen teknik tidigare har omgärdats med så mycket fascination eller haft en så snabb 

utveckling som informationstekniken. Detta gör att aktuell forskning snabbt föråldras. 

När det gäller forskning kring datorns betydelse i lärandet är den motsägelsefull och man 

kan inte uttala sig om effekten på elevers lärande. 

När det gäller lärandeforskning vet vi idag enligt bla Vygotsky att dialogen och samspelet i 

ett socialt sammanhang är det viktigaste redskapet för att utveckla elevernas tänkande och 

därmed lärande. Datorn innebär, i det resultat vi har sett, mera individuellt arbete och mindre 

samtal med pedagogen kring den information eleven tar del av. Detta innebär att det finns 

en risk för att den nödvändiga dialogen minskar. 

En reell dialogkultur behöver utvecklas. Enligt en annan forskare, Papert, är det 

pedagogernas kunskapssyn som avgör om datorn skall kunna frigöra nya 

lärandepotensialer. Undervisningen måste möta elevernas sätt att tänka så att bruksvärdet 

blir förstått. 

Pedagogernas kunskapssyn vilar ofta på en humanistisk grund medan datorteknik har sitt 

ursprung i naturvetenskap. Det kan vara svårt för två världar att mötas i klassrummet där 

lärandet handlar om en dialog i den komplexa kontext som ett klassrum utgör. Detta är inte 

problemfritt. 

I de lokala arbetsplanerna som vi har tagit del av finns en generell målsättning hur IKT skall 

ingå i undervisningen. Målsättningarna är inriktade mot framförallt att eleverna skall kunna 

praktiskt tekniskt hantera datorn inte hur datorn skall användas som ett redskap för ett ökat 

lärande. 

Det går inte att utläsa något långsiktigt strukturerat mål för datoranvändningen i 

undervisningen. 

Skolverkets uppföljningar och utvärderingar visar att de kommuner som kommit längst i sin 

datautveckling kan nog sägas vara de kommuner som i sina planer visar på hur man tänkt 

sig utvecklingen över en längre tid. Stora förändringar behöver stödjas under lång tid om de 

skall bli bestående. Det visar också KK-stiftelsens 

satsningar( Sundelin 01). 

71

I den nu gällande läroplanen förordas ett elevaktivt arbetssätt och en handledande lärarroll. 

Hälften av pedagogerna säger att de förändrat sitt arbetssätt sedan de börjat använda 

datorn i undervisningen. Datorn används i stort sett integrerat i samtliga ämnen men 

omfattningen varierar med vilken nivå eleverna befinner sig på. Många pedagoger och 

elever använder datorn regelbundet. Det finns en förhållandevis stor grupp pedagoger som 

använder datorn i ringa omfattning eller aldrig. Forskning har visat att pedagogernas 

inställning till datorn är avgörande för om datorn skall frigöra lärandepotensialer. Om elever 

skall använda datorn tror vi att det är nödvändigt att pedagogen är positiv till det. 

Av vad vi har sett finns det en risk att det får konsekvenser för eleverna om pedagogerna 

inte är positiva till datoranvändning. 

Det finns grupper av elever som arbetar konstruktivt med datorn som arbetsredskap och det 

finns grupper som vid enstaka tillfällen eller aldrig använder datorn. Om målsättningen är att 

eleverna skall uppnå likvärdighet i sin kontakt med IT-samhället nu och i sitt framtida yrkesliv 

är det viktigt att fundera över vägar så att alla verkligen får det . 

Pedagogerna anger att datorn motiverar eleverna till ett ökat lärande eftersom det blir ett 

ytterligare arbetsredskap. 

För funktionshindrade elever innebär datorn en självständighet på flera plan som inte annars 

hade varit möjlig. Elever med särskilda behov t.ex. läs-och skrivsvårigheter kan via datorn 

utveckla sin läs-och skrivförmåga. 

Det finns också nackdelar med en ökad datoranvändning. Dessa nackdelar är pedagogerna 

medvetna om. Samma nackdelar som pedagogerna anger i vår utvärdering finns bekräftade 

i andra nationella utvärderingar. 

Enligt den forskning som finns kan man inte se några omedelbara fördelar med IT i 

undervisningen, däremot finns det tecken på att formen som snygga powerpoint 

presentationer tar över innehållet. 

Eleverna får tillgång till en omfattande informationsmängd via internet. Detta kräver kunskap 

och förmåga att kritiskt granska och värdera denna information. Men det kräver också 

grundkunskap och kunskap i att ställa de precisa frågor som krävs för att ringa in rätt 

information. 

I utvärderingen säger pedagogerna att de samtalar med eleverna kring den information som 

hämtats via internet och de anger att de också kritiskt granskar den. Eleverna däremot är av 

annan uppfattning. Eleverna i gymnasieskolan och skolår 6-9 anser inte att de pratar med 

sina lärare i någon större omfattning. Skillnaden mellan dessa nivåer är att eleverna på 

gymnasieskolan anser att de själva kritiskt granskar. Det är alamerande att så många elever 

anger att de inte kritiskt granskar den information som hämtas med utgångspunkt från den 

varierande kvalitet som informationen på internet innehåller. 

Dialogen är ett viktigt redskap för ett ökat lärande. För ett fördjupat lärande går tillfälle 

förlorade när man inte samtalar kring den information som samlats in. 

Pedagoger har också angivit att det är svårare att ha kontroll över vad eleverna finner för 

information. Det finns också en tendens att informationssökning via datorn gör att det blir 

svårare att motivera till att använda böcker. Detta gäller framförallt de yngre eleverna. Vi 

tycker att detta är viktigt att uppmärksamma, fler sökvägar ökar möjligheterna till kritisk 

granskning. 

Mycket av informationen som finns tillgänglig på internet har ett vuxenspråk som gör det 

svårt för eleverna att förstå. Även datorspråket innebär svårigheter för eleverna. Då språket 

ofta har en hög abstraktionsnivå är det särskilt svårt för grundsärskolans elever. 

Fördelarna med internet är att man har tillgång till aktuell information. 

Det finns en stor variation av datakunskaper bland både pedagoger och elever. Det finns en 

grupp elever som inte använder datorn. 

Flertalet elever anger att det är i hemmet som man lärt sig att använda datorn. Det finns 

elever som inte har tillgång till dator i sitt hem. En reflektion blir då, om det kan vara samma 

elever som inte använder datorn i skolan. Vi tror att det är viktigt att ha konkreta mål för vilka 

datakunskaper som skolan skall ge samtliga elever. Dessa mål bör kontinuerligt följas upp 

och utvärderas så att de stämmer med den IT-utveckling som finns. Man bör också fundera 

över och diskutera vilken basnivå av datakunskaper som pedagoger verksamma inom 

skolans ram bör ha. 

Datortillgången överensstämmer med målen i skolplanen. Både pedagoger och elever säger 

sig behöva tillgång till fler datorer. Vi anser att det bör ställas i relation till vad datorn 

72

används till och de fysiska hinder som finns. Man bör sträva efter att placera datorer så att 

de kan användas som naturliga redskap i skolarbetet. 

Det är positivt att konstatera att det sätt som används att sköta den tekniska supporten i 

mycket stor utsträckning ser ut att fungera. 

Ett problem med just datorer är den snabba tekniska utvecklingstakten. De blir snabbt 

föråldrade. Stora resurser krävs för att hålla denna takt. 

Bara att upprätthålla standarden räknar man att det i Kristianstad kommun kostar 4,2 

miljoner år 2002. Detta bör diskuteras i relation till det ökade lärande som utkommer av 


Målsättningen enligt skolplanen att varje pedagog och elev skall ges möjlighet till en egen epostadress 

är uppnått. De yngre eleverna kommunicerar ofta med klasskamrater på den 

egna skolan. Det man bör vara uppmärksam på är att eleverna inte tappar den sociala 

kontakten med varandra och ersätter den med en datorkontakt. 

En allmän reflektion, dessa sätt att kommunicera ökar möjligheterna till att hålla kontakt med 

människor som befinner sig oändliga mil ifrån oss men som vi snabbt kan nå. Det vi inte kan 

avläsa i dessa snabba meddelande är tonfall, kroppsspråk och den miljö som man befinner 

sig i. Det är också erfarenheter som ger oss kunskap och känsla för när vi bör vara försiktiga 

eller inte. Det kan vara lättare att feltolka ett meddelande när den känslomässiga delen 

saknas. 

Konferenssystemet är under införande och används i olika omfattning på skolorna. Vi valde 

att via en egen konferens benämnd IKT försöka att kommunicera med pedagogerna ute på 

skolorna. Vi ser att en hel del har tagit del av informationen men inläggen är sparsamma. 

Det finns ett antal konferenser med central eller lokal tillgång. Hur många konferenser kan 

man ha för att de skall fungera som mötesplatser ? 

Etiska diskussioner har fått en förnyad aktualitet genom den ökade datoranvändningen. Det 

är lätt att vara anonym och skriva kränkande meddelanden utan att möta den andras 

reaktion. 

Det som är positivt att konstatera är att de regler som finns på BUF On-Line är välkända av 

grundskolans och grundsärskolans elever. Reglerna var inte lika kända av gymnasieskolans 

elever. Vidare är det positivt att reglerna följs upp på något sätt,. Det kan var i form av en 

etisk diskussion kopplat till ett fall eller i samband med att någon elev gjort en överträdelse. 

Många IT- projekt har registrerats och genomförts i kommunen. Utvärderingen visar att 

projekten har stimulerat till ett ökat datoranvändande. Det som är viktigt nu är att diskutera 

hur denna förändring skall stödjas fortsättningsvis, då forskning visar att förändringar 

behöver stödjas under lång tid för att bli bestående. 

Möjligheterna att påverka datoranvändningen i skolan anges av rektorerna vara stora. Detta 

bekräftas också av de IT-ansvariga pedagogerna. Däremot upplever inte eleverna att de har 

stora möjligheter att påverka. Det är en oroande tendens att eleverna inte verkar känna till 

vilka påverkans vägar de har tillgång till. De elever som anser att de kan påverka känner 

också till vilka vägar det finns i skolan. Det är nödvändigt att öka elevernas kunskap om vilka 

påverkans möjligheter som finns för dem i skolan. 

Utvärderingen visar att de IT-ansvariga har en viktig roll i att IT-utvecklingen fortskrider på 

den enskilda skolan. Vi upplever oss ha mött personer med ett stort intresse för datafrågor 

och som till stor del har skaffat sig kunskaper på egen hand. 

Många av de IT-ansvariga genomför sitt uppdrag inom ramen av sin tjänst, eller med ringa 

ersättning. Ett sådant engagemang är viktigt att vårda väl så att de kan fortsätta att bidra till 

utvecklingen. 

Bibliotekets roll enligt skolplanens mål kan inte ses som uppfylld fullt ut. Inom 

gymnasieskolan har biblioteket och bibliotekarien en central roll i informationssökningen. Här 

finns en större tillgänglighet till biblioteket genom längre öppet tider. Här finns också en 

fackbibliotekarie anställd. 

I grundskolan har inte biblioteket samma centrala roll. Vår uppfattningen är att det är av 

största vikt att utveckla bibliotekets roll i grundskolan. 

Vi ser att det i den nya organisationen finns en strävan mot 0-9 skolor. Där kan biblioteket få 

en mer central roll. Denna roll stärks i och med att fler fackbibliotekarier kommer, att finnas 

(enligt skolplanen), då dessa är skolans experter på informationssökning och kritisk 

granskning. 

73

I båda utvärderingarna som vi genomfört har vi sett att en liten grupp elever som står utanför 

i skolan. Enligt skolans värdegrund har alla rätt till en likvärdig utbildning, där är därför 

skolans skyldighet att se till att dessa elever är delaktiga. 

I en utvärdering som denna är dessa elever anonyma det går därför inte att dra någon 

slutsats om att det är samma grupp elever som befinner sig utanför i andra sammanhang. 

Vi föreslår att man undersöker detta närmare. 

74

9. REKOMMENDATIONER 

Utvecklingen av att implementera datorn i klassrummet saknar motsvarighet i svensk skola 

både ifråga om en ekonomisk satsning men också i förhållande till att använda avancerad 

teknik. Dessutom har det skett under en mycket begränsad tidsperiod. 

Utgångspunkten i förslagen är att sätta datorn i förhållande till ett ökat lärande så att den kan 

bli ett naturligt redskap i undervisningen. 

Då datoranvändningen även fortsättningsvis kommer att kräva stora ekonomiska satsningar 

behövs en diskussion på politisk nivå kring vilken standard och omfattning skolans 

informations –och kommunikationsteknik kan ha. 

Den lokala skolan bör kartlägga motivet till varför pedagoger och elever väljer att inte 

använda datorn. Utifrån detta bör man diskutera ett åtgärdsprogram. Detsamma gäller de 

elever som uppger att de inte har någon e-postadress. 

En fortsatt diskussion bör föras kring hur datorn kan integreras i de olika ämnena så att den 

blir ett arbetsredskap i skolarbetet. Fungerande mötesplatser bör därför skapas. För att ny 

kunskap skall utvecklas förutsätts en reflektionsarena. 

Öka dialogen så att det blir tydligt för eleverna vad granskning och värdering av information 

innebär. Detta förstärker ett ökat lärande. 

Tendensen bland elever att enbart söka via internet bör balanseras mot att även andra 

sökvägar t.ex. böcker bör användas. Detta gör jämförelser möjliga och underlättar den 

kritiska granskningen och värderingen. 

Det finns stora skillnader mellan elevers datakunskaper. Vi föreslår en målbeskrivning för en 

rimlig lägsta nivå på datakunskaper, som alla elever skall ha uppnått vid grundskolans slut. 

Detta för att alla elever skall kunna använda datorn som det redskap den skall vara i 

skolarbetet. 

Skolan har den tillgång till datorer som anges i skolplanens mål. Arbetet för att underlätta 

tillgängligheten för eleverna till de datorer som finns bör fortsätta så att alla datorer används 

optimalt i skolarbetet. 

För att möta den stora informationsmängd som datorn ger möjlighet till, behövs upprepade 

etiska diskussioner. Dessa diskussioner bör utgå från den nationella läroplanens 

värdegrund. 

Det krävs ett fortsatt långsiktigt stöd för den förändring som de många ITiS-projekten 

åstadkommit om dessa förändringar skall bli bestående. Former för detta stöd bör 

diskuteras. 

Det krävs en inskolning av eleverna i vilka vägar de kan använda för att påverka IKTutvecklingen 

på den egna skolan. 

Entusiastiska och intresserade pedagoger med IT-ansvar bör stödjas på ett sådant sätt att 

de fortsättningsvis kan leda IT-utvecklingen på skolan. 

Utveckla bibliotekets roll till en centralpunkt på grundskolan. Detta är nödvändigt med 

utgångspunkt från elevernas självständiga arbetssätt och den ökade informationssökningen. 

75

REFERENSER 

Chaib M Nationell utvärdering av Itis kvalitativ fördjupningsdel Högskolan för 

Lärarutbildning och kommunikation Jönköping 2000 

Colnerud G Etik och IT pedagogiska magasinet nr 3 augusti 2001 Lärarförbundet 

Stockholm 

Christiansson –Banck U Svensson M Åldersintegrering i skolår 3-5/6 Kristianstad kommun 

2001 

Enochsson A Meningen med webben- en studie om internetsökning utifrån erfarenheter i en 

fjärde klass. Karlstad University studies 2001:7 Wasastadens bokbinderi AB 

2001. 

Farkell-Bååthe S Datorn som pedagogiskt hjälpmedel Effekter och erfarenheter av 

datorstöd i matematik. Institutionen för individ omvärld och lärande. Lärarhögskolan i 

Stockholm 2000. 

Isaksson C Kvinnorna tar över och tar igen försprånget ITiden nr 2 2001 KK-stiftelsen 

Redners tryckeri Stockholm 

Jedeskog G Ny i kl@ssen Förhållandet mellan lärarroll och datoranvändning beskrivet i 

internationell forskning. Ekelunds förlag AB 2000 

Kb. Kunskapsbolaget Rapport 5 It och pedagogik Förändrade arbetsformer i skolan 2001 

Lundström L Datorn som pedagogiskt hjälpmedel Pedagogiskt it centrum i L län Högskolan 

Kristianstad http://www.distans.hkr.se/lit/slutrapport.htm 2001-09-27 

Madsén T Att skapa goda betingelser för lärande- meningsfull kommunikation och 

Begreppslig progression http://www.distans.hkr.se/kkmtrl/baslitteratur 

1999 

Pedersen J Informationstekniken i skolan –En forskningsöversikt 

http:// www.itis.gov.se/studiematerial/kopia/pdf/248.pdf 1998 

Regeringens skrivelse 1997/98:176 Lärandets verktyg- nationellt program för IT i skolan 

Riis U It i skolan mellan vision och praktik- en forskningsöversikt Skolverket Lenanders 

Tryckeri AB Kalmar 2000 

Sundelin I När det regnade datorer från himlen Skolvärlden nr 19 2001 Stockholm 

Sundelin I IT är inget trollspö i undervisningen Skolvärlden nr 19 2001 Stockholm 

76

Sammanfattning 

Informations- och kommunikationsteknik är ett av de övergripande utvärderingsområde i 

skolplanen som Barn- och utbildningsnämnden beslutat skall genomföras på central nivå. 

Syftet med utvärderingen är att belysa hur skolorna arbetar med informations- och 

kommunikationsteknik i skolarbetet. Avgränsningen har gjorts så att ett slumpvis urval av 

elever och pedagoger från Kristianstad kommuns samtliga grundskolor, gymnasieskolor 

samt kommunal vuxenutbildning ingår. Inom grundskolan finns 

grundsärskolan/träningskolan och resursskolan representerade. Förskolan representeras av 

ett urval av pedagoger med IT-ansvar. Rektor för grundskolan, gymnasieskolan och den 

kommunala vuxenutbildningen ingår. Dessutom ingår ett urval av IT-pedagoger/IT-ansvariga 

inom enheterna. 

Ekonomiska konsekvenser har ej bedömts. Ej heller har någon kunskapsmätning gjorts, det 

förutsätter ett annat upplägg. 

Utvärderingen har både en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Den kvantitativa delen av 

resultatet består av besvarade enkäter från 350 elever i skolår 3-5, 247 elever i skolår 6-9, 

11 elever i resursskolan,137 elever på yrkesförberedande-och studieförberedande program 

inom gymnasieskolan samt 15 elever i kommunal vuxenutbildning. Dessutom har 21 

rektorer och 178 pedagoger som undervisar i de berörda klasserna deltagit. 

Den kvalitativa delen har bestått av intervjuer med 36 pedagoger med uttalat IT-ansvar inom 

enheterna på samtliga nivåer. Gruppsamtal har förts med 4 grupper av elever i 

grundsärskolan/träningskolan skolår 0-5 samt 1 grupp av elever 6-10 samt 4 grupper elever i 

barnskolan skolår 1 och 2 som representerar landsbygds-och tätortskola. 

I resultatet redovisas sammanställningen av intervjuerna och enkäterna utifrån de 

frågeområden som intervjuguiden och enkäterna utgjorts av. 

Resultaten visar att de visioner som finns i skolplanen till vissa delar är uppnådda. 

Datortillgången följer den planerade fördelningen även om önskemålen i verksamheten talar 

för ett ökat datorbehov. Det kan röra sig om äldre datorer som behöver bytas ut eller datorer 

som på grund av teknisk problematik inte är tillgängliga. Tillgängligheten av datorer är inte 

sådan att eleverna har tillgång till dem i den omfattning de önskar. Mera behöver göras för 

att underlätta tillgängligheten till de befintliga datorerna. 

Det finns stora skillnader i vilka datakunskaper både pedagoger och elever har. Det finns 

också en grupp både bland pedagoger och bland elever som anger att de aldrig använder 

datorn. Den stora satsningen på ITiS-projekt som gjorts har betytt mycket för att stimulera till 

ökad användning av datorerna i undervisningen. 

Tillgång till en egen e-post adress för samtliga pedagoger och de flesta elever från skolår 3 

finns. Några elever får sin adress tidigare och några senare. Ett litet antal elever uppger att 

de inte har någon adress. 

Behovet av etiska diskussioner har ökat med datoranvändningen. 

Förmågan att kritiskt granska och värdera den informationsmängd som eleverna kommer i 

kontakt med behöver utvecklas ytterligare. Alldeles för många elever anger att de inte 

granskar och värderar den information som de finner via internet. Här betyder en utveckling 

av biblioteken i grundskolan till centralpunkter, något som gymnasieskolans bibliotek är idag, 

mycket . 

IT-ansvariga/IT-pedagoger utgör ett slags nyckelpersoner inom enheterna. Deras roll är 

viktig att stödja för en fortsatt utveckling. 

Förskolorna behöver fortsatt stöd i sitt arbete med att hitta bra former för sin 


Diskussionen i slutet av rapporten leder fram till några rekommendationer från utvärderarna. 

77

Bilagor 1-14 

Enkät till samtliga rektorer inom grundskolan och gymnasieskolan 

1. Jag är skolledare på följande nivå 

Gymnasieskola 

Grundskolan – tidigare delen 

Grundskolan – tidigare och senare delen 

2. Kön 

Kvinna 

Man 

3. Vad har Du som skolledare haft för strategi för att utveckla 

datoranvändningen på er skola? 

4. Vilka fördelar kan Du se med en ökad datoranvändning i skolan? 

78

5. Vilka nackdelar kan Du se med en ökad datoranvändning i skolan? 

6. Kan Du se några vinster i elevernas lärande med en ökad 

datoranvändning? 

Ja Nej Vet ej 

7. Har Du tagit initiativ till diskussioner med personalen om 

datorns användning i samband med elevernas ökade lärande? 

Ja Nej 

8. Vilken typ av etiska problem har Du sett med den ökade 

datoranvändningen i skolan? 

9. Bedömer Du den tekniska supporten på/till skolan som tillräcklig för 

att datorerna skall användas optimalt? 

Ja Nej Vet ej 

Om nej, vad skulle Du vilja se förändras? 

10. Vilken strategi har Du haft för att öka pedagogernas datakompetens? 

79

11. Tycker Du att pedagogerna och eleverna har tillräcklig möjlighet 

att påverka datautvecklingen på skolan? 

Ja Nej Vet ej 

Om nej varför inte………………………………………………………. 

12. Vilken roll spelar biblioteket i informationssökningen på den /de skolor 

Du är skolledare på? 

13. Anser Du att dataprojekt t.ex. som ItiS har stor betydelse för 

datautvecklingen på skolan? 

Ja Nej Vet ej 

Om ja på vilket sätt?…………………………………………………… 

14. På vilket sätt ser Du datorn som ett hjälpmedel i Ditt eget arbete som 

skolledare? 

80

Enkätfrågor till pedagoger 

Läs igenom frågorna välj ett svar på varje fråga som Du tycker stämmer för Dig, sätt ett 

kryss i rutan. På fråga 12 och 16 kan Du välja flera alternativ. 

Beskriv på fråga 5,6,8 och 14 med egna ord vad Du tycker. 

1. Vilken skola arbetar Du på? 

2. Kön 

Kvinna Man 

3. Vilken utbildning har Du? 

Förskollärare 

Lågstadielärare 

1-7 lärare 

Mellanstadielärare 

4-9 lärare 

Ämneslärare 

Specialpedagog 

Folkskollärare 

Karaktärämneslärare 

Kärnämneslärare 

Adjunkt 

Idrottslärare 

Hemkunskapslärare 

Bildlärare 

Slöjdlärare 

Fritidspedagog 

Övrigt 

4. Hur ofta använder Du datorn som verktyg i elevernas undervisning? 

Varje dag 1-2 gånger per vecka 

81

1 dag per vecka 1-2 gånger per månad 

Flera gånger per månad Aldrig 

5. På vilket sätt använder Du datorn i undervisningen? 

6. På vilket sätt tycker Du att elevernas lärande förändras genom att 

använda datorn i undervisningen? 

7. Har Ditt sätt att organisera arbetet förändrats efter datorns införande? 

Ja Nej Vet ej 

8. Vilka nackdelar finns med den ökade användningen av datorn i skolan? 

9. Vad tycker Du att Du har lärt Dig genom att använda datorn? 

10. Brukar Du diskutera med Dina elever kring det material som eleverna 

finner via datorn? 

Ja Nej Vet ej 

11. Arbetar Du med kritisk granskning som en naturlig del i Din 

undervisning? 

Ja Nej Vet ej 

82

12. Har Du tillgång till datorer i tillräcklig omfattning i arbetet 

tillsammans med eleverna? 

Ja Nej Vet ej 

13. På vilket sätt har datorn blivit ett verktyg i Din yrkesroll? 

Ta del av - ämnes information 

-lokal skolinformation 

-samhällsinformation 

Kommunikation med -kollegor på skolan 

Internationella kontakter 

Samhällskontakter utanför skolan 

Är inget verktyg i min yrkesroll 

14. Har Du deltagit i något IT-projekt? 

-kollegor på andra skolor 

-elever 

-föräldrar 

Ja Nej Vet ej 

15. Vilken fortbildning anser Du att Du behöver för att kunna använda 

datorn som ett naturligt redskap i undervisningen? 

83

16. Vet Du vem Du skall vända Dig till om det uppstår tekniska problem 

med undervisningsdatorerna på Din arbetsplats ( undervisningsdator= elev-och 

lärardatorer på arbetsplats ej administrativa –och ItiS datorer)? 

Ja Nej 

17. Vem är det som reparerar undervisningsdatorerna på Din arbetsplats? 

IT-tekniker/IT-vaktmästare 

Pedagog 

Annan 

Vet ej 

18. Om Du vet vem som reparerar undervisningsdatorerna: känner Du 

förtroende för denna person? 

Ja Nej Vet ej 

19. Utgör tekniska datorproblem ett hinder för Dig i Ditt dagliga arbete 

med eleverna? 

Alltid Ofta Sällan Aldrig 

20. Hur lång tid brukar det i genomsnitt ta tills ett tekniskt datorproblem 

på en undervisningsdator blivit åtgärdat efter att Du rapporterat det? 

< 4 dagar 4 dagar-1vecka 1-2 veckor >2 veckor 

84

Enkätfrågor till elever i gymnasieskolans samtliga program 

Läs igenom frågorna, välj ett alternativ på varje fråga som Du tycker stämmer för Dig, sätt ett 

kryss i rutan. På fråga 9 kan Du ge mer än ett svar. På fråga 5,8,13 och 14 får Du med egna 

ord beskriva vad Du tycker. 

1. Vad heter skolan Du går på? 

Christian IV:s skola 

Milnerskolan 

Söderportskolan 

Söderportskolan/Riksgymnasiet 

Wendesskolan 

Önnestads Naturbruksgymnasium 

Österängskolan 

2. Vilket program går Du på? 

3. Kön 

Individuellt program 

Yrkesförberedande program 

Studieförberedande program 

Tjej Kille 

4. Hur ofta använder Du datorn i studierna ? 


1 gång per vecka 1-2 gånger per månad 


5. Beskriv på vilket sätt datorn är ett hjälpmedel i Dina studier 

85

6. Kan Du alltid få tag i en dator när Du behöver den för Dina studier ? 

Ja Nej Vet ej 

7. Brukar datorerna på Din skola fungera när Du behöver dem för Dina 

studier? 

Ja Nej Vet ej 

8. Vem hjälper Dig när datorerna inte fungerar ? 

9. Var söker Du information för Dina studier? 

Läroböcker Fackböcker Uppslagsböcker 

Internet Studiebesök Fältarbete 

Annat 

10. Diskuterar Du med Dina lärare kring den information som Du hittar 

på Internet? 

Ja Nej Vet ej 

11. Brukar Du kritiskt granska den fakta som Du hittar via datorn? 

Ja Nej Vet ej 

12. Var har Du lärt Dig använda datorn ? 

Skolan Hemma Annan plats 

Kan inte använda datorn 

86

13. Vad tycker Du att Du har lärt Dig genom att använda datorn ? 

14. Vad använder Du Din e-postadress till? 

15. Har Du varit med i något IT-projekt? 

Ja Nej Vet ej 

16. Har Du möjlighet att påverka datoranvändningen på Din skola ? 

Ja Nej Vet ej 

17. Om Du svarat ja på fråga 16 beskriv på vilket sätt Du kan påverka 

datorn användningen på Din skola. 

18. Känner Du till Buf-onlines regler ? 

Ja Nej Vet ej 

87

Enkätfrågor till elever i Hälso -och Sjukvårdsadministration 

utbildning 

Läs igenom frågorna välj ett alternativ på varje fråga som Du tycker stämmer för Dig, sätt ett 

kryss i rutan. På fråga 7 kan Du ge mer än ett alternativ. 

Beskriv på fråga 3,6, 11 och 12 med Dina egna ord vad Du tycker. 

1. Kön 

Kvinna Man 

2. Hur ofta använder Du datorn i studierna ? 




3. Beskriv på vilket sätt datorn är ett hjälpmedel i Dina studier. 

4. Kan Du alltid få tag i en dator när Du behöver den för Dina 

studier ? 

Ja Nej Vet ej 

5. Brukar datorerna på Din skola fungera när Du behöver dem ? 

Ja Nej Vet ej 

88

6. Vem kontaktar Du när datorerna inte fungerar ? 

7. Var söker Du information för Dina studier? 

Läroböcker Fackböcker Uppslagsböcker 

Internet Studiebesök Fältarbete 

Annat 

8. Diskuterar Du med Dina lärare kring den information som Du 

hittar på internet ? 

Ja Nej Vet ej 

9. Brukar Du kritiskt granska den fakta Du hittar via datorn ? 

Ja Nej Vet ej 

10. Var har Du lärt Dig att använda datorn ? 

Skolan Hemma Fritidsstudier 

Arbetet Kan inte använda datorn 

11. Vad tycker Du att Du lärt Dig genom att använda datorn ? 

89

12. Vad använder Du Din e-postadress till ? 

13. Har Du varit med i något IT-projekt ? 

Ja Nej Vet ej 

14. Har Du möjlighet att påverka datoranvändningen på Din skola? 

Ja Nej Vet ej 

15. Om Du svarat ja på fråga 14 beskriv på vilket sätt Du kan 

påverka datoranvändningen på Din skola 

16. Känner Du till Buf- onlines regler ? 

Ja Nej Vet ej 

90

Enkätfrågor till elever i årskurserna 6 till 9 

Läs igenom frågorna, välj ett svar på varje fråga som Du tycker stämmer för Dig, sätt 

ett kryss i rutan. På fråga 8 kan Du välja mer en ett alternativ. 

På fråga 4 ,7,12 och fråga 13 får Du med egna ord beskriva vad Du tycker. 

1. Vad heter skolan Du går på? 

2. Kön 

Degebergaskolan Fjälkinge skola Fröknegårdskolan 

Härlövskolan Norretullskolan Nosabyskolan 

Parkskolan Rönnowskolan Spängerskolan 

Sånnaskolan Tollarps skola Väskolan 

Önnestads skola Östra Sönnarslöv Skutan 

Tordyveln 

Flicka Pojke 

3. Hur ofta använder Du datorn i skolan? 




4. Berätta vad det är för arbete Du gör vid datorn. 

5. Kan Du alltid få tag i en dator när Du behöver den för skolarbetet? 

91

Ja Nej Vet ej 

6. Brukar datorerna på Din skola fungera när Du behöver dem för 

skolarbetet? 

Ja Nej Vet ej 

7. Vem hjälper Dig när datorerna inte fungerar? 

8.Var söker Du fakta för Ditt skolarbete? 

Läroböcker Faktaböcker Uppslagsböcker 

Internet Studiebesök Övrigt 

9. Brukar Du diskutera med Dina lärare den information Du hittat via 

datorn? 

Ja Nej Vet ej 

10. Pratar Du och Dina lärare om det Du hittar på internet är sant? 

Ja Nej Vet ej 

11. Var har Du lärt Dig använda datorn? 



12. Vad tycker Du att Du har lärt genom att använda datorn? 

92

13. Vad använder Du din mail-adress till? 

14. Har Du varit med i något IT- projekt? 

Ja Nej Vet ej 

15. Har Du möjlighet att påverka datoranvändningen på Din skola? 

Ja Nej Vet ej 

16. Om Du svarat ja på fråga 15 beskriv på vilket sätt Du kan påverka 

datoranvändningen på Din skola 

17. Känner Du till Buf- onlines regler? 

Ja Nej Vet ej 

93

Enkätfrågor till elever i årskurserna 3-5 

Läs igenom frågorna välj ett svar på varje fråga som Du tycker stämmer för Dig, sätt ett kryss 

i rutan. På fråga 10 och14 kan Du välja mer än ett svar. På fråga 4,5,8 och 12 får Du med ord 

beskriva vad Du tycker. 

1. Vad heter skolan Du går på ? 

2. Kön 

Flicka Pojke 

3. Var har Du lärt Dig att använda datorn ? 



4. Vem hjälper Dig när Du inte vet hur Du skall använda Din dator ? 

5. Vad brukar Du få hjälp med vid datorn ? 

94

6. Hur ofta använder Du datorn i skolan ? 

Varje dag Varannan dag 

1 dag i veckan 1-2 gånger i månaden 

Aldrig 

7. Kan Du alltid få tag i en dator när Du behöver den för skolarbete? 

Ja Nej Vet ej 

Behöver ej datorn för skolarbete 

8. Nämn något Du använder datorn till i skolan. 

9. Vem bestämmer vad Du skall arbeta med vid datorn? 

Läraren jag själv Läraren och jag själv 

10. Var söker Du fakta för Ditt skolarbete ? 

Läroböcker Böcker i biblioteket Internet 

11. Brukar Du prata med Din lärare om vad Du hittat på datorn ? 

Ja Nej Vet ej 

Använder inte datorn i skolarbetet 

95

12. Vad tycker Du att Du har lärt Dig genom att använda datorn ? 

13. Har Du någon mail-adress ? 

Ja Nej Vet ej 

14. Vem tar Du kontakt med via Din mail-adress när Du är i skolan ? 

Klasskamrater Lärare Kamrater på andra skolor 

Kamrater i andra länder Studiebesök 

Föräldrar Syskon 

15. Känner Du till de regler som gäller för att få använda datorn ? 

Ja Nej Vet ej 

16. Fungerar datorn när Du skall använda den för Ditt skolarbete ? 

Ja Nej Vet ej 

Använder inte datorn i skolarbetet 

96

Intervjuguide 

1. Datorn i pedagogiken 

- Ämne 

- Omfattning ( varje dag) 

- På vilket sätt använder eleverna datorn i skrivandet 

- Vilka krav ställs det på detta skrivande 

- Publicerar eleverna egna arbeten på nätet 

2. Elevernas informationssökning 

- Omfattning 

- Källgranskning 

- Handledning 

- Global sökning 

3. Dataundervisning 

- Vilken undervisning får eleverna i datakunskap 

- Vem ger undervisningen 

- Uppföljning av kunskaper 

- Nivå 

- Erhåller eleverna någon form av datakörkort 

- Vilken undervisning har lärarnas fått i datakunskap 

- Vem har varit ansvarig för denna utbildning 

- Nivå 

- Datakörkort 

- Specialpedagoger 

- Hemdatorer 

- Lånedatorer 

4. Programtillgång 

- Kvalitetsgranskning 

5. Andra IKT hjälpmedel 

- Digital kamera 

- Scanner 

- Digitalvideo 

97

6. Datortillgång 

- Elev 

- Lärare 

- Placering av datorer 

- Schema 

- Speciella krav för tillgång 

- Lånedatorer 

- Tillgång efter behov 

- Hinder 

7. E-postadress och konferens 

- Elever 

- Lärare 

- Introduktion 

- Användningsområde 

- Omfattning ( elever, lärare, konferens) 

8. Etiska regler och elevkontrakt 

- Övergripande 

- Lokala 

- Information, Diskussion (Elever, föräldrar) 

- Ansvarig 

- Kontrakt 

- Uppföljning 

- Överträdelser 

9. It-projekt 

- Genomförda 

- Pågående 

- Planerade 

- Konsekvenser för undervisningen 

98

10. IKT- grupp 

- Deltagare 

- Urvalsförfarande 

- Sammankomster 

- Arbetsuppgifter 

- Inflytande 

- Informationsspridning 

11. Elev- och konferensansvarig samt webbmaster 

- Ansvarsområde 

- Arbetsuppgifter 

- Utbildning 

- Fortbildning 

- Tjänstenedsättning 

12. Bibliotekets roll 

- Fackbibliotekarie 

- Övrig utbildning 

- Bibliotekariens arbetsuppgifter 

- Handledning 

- Informationssökning 

- Öppettider 

99

Intervjuguide till elever i Barnskolan 

Hur många datorer har ni i er klass? 

Var står dessa datorer? 

Hur ofta sitter Du vid datorn? 

När får man sitta vid datorn? 

Finns det något schema? 

Vem brukar Du arbeta tillsammans med vid datorn? 

På vilket sätt diskuterar Du med din lärare det som Du hittat på 

datorn? 

Vad får Du göra vid datorn? 

Finns det några regler? 

Vad händer när Du gör något som Du inte får göra? 

Vem bestämmer när Du skall arbeta med datorn? 

Vem bestämmer vad Du skall göra vid datorn? 

Berätta hur Du använder datorn. 

Vem har lärt Dig hur man använder datorn? 

Vem hjälper Dig om Du inte vet hur man skall göra? 

Hjälper Du någon som inte vet hur man använder datorn? 

Är det någon i er klass som aldrig använder datorn? 

Berätta om vad som är roligt med att arbeta vid datorn. 

Har Du någon datorn hemma? 

Vem hjälper Dig hemma när Du inte vet hur man skall göra? 

Vad använder Du datorn till hemma? 

Berätta vad Du har lärt Dig vid datorn? 

Brukar Du prata med din lärare om vad Du arbetat med vid datorn? 

Berätta vad Du vet om internet. 

Hur ofta använder Du internet i skolan? 

Vad är bra med internet? 

Vad är inte bra med internet? 

Har Du någon E-post adress? 

Vem har berättat för Dig hur man använder den? 

Har Du kontakt med någon i ett annat land. 

Hur ofta använder Du något datorspel i skolan? 

Berätta lite om detta/dessa spel 

Har er klass någon hemsida? 

100

Vem har gjort denna hemsida? 

På vilket sätt har Du hjälpt till med att göra denna sida? 

Brukar Du använda kamera när ni gör bilder? 

Vet Du vad en scanner är? 

Kan Du använda denna? 

101

Intervjuguide till elever i Särskolan 

Har ni någon dator i ert klassrum? 


När får man sitta vid datorn? 

Pratar Du med Din lärare om det Du hittat på datorn? 


Finns det något Du inte får göra? 

Vad händer när Du gör något som Du inte får göra? 

Vem bestämmer när Du skall arbeta med datorn? 

Vem bestämmer vad Du skall göra vid datorn? 


Vem hjälper Dig i skolan om Du inte vet hur man skall göra? 

Vad är roligt med att arbeta vid datorn. 

Har Du någon datorn hemma? 

Vem hjälper Dig hemma när Du inte vet hur man skall göra? 

Vad gör Du vid datorn till hemma? 

Vet Du vad internet är? 

Använder Du internet i skolan? 

Har Du någon E-post adress? 

Vem har berättat för Dig hur man använder den? 

Har Du kontakt med någon i ett annat land? 

Hur använder Du något datorspel i skolan? 

Vad är det för spel? 

102

Intervjuguide till elever i grundsärskolan /träningskolan 

Frågorna är framtagna i samråd med undervisande pedagog och utgår från den 

ursprungliga intervjuguiden som använts till eleverna i barnskolan. 

Hur många datorer har ni i er klass? 


Hur ofta använder Du något datorspel i skolan? 



Har Du någon e-postadress? 

Brukar Du använda kamera när ni gör bilder? 

Har Du någon dator hemma? 

Berätta vad som är roligt med att arbeta vid datorn. 

Har er klass någon hemsida? 

103

Kristianstad den 3 maj 2001 

Till Rektor på förskolan, grundskolan, gymnasieskolan samt den kommunala 

vuxenutbildningen 

Barn- och utbildningsnämnden har enligt skolplanen beslutat om att övergripande 

utvärderingar skall göras inom ett antal områden. Informations- och kommunikationsteknik 

(IKT) är ett av dessa områden. 

Vi har nu fått i uppdrag att genomföra denna utvärdering. 

Utvärderingen skall belysa skolornas arbete med IKT. För att nå detta syfte har vi valt både 

en kvantitativ och en kvalitativ metod. 

Enkäter kommer att finnas tillgängliga på en webbadress på nätet för elever på grundskolan 

skolår 3-5/6, skolår 6 till 9 slumpvis utvalda. Detsamma gäller för elever på gymnasieskolan 

och inom vuxenutbildningen såväl inom yrkesförberedande- som studieförberedande 

program. Även dessa klasser kommer att slumpvis väljas ut. 

Elever i förskolan, F2-3 samt grundsärskolan kommer att ingå i forumgrupper. Urvalet 

kommer att bestå av en grupp från en förskola, en klass F2-3 från varje enhet, en klass skolår 

0-5 och en klass 6-10 från grundsärskolan. Varje klass kommer att utgöra en forumgrupp. 

Intervjuer skall genomföras med någon IKT-ansvarig inom varje enhet som slumpvis väljs ut. 

Intervjuerna kommer att göras på skolorna efter kontakt med berörd IKT- ansvarig. 

Vår målsättning är att datainsamlingen till en del kommer att genomföras under vårterminen 

med fortsättning under höstterminen 2001. 

Ytterligare information kommer att utgå. 

Vänliga hälsningar 

Marianne Svensson Ulla Christiansson-Banck 

marianne.svensson@kristianstad.se ulla.christiansson-banck@kristianstad.se 


Telefon 044-136413 

104

Kristianstad 01-08-24 

Till Rektor 

I början av maj skickade vi ut en första information angående den utvärdering i informations- 

och kommunikationsteknik som vi håller på att genomföra. 

Delar av den kvalitativa delen av utvärderingen slutfördes under vårterminen. Då 

intervjuades ett antal personer med visst IT-ansvar. Sammantaget någon på varje enhet. 

Nu i höst har vi startat upp arbetet med de enkäter som kommer att finnas tillgängliga på en 

webbadress under september månad. Dock inte hela månaden. Tidpunkten kommer att anges 

under konferens IKT. 

Enkäterna vänder sig till elever i slumpvis utvalda klasser. Grundskolan representeras av en 

klass från varje enhet tillhörande 3-5 och 6-9 samt resursskolan. 

Varje gymnasieskola representeras av en klass från yrkesförberedande program och en klass 

från studieförberedande program där sådana finns. Även klasser från individuella 

programmet och riksgymnasiet har slumpvis valts ut. 

Gruppsamtal med elever i barnskola och grundsärskola kommer att ske parallellt med 

enkäterna. De fåtal grupper i barnskolan som slumpvis valts ut representerar landsbygd och 

tätort. Föräldrar till berörda barn informeras personligen via brev med en förfrågan om deras 

barn får ingå i detta gruppsamtal. 

Enkäterna, som vänder sig till de pedagoger som undervisar i de slumpvis utvalda klasserna, 

kommer läggas ut något senare på webbadress. 

Vi vill dessutom gärna ställa några frågor till Er rektorer i form av en enkät. Vår förhoppning 

är att ni vill avsätta tid för att besvara denna eftersom det är viktigt för helhetsperspektivet i 

undersökningen. 

Denna enkät kommer att sändas ut till Er via brev ungefär samtidigt som pedagogernas enkät 

läggs ut. 

Vi kommer att ha fortsatt kontakt med IT-ansvarig lärare på skolan. 





Telefon 044-136413 

105

Kristianstads kommun 010904 


Pedagogiska avdelningen 

Till Rektor 

I brevet daterat 24/8 berättade vi att enkäter kommer att ligga tillgängliga på en 

webbadress under september månad, dock inte hela månaden. 

Dessa enkäter finns nu tillgängliga och information har utgått till samtliga 

kontaktpersoner. Dessa kontaktpersoner utgörs till största delen av de som är 

IT- ansvariga på skolorna. 

I brevet nämndes också att vi ville ställa några frågor till er rektorer i syfte att få 

ett helhetsperspektiv i undersökningen. Detta gör vi i form av en enkät som 

bifogas detta brev. 

Vi hoppas ni vill avsätta den tid som krävs för att besvara denna enkät. 

Vår förhoppning är att vi får tillbaka den besvarad senast den 24 september. 


Marianne Svensson Ulla Christiansson- Banck 



Spannmålsgatan 9 Box 63 

29121 Kristianstad 

044-136413 

106

Kristianstad 2001-08-15 

Till förälder 

Barn-och utbildningsnämnden har i gällande skolplan beslutat om ett antal utvärderingar i 

skolan. En utvärdering är redan avslutad åldersintegrerad undervisning i skolår 3-5. 

Vi har nu startat upp nästa utvärdering som skall belysa datoranvändningen i skolan. 

Utvärderingen kommer att beröra all form av undervisning i kommunens skolor. 

Datainsamlingen kommer att ske via intervjuer och enkäter. En del intervjuer med pedagoger 

är redan genomförda. 

Datainsamlingsmetoden har avpassats efter den ålder eleverna befinner sig i. 

Eftersom att det praktiskt är svårt att samtala med samtliga elever i barnskolan har vi valt att 

slumpvis välja ut totalt fyra grupper. Varje grupp kommer att bestå av 6 elever som slumpvis 

väljs ut. 

Ditt barn blev en av de utvalda i denna grupp. Att delta i detta samtal är naturligtvis frivilligt, 

men vår förhoppning är att du ger ditt tillstånd till samtalet. Samtalet kommer att bandas detta 

material är vårt arbetsmaterial.Inga elevnamn eller namn på berörd skola kommer att framgå i 

resultatet. 

Vi bifogar frågeguiden. 

Samtalen med eleverna kommer att starta så fort det är möjligt. 

Med vänliga hälsningar 


marianne.svensson@kristianstad.se ulla.christiansson@kristianstad.se 


Telefon 044- 136413 

Klipp här--------------------------------------------------------------Lämna svaret till klassläraren 

Vi har tagit del av informationen och ger vårt tillstånd till samtalet. 

Namn: 

107

Utvärdering av Informations- och ... - Buf - Kristianstad

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?