3.11, Oscar - Studiecirkeln nykter skapelse - NBV

Unga KRIS prisad i Almedalen
Vi fyller 40! Så firar NBV-landet
En tidning för dig som är cirkelledare
hos Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet
NBV Music Box på premiärturné i sju städer
Nummer 3 2011
»Så ser alltså den organisation ut, som jag har tänkt mig skola föra
fram upplysningsarbetet i vårt land och utföra, hvad studiekurserna
åsyftade, men ej mäktade. Hvarje studiecirkel skall för arbetaren bli
en upplysningshärd så god som en folkhögskola.»
- Oscar Olsson, i Reformatorn, 17 april 1902
STUDIECIRKELN
NYKTER SKAPELSE
NBV FYLLER 40 • STUDIECIRKELN MER ÄN 100
Smart
pratstöd
för cirkeln

40 ÅR –
elleR 117
Det låter motsägelsefullt men NBV firar sin 40-årsdag
i höst. Jubileumsdagen är den 14 november
2011. Men eftersom NBV bildades genom en
sammanslagning av de tre äldsta studieförbunden
i Sverige, kan man med fog säga att det är en
117-åring som fyller år. Sveriges äldsta studieförbund, Godtemplarordens
Studieförbund, bildades redan 1894. NGTO bildade
sitt studieförbund 1904 och Blåbandsrörelsens Studieförbund
bildades 1909.
Den som nu kan studiecirkelns historia kanske höjer på
ögonbrynet. Studiecirkeln startade
ju 1902. Hur kan då Godtemplarordens
Studieförbund ha bildats
1894? Det kommer sig av att studiecirkeln
hade en föregångare som
kallades studiekurser. IOGT hade
bildats 1851 i USA och spreds
över världen med folkbildning som vapen mot dryckenskapen.
Nykteristerna visste att det var genom kunskap och bildning som
människor skulle motiveras att välja ett helnyktert liv. Eftersom de
stora befolkningsgrupperna stod utan de vanliga skolsystemen var
kunskapstörsten hos de breda massorna stor. Godtemplarna rekryterade
lärare som undervisade i kvällskurser för att både släcka
kunskapstörsten och motivera och träna sina medlemmar för det
samhällsförbättringsarbete som behövdes.
Oscar Olsson var inte nöjd med studiekurserna. De blev för få
och var för beroende av lärare. Han skrev ett förslag till reform,
som publicerades den 17 april 1902 i godtemplarnas tidning Reformatorn
(heter idag Accent). Oscar föreslog att studiekurserna
skulle utvecklas till att bli kamratcirklar som kunde ledas av vem
som helst i föreningen. Och namnet skulle vara studiecirkel för att
markera det nya. Det pedagogiska knepet skulle vara diskussionen
och dialogen mellan cirkelns medlemmar. Det är den reformen
vi markerar som studiecirkelns födelse i Sverige.
NBV är stolt över att det var hos oss det startade. Speciellt
när vi vet att 1,8 miljoner deltagare i 279 000 cirklar i tio studieförbund
följer Oscar Olssons grundprinciper mer än hundra år
senare.
När NBV nu fyller 40 år ska vi använda firandet till att blicka
framåt. Cirkelledarens roll kommer att vara lika viktig i framtiden
men det kommer säkert nya former som stöd. Det händer mycket
i den elektroniska världen. NBV var först med en folkbildningsapplikation
för smarta telefoner. Vi kallar den för ”NBV app”. Med den
ska man kunna hitta något NBV-arrangemang över hela landet var
man än befinner sig. Det är ett exempel
på hur nya tekniker kan användas.
Vi kommer inom NBV att diskutera
hur fortbildning av cirkelledare ska
utformas i framtiden. Vi gör försök med
e-cirkel och mycket mer.
Åke Marcusson, förbundsrektor NBV
2 | Oscar | nr 3/2011
NBV är stolt
över att det
var hos oss det
startade.
Magnus Andersson, ordförande, och Kristoffer Johansson, kassör i Unga KRIS på plats
under politikerveckan i Almedalen, Visby. På bröstet kampanjen "Statligt knark är
också knark."
Unga KRIS prisade
i Almedalen
Unga KRIS, en av de organisationer
som just blivit medlemmar
i NBV, vann i somras det
prestigefyllda priset "Årets
hetaste" under politikerveckan
i Almedalen.
Priset fick de för att de syntes
och hördes mest och bäst
både i sociala medier och traditionella
tidningar och etermedia
med sin kampanj ”Statligt knark
är också knark” under veckan.
Kristoffer Johansson, kassör
i föreningen, är förstås både
glad och nöjd.
– Vi fick priset för att vi
hade den bästa strategin, trots
knappa resurser. Priset gör att
vi får ännu mer utrymme i debatten.
Vi är jätteglada för det,
säger Kristoffer Johansson.
– Vår kritik handlar om att
reglerna för Subutex och Metadon
behöver ändras, inte om
enskilda personer.
Unga KRIS blev vid årets
förbundsmöte antagen som
medlemsorganisation i NBV.
– Vi är redan igång via
moderförbundet KRIS. Men lite
mer på sikt blir det en frihet för
oss att kunna ordna cirklar och
kulturarrangemang själva utan
draghjälp. Det är väldigt bra, säger
Kristoffer Johansson.
– Det är viktigt för oss att tillhöra
NBV. Här får vi hjälp med
att fortbilda oss och utvecklas,
både som organisation och
människor.
Unga KRIS är till för unga
mellan 13 och 25 år. MG
TIDNINGEN OSCAR är till för dig som är studiecirkelledare hos Nykterhetsrörelsens
Bildningsverksamhet, NBV. Tidningen kommer ut fyra gånger per år.
TF ANsvArig uTgivAre | Åke Marcusson TF reDAKTÖr | Rune Nilsson AssisTerANDe
reDAKTÖr och FormgivAre | Mårten Gudmundhs TrycK | Sandvikens Tryckeri, Sandviken
upplAgA | 9 000 exemplar omslAgsFoTo | Impacta
uTgivNiNgsDAgAr | nr 1: 15–19/3, nr 2: 10–14/5, nr 3: 23–27/8, nr 4: 22–26/11
KoNTAKTA reDAKTioNeN | tidningen.oscar@nbv.se
| NBV, Tidningen Oscar, Box 12825, 112 97 Stockholm
| tel: 08-672 61 00 | fax: 08-672 61 21
vill Du läsA gAmlA Nummer? | www.nbv.se/oscar
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet är studieförbundet för dig som är intresserad av: kultur, hantverk,
musik, samhälle, demokrati, miljö, hälsa, alkohol- och drogfrågor, globala frågor, integration.
Bakom NBV står: Riksförbundet Hälsofrämjandet, IOGT-NTO, IOGT-NTOs Juniorförbund (JUNIS), KRIS (Kriminellas
Revansch i Samhället), Länkens Kamratförbund, Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF), MHF-Ungdom, Nykterhetsrörelsens
Scoutförbund (NSF), Svenska Frisksportförbundet, Sveriges Akademikers Nykterhetsförbund (SAN),
Sveriges Blåbandsförbund (SBF), Sveriges Blåbandsungdom (SBU), Sveriges Lärares Nykterhetsförbund (SLN), Sveriges
Polismäns Helnykterhetsförbund (SPHF), Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Bosniakiska islamiska samfundet
(BIS), Bosnisk- Hercegovinska Riksförbundet i Sverige (BHRF), Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige
(BHKRF), Bosnisk- svenska kvinnoförbundet (BSKF), Unga KRIS och Tempel Riddare Orden.
Foto: SoFia Modigh

FOTON: ISTOCKPHOTO
Rune Nilsson skriver om cirkelpedagogik i Oscar. Rune har skrivit NBV:s Cirkelledaren
och har lett oräkneliga cirkelledarutbildningar, inte minst för ledare
bland deltagare med funktionsnedsättning. Han har varit lärare och rektor på
Tollare folkhögskola och förbundsordförande i NBV.
Bli omtyckt
Det tar bara tre minuter....
I mötet med nya cirkeldeltagare
kan det gå
snabbt. En fladdrande
blick eller ett slappt
handslag och hon/han
har skaffat sig en första
uppfattning. Den kan nyanseras
efterhand men
det första intrycket ger
dig med- eller motvind.
Tänk på detta för att
skapa ett bra första
intryck:
• Ett fast stadigt handslag
• Ha ögonkontakt
• Le och visa att du
är glad för att träffa
henne/honom
• Upprepa namnet och
försök att minnas det
• Kom inte för nära.
Respektera den andres
personliga rymd.
”Det icke formella
lärandet är viktigt för både
individen och samhället.
Dessutom är det viktigt
att skapa olika typer av
mötesplatser för människor
och grupper. Jag tror att
människan mår bra av att
ständigt lära sig nya saker.
Det utvecklar oss och är
bra för samhället.”
| Hanna Rönnmark, studiekonsult
i NBV Väst, i boken
Unga Folkbildare Om Framtiden
Den första cirkeln
– och din nästa
Det var i IOGT:s tidning Reformatorn som Oscar
Olsson i april 1902 presenterade sin idé
om studiecirklar. På hösten samma år började
Studiecirkel 1 (den kallas ibland A-cirkeln)
med sju deltagare, tre kvinnor och fyra män.
Oscar själv var ledare.
Så här var reglerna Oscar satte upp:
• Minst fem och högst 30 medlemmar. Stiger
antalet till 40, delas cirkeln i två
• Cirkeln arbetar hela året
• Till cirkeln köps minst lika många böcker
som deltagare
• Böckerna bör presentera så många bildningsgrenar
som möjligt
• Böckerna cirkulerar mellan deltagarna
• Varje deltagare får ha en bok i cirka 14
dagar
• Vid första mötet bestämmer cirkeln antalet
träffar, minst en i månaden
• Vid varje träff hålls föredrag
Finns det några likheter med dagens cirklar,
109 år efter att den första startade? Vi har
färre deltagare, 3–12 är vanligt. Cirkeln jobbar
inte året om. Det finns en 40-veckorsregel
(av bidragsskäl) som många ogillar. Det ska
finnas studielitteratur som alla har tillgång
till men varje deltagare behöver inte ha egna
böcker. Detta varierar naturligtvis från cirkel
till cirkel. Vi har inte föredrag vid varje träff
men målet finns kvar: Varje deltagare ska
lära sig något nytt. Det kan vara ledaren eller
andra deltagare som förmedlar detta.
Dessutom det som gör studiecirkeln unik:
Dialogen – samtalet där alla bidrar. Fritt och
frivilligt – studier på deltagarnas villkor.
PEDAGOGIK
stråktidstips
Berätta om äldsta
studieförbundet!
Redan 1894 bildades
IOGTs studieförbund,
en av de tre som
1971 blev NBV.
Vet dina deltagare
det? En stor del av
denna Oscar ägnas
117-åringen som
fyller 40. Här finns
intressanta fakta
som du kan berätta
vidare.
För egen del
Som cirkelledare kan du också
behöva fylla på dina kunskaper,
träffa andra ledare, få inspiration
och känna att du har
många kamrater. NBV har en
genomtänkt trestegsutbildning
för sina ledare.
1. ledaren i fokus. Genomförs
hemma och avdelningen
ansvarar.
2. gruppen i fokus. Förbundet
ansvarar. Nästa kurs går
16–17 september på Tollare
folkhögskola i Nacka.
3. ämnet i fokus. Avdelningen
ansvarar. Du och din
studiekonsulent kommer
tillsammans fram till vilken
utbildning du behöver.
Läs böcker om vuxenpedagogik,
t ex John Steinbergs
Pedagogdoktorns handbok
(Brain Books, 2006). För fler
böcker kolla vad ditt bibliotek
kan hjälpa till med. Många
NBV-avdelningar har ledarböcker
till utlåning. Eller varför
inte en spännande roman som
innehåller fakta som du kan
ha glädje av. Rekommenderar
Jonas Jonassons Hundraåringen
som klev ut genom
fönstret och försvann.
nr 3/2011 | Oscar | 3

4 | Oscar | nr 3/2011

I år fyller Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet 40 år. Men
metoden som används, studiecirkeln, har ytterligare 70 år på nacken.
Så här startade det hela – i nykterhetsrörelsen anno 1902. NBV:s Åke
Marcusson guidar genom historien.
HÄR FÖDS
STUDIECIRKELN
I NBV:s verksamhet är målet att människor ska utvecklas, förkovra
sig och uppleva något extra positivt i livet. Gösta Vestlund, som vi
kallar ”herr folkbildning”, har sagt i en intervju nyligen; ”Att höja den
kulturella nivån är att höja kunskapsnivån. Det leder till insikt, som i
sin tur leder till höjd analysförmåga och ökar toleransnivån i samhället.”
Det visar på folkbildningens betydelse i det öppna samhälle som
Sverige representerar.
Folkbildning handlar om människors egen utveckling. Ordet
bildning kommer ur tyskans Bildung och betyder ”formning efter förebild”.
Det användes första gången av Johann Gottfried von Herder.
Med den utgångspunkten kan man förstå att folkbildningens idé har
utvecklats under lång tid. Och under stort inflytande från humanismens
idéströmning i Europa under 1700- och 1800-talen.
De humanistiska idéerna växte fram redan i antikens Grekland
och skapade ett bildningsideal med fokus på att kunna handla rätt
och leva ett liv i harmoni. Gösta Vestlund skriver i en av sina böcker
att dessa ideal också fanns i t.ex. utbildningen av ämbetsmän i
Babylon, av brahmanerna i Indien och av mandarinerna i Kina. Om vi
fått begreppet bildning från Tyskland så har de i sin tur fått det från
grekiskans Paideia som stod för vishet och en allsidig utveckling av
människans alla sinnen. I vart fall när det gäller innebörden av ordet.
Bildningsutvecklingen i början av 1800-talet hade fokus
på den högre utbildningen. Statsmannen Wilhelm von
Humboldt är grundaren av Berlins universitet 1810. Som
bildningsminister förespråkade han där ”undervisningens frihet”.
Därigenom skulle man kunna ta vara på människans naturliga strävan
att utveckla sin inre potential och kapacitet. Där hittar vi alltså
grunden till de bildningsideal som är kärnan i vad vi kallar folkbildning,
även om det då endast avsåg den högre utbildningen.
I Sverige fanns aktiva människor som omfattades av humanismens
ideal. Biskopen Jesper Svedberg i Skara hade redan på
1720-talet ställt ut boklådor i kyrkan för att stimulera församlingsborna
att ”utveckla sin inre potential genom att läsa”. Kyrkan
fortsatte att skapa bibliotek och hade under 1800-talet flera tusen.
1838 kom den första motionen i riksdagen om att allmänna bibliotek
skulle inrättas. 1842 kom den berömda folkskolestadgan, som
skulle lära alla svenskar att läsa och skriva.
Folkrörelsernas intåg i Sverige satte nytt fokus på bildningsidealen
i perspektivet att alla människor skulle omfattas. Den tidiga
bildningsrörelsen i första halvan av 1800-talet grundades på ett
elitistiskt tänkande. Makt och inflytande kunde man meritera sig
för. Den allmänna rösträtten var tänkbar men bara när bildningen
hade lärt människor hut och hyfs. Det klassiska bildningsarvet var
reserverat för de samhällsklasser som kunde skicka sina barn till
läroverk och universitet. Alternativet till detta växte fram inom de tre
klassiska folkrörelserna under 1800-talet, väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen
och arbetarrörelsen.
För att nå de ”politiska målen” om alla människors lika rätt och
värde krävdes att organisationerna organiserade studiekurser, bibelstudier
och föreläsningar. Under 1880-talet stod diskussionen mellan
å ena sidan synen att bildningen var lösningen på den sociala
frågan. Den linjen företräddes av liberalerna med Anton Nyström i
spetsen. August Palm och socialisterna, å andra sidan, hävdade att
det inte var okunnighet som orsakade fattigdom utan det var fattigdom
som orsakade okunnighet.
Palm vann den politiska debatten men de två linjerna fördes
senare samman av till exempel Hjalmar Branting till ett traditionellt
bildningsideal. Nu fokuserades på självbildningens kraft som etablerades
av filosofen och akademiledamoten Hans Larsson. Synsättet
att bildning är en del av en egen aktivitet drevs också av Ellen Key,
som såg folkrörelserna som den kraft som bar upp folkbildningsarbetet.
Dessa två hade stor påverkan på Oscar Olsson, som anammade
tron på att självundervisning var nyckeln till framgång. Därmed slöts
folkbildningscirkeln till det grekiska ursprunget i Paideia och framför
allt Sokrates beskrivning av dialogen som vapen för bildning. Oscar
var mycket aktiv i IOGT och engagerade sig starkt i studiekurserna
som den lärare han utbildat sig till. Han deltog i det internationella
arbetet och var IOGTs internationella president från 1930 till 1947.
Oscar hade också ett starkt politiskt engagemang och var 1913–
1948 riksdagsman för socialdemokraterna.
I
➻
nr 3/2011 | Oscar | 5
juli 1902 skulle IOGT i Sverige hålla kongress i Stockholm. IOGT
International hade just firat sitt 50-årsjubileum och den svenska
grenen var detta år för första gången den största nationella

Oscar ville med det nya namnet markera att det skulle vara en cirkel i kamr
ha tillgång till en bok och han skrev att boken efter cirkel skulle skänkas til
lemmar skulle få tillgång till den goda litteraturen.
Oscar Olsson skriver boken "Ibsens dramer". Fotot finns på Tollare folkhögskola i ett rum dedikerat till Oscar Olsson.
➻IOGT-organisationen. Den svenska kongressen hölls parallellt med
den internationella. Den 10 april skrev Oscar en artikel i medlemstidningen
Reformatorn, där han förklarade hur studiekurserna
fungerade och vilka svagheterna var i detta utbildningssystem. I det
följande numret, den 17 april 1902, kom artikel nummer två med
reformförslaget. Det utformade Oscar som en motion till sommarens
IOGT-kongress.
Det är alltså denna artikel nummer två som utgör studiecirkelns
födelse. Oscar ville med det nya namnet markera att det skulle
vara en cirkel i kamratkretsen och inte en lärarstyrd kurs. Han ville
att varje deltagare skulle ha tillgång till en bok och han skrev att
boken efter cirkel skulle skänkas till föreningens bibliotek. Därmed
skulle spridningseffekten öka. Fler medlemmar skulle få tillgång
till den goda litteraturen. Oscar var övertygad om att god litteratur
6 | Oscar | nr 3/2011
skulle skapa den folkbildning som behövdes för att uppnå det bättre
samhälle som både nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen hade
som mål.
Studiekurserna pågick under hela året. Därför ville Oscar att
cirklarna också skulle göra det och ordna minst ett samkväm varje
månad. Där har vi grunden till dagens studieförbunds kulturella aktiviteter.
Och artikeln avslutades med Oscars ord: ”Studiecirkeln ska
därmed utföra vad studiekurserna åsyftade men inte mäktade. Varje
studiecirkel ska för arbetaren bli en upplysningshärd så god som en
folkhögskola.”
I studiecirkelns födelse ingick således de tre ingredienserna
boken som huvudmaterialet, kamratgruppen som studierummet
och dialogen som vapnet för individen att utveckla sin inre potential
och kapacitet. Det visade sig att dessa tre blev en fungerande
FAKTA | År 1902-03: 15 (C) cirklar startas, 351 (B) böcker i bibliotek, 1903-04: 19 (C) 608 (B), 1904-05: 59 (C) 1 681 (B), 1905-06: 118 (C) 5 343 (B), 1906-07: 200 (C)

atkretsen och inte en lärarstyrd kurs. Han ville att varje deltagare skulle
l föreningens bibliotek. Därmed skulle spridningseffekten öka. Fler med-
enhet med stor spridning. Den första cirkeln startade Oscar Olsson
själv i Lund men under det första verksamhetsåret 1902-1903
startade 14 cirklar till. Parallellt startades 15 nya föreningsbibliotek.
Det köptes in 351 böcker till dessa cirklar och bibliotek. Men tio
år senare genomfördes 752 cirklar över hela landet och det fanns
752 föreningsbibliotek som hade 81 103 bokband. Dessa böcker
hade också lånats ut till andra föreningsmedlemmar i stor skala. Det
redovisades 99 196 boklån.
Det hade nu gått mer än 60 år sedan den första motionen i
riksdagen togs om att skapa bibliotek. Men inget hade hänt.
Bildningstörsten var stor och frågan diskuterades ivrigt
under 1900-talets första decennium. Regeringen tillsatte 1909
en biblioteksutredning. Den skulle göras av högerkvinnan Valfrid
Palmgren. Under arbetet kom hon i kontakt med Oscar Olsson som
presenterade hur studiecirkeln fungerade och vilken effekt den
hade på de bibliotek som nu byggdes upp runt om i landet. Valfrid
”köpte hela idén” och såg vilken potential modellen hade. Om
nykterhetsrörelsen hade över 700 bibliotek skulle en breddad bas
kunna nå ut till alla människor. Det tilltalade den nyhumanistiska
grundsyn hon hade. Bildning är en inre process som steg för steg
utvecklar individens moral och estetiska förmåga. Målet var återigen
den harmoniska människan.
Riksdagen antog 1912 Valfrids förslag om att inrätta ett statsbidrag
till inköp av böcker till studiecirkelbibliotek. Det ökade intresset
för studiecirklar i flera organisationer. Rickard Sandler hade redan
1907 talat på SSU:s kongress om ”Socialdemokrati och folkbildning”.
Men han mötte visst motstånd och inte förrän statsbidraget till
inköp av böcker infördes fanns grogrunden för att bilda Arbetarnas
Bildningsförbund, ABF, i november 1912. Men också för nykterhetsrörelsen
gav riksdagsbeslutet stöd till fortsatt utveckling. Antalet
bokband i biblioteken inom Godtemplarordens Studieförbund
fördubblades under de följande fem åren.
I
och med statsbidraget till bokinköp var studiecirkeln som
folkbildningsmodell accepterad i Sverige. Visserligen startades
1902 en motsvarande modell i Tyskland. Men grundaren där,
Wilhelm Schwaner, gav den namnet ”Volkhochschule” efter inspiration
av Grundtvig i Danmark. Verksamheten i Tyskland idag omfattar
alla 16 delstaterna och det finns mer än tusen lokala studieförbund.
Men den mesta verksamheten liknar nog mer studiekurserna med
lärarledd verksamhet även om kamratcirkeln också dyker upp ibland.
Den svenska modellen kom att utvecklas med studiecirkeln
som grund. Statsbidraget fortsatte och är idag betydande till de tio
studieförbund som idag verkar i Oscar Olsson anda. Men kampen
om bildningssynen har pågått under hela tiden. På 1910-talet var
debatten intensiv eftersom den politiska debatten var het. Zeth
Höglund agiterade för att bildningen skulle ersättas med skolning i
socialistisk och marxistisk klasskamp. Han hade stöd till exempel av
Ture Nerman men motstånd av Kata Dalström som hävdade att bild-
ning står över klasserna. Bildning är det mänskliga gemensamma.
I
de traditionella folkrörelsernas början samlades människorna i
föreningar och fick bildning på köpet. Det höjde deras självförtroende
och de kunde delta i kampen om det bättre samhälle
man drömde om. Folkrörelsernas idé var att stärka individerna, att ge
dem mod att ta makten över sina liv men att göra det tillsammans
med andra i en solidarisk kamp. Vapnet var folkbildningen.
Det kan illustreras med Torsten Fogelqvists beskrivning. Torsten
var rektor för socialdemokraternas vapensmedja Bommersvik
1912–1918. Han såg framför sig tre människotyper, de sökande,
de sovande och de färdiga. ”Faran ligger i”, skrev han, ”att tro att vi
ska utbilda, forma och utveckla människor till färdiga människor.”
Han skrev också att ”den som tycker att hon är färdigutbildad, kan
allt, har utvecklat allt, har en världsbild som är fix i sin kamera, blir
stillastående. Folkbildning ska skapa växande och vardande människor
i motsats till de som försöker skapa fasta, färdiga människor.
Informationsspridningen är idag ofantligt mycket större än tidigare.
Med ny teknik ges oanade möjligheter till att nå många människor
med information på kort tid.
För att förstå världen måste man förstå sin närmiljö. För att förstå
vad som händer måste man kunna samtala med andra människor.
Däri ligger folkbildningens stora styrka, i studiecirkeln kan man
lyssna till andra, själv bidra men också ta sig tid till reflektion. Man
kan skaffa kunskap och sedan värdera vad som sker omkring en.
Alltför många har fastnat i metoden att använda informationsteknik
för att ”föra ut sitt budskap”. Mot det står folkbildningens ideal. Förre
kulturministern Bengt Göransson skriver i sin bok Tankar om politik:
”Den nya, snabbare och effektivare informationsspridningen leder
gärna tanken fel. Vi tänker inte fortare idag än vad vi gjorde förr.”
De senaste decennierna har en utveckling skett mot att
integrera folkbildning och den högre utbildningen parallellt
med att forskning om folkbildning har fått ökat intresse.
1990 bildades Mimer, ett nationellt program för folkbildningsforskning
vid Linköpings universitet. Ett år senare grundades Föreningen
för folkbildningsforskning, FffF, en ideell förening som vänder sig
till folkbildningens aktörer med i övrigt har samma syfte som Mimer.
Det forskas om folkbildning på många håll. Södertörns högskola är
ett sådant center utöver Linköping. Och det finns fler exempel.
Man kan beskriva det som om cirkeln om folkbildning därmed
sluts. I Berlin 1810 blev folkbildningsidealen något nytt för vuxet
lärande. Under de senaste 200 åren har folkbildningen integrerats i
vanliga skolsystem och använts som redskap i folkrörelsernas kamp
om ett bättre samhälle. Idag är folkbildning en naturlig del också i
den högre utbildningen och utvecklas parallellt inom tio studieförbund.
När NBV i november firar sitt 40-årsjubileum är det bara en
markering att de tre äldsta studieförbunden i Sverige gick samman.
NBV:s ursprung finns med under en stor del av denna långa
bildningsresa.
Åke Marcusson
13 168 (B), 1907-08: 316 (C) 18 877 (B), 1908-09: 447 (C) 27 639 (B), 1909-10: 556 (C) 45 542 (B), 1910-11: 672 (C) 62 221 (B), 1911-12: 752 (C) 81 103 (B)
nr 3/2011 | Oscar | 7

Att blanda den äldsta studiecirkel vi har med det modernaste konceptet att hålla studiecirkel, det är idén bakom att hålla cirkel nummer ett igen över hundra år efter premiären.
Cirkeln kommer att hållas med internet som samlingsplats.
Cirkel nummer ett blir e-cirkel
På hösten år 1902 startar
Oscar Olsson den allra första
studiecirkeln, cirkel nummer
ett. Platsen är Lund. Tre kvinnor
och fyra män träffas.
Nu ska denna första cirkel
återuppstå, som e-cirkel.
– Det är ett kul koncept att
uppmärksamma 40-årsjubilieet
genom att låta cirkel nummer
ett återuppstå i det modernaste
koncept vi har. säger Åke Marcusson,
förbundsrektor i NBV.
Den första cirkeln drev Oscar
Olsson själv från Lund. Hur den
var upplagd finns väl bevarat i
olika dokument.
8 | Oscar | nr 3/2011
I boken Studiecirklarnas minnesskrift
från 1922 skriver Knut
Löf, en av de som var med från
allra första början:
"Vi läste skönlitteratur gemensamt
– början gjordes med
Rydbergs Singoalla, vi studerade
nykterhetsfrågan – bland
annat genomgicks Bunges
standardföredrag I alkoholfrågan
grundligt. Vi studerade
nykterhetsrörelsens i Sverige
historia/... /
Vi studerade anatomi och
hälsolära - små handböcker
funnos, som användes som
grundlinjer och som alla skulle
ha, vi sysslade med rätts-,
stats- och kommunalkunskap
efter samma linjer, och vi
gjorde så gott vi kunde."
Detaljerna kring urvalet av
material för den återuppståndna
cirkel nummer ett är ännu inte
preciserade. Men klart är att
e-cirkeln blir av.
– Vi vill testa just cirkel nummer
ett, för att visa att till och
med över hundra år gamla studiecirklar
fortfarande kan hålla
måttet, säger Åke Marcusson.
Med internet som plattform
knyts historia och framtid ihop.
Konceptet att hålla e-cirklar
pågår redan i NBV-landet, så
tekniken för detta finns redan.
Det är ännu inte klart när
denna jubileumscirkel ska hållas.
En sondering av intresset för
cirkeln pågår för fullt.
– För den som är cirkelledare
kan det här vara extra intressant.
Här finns bland annat möjligheten
att spegla det pedagogiska
från då med metoder vi använder
i dag. Vem vet, kanske var
det till och med bättre förr?
Mårten Gudmundhs
Är du intresserad av att vara
med i just den här cirkeln?
Ring kansliet i Stockholm
(08-672 61 00) eller maila
info@nbv.se så håller vi dig
underrättad om hur det går.

SÅ HÄR FIRAR VI NBV 40
NBV fyller 40 år den 14 november 2011. Detta kommer att firas i avdelningarna
och i många studiecirklar både dagarna före och efter. Här är några exempel.
NBV MittSverige
har sex kontor och kommer att ordna träffar
för de medlemsföreningar som finns i deras
arbetsområde. Vi bjuder också in kulturnämndernas
ordförande (motsvarande). Det
bli sex tårtkalas. I Östersund hälsar avdelningen
RT Jämteborg särskilt välkommen
och i Sundsvall hälsar vi RT Verdandi, BHRF
och Unga Kris välkomna. (Tempelriddarorden
är ny medlem i NBV). Samtidigt som de
kalasar på tårtan har vi lite information och
underhållning av trubadur Lars-Åke Melin.
NBV Stockholms län
genomför i Stockholm en Jubileums- och
framtidskonferens 12-13 november för
medlemsorganisationerna, där vi också
visar exempel från vår verksamhet. Under
konferensdelen hjälper kända folkbildare
oss att titta framåt och diskutera framtidens
folkbildning. I Norrtälje och Södertälje blir
det NBV-tårtor för medlemsföreningarna.
NBV Jönköpings län
ska ha öppet hus med speciellt inbjudna
gäster. Medlems- och samarbetsorganisationerna
ska också bjudas in. Det blir så klart
födelsedagstårta.
NBV Halland
kombinerar den 14 november 40-årsfirandet
med en upptaktskonferens kl 18.00.
Medlemsorganisationerna får en särskild
inbjudan till NBV:s nya lokaler på Andersbergsringen
2 i Halmstad. Det blir musikunderhållning
med grupper som bedriver
musikverksamhet som studiecirkel hos
NBV. Exempelvis NOT Unplugged. Samtidigt
kommer en bukett med nya och en del
gamla cirkelämnen att presenteras.
NBV Sydost
firar stort genom att bjuda de som gått i
studiecirkel hos oss under 2010 och/eller
2011 på ett kostnadsfritt kulturarrangemang!
Dessutom får varje deltagare ta med
sig en vän.
Följande arrangemang erbjuds:
1 oktober | Joe Labero-show, Växjö
2 oktober | Föreläsning och fotboll, Kalmar
14 oktober | Teaterföreställning, Ronneby
3 november | Revyn Boeing Boeing, Oskarshamn
13 november | Föreläsning med Theodor
Kallifatides, Växjö
25 november | Föreläsning/framträdande
med Dogge Doggelito, Karlskrona.
Hur ska ni fira hos er? Maila och berätta!
tidningen.oscar@nbv.se
nr 3/2011 | Oscar | 9

NBV hjälper bosnier att
utveckla demokratin
Fyra av de sex nya medlemsorganisationerna är bosniska. Samordnar den bosniska verksamheten gör förbundskonsulenten Fadila Jasarevic (t h).
Tolv procent av NBV:s verksamhet.
Så stor andel av NBV:s verksamhet
kommer från de aktiva
bosniska organisationerna.
1992– 993 drog kriget fram i det forna Jugoslavien.
30 000, ja kanske uppåt 50 000
bosnier sökte sig till Sverige. De kom från
ett kommunistiskt enpartivälde. Hur skulle
de kunna klara sig i vårt öppna demokratiska
samhälle? Svaret var folkbildning. Den
bosniske ambassadören i Sverige Izet Serdarevic
var medlem i IOGT. Han och NBV:s
dåvarande förbundsrektor Stefan Degerlund
fann varandra och startade projekt både i
Bosnien och i Sverige. Det var främst två
NBV-medlemsförbund som engagerade sig:
IOGT-NTO och NSF.
Många bosnier blev medlemmar i de
organisationerna men startade också egna
föreningar. Folkbildningen visade sig vara en
utmärkt metod för att utveckla dessa. Idag
10 | Oscar | nr 3/2011
finns många bosnier i styrelserna för NBVavdelningarna
som representanter för andra
nykterhetsorganisationer.
Vid NBV:s förbundsmöte i år blev fyra
bosniska organisationer medlemmar. Samtliga
hade redan samarbetsavtal. De svarar
för en betydande del av NBV:s verksamhet,
cirka 12 procent. De viktigaste ämnena
är integration, folkbildning, demokrati och
nykterhet.
Många avdelningar försöker få igång
grupper där också svenskar deltar t ex i
Olikfientlighet, ett material mot fördomar
som tar upp främlingsfientlighet, rasism,
homofobi, islamofobi med mera.
Fadila Jasarevic är förbundskonsulent i
NBV och har kontakter med den bosniska
verksamheten på alla nivåer. Hon är mycket
glad över att de fyra organisationerna nu är
medlemsorganisationer. Då kan de representera
sig själva och hjälpa nykterhetsrörelsen
att få nya kontakter.
Rune Nilsson
I juni 2011 hölls världskonferens i Malmö, arrangerad av den globala vuxenutbildnings- och folkbildningsorganisationen
International Council for Adult Education (ICAE). Oscar konstaterar att vuxenutbildning är en världsfråga.
Här är nya medlemmarna
Bosnisk-Hercegovinska Riksförbundet
i Sverige, BHRF, arbetar för
jämlikhet mellan människor och folkgrupper.
www.bhsavez.org
Bosniakiska islamiska samfundet,
BIS, är ett självständigt trossamfund för
bosniaker och andra muslimer i Sverige.
www.izb.se
Bosnien och Hercegovinas Kvinnoriksförbund
i Sverige, BHKRF, sysslar
med jämställdhet, integration, mångfald,
demokrati, frågor angående barn och
ungdom, allmänna kvinnofrågor, kulturella
verksamheter, humanitär hjälp, samarbete
med andra organisationer i Sverige, osv.
www.bhkrf.se
Bosnisk-Svenska Kvinnoförbundet,
BSKF, jobbar för flickor och kvinnor från
Bosnien-Hercegovina och Sverige.
www.bssz.se

Det lokala bandet New Foundation öppnade turnén tillsammans med sundsvallsbanden Pretty Penny och Modern World i Nyköping.
Sjustadsturné visar upp
det bästa av NBV:s musik
Tretton nya spännande band i sju
städer. Så blev laguppställningen
när NBV:s musikverksamhet Music
Box debuterade som turnéarrangör.
Seven City Music Box Tour är i full gång när
Oscar skickas till tryck.
– Det finns många bra band i NBV:s
musikverksamhet, så vi har fått gallra bland
dem som skickat in sina demoinspelningar,
säger Mats Jönsson ansvarig för Music Box.
Rekryteringen av band till turnén har
skötts lokalt i de avdelningar som är med
och arrangerar en spelning. Banden har
skickat in sina låtar till den lokala konsulenten.
Konsulenten har i sin tur gjort ett urval
som hamnat hos Music Box arbetsgrupp,
bestående av konsulenter från olika delar av
landet, som därefter tagit beslut.
Tretton band blev det till slut i vad som fått
namnet ”Seven City Music Box Tour 2011”.
Bandet New Foundation, öppnade tillsammans
med sundsvallsbanden Pretty Penny
och Modern World turnén på Borggården i
Nyköping.
Fram till den tredje september ska också
Örebro, Sundsvall, Halmstad, Karlskrona,
Göteborg och Växjö besökas.
Med på turnén är Ungdomens Nykterhetsförbund,
som gör aktiviteter av olika
slag i samband med konserten.
Här är banden – och länkarna för att veta
mer: Silversystrar, Precious Tears, Tower
Hiphop, Pikkadolls, The Messerschmitt
Twins, Pretty Penny, Modern World, The
Dots, Vapenbröder, Lambs and Lions, Clean
Attick, New Foundation och Demon Seed.
Turnéplanen ser ut som följer: Nyköping
19 aug, Örebro 20 aug, Sundsvall 24 aug,
Halmstad 26 aug, Karlskrona 27 aug, Göteborg
2 sept och Växjö 3 sept.
Mårten Gudmundhs
Har du en Iphone eller en Androidtelefon? Missa inte att ladda ner vår fiffiga applikation (länkar finns på www.
nbv.se). Med appen ser du enkelt vilket NBV-utbud som finns i närområdet där du är för tillfället.
Foto: Bengt-Åke ohlSSon
nr 3/2011 | Oscar | 11

Pratlådan
smart
draghjälp
i samtalet
när det är dags för stråktid i cirkeln, då
kommer Pratlådan väl till pass. Ryck ett
kort, läs – och samtalet är igång.
Pratlådan finns i alla avdelningar. Kanske har du som cirkelledare
ett eget ex. Den är perfekt när man i cirkeln vill
diskutera viktiga samhällsfrågor framför allt om man har
träffats av andra skäl, till exempel musik eller hantverk.
Här finns närmare hundra frågekort, ibland med svar på baksidan
och ibland utan, och över trettio bilder som kittlar både intellekt
och känsla.
Låt stråktiden bli en lustfylld och intressant del av studiecirkeln.
Det skadar inte att ibland ta hjälp av slumpen när ämnet
för dagen ska väljas.
Alltid lär man sig något nytt i Pratlådan.
Vet du till exempel om det rent biologiskt är
mindre, större eller lika stor risk för kvinnor
att smittas av hiv vid ett oskyddat samlag då
ena parten är hiv-positiv? Rätt svar finns uppochner
på sidan...
om kondom ska användas. Tänkvärt.
av världen vanligtvis män som bestämmar när och hur ofta man ska ha sex och
Kvinnor löper nästan dubbelt så stor risk att smittas. Trots det är det i stora delar
Posttidning B
Avsändare: NBV, Box 12825, 112 97 Stockholm
Att AnvänDA I cIrKEln
rubba dina cirklar