Hela nummer 2007/1 (PDF, 2047 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift
Hela nummer 2007/1 (PDF, 2047 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift
Hela nummer 2007/1 (PDF, 2047 kb) - Statsvetenskaplig tidskrift
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
st071.book Page 63 Sunday, March 4, <strong>2007</strong> 5:48 PM<br />
tiska journalisterna gjorde den tidigare socialdemokratiska<br />
regeringen i Sverige<br />
samma sak av motsatt skäl: Uppfattningen<br />
i regeringskansliet var att journalisterna<br />
blivit okunnigare i politiska frågor och att<br />
behovet av ökad tydlighet och högre kunskapsnivå<br />
i informationsstaben därför<br />
stärkts.<br />
Beskrivningen har visst fog för sig. Den<br />
är föranledd av journalistkårens utveckling<br />
från specialisering mot generalisering;<br />
de ekonomiska kraven på mer trimmade<br />
redaktioner ökar behovet av att ha reportrar<br />
med breda bevakningsfält som därför<br />
med nödvändighet kommer att kunna<br />
ganska lite om väldigt mycket: en tydlig<br />
motpol till akademikern. Parallellt med<br />
denna utveckling finns det, som Helena<br />
Wockelberg mycket riktigt påpekat här i<br />
<strong>Statsvetenskaplig</strong> <strong>tidskrift</strong> (2005/3), en<br />
aktiv styrning av nyhetsmaterialet som gör<br />
att journalisten ofta mer är ute efter att få<br />
en i förväg bestämd vinkling bekräftad av<br />
experten än av att förbehållslöst söka en<br />
analys av ett intressant samhällsförhållande.<br />
Sålunda verkar vi ha fått allt mindre<br />
kunniga reportrar med allt större inflytande<br />
över medborgarnas samhällsinformation.<br />
Inte heller denna bild är dock helt invändningsfri.<br />
För vi måste konstatera att<br />
experten har ett mycket stort inflytande<br />
över vad medierna förmedlar. I en ny Cuppsats<br />
vid avdelningen för medie- och<br />
kommunikationsvetenskap i Sundsvall<br />
om experter i valbevakningen 2006 har 88<br />
artiklar i fyra stora tidningar (DN, SvD,<br />
Aftonbladet och Expressen) studerats. I<br />
samtliga fall har olika experter uttalat sig i<br />
valrelaterade frågor. ”Inte i någon av artiklarna<br />
förekom några utskrivna kritiska<br />
frågor riktade mot experterna, eller någon<br />
ifrågasättande kommentar till dem från<br />
journalisterna”.<br />
63<br />
Problemet med mediernas hantering av<br />
forskare är alltså inte enbart att de håller<br />
sig med en nyhetslogik som vetenskapsmännen<br />
känner sig obekväma med. Det<br />
är också problematiskt att tilltron till professorerna<br />
är så hög bland journalisterna.<br />
Uttalandena betraktas som Den Stora<br />
Sanningen, inte som de mänskligt bräckliga<br />
hypoteser de ofta är. Inom statsvetenskapen<br />
är insikten om sakernas tillstånd<br />
mer utvecklad. Olof Ruins reaktion i samma<br />
uppsats fångar en utbredd inställning:<br />
”Problemet är ju ibland att statsvetarna<br />
som yttrar sig…blir alltför lika vanliga politiska<br />
kommentatorer.”<br />
Men det är sannerligen inget huvudproblem.<br />
Tvärtom är forskarnas deltagande i<br />
samhällsdebatten viktig även av renodlat<br />
journalistiska skäl. Vi på DN Debatt kritiseras<br />
ibland för att okritiskt släppa igenom<br />
artiklar från etablissemanget, från olika<br />
makteliter. Vad kritikerna inte tänker på är<br />
att dessa artiklar i sig ofta analyserar och<br />
avslöjar missförhållanden inom andra delar<br />
av samma maktelit. Vi får alltså en<br />
granskning av makten, inklusive statsvetenskapen,<br />
genom detta öppna samtal.<br />
Statsvetarprofessorerna bidrar därmed inte<br />
bara till att fullfölja sin egen tredje uppgift<br />
utan också i hög grad till att fullgöra<br />
den så kallade tredje statsmaktens första<br />
och andra uppgift: att informera och att<br />
granska.<br />
Statsvetenskapen har en synnerligen<br />
gynnad position i medierna, jämfört med<br />
andra vetenskapliga discipliner, och kan<br />
därför kosta på sig lyxen att diskutera hur<br />
någonting som fungerar bra skulle kunna<br />
fungera ändå bättre. Annat är det inom<br />
exempelvis juridiken, den vetenskapliga<br />
gren som enligt Bo Rothstein dominerar<br />
den politiska offentliga debatten i USA<br />
och därför drar till sig lejonparten av alla<br />
samhällsintresserade studenter där.<br />
■ STATSVETENSKAPLIGA FÖRBUNDET