Vårt Falun nr 2, 2011 (pdf 4,5 MB) - Falu Kommun

I detta nummerVårt Falun ges ut avFalu Kommun fyragånger om året.Så funkar bygglov. Sid 16Ansvarig utgivare:Lena Säfströmlena.safstrom@falun.seRedaktör:Kerstin Lundinkerstin.lundin@falun.seRedaktionsråd:Lena Halsius,omvårdnadsförvaltningenLina Grandin,trafik- ochfritidsförvaltningenElke Herbst,KopparstadenIngela Hörlin,kultur- ochungdomsförvaltningenUlla Hernefalk,skolförvaltningenUlrica Lindsköld,Falu Energi & VattenGöran Rosenström,socialförvaltningenThomas Sundin,miljöförvaltningenUlrika Westin,näringslivskontoretArt direction och layout:Ryter kommunikationsbyråTryck:MittMediaPrintDistributionSvensk DirektreklamFrågor eller synpunkterpå innehållet?Välkommen att mejla tillredaktionen@falun.seDu kan även nå oss pertfn 023-827 22.OmslagetEmma Spångberg spelarfotboll i Korsnäs IF.Foto: Jonny MattsonBor du i Falu kommunoch vill vara med pånästa omslag?Skicka ett mejl tillredaktionen@falun.seNästa nummerVårt Falun nr 3 kommer idin brevlåda 18 september.Foto: Ulf PalmFoto: ArenanUngdomar styr på arenan. Sid 12Ungdomsdemokrati. Sid 11Det händer isommar. Sid 24Foto: L-G Abrahamsson/Bildarkivet.seFoto: Håkan EdvardssonFoto: Kerstin LundinBorta bra, menhemma bäst!n Krönika/ Plugga och träna hårt föratt uppnå sina mål. Roa sig däremellan– umgås med kompisar, grilla, ta en fikaeller något helt annat. Ungefär så serlivet och vardagen ut för mig och mångaandra i min ålder som bor i staden Falun.Här har jag alltid bott. Slitit ut minaskor på turerna fram och tillbaka längsFaluns lilla shoppinggata. Skrapat knänaoräkneliga gånger på fotbollsmatcherutspelade på någon av stadens mångafotbollsplaner. Bråkat med en och annanbusschaufför som inte låtit mig åkamed när busskortet tagit slut. I flera år,likadant.I Falun finns en trygghet och enstark hemkänsla, här är det som detalltid varit. Små förbättringar sker helatiden, men på det stora hela är det somdet alltid varit; det är hemma. Stadenförändras inte, men det gör jag. Nyaintressen, nya vänner och nya upptäcktergör att jag efter sjutton år i sammastad ändå inte är trött på att bo här.Falun är en stad som ger dig bådemöjligheter och hjälp att utvecklas inomsporter, aktiviteter och inom dig själv.Det här är en stad där man kan sägatill kompisen ”Vi ses på stan!” utan attbehöva bestämma var, man hittar påvarandra ändå. Man känner de flesta isin ålder och vet var det mesta ligger. Påbåde gott och ont.Emellanåt tröttnar man på trygghetenoch närheten och vill bort.Falun är en stad som är det är sköntatt få lämna tillfälligt ibland, tillexempel åka till Stockholm över en helg.Men desto viktigare är att det en stadsom det är ännu skönare att komma hemtill igen. Talessättet ”Borta bra, menhemma bäst” passar verkligen in på minhemstad.Klara Rasimus, 17 åren av över hundra kommuninvånare somunder våren tyckt till om Falun2 Vårt Falun

Landsbygdstrafiken har sett ungefär likadan ut de senaste tjugo åren. Nu kan kartan komma att ritas om.Nu formas morgondagens busstrafikVad skulle få dig att åka buss oftare?Vad tycker du om din egen busslinje?Behövs det fler eller färre hållplatser?Det är några av frågorna som diskuterasnär Falu Kommun bjuder in tillmöten om framtidens kollektivtrafik.Foto: Trons Lasse MattssonText: Kerstin LundinMats Olofsson, kollektivtrafikplanerareten av landstinget och till hälften av Dalarnasfemton kommuner. Dalatrafik kör dentrafik som Falu Kommun beställer. För någraår sedan gjorde kommunen relativt stora förändringari stadstrafiken, medan landsbygdstrafikenvarit i stort sett densamma de senastetjugo åren.Idag är Dalarna landets näst biltätaste länoch Mats konstaterar att intresset för kollektivtrafikär relativt lågt. Trots det ser han storachanser att få fler resenärer.– Vi behöver göra förändringar inom utbudet.All forskning och erfarenhet visar att detär snabba turer mellan orterna som kan ge ettökat resande. Ta till exempel Falun-Borlänge,här har vi hela 25 procent av vårt totala resande,säger Mats.Med snabba turer menar han framföralltFoto: Kerstin LundinHar du tankarom bussar,hållplatser,linjesträckningarmedmera?Hör av dig tillMats Olofsson,kollektivtrafikplanerare,Falu Kommun.E-post mats.olofsson@falun.se,tfn 023-869 88.Information omhöstens träffarkommer att finnasi annonser, påanslagstavlor ochpå falun.se –håll utkik.n Trafik/ Hittills har Falu Kommun ochDalatrafik besökt Vika och Bjursås. Tillhösten är det dags för träffar i Aspeboda,Enviken, Sundborn, Grycksbo och Svärdsjö.Träffarna ingår i ett treårigt kollektivtrafikprojektdär målet är att skapa ”en attraktivoch effektiv landsbygdstrafik”. Leder arbetetgör Mats Olofsson, Falu Kommuns kollektivtrafikplanerare.– Egentligen är Falu kommun en kollektivtrafikplaneraresmardröm. Det geografiskaområdet är jättestort och befolkningen finnsutspridd över hela ytan, säger han.Att hämta in synpunkter från kommuninvånarna– både de som reser med kollektivtrafikidag och de som inte gör det – är enmycket viktig del av projektet.– Vi behöver den här dialogen. Ju fler synpunktervi får in, desto bättre beslutsunderlagfår vi, konstaterar Mats.Länstrafikbolaget Dalatrafik ägs till hälfturersom går kortaste vägen och inte stannarvid varje hållplats. Enkelheten är en annanviktig faktor.– På vissa linjer går så gott som varje tur enunik väg, det vill säga att turen kan se ut påmånga olika sätt. Då är det inte enkelt att förståsystemet och komma in i det, säger Mats.Stora samhällsvinsterOm fler skulle åka buss så ofta som möjligtoch bara ta bilen ibland, innebär det storasamhällsvinster i form av färre trafikolyckor,mindre slitage på vägarna och mindre belastningpå miljön.Just nu pågår arbetet med att forma entrafikstrategi för Falu kommun och snart skapolitikerna fatta beslut i frågan. Strategin omfattaråren 2012–2020 och beskriver kommunensmål för de olika trafikslagen, inklusivebusstrafiken, och den totala trafikmiljön.Mats hoppas på modiga politiska beslutnär det gäller kollektivtrafiken – beslut somockså kommer att vara viktiga inför kommandeupphandling av busstrafiken 2014.– Vem ska trafiken vara till för? Vad skaden tillföra? I grunden handlar det som alltidom prioriteringar. Personligen tror jag att vimåste våga välja och välja bort för att kunnaskapa en verkligt attraktiv kollektivtrafik somlockar fler resenärer, säger Mats. n#2, Maj 2011 3

Min vardag på Falu KommunLena Olsson hade bara tänkt vara dagbarnvårdare i ett parår, som ett sätt att vara hemma lite extra med yngsta barnet.– Nu har det gått tio år sedan dess och jag tycker det ärotroligt roligt. Barnen är fantastiska och jag får skratta varjedag. Bättre jobb kan man inte ha, säger hon.Text och Foto: Kerstin LundinLENA LÅTERväder och vindbestämman BAGGBO/ Det är fortfarande april och solenhar ännu inte hunnit värma bort den sista snön.Fåglarna kvittrar, det är vindstilla, molnfritt ochrunt omkring oss syns fält, skog, en grusväg ochröda hus. Platsen är Baggbo, en liten by norr omBjursås.Här leker Lenas dagbarn intill en lada, bakomett rött trästaket. Just nu har hon sex barn,tre syskonpar i åldern 2–6 år.– Titta vad snälla de är mot varandra! Det ärnästan aldrig några konflikter, de är väldigt lugna,säger Lena medan hon hjälper Olivia meden stövel som åkt av.Arbetskamrater på annat hållLena har Bjursås enda familjedaghem och ärknuten till förskolorna i Bjursås.– Jag brukar säga att jag har en filial, det är sådet känns. Jag är med på fortbildningar och temadagar,så visst har jag arbetskamrater även omvi inte har samma arbetsplats. Personalgrupperfrån andra förskolor i kommunen har också varithär på studiebesök och vi har utbytt erfarenheter.Trots att Lena tillbringar större delen av dagenensam med barnen har hon ingen längtanefter mer vuxenkontakt.– Jag träffar föräldrarna när de lämnar ochhämtar och visst är det trevligt. Annars har jagju barnen och det räcker – de är så roliga att varamed!FlexibeltPå Lenas gård finns gungor, sandlåda, lekstugaoch rutschkana, men idag är barnen mestintresserade av nyvakna småkryp.– De är vana att vara ute mycket och är väldigtintresserade av saker i naturen. De frågar,funderar och diskuterar mycket, säger Lena.Idag har hon tagit emot några av barnen redankl 7. Som dagbarnvårdare kan arbetsdagenibland bli lång.– Jo, så är det. Men å andra sidan kan jagjobba lite mindre andra dagar, det gäller att varaflexibel.Skulle Lena ha semester eller bli sjuk enlängre tid får barnen istället vara på en förskolai Bjursås.– Jag kan ju inte hålla på och ta ledigt då ochdå, det fungerar inte. Men blir jag sjuk är föräldrarnaförstående, de är medvetna om att detkrävs lite mer flexibilitet när de valt den här typenav barnomsorg.Hästar och korAtt jobba som dagbarnvårdare och ta emotbarnen i det egna hemmet är självklart ett yrke,men det är också ett sätt att leva, enligt Lena.– Jag tycker det går bra. Våra barn har sinarum på övervåningen och dagbarnen är framförallti lekrummet och köket på bottenvåningen.Sedan är vi ju också ute mycket.Lena lagar all mat själv och bakar varje vecka,ibland tillsammans med barnen.– Det krävs lite planering, men det fungerarbra. På söndagarna gör jag en veckomatsedel,den sätter jag upp på anslagstavlan i hallen så attföräldrarna kan se. Och barnen äter jättebra, jagtror de blir hungriga av att leka utomhus.Egen skogIbland åker Lena med barnen till biblioteket,till exempel när det är en teater eller någotannat extra. Andra gånger besöker hon förskolornai Bjursås, men också i Baggbo finnsdet mycket roligt för barnen att göra.– På vintern åker vi pulka och skidor, vihar en fin backe. Annars är det trevligt att gåen sväng i byn. Vi träffar andra bybor ochmånga har djur, till exempel får och hästar,som barnen får hälsa på.Förutom den fina lekgården och trädgårdenhar Lenas dagbarn en egen naturstig medmatteuppgifter bakom huset och en koja iskogen.– Vi har ganska mycket skog som min mansköter, men den här biten får han inte röra.Den är mitt naturreservat och jag vill ha denså här. ”Den fulaste skogen vi har”, brukarhan säga, berättar Lena och skrattar.Bakom huset finns också ett växthus ochflera land där det snart kommer att växa bådegrönsaker och potatis.Lena har ett stort trädgårdsintresse ochbarnen får hänga med i varje steg – från frötill skörd. Det är populärt, berättar hon.Ta tillfällen som gesLena gör gärna utflykter med barnen och tarmed matsäck. Med några av de större barnenhar hon till exempel följt vildmarksleden upptill slalombacken.– I det här jobbet får man ta de tillfällensom ges. Jag planerar inte så långt i förväg utanlåter väder och vind bestämma. Sedan kandet också vara så att jag planerat något, menatt barnen hittar något annat som de håller påmed. Då låter jag dem hållas, det jag planeratkan vi lika gärna göra en annan dag. n4 Vårt Falun

n Vaktmästare, lärare, sjuksköterskor, miljöinspektörer,ingenjörer, social sekreterare, ekonomer och många fler– inom Falu Kommun arbetar nära 5 000 personer.I den här serien möter du några av dem.Anna, 3 år, trivs i famnen på dagbarnvårdaren Lena Olsson.#2, maj 2011 5

Hur förklaras en ny läroplan ochnya kursplaner för föräldrarna?Vad betyder det att skolans uppdragnu är ”att främja lärande där individenstimuleras att inhämta och utvecklakunskaper och värden”?Text och foto: Håkan EdvardssonSkollag ochläroplani takt med tidenStort engagemang för förändringsarbetetPå Britsarvsskolan träffas alla lärareregelbundet för att göra verklighet avlag, läroplan och visioner. Arbetet ledsav rektorer och processtödjare.n Skola/ Den här eftermiddagen samlaslärarna på Britsarvsskolan som vidareutbildatstill processtödjare. Tillsammans med rektorernaKerstin Hindriks och Peter Johansson planerarde implementeringen av Lgr 11, den nyaläroplanen förkortas så, hos elever och vårdnadshavare.Samtalen som rör Skola 2011 handlarom pedagogik, elevernas lärande och ökadmåluppfyllelse.– Diskussionen om Lgr 11 innehåller skälentill varför man blev lärare en gång i tiden. Dethandlar om kontakt med elev, föräldrar och hurman tillsammans ska få eleven att komma längremed sina förmågor. Äntligen får vi prata pedagogik,säger Daniela Johansson som undervisari årskurs 7–9.BetygVarje skola i kommunen har en plan för hur detnya betygssystemet ska genomföras. Det finnsolika former av stöd från skolkontoret till skolorna.Kraven finns i lagen och läroplanen. Betygskriteriernamed fokus på fakta, förståelseBritsarvsskolans lärare som vidareutbildats till processtödjare går i tätenför förändringsarbetet tillsammans med rektorerna. Från vänster:Anette Frank, Liselott Sundell, Peter Johansson, Daniela Johansson,Kerstin Hindriks och Lena Wiklund.och analys är redan bekanta. Samma sak medformuleringen av mål, uppgifter och elevernasindividuella utvecklingsplaner: IUP. Även måldialogernatillsammans med eleverna sitter.– Nu diskuterar vi oss fram till hur vi skakartlägga föräldrarnas förväntningar på skolanoch informera dem om hur eleverna bedöms iskolan idag. Som elev och förälder behöver manförstå hur den samlade läroplanen är uppbyggd.Och man behöver veta vad som ska bedömasmed fokus på hur eleven utvecklar sina förmågori förhållande till mål och kunskapskrav, berättarKerstin Hindriks.Konkreta resultatDen nya läroplanen och den nya skollagen innebärganska stora förändringar. Elevernas rättsskyddhar stärkts.– Vi ligger bra till i genomförandet. Meneftersom alla grupper runt eleven, även de sominte är pedagoger, ska känna till Lgr11 har vimycket informationsarbete kvar. Men det härär en mycket stimulerande diskussion som gerkonkreta resultat i ett bättre pedagogiskt arbete,intygar Peter Johansson.Egna analyserI diskussionen om den nya tidens skola ochLgr11 använder Anette Frank en liknelse från defrågesportprogram på TV där kunskaper av typenHallands åar dyker upp.– Det är exakt den typ av ”papegojkunskaper”skolan inte prioriterar längre. Nu handlardet om att se sammanhang och utveckla förståelseför större sammanhang och göra egnaanalyser av fakta, säger Anette Frank, lärare påsärskolan. n6 Vårt Falun

Vad hoppas du attden nya skollagen ochläroplanen ska ge?– Jag är ännu inte helt insatt idessa, men jag hoppas att de skainnebära mer handling än ordoch att de ska bidra till att flerelever når sina mål. Det ska tillexempel inte spela någon rollvilka föräldrar du har: hundraprocent av eleverna ska kunna nåsina mål, det är vår inställning iFalun. Här ligger hela vårt fokusjust nu. Visst har varje elev etteget ansvar, men huvudansvaretför att eleven klarar målen ligger påskolan och därmed också påmig och skolchefen.Daniel Riazat (V),ordförande i skolnämnden/FaktaUr läroplanen, lgr 11, för förskolan till årskurs nio:• Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göraskolan till en god miljö för utveckling och lärande• Läraren ska organisera och genomföra arbete så atteleven upplever att kunskap är meningsfull och attden egna kunskapsutvecklingen går framåt.• Läraren ska samverka med och fortlöpande informeraföräldrarna om elevens skolsituation, trivseloch kunskapsutveckling, och hålla sig informeradom den enskilda elevens personliga situation ochiaktta respekt för elevens integritet.Större möjlighet att nå målen– Målen är tydligare nu än tidigare.De hänger också ihop mycket starkarefrån förskolan, via grundskolan ochupp till gymnasiet. För elever, föräldraroch lärare betyder det ökad tydlighetoch större möjlighet att nå målen.Det säger skolchef Jonatan Blockmed anledning av skollagen ochläroplanen som får effekt från ochmed höstterminen.n Skola/ Flyttplaner. Besparingskrav. Väntanpå besked från skolpolitiker. Rektorer, lärare,elever och personal i skolans värld saknar intediskussionsämnen. Men det finns en fråga somkommer att påverka vardagen i skolan mer ände som just nu diskuteras i lokalmedierna.– Jag förstår att en ny läroplan inte diskuterasså mycket utanför skolans värld men för ossär det här väldigt stort. Ingenting är viktigare föross än att införa och göra det bästa av nya läroplanenoch skollagen, säger Block.UtvecklingsprojektFör att genomföra förändringarna på varje skolastartades ett stort utvecklingsprojekt förra året.Det ger varje lärare i kommunens skolor informationoch fortbildning i ett av de viktigasteverktygen i sammanhanget: elevernas individuellautvecklingsplaner: IUP. Sofia Walter har lettprojektet och även vidareutbildat de processtödjaresom lotsar rektorer och lärare vidare i vardagen,med nya ska-krav på hur återkoppling tillelever och föräldrar ska ske.– Övergripande finns målen, som de beskrivsi läroplanen. Sedan omvandlas det till kunskapskravför varje årskurs. Arbetssättet sätter fokuspå pedagogiken. Föräldrar och elever får bättre”Jag förstår att en ny läroplaninte diskuteras så mycket utanförskolans värld men för oss är dethär väldigt stort”kunskap om vad detta ska leda till för eleven, sägerSofia Walter och fortsätter:– Vilka är kunskapskraven? Hur kan elevensförmåga öka så att kort- och långsiktiga mål nås?De frågorna tar läraren med elever och föräldrarmer strukturerat än tidigare. Ny skollag ochläroplan, diskussioner om kunskapssyn och lärandebehöver en lång men strukturerad processom det ska leda till positiva förändringar sommärks i klassrummen.– Vi står inför mycketnytt, och det allramesta är riktigt bra,menar Jonatan Block,skolchef i FaluKommun.– Det kommer att taår innan alla förändringarär på plats,konstaterar SofiaWalter, utvecklarevid skolförvaltningen.Sofia Walter och Jonatan Block är överens omatt den uppdaterade skollagen och läroplanenfokuserar på lärandet på ett sätt som bör leda tillatt fler elever lyckas bättre i skolan. Att fler eleverklarar skolans mål för sedan kunna söka in tillgymnasiet.– I och med att det pedagogiska arbetet sättsså klart i fokus och det finns en röd tråd genomhela skolan tror jag det. Nu blir det också gemensamlagstiftning för privata och kommunalaskolor, avslutar Block. n#2, maj 2011 7

d.BjursåsSmälingenTansenHålsjönStoraAspansjönSvärdsjöGårdvikssjönLiljanSvärd-BjursenUtgryckenJ Ä M M E R D A L E NMoto crossb anaSkju tban aBORLÄNGERogsjön39Skju tban a37 38GrycksboGryckenVarpanStångtj.Lilla StoraVällanLiljanLillaAspanOrnäsÖsjönFALUNHagu dd en s gå rdS tora Frä msba ckaLinnesBrö llop sst ugar dSve dens gåS T O R AS V E D E N S G Å R DF R Ä M S B A C K A46RunnVikaToftanSundbornStortj.40Danholn41Lilla Främsba ckaSkju tban a4243 4445VikasjönL.St. Övertj.SolbackaRyggenL.LönnvattnetL I L L AF R Ä M S B A C K AHÖvKlingenHosjönH O S J ÖRätt fart i hela kommunenIfjol fick Falu tätort nya hastigheter.Nu har turen kommit till nio andraorter i kommunen.– Vi har tagit fram ett förslag,haft informationsmöten och samlatin synpunkter. Nu ska allt sammanställas,berättar Mathias Westin,trafikingenjör.n Trafik/ De orter där hastighetsöversynennu görs är Vika, Sågmyra, Sundborn, Danholn,Bjursås, Svärdsjö, Enviken, Linghed ochGrycksbo.Bakgrunden till införandet av nya hastigheteri kommunen är att det i Sverige har införtsett flexiblare hastighetssystem med flera steg,till exempel 40 och 60 km/tim.Nya skyltar nästa årDe nya hastighetsgränserna markerar tydligarevad det är för en typ av gata eller väg ochhur trafiken ska röra sig i samhället. Det innebärtill exempel lägre hastigheter på gator därmånga oskyddade trafikanter rör sigoch högre hastighet på infarts- och genomfartsgatordär framkomligheten är viktig.Intresset för vårens informationsmöten harvarit bra och engagemanget stort, berättarMathias.– För oss är det viktigt att få ta del av denkunskap och den erfarenhet som de boendehar. Det vi kan utläsa av kartan stämmer intealltid överens med verkligheten. Sedan är detsjälvklart också lättare att jobba med förändringarsom det finns en bra samsyn kring,konstaterar han.Arbetet med att sammanställa synpunkteroch justera förslagen har precis börjat.Mathias räknar med att det ska vara klartunder sommaren och nya hastighetsskyltarkommer upp nästa år.– Vi kanske kommer att börja med någonort redan i höst, men för merparten är det2012 som gäller. Men innan vi byter skyltarnakommer vi att gå ut och informera om det påolika sätt. nH Ä L S I N G B E R GRot tneb yNat rurreservatR ottn ebyR O T T N E B YHos jö-Vintercyklister vill fortsätta cyklaindustri-Rox näs indus triom r ådeKors näsindustriområdeKorsn äsgå rde nK O R S N Ä SRox näs indus triom r ådeM A S U G N E NSk utuddensindustriom rådeS A N D V I K E NS K U T U D D E NHos jö-industriom r.Tillsammans har de 200 deltagarnai Vintercyklisten 2.0 fått ihop över75 000 cykelkilometer – trots rekordkylan.87 procent av deltagarna tänker cyklanästa vinter och 88 procent tycker attcyklingen varit positiv för deras hälsa!Foto: Anna OhlsonäsuddenRunnkommunn Vintercyklisten/ Syftet med Vintercyklilsten2.0 var att uppmuntra 200 ovanavintercyklister att cykla under fyra månader.Inför projektstarten fick deltagarna gratisdubbdäck, cykelväst, cykeldator och sadelskydd.Deras uppdrag: att cykla tre km/dag minst tredagar i veckan.Projektledaren Johannes Reinholdsson ärmer än nöjd med Vintercyklisten 2.0.– Deltagarna har kämpat på trots att det variten väldigt kall vinter. Nästan ingen har klagat påkylan, säger han.Vintercyklisten kommer inte igen nästa år,däremot fortsätter kommunen att jobba föratt fler ska välja cykla vintertid.– Att 87 procent av årets deltagare tänkercykla nästa vinter tycker jag visar att vintercyklingfungerar, säger Johannes. nÖvrigt11. Västermalmsverket. Uppförandeav pelletsanläggning vidVästermalmsverket pågår.12. Skateboardpark. Anläggandeav skateboardpark vid Västraskolan påbörjas sommar 2011.14. Ishallen, Lugnet. Ombyggnadpågår.16. Resecentrum. Nytt resecentrumoch ny Knutpunkt byggs iSödra centrum.26. Gasverkstomten. Sanering avförorenad mark, pågår.32. Vildvattenpark. Idéskedeinför byggande av vildvattenpark(kanotstadium).37. Grycksbo-Bergsgården.Trafik verket planerar förbygge av cykelväg, sannoliktbyggstart 2012.38. Bergsgården. Flygfotograferingför ny karta, våren 2011.39. Gårdvik. Utbyggnad av vanätetpågår.40. Sundborn. Sundborns sockenrådutvecklar parkeringen vid Sundbornsån,påbörjas 2011.41. Backabro-Hosjö. Cykelväg längsHosjöns östra strand planeras.42. Uddnäs. Gång- ochcykelväg byggs längs Uddnäsvägen,sträckan Karlslund-Centralvägen. Pågår.På gång är även:översyn av hastigheter ochkollektivtrafik på landsbygden,VA-plan, trafikstrategioch kommun övertäckandeöversiktsplan./Vårt Falun rättarI förra numret av Vårt Falun fanns en artikel om Falu Kommuns gymnasium:Haraldsboskolan, Kristineskolan och Lugnetskolan. I faktarutan var listan överprogrammen tyvärr inte fullständig. Här är listan över program som erbjuds i höst (åk 1):Högskoleförberedande program: Ekonomiprogrammet, Estetiska programmet, Humanistiskaprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet ochIntroduktionsprogrammet. Yrkesprogram: Barn- och fritidsprogrammet, Bygg- och anläggningsprogrammet,El- och energiprogrammet, Fordons- och transportprogrammet, Hantverksprogrammet, Hotell-och turismprogrammet, Industritekniska programmet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet,VVS- och fastighetsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet. Dessutom erbjuder FaluKommun gymnasiesärskola Individuella programmet, Medieprogrammet voch Omsorgsprogrammet.Mer information hittar du på falun.se/gymnasium.#2, maj 2011 9

Tema: UngRanja Yakoub, till vänster, och Izabelle Hillerström är båda 18 år och bor i Falun. De menar att unga som vill påverka har många möjligheter att göra det.Förändra Falun för framtiden– Ungdomsambassadörer,elevråd, ungdomsråd.Det finns fler exempel påforum där unga kan utnyttjasin demokratiska rätt tilldelaktighet och inflytande– en rättighet för allaoch ett av målen i Falunsfolkhälsoprogram.Det konstaterar Peter Gehlin,ansvarig för Faluns satsningpå inflytande för unga.Text och foto: Håkan Edvardssonn Tema: Ung/ Falun har under en lång tidoch i många olika former satsat på att få ungainblandade i samhällsutvecklingen. Både i ochutanför staden. De tio ungdomsambassadörernasinitiativ är bara ett exempel.– De arrangerade bland annat ett cafémötemed politiker och tjänstemän i Svärdsjö. Därfick de unga själva direktkontakt med de styrande.Ungdomsambassadörerna är i gymnasieåldern,anställs som feriearbetare i två år och ärmycket aktiva, berättar Peter Gehlin.En satsning som inleddes för ett år sedan ärvidareutbildning av elevråden i kommunenshögstadieskolor. Även om olika skolor kommitolika långt i elevrådens funktion och inflytandehar denna ettåriga satsning redan getteffekt.Elevråd remissinstans– Exempelvis är elevråden remissinstans tillskolnämnden, vilket betyder att de får tyckatill om olika förslag innan beslut tas. Datumenför loven läsåret 2010–2011 är baseradePeter Gehlin”Att kunna påverka sitt liv,sin omgivning och denplats man lever på är mycketviktigt för hälsan”på elevrådens åsikter, berättar Gehlin.I Falun finns idag allt från elevråd som hanteraren egen budget för sociala, gruppstärkandeaktiviteter till elevråd med mer begränsadefunktioner. Peter Gehlin ser stora poängermed engagemanget i båda fallen:– Det är frågan om en demokratisk fostran.Inleder man en seriös dialog med en politikereller en rektor, inser man snart att det egnaförslaget har effekter även för andra. Då behöverman diskutera sig fram till den kompromisssom är bäst för alla.Stolta över hemortenGehlin har jobbat med ungdomsinflytandeså pass länge att han också noterat en annan,mer oväntad, effekt av satsningen.10 Vårt Falun

Sex vägartill inflytande– Den som känner att han eller hon har inflytandeoch kan påverka hur staden ska se ut,hur bussarna ska gå, hur skolgården ska utformasoch om man får ha mössa i matsalen,kommer också att tala väl om sin hemort.Kommunalråd Jonny Gahnshag (S) understrykervikten av att kommunen fortsätteratt jobba med ungas möjligheter till demokratiskinflytande. Att det finns inskrivet iFolkhälsoprogrammet är de facto en garantiför att så sker:– Att kunna påverka sitt liv, sin omgivningoch den plats man lever på är mycketviktigt för hälsan. Hur man mår är mer beroendeav psykosociala faktorer än av hurmycket man sportar, säger Jonny Gahnshag.Linnea Risinger (MP) har ett särskilt uppdragför demokratifrågor inom den nya majoriteten.Hon är inne på samma linje.– Det samhälle som inte bjuder in till demokratiskdelaktighet håller inte i längden.Att människor känner och har inflytande ärextremt viktigt. nUngdomsambassadör.Tio personer igymnasieåldern som harregelbunden dialog medsina jämnåriga och politikerna,ordnar träffar mellanpolitiker, tjänstemänoch unga. Hit söker mansjälv via falun.seElevråd. Finns på varjeskola. Kan ha egen budgetoch stor inflytande, beroendepå ambitioner ochmöjligheter. Hit väljs manav sina skolkamrater,skolans elevråd vet mer.Falu ungdomsråd.Tidigare i kommunal regi,numera fristående. Föreningsom ingår i en nationellorganisation. Hit sökerman sig själv. Läs merpå sverigesungdomsrad.semedborgarförslag.Möjlighet för alla kommuninvånare.Föreslånågot du vill att politikernaoch tjänstemännenska ordna. Läs mer påfalun.se/edemokratiPolitiskt ungdomsförbund.Alla partierhar en ungdomsorganisation.Sök upp det du ärintresserad av på nätet.Cash. Ett kommunaltprojekt där unga kan sökapengar. 3 000 kronor kanges i bidrag till en idésom gynnar många. Läsmer på falun.se/cashMizgin Akdogan och Mimoza Shala, Gruvrisskolans elevråd.Elevråd med inflytandeRanja Yakoub,18 år, Falun.– Om man vill och ärtillräckligt mogen kanman påverka. Jag tänktemest på mig själv i högstadiet,för många är detnog så. Men vill man taansvar och kämpa kanman förändra. Vägarnafinns, det är den egna viljansom avgör.IzabelleHillerström,18 år, Falun.– Absolut. Den som villoch verkligen försökerkan göra hur mycket somhelst. Man kan blogga,skriva insändare, skickaförslag direkt till politikeroch en massa annat. Politiskaungdomsförbund ärockså en väg, jag är medi ett själv men är inte såaktiv direkt.n Tema: Ung/16-åriga Mizgin Akdoganär ordförande i Gruvrisskolans elevråd.15-åriga Mimoza Shala är sekreterare.Gruvrisskolan har, med alla mått mätt,ett ovanligt inflytelserikt och demokratisktelevråd. De har bland annat fått lärareoch föräldrar att ändra åsikt i frågaom kepsar och mössor inomhus.Gruvrisskolan har elever från förskoleklasstill årskurs nio. Eleverna på högstadietväljer två representanter till elevrådetsom i sin tur väljer ordförande, vice ordförande,sekreterare och kassör.– Nu vet vi till exempel att två tjejer iåttan är intresserade av att bli ordförandei höst, när vi har slutat. De kanske blirvalda, berättar Mizgin som konstateraratt elevrådet har fått igenom många förändringar.Rätten att bära mössa eller keps äveni matsalen är en kamp eleverna fört genomsitt elevråd. Efter möten och samtal,bland annat med skolans föräldraförening,fick eleverna sin vilja igenom.– Det har blivit mycket mindre tjafs efterdet. Den som inte orkar fixa håret tarpå sig en mössa eller en keps och då villman ju inte bara ta av den. För oss elevervar det viktigt, konstaterar Mimoza.En ”mysdag” med föreläsare har elevrådetockså ordnat, liksom draperier iomklädningsrummet så att man inte serin, via spegeln, när dörren öppnas.När elevrådet håller sammanträdeninleder man med att gå igenom föregåendemötesprotokoll. Sedan går manvarvet runt och lyssnar på vad som är pågång innan de aktuella ärendena dras. Eftermötet får rektor och lärare protokollen.En kopia sätts också upp i elevrådetsskåp.– För att elevrådet ska fungera och viska känna att vi har inflytande måste rektornoch lärarna vara med på det hela. Såär det på vår skola. De ser också att det vigör fungerar, säger Mizgin. nKan unga påverka Faluns utveckling?Gustav Sidén,17 år, Falun.– Har man en åsikt ochvill förändra kan man välgöra det. Det finns juelevråd, ungdomsråd, ungdomsambassadörerochannat. Själv har jag inteengagerat mig så mycketi sånt.#2, maj 2011 11

Tema: Ung– 30 000 besökare och 150 projekt utöverfestivalen Granny Goes Street som baraden lockade 15 000 besökare ifjol – så ser ettvanligt år ut på Arenan, Faluns ungkulturhusJocke Wredeliussom ifjol firade femårsjubileum.– Vi vuxna har ansvar för kontinuitet och kvalitet, utöverdet försöker vi hålla oss i bakgrunden så mycket som möjligt,säger Jocke Wredelius, arbetsledare.Text och foto: Kerstin LundinPÅ ARENANfår de ungata platsn Tema: Ung/ Innan Arenan bildades 2005hade det funnits tankar om ett ungdomens husi flera år.– Att Arenan kom till berodde nog egentligenpå att flera faktorer och viljor just då sammanföll,konstaterar Jocke.Planen var först att ungdomens hus skulleligga i det gamla lantmäteriet, men det blev fördyrt. Nästa förslag var Tingshuset, men då protesteradegrannarna. Till sist kunde Arenan öppnai de nuvarande lokalerna på Mormorsgatan.– I början gick det rykten på stan om att detvar ett hus för svartrockare, så vi arbetade hårtför att få till en rejäl mix av olika projekt och aktiviteterdirekt från start.Så demokratiskt som möjligtPlanen när Arenan startade var att ungdomarnaskulle sköta allt själva som en ideell förening,men på själva bildandemötet beslutade man atttänka om.– Det var en fantastisk samling unga medmycket kunskap och engagemang, men de komfram till att det skulle vara för stort och svårt attdriva alltsammans själva, berättar Jocke.Foto: Ulf PalmIdag är Falu Kommun huvudman för Arenan.Vuxna tar hand om frågor som budget, löner,personal och så vidare, medan de unga bestämmervilka projekt som ska genomföras.– Vi försöker driva Arenan så demokratisktsom det bara går. Ska man jobba här får man intevara rädd för förändringar. De unga som kommerhit är kreativa och vi har verkligen fått öppna vårasinnen många gånger om. Det gäller att låta demhållas, trots att man ibland pendlar mellan hoppoch förtvivlan, säger han och skrattar.”På Arenanvill vi skapa enmiljö och enstämning därdet är lätt attgöra kreativasaker”Jocke har jobbat med unga i hela sitt yrkesverksammaliv och är stolt över att han fortfarandebrinner för sitt jobb. Att leda arbetet påArenan innebär en vardag präglad av ”förälskelseroch uppbrott”.– Förutom alla kreativa unga som kommerhit tar vi också emot många praktikanter ochmänniskor som arbetstränar. Vi arbetar intensivtunder en period, kommer nära varandraoch plötsligt ska man skiljas åt, sånt kan varajobbigt emellanåt.Se varje individArenan omfattar 1100 kvadratmeter lokalyta.Här finns sju repetitionslokaler för band, eninspelningsstudio, en konsertlokal, ett caféoch flera kreativa rum för exempelvis keramik,konst, foto och film. Jocke berättar att Arenansträvar efter att erbjuda verkligt bra tekniskutrustning och att man satsar stora resurser påatt utveckla arbetet med olika sociala medier.– På Arenan vill vi skapa en miljö och enstämning där det är lätt att göra kreativa saker– allt från att måla till att arrangera en konsert,berättar Jocke.12 Vårt Falun

EnkätVad gör du påfritiden?SofiaHedman, 23– Jag tränar pågym och är aktivinom RFSL och Grönungdom.AnnaKarlsson, 22– Pluggar språk.Nu är det turkiskaoch engelska, mensnart spanska ocharabiska också.Jag är med iUNF, Ungdomensnykterhetsförbund.Joel Bengts,19– Brukar varamed min flickvän.På hösten jagarjag älg och rådjur,bland annat.Jag är inte med inågon förening.Peter Bjöns, Arenan, träffar unga ute på gymnasieskolorna inför Granny Goes Street. Han frågar vilka artister devill se, om de vill jobba under arrangemanget och marknadsför evenemangets Facebookgrupp. Astrid Christians ochEvelina Ersson går humanvetarprogrammet på Kristineskolan. De vill ha mer pop och reggae på Granny Goes Street.Han menar att en av Arenans framgångsfaktorerär ett bra bemötande. Här är alla likamycket värda, alla är välkomna och personalentar sig tid.– Det är oerhört viktigt att se alla ungdomarsom kommer hit. Vi lyssnar och visaratt vi tror på dem, det vet vi betyder mycket.Som ledare för Arenan ingår Jocke i regionalaoch nationella nätverk för ungdomsfrågor.– Det är väldigt nyttigt att höra hur manarbetar på andra håll. Man få också en chansatt se hur vi ligger till i förhållande till andrakommuner och jag tycker vi är riktigt långtframme på vissa områden.Jocke ser ljust på Arenans framtid, menmenar också att en fortsatt utveckling kräverökade resurser och fler samarbetspartners.– Jag tror att vi nått så långt vi kan medde resurser vi har idag. Vad vi vill göra nu äratt ta Arenan till en ny nivå, till exempel skapaett regionalt centrum för utlandsutbytenoch utveckla vår skapandedel ännu mer. Detär bara ett par exempel på sånt som skullekunna ge Arenan en ny dimension! nUngas intressenn Tema: Ung/ Av alla ungdomar iFalun i åldern 10–19 år är 65 procentmedlem i en förening, de flesta inågon form av idrottsförening.– Det säger en del, men ger intehela bilden. Man kan till exempelvara väldigt en väldigt aktiv snowboard-eller skateboardåkare utanatt det syns i vår statistik, sägerBosse Bifrost vid kommunens trafikochfritidsförvaltning.Han berättar att andelen föreningsaktivaär relativt hög.– Vad vi kan se ligger vi på enganska stadig nivå, säger Bossesom däremot ser en annan trend:– Åren 2001–2009 har vi fått enjämnare fördelning mellan killar ochtjejer. Tidigare var killarna klart fler,men nu ökar tjejerna i antal. Mångatjejer är aktiva inom sporter somfotboll, friidrott, innebandy, handbolloch ridning.Från motorer till jaktFör barn och unga som inte gillaridrott finns många alternativ. Ikommunen finns klubbar och organisationerinom exempelvis jakt,fiske, scouting, kultur, musik, nykterhetoch motor.– Spannet är brett, här finnsockså kyrkor, frivilligorganisationeroch politiska ungdomsorganisationer,säger Bosse.Han konstaterar att folkrörelsernastår inför en förändring – idag ärdet inte lika viktigt att vara medlemi en förening.– Många som åker skateboardbetraktar det nog snarare som enlivsstil än en idrott. Men föreningarnaär ändå viktiga som en livsnervi samhället. Det finns ju aktiviteterdär det inte går att fixa allt själv ochdär det är väldigt praktiskt att ha enförening som organisationsform. nAmandaLiss-Back,18– Jag brukar tränaboxning och gympa.Annars är jag medmin pojkvän. Jagär inte med i någonklubb eller förening.Siruan Faxay,20– Jag pluggar tillundersköterska, såjag hinner inte såmycket. Men jagbrukar vara medkompisar och kollapå TV. Det finns inte så mycket att göra iFalun, tycker jag.SimonPersson, 20– Spelar mycketmusik, övar påfiolen och gitarren.Jag har just varitmed och arrangeraten konstutställning,men jag är inte med i någon förening.Bada i badkar gillar jag också att göra!#2, maj 2011 13

falun.se/Maria Hols André jobbar vid Kvinnofridsrådgivningen.Fler söker stöd efter våld i näraUnder 2009 beslutade socialnämndenatt satsa på ett förbättrat stöd tillkvinnor, barn och män berörda avvåld i nära relationer.De nya resurserna Kvinnofridsrådgivningenoch Kris- och våldsmottagningenför män i Falun-Borlänge skapades.– Utvecklingen hittills visar att detvarit en behövlig och riktig satsning,konstaterar utvecklingschef GöranRosenström vid socialförvaltningen.Text och foto: Håkan Edvardssonn Stöd/ Kvinnofridsrådgivarna HelenaSvensson och Maria Hols André sitter i sammakorridor som kollegorna Lisa Grundström,Lotta Olsson och Anne-Marie Nilsson. Desenare jobbar med stöd till barn som sett ellerhört våld i familjen.– Genom samarbetet mellan Kvinnofridsrådgivarnaoch barnstödet har fler barn fått kontaktmed barnstödet. De flesta kvinnor som kommertill Kvinnofridsrådgivningen är föräldrar ochde tar gärna emot den hjälp som finns för derasbarn. Kvinnofridsrådgivarna kan enkelt tipsaom vår verksamhet och vi kan titta in och informeraom stödet för barnen när de ändå är på besökhär, berättar Lotta Olsson och Anne-MarieNilsson. Barnstödet kan å sin sida tipsa mammornaom Kvinnofridsrådgivningen.Våld i nära relationerMaria Hols André vid Kvinnofridsrådgivningenkonstaterar att barn som bevittnatvåld hemma har en mycket jobbig situation.Barnet kan känna skuld eller förändra sitt egetbeteende på olika sätt, exempelvis genom attbli aggressivt eller inåtvänt.– Att barnet mår sämre är ofta mycket besvärligtför mamman att hantera, då barnetsproblematik läggs ovanpå den egna våldsutsattheten.Att barnet får hjälp är därför viktigt ävenför kvinnans framsteg, säger Maria och kolleganHelena kompletterar:– Vi får heller inte glömma att våldet motkvinnor yttrar sig på olika sätt; det kan varafysiskt, psykiskt, sexuellt eller ekonomiskt, såstödet och rådgivningen innehåller många dimensioner.Det här samarbetet ger oss möjlighetatt jobba bredare och effektivare.En frukt av samarbetet mellan barnstödet ochFakta• Du får varaanonym.• Stödet är gratis.• Personalen hartystnadsplikt.Stöd till barn ochunga: 023- 821 77,827 59, 823 91.Kris- och våldsmottagningför män:023- 831 50.Kvinnofridsrådgivningen:020-25 21 00(Gratisnummer. Synsinte på räkningen).Kvinnofridsrådgivningen är den mammagruppsom startade tidigare i år. I gruppen går sju mammorsom upplevt våld. Här får de bland annatmöjlighet att prata om sina upplevelser med andrakvinnor som har liknande erfarenheter.Stöd till mänÄven den årsgamla satsningen på en kris- ochvåldsmottagning för män i Falun och Borlängefår allt fler besökare. En del av männen har fåtttipset via sina partners, som i sin tur fått detfrån kvinno- eller barnstödet. Andra har hörttalas om verksamheten via kompisar eller setten annons. Även polis, socialtjänst och landstingetrekommenderar män att ta kontakt.– Män som använder något slag av våldmåste ta ansvar för det och få hjälp att ändra sittvåldsutövande. Våld är destruktivt. Vijobbar med en metodik där man får lära siglösa konflikter genom andra förhållningssättän våld, berättar Leif Jonsson vid Kris- ochvåldsmottagningen för män.Tillgänglighet och kompetensSocialnämndens ordförande Renée Andersson(S) menar att Kvinnofridsrådgivningen och14 Vårt Falun

Gunnar fick finaste lärarprisetrelationer”Män som använder någotslag av våld måste ta ansvarför det och få hjälp …”– Jag fick hålla tal på banketten påNordiska museet och passade på attskåla med kungen för våra duktigaungdomar. För vi har väldigt mångaduktiga ungdomar i skolorna, men vipratar för sällan om det.Det säger Gunnar Kihlberg, kemiochbiologilärare vid Haraldsboskolan,som nyligen mottog IngvarLindqvist-priset från KungligaVetenskapsakademin.n Skola/ Hitta på något nytt. Gör intesom du brukar. Stjäl gärna från andra, mengör det till ditt. Du måste känna att det ärroligt. Entusiasmera och inspirera. Samarbetamed andra.Sex råd från en lärare som jobbat 20 år påsamma skola och fortfarande har kraften ochviljan att förnya sitt yrkesliv.– Det finns dåliga dagar också, förstås.Men i dag är jag säkrare i min yrkesroll äntidigare och kan göra ”knasigare” grejer. Jagföljer självklart läroplanen och dess mål.Men kan man gå lite utanför den och få inkemin och biologin i sitt sammanhang blirdet intressantare för eleverna.Varför?För att göra det intressantare görs studieresor,bland annat till Ryssland, runt Runn, i fjällvärldenoch till ett marinlaboratorium.De sammanhang Kihlberg vill att elevernaska se kan gälla klimatförändringar,jämställdhet, globala orättvisor eller varförstjärnhimmeln ser ut som den gör. Är mantillräckligt finurlig kan man under en klassutflyktmed tältövernattning vid Stångtjärnfå in både kemi, biologi, samhällskunskap,svenska och idrott.– Alla lärare frågar sig: Varför ska vi göradetta? Varför ska eleverna kunna det här?Och bara kunskap om periodiska systemetIngvarLindqvist-priset2011.Gunnar Kihlberg,Haraldsboskolan, varen av fyra pristagare.Motivering: ”för entusiasm,engagemangoch utvecklingsarbetesom har lett till attelevernas intresse föroch kunskap inommatematik och naturvetenskaphar ökat”.Pris: 50 000 kronorpersonligen. 10 000till skolan. 10 000till skolans bibliotek.eller atomers sammansättning blir knappastintressant. Varken för mig eller eleverna.Hösten 2010 reste Gunnar, en lärarkollegaoch en grupp elever till Ryssland. Finansieringenskedde genom bidrag från SvenskaInstitutet. Att få pengar ur den visade sigvara en utmaning i sig. Liksom att ordna rätttillstånd och hitta passande värdfamiljer.– Eftersom vi tar klimathotet på allvaråkte vi tåg och båt. Enbart upplevelsen vidgränsövergången till Ryssland var väldigtlärorik.Gunnar fick ta emot Ingvar Lindqvistpriseti början av maj. Middagar, studiebesökoch föreläsningar tog totalt tre dagar.Unika visningar av bland annat Nobelmuséetoch Stockholms observatoriumfanns på programmet, liksom föreläsningarav internationellt meriterade forskare.– Det var fruktansvärt roliga ochinspirerande dagar. Vi fick tillträde tillmiljöer som annars är stängda, jag fickblanda annat se Berzelius kemikalier.Det var riktigt roligt. Men allra roligastär alla de mejl och grattis jag fått från gamlaelever, det känns verkligen bra. nFoto: Kungliga VetenskapsakademinKris- och våldsmottagningen är verksamhetersom Falu Kommun ska prioritera.– Det här är verksamheter som är viktigaoch som verkligen behövs, de måste finnas.Något som gör dem extra angelägna är attmånga barn är berörda, konstaterar hon.Under det senaste året har 95 kvinnor, 38barn och 50 män fått hjälp och stöd i dessaverksamheter. Merparten av kvinnorna ärmödrar och flera av de hjälpsökande männenär fäder.– Att kunna erbjuda stöd genom särskildarådgivningsverksamheter med god kompetensom våld, dess mekanismer och olika former avstöd är ett framgångsrikt koncept. Verksamheternabör också vara samordnade, det visarstudier som gjorts på andra orter. Vi har gjortsamma erfarenheter här i Falun och nu går vividare med att utveckla ett mer samordnatarbete både internt och tillsammans medandra, avslutar Göran Rosenström. n– Gunnar är väldigt duktig på att förklara och göra kopplingar till vår vardag,tycker Teresa Riman, Johan Ekspong och Lisa Risby, Haraldsboskolan.#2, maj 2011 15

Så funkar det!Varför behövs ett bygglov? Varför ska andra lägga sig i vad jagbygger eller hur jag gör det? Det är väl mitt hus och min tomt?– Jo, den attityden möter vi ibland. Men vi är ju aldrig ute efter attsätta käppar i hjulet. Däremot ska vi följa de lagar och regler somfinns och som kommit till för att värna om olika intressen, förklararSusanne Svärdström, bygglovschef i Falu Kommun.Text och foto: Kerstin LundinBygglov– för hälsa och säkerhetn Så funkar det/ Om du funderar på attbygga ut ditt hus, bygga ett garage, en veranda,sätta in en vedkamin, ventilation eller liknande,börja med att ringa stadsbyggnadskontoret.– Då kan vi hjälpa dig med fakta om dinfastighet och det område den ligger i. Finns deten detaljplan för området är det i första handden som bestämmer vilka förändringar du fårgöra, säger Susanne.Detaljplanen viktigDetaljplanen tar hänsyn till olika slags förutsättningar,till exempel vad marken klararav, närhet till trafik, omgivande bebyggelse,tillgänglighet och liknande.– En detaljplan bestämmer bland annat hurhögt du får bygga, om fastigheten får användasför affärsverksamhet eller bostad och så vidare.I planen kan det också finnas rent estetiska kriterier,som utseendet på fönster eller kulör påfasaden. Bygglovsprocessen handlar om att vägasamman allas intressen.Om du köper ett hus i centrala Falun kan duvara ganska säker på att det finns en detaljplan.Kommer du däremot en bit utanför den sammanhållnabebyggelsen saknas det ofta detaljplan.– Men det betyder inte att du kan bygga precisvad och hur du vill. Kolla med oss först vadsom gäller för just din fastighet.Dyrt med svartbyggenVäljer du att helt strunta i att söka bygglov kandet stå dig dyrt.– Svartbyggen brukar komma till vår kännedomförr eller senare. Det är inte säkert attdu behöver riva det du byggt även om det ocksåhänder, men att få ett bygglov i efterskott brukarvara riktigt kostsamt, säger Börje Liss som ärbyggnadsinspektör.Men alla byggen kräver inte bygglov – på envanlig villatomt kan du bygga fristående byggnaderpå sammanlagt 15 kvadratmeter utan attfråga kommunen om lov.– Då ska man komma ihåg att 15 kvadratmeterär den sammanlagda ytan och att höjdenfår vara max tre meter från marken. Har du redanen friggebod på 15 kvadratmeter behöverdu alltså bygglov om du vill sätta upp ett cykelförrådeller en redskapsbod, förklarar Börje.Handläggningstiden för bygglov är högst tio”En detaljplan bestämmer bland annathur högt du får bygga, om fastighetenfår användas för affärsverksamhet ellerbostad och så vidare.”Börje Liss, byggnadsinspektör, och Susanne Svärdström, bygglovschef.16 Vårt Falun

Foto: Ulf PalmSedan 2 maj gäller en ny plan- och bygglag i Sverige.veckor. Tiden räknas från det att alla handlingaroch kompletteringar kommit in till stadsbyggnadskontoret.– Ofta kan det gå snabbare, det beror på hurkomplext ett ärende är. Vi handlägger ju inte baraprivata bostäder, utan även större byggen somflerfamiljshus och industribyggnader.När kommunen utfärdat ett bygglov skagrannarna få information. Bygglovet ska ävenoffentliggöras i Post- och inrikestidningar. Därefterhar grannar möjlighet att överklaga beslutetinom tre veckor, övriga har fyra veckor påsig. Allt enligt den nya plan- och bygglagen somkom 2 maj.– Det här ökar tryggheten för den som skabygga. Nu vinner bygglovet laga kraft och ingenkan komma och överklaga ett beslut långt senare,säger Susanne.Nästa steg i processen är ett tekniskt samråd.Hit kallar kommunens handläggare byggherrenoch kontrollansvarig. Vanligt är att byggherrenoch fastighetsägaren är en och samma person,medan kontrollansvarig ska vara en oberoendesakkunnig. Till det tekniska samrådet ska byggherrenha med sig ett förslag till kontrollplan. Ikontrollplanen ska det framgå hur ett bygge skagöras och vilka kontrollpunkter som ska finnas.När planen är fastställd får byggherren ett startbesked.Först då kan bygget starta, tjuvstart kange böter.– Under byggets gång kommer vi sedan attbesöka byggplatsen för att se att den som ärkontrollansvarig har gjort sitt jobb, berättarBörje.Hjälpa, inte stjälpaArbetsplatsbesöken är en av de största nyheternai den nya plan- och bygglagen. Lagenär ännu färsk, men sannolikt är att besökenfrämst gäller nybyggen och större tillbyggnader.– För exempelvis en carport gäller en enklareprocess. Här kan vi ge bygglov och startbeskedvid samma tillfälle, säger Börje som tyckerdet är bra att den nya lagen lägger stort fokus påkontroller och hoppas att den ska minska antaletbyggfel.– Det räcker med att se ett avsnitt av ”Fuskbyggarna”så vet man hur snett det kan gå på ettbygge, säger han och får medhåll av Susanne:– Vi finns här för att hjälpa, inte stjälpa.BygglovI Bygglovsguiden påfalun.se hittar dumassor med informationom bygglovsprocessen.Här kan du tillexempel söka på olikabegrepp och få demförklarade. Ta gärnaen närmare titt påHandboken.Mer information:falun.se/stadsbyggnadskontoretFusk- och svartbyggen kan leda till storakostnader, men ännu viktigare är att de kanriskera människors hälsa och säkerhet. Idagär fukt och mögel de största problemen i vårasvenska hus.InflyttningsdagsNär bygget är klart hålls ett slutsamråd.Det innebär att kommunens handläggareåker ut till bygget och träffar byggherren ochkontrollansvarig.– Här går vi igenom all dokumentation ochom allt är i sin ordning får byggherren sitt slutbesked– det innebär att man får ta byggnadeni bruk. Finns det brister måste dessa åtgärdasinnan vi lämnar ut ett slutbesked.Samtidigt som den nya lagen trädde i kraftbeslutade kommunfullmäktige om höjda taxorför bygglov. Höjningen berör främst de ärendensom kräver större arbetsinsatser än tidigare.– Vi är inte ute efter att tjäna pengar, menden nya lagen innebär ökade kostnader för ossi form av fler byggplatsbesök och mer administration,förklarar Susanne. n#2, maj 2011 17

falun.se/Foto: Thomas SundinTräffa Falun10 septemberHar du vuxna barn som vill flytta hemtill Dalarna? Har du kompisar du villträffa oftare? Tipsa dem om ”TräffaDalarna”, höstens stora inflyttningsaktivitetsom arrangeras av RegionDalarna och Dalarnas alla kommuner.I Falun går aktiviteten under namnet”Träffa Falun” och hålls lördag 10 september.– Träffa Falun vänder sig till alla somvill komma hit och se vad Falun har atterbjuda. Du kanske är uppväxt här, menbor på annat håll idag. I så fall kanske duinte har koll på vad som hänt de senasteåren. Då är 10 september en perfekt dagatt hälsa på i Falun, säger Emma Norman,informatör, Falu Kommun.Region Dalarna har gått ut med eninbjudan till över 20 000 personer utanförlänet som har eller har haft någonform av koppling till Dalarna.– På så sätt kommer ”Träffa Falun”också att bli en form av hemvändardag,en chans att träffa gamla kompisar, konstaterarEmma.”Träffa Falun” innebär aktiviteter påfler håll runt om i kommunen, knytpunktenkommer att vara stadsbiblioteket ochFisktorget. Mer information hittar du påtraffadalarna.se och falun.se.Musik i det friaBesök Stadsparken vid Falu lasarett ochlyssna till skön musik! Om det regnarflyttar konserten till Dalarnas museum.Fri entré. Alla konserter hållssöndag kl 15.Här är sommarens program:12 jun19 jun26 jun3 jul10 jul17 jul24 jul31 jul7 aug14 aug21 augDalaSinfoniettans MusikkårHemvärnets musikkår BorlängeStig Linds Little Big BandFalu MessingssextettFalu EvergreenPopNixSvärdsjö spelmanslagBjursmixStig-Allans kvintettJazz in TimeFalu Blåsorkester15 personer jobbar på Kombo. Kjell Nordqvist, Bosse Hellsten och Christer Hedmark håller i lagbildenmed: Farouk Aldabag, Annki Larsson, Lisa Kallur, Olav Ottesen, Catarina Anselius, Anna Helmerson,Peter Fors och Maria Rosenberg. Saknas gör: Kim Larsson, Johan Larsson och Anette Farlblad.En ny vardag iEn kopp te. Det börjaralltid med att tre personertar en kopp te.En tolk, en tonårigflykting och någon frånKombo tar plats runt ettstort köksbord i Bojsenburgoch börjar där ochdå en process som ledertill ett eget arbete ochen egen bostad.Text och foto: Håkan EdvardssonRedan efter en till två veckor börjar de ensamkommande flyktingbarnenskolan. Personen på bilden har inget samband med artikeln.18 Vårt Falun

Processen1. En flykting som är 16–18 årkommer till Sverige via en avmottagningarna i Stockholm,Malmö, Göteborg eller Härnösand.2. Migrationsverket kontaktar socialtjänsteni Falun och gör begäranom placering. Samtidigt inledsen utredning om rätt till uppehållstillstånd.3. Pojken eller flickan kommer tillFalun och flyttar in till Kombo.4. En god man utses, ställföreträdandeförälder i myndigheternasögon. Migrationsverket utser enadvokat. En socialsekreterare fårärendet.5. Efter en vecka eller 14 dagarbörjar pojken eller flickan iskolan, Lugnet eller Haraldsbo.6. På Kombo genomförs olika studieri svenska, samhällskunskap,matlagning, med mera.7. På Kombo slussas tonåringenvidare till mer och mer självständigaboendeformer.8. Under alla steg pågår utredningav Migrationsverket.9. Efter cirka två år flyttar man tilleget boende, visst stöd finns kvar.ett nytt landUngapå flyktbörjar i Bojsenburgn Bojsenburg/ Kjell Nordqvist är ansvarigför Kombo, kommunens boende för minderårigaflyktingar som kommer till Falun.Verksamhetens lokaler och löner till de 15personer som dygnet om, året om, jobbar medpojkarna och flickorna betalas av staten. Inte avkommunen.– Falun har ett avtal med staten och Migrationsverket.Våra ungdomar kommer hit efteratt ha varit en vecka eller en dag i Sverige.Många är analfabeter, några kan läsa och skrivamen alla är resursstarka överlevare. Har mansett familjemedlemmar dödas eller skadas ochklarat sig på flykt genom Europa är man offerför en tragedi, men har starka inre resurser,konstaterar Kjell.Stor omställningVerksamheten rivstartade i november 2007. Dåkom tolv pojkar samtidigt till Kombo. Sedandess har 36 killar och tjejer från framför alltIrak, Afghanistan, Somalia och Eritrea flyttatin. 33 av dem har fått uppehållstillstånd ochKombo har format sin arbetsmodell, sinaprocesser.– De nya som kommer har alltid stor hjälp avde som redan bor här. För många är det en storomställning att komma till det svenska samhället,säger Kjell och ropar till sig de nattjobbande kollegornaChrister Hedmark och Bosse Hellsten fören kopp kaffe och ett snack innan de går av.Eget nätverkDet är förmiddag och lugnt i de ljusa lokalerna.Ungdomarna är i skolan. Någon är sjukoch stannar hemma i sin lägenhet. De kan boensamma, två och två eller tre och tre. För attskynda på inlärningen av svenska kan personalenmedvetet flytta ihop ungdomar från olikaländer i samma lägenhet.– De lär sig språket mycket fortare här än desom flyr med sin familj. Vad pratar en flicka från– Falun och Dalarnahar en åldrandebefolkning ochbehöver unga, duktigamänniskor. Dettaär mycket driftigaungdomar som vibehöver, konstaterarKjell Nordqvist,verksamhetschef vidKombo.Eritrea med en kille från Irak? Svenska förstås.Sedan jobbar vi också väldigt aktivt för att deska komma ut härifrån, till idrottsklubbar ochföreningar. För språket och för ett eget nätverk,berättar Kjell.Vård och omsorgChrister och Bosse har båda erfarenhet frånolika former av vård och omsorg. Men jobbetpå Kombo beskriver de båda som det mest meningsfullade haft.– Man hjälper någon med ett problem i livet.Jag åker hit och härifrån med ett leende påläpparna, med känslan av att ha gjort någotvettigt, berättar Christer Hedmark.– Det är raka puckar med de här ungdomarna,de vill framåt och vi kan hjälpa dem. Detblir liksom tillfällen när det blänker till i ögonenpå dem när de förstått betydelsen av att ord, settett sammanhang. Att ha haft en roll i det äroerhört mycket värt, säger Bosse Hellsten. n#2, maj 2011 19

falun.se/Var med ochpåverka bildenav Falunn Varumärket/Vårt Falun har tidigareberättat om varumärkesarbetet ”Tyck om Falun”där syftet är att identifiera de värden somkommunen står för.Många kommuninvånare har redan tyckt tilloch nu rullar projektet vidare med en insamlingav berättelser. Vilken är din story om Falun ochFalu kommun? Kanske är det en kärleksförklaring,en tidsresa eller en berättelse om hur duhamnade här.Dela med dig av din story på falun.se/tyckomeller skicka oss din berättelse, max en A4,senast 25 maj till Informationsavdelningen, FaluKommun, 791 83 Falun, Märk kuvertet ”Minstory”. Du har chansen att vinna fina priser.Läs mer på falun.se/tyckomNytt parkeringsbolagn Parkering/En samordnad parkeringsverksamheti stadskärnan, enhetliga parkeringsavgifteroch ett enhetligt regelverk. Det är målen fördet nybildade parkeringsbolaget Falu P. BakomFalu P står Falu Kommun, Centrala Stadsrumoch åtta fastighetsbolag.– Vi vill göra det enklare för besökare attparkera i stan. På de mest centrala parkeringarnaska vi ha bra rotation, så det är enkelt att hittaen plats när man ska göra snabba ärenden.Behöver man ha bilen parkerad hela dagenfinns det bra möjligheter för det också, meninte fullt lika centralt, säger Christer Widén,vd för Falu P.Parkeringsövervakningen sköter Mobil Park,en fristående entreprenör.– I och med den översyn vi nu gör kommerdet att bli dyrare på en del parkeringar och billigarepå andra, främst i garage och parkeringshus.Vårt mål är också att alla parkeringar ska hamoderna automater där det är möjligt att betalamed kort, säger Christer Widén.Säkrare cykling påriksväg 80n Trafik/En cykelväg är sedan länge planeradpå den 3,5 km långa sträckan Grycksbo-Bergsgården.Den senaste månaden har en arbetsplanvarit ute på remiss och nu ska synpunkternasammanställas.När planen vunnit laga kraft kommer Trafikverketatt ta fram en så kallad bygghandling.– Bygghandlingen är den vi använder somgrund när vi upphandlar cykelvägsbygget,berättar projektledaren Torbjörn Karlsson,Trafikverket.Han räknar med att upphandlingen kan varaklar i höst och att bygget kan starta 2012.– Går allt som vi tror kommer cykelvägenatt vara klar någon gång under nästa år. Pengarfinns avsatta för cykelvägsbygget, så det ska intevara något hinder.DÅLIGA ANLÄGGNINGAR SPOLAR MILJÖNSjöar och vattendrag kan bli övergödda om de enskilda avloppen inte fungerar som de ska.Många anläggningar– Vi har drygt 5 000 enskilda avlopp i kommunen.Många av dem bör kompletteras eller bytas.Annars riskerar man att sprida sjuk domar ellerbidra till övergödning av vattendrag.Det kon staterar miljöinspektör Annafia Öqvistsom tillsammans med kollegan Joanna Björkmanarbetar med enskilda avlopp i Falu kommun.Text: Håkan Edvardsson. Foto: Magdalena Forsbergn Miljö/ Merparten av de enskilda avloppeni kommunen har legat under markeni 40–50 år. Under den tiden kan mångaavloppsanläggningar ha skadats. Det ledertill läckage eller till att separationen av fastapartiklar i brunnen inte fungerar. Någotsom i sin tur leder till att bakterier frånavföring kan hitta sin väg till grundvatteneller vattendrag.– När socialstyrelsen gjorde en större mätningav vattenkvaliteten i privata dricksvattenbrunnari hela Sverige fann man att tioprocent var otjänliga eftersom man hittadee-coli-bakterier. Den bakterien kan kommafrån avföring och är även en indikator på attdet kan finnas andra, hälsofarliga ämnen ibrunnen, konstaterar Annafia Öqvist och fortsätter:– Så för sin egen, sina grannars och förmiljöns skull bör man se över sin anläggning.Passa på när den ska tömmas och be gärnatömmaren ta en titt också, de vet hur anläggningenska se ut. Kolla så att mellanväggarnaär hela och fyll på med vatten efteråt för attminimera risken för slamflykt, från slamavskiljarentill den efterföljande reningen.Annafia Öqvist,miljöinspektör.Om du harfrågor:kontakta Falukommun, miljökontoret:83 000.Foto: Håkan Edvardsson20 Vårt Falun

Konsumenthörnan bjuderpå tips och informationbehöver åtgärdasEnskilda avlopp kan vara olika konstruerademen det finns alltid någon form av avskiljaredär fasta partiklar stannar. Det ska även finnasnågon form av efterföljande rening, i mångafall i form av en infiltration. Allt det här måstefungera.– Sedan 2010 deltar Falu Kommun i Naturvårdverketsnationella tillsynsprojekt ”Små avlopp– ingen skitsak.” Inom projektet tittar vi påenskilda avlopp inom särskilt prioriterade områden.2010 låg fokus framförallt på Stråtenbo.2011 är det Smedsbo och Kavelmora som gäller,berättar Joanna Björkman.Hålla kollFastighetsägarna som berörs ska under april hafått information hemskickad. I sammanhangetkan nämnas att 64 procent av de besökta anläggningarnai Stråtenbo inte var okej.Fastighetsägarna som besöks vet ibland medsig att något bör göras. Det kan vara problemvarje vår och höst på grund av vattenmättnad.Om anläggningen inte är i så dåligt skick att denär direkt hälsofarlig kan fastighetsägaren få upptill två år på sig att åtgärda sin anläggning.– Väldigt grovt uppskattat kostar det cirka100 000 kronor att ordna en ny avloppsanläggningoch det är väl ingen som har detliggande och väntar. Men många har käntpå sig att något bör göras, så det blir bradialoger med fokus på lösningar, sägerAnnafia Öqvist.Miljönämndens ordförande Richard Holmqvist(MP) menar att avloppsfrågan både är enmiljöfråga och en tillväxtfråga.– Vi vill att man ska kunna bygga på attraktivaplatser i kommunen, men då måste det ocksåfinnas en avloppslösning, säger han och tilläggeratt kommunmedborgarna oftast är medvetnaom att avloppsfrågan är viktig:– De allra flesta är angelägna om att medverkatill en bra miljösituation och från miljöförvaltningenssida försöker man hitta bralösningar från fall till fall. I en del områden kandet bli aktuellt med kommunalt vatten och avlopp.Falu Kommun är i fullt arbete med att tafram en plan för det och en första rapportpresenteras i dagarna. nBesikta din egen anläggning.Fungerande avskiljare? Mellanväggar hela?Marken inte mättad? Anläggande av nytt, ellerändring av gammalt, avlopp kräver tillståndeller anmälan. Sälja eller köpa hus med enskiltavlopp? Kolla skicket noga.Mer info finns på: avloppsguiden.se och Falun.seAnn-Christin Rudholm och Veronica Lidman Ek ansvarar förKonsumenthörnan och fyller på med nytt material varje vecka.Vad ska jag tänka på närjag köper en be gagnadbil? Hur gör jag en hushållsbudget?Är ett muntligtavtal lika bra som ettskriftligt?Svaren på dessa ochmånga andra konsumentfrågorhittar du i Konsumenthörnan.n Konsument/ Konsumenthörnanligger i stadsbiblioteket,alldeles intill cafeterian. Härfinns mängder av foldrar ochinformationspärmar för olikatyper av konsumentfrågor.– Mest efterfrågad är broschyren”Koll på pengarna”och blocken för hushållsbudget,säger Ann-Christin Rudholm,budget- och skuldrådgivare, somansvarar för Konsumenthörnantillsammans med Veronica LidmanEk, konsumentvägledare.Säkrast medskriftligt avtal1 300 personer besökte Konsumenthörnanunder 2010. Då fickbarnsäkerhetsfrågorna extra storplats. I år är huvudtemat ”Tipstill dig som ska anlita hantverkare”.– Tvister mellan privatpersoneroch hantverkare är detstörsta enskilda problemområdetför Faluns konsumenter. Alltförofta har parterna bara muntligaavtal och ord står emot ordom pris och omfattning. Mångatvister skulle kunna undvikasmed skriftligt avtal, sägerVeronica Lidman Ek./Många vill flytta till FalunFalun växer och nu är vifler än någonsin tidigare.Idag har kommunen 56 044invånare, det är 359 fler än ifjol.Så här såg det ut lördag 5 mars iStaberg då kommunen bjöd nyinflyttadepå en guidad busstur. Nästa rundtur förnyinflyttade körs 25 augusti – anmälan senast14 augusti. Läs mer på falun.seFoto: Janna Betzén#2, maj 2011 21

falun.se/Säkra kommunersamlas i Falunn Hälsa/ Falu Kommun har en långtradition av skadeförebyggande arbete ochär sedan 1995 certifierad som ”Säker ochtrygg kommun”. Därmed ingår Falun ivärldshälsoorganisationen WHO:s nätverkSafe Communities.Varje år håller nätverket en stor konferensoch 6–9 september kommer den till Falun.Det innebär att över 400 deltagare från helavärlden kommer till Falun.– Den allra första konferensen hölls iSverige 1991 och därför ville arrangörernafira 20-årsjubileet i Sverige. Att de valdeoss ser vi som ett erkännande, säger AngelaPoroli, folkhälsostrateg och projektledare,Falu Kommun.Böcker öppnarnya världarHelgen 20–21 maj blir det stor barnboksfestival i Falun.Det är Länsbibliotek Dalarna som tillsammans medFalu stadsbibliotek och Svenska Barnboksakademienbjuder in till ”Läsfrestival 2011”.Överförmyndarenflyttar från rådhusetn Ny adress/ Från 1 juni finns överförmyndarverksamheternai Falun, Borlänge,Gagnef, Säter, Smedjebecken och Ludvikasamlade i ett gemensamt kontor i Borlänge:Överförmyndaren i Falun-Borlängeregionen.Ny adress är stadshuset i Borlänge, Rödavägen 50. Telefon 0243-740 00 (växel).Falun är tillgängligtn Tillgänglighet/ Företaget Assistansiaarbetar för ökad tillgänglighet, bland annatgenom att låta politiker och tjänstemän runtom i Sverige få uppleva sin stad från rullstol.När Assistansia ville kika närmare på tioplatser i Falun med dålig tillgänglighet visadedet sig bara finnas två.– Ni har jobbat på bra i Falun med tillgängligheten,konstaterar Jonatan Arenius,Assistansia.År 2010 ska samhället vara tillgängligt föralla. Det målet satte riksdagen 2005. Sammaår startade Falu Kommun projektet ”Etttillgängligt Falun”.– Vårt arbete har resulterat i att mångaså kallade enkelt avhjälpta hinder nu äråtgärdade. Samtidigt har vi deltagit i mångabyggprojekt och medverkat till en bra tillgänglighetredan från start. Sedan får mankomma ihåg att arbetet för god tillgänglighetalltid pågår, det finns alltid mer att göra,säger Barbro Ödlund, handikappkonsulentvid stadsbyggnadskontoret, Falu Kommun.n Litteratur/ Målet med festivalen är attöka barnens glädje och intresse för läsningoch berättande. För kommunikationen stårmaskoten Fresti, en färgglad val som ska frestatill läsning. Planen är att Läsfrestivalen ska växaoch vara årligen återkommande.– Förutom att locka till mer läsning vill viockså få fler att upptäcka biblioteket och allt vihar att erbjuda, säger bibliotekarien Karin Gustafssonsom ansvarar för barnboksavdelningenpå stadsbiblioteket.Under våren har ett antal klasser fått ta emotförfattarbesök – också det en del av Läsfrestivalen.– Författarna har jobbat med en till tvåklasser vardera och tagit fram material somkommer att visas upp under festivalen. Detär allt från teckningar till dikter, berättarSara Mostofizadeh som ingår i arrangörsstaben.Festivalen kommer att hålla till på Fisktorgetoch inne i stadsbiblioteket. Här blirdet bland annat uppträdanden, utställningaroch skaparverkstad. nDags att sökaSommarskolann Skola/ Sommarskolan erbjuder extrastöd i kärnämnena engelska, svenska ochmatematik. Sista ansökningsdag är 3 juni.Läs mer på falun.seFoto: Sara MostofizadehHosjöelever fick prova att illustrera under författaren Boel Werners besök.22 Vårt Falun

Läger och kollo för ungaSommaren bjuder på nyaupplevelser och nya vänner.Film, konst, skateboard ellerfiske – det är bara någraav aktiviteterna som FaluKommuns kultur- ochungdomsförvaltning arrangerari sommar.SkapardagarSkapardagar på Gruvbäckens kulturcentrum.Temat är ”Mod, hopp och kärlek!”Under skapardagarna kommer du att fåanvända din kreativitet och fantasi genomatt göra musik, testa på olika improvisationer,skapa bilder, sjunga, hittapå historier, måla på olika sätt och lärakänna nya vänner! För vem: du som är10–13 år, (född 1998–2001). När: 13–16juni Pris: 300 kr/person (för fyra dagar).Lunch och frukt ingår varje dag. Ledare:konstpedagog Ewa Lindgren, dramapedagogEmelie Gyllander Tano ochvärldsarvspedagog Joakim Lindblad.Anmälan: görs till emelie.gyllander.tano@falun.se senast måndag 30 maj.Information: Emelie Gyllander Tano, tfn023-825 57, e-post emelie.gyllander.tano@falun.seGrafikkursEn sommarkurs i grafik för unga hos FaluKonstgrafiska Verkstad, Blindgatan.För vem: du som är 12–18 år. När: Kurs1: 13–17 juni, kl 10.00–16.00. Kurs 2:20/6–24/6, kl 10.00–16.00 Pris: 700kr/vecka, inkl material. Max 15 deltagareper vecka Anmälan: görs av målsmanoch är bindande. Ska innehålla målsmansnamn, adress, personnummer, telefon,e-post adress, samt det deltagandebarnets namn. Anmälan skickas snarasttill: Falu kommun, Kultur- och Ungdomsförvaltningen,Falu Konstgrafiska Verkstad,791 83 Falun. I samband medbekräftelse på att du är antagen skickasinbetalningsanvisning. Information:Modhir Ahmed, tfn 023-824 53,e-post modhir.ahmed@falun.seDagkollo på HellmansöTvå veckors sommarkollo med bad, fiske,kanoting och mycket annat. För vem: dusom gått ut åk 4 och äldre. När: vecka24–25, vardagar 13–23 juni, kl. 9–16(Hälsinggårdsbryggan), kl. 09.30–16.30(Källviksbryggan). Matsäck medtages.Pris: gratis. Ingen föranmälan. Information:0246-815 33, Gunnar eller 023-830 74, Magda/Annelie. Se ävenwww.falun.se/sommarlovSkateboardlägerTre dagar med duktiga skateboardledaresom lär dig olika skateboardtekniker.Plats: Grycksbo fritidsgård, Grycksboskolan.Dag tre avslutas i skateboardhalleni Borlänge. För vem: du som är10–16 år. När: 16–18 augusti, kl 9–15varje dag. Pris:150 kronor. Sista anmälningsdag:29 juli. Anmälan och frågor:fram till 10 juni tfn 023-830 28,där efter tfn 023-839 03. Begränsatantal del tagare.Se även www.falun.se/sommarlov.FiskehajkFölj med och prova på fiskelyckan ochvildmarkslivet. Vi fiskar (medtag egetkastspö), lagar mat över öppen eld ochövernattar i tält. För vem: du som är12–16 år. När: 17 augusti kl 15–18augusti kl 15. Pris: 100 kr (kvällsmat,dryck och frukost ingår i priset).Var: Gammelbergstjärn i Svartnäsområdet(vi utgår från Aktivitetshallen i Enviken.Lokalbuss till Enviken, därefter bil).Sista anmälningsdag: 27 maj till OveDaniels tfn 0246-818 69. Se ävenwww.falun.se/sommarlov.FilmlägerSkriva manus, filma, klippa och ljudlägga.För vem: du som är 13–16 år.När: 20–23 juni, kl. 9–15 varje dag.Var: Hamsarvet (Lilltorpet) och Arenan.Pris: 300 kr (lättare lunch ingår).Sista anmälningsdag: 27 maj. Begränsatantal platser. Information och anmälan:Anki Karlström, tfn 023-828 40.Se även www.falun.se/sommarlov.#2, Maj 2011 23

Kalendariet maj–augustiKänner dudin kommun?Anders Järkendal/Bildarkivet.seArash Atri/Bildarkivet.seLars-Göran Abrahamsson/Bildarkivet.seJohan Margulis/Bildarkivet.se15 Kanotslalom. Hosjöholmen17–18 Cirkus Brazil Jack. Lugnet kl16.30 (17/5) samt 17.30 (18/5)18 Wagner: Valkyrian – Digitalvisning. Live, Stadsteatern kl 19.20–21 Läsfrestival. Stadsbibliotektet ochFisktorget20–22 Dalahoppet hästhoppning.Riksskidstadion Lugnet kl 10.T Andersson/Bildarkivet.seMaj/21 Musik i vårtid. Stora Kopparbergskyrka kl 18.23 Världsarvet Falun 10 år. Föreläsning,Linnéstugan, Svedens gård kl 18.25 Tjejruset. Lugnets friidrottsarenakl 19.26 Kvällsöppet i Falu centrum. UngJazz Falun, Dalarnas Ungdoms bigband, Mariannes Saloon kl 19.30.28 Good Old England. Brittiskfordonsträff. Gamla Staberg Kniva28 Bilmetrospelen. Lugnets friidrottsarenakl 09.00–18.0029 Balett: Coppelia – Digital visning.Live. Stadsteatern kl 19.0030–3/6 Stora Daladansen.Stora torget, Folkets hus m.m,kl 12.00–21.00n Tävling/ Runt om i vår kommunfinns många kulturminnen, konstverk ochspeciella platser. På den här bilden ser du enstaty som många passerar varje dag. Vet duvar den finns? Skicka svaret tillredaktionen@falun.se eller ett vykort tillVårt Falun, Informationsavdelningen, 791 83Falun. Vi vill ha ditt svar senast 1 augusti.Fem vinnare belönas med två biobiljettervardera – vinsten kommer med posten.Rätt svar och namn på vinnarna presenterasi nästa nummer av Vårt Falun.Juni/2 AXA Floorball Cup. Lugnetsporthallen3–5 Falu kalaset. Centrala Falun3–5 Rockstad Falun. Backstadion,Lugnet.4 Bäversafari. Tänger Tull,Enviken, kl 14.5 EM-sprint orientering. Falu Gruva6 Fäbodvandring. Linghed-Spjärsbodarna,Bandyplan Linghed kl 9–16.6 Nationaldagsfirande. Falu Gruvaoch Stadsparken kl 12.3011 Guidad tur längs Pilgrimsleden.Tänger Tull, Enviken kl 13.1–2 Kvinnorna runt Stora torget.En historisk vandring, Rådhustrappankl 11.1–9 Sommarlustspel – Mera bus påCykelakuten. Utomhusscenen,Regementesparken6 Kvinnofrukost. Gullnäsgårdenkl 10.00–11.306 Grandpa goes beach. Bojsenbeach12 Musikaliskt knytkalas. Vika kyrkakl 18.14 Växtbytardagen. BarockträdgårdenStaberg14 Allsångskväll. Stora Fabrikensträdgård, Grycksbo hembygdsgård kl19.14–24 Falu simsport camp. Lugnet18–23 Falu innebandy camp. SporthallenLugnet och Falu kuriren arena.18–23 Axa summer games. Lugnet24 Midsommarfirande runt om ikommunen. Besök www.visitfalun.se för mer informationJuli/5 Cirkus Maximum. Lugnet kl 12.13 Svärdsjökväll. Svärdsjö gammelgårdkl 17.3015 Vallmusik vid Stångtjärn. FriluftsbadetStångtjärn kl 22–22.30Augusti/9 Vandring från Gillerbergettill Rullbotjärn. Samling vidBondesågen,Linghed kl 18.3013–14 Runndagarna sommar20–21 Lumshedens marknad. Kl 10–1724 Sommarinvigning av Karlsbyhedenskrukmakeri. Sundborn kl11.00–17.0025–9/7 Kyrkbåtsrodd, Svärdsjöcupen.Lördag 25/6 kl. 15, Höganäsbadeti Svärdsjö. Tisdag 28/6 kl. 19:30i Linghed. Lördag 2/7 kl. 16 iÖsterbyn. Tisdag 5/7 kl. 19:30Badet i Karlsbyheden. Lördag 9/7kl. 16, Badet i Toftbyn.26–1/7 Rookie camp innebandy.Falu kuriren arena23 Kopparträffen. MC-kortege genomFalun och uppställning vid FaluGruva.27 Falu Cruising. Falu centrum kl 18.31 Berguvens dag. Familjedag påFalu Gruva.20–21 Falu Då. Kulturdagar med temaPolhem. Falu Gruva25 Nyinflyttadtur. Kl 17.26–27 Falu Höstmarknad. Centrala Falun27 Långbord på Blindgatan. 18–21.Bilden i förra numrets tävling var hämtad frånLinnés bröllopsstuga. Det visste bland andraHelena Engblom, Ingela Hanis, Tomas Wahlqvist,Berith Flodberg och Lars Antonsson.Ni får två biobiljetter vardera – grattis!Vinsterna kommer med posten.Lyssna på Vårt Falun!Vårt Falun finns ocksåsom taltidning.För att få tillgång tilltaltidningen, kontaktaAV Media på tfn023-77 70 70.Tjänsten är kostnadsfri.Foto: Bodil Johansson/bildarkivet.seKalendariet visar ett axplock av allt som händer runt om i kommunen maj–augusti. Detaljer och tider hittar du hos Visit Falun Borlänge på Trotzgatan 10–12 eller www.visitfalunborlange.seNästa nummer kommer 18 september 2011. Nyhetstips: redaktionen@falun.se eller tfn 023-827 22!