3.11, Oscar - Studiecirkeln nykter skapelse - NBV

More documents

Recommendations

Info

Oscar ville med det nya namnet markera att det skulle vara en cirkel i kamr ha tillgång till en bok och han skrev att boken efter cirkel skulle skänkas til lemmar skulle få tillgång till den goda litteraturen. Oscar Olsson skriver boken "Ibsens dramer". Fotot finns på Tollare folkhögskola i ett rum dedikerat till Oscar Olsson. ➻IOGT-organisationen. Den svenska kongressen hölls parallellt med den internationella. Den 10 april skrev Oscar en artikel i medlemstidningen Reformatorn, där han förklarade hur studiekurserna fungerade och vilka svagheterna var i detta utbildningssystem. I det följande numret, den 17 april 1902, kom artikel nummer två med reformförslaget. Det utformade Oscar som en motion till sommarens IOGT-kongress. Det är alltså denna artikel nummer två som utgör studiecirkelns födelse. Oscar ville med det nya namnet markera att det skulle vara en cirkel i kamratkretsen och inte en lärarstyrd kurs. Han ville att varje deltagare skulle ha tillgång till en bok och han skrev att boken efter cirkel skulle skänkas till föreningens bibliotek. Därmed skulle spridningseffekten öka. Fler medlemmar skulle få tillgång till den goda litteraturen. Oscar var övertygad om att god litteratur 6 | Oscar | nr 3/2011 skulle skapa den folkbildning som behövdes för att uppnå det bättre samhälle som både nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen hade som mål. Studiekurserna pågick under hela året. Därför ville Oscar att cirklarna också skulle göra det och ordna minst ett samkväm varje månad. Där har vi grunden till dagens studieförbunds kulturella aktiviteter. Och artikeln avslutades med Oscars ord: ”Studiecirkeln ska därmed utföra vad studiekurserna åsyftade men inte mäktade. Varje studiecirkel ska för arbetaren bli en upplysningshärd så god som en folkhögskola.” I studiecirkelns födelse ingick således de tre ingredienserna boken som huvudmaterialet, kamratgruppen som studierummet och dialogen som vapnet för individen att utveckla sin inre potential och kapacitet. Det visade sig att dessa tre blev en fungerande FAKTA | År 1902-03: 15 (C) cirklar startas, 351 (B) böcker i bibliotek, 1903-04: 19 (C) 608 (B), 1904-05: 59 (C) 1 681 (B), 1905-06: 118 (C) 5 343 (B), 1906-07: 200 (C)
atkretsen och inte en lärarstyrd kurs. Han ville att varje deltagare skulle l föreningens bibliotek. Därmed skulle spridningseffekten öka. Fler med- enhet med stor spridning. Den första cirkeln startade Oscar Olsson själv i Lund men under det första verksamhetsåret 1902-1903 startade 14 cirklar till. Parallellt startades 15 nya föreningsbibliotek. Det köptes in 351 böcker till dessa cirklar och bibliotek. Men tio år senare genomfördes 752 cirklar över hela landet och det fanns 752 föreningsbibliotek som hade 81 103 bokband. Dessa böcker hade också lånats ut till andra föreningsmedlemmar i stor skala. Det redovisades 99 196 boklån. Det hade nu gått mer än 60 år sedan den första motionen i riksdagen togs om att skapa bibliotek. Men inget hade hänt. Bildningstörsten var stor och frågan diskuterades ivrigt under 1900-talets första decennium. Regeringen tillsatte 1909 en biblioteksutredning. Den skulle göras av högerkvinnan Valfrid Palmgren. Under arbetet kom hon i kontakt med Oscar Olsson som presenterade hur studiecirkeln fungerade och vilken effekt den hade på de bibliotek som nu byggdes upp runt om i landet. Valfrid ”köpte hela idén” och såg vilken potential modellen hade. Om nykterhetsrörelsen hade över 700 bibliotek skulle en breddad bas kunna nå ut till alla människor. Det tilltalade den nyhumanistiska grundsyn hon hade. Bildning är en inre process som steg för steg utvecklar individens moral och estetiska förmåga. Målet var återigen den harmoniska människan. Riksdagen antog 1912 Valfrids förslag om att inrätta ett statsbidrag till inköp av böcker till studiecirkelbibliotek. Det ökade intresset för studiecirklar i flera organisationer. Rickard Sandler hade redan 1907 talat på SSU:s kongress om ”Socialdemokrati och folkbildning”. Men han mötte visst motstånd och inte förrän statsbidraget till inköp av böcker infördes fanns grogrunden för att bilda Arbetarnas Bildningsförbund, ABF, i november 1912. Men också för nykterhetsrörelsen gav riksdagsbeslutet stöd till fortsatt utveckling. Antalet bokband i biblioteken inom Godtemplarordens Studieförbund fördubblades under de följande fem åren. I och med statsbidraget till bokinköp var studiecirkeln som folkbildningsmodell accepterad i Sverige. Visserligen startades 1902 en motsvarande modell i Tyskland. Men grundaren där, Wilhelm Schwaner, gav den namnet ”Volkhochschule” efter inspiration av Grundtvig i Danmark. Verksamheten i Tyskland idag omfattar alla 16 delstaterna och det finns mer än tusen lokala studieförbund. Men den mesta verksamheten liknar nog mer studiekurserna med lärarledd verksamhet även om kamratcirkeln också dyker upp ibland. Den svenska modellen kom att utvecklas med studiecirkeln som grund. Statsbidraget fortsatte och är idag betydande till de tio studieförbund som idag verkar i Oscar Olsson anda. Men kampen om bildningssynen har pågått under hela tiden. På 1910-talet var debatten intensiv eftersom den politiska debatten var het. Zeth Höglund agiterade för att bildningen skulle ersättas med skolning i socialistisk och marxistisk klasskamp. Han hade stöd till exempel av Ture Nerman men motstånd av Kata Dalström som hävdade att bildning står över klasserna. Bildning är det mänskliga gemensamma. I de traditionella folkrörelsernas början samlades människorna i föreningar och fick bildning på köpet. Det höjde deras självförtroende och de kunde delta i kampen om det bättre samhälle man drömde om. Folkrörelsernas idé var att stärka individerna, att ge dem mod att ta makten över sina liv men att göra det tillsammans med andra i en solidarisk kamp. Vapnet var folkbildningen. Det kan illustreras med Torsten Fogelqvists beskrivning. Torsten var rektor för socialdemokraternas vapensmedja Bommersvik 1912–1918. Han såg framför sig tre människotyper, de sökande, de sovande och de färdiga. ”Faran ligger i”, skrev han, ”att tro att vi ska utbilda, forma och utveckla människor till färdiga människor.” Han skrev också att ”den som tycker att hon är färdigutbildad, kan allt, har utvecklat allt, har en världsbild som är fix i sin kamera, blir stillastående. Folkbildning ska skapa växande och vardande människor i motsats till de som försöker skapa fasta, färdiga människor. Informationsspridningen är idag ofantligt mycket större än tidigare. Med ny teknik ges oanade möjligheter till att nå många människor med information på kort tid. För att förstå världen måste man förstå sin närmiljö. För att förstå vad som händer måste man kunna samtala med andra människor. Däri ligger folkbildningens stora styrka, i studiecirkeln kan man lyssna till andra, själv bidra men också ta sig tid till reflektion. Man kan skaffa kunskap och sedan värdera vad som sker omkring en. Alltför många har fastnat i metoden att använda informationsteknik för att ”föra ut sitt budskap”. Mot det står folkbildningens ideal. Förre kulturministern Bengt Göransson skriver i sin bok Tankar om politik: ”Den nya, snabbare och effektivare informationsspridningen leder gärna tanken fel. Vi tänker inte fortare idag än vad vi gjorde förr.” De senaste decennierna har en utveckling skett mot att integrera folkbildning och den högre utbildningen parallellt med att forskning om folkbildning har fått ökat intresse. 1990 bildades Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning vid Linköpings universitet. Ett år senare grundades Föreningen för folkbildningsforskning, FffF, en ideell förening som vänder sig till folkbildningens aktörer med i övrigt har samma syfte som Mimer. Det forskas om folkbildning på många håll. Södertörns högskola är ett sådant center utöver Linköping. Och det finns fler exempel. Man kan beskriva det som om cirkeln om folkbildning därmed sluts. I Berlin 1810 blev folkbildningsidealen något nytt för vuxet lärande. Under de senaste 200 åren har folkbildningen integrerats i vanliga skolsystem och använts som redskap i folkrörelsernas kamp om ett bättre samhälle. Idag är folkbildning en naturlig del också i den högre utbildningen och utvecklas parallellt inom tio studieförbund. När NBV i november firar sitt 40-årsjubileum är det bara en markering att de tre äldsta studieförbunden i Sverige gick samman. NBV:s ursprung finns med under en stor del av denna långa bildningsresa. Åke Marcusson 13 168 (B), 1907-08: 316 (C) 18 877 (B), 1908-09: 447 (C) 27 639 (B), 1909-10: 556 (C) 45 542 (B), 1910-11: 672 (C) 62 221 (B), 1911-12: 752 (C) 81 103 (B) nr 3/2011 | Oscar | 7
Page 1 and 2: Unga KRIS prisad i Almedalen Vi fyl
Page 3 and 4: FOTON: ISTOCKPHOTO Rune Nilsson skr
Page 5: I år fyller Nykterhetsrörelsens B
Page 9 and 10: SÅ HÄR FIRAR VI NBV 40 NBV fyller
Page 11 and 12: Det lokala bandet New Foundation ö

3.11, Oscar - Studiecirkeln nykter skapelse - NBV

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?