3.11, Oscar - Studiecirkeln nykter skapelse - NBV
3.11, Oscar - Studiecirkeln nykter skapelse - NBV
3.11, Oscar - Studiecirkeln nykter skapelse - NBV
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Unga KRIS prisad i Almedalen<br />
Vi fyller 40! Så firar <strong>NBV</strong>-landet<br />
En tidning för dig som är cirkelledare<br />
hos Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet<br />
<strong>NBV</strong> Music Box på premiärturné i sju städer<br />
Nummer 3 2011<br />
»Så ser alltså den organisation ut, som jag har tänkt mig skola föra<br />
fram upplysningsarbetet i vårt land och utföra, hvad studiekurserna<br />
åsyftade, men ej mäktade. Hvarje studiecirkel skall för arbetaren bli<br />
en upplysningshärd så god som en folkhögskola.»<br />
- <strong>Oscar</strong> Olsson, i Reformatorn, 17 april 1902<br />
STUDIECIRKELN<br />
NYKTER SKAPELSE<br />
<strong>NBV</strong> FYLLER 40 • STUDIECIRKELN MER ÄN 100<br />
Smart<br />
pratstöd<br />
för cirkeln
40 ÅR –<br />
elleR 117<br />
Det låter motsägelsefullt men <strong>NBV</strong> firar sin 40-årsdag<br />
i höst. Jubileumsdagen är den 14 november<br />
2011. Men eftersom <strong>NBV</strong> bildades genom en<br />
sammanslagning av de tre äldsta studieförbunden<br />
i Sverige, kan man med fog säga att det är en<br />
117-åring som fyller år. Sveriges äldsta studieförbund, Godtemplarordens<br />
Studieförbund, bildades redan 1894. NGTO bildade<br />
sitt studieförbund 1904 och Blåbandsrörelsens Studieförbund<br />
bildades 1909.<br />
Den som nu kan studiecirkelns historia kanske höjer på<br />
ögonbrynet. <strong>Studiecirkeln</strong> startade<br />
ju 1902. Hur kan då Godtemplarordens<br />
Studieförbund ha bildats<br />
1894? Det kommer sig av att studiecirkeln<br />
hade en föregångare som<br />
kallades studiekurser. IOGT hade<br />
bildats 1851 i USA och spreds<br />
över världen med folkbildning som vapen mot dryckenskapen.<br />
Nykteristerna visste att det var genom kunskap och bildning som<br />
människor skulle motiveras att välja ett hel<strong>nykter</strong>t liv. Eftersom de<br />
stora befolkningsgrupperna stod utan de vanliga skolsystemen var<br />
kunskapstörsten hos de breda massorna stor. Godtemplarna rekryterade<br />
lärare som undervisade i kvällskurser för att både släcka<br />
kunskapstörsten och motivera och träna sina medlemmar för det<br />
samhällsförbättringsarbete som behövdes.<br />
<strong>Oscar</strong> Olsson var inte nöjd med studiekurserna. De blev för få<br />
och var för beroende av lärare. Han skrev ett förslag till reform,<br />
som publicerades den 17 april 1902 i godtemplarnas tidning Reformatorn<br />
(heter idag Accent). <strong>Oscar</strong> föreslog att studiekurserna<br />
skulle utvecklas till att bli kamratcirklar som kunde ledas av vem<br />
som helst i föreningen. Och namnet skulle vara studiecirkel för att<br />
markera det nya. Det pedagogiska knepet skulle vara diskussionen<br />
och dialogen mellan cirkelns medlemmar. Det är den reformen<br />
vi markerar som studiecirkelns födelse i Sverige.<br />
<strong>NBV</strong> är stolt över att det var hos oss det startade. Speciellt<br />
när vi vet att 1,8 miljoner deltagare i 279 000 cirklar i tio studieförbund<br />
följer <strong>Oscar</strong> Olssons grundprinciper mer än hundra år<br />
senare.<br />
När <strong>NBV</strong> nu fyller 40 år ska vi använda firandet till att blicka<br />
framåt. Cirkelledarens roll kommer att vara lika viktig i framtiden<br />
men det kommer säkert nya former som stöd. Det händer mycket<br />
i den elektroniska världen. <strong>NBV</strong> var först med en folkbildningsapplikation<br />
för smarta telefoner. Vi kallar den för ”<strong>NBV</strong> app”. Med den<br />
ska man kunna hitta något <strong>NBV</strong>-arrangemang över hela landet var<br />
man än befinner sig. Det är ett exempel<br />
på hur nya tekniker kan användas.<br />
Vi kommer inom <strong>NBV</strong> att diskutera<br />
hur fortbildning av cirkelledare ska<br />
utformas i framtiden. Vi gör försök med<br />
e-cirkel och mycket mer.<br />
Åke Marcusson, förbundsrektor <strong>NBV</strong><br />
2 | <strong>Oscar</strong> | nr 3/2011<br />
<strong>NBV</strong> är stolt<br />
över att det<br />
var hos oss det<br />
startade.<br />
Magnus Andersson, ordförande, och Kristoffer Johansson, kassör i Unga KRIS på plats<br />
under politikerveckan i Almedalen, Visby. På bröstet kampanjen "Statligt knark är<br />
också knark."<br />
Unga KRIS prisade<br />
i Almedalen<br />
Unga KRIS, en av de organisationer<br />
som just blivit medlemmar<br />
i <strong>NBV</strong>, vann i somras det<br />
prestigefyllda priset "Årets<br />
hetaste" under politikerveckan<br />
i Almedalen.<br />
Priset fick de för att de syntes<br />
och hördes mest och bäst<br />
både i sociala medier och traditionella<br />
tidningar och etermedia<br />
med sin kampanj ”Statligt knark<br />
är också knark” under veckan.<br />
Kristoffer Johansson, kassör<br />
i föreningen, är förstås både<br />
glad och nöjd.<br />
– Vi fick priset för att vi<br />
hade den bästa strategin, trots<br />
knappa resurser. Priset gör att<br />
vi får ännu mer utrymme i debatten.<br />
Vi är jätteglada för det,<br />
säger Kristoffer Johansson.<br />
– Vår kritik handlar om att<br />
reglerna för Subutex och Metadon<br />
behöver ändras, inte om<br />
enskilda personer.<br />
Unga KRIS blev vid årets<br />
förbundsmöte antagen som<br />
medlemsorganisation i <strong>NBV</strong>.<br />
– Vi är redan igång via<br />
moderförbundet KRIS. Men lite<br />
mer på sikt blir det en frihet för<br />
oss att kunna ordna cirklar och<br />
kulturarrangemang själva utan<br />
draghjälp. Det är väldigt bra, säger<br />
Kristoffer Johansson.<br />
– Det är viktigt för oss att tillhöra<br />
<strong>NBV</strong>. Här får vi hjälp med<br />
att fortbilda oss och utvecklas,<br />
både som organisation och<br />
människor.<br />
Unga KRIS är till för unga<br />
mellan 13 och 25 år. MG<br />
TIDNINGEN OSCAR är till för dig som är studiecirkelledare hos Nykterhetsrörelsens<br />
Bildningsverksamhet, <strong>NBV</strong>. Tidningen kommer ut fyra gånger per år.<br />
TF ANsvArig uTgivAre | Åke Marcusson TF reDAKTÖr | Rune Nilsson AssisTerANDe<br />
reDAKTÖr och FormgivAre | Mårten Gudmundhs TrycK | Sandvikens Tryckeri, Sandviken<br />
upplAgA | 9 000 exemplar omslAgsFoTo | Impacta<br />
uTgivNiNgsDAgAr | nr 1: 15–19/3, nr 2: 10–14/5, nr 3: 23–27/8, nr 4: 22–26/11<br />
KoNTAKTA reDAKTioNeN | tidningen.oscar@nbv.se<br />
| <strong>NBV</strong>, Tidningen <strong>Oscar</strong>, Box 12825, 112 97 Stockholm<br />
| tel: 08-672 61 00 | fax: 08-672 61 21<br />
vill Du läsA gAmlA Nummer? | www.nbv.se/oscar<br />
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet är studieförbundet för dig som är intresserad av: kultur, hantverk,<br />
musik, samhälle, demokrati, miljö, hälsa, alkohol- och drogfrågor, globala frågor, integration.<br />
Bakom <strong>NBV</strong> står: Riksförbundet Hälsofrämjandet, IOGT-NTO, IOGT-NTOs Juniorförbund (JUNIS), KRIS (Kriminellas<br />
Revansch i Samhället), Länkens Kamratförbund, Motorförarnas Hel<strong>nykter</strong>hetsförbund (MHF), MHF-Ungdom, Nykterhetsrörelsens<br />
Scoutförbund (NSF), Svenska Frisksportförbundet, Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund (SAN),<br />
Sveriges Blåbandsförbund (SBF), Sveriges Blåbandsungdom (SBU), Sveriges Lärares Nykterhetsförbund (SLN), Sveriges<br />
Polismäns Hel<strong>nykter</strong>hetsförbund (SPHF), Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Bosniakiska islamiska samfundet<br />
(BIS), Bosnisk- Hercegovinska Riksförbundet i Sverige (BHRF), Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige<br />
(BHKRF), Bosnisk- svenska kvinnoförbundet (BSKF), Unga KRIS och Tempel Riddare Orden.<br />
Foto: SoFia Modigh
FOTON: ISTOCKPHOTO<br />
Rune Nilsson skriver om cirkelpedagogik i <strong>Oscar</strong>. Rune har skrivit <strong>NBV</strong>:s Cirkelledaren<br />
och har lett oräkneliga cirkelledarutbildningar, inte minst för ledare<br />
bland deltagare med funktionsnedsättning. Han har varit lärare och rektor på<br />
Tollare folkhögskola och förbundsordförande i <strong>NBV</strong>.<br />
Bli omtyckt<br />
Det tar bara tre minuter....<br />
I mötet med nya cirkeldeltagare<br />
kan det gå<br />
snabbt. En fladdrande<br />
blick eller ett slappt<br />
handslag och hon/han<br />
har skaffat sig en första<br />
uppfattning. Den kan nyanseras<br />
efterhand men<br />
det första intrycket ger<br />
dig med- eller motvind.<br />
Tänk på detta för att<br />
skapa ett bra första<br />
intryck:<br />
• Ett fast stadigt handslag<br />
• Ha ögonkontakt<br />
• Le och visa att du<br />
är glad för att träffa<br />
henne/honom<br />
• Upprepa namnet och<br />
försök att minnas det<br />
• Kom inte för nära.<br />
Respektera den andres<br />
personliga rymd.<br />
”Det icke formella<br />
lärandet är viktigt för både<br />
individen och samhället.<br />
Dessutom är det viktigt<br />
att skapa olika typer av<br />
mötesplatser för människor<br />
och grupper. Jag tror att<br />
människan mår bra av att<br />
ständigt lära sig nya saker.<br />
Det utvecklar oss och är<br />
bra för samhället.”<br />
| Hanna Rönnmark, studiekonsult<br />
i <strong>NBV</strong> Väst, i boken<br />
Unga Folkbildare Om Framtiden<br />
Den första cirkeln<br />
– och din nästa<br />
Det var i IOGT:s tidning Reformatorn som <strong>Oscar</strong><br />
Olsson i april 1902 presenterade sin idé<br />
om studiecirklar. På hösten samma år började<br />
Studiecirkel 1 (den kallas ibland A-cirkeln)<br />
med sju deltagare, tre kvinnor och fyra män.<br />
<strong>Oscar</strong> själv var ledare.<br />
Så här var reglerna <strong>Oscar</strong> satte upp:<br />
• Minst fem och högst 30 medlemmar. Stiger<br />
antalet till 40, delas cirkeln i två<br />
• Cirkeln arbetar hela året<br />
• Till cirkeln köps minst lika många böcker<br />
som deltagare<br />
• Böckerna bör presentera så många bildningsgrenar<br />
som möjligt<br />
• Böckerna cirkulerar mellan deltagarna<br />
• Varje deltagare får ha en bok i cirka 14<br />
dagar<br />
• Vid första mötet bestämmer cirkeln antalet<br />
träffar, minst en i månaden<br />
• Vid varje träff hålls föredrag<br />
Finns det några likheter med dagens cirklar,<br />
109 år efter att den första startade? Vi har<br />
färre deltagare, 3–12 är vanligt. Cirkeln jobbar<br />
inte året om. Det finns en 40-veckorsregel<br />
(av bidragsskäl) som många ogillar. Det ska<br />
finnas studielitteratur som alla har tillgång<br />
till men varje deltagare behöver inte ha egna<br />
böcker. Detta varierar naturligtvis från cirkel<br />
till cirkel. Vi har inte föredrag vid varje träff<br />
men målet finns kvar: Varje deltagare ska<br />
lära sig något nytt. Det kan vara ledaren eller<br />
andra deltagare som förmedlar detta.<br />
Dessutom det som gör studiecirkeln unik:<br />
Dialogen – samtalet där alla bidrar. Fritt och<br />
frivilligt – studier på deltagarnas villkor.<br />
PEDAGOGIK<br />
stråktidstips<br />
Berätta om äldsta<br />
studieförbundet!<br />
Redan 1894 bildades<br />
IOGTs studieförbund,<br />
en av de tre som<br />
1971 blev <strong>NBV</strong>.<br />
Vet dina deltagare<br />
det? En stor del av<br />
denna <strong>Oscar</strong> ägnas<br />
117-åringen som<br />
fyller 40. Här finns<br />
intressanta fakta<br />
som du kan berätta<br />
vidare.<br />
För egen del<br />
Som cirkelledare kan du också<br />
behöva fylla på dina kunskaper,<br />
träffa andra ledare, få inspiration<br />
och känna att du har<br />
många kamrater. <strong>NBV</strong> har en<br />
genomtänkt trestegsutbildning<br />
för sina ledare.<br />
1. ledaren i fokus. Genomförs<br />
hemma och avdelningen<br />
ansvarar.<br />
2. gruppen i fokus. Förbundet<br />
ansvarar. Nästa kurs går<br />
16–17 september på Tollare<br />
folkhögskola i Nacka.<br />
3. ämnet i fokus. Avdelningen<br />
ansvarar. Du och din<br />
studiekonsulent kommer<br />
tillsammans fram till vilken<br />
utbildning du behöver.<br />
Läs böcker om vuxenpedagogik,<br />
t ex John Steinbergs<br />
Pedagogdoktorns handbok<br />
(Brain Books, 2006). För fler<br />
böcker kolla vad ditt bibliotek<br />
kan hjälpa till med. Många<br />
<strong>NBV</strong>-avdelningar har ledarböcker<br />
till utlåning. Eller varför<br />
inte en spännande roman som<br />
innehåller fakta som du kan<br />
ha glädje av. Rekommenderar<br />
Jonas Jonassons Hundraåringen<br />
som klev ut genom<br />
fönstret och försvann.<br />
nr 3/2011 | <strong>Oscar</strong> | 3
4 | <strong>Oscar</strong> | nr 3/2011
I år fyller Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 40 år. Men<br />
metoden som används, studiecirkeln, har ytterligare 70 år på nacken.<br />
Så här startade det hela – i <strong>nykter</strong>hetsrörelsen anno 1902. <strong>NBV</strong>:s Åke<br />
Marcusson guidar genom historien.<br />
HÄR FÖDS<br />
STUDIECIRKELN<br />
I <strong>NBV</strong>:s verksamhet är målet att människor ska utvecklas, förkovra<br />
sig och uppleva något extra positivt i livet. Gösta Vestlund, som vi<br />
kallar ”herr folkbildning”, har sagt i en intervju nyligen; ”Att höja den<br />
kulturella nivån är att höja kunskapsnivån. Det leder till insikt, som i<br />
sin tur leder till höjd analysförmåga och ökar toleransnivån i samhället.”<br />
Det visar på folkbildningens betydelse i det öppna samhälle som<br />
Sverige representerar.<br />
Folkbildning handlar om människors egen utveckling. Ordet<br />
bildning kommer ur tyskans Bildung och betyder ”formning efter förebild”.<br />
Det användes första gången av Johann Gottfried von Herder.<br />
Med den utgångspunkten kan man förstå att folkbildningens idé har<br />
utvecklats under lång tid. Och under stort inflytande från humanismens<br />
idéströmning i Europa under 1700- och 1800-talen.<br />
De humanistiska idéerna växte fram redan i antikens Grekland<br />
och skapade ett bildningsideal med fokus på att kunna handla rätt<br />
och leva ett liv i harmoni. Gösta Vestlund skriver i en av sina böcker<br />
att dessa ideal också fanns i t.ex. utbildningen av ämbetsmän i<br />
Babylon, av brahmanerna i Indien och av mandarinerna i Kina. Om vi<br />
fått begreppet bildning från Tyskland så har de i sin tur fått det från<br />
grekiskans Paideia som stod för vishet och en allsidig utveckling av<br />
människans alla sinnen. I vart fall när det gäller innebörden av ordet.<br />
Bildningsutvecklingen i början av 1800-talet hade fokus<br />
på den högre utbildningen. Statsmannen Wilhelm von<br />
Humboldt är grundaren av Berlins universitet 1810. Som<br />
bildningsminister förespråkade han där ”undervisningens frihet”.<br />
Därigenom skulle man kunna ta vara på människans naturliga strävan<br />
att utveckla sin inre potential och kapacitet. Där hittar vi alltså<br />
grunden till de bildningsideal som är kärnan i vad vi kallar folkbildning,<br />
även om det då endast avsåg den högre utbildningen.<br />
I Sverige fanns aktiva människor som omfattades av humanismens<br />
ideal. Biskopen Jesper Svedberg i Skara hade redan på<br />
1720-talet ställt ut boklådor i kyrkan för att stimulera församlingsborna<br />
att ”utveckla sin inre potential genom att läsa”. Kyrkan<br />
fortsatte att skapa bibliotek och hade under 1800-talet flera tusen.<br />
1838 kom den första motionen i riksdagen om att allmänna bibliotek<br />
skulle inrättas. 1842 kom den berömda folkskolestadgan, som<br />
skulle lära alla svenskar att läsa och skriva.<br />
Folkrörelsernas intåg i Sverige satte nytt fokus på bildningsidealen<br />
i perspektivet att alla människor skulle omfattas. Den tidiga<br />
bildningsrörelsen i första halvan av 1800-talet grundades på ett<br />
elitistiskt tänkande. Makt och inflytande kunde man meritera sig<br />
för. Den allmänna rösträtten var tänkbar men bara när bildningen<br />
hade lärt människor hut och hyfs. Det klassiska bildningsarvet var<br />
reserverat för de samhällsklasser som kunde skicka sina barn till<br />
läroverk och universitet. Alternativet till detta växte fram inom de tre<br />
klassiska folkrörelserna under 1800-talet, väckelserörelsen, <strong>nykter</strong>hetsrörelsen<br />
och arbetarrörelsen.<br />
För att nå de ”politiska målen” om alla människors lika rätt och<br />
värde krävdes att organisationerna organiserade studiekurser, bibelstudier<br />
och föreläsningar. Under 1880-talet stod diskussionen mellan<br />
å ena sidan synen att bildningen var lösningen på den sociala<br />
frågan. Den linjen företräddes av liberalerna med Anton Nyström i<br />
spetsen. August Palm och socialisterna, å andra sidan, hävdade att<br />
det inte var okunnighet som orsakade fattigdom utan det var fattigdom<br />
som orsakade okunnighet.<br />
Palm vann den politiska debatten men de två linjerna fördes<br />
senare samman av till exempel Hjalmar Branting till ett traditionellt<br />
bildningsideal. Nu fokuserades på självbildningens kraft som etablerades<br />
av filosofen och akademiledamoten Hans Larsson. Synsättet<br />
att bildning är en del av en egen aktivitet drevs också av Ellen Key,<br />
som såg folkrörelserna som den kraft som bar upp folkbildningsarbetet.<br />
Dessa två hade stor påverkan på <strong>Oscar</strong> Olsson, som anammade<br />
tron på att självundervisning var nyckeln till framgång. Därmed slöts<br />
folkbildningscirkeln till det grekiska ursprunget i Paideia och framför<br />
allt Sokrates beskrivning av dialogen som vapen för bildning. <strong>Oscar</strong><br />
var mycket aktiv i IOGT och engagerade sig starkt i studiekurserna<br />
som den lärare han utbildat sig till. Han deltog i det internationella<br />
arbetet och var IOGTs internationella president från 1930 till 1947.<br />
<strong>Oscar</strong> hade också ett starkt politiskt engagemang och var 1913–<br />
1948 riksdagsman för socialdemokraterna.<br />
I<br />
➻<br />
nr 3/2011 | <strong>Oscar</strong> | 5<br />
juli 1902 skulle IOGT i Sverige hålla kongress i Stockholm. IOGT<br />
International hade just firat sitt 50-årsjubileum och den svenska<br />
grenen var detta år för första gången den största nationella
<strong>Oscar</strong> ville med det nya namnet markera att det skulle vara en cirkel i kamr<br />
ha tillgång till en bok och han skrev att boken efter cirkel skulle skänkas til<br />
lemmar skulle få tillgång till den goda litteraturen.<br />
<strong>Oscar</strong> Olsson skriver boken "Ibsens dramer". Fotot finns på Tollare folkhögskola i ett rum dedikerat till <strong>Oscar</strong> Olsson.<br />
➻IOGT-organisationen. Den svenska kongressen hölls parallellt med<br />
den internationella. Den 10 april skrev <strong>Oscar</strong> en artikel i medlemstidningen<br />
Reformatorn, där han förklarade hur studiekurserna<br />
fungerade och vilka svagheterna var i detta utbildningssystem. I det<br />
följande numret, den 17 april 1902, kom artikel nummer två med<br />
reformförslaget. Det utformade <strong>Oscar</strong> som en motion till sommarens<br />
IOGT-kongress.<br />
Det är alltså denna artikel nummer två som utgör studiecirkelns<br />
födelse. <strong>Oscar</strong> ville med det nya namnet markera att det skulle<br />
vara en cirkel i kamratkretsen och inte en lärarstyrd kurs. Han ville<br />
att varje deltagare skulle ha tillgång till en bok och han skrev att<br />
boken efter cirkel skulle skänkas till föreningens bibliotek. Därmed<br />
skulle spridningseffekten öka. Fler medlemmar skulle få tillgång<br />
till den goda litteraturen. <strong>Oscar</strong> var övertygad om att god litteratur<br />
6 | <strong>Oscar</strong> | nr 3/2011<br />
skulle skapa den folkbildning som behövdes för att uppnå det bättre<br />
samhälle som både <strong>nykter</strong>hetsrörelsen och arbetarrörelsen hade<br />
som mål.<br />
Studiekurserna pågick under hela året. Därför ville <strong>Oscar</strong> att<br />
cirklarna också skulle göra det och ordna minst ett samkväm varje<br />
månad. Där har vi grunden till dagens studieförbunds kulturella aktiviteter.<br />
Och artikeln avslutades med <strong>Oscar</strong>s ord: ”<strong>Studiecirkeln</strong> ska<br />
därmed utföra vad studiekurserna åsyftade men inte mäktade. Varje<br />
studiecirkel ska för arbetaren bli en upplysningshärd så god som en<br />
folkhögskola.”<br />
I studiecirkelns födelse ingick således de tre ingredienserna<br />
boken som huvudmaterialet, kamratgruppen som studierummet<br />
och dialogen som vapnet för individen att utveckla sin inre potential<br />
och kapacitet. Det visade sig att dessa tre blev en fungerande<br />
FAKTA | År 1902-03: 15 (C) cirklar startas, 351 (B) böcker i bibliotek, 1903-04: 19 (C) 608 (B), 1904-05: 59 (C) 1 681 (B), 1905-06: 118 (C) 5 343 (B), 1906-07: 200 (C)
atkretsen och inte en lärarstyrd kurs. Han ville att varje deltagare skulle<br />
l föreningens bibliotek. Därmed skulle spridningseffekten öka. Fler med-<br />
enhet med stor spridning. Den första cirkeln startade <strong>Oscar</strong> Olsson<br />
själv i Lund men under det första verksamhetsåret 1902-1903<br />
startade 14 cirklar till. Parallellt startades 15 nya föreningsbibliotek.<br />
Det köptes in 351 böcker till dessa cirklar och bibliotek. Men tio<br />
år senare genomfördes 752 cirklar över hela landet och det fanns<br />
752 föreningsbibliotek som hade 81 103 bokband. Dessa böcker<br />
hade också lånats ut till andra föreningsmedlemmar i stor skala. Det<br />
redovisades 99 196 boklån.<br />
Det hade nu gått mer än 60 år sedan den första motionen i<br />
riksdagen togs om att skapa bibliotek. Men inget hade hänt.<br />
Bildningstörsten var stor och frågan diskuterades ivrigt<br />
under 1900-talets första decennium. Regeringen tillsatte 1909<br />
en biblioteksutredning. Den skulle göras av högerkvinnan Valfrid<br />
Palmgren. Under arbetet kom hon i kontakt med <strong>Oscar</strong> Olsson som<br />
presenterade hur studiecirkeln fungerade och vilken effekt den<br />
hade på de bibliotek som nu byggdes upp runt om i landet. Valfrid<br />
”köpte hela idén” och såg vilken potential modellen hade. Om<br />
<strong>nykter</strong>hetsrörelsen hade över 700 bibliotek skulle en breddad bas<br />
kunna nå ut till alla människor. Det tilltalade den nyhumanistiska<br />
grundsyn hon hade. Bildning är en inre process som steg för steg<br />
utvecklar individens moral och estetiska förmåga. Målet var återigen<br />
den harmoniska människan.<br />
Riksdagen antog 1912 Valfrids förslag om att inrätta ett statsbidrag<br />
till inköp av böcker till studiecirkelbibliotek. Det ökade intresset<br />
för studiecirklar i flera organisationer. Rickard Sandler hade redan<br />
1907 talat på SSU:s kongress om ”Socialdemokrati och folkbildning”.<br />
Men han mötte visst motstånd och inte förrän statsbidraget till<br />
inköp av böcker infördes fanns grogrunden för att bilda Arbetarnas<br />
Bildningsförbund, ABF, i november 1912. Men också för <strong>nykter</strong>hetsrörelsen<br />
gav riksdagsbeslutet stöd till fortsatt utveckling. Antalet<br />
bokband i biblioteken inom Godtemplarordens Studieförbund<br />
fördubblades under de följande fem åren.<br />
I<br />
och med statsbidraget till bokinköp var studiecirkeln som<br />
folkbildningsmodell accepterad i Sverige. Visserligen startades<br />
1902 en motsvarande modell i Tyskland. Men grundaren där,<br />
Wilhelm Schwaner, gav den namnet ”Volkhochschule” efter inspiration<br />
av Grundtvig i Danmark. Verksamheten i Tyskland idag omfattar<br />
alla 16 delstaterna och det finns mer än tusen lokala studieförbund.<br />
Men den mesta verksamheten liknar nog mer studiekurserna med<br />
lärarledd verksamhet även om kamratcirkeln också dyker upp ibland.<br />
Den svenska modellen kom att utvecklas med studiecirkeln<br />
som grund. Statsbidraget fortsatte och är idag betydande till de tio<br />
studieförbund som idag verkar i <strong>Oscar</strong> Olsson anda. Men kampen<br />
om bildningssynen har pågått under hela tiden. På 1910-talet var<br />
debatten intensiv eftersom den politiska debatten var het. Zeth<br />
Höglund agiterade för att bildningen skulle ersättas med skolning i<br />
socialistisk och marxistisk klasskamp. Han hade stöd till exempel av<br />
Ture Nerman men motstånd av Kata Dalström som hävdade att bild-<br />
ning står över klasserna. Bildning är det mänskliga gemensamma.<br />
I<br />
de traditionella folkrörelsernas början samlades människorna i<br />
föreningar och fick bildning på köpet. Det höjde deras självförtroende<br />
och de kunde delta i kampen om det bättre samhälle<br />
man drömde om. Folkrörelsernas idé var att stärka individerna, att ge<br />
dem mod att ta makten över sina liv men att göra det tillsammans<br />
med andra i en solidarisk kamp. Vapnet var folkbildningen.<br />
Det kan illustreras med Torsten Fogelqvists beskrivning. Torsten<br />
var rektor för socialdemokraternas vapensmedja Bommersvik<br />
1912–1918. Han såg framför sig tre människotyper, de sökande,<br />
de sovande och de färdiga. ”Faran ligger i”, skrev han, ”att tro att vi<br />
ska utbilda, forma och utveckla människor till färdiga människor.”<br />
Han skrev också att ”den som tycker att hon är färdigutbildad, kan<br />
allt, har utvecklat allt, har en världsbild som är fix i sin kamera, blir<br />
stillastående. Folkbildning ska skapa växande och vardande människor<br />
i motsats till de som försöker skapa fasta, färdiga människor.<br />
Informationsspridningen är idag ofantligt mycket större än tidigare.<br />
Med ny teknik ges oanade möjligheter till att nå många människor<br />
med information på kort tid.<br />
För att förstå världen måste man förstå sin närmiljö. För att förstå<br />
vad som händer måste man kunna samtala med andra människor.<br />
Däri ligger folkbildningens stora styrka, i studiecirkeln kan man<br />
lyssna till andra, själv bidra men också ta sig tid till reflektion. Man<br />
kan skaffa kunskap och sedan värdera vad som sker omkring en.<br />
Alltför många har fastnat i metoden att använda informationsteknik<br />
för att ”föra ut sitt budskap”. Mot det står folkbildningens ideal. Förre<br />
kulturministern Bengt Göransson skriver i sin bok Tankar om politik:<br />
”Den nya, snabbare och effektivare informationsspridningen leder<br />
gärna tanken fel. Vi tänker inte fortare idag än vad vi gjorde förr.”<br />
De senaste decennierna har en utveckling skett mot att<br />
integrera folkbildning och den högre utbildningen parallellt<br />
med att forskning om folkbildning har fått ökat intresse.<br />
1990 bildades Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning<br />
vid Linköpings universitet. Ett år senare grundades Föreningen<br />
för folkbildningsforskning, FffF, en ideell förening som vänder sig<br />
till folkbildningens aktörer med i övrigt har samma syfte som Mimer.<br />
Det forskas om folkbildning på många håll. Södertörns högskola är<br />
ett sådant center utöver Linköping. Och det finns fler exempel.<br />
Man kan beskriva det som om cirkeln om folkbildning därmed<br />
sluts. I Berlin 1810 blev folkbildningsidealen något nytt för vuxet<br />
lärande. Under de senaste 200 åren har folkbildningen integrerats i<br />
vanliga skolsystem och använts som redskap i folkrörelsernas kamp<br />
om ett bättre samhälle. Idag är folkbildning en naturlig del också i<br />
den högre utbildningen och utvecklas parallellt inom tio studieförbund.<br />
När <strong>NBV</strong> i november firar sitt 40-årsjubileum är det bara en<br />
markering att de tre äldsta studieförbunden i Sverige gick samman.<br />
<strong>NBV</strong>:s ursprung finns med under en stor del av denna långa<br />
bildningsresa.<br />
Åke Marcusson<br />
13 168 (B), 1907-08: 316 (C) 18 877 (B), 1908-09: 447 (C) 27 639 (B), 1909-10: 556 (C) 45 542 (B), 1910-11: 672 (C) 62 221 (B), 1911-12: 752 (C) 81 103 (B)<br />
nr 3/2011 | <strong>Oscar</strong> | 7
Att blanda den äldsta studiecirkel vi har med det modernaste konceptet att hålla studiecirkel, det är idén bakom att hålla cirkel nummer ett igen över hundra år efter premiären.<br />
Cirkeln kommer att hållas med internet som samlingsplats.<br />
Cirkel nummer ett blir e-cirkel<br />
På hösten år 1902 startar<br />
<strong>Oscar</strong> Olsson den allra första<br />
studiecirkeln, cirkel nummer<br />
ett. Platsen är Lund. Tre kvinnor<br />
och fyra män träffas.<br />
Nu ska denna första cirkel<br />
återuppstå, som e-cirkel.<br />
– Det är ett kul koncept att<br />
uppmärksamma 40-årsjubilieet<br />
genom att låta cirkel nummer<br />
ett återuppstå i det modernaste<br />
koncept vi har. säger Åke Marcusson,<br />
förbundsrektor i <strong>NBV</strong>.<br />
Den första cirkeln drev <strong>Oscar</strong><br />
Olsson själv från Lund. Hur den<br />
var upplagd finns väl bevarat i<br />
olika dokument.<br />
8 | <strong>Oscar</strong> | nr 3/2011<br />
I boken Studiecirklarnas minnesskrift<br />
från 1922 skriver Knut<br />
Löf, en av de som var med från<br />
allra första början:<br />
"Vi läste skönlitteratur gemensamt<br />
– början gjordes med<br />
Rydbergs Singoalla, vi studerade<br />
<strong>nykter</strong>hetsfrågan – bland<br />
annat genomgicks Bunges<br />
standardföredrag I alkoholfrågan<br />
grundligt. Vi studerade<br />
<strong>nykter</strong>hetsrörelsens i Sverige<br />
historia/... /<br />
Vi studerade anatomi och<br />
hälsolära - små handböcker<br />
funnos, som användes som<br />
grundlinjer och som alla skulle<br />
ha, vi sysslade med rätts-,<br />
stats- och kommunalkunskap<br />
efter samma linjer, och vi<br />
gjorde så gott vi kunde."<br />
Detaljerna kring urvalet av<br />
material för den återuppståndna<br />
cirkel nummer ett är ännu inte<br />
preciserade. Men klart är att<br />
e-cirkeln blir av.<br />
– Vi vill testa just cirkel nummer<br />
ett, för att visa att till och<br />
med över hundra år gamla studiecirklar<br />
fortfarande kan hålla<br />
måttet, säger Åke Marcusson.<br />
Med internet som plattform<br />
knyts historia och framtid ihop.<br />
Konceptet att hålla e-cirklar<br />
pågår redan i <strong>NBV</strong>-landet, så<br />
tekniken för detta finns redan.<br />
Det är ännu inte klart när<br />
denna jubileumscirkel ska hållas.<br />
En sondering av intresset för<br />
cirkeln pågår för fullt.<br />
– För den som är cirkelledare<br />
kan det här vara extra intressant.<br />
Här finns bland annat möjligheten<br />
att spegla det pedagogiska<br />
från då med metoder vi använder<br />
i dag. Vem vet, kanske var<br />
det till och med bättre förr?<br />
Mårten Gudmundhs<br />
Är du intresserad av att vara<br />
med i just den här cirkeln?<br />
Ring kansliet i Stockholm<br />
(08-672 61 00) eller maila<br />
info@nbv.se så håller vi dig<br />
underrättad om hur det går.
SÅ HÄR FIRAR VI <strong>NBV</strong> 40<br />
<strong>NBV</strong> fyller 40 år den 14 november 2011. Detta kommer att firas i avdelningarna<br />
och i många studiecirklar både dagarna före och efter. Här är några exempel.<br />
<strong>NBV</strong> MittSverige<br />
har sex kontor och kommer att ordna träffar<br />
för de medlemsföreningar som finns i deras<br />
arbetsområde. Vi bjuder också in kulturnämndernas<br />
ordförande (motsvarande). Det<br />
bli sex tårtkalas. I Östersund hälsar avdelningen<br />
RT Jämteborg särskilt välkommen<br />
och i Sundsvall hälsar vi RT Verdandi, BHRF<br />
och Unga Kris välkomna. (Tempelriddarorden<br />
är ny medlem i <strong>NBV</strong>). Samtidigt som de<br />
kalasar på tårtan har vi lite information och<br />
underhållning av trubadur Lars-Åke Melin.<br />
<strong>NBV</strong> Stockholms län<br />
genomför i Stockholm en Jubileums- och<br />
framtidskonferens 12-13 november för<br />
medlemsorganisationerna, där vi också<br />
visar exempel från vår verksamhet. Under<br />
konferensdelen hjälper kända folkbildare<br />
oss att titta framåt och diskutera framtidens<br />
folkbildning. I Norrtälje och Södertälje blir<br />
det <strong>NBV</strong>-tårtor för medlemsföreningarna.<br />
<strong>NBV</strong> Jönköpings län<br />
ska ha öppet hus med speciellt inbjudna<br />
gäster. Medlems- och samarbetsorganisationerna<br />
ska också bjudas in. Det blir så klart<br />
födelsedagstårta.<br />
<strong>NBV</strong> Halland<br />
kombinerar den 14 november 40-årsfirandet<br />
med en upptaktskonferens kl 18.00.<br />
Medlemsorganisationerna får en särskild<br />
inbjudan till <strong>NBV</strong>:s nya lokaler på Andersbergsringen<br />
2 i Halmstad. Det blir musikunderhållning<br />
med grupper som bedriver<br />
musikverksamhet som studiecirkel hos<br />
<strong>NBV</strong>. Exempelvis NOT Unplugged. Samtidigt<br />
kommer en bukett med nya och en del<br />
gamla cirkelämnen att presenteras.<br />
<strong>NBV</strong> Sydost<br />
firar stort genom att bjuda de som gått i<br />
studiecirkel hos oss under 2010 och/eller<br />
2011 på ett kostnadsfritt kulturarrangemang!<br />
Dessutom får varje deltagare ta med<br />
sig en vän.<br />
Följande arrangemang erbjuds:<br />
1 oktober | Joe Labero-show, Växjö<br />
2 oktober | Föreläsning och fotboll, Kalmar<br />
14 oktober | Teaterföreställning, Ronneby<br />
3 november | Revyn Boeing Boeing, Oskarshamn<br />
13 november | Föreläsning med Theodor<br />
Kallifatides, Växjö<br />
25 november | Föreläsning/framträdande<br />
med Dogge Doggelito, Karlskrona.<br />
Hur ska ni fira hos er? Maila och berätta!<br />
tidningen.oscar@nbv.se<br />
nr 3/2011 | <strong>Oscar</strong> | 9
<strong>NBV</strong> hjälper bosnier att<br />
utveckla demokratin<br />
Fyra av de sex nya medlemsorganisationerna är bosniska. Samordnar den bosniska verksamheten gör förbundskonsulenten Fadila Jasarevic (t h).<br />
Tolv procent av <strong>NBV</strong>:s verksamhet.<br />
Så stor andel av <strong>NBV</strong>:s verksamhet<br />
kommer från de aktiva<br />
bosniska organisationerna.<br />
1992– 993 drog kriget fram i det forna Jugoslavien.<br />
30 000, ja kanske uppåt 50 000<br />
bosnier sökte sig till Sverige. De kom från<br />
ett kommunistiskt enpartivälde. Hur skulle<br />
de kunna klara sig i vårt öppna demokratiska<br />
samhälle? Svaret var folkbildning. Den<br />
bosniske ambassadören i Sverige Izet Serdarevic<br />
var medlem i IOGT. Han och <strong>NBV</strong>:s<br />
dåvarande förbundsrektor Stefan Degerlund<br />
fann varandra och startade projekt både i<br />
Bosnien och i Sverige. Det var främst två<br />
<strong>NBV</strong>-medlemsförbund som engagerade sig:<br />
IOGT-NTO och NSF.<br />
Många bosnier blev medlemmar i de<br />
organisationerna men startade också egna<br />
föreningar. Folkbildningen visade sig vara en<br />
utmärkt metod för att utveckla dessa. Idag<br />
10 | <strong>Oscar</strong> | nr 3/2011<br />
finns många bosnier i styrelserna för <strong>NBV</strong>avdelningarna<br />
som representanter för andra<br />
<strong>nykter</strong>hetsorganisationer.<br />
Vid <strong>NBV</strong>:s förbundsmöte i år blev fyra<br />
bosniska organisationer medlemmar. Samtliga<br />
hade redan samarbetsavtal. De svarar<br />
för en betydande del av <strong>NBV</strong>:s verksamhet,<br />
cirka 12 procent. De viktigaste ämnena<br />
är integration, folkbildning, demokrati och<br />
<strong>nykter</strong>het.<br />
Många avdelningar försöker få igång<br />
grupper där också svenskar deltar t ex i<br />
Olikfientlighet, ett material mot fördomar<br />
som tar upp främlingsfientlighet, rasism,<br />
homofobi, islamofobi med mera.<br />
Fadila Jasarevic är förbundskonsulent i<br />
<strong>NBV</strong> och har kontakter med den bosniska<br />
verksamheten på alla nivåer. Hon är mycket<br />
glad över att de fyra organisationerna nu är<br />
medlemsorganisationer. Då kan de representera<br />
sig själva och hjälpa <strong>nykter</strong>hetsrörelsen<br />
att få nya kontakter.<br />
Rune Nilsson<br />
I juni 2011 hölls världskonferens i Malmö, arrangerad av den globala vuxenutbildnings- och folkbildningsorganisationen<br />
International Council for Adult Education (ICAE). <strong>Oscar</strong> konstaterar att vuxenutbildning är en världsfråga.<br />
Här är nya medlemmarna<br />
Bosnisk-Hercegovinska Riksförbundet<br />
i Sverige, BHRF, arbetar för<br />
jämlikhet mellan människor och folkgrupper.<br />
www.bhsavez.org<br />
Bosniakiska islamiska samfundet,<br />
BIS, är ett självständigt trossamfund för<br />
bosniaker och andra muslimer i Sverige.<br />
www.izb.se<br />
Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund<br />
i Sverige, BHKRF, sysslar<br />
med jämställdhet, integration, mångfald,<br />
demokrati, frågor angående barn och<br />
ungdom, allmänna kvinnofrågor, kulturella<br />
verksamheter, humanitär hjälp, samarbete<br />
med andra organisationer i Sverige, osv.<br />
www.bhkrf.se<br />
Bosnisk-Svenska Kvinnoförbundet,<br />
BSKF, jobbar för flickor och kvinnor från<br />
Bosnien-Hercegovina och Sverige.<br />
www.bssz.se
Det lokala bandet New Foundation öppnade turnén tillsammans med sundsvallsbanden Pretty Penny och Modern World i Nyköping.<br />
Sjustadsturné visar upp<br />
det bästa av <strong>NBV</strong>:s musik<br />
Tretton nya spännande band i sju<br />
städer. Så blev laguppställningen<br />
när <strong>NBV</strong>:s musikverksamhet Music<br />
Box debuterade som turnéarrangör.<br />
Seven City Music Box Tour är i full gång när<br />
<strong>Oscar</strong> skickas till tryck.<br />
– Det finns många bra band i <strong>NBV</strong>:s<br />
musikverksamhet, så vi har fått gallra bland<br />
dem som skickat in sina demoinspelningar,<br />
säger Mats Jönsson ansvarig för Music Box.<br />
Rekryteringen av band till turnén har<br />
skötts lokalt i de avdelningar som är med<br />
och arrangerar en spelning. Banden har<br />
skickat in sina låtar till den lokala konsulenten.<br />
Konsulenten har i sin tur gjort ett urval<br />
som hamnat hos Music Box arbetsgrupp,<br />
bestående av konsulenter från olika delar av<br />
landet, som därefter tagit beslut.<br />
Tretton band blev det till slut i vad som fått<br />
namnet ”Seven City Music Box Tour 2011”.<br />
Bandet New Foundation, öppnade tillsammans<br />
med sundsvallsbanden Pretty Penny<br />
och Modern World turnén på Borggården i<br />
Nyköping.<br />
Fram till den tredje september ska också<br />
Örebro, Sundsvall, Halmstad, Karlskrona,<br />
Göteborg och Växjö besökas.<br />
Med på turnén är Ungdomens Nykterhetsförbund,<br />
som gör aktiviteter av olika<br />
slag i samband med konserten.<br />
Här är banden – och länkarna för att veta<br />
mer: Silversystrar, Precious Tears, Tower<br />
Hiphop, Pikkadolls, The Messerschmitt<br />
Twins, Pretty Penny, Modern World, The<br />
Dots, Vapenbröder, Lambs and Lions, Clean<br />
Attick, New Foundation och Demon Seed.<br />
Turnéplanen ser ut som följer: Nyköping<br />
19 aug, Örebro 20 aug, Sundsvall 24 aug,<br />
Halmstad 26 aug, Karlskrona 27 aug, Göteborg<br />
2 sept och Växjö 3 sept.<br />
Mårten Gudmundhs<br />
Har du en Iphone eller en Androidtelefon? Missa inte att ladda ner vår fiffiga applikation (länkar finns på www.<br />
nbv.se). Med appen ser du enkelt vilket <strong>NBV</strong>-utbud som finns i närområdet där du är för tillfället.<br />
Foto: Bengt-Åke ohlSSon<br />
nr 3/2011 | <strong>Oscar</strong> | 11
Pratlådan<br />
smart<br />
draghjälp<br />
i samtalet<br />
när det är dags för stråktid i cirkeln, då<br />
kommer Pratlådan väl till pass. Ryck ett<br />
kort, läs – och samtalet är igång.<br />
Pratlådan finns i alla avdelningar. Kanske har du som cirkelledare<br />
ett eget ex. Den är perfekt när man i cirkeln vill<br />
diskutera viktiga samhällsfrågor framför allt om man har<br />
träffats av andra skäl, till exempel musik eller hantverk.<br />
Här finns närmare hundra frågekort, ibland med svar på baksidan<br />
och ibland utan, och över trettio bilder som kittlar både intellekt<br />
och känsla.<br />
Låt stråktiden bli en lustfylld och intressant del av studiecirkeln.<br />
Det skadar inte att ibland ta hjälp av slumpen när ämnet<br />
för dagen ska väljas.<br />
Alltid lär man sig något nytt i Pratlådan.<br />
Vet du till exempel om det rent biologiskt är<br />
mindre, större eller lika stor risk för kvinnor<br />
att smittas av hiv vid ett oskyddat samlag då<br />
ena parten är hiv-positiv? Rätt svar finns uppochner<br />
på sidan...<br />
om kondom ska användas. Tänkvärt.<br />
av världen vanligtvis män som bestämmar när och hur ofta man ska ha sex och<br />
Kvinnor löper nästan dubbelt så stor risk att smittas. Trots det är det i stora delar<br />
Posttidning B<br />
Avsändare: <strong>NBV</strong>, Box 12825, 112 97 Stockholm<br />
Att AnvänDA I cIrKEln<br />
rubba dina cirklar