Vårt Falun nr 1, 2013 (pdf 2,5 MB) - Falu Kommun

falun.se/ 

Vårt falun 1 

En tidning föR dig SoM BoR i falu koMMun 2013 

Tema: moTion 

Må bra 

på ditt sätt 

#1 2013: Så fungerar hemsjukvården / Lugnet får bergbana / Bygglov/ Näringsliv på landet / Resecentrum – så blir det 

Gallring i Rottneby / Sortera rätt / Cykelplan på gång / Mode som kostar på / Händelseriket berör / www.falun.se

i detta nummer 

Vårt falun ges ut av 

falu kommun fyra 

gånger om året. 

ansvarig utgivare: 

Eva Dahlander 

eva.dahlander@falun.se 

Redaktör: 

Kerstin Lundin 

kerstin.lundin@falun.se 

Redaktionsråd: 

Ulrika Westin, 

näringslivskontoret 

Lina Grandin, 

trafik- och fritidsförvaltningen 

Lena Halsius, 

omvårdnadsförvaltningen 

Elke Herbst, 

Kopparstaden 

Ingela Hörlin, 

kultur- och ungdomsförvaltningen 

Ulla Hernefalk, 

skolförvaltningen 

Göran Rosenström, 

socialförvaltningen 

Thomas Sundin, 

miljöförvaltningen 

Mikaela Trapp, 

Falu Energi & Vatten 

art direction och 

layout: Ryter 

kommunikationsbyrå 

tryck: 

MittMediaPrint 

distribution 

Svensk Direktreklam 

frågor eller synpunkter 

på innehållet? 

Välkommen att mejla till 

redaktionen@falun.se 

eller ring 023-827 22. 

omslaget 

Kjell Erikhans tar gärna 

en promenad med hunden 

Dolly – i alla väder. 

foto: Fotograf Heléne 

Bor du i falu kommun 

och vill vara med på 

nästa omslag? 

Skicka ett mejl till 

redaktionen@falun.se 

nästa nummer 

Vårt Falun nr 2-2013 

kommer i din brevlåda 

12 maj. 

Foto: Calle Bredberg Foto: Kerstin Lundin 

Foto: Håkan Edvardsson 

min vardag. Sid 4–5 

Så funkar det. Sid 16–17 

Tema: motion. Sid 10–13 

Händelseriket. Sid 19 

näringslivet. Sid 14–15 

2 Vårt Falun 

Foto: Tina Sjöström 


Foto: Kerstin Lundin 

tEMa: Motion 

ny sorts fredagsmys 

– bra start på helgen 

n kRönika/ livrädd var jag de där 

sommar veckorna 2010. Jag hade hastigt 

(och inte alls lustigt) blivit sjuk och en duktig 

läkare opererade bort något som kunde 

vara elakartat. Efter tolv långa dagar fick jag 

världens skönaste besked – jag var ok! 

Och du vet den där klyschan om att det 

ofta kommer bra saker ur hemska upplev elser 

– den stämde! Jag insåg hur gärna jag 

ville fortsätta leva och helst länge till. 

Och att träna regelbundet är en bra försäkring 

för att hålla sig frisk. 

Jag började på Friskis & Svettis (medelgympa, 

core, skivstångspass) och efter 

knappt ett år lade jag till löpning och 

sen också simning. 

Tre gånger i veckan måste jag motionera 

(har jag bestämt) och jag vill det också! 

Vinsterna är så många; jag har sällan ont 

i kroppen, jag har mer ork och energi och 

älskar endorfinkicken man får efter ett 

träningspass – man blir hög! Just den där 

kicken motiverar mig när det tar emot att 

träna, för visst är det så ibland. Då gäller 

det att visualisera känslan efter träning – 

och så bara (som i Nike-reklamen) gör man 

det! Jag har också flera vänner, mina barn, 

mina föräldrar och min Lasse som peppar 

mig – ovärderligt! 

Mitt bästa fredagsmys numera (när det 

är säsong) är att springa några varv runt 

Stångtjärn och sen kasta mig i och simma. 

Börjar man helgen så kan ingenting gå fel! 

Dessutom kan man stoppa i sig lite extra 

helggodis, ännu en vinst. 

Så – bara gör det, du också! För en annan 

klyscha som är sann – du har allt att vinna 

och inget att förlora! n 

kerstin Hjertner 

numera också fjällvandrare, vem hade 

kunnat tro det?

Foto: Ulf Palm 

Missa inte 

barnens 

grafik 

3grafik är en internationell 

utställning där grafikelever 

från falun medverkar. 

den visas nu på dalarnas 

museum. 

Så fungerar 

hemsjukvården 

– Bara den som är inskriven i hemsjukvården 

ska vända sig till oss. Andra som söker vård ska 

vända sig till en vårdcentral, förklarar marianne 

Spante, chef för hemsjukvården i Falu kommun. 

tExt: Kerstin Lundin 

n SjukVåRd/ I början av januari tog kommunen 

över ansvaret för hemsjuk vården från 

landstinget. De första veckorna har det varit 

stort tryckt på hemsjukvården, med många 

förfrågningar om hembesök till patienter. 

fortsatt utveckling 

De patienter som var inskrivna i hemsjukvården 

innan 7 januari får hälso och 

sjukvård dels av samma sjuksköterskor 

och rehabpersonal som tidigare, dels av 

nya medarbetare i den kommunala 

hemsjukvården. 

n utStällning/ 

Tre barngrupper från tre olika 

länder har skapat alstren som visas. 

Barnen kommer från Lublin i Polen, 

Zakho i Kurdistan, Irak och från 

Falun. 

– Alla barn blir inte en stor konstnär, 

men varje stor konstnär var en 

gång ett barn, säger Modhir Ahmed, 

verksamhetsledare för Konstgrafiska 

verkstaden. 

Bland personalen finns stor kunskapsbredd 

och ett genuint intresse att arbeta inom 

hemsjukvården och att utveckla den, 

berättar Marianne. 

– Förändringen innebär att de som 

bäst behöver det kan få hälso och sjuk vård 

i hemmet. Sjuksköterskor, arbetstera peuter 

och sjukgymnaster utgår från samma 

lokaler, vilket underlättar samverkan. 

Vi kommer också att fortsätta utveckla 

den samverkan som hemsjukvården har 

med hemtjänstpersonal och personliga 

assistenter, säger hon. n 

Skapar en egen värld 

Modhir hoppas att många ska ta chansen 

att se barnens konst: 

– Konst är barns språkuttryck. 

Genom konst kan barn återskapa 

världen som de ser den. 

Deras konst trycks mot fantasifulla 

och fysiska gränser utan geografiska, 

politiska eller stilistiska avgränsningar. 

De skapar sin egen värld och deklarerar 

sin självständighet med de verktyg 

Hemsjukvård innebär hälso- och sjukvård som utförs 

av sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast i 

hemmet. i falu hemsjukvård arbetar sjuksköterskor, 

arbetsterapeuter och sjukgymnaster, anställda av 

kommunen. Sjuksköterskor från kommunen finns i 

tjänst dygnet runt, årets alla dagar. 

Hemsjukvården 

är till för dig som: 

• på egen hand, eller med 

hjälp, inte kan ta dig till 

vård centralen. Kontakta din 

vårdcentral vardagar kl 8–17, 

Sjukvårdsrådgivningen 

(telefon 1177) övrig tid, så 

förmedlar de vid behov 

kontakt med hemsjukvården. 

• behöver hälso- och sjukvård 

i hemmet en längre tid. 

Du kan bli inskriven i hemsjukvården 

efter vårdplanering 

med berörd personal inom 

kommun och landsting. 

• behöver rehabilitering i 

hemmet eller ordination och 

utprovning av hjälpmedel 

i hemmet. 

om du har hemtjänst 

men inte är inskriven i 

falu hemsjukvård: 

Kontakta din vårdcentral 

var dagar kl 8–17, övrig tid ring 

Sjukvårds rådgivningen (telefon 

1177) så förmedlar de vid behov 

kontakt med hem sjukvården. 

Se telefonnummer nedan. 

Vem gör vad 

i hemsjukvården? 

Kommunen ansvarar för: 

• hälso- och sjukvård som 

utförs i hemmet av sjuksköterska, 

arbetsterapeut 

eller sjukgymnast för personer 

inskrivna i hemsjukvården, 

• tillfälliga hembesök, 

• rehabilitering i hemmet, 

de har. Pablo Picasso sa: När jag var 

arton år gammal jag var tekniskt lika 

bra som Rafael. Det tog resten av mitt 

liv att lära sig att måla som ett barn. n 

3Grafik är öppen 23 februari–7 april 

på Dalarnas museum – fri entré. 

Utställningen ingår i det internatio nella 

grafiska samarbetet (IPNet – International 

Print Network) mellan Krakow, 

Wien, Oldenburg, Istanbul och Falun. 

/Hemsjukvården – nu i kommunens regi 

• anpassning av boende miljö och 

intyg om bostadsanpassning, 

• ordination och utprovning av 

hjälpmedel i hemmet. 

Landstinget ansvarar för: 

• Läkarinsatser och andra 

spe cialistinsatser vid 

hembesök. 

Samarbete: 

Falu hemsjukvård samarbetar 

med hemtjänsten, vårdcentraler, 

privata vårdaktörer, sjukhus och 

flera andra vårdgivare. 

Vad kostar det? 

Avgiften är ännu inte fastställd. 

Mer information kommer inom 

kort. 

kontakt: 

För mer information, kontakta 

kommunens växel 023-830 00. 

andra kontakter: 

Vårdcentraler 

(Landstinget Dalarna) 

Tisken: 023-49 17 30, 

Grycksbo: 023-49 18 02, 

Norslund: 023-49 19 10, 

Britsarvet: 023-49 16 01, 

Svärdsjö: 0246-49 15 00 

eller ring landstingets växel, 

023-49 00 00. 

Falu vårdcentral (privat): 

023-661 61 00 

Sjukvårdsrådgivningen: 1177 

Bostadsanpassning: 

861 47 eller 830 00 (växel) 

Stöd till anhörig: 

877 80 eller 830 00 (växel) 

#1, februari 2013 3

Min vardag på falu kommun 

n VaktMäStaRE, BiBliotEkaRiER, SjukSkötERSkoR, läRaRE, ingEnjöRER, 

Social SEkREtERaRE, EkonoMER ocH Många flER – i oRganiSationEn falu koMMun 

aRBEtaR näRa 5 000 pERSonER. i dEn HäR SERiEn MötER du någRa aV dEM. 

Långa vardagar 

föR falunS koMMunalRåd 

Ett av många möten i rådhuset. Bärbara datorer har sedan länge ersatt block och penna för 

Susanne Norberg, nämndsekreterare Kerstin Bryskhe Persson och kommundirektör Dan Nygren. 

– Jag engagerade mig 

politiskt sent i livet. 

Gnistan tändes orden tligt 

när jag läste in samhällsvetenskap 

på Komvux 

när barnen var små. 

Det säger Susanne 

norberg, smärkt 

kom mu nalråd med ansvar 

för omvårdnadsfrågor. 

tExt ocH foto: Håkan Edvardsson 

n Min VaRdag/ Susanne tvekar inte på 

svaret om vad hennes vardag domineras av: 

– Möten. 

Det kan vara två långa möten eller sju korta. 

Dag eller kväll. Med tjänstemän eller politiker. 

Personligen eller via telefon. Om allt från be 

slut som påverkar Faluns och Borlänges gemensamma 

utveckling under 20 års tid till varför 

det serverades så mycket halvfabrikat på en 

förskola en viss dag. Fick hon önska skulle schemat 

tillåta fler möten med personalen, på deras 

arbetsplatser. Som idag när demensboendet på 

Herrhagsgården med sina 77 platser besöks. 

– Vad vill ni ändra på? Vad vill ni att vi ska 

prioritera? Susanne ställer frågan till enhetschef 

Elisabet Christiansen som dröjer med svaret. 

Det finns inget akut. Personalen får beröm av 

anhöriga och boende. Lokalerna fungerar bra. 

– Det finns saker att justera men vi gör 

mycket inom vår egen organisation för att 

jobbet ska flyta bättre och för att de boende 

ska trivas. Men lite nya möbler skulle ju vara 

bra, konstaterar Elisabet. 

inte personligt 

I Susannes vardag kommer frågorna om 

kosten tillbaka med samma säkerhet som ögonblicksbilder 

från äldreomsorgen och upprop 

om skolan, dess lokaler och bemanning. Det 

pratas mat även på Herrhagsgården idag, där 

man gärna bakar eller gör en potatisgratäng för 

Arbetsplatsbesök på Herrhagsgården 

tillsammans med partikamrater och facket. 

Susanne 

norberg 

ålder: 52. 

familj: Gift med 

Thomas. Tre barn och 

tre barnbarn 

fritidsintressen: 

Familj, vänner, resor, 

böcker 

utbildning: Vård linje 

och fackliga utbildningar 

Yrkesbakgrund: 

Undersköterska och 

facklig ledare 

därför är hon 

politiker: Intresset, 

att påverka, nya 

utmaningar 

personlig vision 

för falun: Vi vill! 

Vi vågar! 

att få dofterna i huset att väcka hungern. 

Men hur mycket påverkas man som politiker 

av kritiken? Hur tung är den vardagen? 

– Jag kan bara svara medierna generellt 

om vilka principer och mål vi arbetar efter. 

Ingen kan ha detaljkunskaper om en verksamhet 

med 5 000 personer. Sedan får nämndens 

ordförande och/eller förvaltningschefen kommentera 

som de finner lämpligt, säger Susanne 

och fortsätter: 

– Tog man åt sig personligen skulle man 

inte orka. Jag har ventiler i form av vänner, 

familj och fritidsintressen som gör att jag kan 

koppla bort när jag är ledig. Det måste jag ha. 

Jag har joggingskorna på rummet och blir det 

en stund över tar jag gärna en promenad 

mellan eftermiddagens och kvällens möten. 

partiet och de andra 

När Sundbornsbon Susanne tog klivet in i 

yrkespolitiken i november 2010 hade hon först 

resonerat med man och tre barn. Förfrågan 

kom lägligt i livet. Barnen var på tröskeln till 

vuxenlivet och maken hade sålt firman. Det 

fanns tid att prova ett nytt yrkesliv. En ny var 

4 Vårt Falun

några av 

Susannes 

uppdrag 

• Kommunstyrelsen, 

1:e vice ordförande 

• Kommunstyrelsens 

allmänna utskott, 

ordförande 

• Kommunstyrelsens 

utvecklingsutskott, 

ersättare 

• Kommunfullmäktige, 

ledamot 

ordförande poster: 

• Folkhälsorådet 

• Kommunala 

handikapprådet 

• Samverkansberedning, 

kommun-landsting 

• Förhandlingsdelegationen 

• Kommunfullmäktiges 

valberedning 

• Brottsförebyggande 

rådet 

övriga uppdrag: 

• Miljöråd, ledamot 

• Räddningstjänsten 

Dala Mitt, vice 

ordförande 

• Likabehandlingskommitté, 

ledamot 

• Framsteget styrgrupp, 

ledamot 

• Upphandlingsnämnd, 

ledamot 

• Stadsbyggnadsberedning, 

ledamot 

• Dalaflyget, ledamot 

dag med arbetsveckor på cirka 50 timmar. 

– Eftersom jag jobbade fackligt, satt i 

kommunstyrelsen, fullmäktige och hade 

några andra politiska uppdrag visste jag vad 

som väntade. Antalet timmar överraskade 

inte, men bredden på ärendena gjorde det. 

Det är personalärenden, demensboenden, 

medborgarförslag, debatter om privatiseringar 

och budgetfrågor. 

Hon delar titeln som kommunalråd 

med partikollegan Jonny Gahnshag. Han 

är kommunstyrelsens ordförande med 

ansvar för ekonomi och utvecklingsfrågor. 

På namn och telefonlistan i rådhuset står 

hans namn överst. Susanne Norberg står på 

raden under. 

– Vi ser till att ha tät kontakt och diskuterar 

det som händer i vardagen, även ur 

ett ideologiskt perspektiv. Det får inte bli 

så att vi enbart fastnar i problemlösning, vi 

måste komma ihåg varför väljarna valde oss. 

Att höja blicken. Och frågorna överlappar 

ofta våra områden. Besluten och debatten 

om skolan och den personliga assistansen 

till exempel. Där krävs förankring i partiet 

– Jag försöker alltid hitta tid till att besöka olika företag och arbetsplatser. Det är alltid väldigt givande, säger Susanne Norberg. 

Susanne Norberg 

hälsar på Sven 

Carlsson och vårdhunden 

Keso, som 

duckar för kameran, 

vid ett arbetsplatsbesök 

på Herrhagsgården. 

och vårt samarbete med vänstern och miljöpartiet, 

berättar Susanne. 

Söndagar 

En vanlig arbetsvecka börjar på söndag kväll. 

I huset i Sundborn med utsikt över skidspåren 

och ängarna ner mot Carl Larsongården. 

Då finns tid att läsa handlingar inför veckans 

möten. En lunta inför kommunfullmäktige 

kan mäta 600 sidor. Värre än så blir det inte. 

– Vårt parlamentariska system betyder att 

vi politiker ser vissa ärenden flera gånger. 

Beslutsprocessen tar tid och ger många möjligheter 

för medborgarna att påverka. Det är 

bra ur ett demokratiskt perspektiv, men jag 

är inte den enda som önskar att det kunde 

gå fortare ibland, menar Susanne. 

– Resecentrum är ett exempel. För många 

skulle det nog också vara skönt med beslut i 

skolfrågorna så att man kunde gå vidare. 

I de här processerna, och i min vardag, är 

ofta osäkerheten värst. När man utrett klart, 

diskuterat färdigt och fattat beslut kan 

kraften fokuseras framåt igen. Där man 

vill lägga den. n 

/Min dag 

En måndag i januari 2013: 

06.30–07.30: Vaknar i Sundborn, 

frukost med kaffe, ägg, macka. 

08.00–09.00: Möte i rådhuset. Med Jonny 

Gahnshag och andra från de andra röd/ 

gröna. Går igenom den kommande veckan. 

09.00–10.00: Kontoret, Rådhuset. 

Svarar på mejl och telefonsamtal. 

10.00–12.00: Arbetsplatsbesök Herrhagsgården. 

Möte med hemtjänstgrupp. 

12.00–13.00: Lunchmöte med kommunledningen. 

13.30–15.30: Kontoret, rådhuset. 

Planering. Förbereder kommande möten. 

16.00–18.00: Folkets hus. Verkställande 

utskottet Arbetarekommunens styrelse 

18.00–21.00: Folkets hus. Arbetarekommunens 

styrelse. 

21.20–22.30: Hemma. En kopp te 

hemma med maken, småprat om dagen. 

23.30: Släcker lampan. 


falun.se/ 

Prag har en. Åre har en. Lissabon har en. Nu skickas de sista underlagen ut till de företag 

som vill tävla om att bygga en bergbana på Lugnet. 28 februari ska anbuden vara inne. 

– Byggstart planeras till första november 2013, då hoppbackarna ska vara klara. Sedan 

ska banan vara klar sista augusti 2014. Komplett med dalstation, mellanstation och 

toppstation, säger projektledare Henrik Belin. 


Dalstationen blir ovanför den gröna baracken mellan Henrik Belin, projektledare, och Mats 

Reutherborg, utvecklingsledare vid Falu kommun. Sedan går banan rakt upp, till höger om 

domartornen där mellanstationen byggs. Toppstationen är i linje med hopptornens fot. Bergbanan i turkiska Erzurum inspirerar. 

Bergbanan 

göR lugnEt MER attRaktiVt SoM BESökSMål 

n lugnEt/ Den nya banan fyller flera funktioner. 

Till att börja med ska den bidra till 

att göra Lugnet som besöksmål ännu intressantare. 

Genom bergbanan tar sig alla, även rörelsehindrade, 

enkelt upp till hoppbackarna, den 

slående utsikten och vidare ut i natur reservatet. 

Bergbanan gör en större del av Lugnet mer 

tillgänglig för Falubor och besökare. 

– Banan ersätter också liften för backhopparna. 

Om vi inte byggt den hade vi 

behövt bygga nya liftar. Merkostnaden för en 

bergbana i stället för liftar motsvarar summan 

kommunen fått bidrag till, konstaterar Mats 

Reutherborg, utvecklingsledare vid Falu kommun 

som nu jobbar med skidVM. 

Satsningen på en bergbana och mellan station 

gör det också lättare att nå Högbo för de som 

redan bor i området. Men Högbo kan växa. 

HSB planerar att rusta det tidigare sanatoriet 

till bostadsrätter och fastighetsbolaget Klövern 

projekterar tomtmark för villor och flerbostadshus 

ovanför det så kallade Sporthotellet. 

fler besökare 

Bergbanan, som definitionsmässigt blir en bergbana 

eller en snedbanehiss, får dalstation strax 

lugnets 

bergbana 

planerad byggstart: 

1/11 2013. 

klar: 31/8 2014. 

Budget: 

Falu kommun: 12 mkr. 

EU: 12 mkr. 

Region Dalarna: 6 mkr. 

kapacitet: Minst 100 

personer/timme. 

dalstation: 

Lugnetplatsen 

(gamla entrén). 

Mellanstation: 

Domartornen. 

toppstation: 

Hoppbackarnas fot. 

till höger om den gamla Lugnetentrén. Vid 

domartornen byggs mellanstationen och toppstationen 

blir i linje med foten på hopptornen. 

– Upphandlingsunderlaget har material som 

visar vad vi anser vara lösningar som passar bra 

in i miljön rent visuellt. Till exempel vill vi att 

hälften av vagnen består av glas så att man tar 

vara på utsikten. Sedan är det upp till varje anbudsgivare 

att lösa det på sitt sätt, säger Henrik 

Belin och fortsätter: 

– Funktionskravet är att minst 100 

personer i timmen ska kunna transporteras. 

Av säkerhetsskäl kommer banan att vara 

inhägnad och fjärrövervakad. Ett smidigt 

biljettsystem ska också finnas. Faluborna och 

andra som använder banan ska själva kunna 

starta den, likt en hiss. 

allt klart 

Ett av de stora företagen i branschen är 

Doppelmeyer. Peter Strandberg är vd för 

Skandinaviendivisionen och är övertygad 

om att Lugnet har alla förutsättningar att få 

en riktigt bra bergbana. 

– Absolut. Moderna konstruktioner går att 

göra så att de passar väldigt bra in i topografin 

”merkostnaden för en 

bergbana i stället för 

liftar motsvarar summan 

kommunen fått bidrag till” 

och samtidigt är säkra och tillgängliga, konstaterar 

Peter Strandberg. 

De formella besluten när det gäller finansieringen 

är klara, se faktaruta. När upphandlingen 

är avklarad och tiden för överklagande gått 

ut kan segrande byggföretag påbörja sin insats. 

Bygget av bergbanan följer sin tidplan och 

synkas med de andra byggena på Lugnet. Bergbanans 

passager för besökare/publik och de nya 

tävlingsbanorna kommer att ordnas smidigt. 

– Av det vi hittills fått klart för oss är att 

backen och våra krav inte innebär några extra 

utmaningar för konstruktörerna. I vårt förfrågningsunderlag 

har vi angett en godtagbar 

gestaltning likt den i Turkiska Erzurum, den 

går också till hoppbackar. Kan lösningar från 

andra banor användas bör det betyda att vi 

inte behöver uppfinna hjulet på nytt, avslutar 

Henrik Belin. n 


Foto: Doppelmeyer

SoMMaRpRojEkt på gång? 

Sök bygglov i god tid 

Har du tänkt bygga en 

carport i sommar eller 

kanske en veranda? 

Eller planerar du att 

byta fönster, sätta upp 

ett plank eller bygga 

till ditt hus? I så fall 

kan det vara dags att 

söka bygglov. 

– Ring eller mejla till 

oss så kan vi berätta 

vad som gäller för just 

din fastighet, säger Lars 

nordström, stadsbyggnadskontoret. 


foto: Bildarkivet.se 

n BYggloV/ Om det 

finns en detaljplan för 

området är det i första 

hand den som bestämmer 

vilka förändringar 

du får göra på ditt hus. 

Lars Nordström 

– En detaljplan bestämmer 

bland annat var du får bygga, hur 

mycket du får bygga och hur högt du får 

bygga, men det kan också gälla rent estetiska 

kriterier, som hustyp, utseendet på fönster 

eller kulör på fasaden, säger Lars som jobbat 

med bygglov i över 35 år. 

tio veckor 

Flest bygglovsansökningar får stadsbyggnadskontoret 

under våren då många förbereder 

sommarens projekt. Vanligast är ansökningar 

som gäller tillbyggnader av villor och fritidshus, 

carportar, uthus, uteplatser, skärmtak 

och uterum. 

Handläggningstiden för bygglov är högst 

tio veckor. Tiden räknas från det att alla 

hand lingar kommit in. 

– Det bästa sättet att snabba på proces 

Se till att kolla bygglovsfrågan noga innan du bygger. I annat fall riskerar 

du att behöva riva det du byggt eller betala dryga sanktionsavgifter. 

sen är att komma in med kompletta handlingar. 

Sex gånger av tio måste vi begära in 

kompletteringar. Då tar det extra tid. 

Att skynda på ärendet genom att 

själv fråga grannar om tillstånd går inte. 

Det måste skötas av stadsbyggnadskontoret 

– av juridiska skäl. 

– Men det är alltid bra att förbereda 

grannar och berätta om olika byggplaner 

i ett tidigt skede, tipsar Lars. 

Vanliga missuppfattningar 

2011 kom en ny plan och bygglag. Nytt 

är bland annat att du måste ha ett startbesked 

innan du får börja bygga och ett 

slutbesked innan du får ta bygget i bruk. 

– I enkla ärenden kan man få bygglov 

och startbesked samtidigt och får ta åtgärden 

i bruk utan slutbesked. Det är viktigt 

att kontrollera vad som står i de beslutshandlingar 

man får från byggnadsnämnden, 

säger Lars. 

Bygglovsprocessen är komplex och 

omfattar många främmande begrepp och 

regler. Kanske är det skälet till att det upp 

frågor om 

bygglov? 

I Bygglovsguiden 

på falun.se hittar du 

massor med information 

om bygg lovsprocessen. 

Här kan du till exempel 

söka på olika begrepp 

och få dem förklarade. 

Ta gärna en närmare 

titt på Handboken. 

Mer information: 

falun.se/ 

stadsbyggnadskontoret 

du kan även ringa och 

prata med en bygglovshandläggare. 

Sök direktnummer 

via falun.se/ 

stadsbyggnadskontoret 

eller ring växeln, tfn 

023-830 00. Telefontid 

vardagar kl 10–12. 

stått många seglivade missuppfattningar 

om vad man får och inte får. 

– Vanligt är att man tror att det blivit 

lättare att få bygga i strandskyddat område. 

Så är det inte, man får inte bygga vid stranden 

utan strandskyddsdispens. Detta gäller 

även bäckar. 

En annan vanlig missuppfattning är att 

en fastighetsägare alltid har rätt att bygga 

4,5 meter från grannens tomt. 

– 4,5 metersregeln är djupt rotad i 

folks sinnen, men i praktiken finns många 

faktorer att ta hänsyn till. 

Många är heller inte medvetna om 

att tekniska installationer och åtgärder 

kräver anmälan, exempelvis nya vatten 

och avloppsinstallationer, eldstäder och 

rökkanaler och ingrepp i bärande huskonstruktioner. 

– Planerar du någon form av byggåtgärd, 

börja med att ta reda på fakta. 

Lyssna inte med grannar eller vänner, det 

kan finnas många faktorer som skiljer från 

fastighet till fastighet. Kontakta oss istället, 

det är mitt bästa råd, säger Lars. n 



falun.se/ 

Foto: Hanna Wikström/Sweco 

/Hallå där: 

peter garvö, 

landskapsingenjör som arbetar 

med hur faluns nya park, 

Vasaparken, ska utformas. 

Var ska Vasaparken ligga? 

Parken kommer att byggas där nu varande 

Korsnäsvägen är placerad, på vägområdet 

under Promenadenviadukten, i folkmun 

kallat för Riksvägsdiket. 

I och med Resecentrum Falun 

får Korsnäsvägen en ny dragning och 

flyttas närmare järnvägen. Den nya 

parken byggs ihop med den nuvarande 

Vasaparken och blir ett samman bindande 

grönstråk och en länk till årummet, 

regementet, stadsparken och Lugnetområdet. 

Hur kommer den att se ut? 

Vasaparken blir en stor, grön oas med 

inslag av vatten mitt i centrala Falun. 

Parken ska vara tillgänglig för alla och 

trygg och säker att vistas i. Den kommer 

att få ett mångsidigt innehåll, till exempel 

en porlande bäck, vackra planteringar 

och blommande träd, ett torg med plats 

för kiosk, öppna ytor för olika aktiviteter 

beroende på årstid, en plaskdamm med 

gångbro och spännande effektbelysning. 

Hur ser tidplanen ut? 

Vasaparken ingår som en del i satsningen 

kring Södra centrum. Den entreprenör 

som utses att bygga Resecentrum Falun 

kommer också att projektera Vasaparken. 

Det tar cirka ett år att bygga hela parken 

och byggstarten är planerad till 2015. 

Snart byggstart för 

just nu Mars–april 2013 

Upphandling pågår. 

En stökig period väntar 

med provisoriska 

lös ningar och begränsad 

framkomlighet, men 

sedan blir det desto 

bättre. 

tExt: Lina Grandin 

Utvärdering av 

inkomna anbud. 

n RESEcEntRuM falun/ Tänk dig 

Östra Hamngatan utan trafikkaos. Alla lokala 

busslinjer samlade på en och samma plats 

med möjlighet att vänta på bussen inomhus 

när vädret är dåligt. En ny, fräsch byggnad 

i anslutning till järnvägsstationen med bussterminal 

för regionalbussar och resandeservice 

som gör att det är enkelt att resa. En trivsam 

och levande stadskärna där stationsområdet 

har kopplats ihop med centrum. Allt det här 

blir verklighet när Resecentrum Falun står 

klart i slutet av 2014. 

Rörigt och stökigt 

Först väntar dock 1,5 års byggtid med allt 

vad det innebär. Bygget är omfattande och 

Mer 

information 

Maj 2013 

Förberedande arbeten. Byggstart för ny infart till järnvägsstationen 

och den kommande bussterminalen från Korsnäsvägen, 

ny cirkulationsplats samt gångpassagen under spåren. 

Närmare byggstarten 

kommer 

du att hitta aktuell 

information om 

bygget och vad 

det innebär på vår 

hemsida, falun.se/ 

resecentrum. 

Vi kommer även 

att skicka hem 

material till alla 

hushåll i kommunen 

och bjuda in till 

informations träffar 

samt till första 

spadtaget i maj. 

kommer att påverka alla som bor eller 

arbetar i området eller passerar Falu centrum. 

– Det går inte att bygga om inne i 

centrum utan att det märks och får konsekvenser. 

Det kommer helt enkelt bli krångligt att ta 

sig fram under byggtiden. Självklart beklagar vi 

de störningar som bygget medför, men hoppas 

ändå att allmänheten kommer att ha förståelse 

och tålamod, säger Alexander Norling på kommunen 

som arbetar med genomförandet av 

Resecentrum Falun. 

För Resecentrum Falun är en satsning som 

gynnar alla som bor och vistas i Falun. När 

det är färdigbyggt blir centrum trivsammare 

och får en säkrare trafikmiljö. Det blir också 

enk lare och bekvämare för alla som pendlar. 

– Först måste det tyvärr bli sämre, för att 

sedan kunna bli mycket bättre, konstaterar 

Alexander Norling. 

åtgärder under byggtiden 

Naturligtvis kommer kommunen, Dalatrafik 

och Trafikverket göra allt för att begränsa 

störningarna. 

– Just nu jobbar vi med förberedelserna 

för hur de tillfälliga trafiklösningarna ska se 

ut för att fungera så bra som möjligt, berättar 

Alexander Norling. 


Rätt och fel om Resecentrum falun 

är det bestämt hur Rese centrum 

falun och området Södra centrum 

kommer att se ut? 

Ja, det är bestämt hur det kommer 

att se ut. Utformningen är godkänd 

av kommunen, Trafikverket och 

Dalatrafik. På vår hemsida falun.se/ 

resecentrum beskriver vi vad vi ska 

göra och hur det kommer att se ut 

när allt är klart. 

kommer jag att kunna köra 

bil genom centrum? 

Ja, du kommer att kunna köra bil 

genom Falu centrum, men troligtvis 

via andra gator än du vanligtvis kör. 

Du får också räkna med att det tar 

längre tid att ta sig fram. 

Vissa gator kommer att stängas av 

och det medför att det blir trångt och 

risk för köbildning på andra gator i 

centrum. Välj hellre bussen eller cykla 

och promenera om du kan. 

kommer inga bussar att 

kunna passera genom centrum 

under byggtiden? 

Nej, det stämmer inte. Alla bussar 

kommer att köra, precis som idag, via 

centrum med möjlighet för på- och avstigning. 

Mindre justeringar av enskilda 

busslinjers färdväg kan bli aktuellt. 

Stängs parkeringen kajen vid 

Holmtorget av under byggtiden? 

Nej, så är det inte. Det kommer 

att vara möjligt att parkera på 

parkeringen även under byggtiden. 

Visserligen blir antalet parkeringsplatser 

färre. 

är det bättre att ta bussen än 

bilen om jag ska till centrum? 

Ja, om du har möjlighet att ta 

bussen är det ett bättre alternativ 

än bilen, om du ska till och från 

centrum. Bussen kommer att priori- 

teras och du tar dig fram snabbare 

och smidigare. 

Resecentrum Falun 

Sommaren 2013 

Ombyggnad av spåren 

påbörjas. Spår 1 och ytterplattformen 

förlängs. 

2013–2014 

Allra viktigaste är förstås att ambulans och 

olika utryckningsfordon kan ta sig fram trots 

bygget. Vi strävar också efter att du som bor i 

närheten inte ska störas mer än nödvändigt 

och att handeln i centrum ska påverkas så 

lite som möjligt. 

Det kommer att bli vägavstängningar i 

anslutning till bygget, vilket innebär att 

trafiken kommer att ledas om till alternativa 

färdvägar. 

– Du kanske måste ta en annan väg än 

den du är van vid. Dessutom kommer din 

restid troligtvis att förlängas under bygg tiden. 

Men att stänga av gator har ändå tydliga 

fördelar, dels blir det säkrare för trafikanterna 

och de som bygger, dels sparar det både tid 

och pengar, förklarar Alexander Norling. 

– En annan åtgärd som vi planerar att 

genomföra under byggtiden är att ordna 

med stora parkeringar i anslutning till 

infarterna i centrum. Tanken är att den 

som arbetspendlar med bil till Falun ska 

smidigt och lätt kunna parkera sin bil på 

en av dessa parkeringar och sedan ta en 

”snabbuss” till centrum. Bussarna kommer 

att trafikera sträckan mellan Falu centrum 

och infartsparkeringen med täta intervaller, 

berättar Alexander Norling. n 

Ombyggnad av gator, gång- och 

cykelförbindelser, bussterminalen, 

spår och tågplattformar pågår. 

du som bor i närområdet 

Du som bor eller är fastighetsägare 

i närområdet kommer 

löpande att få information om 

arbetet genom utskick hem i 

din postlåda. Vi kommer också 

att bjuda in till informationsträffar 

vid flertalet till fällen, 

första gången i god tid före 

byggstarten. 

Slutet av 2014 

du som åker buss och tåg 

Kollektivtrafiken kommer att 

prioriteras och du som åker buss 

och tåg kommer att kunna fortsätta 

med det under hela byggtiden. 

Vissa mindre justeringar 

kan bli aktuella. Information om 

eventuella förändringar får du av 

bussföraren eller ombordpersonalen 

på tåget. Informationen 

kommer även att finnas tillgänglig 

på bland annat skyltar och 

monitorer samt på vår hem sida. 

gallring i Rottnebyskogen 

ger mervärde 

i vinter kommer falu kommun att 

gallra i Rottnebyskogen. 

– det kanske kan tyckas märkligt 

att vi gallrar i ett naturreservat, 

men syftet är gott, försäkrar 

naturvårdaren larsolov Winge vid 

kommunens miljöförvaltning. 

n natuR/ 

Rottnebyskogen 

är ett omtyckt 

och väbesökt 

natur och 

friluftsområde. 

– Målet 

med gallringen är att på sikt få en mer 

varierad skog och att skapa ökad biologisk 

mångfald, säger LarsOlov. 

Han konstaterar att en del naturreservat 

mår bäst av så kallad fri utveckling, 

medan andra behöver en viss skötsel. 

– Vad gäller gallringen i Rottnebyskogen 

vill vi framförallt få in fler lövträd 

och granar. Samtidigt vill vi öka känslan 

av att skogen består av olika rum. 

Avverkningen är planerad till vecka 

10–11. Läs mer på informationsskyltarna 

i området. 

första servicepunkten 

öppnar 2013 

n BiBliotEk/ Sedan hösten 2012 

driver Falu stadsbibliotek ett projekt om 

ny service på tre av kommunens biblioteksfilialer. 

Hösten 2013 ska den första 

verksamheten starta. 

Det gemensamma namnet servicepunkt 

står för en plats med olika slags 

service. Vad som erbjuds ska däremot 

styras av de behov som finns på varje ort. 

För att få en bild av önskemålen gjordes 

en enkel enkät i Bjursås, Svärdsjö och 

Vika innan jul. 

– Den visar att traditionell basservice 

är viktigast för många, men vad det är 

ser olika ut beroende på var man bor. 

Få personlig hjälp med olika internettjänster 

är ett exempel, säger projektledaren 

Sara Strömberg. 

Med utgångspunkt från enkätsvar, 

möten och samtal ska konkreta förslag 

presenteras under våren. 

Frågor, idéer eller synpunkter? 

Kontakta Sara Strömberg, tfn 023-823 36 

eller sara.stromberg@falun.se. 

tyck till om översiktsplan 

falunBorlänge 

Borlänges och Faluns gemensamma översiktsplan 

är ute för samråd 2 mars–6 maj. 

Läs mer på falunborlange.se 

#1, februari 2013 9 

Ja! 

Gator, spår, tågplattformar, 

passager, parkeringar, servicebyggnader 

för resenärer klara. 

/Så påverkar bygget 

Nej! 

Det kommer att vara möjligt att 

lämna och hämta resenärer vid 

järnvägsstationen under hela 

byggtiden. Men utrymmet för 

angöring kommer att vara 

begränsat jämfört med idag. 

du som går eller cyklar 

Du som går eller cyklar prioriteras 

också och kommer i 

stort att kunna ta dig fram 

under hela byggtiden. 

du som kör bil 

Biltrafiken leds om under byggtiden 

och framkomligheten för 

bilar kommer att begränsas. 

Du som är bilist kommer 

att få tydlig information 

om planerade avstängningar 

och alternativa 

färdvägar framför allt på 

vår hemsida, men även 

via skyltning på plats. 

Foto: L-G Svärd

tema: motion 


Många av oss sitter stilla en stor del av vår vakna tid. Vi kollar på tv, spelar 

datorspel, åker bil till jobbet och när vi arbetar sitter vi i många fall också 

stilla, framför en dator. Det här är en utveckling som oroar. 

– Idag vet vi att alltför mycket stillasittande kan vara farligt för hälsan. 

Men vi vet också att en halvtimme om dagen i rörelse kan göra stor skillnad, 

säger malin Jonsson som jobbar med folkhälsofrågor i Falu kommun. 


foto: Calle Bredberg/Bildarkivet.se 

din ocH andRaS HälSa 

Vinsterna många 

när vi rör oss 

n tEMa: Motion/ Människokroppen är gjord 

för rörelse, inte för att sitta stilla. Rekommendationen 

är minst 30 minuter fysisk aktivitet 

om dagen för vuxna och 60 minuter för barn. 

Malin Jonsson och kollegan Susanna 

Mårtensson är noga med att skilja på begreppen 

”motion” och ”fysisk aktivitet”. 

– Rekommendationen 30 minuter handlar 

om att röra sig i vardagen, till exempel gå från 

busshållplatsen, medan motion är sådana 

aktiviteter där du belastar kroppen mer, får 

ökad puls och blir lite svettig, förklarar Malin. 

Skillnader i hälsa 

I Falu kommun är det ungefär två tredjedelar 

av de vuxna som rör på sig tillräckligt mycket, 

medan en tredjedel inte kommer upp i en halvtimme 

om dagen. 

I den tredjedel som inte rör sig mycket är 

några grupper överrepresenterade, bland annat 

lågutbildade, utlandsfödda och personer med 

dålig ekonomi. 

– Det är en bild som vi arbetar för att förändra. 

Fysisk aktivitet och hälsa har en nära 

koppling och det ska vara en rättighet att 

kunna röra sig på lika villkor, säger Susanna. 

Malin menar att utmaningen är att skapa 

förutsättningar i samhället, till exempel i 

bostadsmiljöer, på arbetsplatser och i skolan, 

så att människor inspireras och motiveras att 

göra mer ”av egen maskin”. 

– Vi kan på flera nivåer behöva stötta de 

som behöver hjälp på traven – inspirera, uppmuntra 

och utforma miljöer som värnar om 

det mest grundläggande av allt: att röra på sig. 

Här finns stora vinster att göra, både för individen 

och för samhället, säger Susanna. 

Välkomnar fler 

Falu kommun arbetar på en rad sätt med folkhälsomålet 

ökad fysisk aktivitet. En del handlar 


Susanna Mårtensson och Malin Jonsson 

om att göra det enkelt för Faluborna att röra 

på sig i vardagen, till exempel erbjuda gång 

och cykelvägar med bra belysning, parker och 

lekplatser. En annan del handlar om att ordna 

exempelvis skidspår och hallar för alla som vill 

motionera. Utöver det stödjer kommunen 

också föreningslivet. 

– På det stora hela är det lätt att vara fysiskt 

aktiv i Falu kommun. Vi har många olika 

an läggningar och naturen inpå knuten och 

många föreningar. Lägg därtill alla privata 

aktörer som erbjuder Faluborna ett stort 

utbud av aktiviteter, säger Malin som vill se 

en ut veckling där fler drar nytta av de goda 

för utsättningarna, rör på sig och mår bra. 

– Vårt mål är att fler ska upptäcka dessa 

fina miljöer, särskilt de människor och grupper 

som vi inte ser där idag. Här finns plats för fler! 

Falu kommun kommer att arbeta vidare 

tillsammans med andra aktörer för att att 

värna den dagliga fysiska aktiviteten och 

minska stillasittandet. 

– I det här viktiga arbetet behöver många 

hjälpas åt, säger Malin. n 

pågående och 

planerade folkhälsoprojekt 

• livsmiljöer och 

levnadsvanor. 

Falu kommun i 

samarbete med 

Folkhälso institutet 

• förstudie kring 

stillasittande unga 

tjejer. Falu kommun 

i samarbete med 

Dala Sport Academy, 

Högskolan Dalarna. 

• Starta senioraktiviteter 

under 

dagtid på Lugnet. 

• Förstudie kring 

fysisk aktivitet för 

funktionshindrade 

på Slätta-anläggningen. 

• Erbjuda skollediga 

barn och ungdomar 

prova på-verksamheter 

på Lugnet 

under skollov. 

• kartlägga förskolegårdar 

för att 

se användande och 

möjligheter ur ett 

pedagogiskt och 

hälsofrämjande 

perspektiv. 

• lär dig cykla-kurs 

för SFI-studenter 

– förstudie 

läs mer på 

falun.se 

/tips! 

30 minuters 

rörelse varje dag* 

• gå eller cykla till jobbet 

• hitta en promenadkompis 

• ta en lunchpromenad med en kollega 

• gå ut med grannens hund 

• cykla med barnen till skola och träning 

• träna själv när barnen tränar 

• arbeta i trädgården eller skotta snö 

• välj trapporna om du kan 

• välj parkeringsplatsen längst bort 

• ta en promenad medan ditt barn tränar 

• sätt upp mål och belöna dig själv 

• ge inte upp – nya vanor tar tid 

* kan delas upp i 2 x 15 min 


Foto: Agneta Barle 

/tema: motion 

Zumba är en motionsform som på bara några år gått från noll till att bli 

hur populär som helst. Falun var tidigt ute och idag finns det gott om 

möjligheter att prova på. Dansa med Sanna och angelicas Dance and 

Style är två företag som lockar med olika zumbapass och flera av gymmen 

har zumba på schemat. Träningen sker till tonerna av latinamerikansk 

musik och världsmusik. Någon dansexpert behöver 

man absolut inte vara, det är bara att haka på i sin egen takt. 

tExt: Agneta Barle 

zumbapass 

Bjud upp dig SjälV till Ett 

Susanne Fritz och Kicki Mattsson, båda lärare, fastnade för 

zumba efter ett friskvårdspass på Grycksboskolan. 

n tEMa: Motion/ På onsdagskvällarna i 

Slätta kör Angelica Sjöholm två olika pass. 

Musiken och det rytmiska dunkandet hörs 

långt ut i vintermörkret. Vad händer där inne? 

Vilka är det som trotsar kylan och dansar sig 

varma en vardagkväll som denna? I lokalen rör 

sig ett tjugotal kvinnor i alla åldrar till läcker 

musik. Alla ser glada ut, Angelicas energi 

tycks smitta av sig. Hon var först i Falun med 

att utbilda sig till zumbainstruktör efter att 

ha testat ett pass nere i Belgien en sommar. 

Ganska snart insåg hon att ville hon sprida den 

dansbaserade gruppträningen till sin hemstad. 

– Jag utbildade mig i Åre och hösten 2010 

startade jag eget. 

En lycklig slump 

Zumban sägs ha kommit till av en slump. 

”Beto”, en danslärare från Colombia, hade 

”Det är 

som när man 

var ute och 

dansade på 

80-talet” 

glömt att ta med sig rätt musikkassett till ett 

aerobicspass. Men i ryggsäcken låg ett av hans 

privata mixband med en blandning av salsa, 

samba, merengue och andra latinamerikanska 

rytmer. Han tog det i stället och improvi serade 

efter musiken som fick styra rörelserna. Det 

blev genast en succé. 

dansglädje för alla 

För den som är sugen att testa finns det 

många möjligheter. Det är bara att välja och 

vraka bland utbuden i Falun. På Må Bättre 

hittar vi Evylina Hanser, som är relativt nybliven 

licensierad instruktör. Hon leder tre 

zumbapass i veckan. 

– Jag blev förälskad i zumba när jag gick 

ett provapåpass på Lugnet. Efter ett tag frågade 

ledaren om inte jag ville bli instruktör. 

Då var jag inte alls inne på det. Men det är en 

personlig utmaning att leda andra. Det är så 

himla kul! Och man får så mycket tillbaka av 

deltagarna. 

– Det är som när man var ute och dansade 

på 80talet, säger Marie Smeds, som är en 

flitig zumbadansare i Slätta. Man blir så glad 

och riktigt studsar hem! 

En som dansat zumba så länge den funnits 

i Falun är Christina Eriksson. Hon har följt 

Angelica Sjöholm i olika träningslokaler: 

– Jag går minst två gånger i veckan. Vem 

som helst kan vara med. 

Angelica understryker detta: 

– Min yngste deltagare var tre veckor och 

hängde i en bärsele på mammans bröst och jag 

har en kvinna på 89 år som är med på mina 

zumba Goldpass. Jag har även pass för 

funktionshindrade deltagare där somliga 

sitter i rullstol. 

Till den som inte vågat ta steget säger de 

alla: Kom och pröva! Har du bara lite rytmkänsla 

och gillar att dansa kommer du att 

trivas. Du bygger på själv, utifrån dina egna 

förutsättningar. Ingen tittar på dig, alla har 

fullt upp med att följa dansen. Du blir 

starkare, mjukare och gladare. n 

/Zumba 

Zumba har pass med olika 

svårighetsgrad och inriktning: 

• Zumba gold är ett lite enklare 

och lugnare pass 

• Zumba fitness ett tuffare pass 

med hopp 

• Zumba in circuit, cirkelträning 

med zumbadans 

• Zumba toning med en form av 

hantlar (toning stics) 

• Zumbatomic för barn 

läs mer: 

www.danceandstyle.se 

www.mabattre.com/falun 

www.dansamedsanna.nu 

www.actic.se 


Angelica Sjöholm tog zumban till Falun och leder flera pass i veckan. 

/Motionerar du? 

torsten gudmunds: 

Ja, jag går både för att transportera 

mig till och från jobbet 

och för nöjes skull. Jag gillar 

att röra på mig, det är skönt. 

petra Back: 

Ja, jag tränar för att må bättre. 

Just nu går jag på gym ett par 

gånger i veckan och tränar både 

Body Pump och Body Jam, det 

är jätteroligt. 

andreas karlhager: 

Nja, lite för lite nuförtiden. 

Förr tränade jag löpning och 

skidåkning, men nu har jag 

små barn och det är knepigt 

att få tid till träning. 

Stort utbud – många möjligheter 

tEMa: Motion/ Runt om i kommunen finns 

mängder av spår, hallar, leder, anläggningar 

och arenor. Här är några tips. 

Badminton, volleyboll, 

fotboll, innebandy med mera 

Sporta med kompisar, hyr 

en hall. Boka enstaka eller 

återkommande tider på 

tfn 023836 50. 

Vandra, promenera eller jogga 

Leder och motionsslingor finns 

det gott om. På flera håll är de 

tydligt skyltade, till exempel 

Hälsans stig i centrala Falun. 

Välj mellan Östanforsslingan, 

4 km eller Tiskenslingan, 3 km. 

Skridskor 

Testa långfärdsskridskor på 

Runn. Här finns plogade 

banor. Läs mer på runnis.net 

pulka 

Skoj för både stora och små. 

Åsbobacken vid Lugnet är 

mångas favorit. 

oskar Eliasson: 

Ja, jag går på gym. Nu har jag 

hållit på i sju månader och jag 

märker att jag blir starkare, 

piggare och friskare, det finns 

absolut ingenting negativt med 

att träna! Nu har jag som mål 

att börja konditionsträna också. 

Tänker börja springa. 

julia Westgren: 

Ja, det gör jag. Försöker komma 

ut och jogga eller springa på 

löpband. Varför jag motionerar? 

För att bli snygg! 

Mats Hedin: 

Nej, jag var mer ordentlig förr. 

Nu försöker jag komma ut och 

promenera ibland, men det blir 

inte så ofta. 

längdskidor 

Välpreparerade spår finns i 

Stång tjärn, Sörskog och på 

Lugnet, men också på en 

rad andra platser. Läs mer på 

skidspar.se 

Styrketräning och gruppträning 

I kommunen finns flera privata 

gym. Sök på Gula sidorna eller 

eniro.se. 

Många fler aktivitetstips och 

kontaktuppgifter till föreningar 

och klubbar hittar du på 

falun.se. 


Foto: Mathias Wadstedt

näringsliv: danholn och Sundborn 

– Vi har kokat rödfärg i över 60 år och haft den stora butiken vid vägen sedan 

1999. Båda verksamheterna rullar på, men vi måste ständigt utveckla oss. 

Det säger mikael Göransson som äger och driver Göranssons färgbutik i 

Danholn och färgkokeriet en liten bit därifrån. Kokeriet ligger vägg i vägg 

med faderns, grundarens, barndomshem. 


Leif Hellsén rengör en rödfärgsgryta inför högsäsongens intensiva kokande. Elisabeth Sjöström-Jondelius diskuterar säsongens nya tapeter med Mikael Göransson innan vårens 

Satsningen på landet gick 

fäRgButikEn HaR duBBlat oMSättningEn 

n näRingSliV/ Det skrapar och rasslar 

inne i en manshög stålbehållare. Ljuset från 

en liten pannlampa flackar mot insidans djupröda 

väggar. Det är Leif Hellsén, Göranssons 

färgkokeri, som gör rent en av grytorna inför 

den stundande högsäsongen. 

– Vi får råvaran till vår rödfärg, järnoxid, 

från gruvan i Kopparberg i Bergslagen. De 

har gjort färg i den trakten lika länge som man 

gjort det i Falun. Vi säljer nu vår färg under 

eget namn och tillverkar även till andra. Totalt 

gör vi 900 ton per år, berättar Mikael som 

tagit över efter sin far Roland. 

Stor kokare 

Den volymen gör kokarna mellan Falun och 

Svärdsjö till en av Sveriges fyra största rödfärgskokare. 

Precis som färgbutiken startades 

rödfärgsverket av Mikaels far. Han var till en 

början anställd på Apells mekaniska verkstad i 

Falun och började sälja färg hemma i källaren 

på Skolvägen i Danholn. 

– Verksamheten växte, han kunde sluta på 

Apells och de byggde ut hemma. Mor, Märta, 

skötte färghandeln och far rödfärgskokningen. 

När jag gick ur skolan diskuterade vi mycket 

hur jag ville engagera mig i verksamheten och 

så satsade vi stort här ute vid vägen mellan 

Falun och Svärdsjö. Det var nog den största 

risken i färgfirmans historia. Kokeriet har vi 

byggt ut tre gånger, berättar Mikael. 

På frågan om hur konkurrenterna ser ut är det 

lättast att svara på rödfärgsbiten. I stort sett håller 

de olika konkurrenterna varandra stången varje 

år. Mer rörelse finns på färgsidan där stora kedjor 

och varuhus idag säljer både färg och tillbehör. 

– Vi måste vara på vår vakt och jobba med 

sortiment och service. Vi har till exempel breddat 

oss och har allt som behövs både för modellbyggare 

och konstnärer, konstaterar Mikael. 

Satsade på danholn 

Det var fler än en som ifrågasatte beslutet 

att bygga en ny färgbutik på en tomt som 

göranssons 

• Grundades 1948. 

Ett bolag för 

rödfärgskokning: 

• 1 000 kvadratmeter 

stort kokeri. 

• Fem miljoner i 

omsättning. 

• Två anställda. 

Ett bolag för 

färgaffären: 

• Tio miljoner i 

omsättning. 

• Sex anställda. 

www.goranssons.se 

Mikael Göransson driver rödfärgskokeriet 

och butiken i andra generationen. 


nya visningsytor ställs i ordning. 

hem 

ligger för sig själv utan närhet till en 

tätort. Men Göranssons trodde på sina 

stamkunder och var säkra på att fler 

skulle komma till när den nya butiken 

var klar. 

– Så blev det också, Vi dubblerade 

omsättningen. Men marginaler är en 

annan sak. Även vi arbetar i en pressad 

bransch. Vi konkurrerar med kunskap, 

service och utbud. En riktig färgbutik 

kan bryta i princip vilken färg som 

helst, kunden kan ta med ett färgprov så 

löser i resten, säger Mikael och berättar 

om en växande tjänst i butiken: 

– Personlig rådgivning om färg och 

tapetval i hela huset växer. Inte minst 

om hur man skapar en helhet som 

matchar. 

– Att smälla på med rött i hallen 

och grönt i köket kanske fungerar var 

för sig, men man måste tänka på övergången 

och helhetsintrycket. n 

gjuten framgång 

för familjeföretaget 

– Vi räknar med att växa 

något framöver. Men det 

hänger på att vi själva 

kommer på nya idéer 

och kan sälja in dem. 

Det säger Johan ek 

som är den tredje 

generationen att driva 

EK Cement i Sundborn. 


n näRingSliV/ Firmans sortiment har 

löpande utvecklats och anpassats till marknaden 

och konkurrenterna. Just nu växer 

efterfrågan på de stora betongblocken som 

kan byggas samman precis som Lego. Kunder 

är alla som behöver en flexibel förvarningslösning, 

fundament eller någon form av 

kraftig avgränsning. ”Lego”blocken finns 

bland annat vid fjärrvärmeverket på Ingarvet 

där de rymmer förråd av flis och annat. Vid 

fjärrvärmeverket används också en annan EK 

Cementprodukt: betongbalkar. 

– De används som grund för olika tälthallar. 

Vi har gjort våra gjutformar, vi bygger många 

formar och verktyg själva, så att vi nu kan leverera 

fem meter långa balkar. Våra kunder i det 

sammanhanget är firmorna som säljer eller 

hyr ut stora lagerhallar, berättar Johan Ek som 

började jobba i familjeföretaget efter sex år på 

Volvo. Brorsan Per utvecklar en egen gren 

Blocken med 

Lego-utseende 

kan staplas och 

blir enkelt till 

stora murar eller 

fundament. 

Ek cement. 

• Grundat 1947 

av Nils Ek. 

• Drivs av tredje 

generationen Ek. 

• Tillverkar balkar, 

plattor, mursten, 

”Lego”-block, mm. 

• Kan tillverka 50 ton 

betongprodukter 

per dag. 

• Tillverkar även 

timmerpanel och 

lösknutar. 

• Omsätter cirka 4.5 

miljoner per år. 

• Sysselsätter 

fyra personer på 

årsbasis. 

• Ägs av familjen Ek. 

www.ekcement.se 

Johan och Börje Ek visar en bild från 1940-talet då en ung Börje hade börjat 

jobba i pappa Nils firma. Nu har Börjes söner Johan och Per tagit över. 

inom företaget, han tillverkar och säljer timmerpanel 

och timmerknutar. 

plattor 

EK Cement säljer även olika murar och plattor 

direkt till privatkunder. Företaget har ett sortiment 

med egna produkter men är också återförsäljare 

till ett rikskänt varumärke. 

– När vi satsar framåt är det inte för att sälja 

direkt till privatkunder i första hand. För oss är 

det en liten marknad med väldigt små marginaler. 

Vi siktar in oss på nya eller förbättrade 

produkter till kunder inom exempelvis bygg 

och entreprenadmarknaden. Vi har till exempel 

en färsk partner i Östersund genom vilken vi 

kan sälja skydd för de som gör olika arbeten på 

vägar, berättar Johan. 

Förutom ”Lego”klossarna är även stora 

markplattor en färsk produkt från Sundborn. 

De används i stället för asfalt för att skapa en 

hård yta där exempelvis traktor och grävmaskiner 

ska parkeras eller köras upprepade gånger. Till 

exempel på en stor byggarbetsplats. 

i centrum 

Enligt Johan Ek är företagets läge i landet väldigt 

bra. Med tanke på kunder och konkurrenter sitter 

man rent av centralt. En fabrik som tillverkar 

betongprodukter måste någon gång transportera 

sina produkter på lastbil, oavsett var de ligger. 

– Vi säljer ju över hela Sverige och samarbetar 

med många olika företag. Så är det för alla på vår 

marknad. Så rätt läge rent geografiskt är bra ekonomiskt. 

Vi har en egen fabrik, faktiskt en gammal 

och en ny fabrik, och kontroll över alla våra 

kostnader. Det är också viktigt för att man ska 

vara långlivad i vår bransch, avslutar Johan. n 


Så funkar det! 

Sortera rätt är 

Vi som bor i Falu kommun 

genererar i genomsnitt 400 kg 

avfall per person och år. 

I det ingår allt från bananskal 

till trasiga soffor. 

– Vi blir bättre och bättre på 

att sortera. Merparten av avfallet 

hamnar där det ska, berättar 

melviana Hedén, utvecklings 

ingenjör vid Falu Energi & Vatten. 

tExt ocH foto: Kerstin Lundin 

Calle Bredberg/Bildarkivet.se 

Pizzakartonger, cornflakespaket och mjölkkartonger är exempel på förpackningar som du 

lämnar till närmaste återvinningsstation. Kostnaden för återvinningen är inbakad i varans pris. 

n Så funkaR dEt/ Rätt sorterat avfall gör 

avfallshanteringen effektiv, medan felsorterat 

avfall orsakar merarbete och extra kostnader. 

– En sak att verkligen se upp med är farligt 

avfall som batterier och lampor. Sånt ska du aldrig 

lägga i brännbart eller kompost. Även om det 

handlar om små mängder är det miljöfarliga ämnen 

som kan göra stor skada, förklarar Melviana. 

panta mera 

Ett sätt att minska hushållsavfallet därhemma 

är att lämna papper, förpackningar, tidningar, 

plastförpackningar och glas till närmaste 

återvinningsstation. I Falu kommun finns 40 

åter vinningsstationer. 

Förpackningsproducenterna har ansvar för 

att återvinna sina förpackningar och kostnaden 

för återvinningen är inbakad i priset du betalar 

för produkten. 

”lägg aldRig faRligt 

aVfall i BRännBaRt 

EllER koMpoSt.” 

Melviana Hedén, utvecklingsingenjör, 

Falu Energi & Vatten 


Foto: Bildarkivet.se

återvinningscentraler, 

öppettider 

falun, ingarvet 

Mån–tor: 07–19. 

Fre: 07–16, lör: 08–15. 

Bjursås 

Tis och tor: 12–19. 

Lör udda veckor: 10–15. 

Svärdsjö 

Mån och ons: 12–19. 

Lör jämna veckor: 10–15. 

Sortera lite 

mindre – köp 

lite mindre 

kläder, möbler, prylar: 

Behöver du köpa 

nytt eller kan du köpa 

begagnat? Hur länge 

tänker du använda 

den? Hur länge kommer 

du att gilla den? 

Mat: Hinner du äta 

upp all mat du köper 

innan bäst före-datum? 

Kommer storpacken 

att gå åt eller hamnar 

hälften i soporna? 

presenter: Kan du 

tänka dig att köpa en 

upplevelse istället för 

en sak, kanske en middag 

eller ett biobesök? 

fler tips finns på fev.se 

Sortera rätt – några exempel 

lämna vid 

återvinningscentralen: 

farligt avfall 

färg, lösningsmedel, 

nagellack, sprayburkar, 

ren göringsmedel, syror, 

bekämpningsmedel, oljedunkar/oljefilter,termometrar, 

lysrör, lågenergilampor, 

batterier med mera. 

grovsopor och 

elektroniskt avfall 

Cyklar, byggavfall, badkar, 

lampor, miniräknare, 

mobiltelefoner, laddare, 

skruv dragare, locktänger, 

brödrostar med mera. 

ganska lätt 

Att lägga förpackningarna i brännbart är alltså 

en dålig idé, både för miljön och för den egna 

plånboken. 

– Återvinn istället och minska mängden 

brännbart avfall där du betalar för hämtningen. 

Sortera grovsopor 

I Falu kommun finns tre återvinningscentraler 

för grovsopor. Den största är Falu återvinningscentral 

som ligger på Ingarvet. Övriga två finns 

i Bjursås och Svärdsjö. 

På återvinningscentralerna kan du bland 

annat lämna byggavfall, elapparater, metallskrot 

och wellpapp. Här har du även möjlighet 

att lämna exempelvis möbler och vitvaror till Ta 

Till Vara, kommunens egen secondhandbutik. 

– Om du är osäker på var du ska lägga ditt 

avfall, fråga! Personalen är sorteringsproffs och 

hjälper dig gärna, säger Melviana. n 

lämna vid återvinningsstationen: 

plastförpackningar 

Bärkassar, plastpåsar, 

plast tuber, refillpaket, 

plast folie och plastfilm, 

frigolit, burkar, dunkar, 

flaskor med mera. 

pappersförpackningar 

Mjölk- och juiceförpackningar, 

pastapaket, cornflakespaket, 

sockerpåsar, 

hundmatsäckar, bärkassar, 

presentpapper med mera. 

Ej kuvert! 

Metallförpackningar 

Konservburkar, sprayburkar, 

falu Energi & Vatten ansvarar för de stora återvinningscentralerna – fev.se 

fti, förpacknings- och tidningsinsamlingen ansvarar för återvinningsstationerna – ftiab.se 

/Sant och falskt om avfallssortering 

”även om jag sorterar 

hemma hamnar alla sopor 

på samma ställe.” 

FALSKT. Sopbilarna har två 

separata fack, ett för brännbart 

och ett för kompost. De två 

avfallssorterna är hela tiden 

skilda åt. 

”falu Energi & Vatten 

kommer och hämtar mitt 

farliga avfall.” 

SANT. Om du inte har möjlighet 

att ta dig till en återvinningscentral 

kan du ringa vår 

tuber, kapsyler, lock, värmeljushållare, 

aluminium folie 

och aluminium formar 

med mera. 

glasförpackningar 

Flaskor och burkar, vin- och 

spritflaskor från Systembolaget. 

Färgat och ofärgat 

glas sorteras var för sig. 

tidningar/returpapper 

Dags- och veckotidning, 

magasin, reklamblad, 

kataloger, broschyrer och 

skriv-/ritpapper. 

Ej kuvert! 

kundtjänst och beställa 

hämtning. Telefonnumret är 

023-77 49 00. Det kostar 

inget, men du måste vara 

hemma och själv lämna över 

det farliga avfallet. 

”jag kan lägga konservburkar 

i brännbart – allt brinner vid 

tillräckligt hög temperatur.” 

FALSKT. Metall ska lämnas till 

återvinningsstationen. Om 

metall läggs i brännbart orsakar 

det föroreningar och slagg 

som måste deponeras. 

Mötesplats för 

företagare 

är du intresserad av vad som 

händer inom näringslivet? Vill 

du som företagare veta mer om 

kommunens planer? Välkommen 

till vårens företagarfrukostar. 

n näRingSliV/ Under våren arrangerar 

Falu kommuns näringslivskontor i samarbete 

med Företagarna Falun företagarfrukostar 

där företagare, organisationer 

och kommunens representanter möts och 

utbyter information. 

Frukostträffarna äger rum 8 mars, 12 

april och 17 maj kl 07.30–09.00. Platsen 

är Dalasalen, regementsområdet. 

Anmälan till lisbeth.sahlin@foretagarna.se 

eller telefon 02370 59 96. 

cykelplan på gång 

Hur ska cykelvägarna i falu kommun 

se ut? Var behövs nya cykelvägar 

och vilka vägar behöver utvecklas? 

det är frågor som ”cykelplan för 

falu kommun” ska ge svar på. 

n cYkEl/ Cykelplanen ska beskriva hur 

Falu kommun vill utveckla cykelvägnätet. 

Den ska även innehålla förslag på utform 

ningsprinciper, cykelvägvisning, cykelparkering 

och rutiner för drift och underhåll. 

Under våren kommer Falu kommun 

att ordna informationsmöten runt om i 

kommunen. Det går också bra att lämna 

önskemål och synpunkter via mejl. 

– Vi som jobbar med planen behöver 

mycket dialog med cyklister och andra 

trafikanter. Vi vill veta vad ni tycker, säger 

Mathias Westin, stadsbyggnadskontoret. 

Planen ska tas fram i samarbete både 

med Borlänge kommun och med Trafikverket. 

Målet är att kommunfullmäktige 

ska anta planen innan årsskiftet. 

Läs mer på falun.se/trafik. Mejla synpunkter 

till stadsbyggnadskontoret@falun.se 

ansvarsart nr 4: 

Brun gräsfjäril 

n anSVaRSaRtER/ 

Brun gräsfjäril är 

en liten fjäril med 

chokladbruna vingar 

med orange kant. 

Det är en utpräglad 

inlandsart, som 

trivs i ett småskaligt 

jordbrukslandskap 

med blomrika, soliga ängsmarker omgivna 

av skog. Brun gräsfjäril missgynnas om 

dessa marker växer igen. 

falu kommun har sex ansvarsarter: 

bergviol, ryl, sanddraba, varglav, större 

vattensalamander och brun gräsfjäril. 


Foto: Thomas Jågas


falun.se/ 

/Hallå där: 

pernilla Wigren, 

vd för kopparstaden 

Hur går det med försäljningen 

av cirka 400 hyreslägenheter? 

– Bra, vi håller tidplanen. Den 21 februari 

var sista dagen för intresserade aktörer 

att komma in med preliminära anbud 

och nu ska styrelsen besluta om vi går 

vidare och i så fall med vilka. 

du säger ”om vi går vidare”, 

det är alltså inte säkert att 

det blir en försäljning? 

– Det beror på vilka anbud som kommit 

in. Vi har höga förväntningar på en 

ny ägare. Viktigast är att vi hittar en 

långsiktig aktör som vill jobba med 

hyresrätter. Att det blir en bra lösning 

är otroligt viktigt för Kopparstadens 

förtroende i Falun. 

Varför säljer ni? 

– För att kunna finansiera nyproduktion, 

det vill säga nya hyreslägenheter. 

Hur blir det för hyresgästerna? 

– Hyra och övriga villkor övertas av den 

nya hyresvärden. Om värden sedan vill 

göra förändringar så blir det, liksom 

för oss, efter förhandling med Hyresgästföreningen. 

Vilka reaktioner har ni mött? 

– En del oro, vilket är naturligt. Man 

vet vad man har men inte vad man får. 

Många tycker det är tråkigt att de kanske 

inte kommer att ha oss kvar som hyresvärd, 

men vi har ändå cirka 6 500 lägenheter 

kvar i Falun. Kanske någon till och 

med väljer att flytta för att få bo kvar hos 

oss. I alla händelser jobbar vi för att ge så 

bra information som möjligt. 

Vad händer nu? 

– Om vi går vidare i processen får de vi 

valt ut fördjupad information om fastigheterna 

så att de kan presentera slutligt 

bud en månad senare. Om allt går enligt 

plan skulle en ny ägare kunna tillträda i 

början av maj. n 

De områden som är aktuella för försäljning 

är Tallbacksvägen 4, 6, 8, 9 och 11 

samt Herrhagsvägen 217–243, totalt 434 

lägenheter. Läs mer på kopparstaden.se 

Gillar du kläder och mode? Köper du tre och betalar för två? 

– Vår klädkonsumtion har ett högt pris för miljö, klimat 

och hälsa. Att tillverka en Tshirt kräver tusentals liter 

vatten och sju hekto kemikalier, berättar Lena melander, 

miljöstrateg som just nu planerar för nästa steg i kampanjen 

”Koll på konsumtion”. 


foto: Bildarkivet.se 

Mode som kostar på 

n konSuMtion/ De senaste tio åren 

har vi svenskar ökat våra inköp av kläder 

och andra textilier med 40 procent. 

– Vi handlar massor och vi slänger 

massor, återvinningen är obefintlig. 

I Norden slängs 145 000 ton textilier om 

året. Den siffran motsvarar hälften av den 

mängd textilier som kommer ut på marknaden 

under samma tid. Kort sagt, det vi 

köper idag blir avfall imorgon, säger Lena. 

kampanj på gång 

Falu kommun vill underlätta för medborgarna 

att konsumera på ett hållbart 

sätt – miljömässigt, ekonomiskt och 

socialt. Kampanjen ”Koll på konsumtion” 

är ett sätt. 

– Vi vill öka kunskapen om hur varor 

och tjänster köps och används, helt enkelt 

få folk att tänka lite längre. Kanske ställa sig 

frågan hur en Tshirt kan kosta 39 kronor, 

vem som tillverkat den och under vilka 

förhållanden, säger Lena. 

kemi och textil 

Alla textilier innehåller kemikalier – ofarliga 

eller farliga. Att undvika dem helt är nästan 

omöjligt. Och tvärtemot vad många tror 

finns det inga lagar som tvingar tillverkarna 

att informera om vilka substanser de har 

använt i tillverkningen. Lenas råd är att 

alltid tvätta nya kläder innan användning. 

– Ännu bättre är givetvis att köpa second 

hand, men ska du ändå köpa nytt, tänk 

på att köpa kvalitet istället för kvantitet. 

Det vinner både du och miljön på. n 

Köp hellre kvalitet än kvantitet – bättre för miljön, bättre för plånboken. 

”i norden 

slängs 

145 000 

ton textilier 

om året” 

Följ kampanjen på 

kollpakonsumtion.se 


I ett av bollrummen kan du inte bara bada i bollar, det går också att 

färgsätta och skapa ljud med hjälp av den tydliga fjärrkontrollen. 

Händelseriket 

gER annoRlunda upplEVElSER 

För den som har en 

funktionsnedsättning 

kan det vardagliga livet 

ofta vara påfrestande. 

Då kan ett besök hos 

Händelseriket ge lugn, 

harmoni och stimulans. 

En oas där alla sinnen 

blir berörda. 

tExt ocH foto: Tina Sjöström 

n HälSa/ Mjuka, fladdrande tyger. 

Bollar som kramas. Ljusreflexer och rytmiska 

toner. Inredning och färgval i de olika sinnesrummen 

på Händelseriket är varierande och 

stimulerar olika sinnen. Besökaren väljer själv 

det som passar – beröring, tystnad, taktfasta 

rytmer, mörker eller gymnastisk aktivitet. 

– Hit kommer personer som behöver 

komplettera sitt dagliga liv med sinnesupplevelser 

i en annan form än vad som 

finns naturligt runt omkring oss, säger 

Katarina Tägtström som är pedagogiskt 

ansvarig vid Händelseriket, en lite annorlunda 

verksamhet inom Falu kommun. 

Holländsk metod 

Verksamheten på Händelseriket bygger på 

en holländsk metod som kallas Snoezelen. 

– Många med en funktionsnedsättning 

har svårt att kommunicera med omgivningen, 

berättar Katarina. Aktiviteter och 

upplevelser som vi upplever positivt kan vara 

jobbiga för den här gruppen människor. 

De reagerar då ofta med trötthet och/eller oro. 

Snoezelenmetoden bygger på sinnesstimulering 

på den enskilda individens egen nivå. 

– Ett besök hos oss är kravlöst, fortsätter 

Katarina. Här ska du inte behöva prestera 

något eller öva upp praktiska funktioner. 

Bara känna nyfikenhet, upptäcka, utforska 

intryck och njuta. 

kan ta tid 

I ett av rummen kan besökaren få sinnesstimulering 

i form av beröring, så kallad 

taktil stimulering. 

– Det blir nästan som massage enligt ett 

specifikt mönster, berättar Sofia Matspers 

Målare som är handledare vid Händelse riket. 

För en del kan beröringen till en början 

vara något nytt eftersom de är ovana vid 

den typen av kroppslig kontakt. Första 

Att känna på saker 

och uppleva förändringar 

kan vara fascinerande. 

När handen 

förs in i hålet ändras 

färgen. Gång på 

gång. 

Katarina Tägtström 

demonstrerar stora 

trumman. Här kan 

besökaren avreagera 

sig eller bara lyssna 

till stora ljud. Populärt 

hos såväl gammal 

som ung. 

Sofia Matspers Målare demonstrerar 

kramkudden. Att känna sig omsluten – 

kramad – är för många en stor trygghet. 

I Lilla rummet kan besökaren krypa in och 

känna sig omsluten och trygg. Vill man 

vara ifred är det bara att dra för draperiet. 

gången kanske vi bara får känna på en fot. 

Efter några tillfällen tar nyfikenheten över, 

till slut får vi massera hela kroppen. 

I en ram på en hylla i rummet står ett 

citat skrivet: ”I min annars så gråa och trista 

kropp strömmar blodet och värme och jag 

känner ömhet”. 

– Det här citatet kommer från en av våra 

besökare som har Aspergers syndrom, berättar 

Katarina. En sådan kommentar värmer verkligen. 

Sinnrika rum 

På Händelseriket finns tio upplevelserum där 

olika sinnen stimuleras. I musikrummet kan 

du slå hårt på stora trumman, sjunga i mikrofon 

eller känna musikens vibrationer i kroppen. 

I båtrummet ges svaga intryck i rörelse, ljud, 

ljus och bild. 

– Här kan du väcka vakenheten, säger 

Katarina filosofiskt. 

I bollrummet får du punktberöring av havet 

med bollar, får uppleva hur bollarna följer 

kroppens former. I rosa rummet kan du sitta 

i kramstolen och känna dig omsluten och trygg. 

I musikbädden kan hela kroppen lyssna, avslappnande 

eller aktivt. 

– Vi har byggt upp miljöer som besökarna 

enkelt kan ta sig till. Även de som har liten möjlighet 

att uttrycka sig visar tydligt hur glada de är 

när de får vistas här, avslutar Sofia. n 


Heidi-Kristin Andersson/Bildarkivet.se 

Heidi-Kristin Andersson/Bildarkivet.se 

/kalendariet: februari–maj 

22 tema – Självkänsla. En kväll med 

musik, dans och föreläsning. 

23–28 att döda ett tivoli. Dalateatern. 

1 labyrint. Arenan. 

2 digitalsänd opera – parsifal Wagner. 

Folkets Hus. 

5 Hur svenskt är Sverige? föreläsning. 

Falu stadsbibliotek. 

8 Måns Möller – jävla pajas. 

Folkets Hus. 

9–10 lilla Skidspelen. Lugnet. 

10 kullaloppet. Skidstadion, Lugnet. 

10 Skapande söndag: grafik. För barn 

från 6 år. Falu stadsbibliotek. 

14 gruvstadens nöjen – teater och 

underhållning i falun för 200 år 

sedan. Falu stadsbibliotek. 

4 Vernissage: Marinka Malmi. 

Galleri Hörnan, Falu stadsbibliotek. 

6 dak – Veteranmotormarknad. 

Lugnet. 

6 Hoppsan – Barnteater. Folkets Hus. 

6 RESidanS & andersson dance. 

Dalateatern. 

11–20 cirkus cirkör – knitting peace. 

Folkets Hus. 

3–4 Våryra och kåreparad. Falu centrum. 

3–5 Studentiaden. Student-SM i fotboll, 

innebandy, badminton, 3x3 basket 

och volleyboll. Lugnet. 

Leif Johansson/Bildarkivet.se 

Heléne Grynfarb/Bildarkivet.se 

februari/ 

24 kusliga berättelser på Stora 

Hyttnäs. Stora Hyttnäs. 

25 författarbesök – anne Enright, 

mars/ 

16 konsert med falu Blåsorkester. 


17 Barnens skidspel. Skidstadion, 

Lugnet. 

17 dialogmöte – ny översiktsplan 

för falun/Borlänge. Falu 

stadsbibliotek. 

18 po tidholm – norrland. Författarbesök. 


19 det är väl inte mitt fel att du inte 

fattar? Föreläsningsföreställning. 

Kristinehallen. 

20 Slutet på boken är bara början. 

Om läsarsamtal och bokcirklar. 

Falu stadsbiliotek. 

april/ 

13–14 Hem familj Energi-mässa. Lugnet. 

14 konsert med operasångerskan 

jeanette Meyer. Falu stadsbibliotek. 

18 alla kan sälja & personligt ledarskap. 

Om försäljning, kommunikation 

och ledarskap. Folkets Hus. 

19 Hjärtats väg. Kultursoppa. Dalateatern. 

20 ung jazz. Falu stadsbibliotek. 

maj/ 

11–12 Stora daldansen. Folkets Hus. 

16 Vernissage: john franzén. Galleri 

Hörnan, Falu stadsbibliotek. 

Jörgen Schön/Bildarkivet.se 

Bookerpris-vinnare. 

Falu stads bibliotek. 

26 Varg. Dalateatern. 

20 Så får du ett mästarminne – 

Mattias Ribbing. Folkets Hus. 

21 invigning av Svenska Skidspelen. 

Stora torget. 

22 företagsstafetten. Lugnet. 

22–24 Svenska skidspelen. Lugnet. 

26 ”jag vill inte dö, jag vill bara inte 

leva”. Ett gästspel från Uppsala stadsteater. 

Baserad på Ann Heberleins självbiografiska 

bok. Falu stadsbibliotek. 

28–29 clash of nations. Lugnet. 

29 Musik på långfredagen. 

Stora Kopparbergs kyrka. 

30 påsklov vid falu gruva. Falu gruva. 

25 claes Malmberg Still alive. 

Kristinehallen. 

26 Standup komedi – al pitcher. 

Arenan. 

26 festliga fredagen. Teater, färg 

och form. För barn 3–6 år. 

Folkets Hus, våning 1. 

30 Valborgskonsert. Magasinet. 

24–25 läsfrestival. Barnboksfestival. 

Falu stadsbibliotek och Fisktorget. 

31 Scandinavian outdoor games. 

VM-arenan, Lugnet. 

känner du 

din kommun? 

Här är en bild från 

centrala Falun. 

Vet du var den är tagen? 

n täVling/ Skicka svaret på ett vykort 

till Vårt falun, informationsavdelningen, 

791 83 falun eller mejla redaktionen@ 

falun.se 

Vi vill ha ditt svar senast 31 mars. 

Tre vinnare belönas med ett presentkort på 

200 kr hos Visit Södra Dalarna – vinsten 

kommer med posten. 

Rätt svar och namn på vinnarna presenteras 

i nästa nummer av Vårt Falun. 

Bilden i förra numrets tävling var tagen 

vid Holmgatan. det visste: 

• nils-Erik Roberg 

• Berit Berger 

• S-g Steinholz 

• carin Bergqvist 

• nina torsgården 

Ni får två biobiljetter vardera – grattis! 

Vinsterna kommer med posten. 

lyssna på Vårt falun! 

Vårt falun finns också 

som taltidning. 

För att få tillgång till 

taltidningen, kontakta 

AV Media på tfn 

023-77 70 70. 

Tjänsten är kostnadsfri. 

kalendariet visar ett axplock av allt som händer runt om i kommunen. Vi reserverar oss för ändringar. Detaljer och tider hittar du hos Visit Södra dalarna på Trotzgatan 10–12 eller www.visitsodradalarna.se 

nästa nummer kommer i maj. nyhetstips: redaktionen@falun.se eller tfn 023-827 22! 

Foto: Lennart Österlunds samling 

Foto: Lennart Österlund 

Foto: August Åberg/Bildarkivet.se

Vårt Falun nr 1, 2013 (pdf 2,5 MB) - Falu Kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?