3.11, Oscar - Studiecirkeln nykter skapelse - NBV

More documents

Recommendations

Info

4 | Oscar | nr 3/2011
I år fyller Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 40 år. Men metoden som används, studiecirkeln, har ytterligare 70 år på nacken. Så här startade det hela – i nykterhetsrörelsen anno 1902. NBV:s Åke Marcusson guidar genom historien. HÄR FÖDS STUDIECIRKELN I NBV:s verksamhet är målet att människor ska utvecklas, förkovra sig och uppleva något extra positivt i livet. Gösta Vestlund, som vi kallar ”herr folkbildning”, har sagt i en intervju nyligen; ”Att höja den kulturella nivån är att höja kunskapsnivån. Det leder till insikt, som i sin tur leder till höjd analysförmåga och ökar toleransnivån i samhället.” Det visar på folkbildningens betydelse i det öppna samhälle som Sverige representerar. Folkbildning handlar om människors egen utveckling. Ordet bildning kommer ur tyskans Bildung och betyder ”formning efter förebild”. Det användes första gången av Johann Gottfried von Herder. Med den utgångspunkten kan man förstå att folkbildningens idé har utvecklats under lång tid. Och under stort inflytande från humanismens idéströmning i Europa under 1700- och 1800-talen. De humanistiska idéerna växte fram redan i antikens Grekland och skapade ett bildningsideal med fokus på att kunna handla rätt och leva ett liv i harmoni. Gösta Vestlund skriver i en av sina böcker att dessa ideal också fanns i t.ex. utbildningen av ämbetsmän i Babylon, av brahmanerna i Indien och av mandarinerna i Kina. Om vi fått begreppet bildning från Tyskland så har de i sin tur fått det från grekiskans Paideia som stod för vishet och en allsidig utveckling av människans alla sinnen. I vart fall när det gäller innebörden av ordet. Bildningsutvecklingen i början av 1800-talet hade fokus på den högre utbildningen. Statsmannen Wilhelm von Humboldt är grundaren av Berlins universitet 1810. Som bildningsminister förespråkade han där ”undervisningens frihet”. Därigenom skulle man kunna ta vara på människans naturliga strävan att utveckla sin inre potential och kapacitet. Där hittar vi alltså grunden till de bildningsideal som är kärnan i vad vi kallar folkbildning, även om det då endast avsåg den högre utbildningen. I Sverige fanns aktiva människor som omfattades av humanismens ideal. Biskopen Jesper Svedberg i Skara hade redan på 1720-talet ställt ut boklådor i kyrkan för att stimulera församlingsborna att ”utveckla sin inre potential genom att läsa”. Kyrkan fortsatte att skapa bibliotek och hade under 1800-talet flera tusen. 1838 kom den första motionen i riksdagen om att allmänna bibliotek skulle inrättas. 1842 kom den berömda folkskolestadgan, som skulle lära alla svenskar att läsa och skriva. Folkrörelsernas intåg i Sverige satte nytt fokus på bildningsidealen i perspektivet att alla människor skulle omfattas. Den tidiga bildningsrörelsen i första halvan av 1800-talet grundades på ett elitistiskt tänkande. Makt och inflytande kunde man meritera sig för. Den allmänna rösträtten var tänkbar men bara när bildningen hade lärt människor hut och hyfs. Det klassiska bildningsarvet var reserverat för de samhällsklasser som kunde skicka sina barn till läroverk och universitet. Alternativet till detta växte fram inom de tre klassiska folkrörelserna under 1800-talet, väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen. För att nå de ”politiska målen” om alla människors lika rätt och värde krävdes att organisationerna organiserade studiekurser, bibelstudier och föreläsningar. Under 1880-talet stod diskussionen mellan å ena sidan synen att bildningen var lösningen på den sociala frågan. Den linjen företräddes av liberalerna med Anton Nyström i spetsen. August Palm och socialisterna, å andra sidan, hävdade att det inte var okunnighet som orsakade fattigdom utan det var fattigdom som orsakade okunnighet. Palm vann den politiska debatten men de två linjerna fördes senare samman av till exempel Hjalmar Branting till ett traditionellt bildningsideal. Nu fokuserades på självbildningens kraft som etablerades av filosofen och akademiledamoten Hans Larsson. Synsättet att bildning är en del av en egen aktivitet drevs också av Ellen Key, som såg folkrörelserna som den kraft som bar upp folkbildningsarbetet. Dessa två hade stor påverkan på Oscar Olsson, som anammade tron på att självundervisning var nyckeln till framgång. Därmed slöts folkbildningscirkeln till det grekiska ursprunget i Paideia och framför allt Sokrates beskrivning av dialogen som vapen för bildning. Oscar var mycket aktiv i IOGT och engagerade sig starkt i studiekurserna som den lärare han utbildat sig till. Han deltog i det internationella arbetet och var IOGTs internationella president från 1930 till 1947. Oscar hade också ett starkt politiskt engagemang och var 1913– 1948 riksdagsman för socialdemokraterna. I ➻ nr 3/2011 | Oscar | 5 juli 1902 skulle IOGT i Sverige hålla kongress i Stockholm. IOGT International hade just firat sitt 50-årsjubileum och den svenska grenen var detta år för första gången den största nationella
Page 1 and 2: Unga KRIS prisad i Almedalen Vi fyl
Page 3: FOTON: ISTOCKPHOTO Rune Nilsson skr
Page 7 and 8: atkretsen och inte en lärarstyrd k
Page 9 and 10: SÅ HÄR FIRAR VI NBV 40 NBV fyller
Page 11 and 12: Det lokala bandet New Foundation ö

3.11, Oscar - Studiecirkeln nykter skapelse - NBV

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?