4.10, Oscar - Film, droger och diskussioner - NBV

More documents

Recommendations

Info

I mitten av 1980-talet blev det möjligt för skolklasser att gå på bio och se film för att lära sig något. 1986 blev dåvarande kultur- och skolminister (S) Bengt Göranssons idé om ett ekonomiskt stöd för film i skolan verklighet. Text: Åsa Ekström "FILM ÄR ETT UTMÄRKT PEDAGOGISKT VERKTyG" När det statliga stödet för film i skolan infördes lämnade skolklasser klassrummet för att sjunka ner i biofåtöljerna och se fiktiva filmer i utbildningssyfte. I förlängningen ledde detta fram till bildandet av produktionsbolag som Film i Väst och Film i Skåne, som i sin tur gynnat det svenska filmskapandet, vågar man väl påstå. Författaren PO Enquist skrev en gång att ”en film som Fucking Åmål aldrig kunnat göras i Stockholm”, vilket nog är ett riktigt antagande. Enligt Andreas Hoffsten, redaktör vid Svenska Filminstitutet, så fungerar de rörliga bilderna utmärkt som pedagogiskt verktyg för att skapa diskussioner och debatter kring vissa ämnen. Han ansvarar för Film i skola som ger service till pedagoger vad gäller urval och diskussionsunderlag. – Filmdramaturgin är ju så fantastisk i sitt direkta tilltal när det gäller att närma sig ett känsligt ämne. En bra film kan syresätta en diskussion om värdefrågor på ett unikt sätt. Dessutom står det skrivet i skolplanen att skolorna ska jämställa bilden med ordet som språk, konstaterar Andreas Hoffsten. Nackdelen är att mediekunskap inte finns som ämne i skolan, vilket innebär en viss Boksläpp ■ I 19 år har Markarydsbygdens lokalhistoriska förening genom NBV bedrivit studiecirklar om svunna tider. Precis som vanligt presenterades årets resultat av cirkeln lagom till fars dag. Då släpptes den 19:e delen av Markarydsboken. Cirkeldeltagarnas artiklar tillsammans 6 | Oscar | nr 4/2010 Carolin Hermansson Filmer som "Fucking Åmål" har kommit till genom statligt stöd för film i skolan som i sin förlängning bidragit till nya icke stockholmsbaserade produktionsbolag okunskap vad gäller förståelsen av själva mediets alla tricks och begränsningar. Samtidigt satsar allt fler skolor på eget filmskapande och får på så sätt viss kunskap om hur hantverket går till. Andreas Hoffsten tror att även om skolbiobesöken minskat så används populärkulturella filmer allt oftare i undervisningssammanhang i dag. – Många skolor har ersatt biobesöken med bioliknande upplevelser i klassrummen enligt statistik från Filmcentrum och STIM. Det är ju möjligt numera tack vare den tekniska utrustningen som många skolor köper in. Samtidigt understryker han att det är viktigt att lärare är vaksamma när det gäller att visa film som kan vara känslig för vissa elever. Det finns även svårigheter att hitta filmer för barn i årskurserna 3–6. Pedagogisk utveckling, användning och tillgänglighet är även med gamla foton och bilder presenteras i fint inbundna böcker som pryder många bokhyllor i Markaryds-trakten. Inför 20:e årets cirkel påbörjar föreningen också ett nytt projekt; cirka 40 timmars lokalhistoriska smalfilmer ska digitaliseras och tillgängliggöras för en bredare målgrupp, också detta arbete kommer att ske i studiecirkelform parallellt. FAKTA/ UR-filmer som rör drogproblematik: Alkohol i blodet (2006) Hälsa i Europa: styrd av alkohol (2009) Osynliga sår: mamma knarkar (2008) De flesta nyligen visade program finns tillgängliga via UR Play. Annars gäller olika distributionsformer för olika utbildningsnivåer. Folkbildningen har tillgång till program via folkbildningsnätets pedagogiska resurssidor. en viktig del av UR:s verksamhet. Björn Appelgren är pedagog på UR och arbetar gentemot folkbildningen, nationella minoriteter samt funktionsnedsättningar. – Våra dokumentära program och serier kan ju användas på precis samma sätt som fiktiva filmer, eftersom de breddar, förstärker och kompletterar annan mer traditionell undervisning, konstaterar Björn Appelgren. Han har ingen större förståelse för dem som är skeptiska inför film som pedagogiskt verktyg. – Man ska inte glömma att de flesta läromedel är skrivna av kommersiella aktörer och förlag. Dessutom är det dramaturgiska berättandet inom filmen något som härstammar från de gamla sagorna. Filmmakarna vet precis vilka knappar som ska tryckas på för att förstärka vissa känslor. Betraktaren blir berörd om formspråket träffar rätt. Och träffar det rätt uppstår ett sug att prata om det man upplevt. ! Vi har just nu gjort listor på 19 422 st studiecirklar inkl studiecirklar på distans. på annan folkbildning är 7 585 st arrangemangslistor gjorda. Motsvarande siffror 31/10 2009 var: 17 426 st studiecirklar inkl studiecirklar på distans och 8 915 st annan folkbildning. FOtO: ÅKe OttOSSON/MeMFiS FiLM
Vad är på gång i din studiecirkel JUST NU? ■ Marita Bengtsson, leder ”Glädje Rörstrand” och ” Må bra-gruppen”, Lidköping: – Cirklarna riktar sig till ”daglediga” och består mest av kvinnor som är arbetslösa, långtidssjukskrivna eller pensionärer. Den första gruppen startade för några år sedan när Rörstrand lade ned fabriken här, sedan dess har det bara vuxit. Just nu ska en grupp besöka en 60-talsutställning på Skara museum, den andra ska få höra ett föredrag om hamnstaden som ska byggas i Lidköping. Programmet utformar deltagarna själva. Det är en mix av konsthantverk och samhällsorienterade studiebesök, såsom silversmide, tovning och tingsrättsbesök. – Vi pratar och skrattar mycket när vi möts. En kvinna sa att ”innan hon gick med i cirkeln, gick hon överhuvudtaget inte ut”. Nu ringer deltagarna till varandra och träffas även privat. ■ Ove Kjellström, leder ”Historia på nytt sätt”, Backe – Strömsund: – Vi är en fantastisk grupp med femton historieentusiaster som hållit ihop i nio år och fortfarande har jätteroligt. När vi startade började vi läsa in oss på stenåldern. Nu laddar vi inför 1600-talshistoriken hos samtliga byar i Sollefteå kommun. – En viktig drivkraft är att hitta arkeologiska fornlämningar. Vår förening, ”Forntid Ramsele”, har varit med och hittat flera fina lämningar i trakten, bland annat vid en cirka 5 000 år gammal boplats. Vi har också utforskat området kring Vengelälven, där det finns flest hällmålningar i hela Norrland. När vi hittar något kontaktar vi yrkesarkeologer och får vara med vid utgrävningarna. ■ Kia Erdogan, leder ”Coacha unga”, Bollnäs: – Just nu är vi mitt uppe i ett break- och streetdanceläger, där ett 30-tal barn och ungdomar deltar. Jag leder streetdance, en dans du kan se i amerikansk ”gettofilm”, där ungdomar väljer att dansa på gator i stället för att dricka alkohol eller ta droger. – Lägret ingår i vårt NBV-projekt ”Coacha unga”. Utifrån ungdomarnas egna idéer ordnar vi aktiviteter kring ämnen som alkohol, droger, rasism, samhälle och nya kulturer. Vi vill skapa ett alternativt forum där ungdomarna kan ta vara på samhällets förutsättningar, genom att lära sig hur saker fungerar. Hallå… Ulf Eriksson, förbundsrektor för NBV Nu ska förbundet börja använda en japansk fabriksmetod för att effektivisera arbetet. Berätta mer. – Toyota har utvecklat Lean-metoden, ett sätt att ta vara på resurser och effektivisera arbetet som funnits ända sedan företaget tillverkade vävstolar. Nuförtiden används metoden också på tjänsteorganisationer. Det handlar inte om att få arbetarna att springa fortare utan om att utföra ett arbete på ett smartare sätt. Kan du ge ett exempel? – Tänk dig en grupp som vill komma igång med en cirkel. De brinner för ämnet och vill starta fort. Om vi då har långa handläggningsprocesser tar det lång tid och gruppen hinner tappa intresset. Lean ska hjälpa oss att bli snabbare i vår service och exaktare i det man behöver få för att starta just den här cirkeln. Ska personalen jobba snabbare nu? – Inte hårdare, men effektivare. Det handlar inte om att kuva personer utan tvärtom att låta människor komma till sin rätt, ta och få större ansvar och inflytande. Hur fungerar Leankonceptet konkret? – Upplever du ett problem i dag går du till din FAKTA/Lean management Lean management kommer från Japan på 50-talet. Skapades av Toyota för göra bilproduktionen mer produktiv. Idag har Lean utvecklats till att omfatta även tjänstesektorn. Exempel på ställen som arbetar med Lean-metoden: Södertälje kommun, Universitetssjukhuset i Lund, Scania, Sophiahemmet i Stockholm och Skanska. Bilda var det första studieförbundet i Sverige som började arbeta med Lean. FOtO: aNderS edLuNd chef och ber den lösa det. Med Lean-metoden löser man saker i grupp och bidrar också själv i så kallade tavelmöten, där alla idéer fångas upp och sätts på pränt. Mötena är strukturerade och handlar om att ständigt förbättra verksamheten. Vad är målet? – Vi ska snabbt, engagerat och med hög kvalitet möta avdelningarnas önskemål om verksamhetsstöd. Var i processen är ni nu? – Vi har kört två pilotprojekt, ett på förbundskansliet och ett med tre studieavdelningar. Övriga avdelningar har påbörjat sina processer. Vi som kommit längst har analyserat nuläge och skapat målbild om var vi vill vara om två-tre år. Till det har vi tagit fram ett par lösningsspår och de implementeras nu. Kommer det att påverka cirkelledarna? – Det kommer att påverka alla: ledning, arbetstagare och märkas hos cirkelledare och deltagare. Man kommer bland annat att komma igång snabbare med cirklar, få snabbare utbetalningar, effektivare rapporteringar och bättre stöd. Mårten Gudmundhs nr 4/2010 | Oscar | 7
Page 1 and 2: En tidning för dig som är cirkell
Page 3 and 4: Rune Nilsson skriver om cirkelpedag
Page 5: Bara några knapptryck bort. Att de

4.10, Oscar - Film, droger och diskussioner - NBV

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?