3.11, Oscar - Studiecirkeln nykter skapelse - NBV

atkretsen och inte en lärarstyrd kurs. Han ville att varje deltagare skulle
l föreningens bibliotek. Därmed skulle spridningseffekten öka. Fler med-
enhet med stor spridning. Den första cirkeln startade Oscar Olsson
själv i Lund men under det första verksamhetsåret 1902-1903
startade 14 cirklar till. Parallellt startades 15 nya föreningsbibliotek.
Det köptes in 351 böcker till dessa cirklar och bibliotek. Men tio
år senare genomfördes 752 cirklar över hela landet och det fanns
752 föreningsbibliotek som hade 81 103 bokband. Dessa böcker
hade också lånats ut till andra föreningsmedlemmar i stor skala. Det
redovisades 99 196 boklån.
Det hade nu gått mer än 60 år sedan den första motionen i
riksdagen togs om att skapa bibliotek. Men inget hade hänt.
Bildningstörsten var stor och frågan diskuterades ivrigt
under 1900-talets första decennium. Regeringen tillsatte 1909
en biblioteksutredning. Den skulle göras av högerkvinnan Valfrid
Palmgren. Under arbetet kom hon i kontakt med Oscar Olsson som
presenterade hur studiecirkeln fungerade och vilken effekt den
hade på de bibliotek som nu byggdes upp runt om i landet. Valfrid
”köpte hela idén” och såg vilken potential modellen hade. Om
nykterhetsrörelsen hade över 700 bibliotek skulle en breddad bas
kunna nå ut till alla människor. Det tilltalade den nyhumanistiska
grundsyn hon hade. Bildning är en inre process som steg för steg
utvecklar individens moral och estetiska förmåga. Målet var återigen
den harmoniska människan.
Riksdagen antog 1912 Valfrids förslag om att inrätta ett statsbidrag
till inköp av böcker till studiecirkelbibliotek. Det ökade intresset
för studiecirklar i flera organisationer. Rickard Sandler hade redan
1907 talat på SSU:s kongress om ”Socialdemokrati och folkbildning”.
Men han mötte visst motstånd och inte förrän statsbidraget till
inköp av böcker infördes fanns grogrunden för att bilda Arbetarnas
Bildningsförbund, ABF, i november 1912. Men också för nykterhetsrörelsen
gav riksdagsbeslutet stöd till fortsatt utveckling. Antalet
bokband i biblioteken inom Godtemplarordens Studieförbund
fördubblades under de följande fem åren.
I
och med statsbidraget till bokinköp var studiecirkeln som
folkbildningsmodell accepterad i Sverige. Visserligen startades
1902 en motsvarande modell i Tyskland. Men grundaren där,
Wilhelm Schwaner, gav den namnet ”Volkhochschule” efter inspiration
av Grundtvig i Danmark. Verksamheten i Tyskland idag omfattar
alla 16 delstaterna och det finns mer än tusen lokala studieförbund.
Men den mesta verksamheten liknar nog mer studiekurserna med
lärarledd verksamhet även om kamratcirkeln också dyker upp ibland.
Den svenska modellen kom att utvecklas med studiecirkeln
som grund. Statsbidraget fortsatte och är idag betydande till de tio
studieförbund som idag verkar i Oscar Olsson anda. Men kampen
om bildningssynen har pågått under hela tiden. På 1910-talet var
debatten intensiv eftersom den politiska debatten var het. Zeth
Höglund agiterade för att bildningen skulle ersättas med skolning i
socialistisk och marxistisk klasskamp. Han hade stöd till exempel av
Ture Nerman men motstånd av Kata Dalström som hävdade att bild-
ning står över klasserna. Bildning är det mänskliga gemensamma.
I
de traditionella folkrörelsernas början samlades människorna i
föreningar och fick bildning på köpet. Det höjde deras självförtroende
och de kunde delta i kampen om det bättre samhälle
man drömde om. Folkrörelsernas idé var att stärka individerna, att ge
dem mod att ta makten över sina liv men att göra det tillsammans
med andra i en solidarisk kamp. Vapnet var folkbildningen.
Det kan illustreras med Torsten Fogelqvists beskrivning. Torsten
var rektor för socialdemokraternas vapensmedja Bommersvik
1912–1918. Han såg framför sig tre människotyper, de sökande,
de sovande och de färdiga. ”Faran ligger i”, skrev han, ”att tro att vi
ska utbilda, forma och utveckla människor till färdiga människor.”
Han skrev också att ”den som tycker att hon är färdigutbildad, kan
allt, har utvecklat allt, har en världsbild som är fix i sin kamera, blir
stillastående. Folkbildning ska skapa växande och vardande människor
i motsats till de som försöker skapa fasta, färdiga människor.
Informationsspridningen är idag ofantligt mycket större än tidigare.
Med ny teknik ges oanade möjligheter till att nå många människor
med information på kort tid.
För att förstå världen måste man förstå sin närmiljö. För att förstå
vad som händer måste man kunna samtala med andra människor.
Däri ligger folkbildningens stora styrka, i studiecirkeln kan man
lyssna till andra, själv bidra men också ta sig tid till reflektion. Man
kan skaffa kunskap och sedan värdera vad som sker omkring en.
Alltför många har fastnat i metoden att använda informationsteknik
för att ”föra ut sitt budskap”. Mot det står folkbildningens ideal. Förre
kulturministern Bengt Göransson skriver i sin bok Tankar om politik:
”Den nya, snabbare och effektivare informationsspridningen leder
gärna tanken fel. Vi tänker inte fortare idag än vad vi gjorde förr.”
De senaste decennierna har en utveckling skett mot att
integrera folkbildning och den högre utbildningen parallellt
med att forskning om folkbildning har fått ökat intresse.
1990 bildades Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning
vid Linköpings universitet. Ett år senare grundades Föreningen
för folkbildningsforskning, FffF, en ideell förening som vänder sig
till folkbildningens aktörer med i övrigt har samma syfte som Mimer.
Det forskas om folkbildning på många håll. Södertörns högskola är
ett sådant center utöver Linköping. Och det finns fler exempel.
Man kan beskriva det som om cirkeln om folkbildning därmed
sluts. I Berlin 1810 blev folkbildningsidealen något nytt för vuxet
lärande. Under de senaste 200 åren har folkbildningen integrerats i
vanliga skolsystem och använts som redskap i folkrörelsernas kamp
om ett bättre samhälle. Idag är folkbildning en naturlig del också i
den högre utbildningen och utvecklas parallellt inom tio studieförbund.
När NBV i november firar sitt 40-årsjubileum är det bara en
markering att de tre äldsta studieförbunden i Sverige gick samman.
NBV:s ursprung finns med under en stor del av denna långa
bildningsresa.
Åke Marcusson
13 168 (B), 1907-08: 316 (C) 18 877 (B), 1908-09: 447 (C) 27 639 (B), 1909-10: 556 (C) 45 542 (B), 1910-11: 672 (C) 62 221 (B), 1911-12: 752 (C) 81 103 (B)
nr 3/2011 | Oscar | 7